Page 1

ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 7 • 2011 • v. 43

Mikael Alexandersson nu på plats HALLÅ DÄR ... ... rektor Mikael Alexandersson som tillträdde den 1 oktober. Hur känns det att äntligen vara på plats på Högskolan i Halmstad? – Jag har varit här en hel del under augusti och september, det vill säga innan jag formellt började i oktober. På så sätt hann jag sätta mig in i de olika verksamheterna innan allt körde igång. Jag har också haft ett gott stöd av ledningen och många ur personalen vid Högskolan har varit behjälpliga med information. Du har jobbat i lite drygt tre veckor, vad är dina intryck så här långt? – Jag har samma intryck som när jag läste om Högskolan i våras. Det är en dynamisk högskola med korta beslutsvägar och mycket innovation och entreprenörskap. Det finns också en väldigt positiv anda med hög kompetens och ambitionsnivå. Sedan finns det behov av att tydliggöra vissa saker, som exempelvis beslutsordning och det så kallade regelsystemet. Vad har du gjort de här veckorna? – Bland annat har jag ändrat ledningsorganisationen. Från den 1 november har vi ett ”rektors ledningsråd” som träffas varannan måndag. Där ingår sektionscheferna, ordförandena i de olika nämnderna, chefen för samverkan, förvaltningschefen, prorektorn, en handläggare och en studentrepresentant. Det innebär att vi har vertikala processer (sektionerna) som samordnas med de horisontella processerna vid lärosätet (nämnderna). På det sättet skapas en starkare helhetssyn.

Ny rektor på plats. Ökat söktryck och ökat forskningsanslag är ett par av de saker som rektor Mikael Alexandersson vill arbeta för.

– Jag har också infört något som heter ”rektors beslutsmöte” som hålls varannan tisdag. Där ingår prorektor, förvaltningschef, en handläggare och en studentrepresentant. Det är viktigt att tydliggöra hur och på vilken nivå beslut ska fattas för att på så sätt göra beslutsprocessen mer transparent. En annan del som jag har arbetat mycket med är KK-miljö. Under flera samtal med KK-stiftelsen i Stockholm och många möten kring KK-miljös arbete på Högskolan har vi försökt att skriva fram en kommande ansökan. Jag har också haft möten med Region Halland, Garnisonen och Riksidrottsförbundet. Vad är det viktigaste att ta itu med den närmaste tiden? – Det är att förtydliga vissa saker som till

Bild: LINDA LUNDELL

exempel hur lärosätet bör arbeta långsiktigt med att öka såväl söktryck som framgång vad gäller forskningsanslag. Vi har gjort en inventering av hur forskningsanslagen fördelar sig mellan sektionerna och det råder stora skillnader mellan de olika sektionerna. Vi ska också fördjupa samarbetet med regionen, kommunerna och näringslivet i Halland. Utan ett bra samarbete med dessa parter kommer vi knappast att klara den nationella konkurrensen, vilken också ökar hela tiden. Vad vill du arbeta för på lång sikt? – Att utifrån styrelsens direktiv och noggranna analyser av verksamheten dra upp riktlinjer för att utveckla Högskolan att bli ännu starkare nationellt och internationellt. LINDA LUNDELL


Fördjupat samarbete med garnisonen Högskolan i Halmstad och garnisonen har tecknat en avsiktsförklaring för nya samarbeten inom områden som kompetensutveckling och karriärväxling för soldater, meritvärdering, bostäder och projektsamarbeten. – Det nya insatsförsvaret är inte bara en försvarsreform, det är också en samhällsreform, och därför skriver vi avsiktsförklaring med Högskolan, liksom vi tidigare har skrivit med Halmstads kommun, säger Anders Svensson, ställföreträdande regementschef vid Lv 6. Försvarsmakten och Högskolan i Halmstad har samverkat i mer än 15 år, både i Halmstad och på nationell nivå. Samarbetet har bland annat bestått i att Högskolan och garnisonen har bedrivit utbildningar tillsammans, både för personal inom Försvarsmakten och inom Högskolans ordinarie utbud. Men övergången från ett värnpliktsförsvar till ett frivilligt rekryterat försvar innebär också att behovet av att samarbeta förändras. Både garnisonen och

Bild: LINDA LUNDELL Högskolan samarbetar med garnisonen. Rektor Mikael Alexandersson och garnisonschef Lennart Klevensparr har undertecknat en avsiktsförklaring om fördjupat samarbete.

Högskolan har intresse av ett fördjupat samarbete kring både utbildning, kompetensutveckling, infrastruktur och studie-/ forskningsprojekt. Att teckna avsiktsförklaringen blir nu startskottet för de nya samarbetsformerna. – Vi tar nu samarbetet ytterligare ett steg och befäster långsiktigt vår intention

att samverka med Halmstads garnison, till exempel genom gemensamma forskningsprojekt. Teknikprojekt kopplade till Försvarsmaktens tekniska skola och ledarskapsfrågor är exempel på intressanta utvecklingsområden, säger rektor Mikael Alexandersson. SELMA SEDELIUS

Samlat grepp på Högskolan kring elitidrott Högskolan i Halmstad är ett av 14 svenska lärosäten som har anmält intresse för att bli ett så kallat riksidrottsuniversitet. Maja Uebel, utvecklingschef vid Riksidrottsförbundet (RF) och Kent Lindahl, verksamhetsledare på RF, reser just nu runt till intresserade lärosäten för att diskutera en ny svensk modell där utbildning och elitidrott på högsta nivå ska kunna kombineras. I början av oktober besökte de Högskolan i Halmstad. – Vi har under året tagit ett samlat grepp kring våra idrottsrelaterade aktiviteter. Vi har åstadkommit mycket på kort tid men är bara i början av detta arbete, säger Rasmus Tornberg, studierektor för programmet Professionellt idrottsutövande inriktning golf. Med lärosätesbesöken som grund är tanken att Riksidrottsförbundet ska ta2

fram en enhetlig nationell modell för högre studier. – Det finns ett antal parametrar som jag tycker ska gälla för att man ska diskutera om ett lärosäte ska få ett uppdrag som riksidrottsuniversitet. Finns det starka och dynamiska forskningsmiljöer? Finns alternativa karriärvägar för studenterna? Finns ett starkt stöd från ledningen? Ska Högskolan i Halmstad ta ansvar för ett kommande uppdrag måste detta medföra ett mervärde för vår verksamhet, säger rektor Mikael Alexandersson. Golfen lyckat exempel Högskolan har i dag sju program med en idrotts- och hälsovetenskaplig profil. Utöver det finns flera fristående idrottsrelaterade kurser att läsa. Ett av Högskolans mest lyckade exempel som framhävdes på mötet var Professionellt idrottsutövande inriktning golf. I dag studerar 20

studenter på programmet som genomförs på deltid – två års studier genomförs på tre år. Programmet leder till en högskoleexamen och bland annat läser studenterna idrottspsykologi, rörelselära och fysiologi. – Det är ett bra pilotexempel som har flera av de komponenter som efterfrågas kring ett riksidrottsuniversitet, säger Mikael Alexandersson. Handboll och bordtennis Två liknande program planeras att starta på Högskolan nästa höst med inriktning handboll respektive bordtennis. – Att få in fler idrottare från andra idrotter skapar ett stort mervärde och bidrar till att utveckla en unik elitmiljö, där idrottare utbyter erfarenheter, säger Sofia Grönberg Whitmore, sportchef och golfcoach på Scandinavian School of Golf. LARS ÖSTERLIND


Nya ledamöter i utbildningsnämnden

HALLÅ DÄR ... … Johanna Jansson som är ny språkrådgivare och språkstöd vid Skrivpunkten efter Torbjörn Jansson som har gått i pension. Hur har den första tiden varit? – Bra, jag trodde att det skulle vara ganska lugnt i starten men det blev full fart direkt med studenter som behövde hjälp och hade frågor kring kompletteringar från förra terminen. Men det är kul och jag trivs. Vad har du gjort tidigare? – Jag är tjänstledig från Komvux i Halmstad där jag har undervisat i svenska som andra språk. De senaste åren har jag även arbetat extra i projektet ”Korta vägen” här på Högskolan, och det var så jag hamnade här. Vad händer härnäst? – Denna termin jobbar jag deltid och ska börja med att sätta mig in i rollen och lära känna kollegorna i de olika verksamheterna så att jag vet hur de jobbar och hur de tänker. Då ser jag vilka behov som finns och vad som önskas, och sedan kommer jag att utveckla arbetet under nästa termin.

Bild: ÅSA EHRNBERG

Språkstöd. Johanna Jansson är ny språkrådgivare på Skrivpunkten sedan i augusti.

Finns det några nyheter på gång? – Vi planerar en nybörjarkurs i svenska för utländska lärare som undervisar här och den är tänkt att komma i gång senare i höst. Skrivpunkten är ju även till för anställda men oftast märks det indirekt genom arbetet med studenterna. Jag undervisar till exempel i uppsatsskrivande och ska träffa studenter vid Sjuksköterskeprogrammet i höst. Sådana förebyggande insatser underlättar allas arbete: studenter, lärare och även mitt eget. ÅSA EHRNBERG

Resultatet efter rösträkningen i valet av lärarrepresentanter till utbildningsnämnden och fyllnadsvalet till högskolestyrelsen blev följande: Totalt röstade 101 personer i valet till utbildningsnämnden. De som fick flest röster och därmed valdes till ordinarie ledamöter var: Mattias Nilsson, HOS, Kristina Ziegert, HOS, Veronica Gaspes, IDE, Jonas Bäckman, SET, Henrik Barth, SET och Anna Fåhraeus, HUM. De som fick flest röster och därmed valdes till suppleanter till utbildningsnämnden var: Jette Trolle-Schultz Jensen, HOS, Jonny Hylander, SET, Jens Lerbom, HUM och Jörgen Carlsson, IDE. Samtliga tio valda personer var också valberedningens förslag på kandidater. Utnämningarna gäller från den 1 november och som längst tre år. Det har även hållits ett fyllnadsval av två lärarrepresentanter till högskolestyrelsen. Valberedningen hade nominerat Malin Nilsson, HOS och Svante Andersson, SET och det blev också de som fick flest röster. Utnämningarna gäller från den 1 november och som längst till den 30 april 2013. Valen hölls den 29–30 september.

Jan Björklund besökte Högskolan Utbildningsminister Jan Björklund (FP), som genomför en turné till landets universitet och högskolor, besökte Högskolan i Halmstad i slutet av september. Syftet med besöket var främst att få en inblick i Högskolan i Halmstads verksamhet och att lära känna rektor och övriga i Högskolans ledning. Under besöket betonade Jan Björklund att det är de två nyckelorden söktryck och kvalitet som kommer att avgöra hur framtidens studieplatser ska fördelas. Den största utmaningen för landets högskolor och universitet är att antalet 20-åringar kommer att sjunka med 25 procent de närmaste fem–sex åren. De lä-

rosäten med stort söktryck och god kvalitet har bäst förutsättningar att behålla sina platser. – Där har Högskolan i Halmstad goda förutsättningar att lyckas i den konkurrensen. Högskolan i Halmstad håller en väldigt hög kvalitet. Högskoleverket kontrollerar hela tiden de olika lärosätena och då har resultaten för Högskolan i Halmstad fallit väl ut, säger Jan Björklund. Under besöket träffade Jan Björklund bland andra Mikael Alexandersson, rektor, Carina Ihlström Eriksson, prorektor, Karin Starrin, högskolestyrelsens ordförande samt andra representanter för Högskolans ledning. LINDA LUNDELL

Bild: LINDA LUNDELL

På besök. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) betonade vikten av söktryck och kvalitet under sitt besök på Högskolan.

3


Simuleringsövningar inom vå Under hösten har vårdutbildningarna på Högskolan i Halmstad infört simuleringsövningar i undervisningen för att studenterna på ett så realistiskt sätt som möjligt ska få öva på situationer som kan uppstå inom yrket som sjuksköterska. I en simuleringsövning får studenten träna på att ställas inför en verklig vårdsituation. Genom olika scenarier som lärarna tar fram får studenterna öva på avancerade simuleringsdockor i stället för på riktiga patienter. Simuleringsövningarna genomförs i sjukhusmiljö med verklig utrustning och

studenterna förväntas uppträda som om det vore en riktig situation. – Fördelen är att här får de lov att göra fel. Här får de chans att öva i en verklig miljö men på ett tryggt sätt utan riktiga patienter, säger Ing-Marie Carlsson, en av lärarna vid vårdutbildningarna. Reflektion och analys Efter scenariot ges utrymme för reflektion och analys och då får studenterna berätta om hur de upplevde situationen. De får också tillfälle att prata om vad de gjorde som var bra och vad de kan bli bättre på. – Det handlar mycket om att fokusera på självkänsla, om vad de gör som är bra. Men också om att bli medveten om vad som kan

förbättras för att de ska känna sig trygga i sin kommande profession, förklarar IngMarie Carlsson. Lärare utbildades De första tankarna om att använda simuleringsövningar i undervisningen väcktes redan 2008. Irene Mårtensson, lärare på sjuksköterskeprogrammet och i specialistutbildningen, inledde ett samarbete med Hallands sjukhus Halmstad för att kunna utnyttja lokaler och utrustning. Sju lärare utbildades som instruktörer och hösten 2010 infördes simuleringsövningarna så smått inom sjuksköterskeprogrammets fjärde termin. Resultatet slog väl ut och både studenter och lärare efterfråga-

Övningar ger tid för reflektioner och a En man ligger medvetslös i en sjukhussäng. Pulsen är hög och andningen rosslande och oregelbunden. Sjuksköterskestudenterna Johanna Mikaelsson och Mimmi van Meeningen kallas för att ta hand om patienten. Det enda de har fått reda på är patientens namn, ålder och att han är inlagd på sjukhus för en propp i lungan. Han har också diabetes typ 1. De försöker först att få kontakt med honom men får inget svar. De kontrollerar vant blodtrycket, pulsen och andningsfrekvensen. Efter ett tag ringer de läkare som ordinerar dem att kontrollera patientens blodsocker och när svaret på provet har meddelats får de en ordination om att ge honom en injektion glukos. Det visar sig att patienten, som alltså lider av diabetes, har blivit medvetslös på grund av för låg sockernivå. Svårbedömd situation Det kunde ha varit på riktigt, i stället var det en simuleringsövning. För sjuksköterskestudenterna Johanna Mikaelsson och Mimmi van Meeningen var det första simuleringsövningen. Båda tycker att det gick bra men att det till en början var svårt att avgöra varför patienten hade blivit medvetslös. 4

– Det var lite svårt att bedöma vad som var fel eftersom patientens värden var ganska normala, förutom att han hade svårt att andas. Övningen gav oss en tankeställare eftersom vi först trodde att det hade med lungorna att göra, förklarar Mimmi van Meeningen. Vad tycker ni om simuleringsövningarna? – Jag tycker att det är jättebra, man lär sig mycket på det. Det är bra att man också får reflektera över vad man har gjort. När det är på riktigt finns det inte alltid tid till reflektion, säger Mimmi van Meeningen och Johanna Mikaelsson håller med: – Det är bra att få prova på hur det känns att jobba som sjuksköterska. Det är också skönt att det inte är någon riktig patient så att man får mer tid att tänka efter vad som ska göras, säger hon. Tänka mer brett Inför nästa simuleringsövning som är i slutet av nästa termin ska de försöka vara mer noga med att ta reda på var utrustning och läkemedel finns. De har också lärt sig att de ibland måste tänka i nya banor. – Vi måste tänka mer brett då det kan vara något helt annat än vad man tror, säger Johanna Mikaelsson. LINDA LUNDELL

Övning i verklig miljö. Blodtrycket och pulsen var någ kontrollerade på simuleringsdockan under simuleringsövn


årdutbildningarna de fler övningar. Efter det har fler simuleringsövningar införts i sjuksköterskeprogrammet. Från och med i höst genomförs övningarna i både termin fyra, fem och sex. Gör nytta i utbildningen Även inom specialistutbildningarna för sjuksköterskor på avancerad nivå pågår ett arbete med att införa simuleringsövningar. – Det är oerhört stimulerande och vi känner att det verkligen gör nytta i utbildningen. Det är viktigt att studenterna får möjlighet att träna i en sådan här miljö innan de kommer ut i en verklig vårdsituation med riktiga patienter, säger Irene Mårtensson.

Omfördelning av platser påverkar Högskolan I regeringens budgetproposition som lades fram den 20 september framgår att flera förändringar kommer att ske inom utbildningssektorn.

Bild: LINDA LUNDELL

Instruktörer. Ing-Marie Carlson och Irene Mårtensson är två av lärarna vid Högskolans vårdutbildningar som har simuleringsövningar.

Nya platser inom exempelvis utbildningar för lärare, ingenjörer och inom vård ska skapas genom att pengar omfördelas från andra utbildningar och mellan olika lärosäten. De lärosäten som bedöms ha bra kvalitet har goda chanser att få fler platser. För Högskolan i Halmstad innebär det 25 nya platser till förskollärarutbildningen.

LINDA LUNDELL

Kvalitetssatsning Fler civilingenjörer ska utbildas, 400 nya platser ska finnas 2012 och ytterligare 200 platser 2013. Platserna finansieras genom omfördelning av medel. Högskolan bidrar med 1,8 miljoner kronor 2014 och med 1,9 miljoner kronor 2015. Inom humaniora och samhällsvetenskap görs en kvalitetssatsning då regeringen föreslår att ämnena får 400 miljoner kronor extra 2013. Satsningen ska finansieras genom att ersättningen för inaktiva studenter, så kallade nollpresterare, dras in och omfördelas. För Högskolan innebär det en förstärkning med 3,7 miljoner kronor under 2012. Högskolans anslag från regeringen, det så kallade takbeloppet är 365 miljoner kronor i år och kommer att minska till 349 miljoner nästa år.

analyser

gra av de saker som sjuksköterskestudenterna Johanna Mikaelsson och Mimmi van Meeningen ningen som genomfördes på Kliniskt träningscentrum (KTC) på Hallands sjukhus Halmstad.

Bild: LINDA LUNDELL

Forskningsmedel oförändrade Vad gäller Högskolans forskningsmedel är de oförändrade: inga nya pengar utlovas och samtidigt görs inga besparingar. – Det här vet vi om sedan tidigare och vi fortsätter med vår besparingsplan och successiv neddragning av antal platser för att anpassa vår kostym efter framtida studentvolymer och enligt regeringens uppdrag. Vi räknar inte med att behöva göra några nya besparingsåtgärder, säger ekonomichef Greger Lindqvist. LARS ÖSTERLIND

5


Akademisk högtid med rektorsinstallation BERGS BETRAKTELSER

Nya texter, nya tider. Att arbeta som forskare innebär ofta att inta ett särskilt förhållningssätt till texter och tid. Texter ska ofta, innan de publiceras, genomgå seminariebehandling, i många fall bli bedömda av anonyma ”referees”, kommenteras av redaktörer för att sedan omarbetas och slutligen publiceras. Det kräver ingen större intellektuell ansträngning för att förstå att detta är en tidskrävande process som, med tanke på alla moment och instanser som ska passeras innan produkten är färdig att visas upp, tillskriver texten en särskild betydelse.

Den 18 november firar Högskolan akademisk högtid med installation av nye rektorn Mikael Alexandersson, och nya professorer. Högskolan håller även sin första egna doktorspromovering. Förmiddagen inleds klockan 9.30 i Visionen med parallella installationsföreläsningar med de nya professorerna. Högtidsceremonin börjar klockan 15.30 i Malcussalen och pågår i cirka två timmar med efterföljande mingel. Högtiden avslutas med en bankett på Hotell Tylösand. Rektors installation kommer att förrättas av Romulo Enmark, Högskolans tidigare rektor, och Mikael Alexanders-

Bild: PATRIK LEONARDSSON

Högtidligt. Den 18 november är det dags för Högskolan i Halmstads akademiska högtid.

son installerar professorerna. Under högtidsceremonin uppmärksammas de som har utnämnts till docenter och de som har avlagt doktorsexamen efter den senaste akademiska högtiden (april 2009). Högskolans pedagogiska pris delas ut till en framstående lärare, denna gång Veronica Gaspes.

Givetvis hänger dessa förfaranden samman med frågor om kvalitetskontroll och ett komplext meriteringssystem men måste det nödvändigtvis vara så att skrivandet förstås som process av intellektuell magi som slutligen utmynnar i förlösandet av en text vars tillkomsthistoria höljs i ett esoteriskt skimmer och som för det stora flertalet är mer än ogenomtränglig? Sedan ungefär ett halvår tillbaka har jag, tillsammans med ett antal kollegor från några av landets lärosäten, försökt göra upp med såväl tidens som textens plats i forskningsprocessen. Med en fast övertygelse att dörren till forskningsprocessen bör ställas på glänt, har vi med bloggen sociologerna.se som arbetsverktyg försökt dela med oss av reflektioner och kortfattade problematiseringar av våra pågående forskningsprojekt. Att på detta sätt synliggöra pågående forskning blir en fråga om att utmana gränsen mellan forskningsprocess och forskningskommunikation vilket i sin tur ställer krav på att forskaren rör sig bortom sin specialiserade begreppsapparat. Texter av detta slag kräver tid men kan bli till viktiga instrument för att låta tänkandet ta nya vägar, både inom och utom akademin. 6

Bild: ANDERS PETERSSON

Pensionerad. Sven Åke Hörte fick ta emot många lyckönskningar, blommor och presenter när han avtackades efter nästan tolv år på Högskolan i Halmstad.

Sven Åke Hörte går i pension Sven Åke Hörte, professor i sociologi, kom till Högskolan i Halmstad den 1 januari 2000. Han har bland annat haft uppdrag som chef för Enheten för arbetsvetenskap, varit ordförande i forskningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, ordförande i fakultetsnämnden samt prorektor. Under avtackningen den 20 oktober var det

många som ville tacka Sven Åke Hörte och önska honom lycka till. Bland andra rektor Mikael Alexandersson, tillträdande fakultetsnämnds ordförande Thorsteinn Rögnvaldsson, Per Ola Ulvenblad, chef på SET, Sandro Reljanovic och Veronica Lindström på ledningskansliet samt kollegorna i forskningsgruppen på 5:e våning i hus P.


Röster från blended learning-dagarna För ett tag sedan anordnade Centrum för lärande och utbildning (CLU) två inspirationsdagar om vilka tekniska hjälpmedel man kan använda i undervisningen, även kallat blended learning. Varför är du på blended learningdagarna?

Bild: ROLAND THÖRNER

Bästa studentprojekt. ”Det känns riktigt bra”, säger de fyra pristagarna unisont, om att vinna 50 000 kronor i benhård konkurrens. Från vänster Spencer Mak, Fredrik Bergh, Johan Andersson och Mattias Bjäde.

Dubbelt upp för Högskolan i Swedish Embedded Award Det blev första pris i två av tre kategorier för Högskolan i Halmstad i den prestigefulla tävlingen Swedish Embedded Award på Tekniska mässan i Stockholm. I studentkategorin vann studenter vid Högskolan, och bästa företagsprojekt blev Comfort Audio, med rötter i Högskolan. Priset i studentkategorin går till Mattias Bjäde, Spencer Mak, Johan Andersson och Fredrik Bergh, nyutexaminerade studenter från elektro-, mekatronik- och dataingenjörsprogrammen vid Högskolan i Halmstad, för deras arbete där man genom avancerad användning av många olika tekniker kan skapa en bättre trafikmiljö ur såväl säkerhets- som miljöhänseende. Idén bygger på att man skapar fordonståg, även kallat platooning, där fordonen själva och i samarbete med andra fordon gör en del av förarens jobb. Grand Cooperative Driving Det var under årets examensutställning Utexpo på Högskolan som killarna fick kontakt med Bengt Magnhagen, Swedish Embedded Award, och som uppmanade dem att söka till tävlingen. På prishyllan hade studenterna

då redan en hedrande andraplats vid den internationella Grand Cooperative Driving challenge-tävlingen i Holland, en tävling där bilar hade utrustats för att kunna köra själva med hjälp av denna trådlösa kommunikation. Också i företagskategorin kan Högskolan i Halmstad vara stolt. Comfort Audio AB kammade hem första pris för sitt bidrag Comfort Digisystem Receiver DT10, världens första digitala minimottagare för hörapparater. Hela konstruktionen väger bara ett gram och ger användaren en unik ljudkvalitet eftersom det brus som ofta upplevs i traditionella system elimineras. Grundarna till Comfort Audio är tidigare studenter på Högskolan i Halmstad. Bästa konstruktioner Swedish Embedded Award delas ut – i år för nionde gången – till årets bästa konstruktioner inom embeddedteknik (inbyggd teknik). Konstruktionerna spänner över allt från tunga industritillämpningar till kommunikation och medicinsk elektronik. Ett par av grundkraven är att bidragen ska innehålla inbyggd intelligens och vara kommersiellt intressanta. ROLAND THÖRNER LENA LUNDÉN

Anna Hansson, lärare i miljövetenskap: – Jag var på föreläsningen om Blackboard, den nya lärplattformen. Jag har aldrig använt ett sådant system innan och ville höra om de olika möjligheterna.

Jens Lerbom, lärare i historia: – Jag vill utveckla mig inom pedagogik och lära mig nya ingångar. Jag tror att vi måste börja använda blended learning, då varierad undervisning kommer att vara något som framtida studenter tittar på.

Karin Weman, lärare i psykologi: – Jag är intresserad av teknik och vill lära mig om hur jag kan integrera det i undervisningen. Jag försöker att gå på CLU:s aktiviteter även om jag inte alltid har tid. 7


Konstföreningens värvningskampanj avgjord Moa Renström Hultgren blev den lyckliga vinnaren i konstföreningens värvningskampanj. Under september hade Högskolans konstförening en värvningskampanj där de som blev nya medlemmar under månaden hade chansen att vinna en seriegrafi av halmstadskonstnären Michael Qvarsebo. 17 anställda tog chansen och vinnare blev Moa Renström Hultgren, PA. Verket är skänkt av Black & White Art i Halmstad, och har ett värde av 4 400 kronor. Dragningen utfördes av Ann Larsson, EKS/Info, tillsammans med två ur föreningens styrelse.

Gabriel Baffour Awuah, SET, som har blivit professor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring. Inger Jansson, HOS, som har blivit lektor i omvårdnad. Jeanette Sjöberg, HOS, som har blivit lektor i pedagogik. Charlotte Olsson, SET, som har blivit docent i idrottsfysiologi. Åsa Wengelin, HOS, som har blivit docent i handikappvetenskap.

PÅ NYA JOBB

Bild: ULRIKA HÄLLEMARKER

Moa Renström Hultgren vann verket ”Lips” i konstföreningens värvningskampanj.

Personalportal på gång för personalen I mitten av augusti startade utvecklingsprojektet Insidan. Syftet är att skapa en personalportal för Högskolans personal. Personalportalen ska vara en kanal för snabb information till personalen och samtidigt fungera som en faktabank och arbetsverktyg – som en kopplingsdosa – för tjänster och funktioner. I projektets inledande fas genomförde projektgruppen tillsammans med Fredrik Wackå, extern konsult, intervjuer med bland andra ledningsrepresentanter och höll en halvdags workshop för en referensgrupp bestående av personal från olika verksamheter på Högskolan. Resultatet av intervjuerna, workshoppen samt en inventering av nuvarande Insidan, statistik, tidigare undersökningar, administrativa rutiner och Högskolegemensamma dokument ska resultera i en behovsanalys. Behovsanalysen beskriver de viktigaste användningsgrupperna för en personalportal vid Högskolan, deras be-

ZOOM GRATULERAR ...

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Fredrik Wackå, som driver företaget Webbrådgivaren Sverige AB, ledde workshoppen för referensgruppen i utvecklingsprojektet Insidan.

hov kopplat till intern kommunikation och arbetsuppgifter. Underlaget ligger till grund för en enkät som skickas till samtlig personal i slutet av november. Behovsanalysen och enkäten bearbetas och ligger till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram koncept, innehåll och funktioner för personalportalen. Projektgruppen består av Roger Eriksson, IT-avdelningen, Håkan Fasth, SA, samt Nathalie Sjögren Törhagen och Ulrika Hällemarker, Info.

Zlate Dimkovski, forskarassistent i maskinteknik fr.o.m. 2011-09-30. Frédéric Cabanettes, forskarassistent i maskinteknik fr.o.m. 2011-09-30. Hallur Thor Sigurdarson, doktorand i innovationsvetenskap fr.o.m. 2011-09-01. Peter Altmann, doktorand i innovationsvetenskap inriktning industriell organisation fr.o.m. 2011-10-01. Helena Gavois, doktorand inom vårdområdet fr.o.m. 2011-09-01. Ingegerd Rydin, gästprofessor i medieoch kommunikationsvetenskap 2011-10-01–2013-09-30. Barbro Arvidsson, gästprofessor i omvårdnad inriktning yrkesmässig handledning, 2011-07-01–2011-12-31. Niclas Rosander, marknadsförare fr.o.m. 2011-09-15. Åsa Ehrnberg, informatör fr.o.m. 2011-09-06. Linda Lundell, vikarierande skribent, 2011-09-01–2012-08-31. Matilda Bergström, sjuksköterska fr.o.m. 2011-10-01. Moa Renström-Hultgren, personalsekreterare fr.o.m. 2011-10-01. Johannes Sandén, utbildningssekreterare fr.o.m. 2011-10-01. Zain-ul-Abdin, postdoktor 2011-10-01– 2012-06-30. Essayas Gebrewahid, doktorand 2012-01-01–2012-12-31. Vishal Jain, doktorand 2011-09-15– 2012-09-14.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Linda Lundell och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

Zoom nr 7  

Högskolans nyhetsblad