Samspel

2011

SAMSPEL f o r s k n i n gs m agas i n f r å n H ö gs k o l a n i H a l m s t a d

Edison PIGNATON de Freitas är Högskolans första egna doktor Forskare med dubbla roller

gränsgångare Fysik i förskolan ”Stenen drunknar men inte träbiten”

BIKE AROUND TEKNIK ÖPPNAR VÄRLDEN FÖR ÄLDRE ”Vi får tillgång till aktuell forskning”

Getinge AB 1

SAMSPEL

– ny kunskap som gör nytta I Samspel – forskningsmagasin från Högskolan i Halmstad 2011, speglas ett urval av Högskolan i Halmstads forskning. Forskningsmagasinet ges ut av Högskolan i Halmstad och produceras av informationsavdelningen.

Redaktör Lena Lundén.

Idé och form Nathalie Sjögren Törhagen.

Omslag, form Anders Petersson.

Skribenter Fatima Grönblad, Hanna Johansson, Linda Lundell, Lena Lundén, Ida Lövstål, Martin Ådahl, m.fl.

Fotografer Anders Andersson, Christel Lind, Christer Järeslätt, Patrik Leonardsson, m.fl.

Ansvarig utgivare Mikael Alexandersson.

Tryck Elanders AB Upplaga: 2 000 ex.

På omslaget: Magnus Hållander, projektledare för Hälsoteknikcentrum Halland, på en tur med Bike Around i New York. Bilden är tagen av Anders Andersson.

2

F

orskning [fårs`k-], process som genom systematiskt arbete kan frambringa nya kunskaper och ökat vetande (Nationalencyklopedin).

Människor är nyfikna av naturen. Och tur är väl det. Om vi slutade att vilja veta mer och ta reda på saker, skulle det inte bli så mycket utveckling. Och utan utveckling skulle världen stanna. Ny kunskap och nya rön bidrar både till samhällets utveckling och vårt gemensamma vetande. En högskolas ”affärsidé” är just kunskapande. Här verkar forskare som genom systematiskt arbete tar fram nya kunskaper och nytt vetande.

Kunskap växer fram, som kan bidra till något.

På Högskolan i Halmstad sjuder kunskapsproduktionen. Runt om på campus pågår projekt och verksamhet som syftar till att utveckla nya lärdomar som i sin tur gör att vi människor får tillgång till nya sätt att förstå och hantera olika problem och företeelser i vår värld.

Vi vill gärna dela med oss och berätta om det som våra forskare gör. I detta magasin har vi samlat exempel på forskning som vi tror är särskilt intressant. Magasinet heter Samspel, och det speglar att väldigt mycket av den forskning som bedrivs här görs i samarbete – i samproduktion – med aktörer utanför Högskolan. Samspelet med omvärlden berikar vår forskning och utbildning, och ökar också kvaliteten och relevansen i det vi gör.

För oss är samproduktion viktigt, självklart och naturligt. Redan som ung högskola i början av 1980-talet fanns samarbeten och nära relationer med näringslivet i regionen.

Forskning som sker i samproduktion har också förutsättningar att göra nytta. En högskola har ett stort ansvar för att den kunskap som finns och tas fram här kommer samhället till godo, skriver Högskolans rektor i sin krönika på sidan 4–5. Det innebär samtidigt att vi måste vara öppna mot omvärlden och lyssna in: Vad är angeläget? Vad är aktuellt? Hur kan vi bidra?

Nu bjuder vi in dig att följa med på en tur in i vår värld för att få veta mer om vad våra forskare forskar om. Här finns allt från intelligent teknik, energi för framtiden och forskning om idrott till monsters roll, barns möte med fysik och gränsgångare som har en fot i akademin och den andra i en annan verklighet. Vi hoppas – och tror – att du ska tycka att det är spännande och intressant, att det väcker din nyfikenhet och att du vill veta mer. Hör gärna av dig och berätta vad du tycker!

Välkommen in i vår forskningsvärld!

LENA LUNDÉN redaktör

INNEHÅLL SAMSPEL 4 Att se världen på ett nytt sätt

34 Volvo Technology: Ӂr efter

Mikael Alexandersson, rektor på Högskolan i Halmstad, om kunskap, kunskapsproduktion och nyttan av forskning.

år levererar forskarna resultat”

6 Framgångsrik och

35 För få kvinnor startar företag efter studierna

Högskolans forskning kännetecknas av nära kontakt med näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor.

36 Biogas bästa bränslet

9 Identitet och makt i klassrummet

38 ”Stenen drunknar men

mångvetenskaplig forskning

10 Från filial till stark forskningsmiljö

inte träbiten”

Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik, har varit med under Högskolans snart 30-åriga formidabla utveckling.

39 Edison är Högskolans första doktor

13 Clowner på sjukhus lockar till livslust

Högskolans första egna doktor disputerade på en avhandling i datorteknik och datavetenskap.

14 När behoven styr forskningen

40 Högskolan får examinera

Är ny teknik nyckeln till att möta behoven från Sveriges åldrande befolkning? På Hälsoteknikcentrum pågår många nyskapande projekt.

18 KK-stiftelsen viktig och trogen finansiär Högskolan i Halmstad har varit framgångsrik i KK-stiftelsens utlysningar och arbetar nu för att bli en så kallad KK-miljö.

19 Stor satsning på inbyggda och intelligenta system

doktorer

41 Anna Mikaelyan är Högskolans första egna doktorand 42 Från student till vikarierande

högskolerektor

Carina Ihlström Eriksson var 31 år när hon läste sin första högskolekurs. I dag är hon prorektor på Högskolan i Halmstad.

20 Getinge AB: ”Vi får tillgång till aktuell forskning” 22 Nätverk – en stor tillgång för individen

46 Dubbla karriärer för framtidens idrottare

24 Forskningsresultat fick direkt genomslag i EU

48 Transplanterade i studie om idrott och hälsa

25 Monstrets roll för att definiera det mänskliga

49 Anders tog guld i WTG

Anders Billström är doktorand i entreprenörskap och har deltagit i samtliga World Transplant Games sedan han var 14 år.

26 TEMA

50 Samspel mellan Högskolan och Hallandsidrotten

Forskare som gränsgångare Flera av Högskolans forskare är gränsgångare och vandrar mellan akademin och andra arbetsplatser. Möt tre av dem.

Gränsgångare Pelle Wiberg.

52 Framtidens tandimplantat utvecklas i Halmstad 3

Att se världen på ett nytt sätt

MIKAEL ALEXANDERSSON, rektor

Text: MIKAEL ALEXANDERSSON Foto: PATRIK LEONARDSSON

E

n högskola kan i all sin komplexitet ses som ett enda stort kommunicerande kärl. Förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen – och dess nytta – blir alltmer uppfordrande och alltmer mångskiftande. Den högre utbildningen har tilldelats en central roll som kunskapsproducent i en tid då kunskap värderas högt både på systemnivå (som produktionskraft och som demokratifrämjare) och på individnivå (erbjuder karriärvägar och möjligheter till självutveckling).

Hur lärosätena svarar upp mot detta påverkar omvärldens syn på och förtroende för forskning och utbildning. Så ser det ut vid Högskolan i Halmstad och så ser det ut på alla andra lärosäten – såväl i Sverige som internationellt.

I tider av stora samhällsförändringar är det extra angeläget att diskutera innebörden i kunskapsbegreppet. Hur man förhåller sig till det som utgör själva grundbulten i högskolans verksamhet: kunskap och kunskapsproduktion.

Jag ser kunskap som ett medel för människans strävan att organisera världen. Kunskapen växer fram ur vissa omständigheter och den bidrar till något – till exempel hur vi ser världen eller hur vi förändrar våra livsbetingelser. Kunskapen blir kunskap först när den kan sättas in i ett sammanhang – när den blir teoretiskt eller praktiskt brukbar. Man måste med andra ord göra något för att nå kunskap, vilket kan vara både en abstrakt handling (en tanke väcks) och en praktisk handling.

Kunskap hänger samman med kunskapsbildning, det vill säga 4

kunskapen bildas och utvecklas på olika sätt vilket medför olika slags kunskap. Det kan till exempel handla om det individuella lärandet det vill säga tillägnande av nya kunskaper, sätt att se, erfara och hantera problem och situationer. En annan innebörd i begreppet är det kollektiva lärandet. Det svarar mot forskning och syftar ytterst till att utveckla nya kunskaper, att vidga det mänskliga vetandet och för mänskligheten nya sätt att se, erfara och hantera problem och okända företeelser och situationer. Ny kunskap kan självfallet också uppstå genom att enskilda mer eller mindre spontana upptäckter i vardagen leder till helt ny kunskap som vidgar det mänskliga vetandet.

Om vi ser till kunskapsproduktion handlar det om metoder för att ta fram och kommunicera ”ny kunskap”. Motsatsen skulle vara kunskapsreproduktion. Och visst är det så att mycket inom akademin handlar om att överföra, förpacka och reproducera ”gammal kunskap”. Den kritiska frågan handlar om vad det är för kunskap – oavsett om den är ny eller gammal, nyttig eller onyttig.

På så sätt har vi ett stort ansvar för att den kunskap som finns och tas fram inom högskolan kommer samhället till godo. Det innebär dock inte en instrumentell hållning. Vi ska alltid hålla grundprin-

Min övertygelse är att nyttiggörande forskning, som organiseras gränsöverskridande, fordras om vi ska bidra till att lösa de komplexa problemställningar som samhället ställs inför.

För att skapa tillväxt behövs innovationer och entreprenörer. Högskolan i Halmstad har lång tradition av att utveckla kunskaper om innovation, entreprenörskap och affärsutveckling. I nära 30 år har Högskolan i Halmstad varit en plats där förmågan till kreativitet och skaparkraft ständigt manifesteras.

Unika kompetenser i innovationsvetenskap

cipen om oberoende och obundenhet relativt politiska, ideologiska och ekonomiska intressen levande. Tummar vi på denna grundprincip förlorar vi i trovärdighet.

Min övertygelse är att nyttiggörande forskning, som organiseras gränsöverskridande, fordras om vi ska bidra till att lösa de komplexa problemställningar som samhället ställs inför. Ska Högskolan i Halmstad vara en betydelsefull aktör i samhällets utveckling räcker det inte med goda analyser av sakförhållanden: vi måste också kunna skapa innovationer. Detta sker genom att forskning över traditionella gränser, över ämnen och över organisationer uppmuntras.

För att kunna nyttiggöra forskning måste vi vara öppna mot omvärlden. I ett öppet forskarsamhälle är forskaren öppen mot omgivande samhälle och lyssnar in människor i demokratisk anda. Vi kan tala om ömsesidig tillit. Det handlar om att både delge andra våra kunskaper och att nyttiggöra kunskaperna, men också om att aktivt delta i det offentliga samtalet om kunskapens betydelse på såväl kort som lång sikt. Samtidigt som det sker ger samspelet med omvärlden värdefull återkoppling, ibland i form av ny kunskap till pågående forskning och utbildning. Det är genom en sådan samproduktion som vi ökar möjligheten att se världen på ett nytt sätt, och når ny kunskap.

Som ny rektor vill jag skapa förutsättningar för goda öppna samtal om kunskap och kunskapsproduktion och därmed försöka att bidra till att utveckla forskning och utbildning.

Min beskrivning av kunskap skiljer sig kanske från din. Om så: låt oss diskutera detta i olika sammanhang och i olika rum de kommande åren!

Genom åren har vi mejslat ut ett forskningsområde som vi är ensamma om i landet. Vi kallar det innovationsvetenskap och det handlar om hur idéer utvecklas till innovationer och hur dessa kommersialiseras.

Forskarutbildningen i innovationsvetenskap är inriktad på dynamiken i innovationsprocesser, samspel mellan olika aktörer samt kommersialiserbarhet, särskilt i internationella sammanhang.

Samverkan ger avtryck Innovationer blir bäst om de skapas i samverkan mellan kompetenser från olika områden. Det vet vi. Därför är samspelet mellan teori och praktik både centralt och självklart för oss.

Våra ”glokala” nätverk är omfattande och relationerna med företag och organisationer nära. Ett tydligt resultat av detta är de näst intill oräkneliga projekt, produkter, tjänster och företag som har utvecklats av studenter i vår speciella entreprenörskapsanda.

nyttiggörande

Högskolan kan innovation och entreprenörskap

5

Högskolan i Halmstad bedriver forskning inom många spännande områden. Forskningen är ofta mångvetenskaplig, det vill säga den spänner över flera ämnesområden. Ett annat kännetecken är den nära kontakten med näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor. Högskolans forskning bidrar till allmän kunskapsbildning i samhället och ger våra utbildningar forskningsanknytning.

Högskolans forskning

FRAMGÅNGSRIK OCH MÅNGVETENSKAPLIG Text: LENA LUNDÉN Foto: ANDERS ANDERSSON, ROLAND THÖRNER

O

mkring hälften av pengarna som finansierar forskningen vid Högskolan i Halmstad kommer från externa bidragsgivare.

De största finansiärerna är Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KKstiftelsen), Vetenskapsrådet och Vinnova.

Högskolans forskning samordnas av fakultetsnämnden och organiseras i forskningsmiljöer inom tre styrkeområden.

tyder att vi profilerar oss inom tre områden där vi både har den breda basen och det som sticker ut. De tre styrkeområdena är: verksamhet, produkter och livskvalitet.

Vi har dessutom tre ledord som är extra viktiga för Högskolan, och som karaktäriserar våra utbildningar och vår forskning: samverkan, innovation och välbefinnande. De är drivkrafter i det dagliga arbetet och ger Högskolan den unika karaktär som attraherar studenter, lärare och externa samarbetsparter i forskningen.

VERKSAMHET med särskild inriktning innovationsvetenskap

Högskolan i Halmstad har tre styrkeområden inom utbildning och forskning. Det be-

Inom detta område fokuseras utveckling av verksamheter i stort. Här förenas tekniska

6

En profil – tre styrkeområden

och naturvetenskapliga synsätt med samhällsvetenskapliga i spännande kombinationer. Forskningen handlar till exempel om entreprenörskap, innovationer, samhällsförändringar, miljö och ledarskap. På forskarutbildningsnivå har vi inom detta område rätt att examinera i innovationsvetenskap, något som gör oss unika.

PRODUKTER med särskild inriktning informationsteknologi Här möts naturvetenskap och teknik inom biomekanik, miljöteknik, energiteknik, hälsoteknik och IT. Forskningen om inbyggda och intelligenta system är något som Högskolan är särskilt känd för, inte minst internationellt.

Inom detta område har vi examensrättighet på forskarutbildningsnivå inom området informationsteknologi.

LIVSKVALITET med särskild inriktning hälsa och livsstil En del av Högskolans profil är inriktad på människors livskvalitet. Det handlar om välfärd och livsstil men också om kultur, utbildning och lärande, idrott, vård och hälsa. Forskningen är ofta flervetenskaplig och omfattar många olika perspektiv. På forskarutbildningsnivå planeras för examensrätt inom området hälsa och livsstil.

Nyckeltal forskning 40 professorer (8 kvinnor, 32 män). ca 80 doktorander, varav 13 antagna vid Högskolan i Halmstad.

98 miljoner kronor i forskningsintäkter, varav 50 procent externfinansiering (2010).

Högskolans totala omsättning: 492 miljoner kronor (2010).

99 artiklar publicerade i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter (2010).

122 artiklar presenterade vid vetenskapliga konferenser (2010).

Basforskningsmiljöerna CIEL, EIS och CVHI Inom vart och ett av de tre styrkeområdena finns en så kallad basforskningsmiljö, med målsättningen att verka på hög internationell nivå, bedriva utbildning på forskarnivå och erbjuda internationella masterutbildningar på avancerad nivå.

Inom styrkeområde verksamhet heter basmiljön Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning, CIEL. CIEL bedriver forskning som berör nya, små och medelstora företags samt regioners utveckling. Fokus ligger på innovations- och produktutvecklingsarbete, på frågor om strategi, management, marknadsföring, finansiering och internationalisering av företag, om entreprenörskap och om styrning av företag, regioner och innovationssystem.

Inom produkter är basmiljön Inbyggda och intelligenta system, EIS. EIS bedriver forskning inom inbyggda system, intelligenta system, tillämpad matematik och fysik samt informatik. I miljön ingår bland annat de KK-stiftelsefinansierade forskningsprofilerna CERES, Centrum for forskning om inbyggda system, och CAISR, Centrum för tillämpade intelligenta system. Miljön utgör dessutom den del av Högskolans forskning som, tillsammans med Linköpings universitet, Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola, ingår i den nationella strategiska excellenssatsningen inom informations- och kommunikationsteknik.

Inom styrkeområde livskvalitet är basmiljön Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott, CVHI. CVHI:s forskare studerar människors hälsa och livsstil utifrån i första hand ämnena handikappvetenskap, omvårdnad och psykologi med inriktning på idrott. Forskningen syftar till att öka medvetenheten om livsstilsfaktorers betydelse för hälsan och välbefinnandet samt uppmärksamma utsatta gruppers hälso- och livssituation.

Texten fortsätter på nästa sida.

7

Flera forskningsmiljöer Utöver basforskningsmiljöerna finns sex forskningsmiljöer som på olika sätt anknyter till och samverkar inom styrkeområdena.

Bio- och miljösystemforskning, BLESS, forskning om biologiska och miljövetenskapliga system i naturen; energitekniska system i samhället och biomedicinska/biomekaniska system i människokroppen.

Centrum för studier av politik, kommunikation och medier, CPKM, har en samhällsvetenskaplig profil med forskning om politisk kommunikation, medier och journalistik ur ett samhällsanalytiskt och kritiskt perspektiv. Här bedrivs också forskning om strategisk kommunikation och kriskommunikation.

Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen, FULL, handlar om kulturanalys och estetik; naturvetenskapernas didaktik samt om kultur och meningsskapande.

Kontext och kulturgränser, KK, bedriver forskning om kulturinbäddade identitetsmarkörer med särskilt fokus på identiteters relation till territorialitet, narration och livshistoria, kulturbruk och kulturmöten samt materiella förändringar.

Maskinteknisk produktframtagning, MTEK, är inriktad på produkters funktionella ytor, på tidiga produktutvecklingsfaser, design och digitala produktmodeller.

Samhällsförändring, lärande och sociala relationer, SLSR, handlar om forskning om genusrelationernas betydelse för ökad förståelse av förändrings- och lärprocesser i samhället; globalisering; nya arbets- och livsmönster; ökad datoranvändning, samt den snabba utvecklingen av kommunikationsteknologi.

Strategiska avtal Högskolan har slutit strategiska avtal med andra lärosäten om samarbeten kring bland annat forskarutbildning, inom områden där Högskolan inte har egna examensrättigheter på denna nivå. Avtalen innebär att doktoranderna är inskrivna vid ett samarbetslärosäte men bedriver merparten av sin forskarutbildning på Högskolan i Halmstad. De handleds av personal vid Högskolan i Halmstad och genomför i vissa fall sin disputation på Högskolan.

8

Identitet och makt

i klassrummet Spelglädje. Martin Nilsson, Tuva Törhagen och Felix Johnsson, elever på Kulturskolan i Halmstad. Läraren Stefan Albrektsson skymtar till höger.

Text: LENA LUNDÉN Foto: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN, LINDA LUNDELL

Det finns nog få i Sverige som vet så mycket om vad som kan hända i ett klassrum där det pågår musikundervisning, som Claes Ericsson. Under mer än ett decennium har han studerat lärare och elever och deras samspel i musikundervisningen i skolan. Tre studier med olika fokus har det blivit. Den tredje och en av de största i sitt slag, är just avslutad.

Claes Ericsson är professor i utbildningsvetenskap och forskningsledare vid lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad. Musik och lärande går som en röd tråd i hans forskning. Ibland med fokus på eleverna, ibland på lärarna. Det började med avhandlingen som handlar om ungdomars uppfattning om musikaliskt lärande. I nästa projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, studerades lärares ideologier och diskurser kring undervisningen. Resultaten från båda dessa studier fick utgöra utgångspunkt för ett nytt projekt, också det med stöd från Vetenskapsrådet och ett av de största forskningsprojekten i sitt slag: ”Marknadsestetik och vardagskultur i klassrummet”.

Projektet som har varit treårigt, är just avslutat och har fått mycket uppmärksamhet. Det handlar om identitet, dominans och kunskapsbildning i grundskolans musikundervisning. En del resultat har uppfattats som mycket kontroversiella och väckt frustration och ilska hos många. Men det ser inte Claes Ericsson som något problem, tvärtom, det är det han vill.

– Jag vill synliggöra olika problem som finns i skolan och i undervisningssituationen så att det går att reflektera och resonera kring det.

Relation mellan lärare och elever Forskningsmaterialet består av 80 timmar film. Claes Ericsson och hans kolleger har varit runt och filmat i tio olika skolor i Sverige under en termin. Syftet har varit att studera interaktionen i klassrummet, samspelet och relationerna mellan läraren och eleverna, och ge bilder av musikundervisning i Sverige.

– Jag har fokuserat på vilken identitet eleverna har i ett klassrum.

Vilka identitetsförhandlingar finns, vilka olika positioner intas av elever och lärare och vilka strategier använder lärarna sig av för att vidmakthålla sin auktoritet?

Tanken är att de som läser resultaten – lärare till exempel – ska kunna relatera till sin egen verksamhet. På så vis kan lärarna och undervisningen förhoppningsvis utvecklas.

– Jag har inte ambitionen att konkret förbättra verksamheten, men jag vill väcka tankar kring det, förklarar Claes Ericsson och ger ett exempel: ofta finns en jargong i klassrummet, som man nästan inte lägger märke till, vare sig läraren eller eleverna. Men när man tittar på en sådan filmsekvens ser man många typer Claes Ericsson. av dominansaspekter. Det är ett slags styrningsmekanismer från lärarens sida. Om läraren plockar fram en elev till tavlan för att svara på något och eleven inte kan svaret, är det inte ovanligt att eleven får schavottera inför alla de andra genom att inte kunna och genom att de andra skrattar.

Mycket tid till spillo Filmmaterialet visar att sådana här saker passerar ganska obemärkt i skolan men blir väldigt påtagliga på film. Det finns många liknande exempel. Forskarna har också tittat på vilken kunskapsbildning som utvecklas. Claes Ericsson förklarar genom exemplet ’grupparbeten’.

– Det har funnits väldigt mycket grupparbete i skolan de senaste åren. Genom filmerna fick vi en insikt i hur effektlöst det egentligen är. Mycket tid går till spillo, det blir mycket mekande med mobiltelefoner i stället för jobb. Det är ingenting som de märker, vare sig läraren eller eleverna. Det bara är så, det är naturligt. När vi tittade på filmen såg vi att det kunde gå en hel lektion utan att någonting vettigt hände, och nästa vecka kunde det gå ytterligare en lektion utan att något hände. Det är sådant som man aldrig skulle kunna få reda på genom intervjuer. Man måste vara i verksamheten och titta på det.

Projektet har gett många ringar på vattnet. Det har, förutom forskningsrapporter, blivit en bok som har lästs av många musiklärare och används på musiklärarutbildningarna i landet, forskningsartiklar i internationella tidskrifter, föreläsningar och en stor konferens om populärmusik i skolan.

9

Från filial till stark forskningsmiljö Under knappt trettio år har Högskolan i Halmstad förvandlats från en liten utbildningsfilial till en stark forskningsmiljö med internationellt erkända profilområden. Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik, förklarar framgången med Högskolans öppenhet och förmåga att omvandla hinder till möjligheter.

Text: FATIMA GRÖNBLAD Foto: ROLAND THÖRNER, ARKIVBILDER

F

yllda 28 år är Högskolan i Halmstad att betrakta som en ungdom i det akademiska Sverige. De första eftergymnasiala utbildningarna inleddes redan 1973, utlokaliserade från andra lärosäten, däribland Lund. Därefter dröjde det till 1983 innan Högskolan blev självständig. Då var uppdraget från staten enbart att bedriva utbildning, ingen forskning.

I dag ser det helt annorlunda ut. Forskningen är en central del av verksamheten, med 80-talet doktorander och nära 100 miljoner i forskningsintäkter för 2010. Nyligen har Högskolan också fått egen rätt att bedriva forskarutbildning inom två av sina profilområden.

Var med från början Hur gick detta till? Hur kunde den lilla högskolan skapa sig en plats på såväl den svenska som internationella forskningsarenan?

Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik, har följt med under hela resan. Han

10

började som lektor bara två månader innan Högskolan blev självständig. Nu leder han en av Högskolans forskningsprofiler, Centrum för forskning om inbyggda system, CERES. Till en början bubblade forskningsprojekten upp lite av sig själva, berättar Bertil Svensson. Många lärare hade ett driv att bidra till kunskapsutvecklingen inom sina ämnesområden och ledningen gjorde vad den kunde för att ta vara på initiativrikedomen.

Samtidigt fick Högskolan tillgång till finansiering och intressanta problemställningar tack vare forskningsfinansiärer och ett tidigt samarbete med näringslivet.

En flygande start I början av 1990-talet svängde de politiska vindarna. Den borgerliga regeringen som tillträdde 1991 ville stimulera högskolor som var intresserade av att jobba nära näringslivet. Under villkor att industrin bidrog med motsvarande insats i form av eget arbete fick Högskolan i Halmstad därmed ett omfattande stöd.

– Då handlade det plötsligt om tio miljo-

Bertil Svensson.

ner kronor. Det gav en flygande start, säger Bertil Svensson.

Därefter har forskningen fortsatt att växa under såväl 1990- som 2000-talet.

Bertil Svensson tror att en av faktorerna bakom framgångarna är att Högskolan har samlat sina resurser kring några kärnområden. Redan från början grundlades ett par av de inriktningar som gäller än i dag: informationsteknologi samt innovation och företagsutveckling.

Som liten högskola har fokuseringen varit nödvändig, menar Bertil Svensson.

Det var då, 1987. Jan Arvidsson, Kenneth Nilsson, Bertil Svensson, Christer Gullbrand, Kerstin Berglund (numera Lindh) och Lars Någård utanför Högskolan i Halmstad när lärosätet tillfälligt var beläget på Jutaplatsen i Halmstad.

– Vi har ganska lite pengar att använda.

Då måste vi använda dem på ett smart sätt.

Samtidigt tror han att profilområdena har bidragit till att höja Högskolans status och attraktionsförmåga, både som arbetsgivare och samarbetspartner. Högskolan kan helt enkelt erbjuda något som andra behöver.

Forskare kan få tillgång till en miljö där deras egen spetskompetens kommer till sin rätt och tas tillvara. Och andra lärosäten kan få viktiga pusselbitar till större forskningsprojekt.

Exempelvis har Högskolan i Halmstad ett långvarigt samarbete med fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer på Chalmers tekniska högskola. Där drar man nytta av Högskolan i Halmstads forskning kring hur fordon kan kommunicera med varandra.

Bra balansakt Samtidigt är det viktigt att forskningen inte styrs alltför hårt. Då riskerar forskarnas kreativitet och frihet att hämmas, menar Bertil Svensson. Den balansgången tycker han att Högskolans ledning har lyckats bra med.

– Man har satsat på att rekrytera perso-

ner som vill bygga upp något, och sedan gett dem möjlighet att blomma ut. Om man tillhör en etablerad forskningsmiljö på ett stort universitet blir man lätt en i mängden. Då kan detta vara en ny spelplan som ger möjligheter.

Småskaligheten gör också att forskare från olika områden kommer närmare varandra.

Därmed blir det lättare att skapa intressanta kombinationer och korsbefruktningar, menar Bertil Svensson.

Näringslivet drivkraft Som en ung högskola i expansion har Högskolan i Halmstad haft möjlighet att få in erfarenhet och idéer från andra lärosäten, såväl i Sverige som i utlandet. På så sätt har man

kunnat forma Högskolans kompetensbas från grunden och skapa forskningsmiljöer med många perspektiv.

Näringslivet i Halland var en viktig drivkraft bakom Högskolans tillkomst. Regionens ekonomi baserades länge på traditionell industri, exempelvis den mekaniska industrin Malcus (vars tegelbyggnad nu har byggts om och blivit en del av Högskolan).

Under 1980-talet började it-revolutionen gry och det fanns ett stort sug efter att hitta sätt att dra nytta av den nya tekniken. I det läget blev Högskolans forskning en viktig resurs och samarbetet mellan forskare och näringsliv fick en naturlig start. Sedan dess har det bara fortsatt. I dag växer it-företagen så det knakar i Högskolans närhet.

Till en början bubblade forskningsprojekten upp lite av sig själva. Många lärare hade ett driv att bidra till kunskapsutvecklingen inom sina ämnesområden och ledningen gjorde vad den kunde för att ta vara på initiativrikedomen.

Texten fortsätter på nästa sida.

11

Samarbetet med näringslivet ger flera fördelar. Forskare kan få uppslag till intressanta forskningsfrågor och möjlighet att göra praktiska tillämpningar av teoretiska metoder. Högskolan får större möjligheter att finanisera forskningsprojekt och företagen får ta del av vetenskapliga framsteg.

Samarbetet med näringslivet ger flera fördelar, menar Bertil Svensson. Forskare kan få uppslag till intressanta forskningsfrågor och möjlighet att göra praktiska tillämpningar av teoretiska metoder. Högskolan får större möjligheter att finansiera forskningsprojekt. Och företagen får ta del av vetenskapliga framsteg som kan leda till nya produkter och tjänster.

– Det är inte så att företagen säger till oss vad vi ska forska om. Men vi behöver förstå dem och deras verklighet för att kunna identifiera vad som är intressant att forska om ur ett näringslivsperspektiv.

I och med att Högskolan i Halmstad under lång tid inte själv hade rätt att examinera doktorer har man varit beroende av att samarbeta med andra lärosäten. I praktiken har doktoranderna gått hela sin forskarutbildning i Halmstad och handletts här. Men den formella examinationsrollen har tagits av det andra lärosätet.

Ljusa framtidsutsikter Samarbetet har skett av nödvändighet. Men det har också gett många värdefulla kontakter som har lett till fortsatta forskningssamarbeten, menar Bertil Svensson. Hans erfarenhet är att utmaningar och oförutsedda händelser ofta gör att man kan hitta något nytt.

– Som när någon flyttar till exempel. Det innebär visserligen ett avbräck kortsiktigt, men också en möjlighet att etablera kontakt med en annan forskningsmiljö, vilket kan vara en stor tillgång på lång sikt.

Framtidsutsikterna för Högskolans forskning är ljusa, tycker Bertil Svensson. Rättigheterna att examinera doktorer kommer att höja Högskolans status och underlätta vid rekrytering. Och under hösten behandlas Högskolans ansökan till KK-stiftelsen om att bli en KK-miljö. Om den antas kommer det driva på Högskolans profilering ytterligare och ge en stabil finansiell grund för den företagsnära forskningen under många år framöver.

12

Ur Hallandsposten den 2 augusti 1983.

Clowner på sjukhus lockar till livslust Text: HANNA JOHANSSON Foto: Kennet Ruona

Med sina röda näsor och tokiga upptåg dök sjukhusclownerna upp på svenska sjukhus i början av 1990-talet. Lotta Linge, docent i psykologi, fastnade tidigt för deras arbete och driver nu ett unikt forskningsprojekt om sjukhusclownernas betydelse för barn, föräldrar och sjukhuspersonal.

Lotta Linge arbetar i dag vid Sektionen för hälsa och samhälle vid Högskolan i Halmstad. I början av 1990-talet forskade hon om utvecklingspsykologiska aspekter på humorns funktion bland barn, och kom då i kontakt med några av landets första sjukhusclowner. Hon fick höra om stunder av kravlös glädje och befriande skratt, om en frizon dit sjukdom, rädsla och ångest inte kunde nå. Där och då bestämde hon sig för att detta var ett fenomen hon ville studera närmare.

– Det gick några år innan jag 2005 gjorde min första ansökan hos Barncancerfonden. I dag, nästan sju år senare, har den finansierat hela forskningsprojektet som har utförts i tre steg, berättar hon.

I ett första steg ville Lotta Linge lyfta fram sjukhusclownerna och deras egna erfarenheter på olika barncancer-, allmänmedicinska och ortopediska avdelningar i södra och mellersta Sverige. Det andra steget fokuserade på sjukvårdspersonalen och i det tredje och sista, som fortfarande pågår, står barn och föräld-

rars upplevelser av sjukhusclownerna i fokus.

– Det är inte bara barnen som påverkas av sjukhusclownernas närvaro. Alla mår väl av en stunds avslappning och skratt utan krav på motprestation – i en frizon av kreativa möjligheter. En överläkare berättade om den härliga känslan av att få höra skratt i de annars så ångestfyllda korridorerna på en barncanceravdelning, medan många föräldrar har vittnat om glädjen i att få se barnens friska sidor lysa igenom under lustfyllda stunder med sjukhusclownerna, då även föräldrarna kan glömma det svåra för en liten stund.

Nya kreativa möjligheter Lotta Linge berättar att barnen genom musik och underfundiga påhitt i magiska lekar får en chans att vara aktiva och påverka sin situation på sitt eget sätt. Sjukhusclownerna följer barnen i leken och deras mål är inte, till skillnad från andra clowner, att enbart underhålla, utan att hitta livskraften i varje barn. Ofta handlar det om att med stor lyhördhet fånga upp små nyanser och med kroppsspråk eller ord stimulera barnen att agera.

– En tonårig flicka, som har varit inlagd på sjukhus under långa perioder, berättade om hur sjukhusclownerna har sporrat och motiverat henne att finna sina egna genvägar i livet, vilket ökade hennes självförtroende.

När de sjuka barnen inte orkar göra allt det som andra barn gör bygger de i stället upp en form av verklighetsfantasi med sjukhusclownerna. I och med detta får de nya, kreativa

möjligheter att hantera situationen.

Visst händer det att en del barn inte orkar eller vill träffa sjukhusclownerna. Barnen kan vara för sjuka, ha fått svåra behandlingar och någon tonåring kan tycka att det är pinsamt.

Det kan även vara föräldrarna som inte har ork och kraft att träffa sjukhusclownerna den aktuella dagen.

Efterlängtade hos barnen Det mesta i Lotta Linges forskning tyder dock på att sjukhusclownerna oftast är ett efterlängtat inslag i barnens tillvaro. Hennes studier visar även att sjukhuspersonalens synpunkter till övervägande delar är positiva.

Personalen kan till exempel få hjälp vid gipsning eller provtagningar, där sjukhusclownernas avledande manövrer kommer väl till pass.

– På det stora hela tycker personalen att allt som sker för barnens bästa är bra. De ser att sjukhusclownerna får barnen att må bra för stunden, vilket ofta ger en kvardröjande effekt av välmående, för både barn och personal. Det kan finnas några få i personalen som störs av hög ljudnivå, eller är stressade – men de drar sig oftast undan eller kanske ändrar på rutinerna.

I förlängningen av det omfattande sjukhusclownprojektet skulle Lotta Linge vilja få möjlighet att handleda en doktorand.

– Det skulle skapa möjligheter att kartlägga alla sjukhusclowner i Sverige, kanske i hela Norden. Då skulle deras arbete och metodiska ansatser kunna lyftas fram ännu mer.

13

Bike Around är en produkt framtagen vid HCH. Bike Around är virtuella cykelturer för personer med demenssjukdom. Med en träningscykel ”styr” man själv vart man vill cykla, till exempel med hjälp av GoogleMaps.

När behoven styr forskningen Sveriges åldrande befolkning innebär en stor utmaning för samhället. För att klara att möta framtidens vård- och omsorgsbehov behövs nya lösningar.

Samtidigt finns en ständigt ökande efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster i hela befolkningen. Ny teknik och nya tjänster kan vara en viktig nyckel till att möta behoven. Men då krävs att innovationerna verkligen svarar mot de krav som finns.

14

Hälsoteknikcentrum – en projektverkstad Text: FATIMA GRÖNBLAD Foto: ANDERS ANDERSSON

H

älsoteknikcentrum Halland, HCH, grundades 2009, drivs av Högskolan i Halmstad och finansieras av Region Halland och EU:s strukturfonder. HCH fungerar som en arena där intressenter från olika delar av samhället kan mötas för att tillsammans starta innovativa processer. På så sätt kan forskningen på Högskolan i Halmstad lättare kopplas till samhällets behov.

På väggen i Hälsoteknikcentrums mötesrum hänger en stor whiteboard. I korta rubriker ger den överblick över alla de 30-tal projekt som pågår just nu, och runda magneter i olika färger markerar statusen för varje projekt. ill vänster om tavlan hänger en plastficka med förslagslappar. Den innehåller idéer och behov som kan komma från en rad olika håll – anställda

T

inom kommuner, landsting eller företag, studenter, forskare eller enskilda privatpersoner.

Varje måndag träffas gruppen som arbetar på HCH för att gå igenom den gångna veckans förslag. För att bedöma om en idé ska leda till en förstudie tar man hänsyn till ett antal kriterier. Finns det ett behov och en marknad för den tänkta produkten eller tjänsten? Finns det någon intressent som vill driva en kommersialisering? Innehåller projektet frågeställningar som är intressanta för Högskolan? agnus Hållander, projektledare, beskriver Hälsoteknikcentrum Halland som en projektverkstad.

– Vi möter användarnas behov genom att identifiera, engagera och leda kompetenser.

Dessa kan finnas inom Högskolan, i vårdoch omsorgsorganisationer, forskningsinstitut eller i företag.

När det fungerar som bäst är samarbetena till nytta för alla parter. Högskolans forskare

M

hittar intressanta forskningsfrågor och kan få kontakt med företag som vill göra tillämpningar av deras teoretiska resultat. Studenter kan få uppslag till behovsmotiverade frågeställningar till sina examensarbeten. Och företag och organisationer får hjälp att ta fram och testa nya lösningar på konkreta behov.

RESULTAT FÖR HCH:S TVÅ FÖRSTA ÅR 70-tal genomförda projekt med 50 olika företag.

6 nystartade företag.

Drygt 30 nya produkter och tjänster.

Drygt 30 miljoner kronor i extern forskningsfinansiering.

Fler än 30 forskare involverade i HCH. 18 publikationer.

Trygg om natten – teknik underlättar för hemtjänsten.

15

Teknik under Hemtjänsten har begränsade möjligheter att erbjuda kunderna tillsyn på nätterna. Kan ett larmsystem baserat på sensorer komplettera tillsynen och leda till ökad trygghet? Det är en av de forskningsfrågor som utreds på Hälsoteknikcentrum Halland.

Forskarna Helena Eriksson och Anna Isaksson har intervjuat äldre personer som har deltagit i projektet Trygg om natten.

Under några veckor under våren 2011 utrustades Lilian Sjöbergs lägenhet i centrala Halmstad med ett antal vita små sensorer: på badrumsskåpet, ovanpå gardinstängerna i kök och vardagsrum och på hatthyllan i tamburen. Dessutom monterades sensorer på alla fyra sängbenen och under madrassen samt på ytterdörren.

Signalerna från sensorerna i Lilians lägenhet samlades ihop via ett vanligt trygghetslarm och sändes till en dator på Hälsoteknikcentrum Halland, där de sammanställdes och analyserades. Avsikten var att testa systemet för att ta reda på om det kan upptäcka varningstecken som indikerar att hemtjänstpersonalen borde titta till kunden: att personen sover oroligt, går runt mycket eller är stilla någonstans i lägenheten oroväckande länge, vilket kan tyda på att personen har fallit.

Lilian Sjöberg är en av fem kunder som deltog i det första testet av utrustningen. Alla utom

TRYGG OM NATTEN – ETT INTERNT OCH EXTERNT SAMARBETSPROJEKT Grunden till projektet är en demonstrator som redan fanns på Hälsoteknikcentrum – en experiment- och testsäng utrustad med olika typer av sensorer.

När forskare och kommunkoordinatorer samtalade om möjliga användningsområden dök idén upp, skulle sängen kunna användas för att utveckla nattillsynen hos kunder? Hälsoteknikcentrums ledningsgrupp tyckte att frågeställningen var intressant och beslutade att göra en förstudie.

Under ett par nätter följde Martin Persson nattpersonalens arbete. Han är kommunkoordinator i Halmstad vilket innebär att han arbetar halvtid i Halmstads kommun och halvtid på Hälsoteknikcentrum. Martin Persson kunde utifrån sina observationer konstatera att kunderna oftast låg lugnt i sina sängar

16

och sov då personalen kom för att titta till dem. Samtidigt berättade personalen att det händer att tillbud som exempelvis fallolyckor inträffar under andra tider på natten och inte upptäcks förrän på morgonen.

Förstudien visade att det finns ett behov av en mer händelsestyrd nattillsyn.

Därför beslutade Hälsoteknikcentrum att ta frågeställningen vidare. I och med att utvecklingsfasen inleddes kopplades forskare från Högskolan in. Jens Lundström, doktorand i datorteknik, fick i uppgift att utveckla ett tekniskt system och testa det hos ett antal kunder, detta i samarbete med ett företag som är partner i projektet. Helena Eriksson och Anna Isaksson, universitetslektorer och doktorer i sociologi, analyserade hur användarna såg på tekniken.

rlättar för hemtjänsten en ställde därefter upp på att bli intervjuade av sociologerna Helena Eriksson och Anna Isaksson. Forskarna ville analysera hur tekniken togs emot av användarna och gjorde därför intervjuer med både kunder, anhöriga och personal.

Helena Eriksson och Anna Isaksson började med att ringa in centrala frågeställningar. De kom att kretsa kring trygghet, integritet samt teknikens inverkan på vardagsliv och arbetsorganisering. Hur ser kunderna på vad som ger ökad trygghet? Och hur ser personalen på tekniska lösningar, hur tror man att det påverkar arbetet?

Inga kameror – Det är viktigt att problematisera teknik.

Teknik kan mäta nästan vad som helst och en teknisk analys kanske visar att ”ja, detta ger ökad trygghet”. Men upplevelsen kanske inte är ökad trygghet, säger Helena Eriksson.

Helena Eriksson och Anna Isaksson berättar att ingen av kunderna upplevde att övervakningen med sensorer var särskilt dramatisk eller att den inkräktade på deras integritet. Det förvånade forskarna. Samtidigt konstaterade de att kunderna redan använder olika typer av larmanordningar, och att de är vana vid personal som kommer och går i deras hem.

– De tycker inte att det är så stor skillnad mellan att bli övervakad av människor eller den här typen av teknik, säger Anna Isaksson.

Däremot drog flera kunder en skarp gräns vid övervakning med kameror. De vill inte att någon ska kunna se och höra allt de gör. Men ett sensorsystem som bara registrerar rörelser gör att man blir ”lagom synlig”.

Intervjuerna med hemtjänstpersonalen visade att det finns en oro för att tekniken används som ersättning för mänsklig kontakt.

Samtidigt menade de att tekniken, tillämpad på rätt sätt, kan ge bättre möjligheter att prio-

Testar tekniken. Eftersom systemet än så länge bara testas och inte har lett till någon förändring av besöken från hemtjänstpersonalen har Lilian Sjöberg svårt att uttala sig om vilken funktion det skulle kunna fylla. Men hon har inte haft ont av tekniken. Utrustningen är så diskret att den knappt märks. Och hon känner sig inte störd av att hennes rörelser registreras. ”Nej då, de ser mig ju inte”, konstaterar hon.

ritera de kunder som har störst behov.

Personalen resonerade också kring vad tekniken kan ”se” och relaterade det till sin egen kännedom om olika brukares behov. Kan tekniken märka om någon ligger och fryser? Om någon är törstig? Om en arm har ramlat utanför sängkanten?

Skilda perspektiv – Jag tycker att det är spännande att intervjupersonerna ställer frågor till tekniken. Om man nu beslutar att gå vidare med detta känns det viktigt att de får tycka till utifrån sina perspektiv, säger Anna Isaksson.

Som forskare inom samhällsvetenskap är Helena Eriksson och Anna Isaksson vana att

arbeta individuellt. I projektet ”Trygg om natten” har de fått möjlighet att samarbeta med andra forskare från helt olika discipliner.

– Det är kul att jobba med så skilda perspektiv på samma fråga. Vi har jobbat med olika frågor, men det handlar ändå om samma sak, säger Helena Eriksson.

Under hösten kommer sensorsystemet att testas hos ytterligare tio kunder och därefter görs en slutlig sammanvägning av forskarnas analyser. Efter det slutar utvecklingsprojektet för Högskolans del. Men företaget som deltar i projektet går eventuellt vidare. Om slutsatserna visar att sensorsystemet faktiskt kan ge äldre ökad trygghet om natten finns kanske en färdig produkt på marknaden inom några år.

17

KK-stiftelsen viktig och trogen finansiär KK-stiftelsen är en av Högskolan i Halmstads viktigaste finansiärer. Högskolans sätt att arbeta stämmer väl överens med stiftelsens syfte – att stärka Sveriges konkurrenskraft genom forskning i nära samarbete med näringslivet.

Text: FATIMA GRÖNBLAD, LENA LUNDÉN

H

ögskolan i Halmstad har varit framgångsrik i KK-stiftelsens utlysningar nästan ända sedan stiftelsen grundades 1994. Stödet har skett i flera former. Högskolan har genom åren fått bidrag till många enskilda forskningsprojekt som har bedömts utifrån vetenskaplig kvalitet och grad av samverkan med näringslivet.

Man har också tre gånger fått stöd genom programmet ”Strategiska rekryteringar” för att rekrytera forskarassistenter och biträdande lektorer som samarbetar med och samfinansieras av näringslivet. Den senaste i raden är Roland Philippsen, som närmast kommer från Stanford University i USA, och som har anställts som lektor i informationsteknologi i samarbete med Volvo Technology.

– Tjänsterna innebär att personerna bedriver forskning på 80 procent, och undervisning på 20 procent. I rekryteringen har vi särskilt sökt efter personer med erfarenhet från andra internationella forskningsmiljöer, berättar Thorsteinn Rögnvaldsson, professor i datavetenskap och ordförande i Högskolans fakultetsnämnd.

Förutom Roland Philippsen är det Hoai Hoang, som kommer från Kina, och som

samarbetar med Saab, och Slawomir Nowaczyk från Polen, som samarbetar med Volvo Technology.

Högskolan har också fått mer långsiktigt stöd i form av profilsatsningar. En sådan gav en viktig grund till uppbyggnaden av Centrum för forskning om inbyggda system, CERES. I utvärderingen av KK-stiftelsens profilsatsningar, publicerad tidigare i år, får Högskolans arbete med CERES gott betyg.

Bland annat konstaterar utvärderaren att ”CERES har kommit långt när det gäller att bygga upp och befästa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde.” åren 2011 beviljade KK-stiftelsen stöd till ytterligare en forskningsprofil, Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system, CAISR. Stina Gerdes-Barriere är seniorhandläggare på KK-stiftelsen. Hon berättar att för att lyckas väl i stiftelsens utlysningar och erhålla finansiering, måste forskningen uppfylla KKstiftelsens kriterier: god vetenskaplig kvalitet, tydlig nytta för både forskare och näringsliv samt samproduktion med näringslivet.

– Högskolan i Halmstad är en ambitiös högskola och har ett gott utfall i förhållande

V

Högskolan får för närvarande forskningsmedel från bland annat följande finansiärer. KK-stiftelsen, Vinnova, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, EU, Volvo, Tillväxtverket, Region Halland, Svensk Fjärrvärme, Statens energimyndighet, Sparbanksstiftelsen Kronan, Statens offentliga utredningar, Riksbankens jubileumsfond, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

18

till sin storlek, säger Stina Gerdes-Barriere.

Hon konstaterar att Högskolan är bland de lärosäten som lyckas få in störst andel direkt finansiering från näringslivet: – Det är lite speciellt att lyckas få ett så djupt engagemang från näringslivet. edan ett par år arbetar Högskolan för att kvalificera sig till att bli en så kallad KK-miljö. Om Högskolan kan garantera ett strategiskt arbete med sina forskningsprofiler och egen kvalitetsgranskning kan det leda till ett långsiktigt stöd som ger större möjlighet att planera och samordna forskningen. Beslutet om KK-miljö fattas i december 2011.

S

KK-stiftelsen stärker konkurrenskraften Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft. Stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges 17 nya universitet och högskolor, när den sker i samverkan med näringslivet.

Förutom att varje projekt ska ha vetenskaplig höjd ställer stiftelsen kravet att näringslivet medverkar till ett värde som är lika stort som stiftelsens finansiering. Sedan starten 1994 har KK-stiftelsen satsat över 7,7 miljarder kronor i fler än 2 100 projekt.

Källa: KK-stiftelsens webbplats.

En investering värd 85 miljoner kronor blev möjlig när KK-stiftelsen beviljade Högskolan 46 miljoner kronor till två stora forskningssatsningar inom inbyggda och intelligenta system. Eftersom industrin också investerar i forskningsprojekten omfattar de båda satsningarna ungefär 85 miljoner kronor.

Thorsteinn Rögnvaldsson.

Bertil Svensson.

Stor satsning på inbyggda intelligenta system

H

ögskolan i Halmstad har en av Sveriges starkaste forskningsmiljöer inom området informations- och kommunikationsteknologi, och ingår därför i den nationella satsningen på strategiskt viktig forskning. KK-stiftelsens beslut 2011 att finansiera två stora forskningssatsningar på Högskolan tillsammans med svensk industri, är ytterligare ett bevis på Högskolans kvalitet.

CAISR – forskning om intelligenta system Den ena forskningssatsningen är ett forskningsprogram – på sex till åtta år – i til�lämpade intelligenta system: Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system, CAISR. Satsningen omfattar 36 miljoner kronor från KK-stiftelsen, minst lika mycket i medfinansiering från företag och ytterligare insatser från Högskolan.

Forskningsprofilen CAISR fokuserar på att göra system ”intelligenta”. Exempel är fordon som har möjlighet att upptäcka, känna igen och kommunicera med människor i sin omgivning eller har förmågan att övervaka sig själva, till exempel att se om bromsarna fungerar som de ska eller om luftfilter behöver bytas. Andra exempel är system

inom hälsoteknik som övervakar sig själv för att varna om något ser ut att gå fel, eller som kan assistera i hemvården. De företag som deltar i satsningen från start är Danaher Motion i Särö, Volvo Technology AB, Optronic AB, Redsense Medical AB, Tappa Service och NEAT Electronics AB. – För Högskolan är detta en strategiskt viktig satsning som ytterligare utvecklar ett område där vi under mycket lång tid har haft bra utbildningar och duktiga studenter.

Timingen är perfekt eftersom vi precis har startat forskarutbildning inom området och har rekryterat flera nya medarbetare från internationella universitet, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, professor i datavetenskap, ordförande i Högskolans fakultetsnämnd och ansvarig för Högskolans ansökan om CAISR.

Tvåårig fortsättning på CERES Den andra satsningen handlar om en tvåårig fortsatt finansiering av forskningsprofilen CERES (Centrum för forskning om inbygg-

da system). KK-stiftelsen bidrar med tio miljoner kronor, dessutom tillkommer medel från industrin och insatser från Högskolan.

CERES handlar om inbyggda system, det vill säga hur elektronik för beräkningar och kommunikation kan byggas in i produkter för att ge dem nya egenskaper, inte minst genom att samverka med varandra.

– För oss betyder detta att vi ska inrikta oss ytterligare på själva ”smartheten” i samverkande inbyggda system, säger Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik och ansvarig för CERES. – Vi ska ta fram smarta kommunikationslösningar som kan garantera de egenskaper hos kommunikationen som tillämpningen kräver, till exempel i hälsotekniska produkter och i trafik- och transportsystem. Och vi ska visa hur man kan använda mångkärniga inbyggda processorer på ett energismart sätt.

Vi kommer att utveckla våra internationella samarbeten ytterligare, samtidigt som vi naturligtvis fortsätter att fördjupa samarbetet med våra svenska företagspartner.

För Högskolan är detta en strategiskt viktig satsning som ytterligare utvecklar ett område där vi under mycket lång tid har haft bra utbildningar och duktiga studenter. Timingen är perfekt eftersom vi precis har startat forskarutbildning inom området.

19

Hur stärker man den innovativa förmågan i snabbväxande företag? Det undersöker Stefan Nybonn, Product Group Director, Ann Knutsson, HR-direktör, och Robert Engberg, industridoktorand, alla på medicinteknikkoncernen Getinge, tillsammans med bland andra forskaren Jonas Rundquist på Högskolan i Halmstad, i ett KKstiftelsefinansierat forskningsprojekt.

Hur kan rekrytering, personalutbildning och karriärplanering bidra till att den innovativa förmågan i snabbväxande företag behålls och till och med ökar?

Det var en fråga som medicinteknikkoncernen Getinge ställde sig och tog kontakt med forskare på Högskolan i Halmstad för att föreslå ett gemensamt forskningsprojekt. I samproduktion med Getinge Group och Albany International, driver nu Högskolan ett KK-stiftelsefinansierat projekt om strategisk innovationsförmåga.

20

Text: LENA LUNDÉN Foto: ANDERS ANDERSSON – Vi vet att innovationer leder till tillväxt, men vi vet ganska lite om hur tillväxt påverkar innovationsförmågan. Vi har sett tecken som tyder på att den förmågan försämras när ett företag växer, och då uppkommer frågan hur man kan stödja så att tillväxt också leder till fler innovationer, berättar Jonas Rundquist, universitetslektor och projektledare för projektet ”Strategic Human Resource Management for Increased Entrepreneurship and Innovation Performance”.

I projektet ska man undersöka hur human resource management – HRM – kan användas som stöd så att den innovativa förmågan i snabbväxande företag behålls eller till och med ökar. Forskarna ska bland annat kartlägga hur innovationsförmågan ser ut i ett antal företag och ta fram förslag till förändringar inom HRM, och system för att hantera dessa förändringar.

Idén till projektet kom från medicinteknikkoncernen Getinge Group som ville utveckla sin kunskap om innovationsförmåga och effekter av strategiskt HRM-arbete.

– Många gånger tror personer som inte sysslar med HRM att det bara rör sig om rekrytering och lönesättning och annat som förknippas med personalavdelningen, men HRM handlar egentligen om företagskultur, ledarskap, personlig utveckling och hur varje chef med personalansvar hanterar olika situationer, säger Ann Knutsson som är HR-direktör på Getinge Infection Control, ett av dotterbolagen i Getinge Group.

Resultatet ska komma till nytta Hittills har man i projektet kunnat se att innovationsförmågan ser olika ut i olika företag, till och med inom ett enskilt företag. Forskarna vill nu se om det går att finna förklaringar till detta i företagens utveckling över tid, och om det går att avgöra vilka förändringar som motverkar negativ och förstärker positiv utveckling.

För att få finansiering av KK-stiftelsen för detta slags projekt krävs att forskningen sker i samproduktion. En del i det handlar

om att företag, i detta fall Getinge Group och Albany International, stödjer forskningen finansiellt med lika mycket pengar som stiftelsen bidrar med. Det andra villkoret är att företagen aktivt är med och utvecklar kunskapen och resultaten i projektet.

En viktig förutsättning är att resultatet kommer till nytta och blir användbart både i företagen och inom akademin.

Industridoktorand

Jonas Rundquist.

I projektet ingår två doktorander.

Robert Engberg är industridoktorand vilket innebär att han är anställd på Getinge men går sin forskarutbildning på Högskolan i Halmstad. Peter Altmann är i sin tur en av Högskolans doktorander. Som industridoktorand har Robert Engberg korta och enkla vägar till både företag och Högskolan.

– På detta sätt har jag en fot inne på företaget och kan enklare få tillgång till folk, men också få öppnare samtal med olika inblandade personer. Min avhandling är en del av projektet och kommer framför allt att fokusera på Getinges situation, men jag kommer också att vara delaktig i arbetet vid andra företag, berättar Robert Engberg.

För Getinges del är det både viktigt och intressant att samarbeta med Högskolan på detta sätt.

– För oss är det här en viktig strategisk fråga och att samarbeta så här nära Högskolan betyder att vi får tillgång till aktuell forskning inom området både vid Högskolan i Halmstad och internationellt. När vi tog kontakt med Högskolan blev det en injektion till att arbeta vidare med våra tankar, säger Ann Knutsson.

Projektet startade under våren 2011 och pågår i tre år.

samproduktion

”Vi får tillgång till aktuell forskning”

21

MATS HOLMQUIST

En studie om förändringsarbete H avhandlingen Att utm ana förändrin gens ”Att utmana förändgränser ringens gränser – en studie om förändringsarbete, partnerskap och kön med Equal-programmet som exempel”, studerar Anna Isaksson, Högskolan i Halmstad, EU-finansierade projekt vars syfte var att utveckla metoder för att motverka diskriminering i det svenska arbetslivet. Analyser görs av vilka föreställningar om förändring som framträder i rapporter, filmer och utbildningsmaterial som projekten tog fram, utifrån frågeställningar som: vad framstår som viktigt att förändra för att diskriminering i arbetslivet ska minska? På vilka sätt anses förändringar som antas leda till ökad jämställdhet och mångfald vara möjliga? Vilka motiv finns bakom visionerna om att skapa ett arbetsliv utan diskriminering? Analysen pekar på hur och varför förändringsarbete i vissa avseenden innebär att makt och ojämlikhet reproduceras, snarare än utmanas. Resultaten kan exempelvis komma till nytta i förändringsarbete på arbetsplatser, kring jämställdhet, mångfald och diskriminering.

Avhandlingen lades fram vid Lunds universitet i september 2010.

Att utma

na förän

dring

ens grän ur kan ser diskriminering strategier i liv som präglas och metoder kan arbetslivet motve rkas? Vilka användas utvecklingspa av jämställdhet för och mångf att skapa ett arbetsrtnerskap program arbetad ald? Det inom e med under Europeiska socialf är frågor som nya idéer onden åren för Att utman att förändra arbetsl 2001–2007 i syfte s Equala ivet. I Anna att utveck inom ramenförändringens gränser la , analyseras Isakssons avhandling, under Equal- för tre av de utveck texter som tagits fram progra lingspartnersk mmets om föränd ap som verkad ringar i arbetsl programperio d. Vilka framträder ivet återfin föreställninga e bakom ns i dessa visione diskriminering r texter? Vilka rna om att skapa diskriminering ? Vad framstår ett arbetsl motiv som viktigt förändringar en i arbetslivet att föränd iv utan ska på hur organi vara möjliga? Avhan minska och på vilka ra för att dlingens analys seringsformen sätt antas ledarskap och kön skapar partnerskap, förestä pekar bland annat som framtr gränser i llningar äder i vissa avseen i utvecklingspa de föreställningar om om tillväxt, rtnerskapens föränd ojämlikhet den innebär att texter. Gränse ring samhällets – r som relationer synliggörs istället för att utman av makt vidare as och marginaliseras vad som händer – reproduceras. I avhandlingen kriminering, i förändringsarbetenär makt- och konflik tperspektiv jämställdhet som har med och mångf ald att göra. frågor som disAtt utman a förändr ingens gränser bedriver föränd handlar om ringsarbete liksom de att i en organi forskare som sation eller både de som fält, ständig har föränd på mana gränse t måste ta som utgång ringsarbete som ett företag, sitt rna för hur empiriska spunkt att det går att identifiera tala om föränd och utring.

gy 92

Anna Isakss

in Sociolo

er

Lund Disser tations

Att utma na förän dringens gräns

I

on

En studie om förän dringsarbe med Equa te, partn l-program erskap och met som kön exempel Anna Isak

Lunds unive

sson

rsitet

Beställare och upphandlingar Michel Thomsen, Högskolan i Halmstad, disputerade i december 2010 på en avhandling i informatik, som handlar om beställarkompetens vid upphandling och utveckling av it-system. Genom bland annat intervjuer och en fallstudie har författaren undersökt hur beställare, systemutvecklare och utbildare förklarar begreppet ”beställarkompetens”. Ett resultat av forskningen är ett teoretiskt ramverk som kan bidra till ökad förståelse för beställarkompetens, hur systemutveckling kan gå till, och för själva processen. Förhoppningen är att ramverket ska uppfattas som intressant och användbart av både forskare och praktiker. Avhandlingen lades fram vid Lunds universitet.

22

NÄTVERK – en stor tillgång för individen Individer som deltar i organiserade nätverk upplever dem ofta som en stor resurs som ger självförtroende, nya idéer och kunskap. Däremot är arbetsgivare och organisationer mindre bra på att ta tillvara den kunskap som individerna får med sig. Det är en av slutsatserna i Mats Holmquists avhandling i arbetsvetenskap.

Text och foto: IDA LÖVSTÅL

I

ntresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, ledare och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete.

– Många ledare upplever en osäkerhet i dagens arbetsliv. De upplever sig ofta ensamma i sitt arbete. Nätverken blir en social oas där de kan träffa andra i liknande situation, säger Mats Holmquist.

Mats Holmquist har studerat fem organiserade nätverk i Halland vilka har träffats regelbundet under mellan ett och tio års tid. Nätverken har bland annat bestått av projektledare, kvinnliga chefer och vd:ar.

Studien visar att det ideala nätverket är litet, mellan fem och tio personer. Nätverket bör också träffas regelbundet, helst en gång i månaden under minst ett år. Det är en förutsättning för att bygga upp den öppenhet som är nätverkens styrka.

– När vi känner tillit kan vi blotta vår osäkerhet för varandra.

Då blir vi också mer öppna och mottagliga för nya tankar. Då kan det hända spännande saker, säger Mats Holmquist.

Det kreativa lärandet Han förklarar att det i nätverk uppkommer en speciell form av lärande, det kreativa lärandet, som skiljer sig från den kunskap som man får genom kurser och andra fortbildningsformer.

– I mötet med människor med andra erfarenheter utvecklas ett djupare lärande. Man börjar ifrågasätta sina egna gängse uppfattningar – som kan sitta hårt – och kan mer och mer tänka nytt kring ett problem. Det är en lång lärprocess där det inte finns några givna resultat.

I stort sett alla deltagare i studien är nöjda med nätverksformen. De upplever att den ger inspiration, nya idéer och kunskap. Resultaten visar att de däremot stöter på hinder när de ska föra över kunskapen till organisationen.

– Organisationer är helt enkelt dåliga på att absorbera det som kommer fram i nätverken, säger Mats Holmquist.

Förklaringen menar han är en okunskap om kopplingen mel-

lan lärande i nätverk och organisatoriskt lärande. Organisationer skickar anställda till nätverk utan att ha en strategi för hur kunskapen och idéerna kan tas till vara av verksamheten.

– Att individen utvecklas är naturligtvis bra, men det finns mycket mer att hämta om man är beredd att även utveckla verksamheten. Ett enkelt sätt att fånga upp guldkornen skulle till exempel kunna vara att efter varje nätverksträff ha ett avstämningsmöte på arbetsplatsen för att diskutera om det är något man kan gå vidare med.

Mats Holmquist är övertygad om att nätverk kan vara ett effektivt sätt att stärka innovationsprocesserna i företag, eftersom nätverkens styrka just är kreativiteten och förmågan att hitta nya vägar i en verksamhet. Men då gäller det att organisationen är beredd att gå in i en motsvarande lärprocess.

Spel-projektet Mats Holmquist har arbetat med nätverk sedan han i mitten av 1990-talet började på CAU, Centrum för arbetslivsutveckling, på Högskolan i Halmstad. Där arbetade han i olika utvecklingsprojekt som gav honom unikt material som blev starten för avhandlingsarbetet.

Parallellt med forskningen har Mats Holmquist de senaste åren arbetat med projektet ”Spel” som går ut på att ge processstöd för lärande och strategisk påverkan till ESF-projekt. Mats Holmquist har bland annat organiserat tolv nätverk i södra Sverige och fler är på gång.

– Här kan jag använda kunskaperna från min egen forskning – hur man riggar nätverk, leder dem och kopplar dem till vardagsproblematiken. Att arbeta praktiskt med nätverk parallellt med forskningen är ett givande sätt att jobba. Forskningen berikar min praktik och vice versa, säger han.

Fotnot. Mats Holmquist avhandling ”Lärande nätverk – en social oas i utvecklingsprocessen” lades fram i oktober 2010 vid Luleå tekniska universitet.

23

Forskningsresultat fick direkt genomslag i EU Text: LENA LUNDÉN

Urban Persson är doktorand och Sven Werner professor, båda i energiteknik. Under ett par års tid har de tillsammans genomfört ett forskningsprojekt om fjärrvärmens framtida konkurrenskraft. Deras resultat fick direkt och konkret genomslag i EU-kommissionens arbete med nya direktiv för effektivare energianvändning i Europa.

Urban Perssons och Sven Werners artikel publicerades i april i år och handlar om fjärrvärmens framtida konkurrenskraft i skenet av förväntat minskat uppvärmningsbehov i bostads- och servicesektorn, som i sin tur är en följd av mer energieffektiva byggnader.

I studien introduceras en nyutvecklad analytisk metod för att beräkna investeringskostnader för fjärrvärmenät, som tar utgångspunkt bland annat i demografin, exempelvis befolkningstäthet och bebyggelsetäthet.

– Huvudsyftet var att beräkna investeringskostnader och värmemarknadsandelar vid

olika typer av befolkningskoncentrationer och värmebehov. Men som ett delresultat kunde vi identifiera gränsvärden för direkt lönsamma investeringar baserat enbart på bebyggelsetäthet. Dessa gränsvärden väckte EU-kommissionens intresse, berättar Urban Persson.

Kommissionen närvarande Under studiens genomförande, som pågick under knappt två år, presenterades och diskuterades delar av resultaten och metoden vid flera tillfällen, bland annat på internationella energi- och fjärrvärmekonferenser. Vid några av dessa tillfällen var representanter för EU-kommissionen närvarande och diskussioner inleddes.

– Intresset följdes upp med en del informella kontakter med tjänstemän från kommissionen och informationen spreds. Energifrågorna har fått allt större uppmärksamhet inom EU de senaste åren, framför allt vad gäller energieffektivisering, förklarar Urban Persson.

Under det gångna året har EU-kommissionen arbetat på att ta fram ett förslag till ett

Det är hedrande att vår forskning har producerat resultat som är användbara. Naturligtvis är det också roligt att vårt arbete har uppmärksammats och att kunna konstatera att avståndet till lagstiftare och beslutsfattare kan vara ganska kort ibland.

24

nytt direktiv om effektiv energianvändning i Europa. Ambitionen är att skärpa och förtydliga åtgärder som kan säkra måluppfyllelsen med minskad användning av primärenergi.

Till skillnad från tidigare direktiv innehåller det nya krav på att medlemsländerna ska upprätta lokala handlingsplaner för energieffektiv värmeförsörjning, där fjärrvärme och fjärrkyla ingår.

– I samband med detta används våra gränsvärden som utgångspunkt för att definiera vid vilka bebyggelsetätheter som sådana värmeplaner ska vara obligatoriska, berättar Urban Persson.

Engagerade forskare Urban Persson och Sven Werner tycker att det känns betryggande att man från EUkommissionens sida visar fortsatt beslutsamhet att skapa tydliga och konkreta riktlinjer för att nå uppsatta mål. De känner både glädje och tillfredsställelse över att kunna bidra genom sin forskning.

– Eftersom vi i forskargruppen är starkt engagerade i frågorna kring arbetet med att effektivisera Europas energianvändning är det hedrande att vår forskning har producerat resultat som är användbara. Naturligtvis är det också roligt att vårt arbete har uppmärksammats, och att kunna konstatera att avståndet till lagstiftare och beslutsfattare kan vara ganska kort ibland, säger Urban Persson.

roll för att definiera det mänskliga Text och foto: IDA LÖVSTÅL

Vilken roll har monstret spelat för människans sätt att definiera sig själv? Hur har bilden av den vanskapta människokroppen förändrats genom tiderna? Det är ett par av de frågor som Jonnie Eriksson belyser i sin avhandling ”Monstret och människan”.

I sin 720-sidiga avhandling gör Jonnie Eriksson, verksam vid Sektionen för humaniora på Högskolan i Halmstad, en idéhistorisk djupdykning i läran om missbildningar, teratologi, från sent 1500-tal till sent 1900-tal.

Människan har haft olika sätt att förhålla sig till vanskapta kroppar och det intressanta med att studera bilden av just monster, menar Jonnie Eriksson, är att de problematiserar synen på människan. Bilden av den monstruösa kroppen, som överskrider gränserna för det naturenliga och artspecifika, sätter förhållandet mellan människa och djur, liksom mellan man och kvinna, på sin spets.

– Monster fyller i dag mest funktioner som kittlande underhållning i filmer och dataspel eller som figur i retoriken kring brott och ondska i media. Men tankarna om det onaturliga och omänskliga har varit många genom historien. Det har varit ett äventyr att hitta alla dessa sätt att se på något som vi i dag förhåller oss ganska oreflekterat till, säger Jonnie Eriksson.

Det finns flera filosofiska traditioner att se på den monstruösa människokroppen. Till dem hör den naturalistiska, där missbildningar ses som en nödvändig del av naturen, den humanistiska, där det monstruösa är ett

hot inom människans egen mångfald, och den hermeneutiska, där man söker något slags mening med dessa avvikelser, till exempel bevis för Guds makt.

– I antika civilisationer, som i Babylonien, sågs missbildningar som tecken från gudarna. Det fanns mycket detaljerade scheman för hur de skulle tolkas: föddes kalvar med två huvuden hade detta en viss politisk betydelse, och man gjorde noggranna tolkningar utifrån just hur de var missbildade.

Gestaltar det ”omänskliga” I sin avhandling fokuserar Jonnie Eriksson på den humanistiska traditionen och framför allt på två franska gestalter som representerar humanismens två ändar, Ambroise Paré och Gilles Deleuze. Paré levde på 1500-talet och har gjort sig känd som den moderna kirurgins fader och Deleuze är en av efterkrigstidens mest betydande franska filosofer.

Jonnie Eriksson visar hur monstret i den humanistiska filosofin har fått rollen av det omänskliga, och hur humanismens tänkande har utvecklats i nära förhållande till det monstruösa och avvikande.

– Man har försökt att definiera det mänskliga genom att stöta bort det omänskliga.

Men det finns en risk i detta, nämligen att när man hittar det ”omänskliga” i människan måste Jonnie Eriksson lade fram sin avhandling vid Lunds universitet. det utplånas, säger han.

Detta har i historien fått extrema uttryck som häxprocesser, rashygien och judeförintelsen, men frågorna är också aktuella i dagens fosterdiagnostik och genteknik.

Ny möjlighet Enligt Jonnie Eriksson har humanismens uppvärdering av människan och det mänskliga inneburit att monstret har trängts undan i etableringen av ”det normala”, för att bestämma vad som är ett mänskligt och naturligt liv.

– Kanske vi nu i en postmodern tid kan tänka på det monstruösa på ett positivt sätt.

Genom att inte fixera människan och även öppna för det ”icke-mänskliga” kan vi också öppna upp för fler sätt att vara. Och då kanske man inte heller behöver sätta människan, och det mänskliga, som högst av alla. Det posthumana tillstånd som monstret pekar ut för oss är en ny ekologisk möjlighet, säger Jonnie Eriksson.

25

Forskare som gr채nsg책ngare

26

Flera av Högkolans forskare är gränsgångare. Det betyder att de jobbar och verkar på andra ställen också – samtidigt. Pelle Wiberg vandrar helt naturligt mellan akademin och affärsvärlden. Lika självklart är det för Margareta Rämgård, som har ett ben inom vården och ett på Högskolan, och på så vis utgör en kunskapsbro. Martin Berg är kanske lite ovanligare. Han är doktor i sociologi och arbetar som forskare i ett företag under tre år. På följande sidor kan du läsa mer om deras vardag, hur de kombinerar sin forskning med en annan verksamhet och därmed gör dubbel nytta.

27

FORSKARE SOM GRÄNSGÅNGARE

Det bästa ur två världar är trådlöst Som forskare och företagare kan Pelle Wiberg kombinera det bästa ur två världar: akademins öppensinnade frihet och företagens konkreta behov av teknisk utveckling. Hans företag Free2Move befinner sig i frontlinjen för tillämpning av bluetooth-teknologi och har vuxit fram som en spin-off-effekt av forskningen på Högskolan i Halmstad. Nu satsar företaget på ett kommunikationssystem för cykelsport.

Text: MARTIN ÅDAHL Foto: ANDERS ANDERSSON

S

port är ett underutvecklat område när det gäller kommunikation. I dag används walkie-talkie och mobiltelefon, men ”push to talk” är inte så smart om du har händerna på styret eller ska vindsurfa till exempel.

Med vårt Hiod-system har du hörsnäcka och bullerdämpande mikrofon och kan prata i vanlig samtalston med flera användare och med flera hundra meters räckvidd. Det gör att du lättare kan utöva din sport, säger Pelle Wiberg.

Pelle Wiberg har en gedigen bakgrund inom såväl forskning och undervisning som inom industrin. Sedan slutet av 1980-talet har han varit med och byggt upp forskningsverksamheten inom datorteknik på Högskolan i Halmstad, under professor Bertil Svenssons ledning.

– Vad jag gillar allra mest med forskningen är att den sker i ett spirituellt och öppet klimat. Inom akademin är man öppen med sina resultat. Det är roligt att byta olika idéer med varandra och diskutera.

Forskare och entreprenör Entreprenörsandan har Pelle Wiberg sedan länge, men den blommade ut först när företaget Free2Move föddes ur ett projekt som Högskolan i Halmstad genomförde 1999–2000 tillsammans med Ericsson och Volvo för att utvärdera den då nya bluetooth-teknologin. I dag är företaget i framkanten av den tekniska utvecklingen inom området.

– Då var det knappt någon som visste hur bluetooth-teknologin funkade och ingen människa visste åt vilket håll det skulle gå. Vi satsa-

Vad jag gillar allra mest med forskningen är att den sker i ett spirituellt och öppet klimat. Inom akademin är man öppen med sina reslutat. Det är roligt att byta olika idéer med varandra och diskutera.

28

Gör affärer av forskning. Pelle Wiberg har startat flera företag som resultat av sin forskning. Det senaste är ett kommunikationssystem för idrottsutövare.

de på att det skulle fungera att göra produkter för en industriell marknad i stället för telekom, som alla andra var inne på, säger Pelle Wiberg.

Ett annat företag som han har varit med och startat är Tamperseal, ett avknoppningsföretag från Högskolans forskningsprofil CERES. Företaget vann Stora Embeddedpriset för bästa inbyggda system 2010 med ett elektroniskt sigill i form av en liten radiosändare som skickar en signal om förpackningen bryts. Produkten kan användas för att skydda mot stöld och manipulering under transport och lagring av varor.

– Vi startade ett bolag på Högskolan som hette Lepton Radio. Vi hade tagit fram ett radiochip som var extremt strömsnålt, men vi visste inte riktigt vad vi skulle ha det till. Vi slog våra påsar ihop med Secure logistics från Lund och bildade Tamperseal. Det öppnar för intressanta möjligheter. Det stjäls ju för miljarder, säger Pelle Wiberg.

INNOVATIONSSTÖD OCH SCIENCE PARK HALMSTAD Högskolan vill tillvarata den kreativitet och idérikedom som finns bland studenter och forskare. Studenter som vill vidareutveckla idéer från studietiden till nya produkter, tjänster eller företag har möjlighet att redan under studietiden testa sina affärsidéer genom Högskolans förinkubator. Forskare som vill utveckla forskningsresultat i företagsform får på samma vis stöd.

FÖRINKUBATORN drivs av Högskolan i Halmstad och finns i Science Park Halmstad. Science Park Halmstad, som ägs gemensamt av Högskolan i Halmstad och Halmstads kommun, driver INKUBATORN, som är nästa steg för nystartade företag efter en tid i förinkubatorn. Inkubatorn tar hand om unga företag från såväl akademi som näringsliv och offentlig sektor, och ger stöd i tillväxtprocessen. I Science Park Halmstads verksamhet ingår även ett företagshotell.

”företagsvärlden har definitivt mycket att vinna på ett öppet tänkande.”

Bra kontakt med näringslivet Företagen är exempel på hur man kan kombinera forskning och företagande, något som han menar att vi annars är ganska dåliga på i Sverige. I USA finns en mer självklar kultur av att vandra mellan akademin och affärsvärlden.

– Men de mindre lärosätena i Sverige, exempelvis Högskolan i Halmstad, är bra på att involvera näringslivet i forskningsprojekt, säger Pelle Wiberg och fortsätter: – Ibland finns det en viss skepsis från företagshåll gentemot Högskolan – vad kan den bidra med egentligen?

Men jag ser det som så: Högskolan har en kapacitet som företagare kan utnyttja och företagsvärlden har definitivt mycket att vinna på ett öppet tänkande.

29

Margareta hjälper tankar att födas Margareta Rämgård är barnmorskan och filosofie doktorn som arbetar för att bygga broar mellan Högskolan och vården. Genom dialog och reflektion tillsammans med vårdpersonal förlöser hon kunskap och sätter människan i fokus för att förbättra vården.

Text: MARTIN ÅDAHL Foto: ANDERS ANDERSSON

30

FORSKARE SOM GRÄNSGÅNGARE

”jag står med ett ben i varje värld och måste hitta en position med tillit och trygghet i mig själv som forskare.”

I

sin forskning utgår Margareta Rämgård, sjuksköterska och universitetslektor i omvårdnad på Högskolan i Halmstad, från demokratisk dialog med vårdpersonal och aktionslärande för att förstå och förändra det sociala innehållet i vården. På detta sätt vill hon lyfta fram personalens erfarenheter och samtidigt tillföra nya perspektiv för att förändra både tankar och arbetssätt.

– Den praktiska verksamheten fungerar ofta instrumentellt. Tid för paus och reflektion finns inte inbyggt i organisationerna. Det är jätteviktigt att vi får chans att fördjupa våra tankar och känslor i reflekterande samtal. Annars fortsätter man att göra samma saker eller så skaffar man sig förordningar som man följer, säger hon.

Nätverk och dialoggrupper I ett projekt med dementa användes livsberättelser för att få fram vilka miljöer som var känslomässigt viktiga för patienterna. Personalen började göra utflykter med dem till sådana miljöer, vilket stärkte kognitionen hos patienterna. Man förbättrade också nätverken med anhöriga.

I ett annat projekt med närsjukvården har hon haft dialoggrupper med de många olika personalgrupper som jobbar med de äldre i hela vårdkedjan på olika nivåer: inom kommunen, primärvården och sjukhuset.

– Det gäller att få bort de föreställningar som man ”tar för givet” utifrån sin profession, så att man kan samverka, och att socialarbetare, läkare och sjuksköterskor kan komma fram till

något gemensamt trots sina olika bakgrunder, säger Margareta Rämgård.

– Det visar sig att personalen genom dialogen går från att titta på människan utifrån riktlinjer och professionella ställningstaganden till att sätta den enskilda människan i centrum. De känner också ett ökat välbefinnande som personal när de får en chans att samtala kring arbetet.

Margareta Rämgård.

Splittrade världar Margareta Rämgård anser att en av högskolans viktigaste uppgifter är att föra samman den praktiska och teoretiska världen.

– Högskolan i Halmstad är ganska långt framme här. Det finns en acceptans för den här sortens forskning och många jobbar så. Sedan gäller det att hitta och bygga upp någon sorts plattform och det tar tid. Fördelen är att den halländska regionen är av en behaglig storlek rent geografiskt, med ett mindre antal personer och två sjukhus som inte är så stora, vilket underlättar i nätverksbyggandet, säger Margareta Rämgård.

Trots 30 års erfarenhet inom vården och gedigen bakgrund inom högskolevärlden kan Margareta Rämgård ibland känna sig aningen splittrad efter långa perioder av aktionsforskning inom sjukvården.

– Jag hör inte riktigt hemma i någon av världarna. Jag står med ett ben i varje värld och måste hitta en position med tillit och trygghet i mig själv som forskare. Därför är det viktigt för mig att hitta en balans mellan att gå in djupt och hålla distans. Sedan har jag en stark gemenskap i mitt internationella nätverk inom området, säger Margareta Rämgård.

BÖCKER OM HÄLSANS GEOGRAFI Margareta Rämgård har tillsammans med forskarna Anders Shaerström och Owe Löfman givit ut en bok om hälsogeografi, ”Hälsans och ohälsans landskap” (2011). Boken ger en introduktion i ämnet hälsogeografi och är den första i sitt slag i Skandinavien. Frågor som vilken betydelse olika miljöer har för vår hälsa och hur platser kan påverka vårt välmående – och varför – diskuteras i boken. I Sverige har hälsogeografi hittills haft en relativt undanskymd plats, och de som forskar inom området gör det tvärvetenskapligt och är verksamma inom till exempel medicin, geografi och omvårdnad.

Författarna ska nu vidga utblicken och skriva bok nummer två på området. Denna gång med ett skandinaviskt perspektiv på hälsogeografi, som ett fönster mot den anglosaxiska forskningen inom området.

31

FORSKARE SOM GRÄNSGÅNGARE

En vanlig forskare på en ovanlig plats En disputerad sociolog i näringslivet hör nog inte till vanligheterna. Särskilt om titeln är forskare. Martin Berg är både disputerad sociolog och forskare. Så långt inget ovanligt. Men han är dessutom verksam som forskare på ett företag. Tack vare Riksbankens jubileumsfond kan han under tre år vara tjänstledig från Högskolan i Halmstad för att pröva på vad det innebär att jobba som sociologiforskare, med sociala medier som specialitet, på Good Old, en digital byrå i Malmö. Men, vad gör en sådan forskare? Vi frågade Martin Berg – på Facebook.

Textredigering: LENA LUNDÉN Foto: IDA LÖVSTÅL, APELÖGA

ur facebook Lena Lundén har gjort ett inlägg i Martin Bergs logg:

Hej Martin – är du där?

Gilla • Kommentera

Martin Berg Yes!

Lena Lundén Sociala medier är ditt forsknings-

område – berätta hur!

Martin Berg Det är ett väldigt brett område och

jag intresserar mig särskilt för det ”sociala” i sociala medier. Hur ska egentligen förändringar i det ”sociala” förstås och hur kan vi ta oss an sociala medier på ett sätt som går utanför ”hypen” och glättiga beskrivningar av teknologi och funktioner?

Lena Lundén Har inte medier egentligen alltid

varit sociala, även om envägsriktningen har varit det dominerande?

32

Martin Berg På sätt och vis har väl medier alltid varit sociala. Det beror helt enkelt på vad vi lägger i begreppet ”social”. Är det socialt att läsa en bok där vi lever oss in i en handling och närmast blir vän (eller ovän) med en karaktär? Ja, i viss mån. Så klart är det väldigt annorlunda när vi har att göra med sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter eller Google+. Det är också av den anledningen jag är tveksam till själva termen ”sociala medier”. Den här typen av tjänster gör så mycket mer än bara medierar och därför krävs det bättre begrepp. Jag tycker att de bättre kan förstås som sociala ”mellanhänder”. Som ett slags umgängets grosshandlare som slussar, paketerar och skickar vidare interaktionens innehåll, samtidigt som de gör sig en hacka.

Inom det här fältet talas det ofta om interaktion och deltagande, om öppenhet eller till och med om en demokratisk potential.

I vissa avseenden är detta något som svårligen kan förnekas men vi bör vara medvetna om att det som går under beteckningen sociala medier inte är mycket mer än ett slags kommunikationens snabbmatsrestauranger. Vad jag menar med den jämförelsen, är att det handlar om förenklade sätt att kommunicera, där vi sällan blir utmanade. Facebook, till exempel, gör kommunikationen avsevärt mycket enklare men stryker sina användare medhårs genom att leverera enkel information, sådan som vi förväntar oss. Samtidigt ligger det i Facebook-ägarnas intresse – de är ju trots allt kommersiella aktörer – att få ut så mycket information som möjligt av oss. Det är hela affärsidén, att vara mellanhänder, precis som en grosshandlare.

FORSKARE SOM GRÄNSGÅNGARE

Lena Lundén Hur når du ut med din forskning, vad

händer med dina resultat? Förutom att du blir frekvent kontaktad för att svara på frågor om Facebook och andra sociala mediers betydelse.

Martin Berg Som forskare i näringslivet ställs den

här frågan på sin spets: vad är egentligen nytta och vilket slags lojalitet bör jag ha? Jag har i min forskning försökt att dela med mig av reflektioner, inte minst genom bloggandet.

Lena Lundén Vad innebär det att vara forskare i

näringslivet rent konkret? Vad ger det dig? Företaget?

Martin Berg Vad gäller positionen som forskare i

näringslivet är det tvivelsutan en svår position. För mig är det ofta en balansgång – eller kollision – mellan olika positioner och tänkesätt. Det finns ständigt en risk att tappa det vetenskapliga perspektivet.

Samtidigt har tillvaron på Good Old gett mig inblick i ett helt annat sätt att tänka och en förståelse av nätet som ligger långt före den som annars är vanlig inom akademin. I det avseendet får jag som forskare möjlighet att ställa en helt annan typ av frågor än vad som annars vore möjligt – eller snarare svårare och mindre troligt. Det är dock inte enkelt alla gånger eftersom forskning tar tid. I näringslivet är puckarna långt mycket snabbare än inom akademin och att medla mellan de positionerna är en utmaning.

Samtidigt är det i spänningen mellan fälten som något händer.

En viktig erfarenhet har varit just öppenheten och de sätt att kommunicera som jag numera arbetar med. Bloggande och twittrande – att helt enkelt våga vara öppen och kanske sårbar.

Det tror jag inte skulle vara lika enkelt inom akademin.

Tomas de Souza, vd på Good Old. Jag brukar

sammanfatta vår upplevelse av att ha Martin på Good Old med att det fördjupar våra interna diskussioner och att vi får en helt annan typ av frågor att förhålla oss till i det dagliga arbetet. Självklart gör det oss bättre när vi kan angripa våra kunders och våra egna frågor med flera perspektiv.

Lena Lundén Martin, kan du ge något konkret

exempel på hur du jobbar i företaget?

Martin Berg Det har varierat ganska mycket över

tid. Dels har det varit fråga om kundmöten, dels den kreativa processen. Min inblandning har varierat i intensitet och under en period var jag företrädesvis involverad i företagets utbildningar för andra företag (och universitet). Det har blivit alltmer självklart att relationen mellan mig och Good Old präglas av olika typer av frågor och tänkande. Just denna spänning är något som vi för

närvarande håller på att diskutera för att se över möjligheterna att ytterligare vända min forskarblick in mot bolaget och dess kreativa process och på det sättet tydligt använda forskningsresultat som en del av en affärsutvecklande process.

Forskares stora styrka, som jag ser det, ligger i att ha god kunskap om de verktyg som krävs för begreppsliggörande, begripliggörande, analys och problematisering. Att sammanställa och finna trender i större material eller att skapa modeller i brytpunkten mellan teori och empiri, är något vi är experter på. Dessa kunskaper är värdefulla även utanför akademin och kan bidra till en långt mer djupgående förståelse av kunder, konsumtionsmönster och marknadssegment än vad som annars är fallet.

Lena Lundén Kan du tänka dig att fortsätta inom

näringslivet efter detta uppdrag?

Martin Berg När dessa tre år är slut väntar ett lektorat

som jag är tjänstledig ifrån. För mig har akademin alltid varit viktig. Det är där jag har mitt hjärta och störst möjlighet att utvecklas på det sätt som jag brinner för.

Därmed inte sagt att jag har lust att säga upp relationerna till näringslivet. Tvärtom är jag intresserad av att utveckla andra former av samarbeten. Där tror jag vi har en hel del att lära av att nosa på världen utanför för att se hur det som tas för självklart inom akademin kan få nya betydelser.

Lena Lundén Hur kommer det sig, tror du, att det

finns så få forskare från samhällsvetenskap och humaniora i näringslivet?

Martin Berg Jag tror att det först och främst pekar

på en ganska låg grad av mobilitet bland forskare och det är väldigt synd. Det är viktigt att röra på sig för att få perspektiv och nya erfarenheter och att disputerade samhällsvetare och humanister inte (enbart) fastnar inom akademin utan i stället smakar på en eller två av de karameller som det privata näringslivet har i sin godispåse. Tyvärr betraktas det ofta som oerhört eftertraktat att få stanna vid eller återkomma till sin alma mater. Samtidigt tror jag också att det finns en rädsla för att nosa på näringslivet. Jag tror att det skulle vara förtjänstfullt för såväl akademin som för näringslivet om fler gjorde en ansträngning att överbrygga det märkligt stora gap som finns mellan dessa två världar.

Jag är dock inte helt säker på att det alla gånger behövs disputerade hum-sam-forskare inom näringslivet. Det jag ser som fundamentalt viktigt är att vi som undervisar vid landets lärosäten har en uppfattning om vad som händer utanför universitetets eller högskolans gränser. På den punkten brister vi ganska ofta.

Det är vårt ansvar att placera ett historiskt viktigt kunskapsstoff i samtiden och på så sätt hjälpa studenterna att förstå de olika sätt på vilka teoretisk och metodologisk kunskap kan användas.

33

Högskolan i Halmstad självklart val för Volvo 34

”År efter år levererar forskarna resultat” Högskolans forskningsområde inom inbyggda och intelligenta system har sedan många år ett nära samarbete med Volvo Technology, den enhet som utvecklar framtida teknik för Volvos produkter och tjänster. Forskning om förarlösa fordon, intelligenta system för fordonsövervakning och trådlös kommunikation mellan fordon är några av de projekt som Högskolan och Volvo Technology har genomfört tillsammans under åren.

Text: ÅSA EHRNBERG Foto: ROLAND THÖRNER, KATRIN SJÖBERG, VOLVO TRUCKS SWEDEN – Det finns många lyckade exempel på vårt samarbete, berättar Elisabeth Uhlemann, lektor i kommunikationssystem på Högskolan i Halmstad, som själv har deltagit i flera av samarbetsprojekten med Volvo.

Efter att Elisabeth Uhlemann hade disputerat 2004 kring tidskritisk kommunikation, det vill säga datatrafik som är beroende av att förmedlas inom en viss tid, funderade hon över vilka branscher som skulle kunna ha användning av hennes resultat. Fordonsbranschen var en sådan och Volvo Technology, som Högskolan sedan tidigare hade nära samarbete med, visade intresse för Elisabeth Uhlemanns arbete och såg ett tillämpningsområde i ökad trafiksäkerhet.

Resultatet blev projektet ”Wireless RealTime Communications for Telematics Applications”, Wirealmatics, och Elisabeth Uhlemann fick en tjänst där 50 procent av insatsen var förlagd till företaget, och andra halvan på Högskolan. Medel kom från tre parter, Volvo, Högskolan och KK-stiftelsen. I början satt Elisabeth

Uhlemann heltid på Volvo för att lära sig om företagets värld och rutiner.

– Framför allt språket är annorlunda i jämförelse med forskarvärldens. Man använder termer på olika sätt och jag lärde mig snabbt att beskriva min forskning på ett nytt sätt, bland annat genom att prata om effekterna av lösningen snarare än själva lösningen. Jag refererade till exempel inte till litteratursökning utan pratade om ”underlag för att hjälpa till med teknikval” för att öka förståelsen bland företagets anställda, berättar hon.

Utvärdering av Volvo Volvo ställde krav på forskningen genom att definiera verkliga scenarier där vissa parametrar måste uppfyllas. Det kunde vara situationer på motorvägar där fordon behöver kommunicera med varandra, och ett av uppdragen till Elisabeth Uhlemann som forskare blev att optimera tiden för detta när det gäller förarens reaktionstid och fordonets bromssträcka. Resultaten analyserades och utvärderades av Volvo för

att kunna se hur det fungerar i praktiken.

Samtidigt gav det nya förutsättningar inför nästa beräkning.

Ömsesidig nytta Samarbetet mellan Högskolan och Volvo Technology har efter Wirealmatics fortsatt i flera andra projekt, exempelvis om förarlösa fordon och intelligenta system för fordonsövervakning. Båda parter är överens om fördelar och ömsesidig nytta av det nära samarbetet.

– Det går snabbare att omsätta teorier i praktik när man är en del av företaget och finns på plats, konstaterar Elisabeth Uhlemann.

Niclas Nygren, gruppchef på Volvo Technology, vet varför han och Volvo Technology vänder sig till Högskolan i Halmstad när företaget behöver hjälp med teknikutveckling: – År efter år levererar forskarna på Högskolan i Halmstad resultat som kompletterar och hjälper till att utveckla våra produkter och vår verksamhet.

För få kvinnor startar företag efter studierna Bolag som har startats av kvinnor med hjälp av inkubatorverksamhet har högre överlevnad jämfört med bolag som har startats av män. Trots det är det få kvinnor som efter sin examen satsar på företagande. En anledning är avsaknaden av förebilder, enligt forskare vid Högskolan i Halmstad.

Text och foto: ÅSA EHRNBERG – Vi har granskat 44 inkubatorers hemsidor och inte på en enda bild visas en kvinna som entreprenör, säger Marita Blomkvist, lektor i redovisning och finansiering.

Marita Blomkvist ingår, tillsammans med bland andra Agneta Hansson, lektor i arbetsvetenskap och Pia Ulvenblad, lektor i organisation, i forskningsmiljön Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning, CIEL. Under hösten 2011 presenterar de resultatet av projektet ”Akademisk nyföretagande: Kan inkubatorer och entreprenörskapsutbildningar förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande?”.

Det var 2008 som en forskargrupp inom CIEL började undersöka hur situationen för kvinnor och akademiskt företagande såg ut och fokus har legat på inkubatorer och entreprenörskapsutbildningar.

Projektet innehåller tre studier där granskningen av hur inkubatorer presenterar sin verksamhet är den första.

Entreprenören – en man Webbplatserna är en viktig kanal för att presentera inkubatorverksamheten och locka nya företagare. Granskningen visade att en entreprenör gestaltas med en bild på en man och typiskt manliga symboler som slips och kostym dominerar. Det är kanske inte så konstigt att kvinnor inte känner sig tilltalade.

– När kvinnor förekommer på bild är det som administrativ personal, till exempel som receptionist, berättar Agneta Hansson.

Den andra studien fokuserar på spetsutbildningar i innovation och entreprenörskap. Ansökningar om att få starta sådana utbildningar har granskats av forskarna och de har gjort intervjuer med kvinnliga studenter som går utbildningarna, kring hur de upplever dem. Resultat visar att det även här saknas förebilder och en medveten genusstrategi.

Forskningen innehåller slutligen en studie över 21 inkubatorer där kvinnor driver företag. Den visar att bolag som har startats av kvinnor har högre överlevnad jämfört med bolag som har startats av

Marita Blomkvist, Agneta Hansson och Pia Ulvenblad.

män. Dessutom har inkubatorer med många bolag som har startats av kvinnor högre tillväxt och bättre överlevnad i alla sina bolag jämfört med de inkubatorer som har få bolag som har startats av kvinnor.

Trender som måste brytas – Kvinnornas positiva resultat verkar smitta av sig på de andra bolagen. Trots det utgör de endast 15 procent av alla inkubatorföretag.

Vi har i vår forskning uppmärksammat trender som måste brytas för att få till en förändring och öka kvinnors företagande, säger Pia Ulvenblad.

Några av förslagen till förändring är att bredda inkubatorernas fokus till branscher där fler kvinnor är verksamma och att öka antalet förebilder för kvinnor. Intresset för forskningen är stort och flera organisationer har redan hört av sig för att få ta del av resultatet.

– Innovationsbron till exempel, som är en stor aktör inom området, vill veta mer om vår granskning och hur de kan förbättra sig, säger Marita Blomkvist.

35

Biogas bästa bränslet Text: MARTIN ÅDAHL Foto: ANDERS ANDERSSON

I

ett laboratorium på Högskolan i Halmstad, byggt i Brasilien och designat på Högskolan, bubblar metangas ur olika gödselblandningar från Wapnö gård. Biogasen ska användas som energikälla för uppvärmning och elektricitet. Målet med testerna är att få fram en optimal gödselblandning som ger så mycket gas som möjligt och kan spridas på åkrarna.

– Det finns olika miljöaspekter av detta som är viktiga och intressanta. Om man kan dosera gödslingen av åkrarna bättre går det att minska problem med urlakning av näringsämnen till vattendragen. Sedan minskar också utsläppen av den viktiga växthusgasen metan från gödseln, säger Niklas Karlsson, forskningsassistent inom biogasteknik på Högskolan i Halmstad.

Lokala aktörer När gödseltesterna har utvärderats på Högskolan flyttas projektet vidare till Region Hallands pilotanläggning i Plönninge. Där körs tester fram till jul 2011 för att se hur substratet (organiskt material som används för att utvinna gas) fungerar i en större anläggning. Wapnö gård beräknar att ta biogasanläggningen i bruk sommaren 2012.

Bio- och miljösystemforskningen (BLESS) på Högskolan i Halmstad arbetar med tillämpad forskning i nära kontakt med lokala och regionala aktörer för att utveckla exempelvis 36

Värdet på avfall och gödsel behöver utvärderas för att energin bäst ska utnyttjas till biogas.

Exempelvis har Högskolan samarbetat med Halmstads kommun för att utvärdera rötning av tång och med Ginstens slakteri i Harplinge för att testa samrötning av slaktavfall och gödsel. Testerna av Halmstadtravets avfall resulterade i ett bättre avtal med dem som tar hand om avfallet.

Globalt engagemang

Niklas Karlsson är forskningsassistent på Högskolan i Halmstad, och jobbar med att utveckla biogasteknik.

biogasproduktionen. Högskolan har också samarbete med Hushållningssällskapet och Lantbrukarnas riksförbund.

– Biogas är kanske det ur miljösynpunkt bästa bränslet vi har i dag men för att få fram mer biogas måste det byggas anläggningar. Vi underlättar för dem som står i begrepp att starta biogasanläggningar genom att hitta vilka substrat de kan använda och hur rötningen kan optimeras, så att det går att få lönsamhet i det hela, säger Marie Mattsson, universitetslektor i miljövetenskap.

– Företagen får utvärdering av sina substrat och vi tar oss an uppgiften väldigt seriöst och med vetenskaplig fokus. Högskolan vinner väldigt mycket på att vara engagerad i projekt med regionala och lokala aktörer. Dessa möten är otroligt viktiga, så att vi inte hamnar inne på labbet och bara jobbar med vårt eget utan att koppla det till verkliga behov, säger Johan Rundstedt, forskningsassistent inom miljöteknik.

Laboratoriet som används är exempel på ett globalt öppensinnat miljöengagemang av akademisk karaktär. När Johan Rundstedt 2006 skulle börja laborera var utrustningen inte tillräckligt avancerad. Han designade ett nytt laboratorium, som visade sig bli för dyrt. Högskolan hade då ett samarbete med ett universitet i Brasilien och lösningen blev helt enkelt att de fick ritningarna i utbyte mot att bygga laboratoriet.

– Det är globalt engagemang, precis som det ska vara, säger Johan Rundstedt.

Johan Rundstedt, Marie Mattsson och Niklas Karlsson hämtar forskningsunderlag i gödselstacken på Wapnö lantbruk.

Lantbruksföretaget Wapnö får hjälp av Högskolan i Halmstad med vetenskaplig forskning kring hur man bäst rötar gödsel till metangas i en biogasanläggning. Högskolan vill främja användandet av biogas i regionen och samarbetar med lokala aktörer för att skapa en hållbar framtid genom utveckling av förnyelsebar energi.

37

F ys i k i fö r sko l an

”Stenen drunknar men inte träbiten”

”En dag kom en av fyraåringarna till förskolan och hade fått ett magnethalsband. Hon sprang runt och testade att sätta halsbandet på väggen, skafferiet, bordet, stolen – och kylskåpet. När hon märkte att det fastnade på kylskåpet blev hon alldeles överlycklig.

Det var underbart att se, men det enda som kretsade i mitt huvud var en rädsla för att hon skulle fråga mig varför det fastnade, och att jag skulle behöva förklara vad en magnet är.”

C

itatet ovan kommer från en förskolepedagog och beskriver så tydligt den känsla av osäkerhet och otillräckliga ämneskunskaper som jag så ofta möter hos förskollärare. Barn har en naturlig nyfikenhet på omvärlden och naturvetenskapen som finns runt omkring oss. Många lärare i förskolan har dock ofta svaga ämneskunskaper och bristande självförtroende att undervisa i naturvetenskap.

I forskningsprojektet ”Fysik i förskolan” deltar tio förskollärare från tre förskolor i Halmstad. Förskollärarna kan tillsammans med mig som forskare reflektera över videodokumenterade naturvetenskapliga aktiviteter med barnen. Det ger dem en möjlighet att utveckla sin egen förståelse för hur naturvetenskapen bidrar till att utveckla barns språk och kreativitet. Att kunna fånga en situation likt den med flickan och magnethalsbandet och få henne att se att världen är uppbyggd av olika ämnen med olika egenskaper är ett viktigt resultat av projektet.

I projektet analyserar vi tillsammans arbetet med fysik i förskolan. Det är oerhört spännande att se hur förskollärarna utvecklar en mer reflekterad pedagogisk verksamhet genom aktiviteter som de genomför med barnen. I ett exempel samlade förskolläraren sex 4–5-åringar och lät dem lägga olika föremål i vatten för att studera

Foto: Emilia Ask Hansen

”flyta och sjunka”. Flera av barnen hade ännu inte lärt sig begreppet sjunka utan beskrev i stället att ”stenen drunknar men inte träbiten.” Syftet med övningen var att involvera barnen i ett undersökande arbetssätt, använda begrepp som flyta och sjunka samt att få barnen att uppleva att tunga föremål sjunker och lätta flyter. Då vi tillsammans analyserar videosekvensen från denna aktivitet betonar pedagogerna vikten av att lyssna på barnens resonemang och att de som pedagoger får en djupare insikt i sina egna förklaringsmodeller.

De uttrycker också en förvåning över hur mycket naturvetenskap barnen redan känner till.

I ett annat experiment lades russin i mineralvatten. Russinen åker upp och ned i glaset då bubblor fyllda med koldioxid fastnar på russinen. En av förskollärarna berättar att en treårig pojke samma dag hade lagt en ärta i vattnet vid lunchen, och att pedagogerna började diskutera om detta berodde på att han ville se om ärtan åkte hiss precis som russinen i mineralvattnet.

Det är då jag vet att förskollärarnas förmåga att se naturvetenskapen runt omkring oss och barnens roll i att få syn på detta har utvecklats. Och då har min roll som forskare nått sitt syfte: att stimulera förskollärarna att kunna använda dessa situationer, reflektera över barnens och sitt eget lärande och utveckla sin kunskap om fysik i förskolan.

Text: PERNILLA NILSSON, docent i naturvetenskapernas didaktik.

38

Hallå där ... … Edison Pignaton de Freitas, som disputerade på en avhandling i datorteknik och datavetenskap i november 2011 och därmed blev Högskolan i Halmstads första egna doktor.

Text och bild: LINDA LUNDELL Vad betyder det för dig?

– Det känns roligt och lite speciellt att vara den första doktorn som disputerar på Högskolan i Halmstad, det är något som markerar min karriär. Samtidigt känns det som en ansvarsfull uppgift eftersom det är något nytt och ibland har jag känt mig lite som en ”försöksperson” fast på ett positiv sätt. Om det hade funnits doktorer före mig hade jag kunnat rådfråga dem om olika saker, men jag har i stället fått jättebra hjälp av Thorsteinn Rögnvaldsson, professor i datavetenskap, Verónica Gaspes, lektor i datavetenskap och av min handledare Tony Larsson, professor i inbyggda system.

Vad handlar din avhandling om?

– Den handlar om övervakningssystem för täckning av stora områden, till exempel hamnar och landgränser. Ett sådant system består av rörliga och fast utplacerade sensorer som kan kommunicera med varandra via radio. De rörliga kan bäras av fordon som obemannade flygplan. Min idé med avhandlingen är att koordinera användningen av – och samarbetet mellan – de fasta och rörliga sensorerna för bättre funktion och effektivitet.

Du kommer från Brasilien och har en brasiliansk magisterexamen inom datorvetenskap och datorteknik.

Varför valde du att gå din forskarutbildning i Sverige och på Högskolan i Halmstad?

– Jag hade en svensk flickvän när jag var utbytesstudent i Frankrike i början av 2000-talet. Tanken var att jag skulle flytta till Sverige när jag var klar med mina studier i Brasilien och jag studerade svenska i flera år. Men förhållandet tog slut och då valde jag att fortsätta med studierna i Brasilien i stället. Då tipsade min handledare, som hade kontakt med forskare från flera universitet i Europa, mig om att Högskolan i Halmstad sökte en doktorand inom mitt ämnesområde. Eftersom jag redan hade intresse för Sverige och det svenska språket sökte jag doktorandtjänsten och kom hit i februari 2008.

På vilket sätt kommer resultatet av din forskning till nytta?

– Jag är sedan tidigare kapten i den brasilianska armén och där har vi ett stort projekt för övervakning av den brasilianska

gränsen. Tanken med avhandlingen är att använda metoden från min forskning i en del av det projektet. Men alla som behöver ett övervakningssystem kan ha nytta av ett sådant system då det har flera applikationer.

Exempelvis lantbrukare kan ha nytta av det om de behöver identifiera sjukdomar på sina sädesfält.

Hur har det varit att forska på Högskolan i Halmstad?

– Det har varit jättebra, forskningsgruppen CERES (Centrum för forskning om inbyggda system) har varit väldigt fokuserad och målinriktad och professorerna både kompetenta och vänliga. Jag har också haft ett bra samarbete med min handledare. Även personalen inom administrationen har varit mycket hjälpsam och tillmötesgående. Jag har inget att klaga på, allting har varit jättebra här på Högskolan i Halmstad.

Vad ska du göra efter disputationen?

– Då åker jag tillbaka till Brasilien för att fortsätta att arbeta med forskning inom armén.

39

Högskolan får examinera doktorer Text: MARTIN ÅDAHL och LENA LUNDÉN Foto: CHRISTER JÄRESLÄTT

F

ör första gången har Högskolan i Halmstad antagit egna doktorander och kan bedriva forskarutbildning helt i egen regi. Det har varit många sökande och under hösten 2011 anställs 13 doktorander från många olika länder.

– Vi är glada att det är så stort intresse för våra forskarutbildningstjänster. Det är ett bra betyg för Högskolan, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, ordförande i fakultetsnämnden.

Doktorsexamen är den högsta akademiska examen som finns i Sverige. För att ta doktorsexamen krävs att man, efter att ha tagit en examen på avancerad nivå, blir antagen till forskarutbildning. Forskarutbildningen motsvarar fyra års heltidsstudier och avslutas med att den forskarstuderande presentar sina forskningsresultat i en doktorsavhandling, och vid en offentlig disputation med godkänt resultat.

Högskolan i Halmstad har sedan år 2010 rätt att utfärda doktorsexamen inom områdena innovationsvetenskap och informationsteknologi. Innovationsvetenskap kan förstås utifrån ekonomisk utveckling och förändringar i näringsliv och samhälle och handlar bland annat om entreprenörskap, företagsstyrning och affärsutveckling.

Forskarutbildningen på området är inriktad på dynamiken i innovationsprocesser, samspelet mellan olika aktörer samt kommersialiserbarhet, särskilt i internationella sammanhang.

Forskarutbildning i två ämnen Högskolan i Halmstad är ensam i landet om att ha doktorander i innovationsvetenskap.

– När det gäller innovationsvetenskap finns en enorm potential.

Högskolan i Halmstad är det enda lärosätet i Sverige som erbjuder forskarutbildning inom området. Det är något unikt och kan utvecklas på sikt, det är väldigt spännande, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

Informationsteknologi omfattar exempelvis datavetenskap, telekommunikation, systemteknik och elektroteknik. I dag erbjuder

40

Högskolan forskarutbildning i två ämnen inom informationsteknologi: datateknik och signal- och systemteknik.

De tio nyanställda doktoranderna fördelas jämnt inom de två områdena, och två av dem är så kallade industridoktorander, och är anställda och finansierade av företag, i detta fall Getinge och Volvo Technology.

– Industridoktoranderna är en viktig del i samverkan mellan Högskolan och samhället. De kan fortbildas inom ramen för sitt yrke och med en verksamhet som är relevant för det yrket. De är viktiga bryggor mellan den akademiska forskningen och den industriella utvecklingen, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

Många ämnen Högskolan har, och har också under många år haft, forskarstuderande inom andra ämnen, till exempel informatik, ekonomi och marknadsföring, omvårdnad, miljövetenskap, humaniora, reglerteknik, datorteknik och datavetenskap, maskinteknik, fysik, industriell organisation, energiteknik, handikappvetenskap, biomedicin, psykologi, sociologi och pedagogik. De forskarstuderande är antagna vid andra lärosäten, i flera fall inom ramen för de strategiska avtal som Högskolan i Halmstad har med andra lärosäten om samarbeten inom forskning och forskarutbildning. Doktorsexamen avläggs då vid det lärosäte där den forskarstuderande är inskriven. I de allra flesta fall bedriver emellertid den forskarstuderande sitt forskningsarbete vid Högskolan i Halmstad och har en handledare här.

Att ha egna rättigheter är viktigt för Högskolan i Halmstad som lärosäte.

– Med detta placeras Högskolan i en starkare position med högre kvalitetsnivå både innehållsmässigt och omfångsmässigt: inom de här områdena har vi nu bekräftad hög kvalitet på alla nivåer. Det är viktigt att Högskolan får detta kvalitetsmärke och blir ett specialiserat lärosäte med forskarutbildning inom våra profilområden, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

Hallå där ... … Anna Mikaelyan, som ska doktorera inom området bildanalys. Du är Högskolan i Halmstads första egna doktorand.

Text och foto: LINDA LUNDELL Hur känns det?

– Det känns som ett ganska stort ansvar att vara den första doktoranden. Det innebär att jag har många ögon på mig och naturligtvis känner jag lite press på att visa ett bra resultat.

Var kommer du ifrån och vad har du studerat tidigare?

– Jag kommer ifrån Rostov-on-Don i södra Ryssland och har en masterexamen i tillämpad matematik. Jag studerade ”matematik i praktiken” men så här i efterhand tycker jag att det var mer teoretiskt än praktiskt.

Varför valde du att studera i Sverige och på Högskolan i Halmstad?

– Jag ville skaffa mig mer praktiska kunskaper i matematik. Svenska lärosäten är kända – speciellt i Ryssland – för att vara bra på att til�lämpa teorin i praktiken. En professor från Högskolan i Halmstad besökte universitetet som jag studerade på i Ryssland och berättade om Högskolans utbildningar, och hösten 2009 påbörjade jag min magisterutbildning i finansiell matematik här i Halmstad. Mina doktorandstudier inom bildanalys inledde jag i februari 2011.

Vad handlar din avhandling om?

– Målet är att tillhandahålla verktyg för forensisk vetenskap. Just nu arbetar jag mycket med fingeravtryck. Idén är att skapa ett verktyg som kan hjälpa forensikexperter att hantera arbetet med fingeravtryck snabbare och att ta fram mer tillförlitliga resultat. Det är ett stort problem i dag eftersom många bilder som tas vid brottsplatser ofta är av dålig kvalitet, och därför tar det lång tid att analysera dem.

Tillförlitligheten på resultaten är dessutom av stor vikt eftersom det annars kan leda till en felaktig dom.

Samarbetar du med några externa aktörer?

– Jag samarbetar med flera olika universitet i Europa, bland annat i Spanien, England och Holland. Vi samarbetar också med Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och med NFI (Netherlands Forensic Institute).

Vad hoppas du att din forskning kan generera för nytta?

– Jag hoppas att den kommer att hjälpa kriminalpoliser och forensikexperter att kunna göra ett mer effektivt och tillförlitligt jobb. Jag hoppas också att jag kan få kontakt med ytterligare forensikexperter så att fler kan få nytta av min forskning.

Vad vill du göra i framtiden?

– Jag har inte tänkt så mycket på det ännu, mitt mål just nu är att slutföra forskningen. Om jag får jobb i Ryssland vill jag gärna flytta tillbaka dit. Men det spelar inte så stor roll var jag hamnar.

41

Från student till vikarierande högskolerektor

Carina Ihlström Eriksson var 31 år och trebarnsmor när hon började läsa sin första fristående kurs vid Högskolan i Halmstad. I dag är hon prorektor, docent i informatik och har nyligen avslutat ett vikariat som Högskolans rektor.

– Hela mitt liv har förändrats under de här åren. Det har varit en otrolig resa – och väldigt roligt!

Text: HANNA JOHANSSON Foto: ANDERS ANDERSSON

42

”jag var fruktansvärt målmedveten – jag ville doktorera.”

F

örsta halvan av 2011 blev en omdanande och stundtals smått turbulent tid för Carina Ihlström Eriksson. Bara ett halvår tidigare hade hon tillträtt tjänsten som prorektor, då rektorn sedan lång tid plötsligt sade upp sig för att gå vidare mot nya arbetsuppgifter.

– Jag var på resa i USA när jag fick telefonsamtalet. En timmes överlämning, en verklig snabbkurs, hann vi med innan jag fick ta över som vikarierande rektor.

Vägen från prorektorstjänsten till Högskolans högsta tjänstemannapost kan framstå som spikrak – om man inte känner till Carina Ihlström Erikssons tidigare liv. Den resan innehåller betydligt fler krumbukter.

Född och uppvuxen i Halmstad i en familj utan akademisk tradition hade Carina Ihlström Eriksson aldrig ens en tanke på att studera vidare då hon hade tagit studentexamen från humanistiska linjen på Sannarpsgymnasiet. I stället satsade hon på familjen, fick tre barn och livnärde sig på ”tråkjobb” som hon själv beskriver det – arbetade på Pressbyrån, Konsum och hade olika kontorsjobb. Vändningen i livet har hon en väninna att tacka för.

– Vi var några mammor som ordnade tjejträffar under småbarnsåren. En av dem började läsa fristående kurser vid Högskolan och pratade så lyriskt om det jämt att vi andra blev trötta bara av att höra på henne.

I samband med att Carina Ihlström Eriksson blev arbetslös tog dock väninnans entusiasm skruv. Hon bestämde sig för att

göra högskoleprovet och började läsa kurser i företagsekonomi och informatik, med siktet inställt på att bli civilekonom.

– Men informatiken var roligare än företagsekonomin och efter tre år hade jag en kandidatexamen i ämnet.

Redan efter ett och ett halvt år som student började Carina Ihlström Eriksson jobba som lärare i informatik, parallellt med de egna studierna. Tiden beskriver hon som traumatisk eftersom hon själv bara låg ett litet steg före studenterna som hon undervisade. Senare övergick hon till att bli amanuens med större fokus på att vara hjälpreda och hålla i laborationer.

– Hela den första studietiden var väldigt skön, att gå hemma och studera samtidigt som barnen var på skola och dagis. Visst har jag ångrat att jag inte började studera tidigare, jag missade hela studentlivet, men samtidigt finns det fördelar med att vara äldre, inte minst att kunna relatera studierna till arbetslivserfarenheter.

På Hallandsposten Efter sin examen började Carina Ihlström Eriksson arbeta med Hallandspostens internetavdelning samtidigt som hon skrev en magisteruppsats om tidningar på nätet, där utvecklingsarbetet vid tre nordiska dagstidningar jämfördes.

– Jag var fruktansvärt målmedveten och kände snart att jag ville gå vidare med att doktorera. Det var ju så roligt!

Höstterminen 1999 blev hon inskriven som forskarstuderande vid Göteborgs universitet och arbetade med projekt vid Vik-

Carina Ihlström Eriksson Ålder: 51 år Bor: Snöstorp, Halmstad Familj: man och fyra barn i åldrarna 13–25 år

toriainstitutet vars huvudsakliga verksamhet går ut på it-forskning. Men hon jobbade även vidare som lärare i informatik vid Högskolan i Halmstad. Efter en termin blev hon studierektor i samband med en omorganisation som innebar att Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, IDE, bildades.

Framtidens tidningar Så småningom blev Carina Ihlström Eriksson även labbledare för MI-labb vid IDEsektionen och 2004 disputerade hon på avhandlingen ”The evolution of the new(s) genre”. Tiden efteråt kom att bli upptakten till flera års framgångsrikt forskningsarbete.

Hon bildade forskargruppen Media-IT och tillsammans med kollegor, andra lärosäten och inte minst medieföretag och användare började hon forma framtidens tidningar.

– Jag satsade på två spår, dels att göra karriär inom akademin, dels på forskningen där det första större projektet blev ”DigiNews”, om digital distribution och konsumtion av morgondagens elektroniska tidning, berättar hon.

Projektet utfördes i tätt samarbete mellan Tidningsutgivarna, KTH och sju dagstidningar. Tillsammans tittade man bland annat på affärsmodeller och design för framtidens tidning.

UbiMedia var titeln på nästa projekt där Carina Ihlström Eriksson var projektledare.

Nio tidningar ingick, bland annat Aftonbladet och Expressen, och syftet var att ta ett helhetsgrepp på digitala informationskanaler såsom webb, mobil och e-papper. KK-stiftelsen var en finansiär.

Texten fortsätter på nästa sida.

43

”när jag väl hade fått uppdraget kändes det helt rätt.”

– Ytterligare ett KK-stiftelsefinansierat projekt, LoCoMedia, påbörjades 2009 och avslutades i mars 2011 då jag hade fullt upp med att även vara vikarierande rektor. Här låg fokus på läsarmedverkan. Tillsammans med tidningarna tog vi fram olika sätt att engagera läsare i innovationsprocesser. Metodiken, Living Lab, hade vi utvecklat 2007 i ett helt annat projekt om produktutveckling, främst inom hälsoteknikområdet där vi fick stöd av Vinnova att bland annat genomföra projektet Trygg hemma – Living Lab. Efter många års arbete med att söka externa forskningsmedel och leda projekt kom den lediga tjänsten som prorektor helt rätt i tiden för Carina Ihlström Eriksson.

– Först tänkte jag ”ska jag verkligen söka?”. Det blev en svettig process med tre sökande och många gånger undrade jag vad jag hade gett mig in på. Men när jag väl hade fått uppdraget kändes det helt rätt.

I dag kan hon konstatera att hon tog sig

44

an uppdraget med skräckblandad förtjusning och hon har inga andra planer än att ro det sex år långa förordnandet i land.

– Detta är något helt annat än vad jag tidigare har hållit på med men det finns inte så många karriärvägar i den här världen och därför är jag jätteglad över att ha fått möjligheten. Däremot var jag inte intresserad av att söka den ordinarie rektorstjänsten. Jag tror inte att man ska bli rektor vid sitt eget lärosäte. Man behöver ha nya, friska ögon för att kunna genomföra ett sådant uppdrag.

Kanske kommer hon under den här perioden att lyckas att ta sig upp till nästa mål – att bli professor i informatik. Samtidigt finns det planer på nya projekt inom tidningsvärlden.

– Jag vet inte var det kommer att landa, men vi försöker få till ett nytt KK-stiftelseprojekt. Mediebranschen är otroligt spännande, inte minst att studera tidningarnas olika framtidsstrategier. Det är där jag har mitt hjärta, det är det jag brinner för.

Med hj채rtat i tidningsv채rlden.

45

George W. Bush – en revolution?

Allt sedan Irakinvasionen 2003 och det efterföljande ”kriget mot GeorG terrorismen” har George e W. BuSh W. Bush fått personifiera en misslyckad politik som av många ansågs bryta mot amerikanska värderingar och traditioner.

Frida Stranne, Högskolan i Halmstad, har i sin avhandling, ”George W. Bush – en (r)evolution i amerikansk utrikespolitik?”, i ett historiskt perspektiv analyserat om Bushs politik var en revolution eller fortsättning av tidigare politik. Framträder gör en bild där stora delar av såväl idéerna och praktiken som hur man legitimerade denna, vilade på en etablerad idékärna i amerikansk politik. En idékärna som samtidigt har utvidgats över tid och skapat en progressiv kontinuitet som gör att Bushs politik bör förstås som en del av en fjärde expansiv fas i amerikansk historia. Formaliseringen av förebyggande krig innebar däremot en avvikelse från tidigare politik. Att ta ”revolutionära steg”, som utvidgar USA:s makt- och inflytandesfär, har tidigare presidenter också gjort när tillfälle har getts. Avvikelserna bör därför förstås i en större helhet.

Bushs presidentskap var en utveckling av tidigare politik, följde på etablerade föreställningar men utvidgade ytterligare landets maktställning i världen, det var en r-evolution. Avhandlingen lades fram vid Göteborgs universitet i september 2011.

– amerikan en (r)evolution i sk utrike spolitik?

Frida Stra

nne

Optimering av cylinderytor Zlate Dimkovski, Högskolan i Halmstad, disputerade i mars 2011 på sin avhandling ”Surfaces of honed cylinder liners” i ämnet maskinteknik. Avhandlingen handlar om hur utsläpp samt olje- och bränsleförbrukning i förbränningsmotorer kan minskas genom att ytorna på cylindrar blir mer funktionella. Genom både teoretiska och experimentella studier har Zlate Dimkovski utvecklat metoder och verktyg som underlättar optimeringen av cylinderytan.

Avhandlingen lades fram vid Chalmers.

46

Dub

fram

bbla karriärer för

mtidens idrottare

Vad händer efter en framgångsrik idrottskarriär och hur kan man underlätta för idrottare att ta sig vidare och påbörja en andra, civil karriär? En tidig satsning på dubbla karriärer skulle kunna vara en lösning och det är fokus för professor Natalia Stambulovas forskning vid Högskolan i Halmstad.

Text: HANNA JOHANSSON Foto: CHRISTEL LIND, IDA LÖVSTÅL, SCANPIX M.FL.

N

atalia Stambulova, professor i psykologi med inriktning idrottspsykologi, är en av världens ledande forskare inom området idrottares utveckling och karriärövergångar. Hon började forska i Ryssland på 1980-talet och är sedan 2002 professor på Högskolan i Halmstad.

– Elitidrottares förmåga att ta sig vidare med en andra karriär när idrottandet har tagit slut varierar från kultur till kultur. Jag har bland annat gjort jämförande studier kring hur lång tid det tar att vänja sig vid sitt nya liv efter idrottskarriären och vilka möjligheter som finns att stanna kvar inom idrottens värld, till exempel som ledare, berättar hon.

I artikeln ”Athletic retirement: A cross-national comparison of elite French and Swedish athletes”, jämförde hon svenska och franska elitidrottare och kunde påvisa att svenskarna var mer nöjda med sina karriärer efteråt, men att de inte hade lika stora möjligheter att stanna inom idrotten i jämförelse med fransmännen.

Ny identitet – I Sverige måste majoriteten elitidrottare, cirka 75 procent, börja om från början. En del före detta elitidrottare försöker få uppdrag inom idrottsrörelsen men det är inte alltid lätt. Övergången till det ”nya” livet efter idrotten kan ta lång tid, beroende på jobbmöjligheter, men också på om avslutet var planerat eller ofrivilligt, till exempel till följd av skador. Den som slutar frivilligt hinner ofta planera för livet efteråt, och har

situationen under kontroll.

Ytterligare en aspekt av elitidrottares karriärövergång handlar om deras identitet.

– Tidigare har man identifierat sig som duktig idrottare. När man slutar finns det stor risk att man förlorar sin identitet om man tidigare bara har fokuserat på sin sport. Man måste påbörja en ny karriär, skapa en ny livsstil.

Natalia Stambulova.

Riksidrottsuniversitet?

Just nu genomför Natalia Stambulova en långsiktig studie på ungdomar och idrott och huruvida man kan underlätta karriärövergången genom att satsa på kombinerade studier – studier som i dag sker vid riksidrottsgymnasier. Sedan 2011 ingår hon även i en europeisk ad hoc-grupp med experter som ska ta fram gemensamma riktlinjer för dubbla karriärer inom Europa.

– Hur gör man för att skapa lyckliga idrottare som sedan förblir lyckliga även som människor i övrigt? Det är vårt fokus.

Natalia Stambulova när förhoppningar om att Högskolan i Halmstad ska bana väg för just den här typen av utveckling framöver. Under hösten har Riksidrottsförbundet varit i Halmstad för att ta ställning till om Högskolan skulle kunna utses till ett riksidrottsuniversitet där bland annat akademiska studier kan kombineras med idrottsutövning.

– Vi har redan en golfutbildning, men siktar på flera idrottsutbildningar tillsammans med ett eller två specialidrottsförbund.

47

Transplanterade i studie om idrott och hälsa Text och foto: LINDA LUNDELL

Hur ser personer som har genomgått organdonation på sitt idrottsutövande och vad motiverar dem att tävla?

Det är ett par av de frågor som en forskargrupp vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott, CVHI, på Högskolan i Halmstad undersöker i samband med idrottsevenemanget World Transplant Games, WTG. WTG är en internationell idrottstävling som arrangeras vartannat år runt om i världen i syfte att sprida kunskap för organdonation och transplantation av organ och vävnader.

Alla personer som har genomgått någon form av organ- eller benmärgstransplantation och som har klarat de tester som krävs, får delta i tävlingarna.

– Eftersom dessa personer har stora fysiska funktionsnedsättningar kan de inte tävla med andra som inte har genomgått någon transplantation. I detta VM får de chansen att tävla på lika villkor, förklarar Urban Johnson, professor i psykologi med inriktning idrott på Högskolan i Halmstad.

Studien som genomförs i samband med tävlingarna tog sin början hösten 2008 efter att CVHI hade fått en förfrågan från organisationskommittén för WTG om det fanns intresse att genomföra en studie i samband

Urban Johnson.

48

med tävlingarna 2009 och 2011. Få studier hade studerat psykosociala faktorer i samband med idrottstävlingen. Forskargruppen på CVHI nappade på idén.

– Folk som ställer upp i OS och VM gör det för att vinna men det här är någonting helt annat. Att det finns så många olika motiv till varför folk är med i tävlingen gör att det blir väldigt spännande att undersöka, säger Urban Johnson som hoppas få fram information som kan vara av värde inför kommande tävlingar.

Attityder och motiv Syftet med studien är att i samband med WTG i Brisbane, Australien (2009) och Göteborg (2011) undersöka tävlingsdeltagarnas uppfattning och attityder till deltagande i tävlingen samt motivation och hälsa.

– Vi undersöker hur deltagarna uppfattar sin idrottsliga kompetens, om de ser sig som elitidrottare eller inte och så tittar vi på hur mycket de har tränat och förberett sig.

Vi undersöker också vad som motiverar dem att ställa upp i en sådan här tävling. En del är mer tävlingsinriktade och är med för att vinna medan andra är med för att träffa folk, ha roligt eller för att resa.

I samband med tävlingarna i Australien genomfördes en pilotstudie för att lägga grun-

den till studien vid tävlingarna i Göteborg.

WTG i Göteborg gick av stapeln den 18–25 juni i år. Totalt deltog 1 700 personer från 52 nationer i tävlingarna. Från Sverige deltog ett 30-tal personer.

– Det var ett stort evenemang och det var många anhöriga och organdonatorer som kom dit och tittade, säger Urban Johnson.

Analys av materialet Insamlingen av data gick enligt ett specifikt schema. Under två av tävlingsdagarna tog forskningsteamet emot deltagare som fick fylla i formulär med frågor.

Totalt var 410 tävlande från USA, England, Australien, Irland, Nya Zeeland, Sydafrika, Kanada samt hela den svenska truppen inbjudna att deltaga i studien.

– 292 personer fyllde i formuläret. Det är nästan 70 procents svarsfrekvens och det är vi ganska nöjda med, konstaterar Urban Johnson.

Forskningsteamet håller som bäst på att analysera och sammanställa materialet. Förhoppningen är att det ska vara klart någon gång i vinter.

– Resultatet ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Vi ska också göra en populärvetenskaplig version för att göra resultatet mer lättillgängligt, säger Urban Johnson.

Anders Billström, doktorand i entreprenörskap, har deltagit i alla World Transplant Games sedan han var 14 år.

I årets spel vann han guld i innebandy och brons i bordtennis.

Anders tog guld i WTG Text och foto: LINDA LUNDELL

W

orld Transplant Games är ett idrottsevenemang där syftet är att sprida budskapet att organtransplantationfungerar. Många av deltagarna hade inte överlevt om de inte fått möjlighet till transplantation. Deltagare är personer som har mottagit njure, hjärta, lungor, lever, bukspottkörtel eller benmärg från en levande eller avliden givare.

– Genom att delta i tävlingarna visar vi att man kan leva ett vanligt liv och i vissa fall prestera väldigt bra idrottsliga resultat, trots att man har tagit emot ett organ från en annan person, säger Anders Billström, som har deltagit i alla WTG sedan han var 14 år.

Att det blev guld i innebandy i årets tävlingar var förstås extra roligt eftersom det var första gången han tävlade i grenen, men också för att det är en lagidrott.

Tävlingsinriktad Han har spelat bordtennis i Halmstads Bordtennisklubb sedan han flyttade till Halmstad för att studera 1999.

– Jag har alltid tyckt att det varit roligt med bollsporter. Jag har också hållit på med fotboll, golf och tennis, berättar han.

Spelen i World Transplant Games kom han i kontakt med 1991 efter att ha läst om dem i en tidning.

– Jag tyckte det lät roligt att åka utomlands och tävla i idrott, säger han.

Sedan dess har han varit med i varenda

tävling, totalt 11 gånger, och har fått uppleva länder som Australien, Japan, Frankrike, Storbritannien, Kanada och Thailand.

I första hand deltar han för att vara med och sprida budskapet om betydelsen av organdonation, men medger att han är ganska tävlingsinriktad.

– I grund och botten tränar jag för att må bra men när jag väl står inför en match, då vill jag vinna. Så är det ju, säger han.

Idé om en studie WTG-tävlingarna är också ett bra tillfälle att skapa sociala kontakter. Något som Anders Billström har passat på att göra.

– Första gången jag var med spelade jag bordtennis mot en man från Australien och honom har jag fortfarande kontakt med.

Redan i unga år upptäckte läkare att Anders njurar inte fungerade som de skulle. Alternativen var antingen transplantation eller dialys flera gånger i veckan. När han var elva år genomgick han sin första njurtransplantation med sin mamma som donator och sedan dess har det blivit ytterligare en transplantation med pappan som donator.

– Det är ovanligt att båda föräldrarna kan donera till sitt barn, men det har gått bra. Nu fungerar allting bra och jag kan leva precis som vem som helst som inte har genomgått en transplantation.

Anders Billström har tidigare studerat idrottspsykologi på Högskolan i Halmstad och kände till forskningsgruppen Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) genom bland annat samarbete på ledarskapsutbildningar. Numera är han själv doktorand på Högskolan i Halmstad och ar-

betar med en avhandling om externt entreprenörskap i universitetsavknoppningar.

När han fick veta att World Transplant Games skulle arrangeras i Sverige, fick han idén om att forskare från CVHI skulle kunna göra ett forskningsprojekt i samband med spelen.

– Efter att ha varit med i flera spel fick jag idén om att man kunde göra en studie på deltagarna utifrån ett idrottspsykologiskt perspektiv, säger han.

2009 genomfördes pilotstudien i samband med WTG-tävlingarna i Australien och i somras samlade forskargruppen in data under tävlingarna i Göteborg. Anders roll i forskningsprojektet har varit att förankra projektet i den svenska och internationella organisationskommittén och att koordinera forskarna från CVHI med den svenska arrangören.

– Det är jätteroligt att få se delar av processen från början till slut. Det ska bli spännande att se vad resultaten blir. I början vet man inte vad det kommer att bli av det, säger Anders Billström och drar paralleller med sitt eget forskningsarbete.

Anders Billström Ålder: 30+ Bor: Halmstad Familj: sambo Arbete: doktorand på Högskolan i Halmstad med inriktning entreprenörskap Tävlingsgrenar: bordtennis, innebandy Bästa tävlingsresultat i WTG: guld i innebandy 2011, guld i bordtennis singel 2003, 2009 och dubbel 2003 Intressen: forskning, idrott och familjen (utan inbördes rangordning …)

49

amspel•sams 50

PETER GÅRDESTEDT

Samspel mellan Högskolan och Hallandsidrotten Text: ÅSA EHRNBERG Foto: CHRISTEL LIND

H

allands idrottsförbund och Högskolan i Halmstad har ett nära samarbete. Till och med så nära att förbundet valde att flytta in i Högskolans lokaler 2005. Att ett regionalt idrottsförbund är lokaliserat på ett lärosätes campus är unikt i Sverige.

– Utbytet av kompetenser, lokaler och utrustning stärker vår verksamhet, säger Peter Gårdestedt, distriktschef för Hallands idrottsförbund.

Förutom ett stort utbud av utbildningar med idrottslig inriktning har Högskolan i Halmstad en lång tradition av forskning med inriktning på idrott och hälsa. I dag finns området representerat inom flera av Högskolans forskningsmiljöer även om Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) är störst.

Tvärvetenskapligt Kopplingarna till hälsa och idrott finns i många ämnen, exempelvis biomekanik, fysiologi, anatomi och psykologi och det bedrivs spetsforskning, tester och utbildning.

Forskningsområdena är många och ofta tvärvetenskapliga och söker svar på en mängd fysiska och psykologiska aspekter.

Två exempel på forskningsområden är psykologiska perspektiv på idrottsskador och karriärövergångar med speciellt fokus på övergången från junior- till senioridrott.

Genom att dela lokaler får Hallands idrotts-

förbund tillgång till träningslokaler och Högskolans moderna laboratorier. Där finns mätutrustning, och fysiska tester för bland annat rörelse, funktion och reaktion utförs, liksom psykologiska test kring välbefinnande, motivation och koncentration baserade på formulär som är framtagna av Högskolans forskare.

Det är ett ömsesidigt utbyte mellan båda parter där idrottsförbundet förmedlar kontakter och bidrar med underlag till forskningen.

Tester på Högskolan – Genom vårt kontaktnät kan vi undersöka och ge tips på problemområden. Därefter utför Högskolan i Halmstad det professionella forskningsarbetet, säger Peter Gårdestedt, och ger ett exempel: – Vi uppmärksammade ett behov bland elitidrottare som önskade mäta sin syreupptagning för att se sin konditionsstyrka. Utrustning införskaffades till Högskolan och forskare utförde tester och sammanställde resultat. Vi kan nu erbjuda en efterlängtad tjänst till Hallands elitidrottare. I stället för att flyga till Stockholm och göra testet kan de komma till oss.

Att ha all kompetens under samma tak förenklar samverkan och att kunna mötas över en kaffekopp i fikarummet ger snabba återkopplingar och ett effektivt samarbete.

– Den dagliga kontakten håller oss uppdaterade om vad som görs. Vi slipper springa på samma bollar och kan vara produktivare. Vi är som kollegor fast med olika arbetsgivare, konstaterar Peter Gårdestedt.

Ökad kunskap om Halmstadgruppen Helen Fuchs är lektor i konstvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Under hösten 2011 gör hon en in- Helen Fuchs. ventering av material kring Halmstadgruppen. Helen Fuchs samlar allt som har skrivits om konstnärskonstellationen. Syftet är att få en överblick av gruppens produktion och betydelse och på så vis öka kunskapen om Halmstadgruppen. Arbetet utförs i samarbete med museer, kommunarkiv och andra informationsbärare.

– Vi måste ta tillvara Halmstadgruppens betydelse och vara stolta över dess framgång. Efter insamling och sammanställning finns en kunskapsbas att tillgå, som kan användas till att serva museer eller ringa in nya frågeställningar för fortsatt forskning om Halmstadgruppen, säger Helen Fuchs.

Nytt datorspråk ger säkrare protokoll Protokoll, det vill säga en uppsättning regler för hur kommunikation ska gå till, behövs för att datorer ska kunna kommunicera med varandra. Behovet av sådana protokoll ökar i takt med att allt fler nya och snabbare tekniska lösningar och tjänster uppfinns där system kommunicerar med varandra. Programmeringen av sådana protokoll har hittills varit svår och mycket osäker och innehållit många fel. Ett steg närmare en säkrare och mer tillförlitlig programmering finns nu tack vare Yan Wangs (Högskolan i Halmstad) forskningsarbete. I sin avhandling, ”A Domain-Specific Language for Protocol Stack Implementation in Embedded Systems”, presenterar hon en lösning på problemet i form av ett specialiserat datorspråk för att beskriva protokoll. Avhandlingen lades fram vid Örebro universitet i juni 2011.

51

Framtidens tand

utvecklas och tillverkas i Ha Högskolan i Halmstad har seglat upp som ledande inom forskningen på funktionella ytor och ett av de hetaste områdena är dentala implantat. Forskningsområdet spås en lysande framtid, inte minst eftersom användningen av implantat sprider sig i raketfart världen över i takt med att välfärden ökar i länder som till exempel Kina.

Text: HANNA JOHANSSON Foto: ANDERS ANDERSSON

Skruvad forskning. Bengt-Göran Rosén är professor och forskar om funktionella ytor. En skruv som används som dentalimplantat måste ha god läkningsprocess så att den växter ihop med käkbenet.

52

dimplantat

almstad

– Man kanske inte tänker så mycket på det, men människan omges av ytor. Alla har sin egen karaktär. En del med en rent visuell funktion, till exempel en välpolerad bil. Det är ytor som ska signalera något, vi ska uppfatta dem på ett visst sätt. Andra ytor skapas för att de ska passa en viss funktion – ytegenskapen är själva förutsättningen för produkten, och det är det som menas med begreppet funktionella ytor, förklarar Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad.

Sedan början av 1990-talet har han tillsammans med kollegor från Göteborgs universitet, Tandläkarhögskolan i Malmö och olika företag, forskat kring vilken sorts skruv och yta som fungerar bäst när man opererar in tandimplantat i käken.

– För att de nya porslinständerna ska sitta fast opereras skruven ned i ett hål i käken. Där får den först sitta och läka så att benet hinner växa in mot skruvens gängade ytor. När skruv och ben har vuxit samman sätter man på kronan och skruven blir då ett slags plattform för tanden.

Skruv med god läkningsprocess Bengt-Göran Rosén och hans kollegor utformar själva skruven och dess yta. Hittills har det tagits fram flera varianter – och forskargruppen i Halmstad är inte ensam i det här arbetet, det finns ytterligare 10–15 grupper över hela världen som arbetar mot samma mål.

Bland varianterna har Bengt-Göran Rosén fått fram en matt skruv

med ojämn yta som har visat sig ha särskilt god läkningsprocess, där benet växer in fortare än med andra skruvar.

– I förstoring ser skruvens yta ut som månkratrar. Varför cellerna föredrar sådana ojämna ytor framför släta vet man ännu inte fullt ut.

KK-stiftelsen finansiär Efterfrågan på tandimplantat ökar över hela världen i takt med att länder som Kina och Indien blir alltmer förmögna, och Bengt-Göran Rosén är övertygad om att Högskolan i Halmstad tillsammans med sina samarbetspartner kommer att vara med och leda utvecklingen.

– Vi är bland de ledande inom detta, och det beror inte minst på det fina samarbete och den blandade kompetens vi har med läkare, tandläkare och företag.

Sedan några år samarbetar hans forskningsteam med företaget Ospol, dit man levererar sin skruv. Skruven har blivit en uppstickare som har börjat säljas till olika tandkliniker och nu har forskningsteamet även börjat arbeta med att förfina och ta fram en andra generation av skruven.

– Det är ett projekt som finansieras av KK-stiftelsen och vårt arbete går ut på att få fram en ännu bättre yta. Tandimplantat är kostsamt för samhället, inte minst eftersom man behöver vara sjukskriven efter operationen. På sikt hoppas vi att få fram en process som blir billigare och där läkningen går snabbare. Det känns som att vi verkligen kan göra skillnad. Det är det som driver mig.

53

Populärvetenskapliga böcker och läroböcker är ett sätt att nå ut med forskning. Här är några exempel på sådana böcker författade av forskare vid Högskolan i Halmstad.

Gemenskapens socialpsykologi Av Henrik Stenberg

I boken ”Gemenskapens socialpsykologi” presenteras och diskuteras en rad teorier och begrepp användbara för att belysa gemenskapens villkor och betydelser med stöd i berättelser om gemenskap.

Perspektivet är i första hand socialpsykologiskt men undersökningen utgår även från sociologiska och psykoanalytiska teorier. Författaren undersöker sociala och relationella förutsättningar för etablerandet av gemenskap i vår samtid. Hur gemenskapen kan vara meningsfull för deltagarna, hur gemenskapen bidrar till gemensamma handlingar och social förändring, hur individen med stöd i gemenskapen kan reflektera över gemenskap och sociala relationer i ett vidare perspektiv samt hur svårigheter att etablera gemenskap i vår tid kan förstås. Henrik Stenberg är lektor i sociologi på Högskolan i Halmstad och forskar om kreativitet, särskilt i förhållandet mellan konst och arbetsliv. Boken är utgiven på Liber förlag.

Energi, mat och träning Av Roger Lindegren

Vad och när ska jag äta för att göra min träning effektivast?

Varför är det så svårt att gå ner i vikt? Vad händer när man lagar mat? Vad är egentligen energi? Kommer maten att räcka till alla på jorden?

Dessa och en rad andra frågor vill boken ”Energi mat träning” ge den vetenskapliga bakgrunden till, så att läsaren själv ska kunna ge svar. Boken, som är skriven av Roger Lindegren, universitetslektor på Högskolan i Halmstad, är lämplig som introduktion till näringslära samt som kursbok i grundläggande kurser i nutrition och idrottsnutrition. Den vänder sig även allmänt till den som är intresserad av mat och hälsa. Boken är utgiven på Studentlitteratur.

Hälsa och livsstil Redaktör Lillemor Hallberg

”Hälsa och livsstil – forskning och praktiska tillämpningar” presenterar forskningsbaserad kunskap om sambanden mellan olika aspekter av människors livsstil och deras hälsa, till exempel kost, fysisk aktivitet och rökning.

Boken uppmärksammar också förutsättningar för lek, fysisk aktivitet, delaktighet och medbestämmande för människor med funktionshinder samt hur sociokulturella och samhälleliga faktorer påverkar befolkningens hälsa och livsstil. På detta sätt vill författarna fokusera hälsans och livsstilens komplexitet. Syftet är att ge en bakgrund till hur människor själva, i stor utsträckning, kan påverka sin hälsa i positiv riktning genom en hälsofrämjande livsstil. Målgruppen är alla som är intresserade av hälso- och livsstilsfrågor och kanske främst studenter inom hälsorelaterade ämnen. Bokens redaktör, Lillemor Hallberg, var fram till pensionen verksam som professor på Högskolan i Halmstad. Boken är utgiven på Studentlitteratur.

54

Entreprenörer som redovisare

Tusen systrar ställde krav

Av Marita Blomkvist

En ensam kvinna är bara en slav, men tusen systrar kan ställa krav. Denna paroll fick en ny generation kvinnor att gå ut på gatorna runt om i Sverige för att organisera torgmöten, aktioner och demonstrationer med krav på fri abort, daghem till alla barn, kvinnors rätt till arbete och mot exploatering av kvinnokroppen.

Den nya kvinnorörelsen blev en betydelsefull politisk rörelse för en förändring av kvinnors situation. I boken ”Tusen systrar ställde krav – minnen från 70-talets kvinnokamp” kommer ett 40-tal av aktivisterna som var med då till tals. För många var det en omvälvande och viktig period som har satt spår för resten av livet. Några av dem som var med och bildade Grupp 8 inleder boken, däribland Eva Schmitz, som också är en av redaktörerna till boken, och universitetslektor vid Högskolan i Halmstad.

Boken är utgiven på Migra förlag.

Boken bygger på Marita Blomkvists avhandling ”Entreprenörer som redovisare – bokslutsprocessen i gasellföretag (Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2008). I skriften, utgiven på Far akademi, ges exempel på hur det kan gå till när företag tar fram bokslut och årsredovisningar. Bokslutsprocessen och flera exempel på diskussioner som förekommer mellan entreprenörer och andra aktörer i denna process presenteras. Motiv till varför entreprenörerna engagerar sig lyfts fram och diskuteras och jämförs med teorier och andra företagare. Marita Blomkvist är universitetslektor i redovisning och finansiering vid Högskolan i Halmstad.

Redaktör Eva Schmitz

Tillbaka till framtiden – familjens betydelse för individens livsval ­

Redaktörer Thomas Knoll och Ann-Katrin Witt

thomas knoll

Thoma s Kn statsveten oll (red.) är fil.d r och und skap vid ervisar i Högskola sociologi n i Halms Ann-Katr och tad. in Witt (red.) är med inri fil.dr i soc ktning mo iologi och t genusr skolan i elationer lek tor i soc Halmstad och jäm . iologi ställdhet på Hög­

I boken ”Tillbaka till framtiden – familjens betydelse för individens livsval” analyseras dels politiska tendenser och ideologiska strömningar som förespråkar re-traditionalisering av förhållandet tillbak a till fR amtiden mellan barn och vuxna, dels förhållandet mellan staten, familjen och individen. Jämförelser görs med Tyskland, där hemmafrun fortfarande är vanlig. Kan upplösning av social trygghet, äktenskapets urholkning och ökat antal skilsmässor skyllas på ökad individualisering? Vem vinner på att familjen prioriteras, vilka krav ställs på ”medlemskap” i familjen och vad betyder dessa för individens frihet och livsval?

Bokens tema är den tid av bakåtblickande som vi befinner oss i, med en nostalgisk syn på kärnfamiljen, en sorts nyfamilism som påverkar synen på familjebildning, abort, sexualitet och valet att till varje pris skaffa eller att välja bort barn. Bokens redaktörer, Thomas Knoll och Ann-Katrin Witt, är båda universitetslektorer i sociologi vid Högskolan i Halmstad. Boken är utgiven på Studentlitteratur.

a till fR

Tillbaka framTid Till en familjens betydels e för indivi dens livsv al Reda

thomas knoll

k töR

eR

ann-katrin Witt

amtiden

Art.nr 356

entlittera tur.se

| tillb ak

07370-5_0

Witt (red.)

ww w.stud

978-91-44-

ann-katr in

familjen s betydels e

för individ Synen på ens livsva familjen l och fam Trenden iljelivets som sed former förä an länge jämlikhet gått mo bry ts ibla t ökad själ ndras ständigt. nd och förment vständigh ett slag trygghe s nostalg t i svunna et och inställer isk län tiders före sig. Det är inte en ställda fam gtan efter tid utan pendelröre utveckling iljegemens lse fram en kaper gång går och både fram innebär snarare en rörelse tillbaka över befinner och tillb oss i en aka. För som på tid med fattarna samma efter lösn en bakåtb menar att ingar på lickande vår riskerar rörelse och vi idag att väcka a problem i det ett förf till liv trad sökande förhålla lutna. Att nden döl itionella js ofta, i över- och sådana lösning drömmar ar såväl mä underordn som i det nniskors offentliga familjerom ingsEtt sam samtale antiska hällsveten t. ska inte bar a som någ pligt perspektiv innebär ot oomtvis även som att betrak tat positiv en social ta familjen och nac t att strä kdelar, mö form av villkora va efter, uta d gemens jligheter diskutera n kap, me och s vad nyf d fördela amilistiska hinder för medle individen, r mm hennes trender frihet och i tiden kan arna. I boken livsval.

Boken rikt innebära för ar sig i förs skapliga ta hand ämnen, till studen me frågor. n kan läsa ter inom samhällsve s av alla med ett ten intresse för dessa

86

1_cover.in

dd­­­1

2011-07-0

6­­­11.54

55

SAMSPEL 2011

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Möjligheternas högskola

Vi är stolta över Högskolan i Halmstad och vår speciella atmosfär. Här är inga trösklar höga. Här finns mångfald och stora valmöjligheter samtidigt som närheten är påtaglig.

Närhet mellan studenter och lärare, mellan ämnen och mellan Högskolan och andra aktörer i samhället.

Vårt utbildningsutbud är rikt och forskningen framstående – inom flera områden internationellt välrenommerad. Samverkan med omvärlden berikar vår verksamhet, den utvecklar vår utbildning och forskning. Men det är också viktigt att den kunskap som utvecklas här blir möjlig för människor att använda.

Högskolan i Halmstad | Box 823, 301 18 Halmstad | www.hh.se

56