Zoom nummer 6

ZOOM nyhetsblad Nummer 6 • 2011 • v. 38

Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Högskolan får 25 nya platser till förskollärarutbildningen Efter en omfördelning av lärosätenas studieplatser i landet har regeringen beslutat att Högskolan i Halmstad får 25 nya platser till förskollärarutbildningen från och med nästa år.

Högskolan i Halmstad är en av vinnarna när regeringen vill bygga ut lärarutbildningen på vissa orter och krympa antalet studieplatser på andra.

Tillsammans med universiteten i Göteborg, Stockholm och Umeå är Högskolan ett av de lärosäten som får expandera medan andra universitet och högskolor får dra in platser.

Kvaliteten garanteras Enligt utbildningsminister Jan Björklund ska lärare endast utbildas där kvaliteten på utbildningen kan garanteras.

Och eftersom universitetskanslern har dragit in examinationsrätten på ett antal

per plats. Totalt sökte över 600 personer till utbildningen.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Nya platser. Regeringen har beslutat att förskollärarutbildningen på Högskolan i Halmstad får 25 nya platser till nästa år.

högskolor måste platserna flyttas till andra högskolor som klarar kvalitetskraven.

De nya platserna välkomnas av Högskolan i Halmstad eftersom förskollärarutbildningen har haft ovanligt många sökande i år. När det gäller förstahandsval hade utbildningen i höst fyra sökande

Nya studenter i vår Den här terminen har förskollärarutbildningen 45 antagna studenter. Nu räknar Lisbeth Ranagården, chef vid Sektionen för lärarutbildning på Högskolan i Halmstad, med att kunna anta 25 nya studenter till vårterminen.

Hösten 2012 väntas ytterligare 30–40 studenter antas i vanlig ordning.

– Jag ser det som ett erkännande för att vi har en bra utbildning här på Högskolan i Halmstad, och det är trevligt att få en sådan positiv uppmärksamhet för vår utbildning, säger Lisbeth Ranagården.

Grundskollärarutbildningen på Högskolan i Halmstad får däremot minska antalet studenter med fem platser.

LINDA LUNDELL

Kinesiska forskare på besök

Bild: LINDA LUNDELL

Professorer från det kinesiska universitetet Beijing Information Science and Technology University, BISTU, besökte Högskolan i Halmstad i augusti.

Forskarna, som även gjorde besök på KTH och Chalmers, besökte Sverige för att undersöka möjligheterna för forskningssamverkan med svenska universitet och högskolor.

Besöket i Halmstad resulterade i att Högskolan beslutade att inleda ett forskningssamarbete med det kinesiska universitetet.

Anders Nelson ny sektionschef på HOS Anders Nelson, universitetslektor och docent i pedagogik, har utsetts till ny chef på Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).

Det har vikarierande rektor Carina Ihlström Eriksson beslutat efter det rådgivande val som har genomförts på sektionen.

– Det ska bli otroligt spännande och jag ser fram emot detta. Jag ser det som en stor utmaning. Jag har erfarenheter från många olika arbetsuppgifter på Högskolan, som jag tror att jag kommer att ha nytta av, men jag tror även att jag har mycket att lära då det är många komplexa arbetsuppgifter som ingår i den här rollen, säger Anders Nelson.

Anders Nelson har arbetat på Högskolan i Halmstad sedan 1995 och har varit verksam inom både administration, forskning och undervisning.

Studentbarometern Det senaste året har han varit biträdande sektionschef på HOS och har parallellt med det forskat och undervisat. Hans senaste forskningsprojekt handlar om studenters lärande i högre utbildning. Han har även arbetat med att utveckla Studentbarometern och har tagit fram ett förslag till nytt kursutvärderingssystem för Högskolan.

När Anders Nelson tar över som chef – efter Ole Olsson som har blivit ordförande i utbildningsnämnden – blir det mindre forskning och mer övergripande strategiskt arbete.

– Även om jag själv inte kommer att ägna mig åt egen forskning så mycket som tidigare känner jag ett stort engagemang för att bidra till att forskningen på sektionen ska utvecklas.

– Förhoppningsvis kan jag skapa förutsättningar för att villkoren för forskningen ska bli så bra som möjligt, säger Ander Nelson.

Bland annat behöver man utveckla strategier för att bli bättre på att få externa medel till forskningen.

2

På vilket sätt kommer det att märkas att du har blivit chef på HOS? – I många avseenden har vi redan en väl fungerande verksamhet på sektionen, en bra grundutbildning och ett bra söktryck till våra utbildningar. Det är något jag vill förvalta och arbeta vidare på att behålla.

Vi har också vuxit mycket sedan sektionen bildades och därför finns idéer om vissa förändringar när det gäller organisationen för att vi ska kunna anpassa oss till den storlek vi har i dag, säger Anders Nelson.

Systematisk samverkan En del av förändringsprocesserna har redan påbörjats, bland annat arbetet för en mer systematisk samverkan mellan olika ämnen och program och mellan sektionens tre forskningsmiljöer (Samhällsförändring, lärande och sociala relationer, Centrum för studier av politik, kommunikation och medier samt Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott).

– En annan generell idé som jag kommer att arbeta vidare med är att ha något färre men större och starkare grupperingar och verksamheter inom sektionen.

Anders Nelson tillträder som chef den 1 november. I samband med att han börjar som sektionschef på HOS lämnar han uppdraget som ledamot i fakultetsnämnden samt uppdraget som lärarrepresentant i högskolestyrelsen. Under hösten

ANDERS NELSON Anders Nelson disputerade i mars 2002 på avhandlingen ”Det massiva barnrummet – teoretiska och empiriska studier av leksaker,” vid lärarutbildningen på Malmö högskola.

Hans forskning följer två olika teman.

Det ena temat innebär studier av hur leksaker och andra kulturella artefakter medierar barns lekhandlingar. Det andra temat belyser lärande i högre utbildning med fokus på studenters aktörskap i studier och lärande. Gemensamt för dessa teman är intresset för analyser med genusperspektiv.

Bild: LINDA LUNDELL

Ny sektionschef. Anders Nelson har utsetts till ny chef på Sektionen för hälsa och samhälle från och med den 1 november.

kommer det att genomföras ett fyllnadsval för att hitta en ersättare i högskolestyrelsen.

LINDA LUNDELL

Ny lokal för massagen Från och med den 1 september har massörerna från Kitchis Friskvård bytt lokal för massagebehandlingarna. Numera finns massagen i kårens gamla konferensrum i hus X, på tredje våningen, i rum 3318. Entrén finns mellan hus R och kåren.

Anledningen till bytet av lokal var främst att massörerna önskade en bättre arbetsmiljö.

– Den nya lokalen är ljus och luftig med stora fönster men utan insyn, berättar Anna-Lena Bylund, som har hand om frisk- och företagshälsovårdsfrågor på Högskolan. Akuta kiropraktorbehandlingar kommer även att utföras i lokalen i hus X. Likaså håller Previas sjukgymnast Håkan Nilsson till i samma lokal vid fyra tillfällen i höst från och med den 5 oktober. Tider till massagen och sjukgymnastiken bokas på Insidan.

Färre undervisningstimmar största riskfaktorn Personalen bedömde framtida risker för Högskolan Finns det några hot eller risker mot Högskolans framtida verksamhet? Hur stor är sannolikheten att dessa risker blir verklighet? Det var några av de frågor som Högskolans personal, med hjälp av mentometerknappar, fick svara på för ett tag sedan.

Som alla myndigheter åläggs Högskolan i Halmstad att arbeta med framtida strategier och analyser för att utveckla lärosätets olika verksamheter. Som en del av det arbetet tittar man även på vilka risker och hot som kan finnas mot Högskolans framtida verksamhet och utveckling.

– Det handlar inte om att beskriva nuvarande problem utan om att försöka bedöma framtida hot, ungefär tre till sju år framåt, betonar Sven Åke Hörte, prorektor och professor i sociologi.

Färre undervisningstimmar Under tre dagar i augusti samlade därför Sven Åke Hörte in personalens bedömningar av hur man ser på 32 olika riskfaktorer.

Dels fick personalen bedöma hur stor man tror att sannolikheten är att riskfaktorerna förverkligas under en tre- till femårsperiod, dels fick man bedöma hur allvarliga man tror att konsekvenserna i så fall blir för Högskolans verksamhet.

De preliminära resultaten visar att Högskolans personal bedömer att den största riskfaktorn är att Högskolan drabbas av kvalitetsproblem på grund av en utarmad grundutbildning och att det därmed blir färre undervisningstimmar. Sven Åke Hörte är inte förvånad över resultatet.

– Vi har en pressad arbetssituation för många lärare. Att antalet undervisningstimmar minskar är en trend som har pågått under lång tid och en fortsatt utveckling av detta kan få allvarliga konsekvenser, säger Sven Åke Hörte som gärna ser en diskussion kring hur man kan minska risken för att det ska inträffa.

På andra plats i rangordningen av de

Bild: LINDA LUNDELL

Framtida risker. Med hjälp av mentometerknappar fick personalen bedöma vilka risker och hot som man tror kan finnas mot Högskolans framtida verksamhet.

risker som personalen tror kan inträffa är att staten ska missgynna de små lärosätena. Enligt Sven Åke Hörte är det inte något Högskolan i Halmstad kan göra så mycket åt eftersom det ligger på en högre nivå att bestämma.

Konkurrens om studenter På tredje plats hamnar risken för att Högskolan i Halmstad ska få konkurrens om studenter från andra lärosäten.

– Att attrahera studenter är något vi ständigt arbetar med och hittills har vi varit väldigt framgångsrika men vi vet förstås inte hur det ser ut framöver, säger Sven Åke Hörte.

Slutrapporten av riskanalysen överlämnas till högskolestyrelsen den 28 oktober.

Styrelsen får då ta ställning till hur resultatet ska hanteras och vilka åtgärder som ska vidtas.

LINDA LUNDELL

Fotnot. Processen med risk- och konsekvensanalysen är ett led i profileringsarbetet och inleddes i våras med ett internat för ledningsgruppen i Köpenhamn. Ledningsgruppen fick i uppgift att identifiera och ranka tänkbara risker som Högskolan står inför. Samma arbete har därefter under vå-

ren genomförts i workshoppar med såväl personal som högskolestyrelse. 229 olika risker identifierades och dessa klustrades till 32. I augusti skedde så rankning och sannolikhetsskattningen med hjälp av mentometerknappar.

Preliminärt resultat av riskanalysen: 1. Kvalitetsproblem p.g.a. utarmad grundutbildning – färre undervisningstimmar 2. Staten missgynnar de små lärosätena 3. Konkurrens från andra lärosäten om studenter 4. Otillräcklig finansiering att bedriva forskarutbildning 5. Förvaltningskostnaderna växer på kärnverksamhetens bekostnad 6. Utbränd lärarkår 7. Strukturförändring (koncentration) av högskolesystemet till färre lärosäten 8. Svårt klara samfinansiering av forskning 9. Brist på samsyn/helhetssyn inom Högskolan 10. Minskade årskullar gör det svårt att fylla utbildningsmål

3

Mycket stillasittande skada Semestrarna är slut och hösten är här. För många av oss innebär det att vi parkerar oss i kontorsstolen en stor del av dagen.

– Stillasittandet är ett stort hot mot hälsan i västvärlden.

Men det lilla kan göra stor skillnad, säger Karin Weman (tidigare Josefsson), doktorand i psykologi.

Allt fler har arbete framför datorn, vi kör mer bil och tittar mer på tv. Det finns många fördelar med att röra på sig, det vet vi. Forskning visar att mycket stillasittande är skadligt – också för personer som är fysiskt aktiva. Ett par träningspass i veckan är visserligen bra, men det väger inte upp om vi den övriga tiden mestadels sitter stilla.

– Stillasittandet påverkar hälsan negativt i paritet med att röka. Våra kroppar är gjorda för rörelse och om de inte används bryts de ner, säger Karin Weman.

Dagliga vanor Att sitta stilla under lång tid är kopplat till bland annat ökad fetma, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det försvagar skelett och muskler och leder till att kroppen lättare slits. Det påverkar också utsöndring av viktiga hormoner som påverkar vårt humör och kroppens eget smärtlindringssystem. Men Karin Weman poängterar att det är viktigt att inte skrämmas utan i stället peka på möjligheterna.

– Det positiva är att det inte krävs mycket för att göra stor skillnad. För en helt otränad person kan det betyda mycket att bara resa sig ur soffan under reklampauserna på tv:n. Bara man inte sitter helt stilla en eller flera timmar i sträck, säger hon.

På arbetet kan det handla om att resa sig ur kontorsstolen en stund då och då, höja upp skrivbordet en stund, gå till kaffeautomaten eller kanske ta en liten lunchpromenad. Små dagliga vanor som kan betyda mycket för hälsan.

Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddande faktor, särskilt viktig för alla med stillasittande arbeten. Och här kan de friskvårdsaktiviteter som många arbetsplatser, däribland Högskolan i Halmstad, erbjuder ha betydelse. Det blir den lilla knuff vi be4

Stillasittande hot mot hälsan. ”Våra kroppar är gjorda för rörelse och om de inte används bryts de ner”, säger Karin Halmstad.

höver för att ta steget till sundare vanor.

– Hur mycket pengar arbetsgivare än satsar på friskvård kan de inte förlora på det.

En arbetsplats har allt att tjäna på att ha en fysiskt aktiv personal – särskilt om personalen sitter mycket stilla – det ökar både det fysiska och det mentala välbefinnandet, säger Karin Weman.

Bra med friskvård Karin Weman har tidigare arbetat i ett forskningsprojekt om digitala friskvårdsprogram på arbetsplatser. Hon har precis inlett sina doktorandstudier och avhandlingen kommer i korthet att handla om hur digitalt baserade hjälpmedel kan främja fysisk aktivitet. Hon tycker att Högskolan i Halmstads

friskvårdsprogram är bra, med en bra bredd på aktiviteter, men att man gärna skulle kunna utveckla det ytterligare.

Prioritera och planera – De som går på aktiviteterna, och fortsätter, är ofta de som redan är aktiva och intresserade av träning. Det är en utmaning att nå nya grupper och få människor att verkligen förändra sina vanor. Jag skulle gärna se mer individuellt stöd och fokus på de mentala bitarna utifrån den forskning som finns, säger hon.

Men varför är det då så svårt att förändra sina vanor? Studier visar att hälften av alla som börjar träna lägger av inom tre till sex månader.

dar hälsan

Ta del av Högskolans friskvårdsaktiviteter I våras fick personal tycka till om Högskolans friskvårdsaktiviteter i en enkät. Den har använts som underlag till höstens friskvårdsutbud.

– Överlag var de flesta mycket nöjda med det utbud vi har, men vi fick en del önskemål om att bredda och förnya oss och det har vi försökt att tillmötesgå, säger Anna-Lena Bylund på personalavdelningen.

Några av höstens nyheter är qigong, cirkelträning och gemensamma lunchpromenader. Här är en kort sammanställning av de aktiviteter och rabatter som erbjuds:

Personalgympa

Friskvårdsersättning

Måndagar jämna veckor kl. 16–17.

Högskolan ersätter anställda för kostnader för olika friskvårdsaktiviteter med högst 500 kronor per termin och 1 000 kronor per år.

Cirkelträning Bild: IDA LÖVSTÅL

”, säger Karin Weman, doktorand i psykologi på Högskolan i

– Det vanligaste felet vi gör är att vi bara tänker att vi ska göra en massa saker, som att börja träna, men vi måste verkligen planera in det konkret i våra scheman. Och prioritera det.

Ett annat vanligt ”fel” är att vi gapar efter för mycket. Sätter upp storslagna mål som vi inte kan leva upp till, och då är risken stor att det fina träningsprojektet plötsligt upplevs som ett stort misslyckande. Och vi lägger av.

– Ett tips är att börja i liten skala. Det är bättre med små konkreta mål och att öka efterhand. Det är också viktigt att vara tillåtande mot sig själv. Alla måste kämpa för att få en ny vana och du har inte misslyckats förrän du ger upp, säger Karin Weman.

IDA LÖVSTÅL

Måndagar udda veckor kl. 16-17.

Zumba Tisdagar kl. 15.30–16.30. Startar den 27 september.

Qigong-kurs Torsdagar kl. 16–17.

Hälsoyoga Drop in-pass i Previas lokaler. För aktuella datum, se Insidan.

Lunchpromenader Gemensamma lunchpromenader med tillgång till stavar, onsdagar kl. 12.15–12.45.

Högskolehallen Hallen är möjlig för personal att utnyttja måndagar och onsdagar kl. 16–17 och fredagar kl. 15–17. Innebandy på fredagar.

I styrketräningshallen kan du träna gratis vardagar 6–18.

Massage Anställda har möjlighet att boka två 30minuters massagebehandlingar per månad.

100 kr/behandling dras från lönen.

Akut kiropraktorbehandling Anställda som drabbas av akut nackspärr eller ryggskott kan få hjälp av Mihai Gegö, legitimerad kiropraktor på Kitchis friskvård.

Tel. 0703-28 23 27.

5

GÄSTRUMMET

Vem är ledig på kvällarna?

För många av oss som jobbar är kvällarna en tid att vara ledig. När jobbet är slut kan i alla fall jag med gott samvete känna att jag kan handla, laga mat och umgås med min familj utan att behöva fundera över att jag borde jobba. Det är inte förrän morgonen efter som jobbet kallar igen. Dessutom har jag helgerna lediga för att njuta av det jag vill göra och det dåliga samvetet sträcker sig till att jag borde klippa gräset, stryka och damma bokhyllorna.

För våra studenter är det annorlunda.

De är så långt ifrån stämpelklockan man kan komma. Vad skiljer jobbtid från ledig tid för dem? För oss som möter dem på Studenthälsan hör vi ofta att denna otydlighet är en stressfaktor, oavsett om man känner att man har mycket eller lite att göra i skolan.

Att hitta en balans mellan jobb/skola och fritid tror jag är viktigt. Det måste få finnas en fritid utan dåligt samvete för studierna. Då kan man koppla av och ladda batterierna för att orka ta sig an studierna igen dagen efter.

Att hjälpa våra studenter till struktur i vardagen, med tid avsatt både för studier och för fritid, är vi många som kan hjälpa till med. Att påminna våra studenter om detta, både i klassrummet och i andra sammanhang kan vara ett enkelt sätt att få fler att strukturera sin vardag. Om fler studenter lyckas känna att de har lediga kvällar ibland utan dåligt samvete över studierna, tror jag att fler får möjlighet till återhämtning som leder till bättre kvalitet. Jag är nämligen övertygad om att det gäller både jobb och studier.

LINDA EMANUELSSON Studenthälsan

6

Bild: IDA LÖVSTÅL

Ny bok. Margareta Rämgårds bok ”Hälsans och ohälsans landskap” ger en introduktion i ämnet hälsogeografi.

Ny bok om hälsans och ohälsans geografi Vilken betydelse har olika miljöer för vår hälsa? Hur kan platser påverka vårt välmående – och varför? Det är viktiga och lite bortglömda frågor tycker Margareta Rämgård, universitetslektor i omvårdnad, som nyligen utkom med en bok om hälsogeografi. ”Hallänningar lever längst.” ”Håll ditt hjärta friskt – flytta norrut.” Det är exempel på tidningsrubriker som riktar uppmärksamheten mot geografiska skillnader i människors hälsa. Det finns helt enkelt rumsliga mönster när det gäller sjukdomar och människors hälsoläge – och inom hälsogeografin försöker man ge svar på varför.

– De här frågorna är kanske särskilt viktiga här i Sverige, som är ett geografiskt utbrett land där levnadsförhållandena kan se mycket olika ut på olika platser, säger Margareta Rämgård.

Gammalt ämne Hälsogeografi handlar om att se på hälsa utifrån tid, rum och plats. Det kan handla om att söka svar på frågor som: Varför finns sjukdomar på vissa ställen? Varför har vi större ohälsa i vissa bostadsområden? Hur påverkar det människor var sjukhus är lokaliserade?

Den nya boken, som Margareta Rämgård har författat tillsammans med forskar-

na Anders Shaerström och Owe Löfman, ger en introduktion i ämnet hälsogeografi och är den första i sitt slag i Skandinavien.

I Sverige har hälsogeografi hittills haft en relativt undanskymd plats, och de som forskar inom området gör det tvärvetenskapligt och är verksamma inom till exempel medicin, geografi eller omvårdnad.

Barnmorska och samhällsvetare Margareta Rämgård, som har varit verksam på Högskolan i Halmstad sedan 2007, har en bakgrund som sjuksköterska, barnmorska och samhällsvetare.

Hon har bland annat forskat om barndomsplatsers betydelse för kvinnor på väg att bilda familj, platsens betydelse för dementa och skillnader mellan hemsjukvård och vård på sjukvårdsinstitutioner.

De senaste tre åren har hon arbetat halvtid i ett aktionsinriktat forskningsprojekt i samarbete med äldreomsorgen och närsjukvården.

– Jag vill att min forskning och kunskap om hälsogeografi ska spridas i praktiken. Därför har jag föreläst mycket och strävat efter att vara ute i den praktiska verksamheten, säger hon.

Boken, som har titeln ”Hälsans och ohälsans landskap”, vänder sig framför allt till studenter, praktiker och intresserade inom vård- folkhälso- och socialmedicinsektorn.

IDA LÖVSTÅL

CLU sprider kunskap om informationsteknologi Den 28–29 september arrangerar Centrum för lärande och utbildning (CLU) två inspirationsdagar för att Högskolans lärare ska få en inblick i hur man kan använda sig av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i undervisningen, ibland även kallat blended learning.

Att lärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen blir allt vanligare, både när det gäller distans- och campusundervisning. Men Högskolan behöver bli ännu bättre på IKT-lösningar och CLU kommer därför att utbilda och inspirera lärare att i större utsträckning använda sig av den nya tekniken.

– Det finns en ohygglig mängd olika digitala verktyg som man kan förmedla kunskap till studenterna med. Vi kommer inte ifrån att det är den digitala vägen som är den mest brukliga framöver, säger Johan Lindström, medieutvecklare på CLU. Filmer på nätet Digitala verktyg som används i undervisningen kan till exempel vara filmer och föreläsningar på nätet eller kommunikation med studenterna via lärplattformer eller så kallade smartphones.

Det kan också vara förinspelade föreläsningar som studenterna får ta del av inför vanliga undervisningstillfällen och seminarier.

– Om en student blir sjuk kan man till exempel lägga upp föreläsningen på en länk på nätet så kan studenten titta på den efteråt, säger Bertil Gustafsson, lärare i pedagogik och föreståndare för CLU. Mötesplats Under två dagar, den 28–29 september, kommer CLU att arrangera en mötesplats för lärare och annan personal som vill veta mer om vilka digitala verktyg som

Högskolan har att erbjuda. Bland annat kan man lyssna på presentationer och föreläsningar, delta i workshoppar eller planera för hur man vill använda de IKTverktyg som finns.

Två gästföreläsare står på programmet, dels Chatarina Larson, universitetsjurist från Umeå, som redogör för vilka regler som gäller för upphovsrätt, dels Alastair Creelman från Linnéuniversitetet, som berättar om öppna lärresurser (OER) och licensiering.

Ny lärplattform Dessutom kommer den nya lärplattformen Blackboard, som Högskolan i Halmstad nyligen har skrivit avtal om och som så småningom ska ersätta den gamla DUP:en, att demonstreras. LarsGöran Hedström, IKT-coach på CLU, visar även webbkonferensverktyget Adobe Connect.

Den centrala mötesplatsen under de två dagarna är studenttorget i hus Q men aktiviteter sker också i hus R, F och O.

– Detta är en kraftsamling inför kommande verksamhetsår och vi kommer att erbjuda fler möjligheter till fort- och vidareutbildning av IKT-lösningar framöver, säger Bertil Gustafsson och berättar att det redan i höst finns flera utbildningstillfällen att tillgå.

LINDA LUNDELL

Fotnot. Urkunds- och plagiatpreventionspasset kräver anmälan i förväg till blended learning-dagarna. Övriga aktiviteter behöver inte föranmälas. Anmälan och program finns på: www.hh.se/clu, välj Blended learning i menyn.

Ny seminarieserie om samverkan Det finns många intressanta och spännande exempel på hur samverkan inom utbildning och forskning kan ske. I en intern seminarieserie som EKS arrangerar i höst, är tanken att dela erfarenheter och få inspiration till nya former av samverkan. Det blir också information om det interna stödet till samverkansarbetet liksom studiebesök till Slottsmöllans företagsby. Seminarieserien vänder sig till lärare, forskare och andra som arbetar med samverkan. Det finns fortfarande några platser kvar. Läs mer och anmäl dig (efter samråd med chef ) på Insidan>> Aktuellt>> Seminarieserie om samverkan.

Ge din idé LIV! Lärosätenas idétävling väst (LIV) är en helt ny idétävling som riktar sig till forskare vid lärosätena i Västsverige.

Tävlingen arrangeras av Innovationskontor Väst och GU Holding AB i samarbete med bland annat Högskolan i Halmstad. Syftet med tävlingen är att bidra till att vidga synen på nyttiggörande och dess betydelse för forskningen, och ge forskare möjligheten att testa nya former för nyttiggörande.

En jury utser tre pristagare där första pris är 60 000 kronor. Också ”allmänhetens pris” ska delas ut till det bidrag som får flest röster på Facebook.

Sista ansökningsdag är den 6 november 2011. Läs mer på Insidan>> Mål & uppföljning>> För forskare och forskarstuderande.

Vinn en målning Du som blir medlem i konstföreningen under september kan vinna en seriegrafi av Michael Qvarsebo Verket är skänkt av Black & White Art i Halmstad och har ett värde på 4 400 kronor. Verket heter ”Lips” och är en ny unik edition av Michael Qvarsebo.

För att bli medlem, gå in på Insidan och ladda ner medlemsblanketten. Fyll i uppgifterna och skicka blanketten till Ulrika Hällemarker på informationsavdelningen senast fredagen den 30 september.

7

Thorsten Andersson har gått ur tiden I somras mottog vi beskedet att Högskolan i Halmstads förre styrelseordförande Thorsten Andersson har avlidit efter en tids sjukdom. En mycket god vän, en synnerligen bra ordförande och en enastående sympatisk människa har gått ur tiden. Våra tankar går till familjen och de närmaste.

Själv saknar jag honom stort. Jag kom verkligen att uppskatta Thorstens mjuka men alltid rättframt kloka sätt att föra fram sina synpunkter. Han hade en förmåga att alltid hamna rätt och få en själv att tro att man hade kommit fram till det han redan hade räknat ut. Jag fäste mig så mycket vid honom att jag fortsatte att hålla kontakten efter det att han lämnade över ordförandeklubban.

Thorsten hade tidigare varit vd för Lantbrukarnas Riksförbund, landshövding på Gotland, ordförande i styrelserna för högskolorna på Gotland och i Gävle. Till Högskolan i Halmstad kom han på ett oväntat sätt. När Carl Bennet slutade som ordförande i styrelsen föll det på min lott att föreslå en ny kandidat för regeringen.

Målsättningen var att få någon med makt i näringslivet. Jag presenterade ett antal kandidater som alla föll bort varpå departementet föreslog Thorsten. Det var synnerligen klokt. Vi fick ett ess med en annan inriktning. Ibland ska man ha tur.

Thorsten satte sig genast in i Högskolans verksamhet. På bara några veckor förstod han mer och kunde se längre än de flesta.

själv stod för. Jag fick förmånen att uppleva hur väl förberedd han var. Han var mycket noga med att varje punkt skulle följas upp och att det fanns en genomgående tanke i styrelsens långsiktiga arbete.

Under Thorstens tid som ordförande genomfördes mycket av det som kom att bli lärosätets adelsmärken. Kvalitetssystemet byggdes upp, rättigheter erhölls, ekonomin sköttes, utvärderingarna var positiva och ett omfattande långsiktigt strategiskt arbete genomfördes. Detta möjliggjordes just därför att styrelsen fungerade så bra.

Bild: ARKIV

Thorsten Andersson var under flera år ordförande i högskolestyrelsen.

Hans stora erfarenhet och gedigna kunskaper gjorde det möjligt. Inte många har suttit som ordförande i tre lärosätens högsta organ.

Ordförandearbetet skötte Thorsten på ett mycket genomtänkt och klokt sätt.

Hans bärande tanke var att styrelsen hela tiden skulle ges möjlighet att på ett systematiskt sätt komma med förslag till kommande mötens dagordning samt att styrelsen varje år skulle ges möjlighet att komma med inspel för hur det fortsatta styrelsearbetet på det bästa sättet skulle utformas. Han höll en låg profil på mötena och valda snarare att vägleda styrelsens ledmöter att formulera mycket av det han

För en rektor var Thorsten en dröm.

Högst av allt satte han principen att han och styrelsen var till för att stödja lärosätets ledning. Givetvis under förutsättning att ledningen skötte sig. För min egen del sträckte sig hans stöd också till att trösta och hjälpa mig rent personligt när jag tyckte att det kändes svårt.

När jag tänker på Thorsten är det som urtypen för den goda svenska ämbetsmannen. För mig är detta något av det finaste man kan vara. Jag lägger in begrepp som omutbar, ansvarstagande, samarbetsvillig, noggrannhet, utvecklingsvillig och problemlösande plus många andra positiva egenskaper.

Thorsten var en förebild för oss alla. Jag hoppas att det finns en himmel, och att han går omkring där och klappar sina kor.

Romulo Enmark, tidigare rektor

Smått och gott från styrelsens möte 16 september På dagordningen för högskolestyrelsens möte den 16 september, fanns bland annat följande: • Resultatet från det riskanalysarbete som har gjorts under året. Läs mer på s. 3.

• Högskolans strategi för utbildning på grund- och avancerad nivå.

• Det aktuella antagningsläget på Hög-

skolan. Under höstterminen har 1 755 studenter registrerats på program jämfört med 2 225 för hösten 2010. Störst minskning har skett på IDE där 286 studenter färre har registrerats.

• Utbildningsminister Jan Björklund besöker Högskolan den 26 september.

• Högskolan har ca 250 avtal med utländ-

ska lärosäten, varav 145 i Europa.

• Högskolan har nu åtta egna doktorander och den första egna disputationen sker den 17 november 2011.

• Styrelsen fastställde mötesdatum för 2012 till 17 februari, 12–13 april, 15 juni, 14 september, 26 oktober samt 14 december.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se.

Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Linda Lundell, Ida Lövstål och Lena Lundén. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se