ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad

Nummer 1 • 2010 • v. 7

Sparbeting efter underskott År 2009 expanderade Högskolan kraftigt. 14 459 studenter fanns registrerade på lärosätet, 200 extra platser tilldelades (motsvarande 16 miljoner kronor), sex nya professorer anställdes och flera forskare var framgångsrika och lyckades erhålla medel från prestigefulla forskningsfinansiärer. Det ekonomiska resultatet blev dock 16,9 miljoner kronor minus. – Vi har haft en enastående utveckling det senaste decenniet. År 2009 var inget undantag. Vi fick betydligt fler studenter än vi hade väntat. Det gör att vi går över takbeloppet för grundutbildningen med nio procent, men får ett resultat på minus 16,9 miljoner kronor, säger rektor Romulo Enmark. Cirka hälften av underskottet är en direkt följd av studentexpansionen och under 2010 expanderar Högskolan ytterligare med nya platser motsvarande 26 miljoner kronor. Uteblivna inkomster – Vi valde att redan under förra året öka antalet studenter i antagningen eftersom expansion främst sker i samband med höstens rekrytering. Ökningen var dock större än beräknat. Vi visste redan före årsskiftet att vi skulle uppnå 2010 års mål ett år för tidigt, förklarar Romulo Enmark. Ett negativt ekonomiskt resultat är naturligtvis bekymmersamt för Högskolan. Den andra halvan av underskottet, cirka åtta miljoner kronor, uppkommer

Bild: CHRISTEL LIND

Studentexpansionen står för ungefär hälften av Högskolans underskott på 16,9 miljoner kronor.

på grund av uteblivna inkomster i form av till exempel forskningsbidrag, och av att Högskolan inte lyckades förutse vissa kostnader för exempelvis lokaler. Sena kostnader Årets resultat prognostiserades dessutom inte i tid. Det hänger delvis samman med kostnader som kom in sent på året och delvis med införandet av både ett nytt ekonomisystem och en ny modell för projektredovisning. – Underskottet för den ökade utbildningsomfattningen och holdingbolaget HHUAB, kan vi se som rimliga och delvis planerade. Men det övriga beror på att vi inte har planerat rätt och att vi har haft för höga kostnader, helt enkelt. Dessutom är trenden med underskott två år i rad mycket oroväckande. Vi måste vidta kraftiga åtgärder för att bryta den trenden, säger Romulo Enmark.

De åtgärder som han syftar på innebär bland annat besparingar och större intern kostnadskontroll. En konsekvens av underskottet är att Högskolan nu inte i lika hög utsträckning kan använda sitt kapital för strategiska satsningar. Högskolans arbete med profilering och förberedelser inför att kunna få rättigheter att examinera på forskarnivå fortsätter dock som tidigare. – Högskolan har inga finansiella problem. Vårt myndighetskapital minskar från 53 miljoner kronor till 34 miljoner kronor vilket nu innebär att vi ligger i balans i förhållande till statens regel om att en högskola inte bör ha mer än högst tio procent i sparat kapital. Men tanken är inte att vi ska använda kapitalet för att finansiera underskott, utan för att satsa på strategiskt viktiga insatser som stärker lärosätet och vår framtid som framgångsrik högskola, säger Romulo Enmark. LENA LUNDÉN

Ny prorektor utses i april Om allt går planenligt kommer högskolestyrelsen den 23 april att fatta beslut om vem som blir ny prorektor vid Högskolan i Halmstad. Rekryteringen av ny prorektor efter Marita Hilliges är i full gång och en annons har gått ut internt på Högskolan. Uppdraget är på 50 procent och omfattar maximalt sex år. Prorektorns arbetsuppgifter består bland annat av att fungera som rektors ställföreträdare och ansvara för områden som rektor delegerar, exempelvis kvalitetsutveckling, profileringsarbete, miljöfrågor och jämställdhetsfrågor. För uppdraget söks en person med god social kompetens och som har god kännedom om Högskolans verksamhetsgrenar, ett stort intresse för kvalitetsutveckling och ledarskap. Personen ska även vara administrativt skicklig. Utfrågningar av kandidater kommer att genomföras av hörandegrupper som består av lärare, T/A-personal och studenter. Senast den 10 mars ska intresseanmälningar vara inlämnade till registrator. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Ta del av forskning på Naturrum Under rubriken ”Vad händer på Högskolans Naturrum” presenteras under vintern pågående naturvetenskapliga och tekniska forskningsprojekt. Presentationerna sker varje tisdag i sal N106 med start kl. 15.15, och är öppna för allmänheten. Den 23 februari talar Jonny Hylander, Marie Mattsson, Eja Pedersen och Göran Sidén under rubriken ”Hur får vi fram förnybar energi?”. Veckan därpå, den 2 mars, talar Lars-Gunnar Franzén och Christer Gruvberg om ”Kemilaborationen som verktyg för att underlätta förståelsen”. Presentationerna på Naturrum pågår fram till och med den 9 mars. 2

Karin Starrin kan bli ny styrelseordförande Generaltulldirektör Karin Starrin föreslås bli ny ordförande i styrelsen för Högskolan i Halmstad efter avgående Thorsten Andersson. Karin Starrin är sedan 2004 generaltulldirektör. Hon var tidigare landshövding i Halland och därmed väl förtrogen med såväl de regionala förutsättningarna och förhållandena, som Högskolan. – Vi har försökt att hitta en styrelse som speglar dels Högskolans styrkeområden – verksamhet, produkter och livskvalitet, dels det regionala näringslivet och de offentliga verksamheterna, säger rektor Romulo Enmark. Till övriga nya ledamöter i styrelsen föreslås Göran Bexell, professor i etik och tidigare universitetsrektor i Lund, Bill Brox, vd för forskningsinstitutet Imego AB, Catarina Dahlöf, landstingsdirektör i Halland, och Fredrik Geijer, kommunchef i Halmstads kommun. Kvarstår i styrelsen gör Annica Fornäs, Vice President Human Resources, Saab

Karin Starrin har tidigare varit landshövding i Halland.

AB, Electronic Defence Systems; Karin Röding, universitetsdirektör vid Karolinska Institutet och Eva Svensson, bland annat styrelseordförande i IBC International Handling AB. Förslaget på ny styrelse är överlämnat till regeringen som kommer att fatta beslut i frågan. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Lärosalar inventeras Hur många sittplatser finns det salen? Fungerar projektorn? Kan jag använda min egen dator? Under 2010 ska samtliga lärosalar och hörsalar på Högskolan inventeras. Micael Magnusson, medieutvecklare, har redan gjort en inventering av samtliga salar som HOS ansvarar för och har nu fått i uppdrag av tekniska avdelningen att göra en liknande förteckning över alla Högskolans lärosalar och hörsalar. – Jag kommer att börja med lokalerna på SET och inventeringen kommer fortlöpande att läggas ut på Insidan, berättar han. Förteckningen kommer att innehålla uppgifter om antal sittplatser och vilken utrustning som finns i salarna. Det

kan till exempel vara information om det finns dator, projektor och högtalare i salen, om man kan använda egen dator, koppla in ett USB-minne, om det finns någon dvd-spelare, whiteboard och OHapparat. Den skriftliga dokumentationen ska kompletteras med bilder på salarna. – Jag ser det här som ett pedagogiskt mervärde. Som lärare ska du inte behöva fundera på olika tekniska aspekter när du bokar en sal, utan kunna fokusera på utbildning och undervisning, säger Micael Magnusson. Målsättningen är att inventeringen av salarna ska vara klar under 2010. Håll koll på Insidan» Serviceplatsen» Webbtjänster» Pedagogiskt mervärde, för att se när ”ditt” hus är dokumenterat. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Berg tar plats i näringslivet En disputerad sociolog i näringslivet hör kanske inte till vanligheterna? Särskilt om han eller hon titulerar sig forskare? Martin Berg är både disputerad sociolog och forskare till yrket. Det är något som webboch strategibyrån Good Old i Malmö får nytta av de närmaste åren då Martin Berg ska jobba som forskare i företaget. Det både pratas om och arbetas för att få ut flera forskare i näringslivet. Men då handlar det oftast om ingenjörer. Humanister och samhällsvetare i industrin är inte lika vanligt. Det vill Riksbankens jubileumsfond ändra på och gör just nu en särskild satsning – Flexit – för att forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ska söka sig utanför akademin. En av dem som nappade direkt när Riksbankens jubileumsfonds utlysning kom i höstas, är Martin Berg, forskare i sociologi på Högskolan i Halmstad. Under tre år ska han vara tjänstledig från Högskolan och i stället jobba på webboch strategibyrån Good Old i Malmö. – Det här är precis det jag är intresserad av. Jag ska jobba som konsult och blir en del av Good Olds organisation, men jag får också jobba som forskare i företaget. Jag är med i organisationen men ändå lite utanför. Det är viktigt för att kunna bedriva forskning. Facebook lockar Good Old deltar å sin sida i Flexit eftersom man ville ha en forskares hjälp att ta reda på varför många ägnar så mycket tid åt Facebook och Twitter och andra former av interaktion på internet. Till detta uppdrag är Martin Berg väl lämpad. Han har forskat om sociala medier, nätgemenskaper och bloggar. Att få använda sina kunskaper i rollen som forskare på ett företag, ser han mycket fram emot. Han betonar dock att det rör sig om ett ömsesidigt utbyte, som också gagnar Högskolan. En viktig del i Flexit är att bygga broar mellan näringslivet och akademin, något som Högskolan i Halmstad redan är bra på, menar Martin Berg, som också hoppas

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Brobyggare. Martin Berg är till vardags forskare i sociologi på Högskolan. Under tre år får webb- och strategibyrån Good Old i Malmö nytta av hans kunskaper då han ska jobba som forskare i företaget.

att hans nya arbete ska gynna internt brobyggande på Högskolan. Ett fält som sociala medier knyter samman många olika ämnen och discipliner, inte minst behövs det för att skapa utbildningar som svarar mot näringslivets behov av kompetens inom området. Nytänkande Förutom det sedvanliga sättet att kommunicera forskning, i artiklar och andra publikationer, ska Martin Berg kontinuerligt blogga om sitt nya arbete och sin nya arbetsplats. Det känns helt naturligt och självklart med tanke på vad forskningen handlar om. – Traditionell forskning om nätet är

hopplöst, när forskning är klar har nätet byggts om flera gånger om. Martin Berg började sitt nya jobb den 1 februari och det är ännu för tidigt att säga exakt vad han kommer att göra på föreget. En försiktig spekulation vågar han sig emellertid på. – Värdera och granska annan forskning, för att se hur de kan använda detta i företaget. Det är ett extremt nytänkande gäng som vill utvecklas och skapa bra förståelse för nätet. Det ska bli jättespännande och ger tuffa möjligheter till kreativitet. Jag kommer att komma med andra frågor än de är vana vid, och de kommer att ställa andra frågor på mitt arbete, än jag är van vid. LENA LUNDÉN

FAKTA FLEXIT Riksbankens jubileumsfonds initiativ Flexit, ett postdoktoralt program för humanister och samhällsvetare, syftar till att förbättra kontakterna mellan universiteten och högskolorna och framför allt näringslivet. Namnet anspelar på den flexibilitet och rörlighet som förhoppningsvis kommer att öka om fler forskare inom humaniora och samhällsvetenskap söker sig utanför akademin. Riks-

bankens jubileumsfond betalar 75 procent av forskarnas lön, företaget 25. De medverkande företagen är Ericsson, Good Old, IOGT-NTO, NCC och Västerbottenskuriren. En postdoktoral medarbetare är någon som innehar en tillfällig forskningstjänst eller -stipendium efter disputationen för att få möjlighet att bygga en egen forskningsprofil.

3

Studerar Scanias strategier Roland Ahlstrand, universitetslektor i arbetsvetenskap, ingår i en forskargrupp som har fått 5,5 miljoner kronor av Vinnova. Tillsammans med forskare vid Malmö högskola ska han studera Scanias omställningsstrategier. – Det är särskilt intressant att Scania har satsat på kompetensutveckling av sin personal i stället för uppsägningar, säger Roland Ahlstrand. När finanskrisen slog till hösten 2008 valde lastbilstillverkaren Scania en annorlunda strategi för att anpassa sig till konjunkturläget. I stället för att, som så många andra inom tillverkningsindustrin, varsla och säga upp personal, vidareutbildades de anställda. – Under våren 2009 satsade företaget på kompetensutveckling av personalen. Varannan vecka fick en del arbetsplatsförlagd utbildning i Scanias produktionssystem och arbetsorganisatoriska uppbyggnad, medan andra studerade på exempelvis komvux. Satsningarna på kompetensutveckling har fortsatt under hösten, men är nu förlagd till morgonen, tre timmar, fyra dagar i veckan, säger Roland Ahlstrand. Samverkan med Scania Scanias personal har även gått ner i arbetstid och arbetat fyra dagar i veckan för 90 procent av lönen. – Företaget och de fackliga organisationerna har dessutom slutit ett nytt avtal och förlängt tiden för konceptet. Det är en ovanlig åtgärd på svensk arbetsmarknad, säger Roland Ahlstrand. De fyra forskarna ska nu i nära samarbete med Scania, följa företaget under tre år för att studera och analysera Scanias omställningsstrategier. Forskningsprojektet är flervetenskapligt och forskarna ansvarar för olika delområden: organisation och produktionssystem, aktörer och samverkan, samt kompetensutveckling och lärande, där mångfald och jämställdhetsaspekter är centrala i analysen av Scanias strategi. – Vi kommer till stora delar att studera Scanias fabrik i Oskarshamn, men även genomföra intervjuer med kon4

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Roland Ahlstrand ska tillsammans med forskare i Malmö studera Scanias ovanliga sätt att tackla finanskrisen.

cernledningen i Södertälje. Jag är intresserad av ledningens övergripande arbete och det sociala samspelet med fackföreningar, kunder, branschorganisationer och inte minst med de anställda, säger Roland Ahlstrand. Försprång vid vändning Scania har ett speciellt produktionssystem som har utvecklats i ett långvarigt samarbete med japanska Toyota. I systemet verkar tillit mellan ledning och personal vara centralt. En fråga som intresserar forskarna är vilken betydelse produktionssystemet har haft för att Scania har valt att behålla personal och satsa på kompetensutveckling under finanskrisen. – Scanias tanke med omställningsstrategin är nog att man ska stå starkare på lastbilsmarknaden i förhållande till konkurrenterna när konjunkturen vänder. Med bättre utbildad personal och för-

bättrad organisation stärker företaget sin kapacitet att leverera med både hög kvalitet och relativt korta leveranstider. Man slipper starta om, rekrytera personal och få kvalitetsproblem, som ofta är förknippade med nyanställningar, och det finns chans att ta marknadsandelar. Det ska bli intressant att studera hur det går, säger Roland Ahlstrand. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Fotnot. Roland Ahlstrand är verksam inom Högskolans forskningsmiljö CIEL, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning. Hans forskningsområde är bland annat organisationsförändringar. De andra forskarna i projektgruppen är Per Sederblad, Sandra Jönsson och Tobias Schölin vid CTA, Centrum för arbetslivsforskning, Malmö högskola.

KK-stöd till företagarforskning Hur kommunicerar nya företagare med finansiärer för att skaffa resurser till företaget? Ett forskarteam vid Högskolan beviljades nyligen 1 675 000 kronor av KK-stiftelsen för att studera kommunikationsstrategier hos nyblivna entreprenörer. – Vi var det enda projekt inom företagsekonomi som beviljades pengar, så det känns fantastiskt roligt, säger Pia Ulvenblad, projektledare. Forskningsprojektet ”Entreprenörers kommunikationsstrategier i uppstartsprocessen” ska studera tidiga faser i nystartade företag och undersöka hur företagare arbetar strategiskt med kommunikation för att få såväl finansiella som personella resurser till sitt företag. – Vi kommer att arbeta i nära samarbete med fyra företagsinkubatorer och på så sätt vara med tidigt i processen. En av inkubatorerna finns i nära anslutning till Högskolan i Science park Halmstad, de övriga tre ligger i Göteborg, berättar Pia Ulvenblad. Förutom Pia Ulvenblad ingår professor Åsa Lindholm Dahlstrand, universitetslektor Joakim Winborg och doktorand Anders Billström i forskningsprojektet. Ska observera Forskarna ska bland annat studera hur den enskilda entreprenören agerar för att få exempelvis finansiärer, leverantörer och styrelsemedlemmar att satsa tid och resurser på företaget. – Vi är intresserade av att få veta hur man gör i sin interaktion med andra individer. Vi vill dels studera vad det är man kommunicerar, dels hur man gör detta. Det finns en hel del forskning om vad man kommunicerar, däremot inte så mycket om hur företagaren kommunicerar i uppstartsfasen, berättar Pia Ulvenblad. För att utröna hur företagarna arbetar kommer forskarna att använda sig av intervjuer, enkäter och observationer. – Genom att observera entreprenörerna får man veta hur de faktiskt gör, inte bara vad de säger att de gör. Det finns fle-

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Pia Ulvenblad på Sektionen för ekonomi och teknik är projektledare för forskningsprojektet ”Entreprenörers kommunikationsstrategier i uppstartsprocessen”. Projektet startar i maj och forskarna ska bland annat sammarbeta med Science park Halmstad.

ra exempel på framgångsrika projekt på Högskolan där forskarna har arbetat på det här sättet och det är väldigt spännande, säger Pia Ulvenblad. Projektet kommer att dra i gång i maj och pågå fram till årsskiftet 2012. Det bygger dels på ett tidigare KK-finansierat projekt som har genomförts på Högskolan, dels på Pia Ulvenblads avhandling ”Growth Intentions and Communicative Practices – Strategic Entrepreneurship in Business Development”. Entreprenören leder sig själv – Jag tycker personligen att det är väldigt spännande att få bygga vidare på det som jag gjorde i min avhandling om entreprenörers kommunikationsstrategier. Jag brinner också för att väva samman entreprenörskap och ledarskap. När man pratar om ledarskap glömmer man ofta bort att det som entreprenör handlar om att leda sig själv i interaktion med andra människor, säger Pia Ulvenblad. Resultatet av studien ska bland annat

presenteras vid en workshop där de inkubatorer och företagare som forskarna har samarbetat med kommer att delta. Forskning i undervisningen Projektet kommer också att generera ny kunskap och erfarenhet som ska användas i undervisningen på Högskolan. – Det är alltid en utmaning att få sprida sina forskningsresultat in i undervisningen och det ser vi fram emot, inte minst med tanke på den översyn vi arbetar med just nu vad gäller progressionen i entreprenörskapsutbildningen på Högskolan. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Fotnot. Pia Ulvenblad är verksam inom forskningsmiljön CIEL, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning, och i forskargruppen KEEN, Knowledge Entrepreneurship and Enterprise Research, som bedriver forskning kring entreprenörskap och småföretagande utifrån olika företagsekonomiska perspektiv.

5

HALLÅ DÄR ... ... Johan Fredriksson, projektledare för öppet hus som äger rum den 5–6 mars. Vad händer under öppet hus? – Då presenteras Högskolan i Halmstad och vårt utbildningsutbud för presumtiva studenter och alla andra som är intresserade. Vi inleder med utbildningsmässa i hus I och Q på fredagen. Besökarna kommer att få veta allt om högskolestudier, studentlivet och alla våra program och kurser. De kommer att få träffa studenter och lärare från de fem sektionerna, få möjlighet att prata med studievägledare och företrädare för internationella avdelningen, studenthälsan och kåren. Det finns också möjlighet att få en guidad tur på campus och se Högskolan inifrån och Halmstad ovanifrån. Och på lördagen? – På lördagen har vi öppet mellan 11 och 14 och bjuder besökarna på intressanta och inspirerande föreläsningar med Gunnar Johansson, professor i hälsovetenskap, och Lars Bååth, professor i fotonik. Föreläsningarna är öppna för alla och är ett sätt att visa upp vår verksamhet för allmänheten. Studenter och personal finns på plats för att svara på frågor om Högskolan och våra utbildningar.

Studenterna nöjda De allra flesta av Högskolans studenter skulle rekommendera sin utbildning till andra. De ger högt betyg till studenthälsan, skrivpunkten och Högskolebiblioteket.Vissa studenter önskar sig bättre tillgång till studieutrymmen och scheman och litteraturlistor i god tid. Det visar den nya studentbarometern. Det är tradition att Högskolan tar pulsen på sina studenter genom att låta dem svara på frågor om lärosätet, utbildningen och annat som hör studierna till. Den så kallade studentbarometern omarbetades förra året och är numera uppbyggd på samma sätt som personalbarometern. Tanken är att studentbarometern, precis som personalbarometern, ska genomföras vartannat år. – Tidigare studentbarometrar har haft ett otydligt syfte och mätt väldigt många saker som inte har varit jämförbara. Det har därför varit svårt att presentera resultaten på ett sätt som är användbart för organisationen. Nu kan Högskolan som helhet, sektionerna och olika delar av förvaltningen få bättre praktisk nytta av studentbarometern, säger Anders Nelson, universitetslektor i pedagogik, som har hjälpt utbildningsnämnden att utforma den nya studentbarometern.

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Värva en ny medlem till konstföreningen Bli en vinnare 2010 och värva en ny medlem till Konstföreningen. Varje nyvärvad medlem ger en lott i värvningslotteriet som sker i samband med föreningens årsmöte i början av december, då äger också årets stora konstlotteri rum. Även du som blir värvad deltar i ett speciallotteri på årsmötet. Kom ihåg att värvningen måste ske senast den 15 oktober. Konstföreningen vid Högskolan i Halmstad bildades den 28 januari 1997. Föreningens huvudsyfte är att stimulera intresset för konst hos Högskolans personal. Läs mer på: Insidan» Aktuellt» Personalaktiviteter» Konstförening.

6

Fem frågeområden Under november och december svarade 870 av 1 526 slumpmässigt utvalda studenter på frågorna i studentbarometern. Svarsfrekvensen var 55 procent, vilket är godkänt för den här typen av undersökningar. – Studentbarometern fokuserar på ett antal frågor som handlar om studenternas upplevelser och erfarenheter inom fem områden: utbildningen, studentinflytande och delaktighet, servicefunktion och information, hälsofrämjande aktiviteter och klimat samt fysisk arbetsmiljö, berättar Anders Nelson. Resultatet visar att studenterna överlag är nöjda med den verksamhet som bedrivs vid Högskolan. Det så kallade ”nöjd studentindex” (NSI) ligger på 67 procent, vilket är bra. Nöjdhetsindex är relativt jämnt fördelat över de fem områdena. Mest nöjda är studenterna med ”servicefunktion och in-

Studenterna är överlag nöjda med Högskolan. Vissa räckligt god tid.

formation”, som får ett NSI på 73 procent. – Generellt sett ser det väldigt bra ut och vi är glada för resultatet. Studentbarometern är ett kvalitetsförbättringsinstrument som ger en god överblick över vilka områden som fungerar väl och vilka vi behöver förbättra, säger Marita Hilliges, ordförande i utbildningsnämnden. Vill ha fler studieutrymmen Studentbarometern visar bland annat att studenterna känner glädje i sina studier och att de överlag är väldigt nöjda med det studentstöd som finns i form av studenthälsan, skrivpunkten, högskolebiblioteket, sektionernas expeditioner, internationella avdelningen och studentcentrum. – Det finns vissa frågor där Högskolan överlag får ett högt betyg. Till exempel förekomsten av regelbundna kursvärderingar och att utbildningarna ger alla, oavsett kön, ålder och bakgrund, lika möjlighet att lyckas. Det är glädjande, säger Anders Nelson. Alla studenter är däremot inte fullt lika nöjda med tillgången till studieutrymmen.

a med Högskolan TORBJÖRNS TIPS

G

anska ofta skriver studenter och andra Halmstad Högskola. Så kan vi väl inte heta? Halmstads högskola, då? Nej, inte så heller men frasen är korrekt, språkligt sett!

Bild: CHRISTEL LIND

studenter önskar sig fler studieutrymmen och en del tycker inte att de får schema och litteraturlistor i till-

– Det är något som skiljer sig åt mellan de olika husen på campus och det är viktigt att vi vidtar åtgärder så att alla har bra tillgång till studieutrymmen, säger Marita Hilliges. Andra områden där grupper av studenter anser att Högskolan kan utvecklas ytterligare är möjligheten till samverkan med samhället, att inspireras till företagsamhet och tydligare internationell anknytning. Skarpt formulerat – Det är ett generellt och återkommande önskemål från våra studenter att öka inslagen av samverkan i våra utbildningar. I ett nationellt perspektiv är vi ganska bra, men vår ambition är att fortsätta utveckla just detta område, säger Marita Hilliges. Enbart en liten andel av studenterna instämmer i påståendet att ”min utbildning har en betydande internationell anknytning”. Både Anders Nelson och Marita Hilliges är dock självkritiska till frågans utformning. – Betydande internationell anknytning är lite skarpt formulerat och har säkert bi-

dragit till att så många studenter inte instämmer trots att internationella perspektiv och inslag finns, säger Marita Hilliges. Rekommenderar utbildningen Den fortsatta analysen av studentbarometern går nu vidare. Nästa steg är att Högskolan centralt samt sektioner och enheter prioriterar vilka utvecklingsområden man ska gå vidare med. Marita Hilliges kan dock redan nu peka ut ett område som är högprioriterat. Studentbarometern visar nämligen att det är för få studenter som vet hur de ska agera vid en olycka eller brand. – Det måste vi ta tag i direkt. Säkerhetsinformation är färskvara och något som vi regelbundet måste prata om och diskutera med våra studenter, säger Marita Hilliges. Avslutningsvis kan konstateras att åtta av tio studenter i undersökningen har – på en sexgradig skala – svarat 4, 5, eller 6 (6=instämmer helt) på påståendet ”Jag skulle rekommendera min utbildning på Högskolan i Halmstad till andra”. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

När det gäller tillfälliga ordförbindelser finns sällan några tveksamheter: Halmstads trafikanter sladdar i snön. Ortnamn som i skrift slutar på konsonant ska, med enstaka undantag, ha genitivformen -s. Skriv alltså alltid Halmstads med -s! Uttala gärna lite ledigt ”Halmsta”, men problemet i skrift uppstår just här: ortnamn som i skrift slutar på vokal har nämligen inte något -s i genitiv: Malmö högskola, Hylte kommun, Getinge kyrka. Halmstads Bollklubb och Halmstads kommun är föredömen med sina etablerade -s, men inte Halmstad Arena. (Nu kan vi också se en regel till: små bokstäver i ord nummer två!) Språkråd strider ofta mot en tendens. Att hålla kvar vid det gamla signalerar, än så länge, myndighet och pondus. Att välja med eller utan -s är alltså mer ett stilval än ett val mellan ”rätt och fel”. Ett närmande till talspråk och vardagligt uttal anses ofta signalera en ”lägre” stil, sett genom akademiska glasögon. Eniros telefonkatalog för 2002, 035-området, hade 56 exempel på namnfraser med ”Halmstad” utan -s, bortsett från några rent engelskspråkigt klingande fraser, och 82 med ”Halmstads”. Genitivformen fanns till och med i ett tydligt engelskspråkigt exempel: Halmstads Hammers. 2008 hade formerna utan -s ökat till 58 medan de med -s minskat till 53. Antalet tydligt ”engelska” namn, utanför statistiken, ökade också märkbart. Ett ras i antalet abonnenter noteras för 2009, både utan -s (35) och med (31). Men det är en annan historia.

7

Valforskning får svidande kritik Svensk valforskning är den svenska statsvetenskapens flaggskepp. Alltsedan 1956 har Göteborgs universitet tillsammans med Statistiska centralbyrån gjort valundersökningar. Men den svenska valforskningen är inte alltigenom oproblematisk. Tvärtom finns det flera invändningar mot såväl tillvägagångssätt som utgångspunkter. Det menar Anders Urbas som i sitt avhandlingsarbete har granskat svensk valforskning och som ger svidande kritik till valforskarna. – Man utgår från den svenska demokratin som en oproblematisk självklarhet, men demokratisynen lyfts aldrig fram. Dessa valforskare är med i alla offentliga sammanhang, men det är aldrig någon som ställer en enda kritisk fråga till dem, säger Anders Urbas och ger ett exempel på vilka konsekvenser icke-kritiken och bilden av valforskarna som opartiska och professionella, kan få. – De kommer alltid fram till att den svenska demokratin är tillfredsställande,

let, och på ett annat att det var den bästa folkomröstningen hittills i svensk historia. Det är en allvarlig motsättning, menar Anders Urbas. Objektivitet en omöjlighet Definitioner och ställningstaganden är viktigt, menar Anders Urbas, så att den som ska ta del av resultatet vet vilka utgångspunkter forskaren har, och på så sätt kan värdera resultaten. Tolkningar och slutsatser är alltid beroende av utgångspunkter och värderingar. – Objektivitet är omöjligt. Vi går inte in blanka när vi tittar på verkligheten, vi väljer problem, teori och metod. Varje forskare gör alltid ett ställningstagande och har en värdeutgångspunkt.

Bild: JOHAN FREDRIKSSON

Anders Urbas avhandling heter ”Den svenska valforskningen. Vetenskapande, demokrati och medborgerlig upplysning”.

oavsett hur det har varit i verkligheten. I en rapport om EMU-folkomröstningen skriver forskarna på ett ställe i sin rapport att folk var för dåligt upplysta inför va-

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Räddar liv. Gunilla de Vries Lindestam, ledningskansliet, testar sina kunskaper i

hjärt- och lungräddning på övningsdockan. Vecka 7 startade en ny omgång utbildning i hjärtoch lungräddning för Högskolans personal. Utbildningen ges vid åtta tillfällen under sammanlagt fyra dagar. För mer information och anmälan se Insidan» Aktuellt» Personalaktiviteter» Friskvård» Utbildning i HLR.

8

Lever inte som de lär Ett visst ställningstagande gör att forskare strukturerar sina frågor och frågeställningar på ett visst sätt. Och det är det som är problemet i svensk valforskning, menar Anders Urbas, forskarna redovisar inte sina politiska och normativa utgångspunkter. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att forskarna bakom svensk valforskning själva skriver i sina läroböcker i statsvetenskap att man ska ha klara kriterier för sina slutsatser. Något de alltså inte lever upp själva, enligt Anders Urbas. – Problemet är att de inte klargör sina kriterier. Antingen är de omedvetna eller så struntar de i det. Vi ställer de kraven på våra studenter, åtminstone på Högskolan i Halmstad, att klargöra problem, teori, metod och kriterier för slutsatser. Anders Urbas är medveten om att han sticker ut hakan rejält när han ifrågasätter den svenska statsvetenskapens flaggskepp. Samtidigt är det ett av syftena med avhandlingen. – Jag har aldrig varit intresserad av att skriva en avhandling bara för att få en titel och att komma med i klubben. Hela avhandlingen handlar om det som är kärnan i vetenskap, nämligen den kritiska granskningen. Nu är det upp till valforskarna att kommentera. Jag undrar fortfarande hur det kan komma sig att tillståndet för den svenska demokratin, oavsett vad som än händer, alltid är gott. LENA LUNDÉN

Smått och gott från styrelsen Högskolestyrelsen har haft sitt första möte för året. På dagordningen stod bland annat: Årsredovisning och budgetunderlag Högskolestyrelsen fastställde årsredovisning för 2009 och fattade beslut om budgetunderlag för 2011–2013. Visionsdokument Styrelsen har gett rektor i uppdrag att lämna förslag på ett kortfattat nytt visionsdokument som baseras på profileringen. Ett förslag presenterades för styrelsen och beslut fattas på högskolestyrelsens nästa möte, den 23 april. Kårobligatoriets avskaffande Med anledning av att kårobligatoriet tas bort den 1 juli, har riktlinjer för inrättande av studentkår vid Högskolan i Halmstad tagits fram. Högskolestyrelsen fattade beslut om dessa riktlinjer som bland annat innebär att endast en sammanslutning studenter ska ”tillerkännas ställning som studentkår och rätten att kalla sig studentkår vid Högskolan i Halmstad”. Sammanslutningen ska omfatta alla utbildningar vid Högskolan. Sammanslutningen inrättas för en period om tre år varefter omprövning ska ske. Departementspromemoria Utbildningsdepartementet har sänt departementspromemorian ”Förslag till organi-

satorisk frihet för statliga universitet och högskolor”, på remiss. Promemorian är ett led i arbetet med att bereda förslagen i den så kallade autonomiutredningens betänkande Självständiga lärosäten (SOU 2008:104). Betänkandets huvudförslag är att statliga universitet och högskolor ska upphöra att vara myndigheter och övergå i ny offentlighetsrättslig organisationsform, så kallade självständiga lärosäten, och därmed utgöra egna juridiska personer. Avsikten är att en proposition ska lämnas till riksdagen under våren (den 23 mars enligt regeringens planering). Rektor föredrog promemorian och Högskolans remissvar för högskolestyrelsen.

 nulägesrapport avseende studenter, registrering, prestationer  Högskolans ansökan om rättigheter att examinera på forskarnivå  KK-stiftelsens besök på Högskolan  arbetstidsavtalet  arbetsmiljöverkets rapport och Högskolans åtgärdsplan  IT-revision, granskning av intern styr- ning och kontroll av informations säkerheten  propositionen ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”, prop. 2009/10:89

2009 I SIFFROR

Överförande av beslutanderätt för inrättande av forskningsmiljöer Högskolestyrelsen fattade 2001 beslut om lokala riktlinjer för inrättande av forskningsmiljöer vid Högskolan i Halmstad. Sådana beslut fattas i fortsättningen av rektor för att få överensstämmelse med beslutsordningen vid lärosätet. Beslutet innefattar även rätten att besluta om revidering av nu gällande ordningar.

Studenter i utbildningen

Meddelanden Under punkten meddelanden fick styrelsen information om bland annat:  högskole- och forskningsminister Tobias Krantz möte med rektorerna i januari

Omsättning utbildning

Prestationsgrad

5 797 hst 75 procent

Antal studenter

14 459

Antal sökande*

5 507

Antal examina, utbildning

989

Antal professorer

43

Antal forskarstuderande

87

Antal doktorsexamina

14

Antal licentiatexamina Antal anställda (årsarbeten) Omsättning forskning Omsättning totalt

9 520 357,6 mnkr 88,7 mnkr 446,3 mnkr

* Antal behöriga förstahandssökande till program och kurser höstterminen 2009. Källa: SCB.

Fortbildning. I mitten av

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

februari var det dags för den årliga studievägledardagen på Högskolan. Studievägledare inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Halland, Skåne och Småland var inbjudna för att få information om nya utbildningar, aktuell forskning och de förändringar som är på gång inom studentkårsväsendet. – Det är viktigt för oss att förmedla sådant som inte står i utbildningskatalogen, och som inte går att skriva om, till exempel specifika kunskaper och detaljer om programmen, berättar Marita Fahrman-Cronheim, studievägledare på Högskolan, som har varit med och arrangerat fortbildningsdagar för vägledarkolleger i cirka 20 års tid.

9

Högskolan svarar redan väl upp mot kraven i ny lärarutbildning Lärarutbildningen ska göras om och få tydligare struktur och högre kvalitet. Regeringen vill öka kraven och fokusera mer på ämnesstudier. Det är kontentan av propositionen om den nya lärarutbildningen, som nyligen lämnades till riksdagen. På Högskolan i Halmstad tycker såväl ledning som företrädare för lärarutbildningen att de nya förslagen till stor del ligger i linje med vad man hade önskat, även om det kvarstår många frågetecken att räta ut. I propositionen föreslår regeringen att dagens lärarexamen ersätts av fyra nya examina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- samt yrkeslärarexamen. Ett par av dessa examina har olika inriktningar, för att utbildningarna ska anpassas till undervisning i olika årskurser. Det blir tydligare reglerat vad blivande lärare ska läsa. Utrymmet för en breddning av ämnesstudier ökar för alla kategorier av lärare. Utbildningen och den verksamhetsförlagda praktiken ska – bättre än i dag – anpassas till relevant ålderskategori och skolform, och till relevanta ämnen eller ämnesområden. – Vi skräddarsyr redan i dag utbildningarna beroende på om det handlar om undervisning i förskolan, grundskolans tidigare år eller senare år, eller gymnasiet. Därmed har vi egentligen redan gått ifrån det enhetsideal för lärarexamen som låg bakom beslutet från 2001 om den nuvarande utbildningen. Därför välkomnar vi just de förslagen till en ny utbildning, säger Lisbeth Ranagården, chef vid Sektionen för lärarutbildning på Högskolan. Ingen forskningsanknytning En utbildningsvetenskaplig kärna ersätter det så kallade allmänna utbildningsområdet. Regeringen kommer att förtydliga vad som ska ingå i kärnan, exempelvis bedömning och betygssättning, ledarskap och konflikthantering. 10

Bild: ANDERS PETERSSON

Regeringen vill göra om lärarutbildningen och överlämnade nyligen en proposition till riksdagen. Förslagen ligger till stora delar i linje med vad företrädare för lärarutbildningen på Högskolan hade önskat, även om många frågetecken kvarstår.

Lisbeth Ranagården är besviken över att propositionen inte innehöll några ökade anslag för forskningsanknytning av lärarutbildningen. – Detta trots att regeringen tidigare har uttalat klara ambitioner i den riktningen. Jag är också orolig att den starka politiska styrningen hindrar lärarutbildningen från att fortsätta att utvecklas till en riktig akademisk utbildning, säger hon. Får söka examenstillstånd I högskoleförordningen kommer målen för de nya examina att preciseras och där kommer det att framgå hur mycket en lärare ska läsa av vissa ämnen. Gemensamt för samtliga blivande lärare och förskollärare är att 60 högskolepoäng utbildningsvetenskaplig kärna (generella lärarkunskaper) och 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning ingår i examen. De högskolor som vill anordna lärarutbildning kommer att få ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Efter prövning

kan lärosätena få tillstånd att utfärda de nya examina. För grund- och ämneslärare kan tillståndet begränsas till vissa inriktningar, ämnen eller ämnesområden. – Jag tycker att propositionen går i den riktning man kunde hoppas. Jag tror att den utbildning vi har i dag svarar väl upp mot det nya regelverket. Vi kunde dock ha fått mer tid på oss att söka nya examensrättigheter. Sådana ansökningar tar tid att göra och vi vill naturligtvis göra dem så bra som möjligt, säger rektor Romulo Enmark. För att bli en bra lärare krävs lämplighet, menar regeringen. Den avser därför att utreda hur lämplighetsprov skulle kunna användas som behörighetskrav till lärarutbildningen. Sådana prov kan dock inte genomföras förrän tidigast 2013. Den nya utbildningen kommer att starta höstterminen 2011, förutsatt att riksdagen fattar erforderliga beslut. LENA LUNDÉN

Propositionen heter ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning” (prop. 2009/10:89).

Avhandling om lärarnas lärande Lisbeth Ranagården, chef för Sektionen för lärarutbildning, har disputerat på avhandlingen ”Lärares lärande om elever – en sociologisk studie av yrkespraktik”. Vad handlar avhandlingen om? – Om lärares lärande om sina elever. Vad och hur lär man i yrkeslivet efter avslutad utbildning, och hur använder man detta? Det handlar om vilka kunskaper lärarna anser att de behöver om sina elever, och hur mycket, och vilka strategier de använder för att lära sig mer om dem. Avhandlingen handlar också om hur olika lärare ser på det uppdrag de har. – Jag har intervjuat högstadielärare och varit med när de har förberett sig inför och haft utvecklingssamtal, och hur de själva analyserar elevernas situation och kommer fram till förslag på förändringar. Vad har du kommit fram till? – Det finns stora brister i lärarnas kompetens. De saknar kunskap och redskap för att stödja eleverna i deras egen utveckling. Därför hanterar de inte heller detta på ett professionellt sätt. Det vet mycket om eleverna, men de tycks sedan sakna

Bild: JOHAN FREDRIKSSON

Lisbeth Ranagården anser att lärare behöver mer kunskap och också redskap för att kunna stödja sina egna elever i deras utveckling.

kunskap om hur de ska använda detta. I stället för bedömningar och återkoppling om elevens utveckling handlar lärarnas förslag oftast om beteende. Att bete sig på rätt sätt i skolan belönas, exempelvis att läsa läxorna, prata mindre och räcka upp handen mer. – Det är slående hur lite lärarnas förslag till åtgärder handlar om den enskilde individens utveckling. Bedömningarna som lärarna gör är, enligt min bedömning, vardagliga och lekmannamässiga.

Hur kan lärarnas kompetens förbättras? – Det är ett stort uppdrag för oss på lärarutbildningen att ge så bra förutsättningar som möjligt. Men inom lärarutbildningen finns samtidigt begränsat utrymme för lärande om elevers sociala dimensioner. Vi måste utveckla våra kurser och lära ut hur man kan göra i dessa sammanhang men arbetsgivaren måste också ge yrkesverksamma lärare stöd. LENA LUNDÉN

Fotnot. Läs mer på www.hh.se/nyheter

Stimulerande uppdrag för lärarutbildare Pernilla Nilsson, Sektionen för lärarutbildning, har under fyra månader haft uppdrag för Skolverket att skriva kursplaner i NO, fysik, kemi och biologi för den nya läroplanen i grundskolan Lpg 2011. – Det har varit en otroligt stimulerande utmaning, men också väldigt krävande då man verkligen vill att resultatet ska bli bra, säger Pernilla Nilsson. Hon har ingått i en nationell grupp med lärarutbildare, forskare och yrkesverksamma lärare, som har träffats på Skolverket en gång i veckan för att stöta och blöta idéer till kursplanerna och hur styrdokumenten ska vara formulerade för att vara ett stöd i lärarnas arbete.

– Det har varit mycket debatt den sista tiden angående bedömning och betygssättning och därför måste de kunskapskrav som nu skrivs vara tydliga och inte skapa alltför mycket utrymme för tolkningar, berättar Pernilla Nilsson. Den största skillnaden jämfört med dagens kursplaner i grundskolan (Lpo 94) blir att antalet mål minskas och det blir ett tydligt centralt innehåll för årskurs 1–3, 4–6 respektive 7–9. – För mig som verkligen brinner för att man ska börja tidigt med NO känns det underbart att vi nu har fått skriva in ett spännande innehåll i årskurs 1–3 och även kunskapskrav i NO i årskurs tre, säger Pernilla Nilsson som tror att de nya kursplanerna blir till god hjälp för lärarna. – Det blir mycket tydligare vad lärar-

na faktisk ska undervisa om. Innehållet i fysik, kemi och biologi för grundskolan präglas mycket av ett naturvetenskapligt allmänbildningsperspektiv där samhället och vardagsnära frågeställningar rörande klimatförändringar, hälsa och hållbar utveckling är centrala. Förslaget på nya kursplaner är överlämnat till utbildningsdepartementet. Om allt går planenligt kommer de att börja gälla hösten 2011. – Kursplanereformen har varit ett mycket stort arbete där en mängd referensgrupper runt om i landet har haft möjlighet att påverka. Från lärarutbildningen på Högskolan har bland andra Claes Ericsson och Fredrik Thornberg varit involverade i arbetet och suttit med i referensgrupper, säger Pernilla Nilsson. 11

Nya katalogen firades med tårta Högskolans nya utbildningskatalog är här. 170 sidor fyllda med allt som blivande studenter behöver veta om Högskolan i Halmstad och vårt utbildningsutbud. Utbildningskatalogen trycks i 30 000 exemplar och är därmed Högskolan i Halmstads största trycksaksproduktion. – Den är ett viktigt verktyg i rekryteringen av nya studenter till Högskolan och för blivande studenter som väljer mellan olika utbildningar och lärosäten inför ansökan till höstterminen den 15 april, säger Lovisa Jones, som har varit projektledare för årets utbildningskatalog. Allt om studentlivet Katalogen innehåller all den information som blivande studenter kan tänkas behöva om studentlivet, hur man hittar en bostad, utlandsstudier, campus, kåren, lärosätets omfattande samarbete med arbetslivet och förstås alla Högskolan i Halmstads program och kurser. Bland nyheterna i årets utbildningsutbud finns Civilekonomprogrammet 240 hp, Webbdesign 120 hp och flera kurser i djurskydd och livsmedelshygien som har efterfrågats av arbetsmarknaden. Högskolan har också ett nytt utbud av pedagogikutbildningar och erbjuder nu flera intressanta inriktningar, till exempel Hälsopedagogiskt program 180 hp och Mediepedagogik 180 hp.

PÅ NYA JOBB Anna Gellerstedt, internationell sekreterare, 2010-02-18–2011-01-15, vikariat. Elisabeth Frigell, bibliotekarie, 201005-03 tills vidare. Mårten Ramnäs, universitetslektor i franska, 2010-02-01 tills vidare. Mats Persson, universitetslektor i industriell organisation inriktning byggproduktion, 2010-02-01 tills vidare. Malin Bornhager, universitetsadjunkt i datornätverksteknik, 2010-02-01 tills vidare. Ing-Marie Carlsson, universitetsadjunkt i omvårdnad, 2010-01-25 tills vidare.

KALENDARIUM

Bild: JOHAN FREDRIKSSON

Mikael Wernersson, som pryder omslaget till årets utbildningskatalog tillsammans med Sofie Hamilton, fick ta första biten när informationsavdelningen bjöd alla som har arbetat med katalogen på tårta. Hela produktionen, allt från texter och bilder till formgivning, görs på Högskolan och det är många som bidrar i arbetet.

Ladda ner katalogen – Jag är stolt över katalogen och stolt över det fantastiska utbud som Högskolan kan presentera. Jag vill lyckönska alla studenter som står i begrepp att börja plugga och som vill investera i sina liv. Studietiden och livet runtomkring studierna är den mest spännande och utvecklande perioden i en människas liv, säger Marita Hilliges, ordförande i utbildningsnämnden. Högskolan i Halmstads utbildningskatalog kan hämtas på campus eller kostnadsfritt beställas via www.hh.se. Det går också utmärkt att bläddra i katalogen direkt på nätet eller ladda ner den. NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Tisdag 2 mars CIEL:s högre seminarium. Determinants of Acceptance and Enactment of Formal New Product Development (NPD) Processes, med Kai Holzweissig, Universität Paderborn Kl. 13.15–15.00, P526. Torsdag 4 mars RUC:s seminarieserie. Sokratiska samtal och elevledda utvecklingssamtal, med Ann S. Pihlgren, universitetslektor vid Stockholms universitet. Kl. 13.30–16.30, i sal R4103. Fredag 5 mars–lördag 6 mars Öppet hus. Hus I och Q, 8.30–14.30, respektive 11.00–14.00. Torsdag 11 mars–fredag 12 mars Sociologförbundets årsmöteskonferens. Konferensen gästas av Claire Alexander, London School of Economics och Craig Calhoun. York University. Kl. 10.00, Visionen. Nyfiken på Naturrums forskning? Presentationer av pågående forskningsprojekt. Tisdagar kl 15.15 i N106.

Vad händer mer på Högskolan? – besök kalendern på Insidan.

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Inger Johansson. Skribenter: Lena Lundén och Nathalie Sjögren Törhagen. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se