Issuu on Google+

ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 5 • 2011 • v. 26

Mikael Alexandersson ny rektor Nu är det klart – Mikael Alexandersson blir Högskolan i Halmstads nya rektor från den 1 oktober. Det är en erfaren ledare, forskare och pedagog som då tar över rodret för Högskolan i Halmstad. Den 30 juni gick regeringen på högskolestyrelsens linje och beslutade att utse Mikael Alexandersson, i dag verksam som professor och dekan på utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, till ny rektor på Högskolan i Halmstad. – Det känns väldigt positivt! Jag ser fram emot mitt uppdrag och att ta tillvara all den kraft och potential som finns på Högskolan i Halmstad, säger Mikael Alexandersson. Som ett äktenskap När Mikael Alexandersson först fick frågan om han kunde tänka sig att söka rektorstjänsten i Halmstad var svaret inte självklart. Först ville han ha svar på frågorna: Vilken typ av rektor behövdes? Passade han för Högskolan i Halmstad? – Jag ser det ungefär som ett äktenskap, och man måste passa ihop. Jag fann ganska snart att Högskolan i Halmstad kändes riktigt bra. Här finns mycket av det som har intresserat mig – spännande forskning, tvärvetenskap, innovation och ett stort intresse för omvärlden. Jag ser fram emot att vara med och utveckla forskningen och att tillvarata det stora engagemang för Högskolan som finns regionalt och bland lokala företag, säger han. Mikael Alexandersson är 58 år och har en bakgrund som lärare. Han inledde sin

Bild: IDA LÖVSTÅL

Började som kårordförande. Intresset för ledarskap och styrning har gått som en röd tråd genom Mikael Alexanderssons karriär, ända sedan han var kårordförande under studietiden på 1970-talet.

akademiska karriär på Göteborgs universitet för 30 år sedan. Han doktorerade 1994, blev professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet 2002 och professor i allmändidaktik vid Göteborgs universitet ett år senare. Sedan 2007 är han dekan på Göteborgs universitet. Energisk och visionär Mikael Alexandersson beskriver sig själv som en energisk, strategisk och visionär person med många idéer. Och som är bra på att lyssna och samarbeta. – Med mig får Högskolan i Halmstad ingen despotisk rektor. Men en rek-

tor som vill mycket och som kommer att utgå från verksamhetens behov och intressen, säger han. Att det handlar om en energisk person råder det ingen tvekan om när man läser Mikael Alexanderssons cv. Under åren har han ansvarat för och genomfört ett stort antal forskningsprojekt. Han har också svarat för olika utvecklings- och utvärderingsuppdrag av högskoleutbildningar i Sverige, anlitats som expert i utbildningsfrågor av regeringskansliet och författat en mängd böcker och forskningspublikationer. Han har därtill haft en rad nationella


och internationella förtroendeuppdrag. Intresset för ledarskap och styrning har gått som en röd tråd genom Mikael Alexanderssons karriär, ända sedan han var kårordförande under studietiden på 1970-talet. Han har haft många olika typer av ansvarsfunktioner och ingått i ledningsgrupper, styrgrupper och kommittéer. – Det har lärt mig mycket om hur individer fungerar i grupp och hur grupper fungerar i system. Jag har utvecklat min förmåga att lyssna och att läsa av människor och situationer, säger han. Det kunskapsstyrda ledarskapet Mikael Alexandersson har också forskat om styrning och implementering av reformer inom svensk högskoleutbildning, och deltagit i flera chefs- och rektorsutbildningar. Han tror på det kunskapsstyrda ledarskapet, att verksamheter utvecklas av kompetenta professioner. – Ju mer kunskap och logik det finns bakom ett beslut, desto bättre. Det är viktigt att en verksamhet hela tiden utvecklar sin kompetens. I sitt eget ledarskap strävar han efter att lyssna, på andra och på sin egen intuition, och bejaka sin osäkerhet. Ingen är felfri och han anser att det är ett problem när chefer blir för säkra och alltid vet hur det ska vara. – Men det kan vara en svår balansgång. Det är inte självklart hur man som ledare skapar trygghet och stabilitet i en förändringsprocess, säger han. Den största utmaningen med det nya uppdraget, i positiv bemärkelse, tror han blir att få tid och möjlighet att sätta sig

Utexpo-stipendiater.

MIKAEL ALEXANDERSSON Född och uppvuxen: Född 1952 i Göteborg, där han även har vuxit upp och bott större delen av livet. Har även bott många år i Alingsås (där barnen växte upp) och i Stockholm och Luleå. Somrarna har de senaste 30 åren tillbringats i Halland, först sommarhus i Skrea och nu i Ugglarp. Familj: Hustrun Ulla, universitetslärare och studierektor för specialpedagogiska utbildningen på Göteborgs universitet. Barnen Lisa 30 år, chefsdesigner, och Oskar 28, som läser till läkare. Bor: Nära Liseberg i Göteborg. Letar hus eller lägenhet i Halmstad eller dess närhet. Gör på fritiden: ”Det blir mest arbete. Annars ägnar jag mig gärna åt läsning, vandring såväl sommar som vinter, och konst-

in i allt. Förväntningarna på honom är många och stora. – Jag kan inte lova guld och gröna skogar. En rektor har inget magiskt trollspö och kan inte trolla fram hundratals miljoner kronor eller lösa alla problem – det krävs hårt slit av alla för att det ska bli bra, säger han. Stärka positionerna Den 1 oktober tar han sig an sitt nya uppdrag, men han kommer sannolikt att synas på Högskolan i olika sammanhang redan i september. Inledningsvis kommer han

närlig verksamhet. Konst är min stora passion och jag målar och skulpterar en hel del i sommarhuset. Är också flitig besökare på konstutställningar.” På nattygsbordet: ”Återläser flera av Lars Gustafssons diktsamlingar. Läser över huvud taget mycket lyrik.” Förebild: ”Tror egentligen inte på förebilder, men det skulle i så fall vara Dag Hammarskjöld. Han var en human ledare som lyckades i en mycket laddad situation under kalla kriget. Dessutom var han lyriker och författare.” Okänd talang: Snickra och fixa praktiskt.

att fokusera på att sätta sig in i verksamheten och skapa sig en bild av de möjligheter som finns. Därefter är målet att ytterligare stärka lärosätets position – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Men innan dess väntar semester och några avkopplande veckor i sommarhuset i Ugglarp. Och fortsatt bostadsletande i Halland. Mikael Alexandersson anser att det är viktigt i sin roll som rektor att vara bosatt i regionen, och han och hans hustru Ulla räknar med att flytta hit så snart de har hittat en lämplig bostad. IDA LÖVSTÅL

Bild: LINDA LUNDELL

Den 26–28 maj var det dags för årets examensmässa Utexpo, som var den 30:e i ordningen. Hundratals studenter från 16 olika program visade då upp kreativa examensarbeten för allmänheten och ett 20-tal studenter belönades med stipendier för sina projekt. En nyhet för i år var att Kårens arbetsmarknadsdag hölls i samband med mässan, den 27 maj.

2


Verónica Gaspes prisas för pedagogisk skicklighet Verónica Gaspes, universitetslektor i datavetenskap, har tilldelats Högskolan i Halmstads pedagogiska pris 2011. – Det är mycket hedrande! Jag gillar att undervisa och lägger ner stor möda på det – det är uppmuntrande att det har märkts och att jag får den här uppskattningen, säger hon. Verónica Gaspes har undervisat i datavetenskap på Högskolan i Halmstad sedan 1999. Hon flyttade till Sverige från Argentina 1990 för att disputera och de första nio åren i Sverige var hon doktorand och därefter lärare på Chalmers tekniska högskola. På Högskolan i Halmstad undervisar hon i datavetenskap på grundläggande och avancerad nivå. Hon är även studierektor för forskarutbildningen på IDE-sektionen. Bild: IDA LÖVSTÅL Prövar nya metoder Prisad pedagog. Verónica Gaspes har underviVerónica Gaspes prisas bland annat för sat i datavetenskap på Högskolan i tolv år. sitt arbete med att kontinuerligt utveckla undervisningen i datavetenskap. – Jag gillar att förstå och att förmedla lera god högskolepedagogik och studenhur man kan förstå. Jag uppskattar själv ters lärande. Priset har sedan dess delats lärare som är engagerade och rigorösa, ut vartannat år och årets pris är det tredoch det är också så jag vill vara själv, sä- je. Både studenter och personal har fått nominera kandidater som de tycker har ger hon. Hon menar att undervisning i da- varit särskilt framgångsrika i att utveckla tavetenskap och programmering skil- studenters lärande. Totalt har 25 lärare jer sig en del från undervisning inom nominerats. många andra områden. Framför allt finns likheter med matematiken. Stu- Får delta på konferens denten måste dels lära sig en teoretisk Nomineringarna har bedömts av en begreppsvärld, dels att konstruera saker extern expert inom högskolepedagopraktiskt. Inom datavetenskap hand- gik och en representant för Högskolar det om att konstruera programvaror lan i Halmstad. Priset består, förutom ett skriftligt bevis på uppskattningen, av och datorsystem. Verónica Gaspes testar hela tiden nya deltagande i en valfri europeisk högskolepedagogisk konferens. Priset sätt att presentera och framställa de begrepp hon undervisar om. ”Jag gillar att kommer också att uppmärk– Jag tar gärna fram olika tyförstå och sammas särskilt vid Högskolan i Halmstads akademiska per av material som kan underförmedla lätta för studenterna att förstå. hur man kan högtid i höst. Tidigare pristagare är Boel Genom att använda olika metoförstå.” Larsson, universitetsadjunkt i der prövar jag mig fram vad som sociologi (2009), och Bertil Gustafsson, fungerar bäst, säger hon. Högskolan i Halmstad inrättade det universitetsadjunkt i pedagogik (2007). pedagogiska priset 2007 för att stimuIDA LÖVSTÅL

Nya ledamöter i fakultetsnämnden Nyligen hölls val av lärarrepresentanter i fakultetsnämnden och fyllnadsval till lärarutbildningsnämnden. Totalt röstade 128 personer i valet till fakultetsnämnden. Valberedningens förslag på kandidater var också de som fick flest röster. De som valdes till ordinarie ledamöter i fakultetsnämnden var: Urban Johnson, HOS, Marie Mattsson, SET, Maria Åkesson, IDE, Mike Danilovic, SET, Vaike Fors, HOS och Linnéa Gustafsson, HUM. De som valdes till suppleanter till fakultetsnämnden var: Henrik Florén, SET, Jörgen Johansson, HOS, Håkan Pettersson, IDE och Tomas Nordström, IDE. Utnämningarna gäller från 1 november och som längst tre år. Det har även hållits ett fyllnadsval av en lärarrepresentant i lärarutbildningsnämnden. Valberedningen hade nominerat Catrine Brödje, HUM, och hon blev också den som fick flest röster. Mandatperioden är från den 16 augusti till den 31 december 2011. Valen hölls den 13–14 juni.

Akademisk högtid den 18 november Fredagen den 18 november är det akademisk högtid på Högskolan. Då installeras professorer samt Högskolans nya rektor Mikael Alexandersson. Dessutom uppmärksammas nya gästprofessorer, doktorer, docenter och Högskolans akademiska pristagare. Den förra akademiska högtiden hölls 2009.

Många besvarade friskvårdsenkät De flesta anställda är nöjda med Högskolans friskvårdsaktiviteter. Det visar den friskvårdsenkät som personalavdelningen nyligen skickade till anställda och som besvarades av 301 personer. Resultatet, samt de svarandes synpunkter och förslag, ska ligga till grund för en ny handlingsplan för friskvårdsaktiviteter. Se resultatet från enkäten på Insidan, under personalaktiviteter. 3


Stor KK-satsning på inbyggda oc KK-stiftelsen har beviljat Högskolan i Halmstad 46 miljoner kronor till två stora forskningssatsningar inom inbyggda och intelligenta system. Eftersom industrin också ska investera i forskningsprojekten omfattar de båda satsningarna ungefär 85 miljoner kronor. Högskolan i Halmstad har en av Sveriges starkaste forskningsmiljöer inom informations- och kommunikationsteknologiområdet (IKT) och ingår därför i den nationella satsningen på strategiskt viktig forskning. Att KK-stiftelsen nu har beslutat att finansiera två stora forskningssatsningar på Högskolan i Halmstad tillsammans med svensk industri är ytterligare ett bevis på Högskolans kvalitet. – Vi är oerhört stolta över att vi både har fått en ny forskningsprofil och en förläng-

ning av vår nuvarande forskningsprofil CERES. Det betyder väldigt mycket för Högskolans profilering och för den forskning som bedrivs här, säger vikarierande rektor Carina Ihlström Eriksson. CAISR – om intelligenta system Den ena forskningssatsningen är ett sjuårigt forskningsprogram i tillämpade intelligenta system – CAISR (Centre for Applied Intelligent Systems Research). Satsningen omfattar 36 miljoner kronor från KK-stiftelsen, minst lika mycket i medfinansiering från företag och ytterligare insatser från Högskolan. Forskningsprofilen CAISR fokuserar på att göra system ”intelligenta”. Exempel är fordon som har möjlighet att upptäcka, känna igen och kommunicera med människor i sin omgivning eller har förmågan att övervaka sig själva (till exempel att se om bromsarna fungerar som de ska eller om luftfilter behöver bytas). Andra exempel är

system inom hälsoteknik som övervakar sig själva för att varna om något ser ut att gå fel, eller som kan assistera i hemvården. De företag som deltar i satsningen från start är Danaher Motion i Särö, Volvo Technology AB, Optronic AB, Redsense Medical AB, Tappa Service och NEAT Electronics AB. – För Högskolan är detta en strategiskt viktig satsning som ytterligare utvecklar ett område där vi under mycket lång tid har haft bra utbildningar och duktiga studenter. Timingen är perfekt eftersom vi precis har startat forskarutbildning inom området och har rekryterat flera nya medarbetare från internationella universitet, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, professor i datavetenskap, vice ordförande i fakultetsnämnden och ansvarig för Högskolans ansökan om CAISR. Tvåårig fortsättning på CERES Den andra satsningen handlar om en tvåårig fortsatt finansiering av forskningsprofilen

”Huvudet ha Den sjunde starkaste kvinnan i världen heter Lucia Christensen och har det senaste året undervisat studenter i idrottspsykologi på Högskolan i Halmstad. – Min inställning har alltid varit att fysisk träning visserligen är viktig, men det är huvudet som har störst betydelse för hur du presterar, säger hon. Under uppväxten var det simning som gällde för den i dag 25-åriga Karlskogatjejen. Hon deltog i sin första simtävling vid sju års ålder och kämpade under tonåren med att hitta vägar för att bli allt snabbare och starkare i vattnet. Så testade hon styrkelyft som 17-åring, fastnade i stället för det, och gjorde en snabb karriär. Efter ett halvårs träning vann hon junior-SM, och sedan har det rullat på med svenska rekord och medaljer.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Styrkelyftare. Lucia Christensen slog tre personliga rekord och slutade på sjunde plats vid styrkelyfts-VM i Sydafrika i höstas.

4

Sin egen mentala coach När Lucia Christensen efter gymnasiet läste till lärare i Örebro sökte hon efter en inriktning där hon även skulle få utlopp för sitt idrottsin-


ch intelligenta system

Thorsteinn Rögnvaldsson

Bertil Svensson

CERES (Centre for Research on Embedded Systems). KK-stiftelsen bidrar med tio miljoner kronor, dessutom tillkommer medel från industrin och insatser från Högskolan. CERES handlar om inbyggda system, det vill säga hur elektronik för beräkningar och kommunikation kan byggas in i produkter för att ge dem nya egenskaper, inte minst genom att samverka med varandra. – För oss betyder detta att vi ska inrikta oss ytterligare på själva ”smartheten” i sam-

verkande inbyggda system, säger Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik och ansvarig för CERES. Vi ska ta fram smarta kommunikationslösningar som kan garantera de egenskaper hos kommunikationen som tillämpningen kräver, till exempel i hälsotekniska produkter eller i trafik- och transportsystem. Och vi ska visa hur man kan använda mångkärniga inbyggda processorer på ett energismart sätt. Vi kommer att utveckla våra internationella samarbeten ytterligare, samtidigt som vi naturligtvis fortsätter att fördjupa samarbetet med våra svenska företagspartner. Syftet med KK-stiftelsens finansiering är att bidra till att bygga upp och befästa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde. KK-stiftelsen kräver för sin finansiering, förutom hög vetenskaplig kvalitet, oftast att näringslivet bidrar med lika mycket finansiering som stiftelsen anslår.

Högskolan får examinera ämneslärare i svenska Högskolan i Halmstad får rätt att utfärda ämneslärarexamen i svenska för både årskurs 7–9 och för gymnasieskolan. Det beskedet lämnade Högskoleverket nyligen. – Jag är jätteglad och stolt. Svenskan är ett väldigt viktigt ämne för oss och utgör basen för flera av våra möjliga kombinationer. Eftersom vi har saknat svenskan har vi bara kunnat ha ett begränsat utbud, så det var ett välkommet tillskott, säger Lisbeth Ranagården, chef för lärarutbildningen. De ämnen som Högskolan ännu inte har fått examensrättigheter för, matematik för årskurs 7–9 samt idrott och hälsa för gymnasiet, har Högskolan valt att avvakta med att ansöka om till i höst. Bland annat måste rekrytering av personal göras.

ar störst betydelse för hur du presterar” tresse. Efter en sökning på Google hittade hon det hon sökte – idrottspsykologi i Halmstad. – Jag kände direkt: JA, där var det! Redan tidigt i min träning tänkte jag mycket på hur tankar och känslor påverkar prestationen. Genom studierna i idrottspsykologi fick hon kunskap om teorierna bakom det hon själv har upplevt i sin träning. – Utbildningen har gjort att jag har kunnat utveckla egna mentala strategier för min träning. Jag har blivit min egen mentala coach och har verktyg för hur jag kan hantera olika situationer. Efter kandidatatexamen i psykologi inriktning idrott fortsatte hon att läsa ett år till en European Master. Efter examen erbjöds hon jobb på Högskolan, där hon sedan dess har undervisat i idrottspsykologi och på lärarprogrammen inriktning idrott och hälsa. – Det var skönt att efter att ha pressat hjärnan till det yttersta under studietiden, få dela med mig av det jag har lärt mig. Att undervisa i idrottspsykologi har varit extra roligt eftersom jag kan ge exempel från min egen träning, säger hon. Parallellt med studierna och arbetet på

Högskolan i Halmstad har hon satsat hårt på styrkelyft som brinnande och hon kommer att styrkelyftskarriären. Hon har fortsatt att trä- hålla på så länge hon orkar. Målet är inte att na för Västra AK i Karlskoga och vinna mästerskap, att få medaljer i höstas var det dags för något som eller priser. Drivkraften har alltid ”Att ha hon beskriver som sitt livs tävling varit att utvecklas och att utmana 200 kilo på – styrkelyfts-VM i Sydafrika. sig själv. Och ha kul. Men det är axlarna är – Det blev klart att jag skulle skrämmande.” inte främsta anledningen, för kul åka bara tre–fyra veckor före tävär det långtifrån alltid. lingen. Det var otroligt kort tid för förbere– Att ha 200 kilo på axlarna är skrämmandelser. Samtidigt hade jag mitt nya jobb på de, och en riktigt nära döden-upplevelse innan Högskolan och långa dagar här, säger hon. man gör det. Men känslan efteråt, när man har lyckats med något för sig själv, är oslagbar. Tog 510 kilo i VM I ungefär tre år har Lucia Christensen vaPå tre veckor skulle hon gå från grundträ- rit verksam på Högskolan i Halmstad, först ning till toppform. Hon lade på 50–60 kilo som student och nu som lärare. Men i höst i alla grenar och kämpade med att få de bär det vidare mot nya mål. Hon flyttar då mentala bitarna att hänga med. Hon arbe- tillbaka Karlskoga för att komma närmare sin tade på Högskolan på dagarna och ägnade träningsklubb och sin familj, och ska i stället kvällarna åt träning, fyra dagar i veckan. börja undervisa på Örebro universitet. Resultatet blev över all förväntan. Trots – Jag har under åren pendlat till Karlskoden korta tiden av förberedelser lyckades hon ga och det ska bli skönt att slå sig till ro där, slå tre personliga rekord under tävlingarna där har jag min kärlek och min trygghet. Men och kom på sjunde plats. Hon tog 190 kilo känslorna är dubbla. Det har varit tuffa, inteni knäböj, 120 kilo i bänkpress och 200 kilo i siva och jätteroliga år i Halmstad, som har be marklyft– totalt 510 kilo. tytt mycket för mig, säger hon. IDA LÖVSTÅL Lucia Christensen beskriver sitt intresse för 5


Engagerade studenter utbildades På vilket sätt kan man som student förbättra arbetsmiljön och studiesituationen på Högskolan? Studenthälsan har ordnat en inspirations- och informationsutbildning för de studenter som är engagerade i någon av Högskolan i Halmstads styrelser, nämnder och råd. Det är inte alltid så lätt att vara ny i en styrelse och att som studentrepresentant veta hur man på bästa sätt kan vara med och påverka för en bättre arbetsmiljö. Studenthälsan höll därför nyligen en utbildning där Högskolans studentrepresentanter fick råd och tips på hur de kan förändra arbetsmiljön till det bättre och samtidigt bli tryggare i sina roller. – Vi erbjuder den här utbildningen eftersom vi vet hur mycket arbetsmiljön betyder för hur man mår. Det rör allt från den fysiska arbetsmiljön till den psykosociala miljön, säger Per Österberg, chef på studenthälsan. Under utbildningen, som hölls i Tylebäcks kursgård i mitten av maj, fick stu-

Bild: PER ÖSTERBERG

Hur kan man påverka? Anders Nelson, lärare i pedagogik, och studentrepresentanten Caroline Ohrlander medverkade i utbildningen som studenthälsan höll för Högskolans studentrepresentanter.

dentrepresentanterna bland annat lära sig hur Högskolans organisation ser ut, vilka arbetsmiljölagar som gäller och framför allt vilka rättigheter och skyldigheter de har som studenter. – Det är viktigt att de känner till sina rättigheter så att de kan hävda sin rätt. Men även att de känner till sina skyldigheter, säger Per Österberg.

Studenterna fick även inblick i de system som finns för att förbättra studentinflytandet. Bland annat berättade Anders Nelson, lärare i pedagogik på Högskolan i Halmstad, om studentbarometern, ett system som mäter studenternas nöjdhet när det gäller arbetsmiljö, studiernas kvalitet samt bemötande i olika sammanhang. LINDA LUNDELL

Forskningdag under Tall Ships Races I samband med evenemanget The Tall Ships Races bjuder Högskolans forskningsmiljöer in till forskningsdag den 6 augusti i Trade centers konferenslokal på våning 22.

Bild: MICAEL MAGNUSSON

Glada golfare.

Den 15 juni vad det dags för Högskolans traditionella golfdag för personal. Ett 20-tal anställda tog chansen att delta i golftävlingen eller pröva på golf. Förstapristagare i golftävlingen blev Käthe Wagnemark (mitten). Inger Sundqvist (t.v.) kom på andra plats och tredjepristagare blev Veronica Lindström (t.h.).

6

Förutom mingel och servering av halländsk buffé kommer Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik och programdirektör för forskningsprofilen CERES att berätta om forskningen som bedrivs på Högskolan. Totalt är 200 personer från kommuner, näringslivet, Region Halland samt politiker på kommun, region- och riksnivå inbjudna.

– Det blir ett bra tillfälle att under The Tall Ships Races få bekanta sig mer med Högskolans forskning. Eftersom man från konferenslokalen kan se hela hamnområdet och de skepp som är ute och seglar blir det också en möjlighet att få njuta av det stora evenemanget ovanifrån, säger Högskolans informationschef Lars Österlind. Enligt Lars Österlind är forskningsdagen en av flera aktiviteter som planeras för att synliggöra Högskolans forskning framöver. Högskolan i Halmstad kommer också att finnas på plats bland utställarna under The Tall Ships Races den 4–7 augusti. LINDA LUNDELL


Seminarieserie om samverkan i höst

GÄSTRUMMET Vi lärare ska både främja studenters lärande på få kurstimmar, och samtidigt göra mycket annat. Det blir svårt att lösa undervisningsuppdraget med traditionella metoder.

Under tre eftermiddagar i höst arrangerar enheten för kontakter och samverkan, EKS, en intern seminarieserie om samverkan och omvärldskontakter. Seminarieserien vänder sig till lärare, forskare och annan berörd personal på Högskolan och kommer att handla om samverkan inom grundutbildning och forskning, både när det gäller intern samverkan inom lärosätet och samverkan med externa aktörer. – Genom att sprida erfarenheter och goda exempel från samverkansarbetet på sektionerna vill vi nå en generell kunskapshöjning om hur vi samverkar på Högskolan, men även inspirera till ökad samverkan över sektionsgränserna, säger Gerry Andersson, samverkanskoordinator och en av kontaktpersonerna för seminarieserien. – Det pågår så mycket samverkan på sektionerna som inte kommer alla till del. Vi har mycket att lära av varandra och det förtjänar att spridas, säger han. Stella Erlandsson, som också är samverkanskoordinator och kontaktperson för seminarieserien, menar att studenterna kan få nytta av att lärosätet får en ökad kunskap om samverkan. – Vi hoppas att deltagarna ska hitta nya samverkansidéer men också inspireras till att

Bild: LINDA LUNDELL

Samverkanskoordinatorer. Stella Erlandsson och Gerry Andersson är kontaktpersoner för höstens seminarieserie.

informera studenterna om vilka möjligheter det ger att samverka med olika arbetsgivare under studierna. Det kan till exempel vara intressanta idéer till uppsatsämnen och ökade chanser för jobb i framtiden, säger hon. Seminarierna hålls den 25 oktober, den 9 november och den 17 november. Vid det första seminariet ges främst övergripande information om samverkan och om Högskolans kommunikationsarbete. Vid de andra två dagarna blir det tillfälle för sektionerna att presentera sitt samverkansarbete. Det blir även studiebesök på Science Park Halmstad och Slottsmöllans företagspark. LINDA LUNDELL

Ändrade förutsättningar kräver nya sätt att arbeta. En del av en ny strategi kan vara att lägga tid på att planera kursen så väl, att den kan beskrivas i en informativ kursbeskrivning. Tydliga instruktioner, deadlines och genomarbetade betygsmatriser röjer väg och frigör lärartid under pågående kurs. Det blir lättare för studenterna att planera för sina studier, och du slipper svara på onödiga frågor om kursen. Blir det bra kan du återanvända kursbeskrivningen nästa gång kursen går. Ett annat sätt är att använda sig av andras ansträngningar, oftast i form av föreläsningar. De finns på webben. Det är helt i sin ordning att använda dessa i sina kurser, då de är producerade för just det ändamålet. Nätverket för IT i högre utbildning (www.ITHU.se) är en bra portal. Ett tredje sätt är att videofilma dig själv. En hel del av det du föreläser om har du sagt förut. Smaken av karbonpapper i munnen är tydlig. Tanken på att du ska upprepa dig även nästa termin är olustig. Gör då videofilm där du berättar om en teori, ger ett exempel på en tillämpning eller reder ut centrala begrepp. Denna film kan du och framtida studenter sedan återanvända många gånger. Lägg alla föreläsningarna på videolänk, och använd tiden du har i kursen till att prata med studenterna om vad de har läst, hört och sett. Johan Lindström och Lars-Göran Hedström på CLU sköter det tekniska, du pratar.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Nyvald Saco-styrelse. Fackförbundet Saco hade nyligen val till styrelsen på

Högskolan i Halmstad. Kristina Hildebrand tar över ordförandeklubban efter Inger Wieslander. Den nya styrelsen från vänster: Lars-Göran Hedström, Lars Kristén, Kristina Hildebrand (ordförande), Bengt Kjellgren (vice ordförande och sekreterare), Louise Nilsson, Olov Andreasson. På bilden saknas Göran Sahlén (vice ordförande).

BERTIL GUSTAFSSON Centrum för lärande och utbildning

7


Det blev ett händelserikt halvår Den här våren blev inte riktigt som jag hade tänkt mig … Givetvis syftar jag på att Romulo så hastigt bytte lärosäte och att jag blev vikarierande rektor. Det var inte precis det jag hade planerat för när jag blev prorektor för ett drygt år sedan. Men, inget ”ont” som inte för något gott med sig. Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle vara så spännande att vara rektor, att jag skulle lära mig så otroligt mycket under den här snabbkursen i rektorskap. När jag återvänder till mitt uppdrag som prorektor, har jag massor av nyttiga erfarenheter och kunskaper med mig. Om jag ska sammanfatta våren utifrån ett verksamhetsperspektiv i stället, är det särskilt tre saker jag vill lyfta fram och som har stor betydelse för framtiden. Det första är att vi har fått 21 betalande utländska studenter! Det är fantastiskt roligt, och långt fler än vi hade räknat med. Därtill har vi två Sida-stipendiater. Att KK-stiftelsen satsar 46 miljoner kronor på vår forskning genom CERES+ och CAISR är onekligen en fjäder i hatten och ett bevis på EIS framstående forskning. En sådan långsiktig finansiering känns mycket betryggande. Jag vill också säga några ord om den riskanalys vi genomför i syfte att vara proaktiva och få möjlighet att planera smart inför de kommande åren. I fem olika workshoppar med representanter för hela Högskolan har 229 olika risker identifierats som vi behöver

NYDISPUTERADE Zain-Ul-Abdin, IDE, disputerade den 26 maj på avhandlingen ”Programming of Coarse-Grained Rocinfigurable Architectures”. Yan Wang, IDE, disputerade den 8 juni på avhandlingen ”A Domain-Specific Language for Protocol Stack Implementation in Embedded Systems”.

REKTORS RADER hantera. Dessa har i sin tur klustrats ihop till 37 risker. I augusti fortsätter arbetet – i nya workshoppar med personalen – då uppdraget är att prioritera bland riskerna. När resultatet har presenterats för styrelsen ska vi ta fram handlingsplaner för hur vi bäst rustar oss för att möta framtiden. Nu väntar en förhoppningsvis skön och avkopplande sommar för oss alla. Jag ser mycket fram emot att åter bli prorektor och då få samarbeta med Mikael Alexandersson som från den 1 oktober blir vår nya rektor. Jag vill också ta tillfället i akt och tacka all personal för fantastiska insatser och hårt arbete och önskar er alla glad sommar!

vikarierande rektor

Zlate Dimkovski, SET, disputerade den 18 mars på avhandlingen ”Surfaces of honed cylinder liners”.

ZOOM GRATULERAR … Urban Johnson, HOS, som har blivit professor i psykologi med inriktning idrottspsykologi. Veronica Stoehrel, HOS, som har blivit professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Jens Nygren, HOS, som har blivit docent i medicinsk vetenskap.

PÅ NYA JOBB Farhan Sarwar, vik. lektor i psykologi, 2011-07-01–2012-06-30. Klaus Solberg Søilen, lektor i företagsekonomi inr. marknadsföring fr.o.m. 2011-08-01. Jonas Olsfelt, vik. bibliotekarie, 201106-01–2012-03-31.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål,Lena Lundén och Linda Lundell. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se


Zoom nummer 5, 2011