ZOOM nyhetsblad Nyhetsblad från Högskolan i Halmstad
Nummer 1 • 2010 • v. 7
Sparbeting efter underskott År 2009 expanderade Högskolan kraftigt. 14 459 studenter fanns registrerade på lärosätet, 200 extra platser tilldelades (motsvarande 16 miljoner kronor), sex nya professorer anställdes och flera forskare var framgångsrika och lyckades erhålla medel från prestigefulla forskningsfinansiärer. Det ekonomiska resultatet blev dock 16,9 miljoner kronor minus. – Vi har haft en enastående utveckling det senaste decenniet. År 2009 var inget undantag. Vi fick betydligt fler studenter än vi hade väntat. Det gör att vi går över takbeloppet för grundutbildningen med nio procent, men får ett resultat på minus 16,9 miljoner kronor, säger rektor Romulo Enmark. Cirka hälften av underskottet är en direkt följd av studentexpansionen och under 2010 expanderar Högskolan ytterligare med nya platser motsvarande 26 miljoner kronor. Uteblivna inkomster – Vi valde att redan under förra året öka antalet studenter i antagningen eftersom expansion främst sker i samband med höstens rekrytering. Ökningen var dock större än beräknat. Vi visste redan före årsskiftet att vi skulle uppnå 2010 års mål ett år för tidigt, förklarar Romulo Enmark. Ett negativt ekonomiskt resultat är naturligtvis bekymmersamt för Högskolan. Den andra halvan av underskottet, cirka åtta miljoner kronor, uppkommer
Bild: CHRISTEL LIND
Studentexpansionen står för ungefär hälften av Högskolans underskott på 16,9 miljoner kronor.
på grund av uteblivna inkomster i form av till exempel forskningsbidrag, och av att Högskolan inte lyckades förutse vissa kostnader för exempelvis lokaler. Sena kostnader Årets resultat prognostiserades dessutom inte i tid. Det hänger delvis samman med kostnader som kom in sent på året och delvis med införandet av både ett nytt ekonomisystem och en ny modell för projektredovisning. – Underskottet för den ökade utbildningsomfattningen och holdingbolaget HHUAB, kan vi se som rimliga och delvis planerade. Men det övriga beror på att vi inte har planerat rätt och att vi har haft för höga kostnader, helt enkelt. Dessutom är trenden med underskott två år i rad mycket oroväckande. Vi måste vidta kraftiga åtgärder för att bryta den trenden, säger Romulo Enmark.
De åtgärder som han syftar på innebär bland annat besparingar och större intern kostnadskontroll. En konsekvens av underskottet är att Högskolan nu inte i lika hög utsträckning kan använda sitt kapital för strategiska satsningar. Högskolans arbete med profilering och förberedelser inför att kunna få rättigheter att examinera på forskarnivå fortsätter dock som tidigare. – Högskolan har inga finansiella problem. Vårt myndighetskapital minskar från 53 miljoner kronor till 34 miljoner kronor vilket nu innebär att vi ligger i balans i förhållande till statens regel om att en högskola inte bör ha mer än högst tio procent i sparat kapital. Men tanken är inte att vi ska använda kapitalet för att finansiera underskott, utan för att satsa på strategiskt viktiga insatser som stärker lärosätet och vår framtid som framgångsrik högskola, säger Romulo Enmark. LENA LUNDÉN