Årsredovisning 2012

ร rsredovisning 2012 Hรถgskolan i Halmstad

Hรถgskolan i Halmstad

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

2012 I SIFFROR Studenter i utbildningen 5 234 (hst1) Prestationsgrad 84 procent Antal studenter 9 293 Antal examina, utbildning 1 5172 Antal professorer 41 Antal doktorander 74 (20)3 Antal doktorsexamina 3 (1)3 Antal licentiatexamina 1 (0)3 Antal anställda 582 månadsanställda Omsättning grundutbildning 375,3 miljoner kronor Omsättning forskning 112,4 miljoner kronor Omsättning totalt 487,7 miljoner kronor helårsstudenter. avser utfärdade examina på grund- och avancerad nivå.

3 avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. Antalet inom parentes avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad.

1 2

Omslaget Humanoiden Nao bor sedan hösten 2012 på Högskolan i Halmstad. Nao används i undervisningen inom robotteknik och är ett led i Högskolans ambition att utveckla en framstående forskningsmiljö inom området.

Foto: Roland Thörner

2

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Innehåll 2012 – fullt av strategiska vägval

4

KVALITETSARBETE 6 STUDENTINFLYTANDE 9 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ

10

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

19

OMVÄRLDSSAMVERKAN 24 PERSONAL 26 LIKA VILLKOR 29 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET 30 EKONOMISK RESULTATREDOVISNING 31 Förvaltningsberättelse 31 Resultaträkning 35 Balansräkning 36 Tilläggsupplysningar 37 Anslagsredovisning 45 Redovisning av antal helårsstudenter, helårsprestationer

46

Redovisning av anslagssparande och överproduktion

47

Sammanställning av väsentliga uppgifter

48

STYRELSEN FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

50

BILAGA: Studentkårens reflektioner 53

3

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

2012 – fullt av strategiska vägval

D

et var mycket som hände 2012!

Kanske ett av de mest förändringsintensiva åren i Högskolans historia? Men förändringar bör inte vara till för sin egen del och vi får heller aldrig glömma våra huvuduppgifter.

Det är därför viktigt att påminna sig om att alla vi som arbetade inom Högskolan i Halmstad under 2012 på olika sätt bidrog till ny vetenskap och vetenskapligt skolade människor inom många samhällsområden. Det gäller hälsa och omvårdnad, skola och utbildning, miljö och energi, kultur och medier, teknik och ekonomi och så vidare. Vi bidrog till hållbara infrastrukturer och till ökad livskvalitet för både oss själva och andra. Det ska vi fortsätta att göra 2013 och framåt. Men våra förutsättningar och villkor som anställda vid Högskolan förändras alltmer. Vi

4

förväntas i dag på ett helt annat sätt än tidigare vara konkurrenskraftiga, kunna samverka med andra delar av samhället, utveckla ny kunskap och nya insikter men också aktivt stödja våra studenter att bli mer kunniga än tidigare studenter. Vi förväntas också i ökad utsträckning överföra och integrera vår forskning i nya innovationer. Vår starka position inom några få starka forsknings- och utvecklingsområden och vår förmåga till god samverkan gör att vi syns, hörs och är respekterade. Detta har vi förstärkt under 2012. Att vi till exempel erhöll närmare 70 miljoner kronor för framtida forskning via ett beslut av KK-stiftelsen är en bekräftelse på att vår satsning på att utveckla forskningsmiljön Forskning för innovation på bredden vid lärosätet under 2012 var ett strategiskt riktigt vägval.

Vi har goda förutsättningar att både möta men också utforma vår framtid genom aktiva val. Årsredovisningen för 2012 visar hän på detta. Men för att kunna staka ut vår framtid påbörjades under året ett omfattande samtal om vilket slags lärosäte vi vill vara.

Det är det som profileringsarbetet, som påbörjades under 2012, ytterst handlar om. I alla tider har verksamheter profilerat sig. Det är både självklart och nödvändigt att visa upp och tydliggöra – i vårt fall – sin forskning och utbildning för omvärlden. Profilering handlar också om konkurrens, något som just nu är högst påtagligt för landets lärosäten. Men det finns också inre drivkrafter som ligger till grund för den profileringsprocess som Högskolan just nu befinner sig i.

Ett annat övergripande vägval, vilket framgår av denna årsredovisning,

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

hänger dels samman med ett förändrat uppdrag från staten men också med vår egen ambition att utveckla ett skarpt, tydligt och attraktivt lärosäte. Det handlar då till exempel om att förändra och profilera vårt utbildningsutbud med följd av att en hel del utbildningar har lagts ner. I denna årsredovisning framgår en minskning av volym. Men samtidigt står vi starka i konkurrensen gentemot andra lärosäten, vi ökar vår produktivitet och effektivitet vad det gäller utbildningen i stort. Vi har trots minskat utbildningsutbud under året som gick ett ökat antal sökande 2012 jämfört med 2011. Ökningen rör främst sökande till program, det gäller både sökande i första hand och totalt.

Parallellt ökar vår forskningsproduktion och kvaliteten i denna. Här sker således en planerad tyngdpunktsförskjutning från undervisning till ökad forskning under 2012. En medveten förskjutning och som vi har kontroll över. Också ett slags vägval som vi ställdes inför under 2012. Högskolans ambition är att vara ledande på innovationsdrivande forskning som sker i samproduktion och samverkan med omgivande samhälle. Att vara KK-miljö ger oss särskilda möjligheter att strategiskt och långsiktigt bygga upp stark forskning tillsammans med näringslivet. Ett av Högskolans viktigaste medel för profilering och utveckling av forskning som är relevant för samhället, i samverkan med externa parter, sker genom uppdraget att vara KK-miljö. Detta uppdrag på-

verkade i mångt och mycket nästan allt som kom att ske ifråga om förändring under året som gick.

Under 2012 påbörjades en riktning mot att utveckla samstämmighet gällande lärosätets utvecklingsambitioner. Vision, värderingar och planer för Högskolans samlade verksamheter för de kommande åren måste bli tydliga för envar. Klarar vi inte det kommer vi knappast att kunna utveckla en någorlunda gemensam identitet och stabilitet för att klara de kommande ekonomiska prövningar och ständigt ökade krav som hela högskolesektorn står inför. Under 2012 påbörjades flera olika slags processer som ”tvärade” över de fem sektionerna, mellan gemensam förvaltning och sektioner men också mellan olika ämnesdiscipliner. En viktig del i denna process har också varit utvecklingen av internkommunikationen vid lärosätet. Löpande webbinformation, nyhetsbrev, notiser, dagordningar osv. har som aldrig förr tagits fram för att utveckla Högskolan rent kommunikativt. Ett syfte har här varit att bidra till ökad samhörighet inom lärosätet.

2012 har handlat mycket om att skapa en medvetenhet kring dessa förväntningar. Exempelvis förväntas flertalet av de förändringsprocesser som påbörjades under 2012 bidra till ett skarpare, tydligare och mera sammanhållet lärosäte. Inalles pågick 33 utvecklings- och förändringsprocesser på Högskolan i Halmstad. En del är relativt begränsade i tid och

omfattning, medan andra är mer komplexa och pågår under flera år.

Processerna hänger nära samman och påverkar varandra i stor utsträckning. Syftet som helhet är att samordna, integrera och höja kvaliteten i alla våra processer. Processerna är indelade i tre kategorier: övergripande processer och organisation, processer rörande kärnverksamheten (utbildning, forskning och samverkan) samt processer rörande stödverksamheten (administrativa processer och studentadministration).

En central och mycket intensiv process som påbörjades 2012 handlade om att skapa en diskussion och samhörighet kring innebörden i benämningen ”det innovationsdrivande lärosätet”. Ett sådant lärosäte utvecklar egen kunskap, är öppet för förändringar och förmår profilera sig. Att vara innovativ innebär just att släppa fram nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt för att låta dessa bli del i ett sammanhang och sedan spridas där.

När vi nu går in i ett nytt år känns det tryggt och stabilt. Vi har förutsättningar för att klara de utmaningar och uppgifter som vi står inför 2013 och framåt. Och det är inte enbart tack vare att vår ekonomi är i balans, vilket framgår av årsredovisningen. Det är också avhängigt vår mycket kompetenta personal och ett resultat av att vi börjar få en allt tydligare riktning och strategi för vår utbildning, forskning och samverkan.

Mikael Alexandersson rektor 5

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Kvalitetsarbete K

valitetsarbetet är integrerat i all verksamhet vid lärosätet. Det utgörs av varje lärares, forskares, teknisk och administrativ personals samt studenters dagliga arbete för att skapa förutsättningar för god utbildning, forskning och samverkan. Det utvecklade kvalitetssystemet systematiserar och tydliggör detta arbete.

Kvalitetssystemet och dess olika delar ses årligen över och under 2012 har kvalitetsprogram, kvalitetsrapporter och handlingsplaner varit i fokus.

Sektioner, nämnder, råd, bibliotek och förvaltning samt Enheten för kontakter och samverkan arbetar systematiskt med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Arbetet planeras och dokumenteras samt rapporteras årligen i dialogform till kvalitetsrådet.

I dialogerna görs även överenskommelser om vad som ska göras under påföljande år. Mycket av arbetet är kontinuerligt och långsiktigt.

PRIORITERADE INSATSER I KVALITETSARBETET Nedan redovisas enbart de insatser som lärosätet har prioriterat i särskilda satsningar under 2012. Övergripande Under 2012 fokuserades mycket av kvalitetsarbetet på mer samstämmighet mellan avrapportering från förvaltning, sektioner och enheter. Kvalitetsprogrammet ska beskriva hur uppföljning och förbättringsarbete sker över tid och hur olika intressenter 6

involveras, hur kvalitetsprogrammet knyter an till Högskolans övergripande kvalitetssystem, innehålla en tydlig ansvarsfördelning samt rutiner för revidering av de relevanta dokumenten.

Kvalitetsprogrammen ska dessutom innehålla uppföljningsbara mål. I kvalitetsrapporten redovisas verksamhetens och kvalitetsarbetets utveckling under det gångna året, medan handlingsplanen fokuserar kvalitetsarbetet under det kommande året.

Resultatet från riskanalysen som genomfördes 2011 presenterades för högskolestyrelsen, en handlingsplan upprättades och presenterades vid vårens personalmöte.

Under året har även ett program för verksamhetsuppföljning tagits fram bestående av verksamhetsuppdrag, verksamhetsplaner och verksamhetsdialoger två gånger om året. Underlaget har presenterats för de nya sektionscheferna och kommer att tas i bruk under 2013.

Grundläggande högskoleutbildning Alla programutbildningar vid lärosätet på grund- och avancerad nivå utvärderas återkommande. Dessa interna utvärderingar genomförs i enlighet med det av utbildningsnämnden fastställda systemet för interna programutvärderingar. Systemet revideras återkommande och en revidering har skett 2012.

Utvärderingarna är inriktade på att: • säkerställa att de nationella exa-

mensmålen uppfylls • kontrollera att utbildnings- och kursplaner följer fastställda riktlinjer • säkerställa att uppställda lärandemål är formulerade på ett sådant sätt att de är relevanta och möjliga att examinera • säkerställa att utbildningen har adekvat forskningsanknytning • progressionen i utbildningen säkras • långsiktig tillgång till adekvat lärarkompetens säkras • undervisning bedrivs av lärare med adekvat vetenskaplig och högskolepedagogisk kompetens • ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som involverar alla lärare genomförs • programutbildningarna samverkar med studenter och det omgivande samhället samt beaktar arbetsmarknadens behov En bärande tanke är att det interna utvärderingssystemet för utbildning på grund- och avancerad nivå ska involvera all inblandad personal.

Särskild vikt läggs vid att säkerställa att det finns god överensstämmelse mellan de nationella målen för respektive examen och lärandemålen i kurser och utbildningsprogram, varvid huvudområdet för respektive utbildningsprogram ägnas särskild uppmärksamhet.

De huvudområden för utbildning som finns inrättade vid lärosätet granskas årligen med sikte på att de ska uppfylla de kriterier som finns

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

uppställda för respektive examensnivå. Utbildningsnämnden har under senare år skärpt kraven på inrättade huvudområden. Dessa ökade krav har också lett till att ett antal befintliga huvudområden har avvecklats.

Grund för avveckling har varit för få avlagda examina inom huvudområdet, att lärarkompetensen inte motsvarar kraven eller att forskningsanknytningen har varit bristfällig.

I anslutning till Högskoleverkets (HSV) nya utvärderingssystem anordnades seminarier med företrädare för de aktuella huvudområdena för att åstadkomma samordning, lärande och erfarenhetsutbyte mellan dem som är engagerade i att skriva självvärderingar och i att avge övrig rapportering till HSV. Ett viktigt syfte med detta är att ta tillvara och sprida de kvalitetsdrivande effekterna som processen ger till hela lärosätet.

Högskolepedagogisk utbildning Högskolan erbjuder kontinuerligt ett utbud av högskolepedagogiska kurser. Målet är att alla lärare på sikt ska ha genomgått olika pedagogiska utbildningar. De högskolepedagogiska kurserna bedrivs med syftet att uppfylla den kvalitativa målsättning som Sveriges universitets- och högskoleförbund har rekommenderat som ”behörighetsgivande” för lärare inom den högre utbildningen.

Under 2012 har 45 lärare påbörjat högskolepedagogiska kurser omfattan-

de 7,5 eller 15 hp. Under året har det i anslutning till detta etablerats ett meriteringssystem för lärare vid lärosätet.

Lärosätets enhet för lärande och utbildning (CLU) har även utbildat lärare i olika IKT-verktyg (informations- och kommunikationsteknik).

Under året har bland annat ett omfattande fort- och vidareutbildningsprojekt genomförts i samband med att en ny lärplattform har implementerats. En stor majoritet av lärosätets lärare har under året skaffat sig grundkompetens för att kunna driva kurser i den nya utbildningsplattformen och över 85 procent av studenterna vid lärosätet har under hösten 2012 haft en eller flera kurser som bedrivits med stöd av verktyget.

Forskning och forskarutbildning Fakultetsnämnden bedriver kvalitetsarbetet i forskning och forskarutbildning med följande målsättningar: • att den forskning som bedrivs vid Högskolan är av hög kvalitet och i linje med Högskolans forskningsoch utbildningsstrategi • att den forskarutbildning som bedrivs vid Högskolan är av hög kvalitet och står sig väl vid en jämförelse med forskarutbildning vid andra lärosäten • att den vetenskapliga kompetensen hos Högskolans lärarkår är hög • att forskningens anknytning till grundutbildningen är god • att fakultetsnämnden håller hög kvalitet i sitt arbete

Utvärderingar och uppföljningar sker enligt fakultetsnämndens kvalitetsprogram som årligen utvärderas och revideras. Till exempel görs årligen uppföljningar av forskningsmiljöernas resultat i relation till resurser.

Under flera år har fakultetsnämnden (forskningsnämnderna) betonat vikten av att synliggöra forskningsresultat. Detta arbete har visat sig framgångsrikt. Under perioden 2008–2011 har Högskolans forskare ökat sin publicering såväl kvantitativt (antal publikationer) som kvalitativt (antal citeringar) vilket har lett till en fördubbling av bibliometriindex jämfört med perioden 2007–2010.

Under 2012 har särskild vikt lagts på utveckling av kvalitetsgranskning och styrning i Högskolans KK-miljö samt på starten av ARC13 (Assessment of Research and Coproduction).

ARC13 är en extern granskning och utvärdering av all forskning vid Högskolan. Utvärderingen påbörjades under 2012 och kommer att avslutas under 2013. Den görs i samarbete med Högskolan i Skövde och Mittuniversitetet. KK-stiftelsen är medfinansiär av utvärderingen. Resultaten av utvärderingen kommer att analyseras och ligga till grund för en revision av fakultetsnämndens framtida kvalitetsarbete.

Inom KK-miljön har fakultetsnämnden infört en beredningsgrupp för att granska föreslagna insatser inom Högskolans KK-miljö. Beredningsgruppen har externa ledamöter med 7

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

lång erfarenhet av granskning av forskningsansökningar och arbetet samordnas av fakultetsnämndens vice ordförande. Kvalitetsgranskningen och utvecklingen av KK-miljön under 2012 har gett utrymme för en kvalitativ och kvantitativ ökning av Högskolans KK-miljö under 2013.

ORGANISATION, ADMINISTRATION OCH STÖDSYSTEM FÖR KVALITETSARBETET Förvaltningens uppgift är att ge såväl strategiskt som operativt stöd till utbildning och forskning, till Högskolans ledning, till sektioner och enheter, att handlägga vissa uppgifter som är gemensamma för Högskolan samt att svara för att Högskolan uppfyller de krav som ställs på en statlig myndighet. Dialog kring förvaltningens

8

kvalitetsarbete genomförs årligen.

Kvalitetsarbetet inom förvaltningen består av att ta fram och uppdatera kvalitetsprogram, handlingsplan och kvalitetsrapport. Programmet är formulerat med övergripande mål för gemensamma förvaltningen och fungerar som ett led i gemensamma förvaltningens utvecklings- och kvalitetsansvar för Högskolans verksamhet.

Arbetet med implementering och uppföljning av den administrativa översyn som genomfördes under 2008–2009 pågår. Bland annat resulterade utredningen i ett 31-punktsprogram med förslag på kvalitetsförbättringar.

Utredningens omfattande förbättringsförslag innebär att arbetet fortsatte under hela 2012 och kommer också att pågå under 2013. Under

2012 har en ny genomlysning av specifika delar inom administrationen initierats och det resultatet kommer att presenteras under 2013.

Förvaltningens kvalitetsarbete har utvecklats så att det inriktas på kvalitetsutveckling, som i sin tur är inriktat på lärande, utveckling och ständiga förbättringar av system och metoder vilka bidrar till att höja den nuvarande kvalitetsnivån; på kvalitetssäkring som sker med stöd av olika system och metoder som garanterar att verksamheten är av god kvalitet, samt på kvalitetsutvärdering som genomförs för att bedöma i vilken utsträckning som uppställda mål uppfylls. Arbetet med att skapa en kultur inom förvaltningen där kvalitetsperspektivet är starkt har hög prioritet.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Studentinflytande H

ögskolan och studentkåren har en samsyn när det gäller vikten av studentinflytande på lärosätet. Lärosätet anser att det är oerhört viktigt att fortsatt stödja detta arbete.

Högskolan har som ett led i kvalitetsarbetet tagit fram riktlinjer för studentinflytandet. Högskolan har regelbundna uppföljningssamtal med Studentkårens ledning om studentrepresentationen och en kontinuerlig dialog för att följa upp och utveckla studentarbetet.

nämnas att många mandat tillsätts via fyllnadsval och dessa har, sedan studentkåren blev frivilligorganisation, kommit att hamna senare under verksamhetsåret. Detta med anledning av att studentkåren vid läsårsstart i mångt och mycket fokuserar på medlemsrekrytering. Studentrepresentanterna väljs av ett valmöte där alla studenter har rösträtt. Alla studenter har även möjlighet att kandidera, nominera och bli valda till poster som studentrepresentanter.

Studenterna är via studentkåren representerade i lärosätets beslutande och rådgivande nämnder, råd och styrelse. Studentkåren är också representerad i rektors ledningsråd och på rektors beslutsmöten samt i ett större antal beredande grupper. Vidare finns studenterna representerade i stor utsträckning i olika grupperingar på sektionsnivå. Alla officiellt utsedda studentrepresentanter i Högskolans olika organ erhåller en ersättning.

Samverkan mellan lärosätet och studentkåren när det gäller utbildningssatsningar för studentrepresentanterna är god, framför allt genom samarbete mellan studenthälsan och studentkåren.

Det finns 44 ordinarie studentrepresentantsposter på central nivå. Av dessa var vid kalenderårets utgång 40 poster besatta av 28 studentrepresentanter, varav 46 procent är kvinnor och 54 procent är män. Studentrepresentationen är fortsatt god trots kårobligatoriets avskaffande. Det kan

Kursvärderingar genomförs genomgående efter avslutade kurser och delkurser.

Lärosätet lägger stor vikt vid att det finns god studentrepresentation och studentinflytande och har bland annat skjutit till medel för att möjliggöra tillsättandet av två deltidsarvoderade studentombud. En insats som bedöms kommer att stärka studenternas rättsäkerhet vid lärosätet.

9

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Utbildning på grund- och avancerad nivå H

ögskolan i Halmstad bedriver utbildningar på grund- och avancerad nivå, såväl professionsutbildningar såsom civilekonomutbildning, högskoleingenjörsutbildning, lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning, som utbildningar som leder till generella examina inom humaniora, företagsekonomi, samhällsoch beteendevetenskap samt teknik och naturvetenskap. Högskolan har masterutbildningar som ligger inom lärosätets styrkeområden och som svarar mot vunna och inlämnade ansökningar om forskarutbildningsrättigheter.

Under 2012 har Högskolan i Halmstad fortsatt arbetet med att, i enlighet med strategin för utbildning på grund- och avancerad nivå, åstadkomma en koncentration och profilering av utbildningsutbudet. Ett omfattande analys- och utvecklingsarbete har lett fram till att flera utbildningsprogram har strukturerats om eller slagits samman. Arbetet har sammantaget lett fram till att 14 utbildningsprogram är under avveckling eller har lagts ner, medan åtta nya program har tillkommit samt att huvudområden har avvecklats.

Under 2012 har Högskolan i Halmstad, som ett led i strävan att profilera utbildningsutbudet, lämnat in ansökan till Högskoleverket (HSV) om att få bedriva civilingenjörsutbildning.

En framtida civilingenjörsutbildning skulle utgöra ett viktigt komplement till de masterutbildningar och forskarutbildningar som lärosätet bedriver.

10

Högskolan har en omvittnad och uppskattad kompetens inom det hälsotekniska området. Studenter från olika utbildningsprogram arbetar redan nu i utvecklingsprojekt i samarbete med företag och organisationer i det omgivande samhället. Högskolan vill nu ta ytterligare steg i kunskapsutvecklingen inom området och bidra till att utveckla hälsoinnovationer. En arbetsgrupp har därför under året arbetat fram en utbildning benämnd ”Tema hälsoinnovation”. Inom temat ska antagna programstudenter inom ekonomi, humaniora, samhälls- och beteendevetenskap, teknik samt vård medverka i en gemensam temautbildning. Inom ramen för utbildningen ska studenterna också, i samarbete med företag och organisationer i det

omgivande samhället, genomföra projekt gemensamt över programgränserna. De kommer därutöver att skriva examensarbeten med inriktning på hälsoinnovationer inom sina respektive utbildningsprogram.

Under året har ett flertal utvecklingsprojekt genomförts för att stärka kvaliteten i utbildningen på grund- och avancerad nivå. Således har ett pedagogiskt meriteringssystem och riktlinjer för en pedagogisk meritportfölj införts vid lärosätet. Meriteringsstegen för pedagogisk skicklighet har införts för att stödja och uppmuntra akademikernas högskolepedagogiska kompetens och utveckling. För att stödja utvecklingen har medel utlysts för att ge lärare möjlighet att på särskild tid

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

utveckla och dokumentera sin pedagogiska skicklighet i förhållande till det införda meriteringssystemet.

Under året har ”Tema examination” genomförts på Högskolan. Ämnesföreträdare från Högskolan i Halmstad och andra lärosäten har i seminarieform presenterat och diskuterat olika former för examination. Seminarierna har samlat många lärare och varit omvittnat inspirerande i det ständigt pågående utvecklingsarbetet med examination och examinationsformer.

Temaarbetet fortsätter in i nästa år och har också bland annat fokus på resultaten av HSV:s utvärderingar.

En ny lärplattform har under året införts på lärosätet. Detta för att underlätta och stödja lärare i deras arbete med ”blended learning”, underlätta administrationen av kurser samt för att göra kurser tillgängliga för distansutbildning. Under implementeringsfasen har samtliga lärare erbjudits en introduktionskurs och en stor majoritet av lärosätets kurser är nu inne i det nya systemet.

Högskolan i Halmstad inför, efter ett omfattande implementeringsarbete under 2012, ett nytt och automatiserat kursvärderingssystem som ska omfatta alla kurser vid lärosätet.

Syftet är att säkerställa att alla studenter erbjuds att delta i utvärdering av utbildningen och att de får feedback på sina synpunkter, samt att avlasta lärarna från en del av det administrativa arbetet med kursvärderingar.

Efterfrågan på utbildningar Högskolan i Halmstad har trots minskat utbildningsutbud 2012 ett ökat antal sökande höstterminen 2012 jämfört med höstterminen 2011. Ökningen rör främst sökande till program, det gäller både sökande i första hand och totalt, nio procent ökning för dessa kategorier. Högskolan visar att man fortsatt står stark i konkurrensen gentemot andra lärosäten.

Att Högskolan har färre sökande till fristående kurser höstterminen 2012 är inget anmärkningsvärt då lärosätet erbjuder färre kurser än tidigare.

Detta kan också utgöra en förklaring till varför lärosätet har färre sökande

VT12

VT11

VT10

HT12

HT11

HT10

Sökande totalt

9 541

11 432

14 067

30 669

29 678

34 834

Sökande totalt i första hand

2 207

2 565

3 506

5 278

5 260

6 099

Sökande till program

2 959

3 140

3 179

18 431

16 925

18 898

Sökande till program i första hand Sökande till fristående kurser Sökande till fristående kurser i första hand

551

529

631

2 782

2 550

2 999

6 582

8 292

10 888

12 238

12 753

15 936

1 656

2 036

2 875

2 496

2 710

3 100

Tabell 1. Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå. Källa VHS/NyA.

Sökandetryck program

VT12

VT11

VT10

HT12

HT11

HT10

1,93

2,39

2,17

1,36

1,38

1,33

Tabell 2. Sökandetryck. Källa VHS/NyA.

vårterminen 2012 jämfört med vårterminen 2011, dock ökar antalet sökande i första hand till program vårterminen 2012. För mer information, se tabell 1 Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå. I tabellen redovisas sökandesiffror (i tid) från ordinarie antagningsomgång.

Sökandesiffrorna visar att Högskolan i Halmstad har utbildningsprogram som är attraktiva. Det finns flera faktorer som förklarar positiva söksiffror.

Högskolan har många utbildningar som av studenter identifieras som unika och som har gott rykte. Halmstad är även en populär stad att studera i.

Detta framgår av studenters svar på rekryteringsenkäten som genomförs årligen på lärosätet. Högskolan jobbar kontinuerligt med att kvalitetssäkra utbildningar, utveckla nya unika utbildningar, och anpassa utbildningsutbudet till arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan.

I tabell 2 Sökandetryck redovisas ytterligare ett mått som ger en bild av efterfrågan på utbildningar. Med ”sökandetryck” avses här antalet förstahandssökande per antagen (efter andra antagningsomgången) på program. I detta mått faller Högskolan sämre ut för 2012 jämfört med 2011.

Skillnaderna är dock inte så stora mellan terminerna utan sökandetrycket ligger på en relativt jämn nivå. Sammantaget ger måttet en indikation på att Högskolan skulle kunna ta emot fler studenter än vad det finns ekonomiska förutsättningar för. Högskolan 11

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

torde ha bra förutsättningar att upprätthålla studentvolymen även vid minskade årskullar framöver.

ÅTERRAPPORTERING AV UTBILDNINGSUPPDRAGET Budgetåret 2012, se tabell 3 Helårsstudenter och helårsprestationer, minskade antalet helårsstudenter med 370, från 5 604 helårsstudenter 2011 till 5 234 helårsstudenter, dvs. med 7 procent. Den minskade produktionen är en konsekvens av ett lägre takbelopp 2012 som har inneburit ett minskat utbildningsutbud, framför allt inom fristående kurser. Detta är också ett resultat av ett strategiskt

arbete med inriktning på att koncentrera och profilera lärosätets utbildningsutbud. Vad gäller könsfördelningen bland helårsstudenter, har denna de senaste åren legat ganska konstant kring 58 procent kvinnor och 42 procent män. 2012 sker emellertid en ökning av andelen kvinnor till 60 procent och sålunda en minskning av antalet män till 40 procent.

En av förklaringarna till detta är att andelen helårsstudenter ökar inom utbildningsområdet undervisning med traditionell övervikt av kvinnor och minskar inom utbildningsområdet teknik där det traditionellt är en övervikt av män.

2012

Helårsprestationerna minskar med 245, från 4 629 helårsprestationer 2011 till 4 384 helårsprestationer, dvs. med 5 procent. Prestationsgraden ökar till 84 procent från 83 procent 2011. Det finns flera förklaringar till detta, till exempel att andelen helårsstudenter inom program fortsätter att öka och nu är 78 procent och där är prestationsgraden generellt sett högre än på fristående kurser. Dessutom minskar andelen distanskurser där prestationsgraden generellt är lägre.

Ytterligare en förklaring är att andelen kvinnor ökar och de genererar en högre prestationsgrad än män.

2011

2010

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

Helårsstudenter, hst

3 115

2 119

5 234

3 246

2 358

5 604

3 491

2 587

6 078

Helårsprestationer, hpr

2 658

1 726

4 384

2 732

1 897

4 629

2 941

1 976

4 918

84 %

84 %

80 %

83 %

84 %

76 %

81 %

58 %

42 %

57 %

43 %

Prestationsgrad

85 %

81 %

Andel kvinnor och män av hst

60 %

40 %

totalt

tabell 3. helårsstudenter och helårsprestationer 2010–2012.

Utbildningsområde

2012

2011

2010

2012

2011

11 %

11 %

12 %

Andel av total hst

78 %

76 %

72 %

Idrott

1%

1%

1%

Helårsstudenter

4 085

4 266

4 362

Juridik

2%

2%

2%

Helårsprestationer

3 606

3 767

3 794

Undervisning

9%

7%

8%

Prestationsgrad

88 %

88 %

87 %

Medicin

2%

2%

2%

Fristående kurser

Naturvetenskap

16 %

16 %

16 %

Andel av total hst

22 %

24 %

28 %

Samhällsvetenskap

26 %

25 %

24 %

Helårsstudenter

1 149

1 338

1 716

Teknik

Helårsprestationer

778

862

1 124

68 %

64 %

66 %

Humaniora

26 %

28 %

28 %

Vård

7%

6%

6%

Övrigt

0%

1%

1%

Tabell 4. Produktion per utbildningsområde 2010–2012.

12

Utbildningsprogram

Prestationsgrad

2010

Tabell 5. Produktion per utbildningsform 2010–2012.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

2012

2011

2010

Fristående kurser – distans

2012

2011

2010

Avancerad nivå 9,2 %

9,7 %

10,9 %

7,4 %

9,1 %

9,0 %

Helårsstudenter

480

544

660

Helårsstudenter

390

509

546

Helårsprestationer

272

265

340

Helårsprestationer

343

423

477

57 %

49 %

52 %

88 %

83 %

87 %

1,2 %

2,0 %

1,5 %

Andel av total hst

91,3 %

89,2 %

88,6 %

Helårsstudenter

65

110

93

Helårsstudenter

4 779

4 996

5 387

Helårsprestationer

61

87

80

Helårsprestationer

3 995

4 124

4 344

94 %

79 %

86 %

84 %

83 %

81 %

Andel av total hst

Prestationsgrad Utbildningsprogram - distans Andel av total hst

Prestationsgrad

Andel av total hst

Prestationsgrad Grundnivå

Tabell 6. Produktion distansutbildning 2010–2012.

Prestationsgrad Förberedande nivå

1,3 %

1,8 %

2,4 %

Helårsstudenter

66

99

145

Helårsprestationer

45

81

97

69 %

82 %

67 %

Andel av total hst

UNDERVISNINGSFORmer OCH UTBILDNINGSOMRÅDEN Andelen helårsstudenter per utbildningsområde redovisas i tabell 4 Produktion per utbildningsområde 2010– 2012. Samhällsvetenskap och teknik är de största utbildningsområdena med vardera 26 procent av den totala produktionen. Det är inga stora förändringar i fördelningen mellan utbildningsområdena jämfört med föregående år, utbildningsområdet teknik minskar med 2 procentenheter och utbildningsområdet undervisning ökar med 2 procentenheter.

Fördelningen av produktionen mellan program och fristående kurser återges i tabell 5 Produktion per utbildningsform. Andelen helårsstudenter inom program fortsätter att öka eftersom lärosätet på grund av ett lägre takbelopp samt koncentration och profilering av utbudet, har valt att minska utbudet av fristående kurser. Prestationsgraden är 88 procent för program och 68

Prestationsgrad

Tabell 7. Produktion per utbildningsnivå 2010–2012.

2012

2011

2010

Generella examina Grundnivå Högskoleexamen

39

29

23

Kandidatexamen

832

611

540

127

203

174

44

22

17

Högskoleingenjörsexamen

114

82

82

Sjuksköterskeexamen

111

117

120

Avancerad nivå Magisterexamen Masterexamen

Yrkesexamina Grundnivå

Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeexamen Lärarexamen på grund- och avancerad nivå Totalt antal examina

90

39

101

160

189

127

1 517

1 292

1 184

Tabell 8. antal utfärdade examina.

13

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

procent för fristående kurser, vilket för fristående kurser är en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2011.

Produktionen avseende distansutbildning redovisas i tabell 6 Produktion distansutbildning 2010–2012.

Totalt utgörs drygt 10 procent av Högskolans produktion i helårsstudenter av distansutbildning. Detta är en minskning jämfört med tidigare år. Prestationsgraden för distansutbildning skiljer sig markant åt mellan program där den är 94 procent och fristående kurser där den är 57 procent. Prestationsgraden på program varierar stort mellan åren, men det har att göra med den låga utbildningsvolymen som gör att små förändringar i helårsstudenter respektive helårsprestationer slår igenom direkt.

Prestationsgraden för fristående kurser ökar med 8 procentenheter jämfört med 2011.

Andelen helårsstudenter fördelat på utbildningsnivå framgår av tabell 7 Produktion per utbildningsnivå 2010– 2012. Andelen på avancerad nivå minskar jämfört med 2011 och en förklaring är införandet av studieavgifter 2011 för studenter utanför EU och EES. Andelen helårsstudenter minskar också på förberedande nivå beroende på att tekniskt basår inte längre ges, utan är ersatt av basterminer som är knutna till respektive ingenjörsprogram.

14

EXAMINA PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ

L Ä R A R U T B I LD N I N G E N S DIMENSIONERING

Antalet utfärdade examina de tre senaste åren framgår av tabell 8 Antal utfärdade examina. År 2012 utfärdades totalt 1 517 examina på grund- och avancerad nivå, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med år 2011. Både antalet generella examina och yrkesexamina ökar. Det är främst ökningen av utfärdade kandidatexamina som bidrar till den stora ökningen totalt sett.

En bidragande orsak till detta är att betydligt fler antogs på kandidatprogrammen höstterminen 2009 jämfört med året dessförinnan. Inom de olika kategorierna visar masterexamina på en fördubbling och högskoleingenjörsexamina på en positiv ökning. Att antalet yrkesexamina ökar beror på att betydligt fler specialistsjuksköterskeexamina utfärdades 2012 jämfört med föregående år. Anledningen till att antalet utfärdade specialistsjuksköterskeexamina varierar mycket mellan åren beror på att programmen inte startar varje år.

Att antalet utfärdade magisterexamina minskar jämfört med föregående år är en konsekvens av att Högskolan antog betydligt fler studenter hösten 2010 på magisterprogrammen jämfört med hösten 2011. En bidragande orsak till det är införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför EU och EES hösten 2011. Även sjuksköterskeexamina och de olika lärarexamina minskar jämfört med föregående år.

Fördelning mellan generella examina och yrkesexamina 2012 är 69 procent generella examina och 31 procent yrkesexamina.

Vid dimensioneringen av lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad har hänsyn tagits dels till de examensrättigheter som Högskolan har, dels till de signaler som har kommit från kommunerna i den omgivande regionen. Även studenternas efterfrågan har varit viktig i besluten om innehåll och omfattning. En fördelning av utbudet har gjorts så att ämneslärar- och grundlärarutbildningarna ska motsvara knappt två tredjedelar av utbudet på lärarprogrammen.

Förskollärarutbildningen ska enligt planerna utgöra mer än en tredjedel av det totala utbudet vid sektionen.

Detta med hänsyn tagen till extra resurser som staten har satsat och den stora efterfrågan på platser och på förskollärare som finns.

Under 2012 antogs 237 studenter till det nya lärarprogrammet. Dessa fördelade sig enligt följande: • förskollärarutbildningen: • (grundnivå) 74 studenter • grundlärarutbildningen F–3 (avancerad nivå) 34 studenter • grundlärarutbildningen 4–6: (avancerad nivå) 30 studenter • ämneslärarutbildningen 7–9: (avancerad nivå) 39 studenter • ämneslärarutbildningen gy: (avancerad nivå) 60 studenter Totalt hade lärarprogrammet ett uppdrag för 2012 om 687 helårsstudenter.

Grundlärarprogrammet och förskollärarprogrammet har högt söktryck,

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

det vill säga antalet förstahandssökande per antagen. Högst söktryck har förskollärarprogrammet med 3,4 förstahandssökande per antagen. På grundlärarprogrammet är motsvarande siffra 1,5. Problem med rekrytering märks framför allt inom de naturvetenskapliga ämnena och matematik på ämneslärarutbildningen. Innevarande år bedrivs utbildning både i naturvetenskap och i matematik men grupperna är mycket små och kommer – om ingen förändring sker vad gäller söktryck – att bli ekonomiskt problematiska att driva i längden. En mer allmän trend tycks också vara ett visst motstånd mot valet av ämneslärarutbildningens 7–9-inriktning. En förklaring till det är att ämneslärarutbildningen för

gymnasieskolan även ger behörighet att undervisa i årskurserna 7–9. Både under 2011 och 2012 har söktalen för ämneslärarutbildningen fördelat sig på cirka en tredjedel till inriktningen 7–9 och två tredjedelar till inriktningen gymnasiet.

REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM (RUC) Under 2012 har samverkansområdet för Regionalt utvecklingscentrum (RUC) utvidgats och omfattar nu nio kommuner i sydvästra Sverige. Avtal har slutits med dessa kommuner och 30 friskolor. RUC har även kommit att omfatta en större verksamhet än tidigare. I dag har RUC ansvaret för många av de insatser som kommunerna har önskat stöd för i sam-

band med implementeringen av de nya styrdokumenten för förskola och grundskola. Vidare har RUC genomfört utbildningsinsatser för lärarutbildningens studenter kring de nya styrdokumenten och kring nya regler för behörighet och lärarlegitimation.

RUC erhöll medel för att kunna stödja de matematikprojekt som finns inom samverkanskommunerna och under 2012 har RUC även anordnat seminarier och ett antal nätverksträffar.

INTERNATIONALISERING Studieavgifter för tredjelandsstudenter och deras påverkan på lärosätets övriga verksamhet Högskolan har under 2012 genomfört väl avvägda rekryteringsåtgärder och aktiviteter i syfte att öka rekry-

2012 (ht)

2012 (vt)

2011 (ht)

Fullbetalande studenter

40

9

11

Beviljade stipendier från Högskolan

25

10

11

5

2

2

70

21

24

Beviljade stipendier från Svenska Institutets stipendieprogram Totalt antal betalande studenter

Tabell 9. Antal betalande studenter.

Inkommande utbytesstudenter Område

Utresande utbytesstudenter

Antal utbytesavtal

2012

2011

2012

2011

2012

2011

217

262

94

121

166

210

Övriga Europa

1

2

0

0

5

5

Afrika

0

0

10

10

4

2

Asien

EU

86

145

48

54

27

23

Oceanien

0

2

8

9

5

4

Nordamerika

5

1

11

15

4

5

17

9

12

5

11

5

325

421

183

214

222

254

Sydamerika Totalt

Tabell I0. Utbytesstudenter 2011–2012.

15

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

teringen av betalande studenter från länder utanför EU och EES. Lärosätet har fortsatt att fokusera på att förstärka den strategiska profilen med avseende på val av internationella partneruniversitet, i syfte att identifiera strategiska allianser. Under året har sådana partneruniversitet besökts med avsikten att förstärka samarbetet, särskilt kring hur man gemensamt kan utveckla samverkan inom rekryteringsarbetet och olika former av uppdragsutbildning. Högskolan har, där sådan samverkan har ansetts fruktbar, samarbetat med andra svenska och utländska lärosäten, samt med svenska utlandsmyndigheter och Svenska institutet. Högskolan medverkar aktivt också i samarbetet Study Destination Sweden, samt vid internationella mässor och konferenser. Resultaten av alla dessa ansträngningar återfinns i tabell 9 Antal betalande studenter 2011–2012. Denna redovisar att antalet betalande studenter har ökat från 24 studenter höstterminen 2011 till 70 studenter höstterminen 2012, vilket är en ökning med 192 procent.

Totalt antal betalande studenter 2012 är 91. Övervägande del av dessa kommer från Asien.

Rekryteringen av betalande studenter har försvårats bland annat av att gällande förordningar, såsom till exempel Studieavgiftsförordningen, skapar hinder för Högskolan i arbetet med såväl rekrytering som antagning. Även förekommande anmälningsavgift skapar problem och administrativt merarbete. Stipendieadministra16

tionen är ytterligare ett område som kräver extra insatser.

Studentmobilitet Uppgifter om utbytesstudenter redovisas i tabell 10 Utbytesstudenter 2011–2012. Antalet inkommande utbytesstudenter från EU har minskat med 17 procent. Detta är ett resultat av att antalet studieplatser minskat vid lärosätet. Totalt har antalet inkommande utbytesstudenter minskat med 23 procent. Utbytesstudenter från Asien har minskat med över 40 procent på grund av kravet på att nå balans i utbytesverksamheten utanför EU. Denna process kommer att fortsätta under 2013 och i takt med att ingångna avtal löper ut. De två områden där en ökning av antalet inkommande studenter kan redovisas är Nord- och Sydamerika. Ökningen från Sydamerika förklaras av att särskilda stipendier från projekt som Linnaeus Palme gjort det möjligt för studenter att studera vid Högskolan.

När det gäller utresande studenter har denna grupp minskat med 14 procent. Ett minskat intresse för studier inom Europa och Asien utgör den huvudsakliga orsaken. I samband med att program, som har haft utlandsstudier som ett obligatoriskt moment läggs ned, följer också en tydlig minskning i gruppen utresande studenter. Trots förstärkta insatser för att attrahera fler studenter till utlandsstudier under 2012, visar resultaten på en kraftig minskning.

Antalet avtal har reducerats från 254

till 222. Denna process kommer att fortsätta under 2013. Målet har varit att reducera antalet inaktiva och obalanserade avtal i syfte att skapa en bättre mobilitetsbalans, samt en mer rationell administration. Förändringen i utbytesavtalsbeståndet ska också följa förändringen i lärosätets profilering.

Samarbetet med Migrationsverket I samband med rekryteringen av studieavgiftsfinansierade studenter har följande erfarenheter gjorts under 2012: reglerna för uppehållstillstånd försvåras fortfarande på grund av att ambassader saknas i flera samarbetsländer. UT-korten (visumhandläggningen) fördröjer och försvårar ankomsten inför terminsstart, samt att studenterna drabbas av långa handläggningstider vid ansökan om förlängning. Frågan om beviljande av uppehållstillstånd för behörighetsgivande och studieförberedande utbildningar medverkar till en sämre kvalitet på studenterna och hämmar möjligheten att konkurrera internationellt.

REDOVISNING AV PRESTATIONER OCH EKONOMI Resultatet av produktionen inom grundläggande utbildning blev 356 miljoner kronor under verksamhetsåret 2012. Lärosätet avräknar därmed hela takbeloppet på 349,3 miljoner kronor och gör en överproduktion med 6,7 miljoner kronor. Överskjutande produktion tillförs redan tidi-

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

2012

2011

2010

Anslag

Intäkter

349 306

365 602

368 365

Avgifter

21 329

20 523

17 370

Bidrag

3 317

6 869

7 780

Finansiella intäkter

1 340

1 377

262

Summa intäkter

375 292

394 371

393 777

Personal

237 593

236 921

233 728

Lokaler

66 945

66 598

66 804

Övrig drift

54 216

58 250

58 142

Avskrivningar

13 444

14 522

14 563

Finansiella kostnader

570

560

251

Summa kostnader

372 769

376 851

373 488

Grundutbildning, finansiering

Kostnader

Resultat

2 523

17 520

20 289

Transfereringar Erhållna

4 475

2 978

3 386

Lämnade

-4 487

-2 976

-3 367

-12

2

19

2 512

17 522

20 308

Saldo transfereringar Resultat

tabell 11. sammanställning grundutbildning 2010–2012 (tkr.).

2012

2010

Prestationer 5 234

5 604

6 078

Kostnad per hst, kronor

65 655

63 530

56 944

Helårsprestationer, hpr

4 384

4 629

4 918

Kostnad per hpr, kronor

78 384

76 911

70 376

1 517

1 280

1 173

343.6

356

349,1

Helårsstudenter, hst

Examina Totala kostnader (mnkr.)

tabell 12. Anslagsfinansierad grundutbildning 2010–2012.

gare sparade prestationer och uppgår, tillsammans med 0,7 miljoner kronor från decemberdifferensen (ej avräknade prestationer vid årsskiftet), till totalt 34,9 miljoner kronor. Dessa överprestationer redovisas utanför balansräkningen och resultaträkningen och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås.

avseende på volym och kostnader.

Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen har beslutat annat. En arbetsgrupp bestående av representanter för Högskolan i Halmstad och för landets samtliga universitet, bedriver sedan 2010 ett utvecklingsarbete för att utveckla en modell som svarar mot förordningen.

Lärosätet har därmed fullt utnyttjat möjligheten att spara maximalt tio procent av anslaget.

Utvecklingsarbetet presenterades på en konferens med Högskolornas redovisningsråd (en del av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF). Dessförinnan hade en avstämning gjorts med företrädare för utbildningsdepartementet och Ekonomistyrningsverket. Arbetet resulterade i ett förslag att måttet ”kostnad

Enligt 3 kap. 1 § i Förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med

2011

per prestation” bör användas för att redovisa hur verksamhetens prestationer utvecklas inom de två huvuduppgifterna grundutbildning respektive forskning.

I årsredovisningen för 2012 redovisar Högskolan i Halmstad prestationer och volymer enligt rekommendationen från arbetsgruppen. Totalkostnaden beräknas för grundutbildning exklusive uppdragsutbildning och bidragsfinansierad verksamhet, i relation till antalet helårsprestationer (hpr) och antalet helårsstudenter (hst).

En analys av redovisningen, se tabell Sammanställning av väsentliga uppgifter på sidan 48–49, påvisar en kostnadshöjning med 3 procent per hst 17

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

och för hpr1,9 procent jämfört med föregående budgetår. En förklaring till kostnadsökningarna per prestation är att föregående år gjordes överproduktion med 1,9 procent över takbelopp, vilket påverkar kvaliteten då antal undervisningstimmar blir färre per student. Vid stora svängningar av utbildningsuppdraget på kort sikt riskerar mätning av kostnadseffektivitet att bli missvisande om inte hänsyn tas till kvalitetsbegreppet. I en enkel mätning av relationen kostnad jämfört med antal prestationer blir resultatet svårt att tolka. Vid en längre tidsperiod om sju år blir den årliga medelsförändringen 2,7 procent per hst och 2,1 procent per hpr. Med hänsyn till inflationsfaktorn kan effektiviteten uppskattas som i stort sett oförändrad under en längre tidsperiod.

år är det en minskning med knappt 12 procent (9 950 tkr. år 2011), se tabell Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2012 på sidan 30. Antalet genomförda uppdragskurser har också minskat och uppgick till 27 stycken under budgetåret.

Uppdragsutbildning Under budgetåret 2012 uppgick uppdragsutbildningen vid Högskolan i Halmstad till 8 799 tkr., inklusive YHutbildningar. Jämfört med föregående

Arbetsförmedlingen är nu den största uppdragsgivaren och den nya upphandlingen under året har medfört att utbildningen ”Korta vägen, utbildning för arbetslösa invandrande

Poänggivande helårsstudenter varav (förskol-/)lärarlyft Helårsprestationer varav (förskol-/)lärarlyft

Minskningen i omsättning och antal kurser beror framför allt på den minskade omfattningen inom lärarfortbildningen, där intresset för dessa kurser har avtagit, vid Högskolan i Halmstad liksom i riket i övrigt. Det minskade antalet helårsprestationer och helårstudenter, se tabell 13 Poänggivande uppdragsutbildningar 2010–2012, är också en följd av att det har genomförts färre kurser inom lärarfortbildningen, där alla kurser ger högskolepoäng.

2012

2011

2010

37

76

83

12

48

42

46

65

71

19

44

30

tabell 13. poänggivande uppdragsutbildningar 2010–2012.

18

akademiker” utökas kraftigt. Kursen ”Lagstiftning och ledarskap inom handikappområdet”, som har getts som uppdragsutbildning för ett privat vårdföretag, är en annan kurs som har skapat mycket engagemang på Högskolan under det gångna året.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Forskning och utbildning på forskarnivå

ALLMÄNNA MÅL OCH STRATEGI Högskolan har formulerat tre huvudmål för forskningen under de närmaste åren.

• Profileringen innebär att Högskolan ska bedriva kvalitets- och produktivitetsmässigt konkurrenskraftig och framstående forskning inom tre styrkeområden: utveckling och studier av verksamhet (organisation, region och samhälle), livskvalitet (livskvalitet, välfärd och kultur) och utveckling av produkter (produkter, processer och tjänster).

• Högskolan ska öka andelen externa forskningsmedel. Den externa finansieringsgraden av forskningen och forskarutbildningen ska vara

högre än 50 procent, på sikt väsentligt högre.

• Högskolan ska vara en attraktiv arbetsplats för doktorander, forskare och lärare med intressen inom Högskolans styrkeområden. Goda och lika villkor ska gälla, oberoende av personalens kön och etniska bakgrund. Jämställdhetsaspekten ska beaktas vid rekrytering.

FORSKNINGENS ORGANISATION Forskningen vid Högskolan i Halmstad samordnas av en fakultetsnämnd samt en lärarutbildningsnämnd.

Den senare samordnar den utbildningsvetenskapliga forskningen. I

nämndernas uppgifter ingår att följa upp forskningens kvalitet, fördela forskningsmedel som tilldelats dem av högskolestyrelsen, bereda anställnings- och befordringsärenden samt utnämning av docenter.

Forskningen organiseras och bedrivs inom åtta forskningsmiljöer, där antalet medlemmar varierar från ett tiotal upp till ett sjuttiotal (disputerade och doktorander).

Forskningsmiljöerna är: Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Halmstad inbyggda 19

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

och intelligenta system (EIS), Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL), Kontext och kulturgränser (KK), samt Maskinteknisk produktframtagning (MTEK).

Samverkan i forskningen Högskolans ambition är att vara ledande på innovationsdrivande forskning som sker i samproduktion och samverkan med omgivande samhälle.

Högskolan har av KK-stiftelsen utsetts till KK-miljö, vilket ger särskilda möjligheter att strategiskt och långsiktigt bygga upp stark forskning tillsammans med externa näringslivsparter. Inom ramen för detta bedrivs forskning med såväl tekniska som samhällsvetenskapliga frågeställningar och som spänner över stora delar av Högskolans forskningsmiljöer. Att vara KK-miljö är ett av Högskolans viktigaste medel för profilering och utveckling av forskning som är relevant för samhället, i samverkan med externa parter.

Högskolan har ett antal viktiga samarbetsavtal med externa parter i regionen. Bland annat har Högskolan sedan tidigare avtal med Spenshults forskningsstiftelse. Under 2012 tecknade Högskolan avtal med Region Halland och under våren 2013 tecknas ytterligare avtal med flera kommuner i Halland. Också Högskolans forskare samarbetar med forskare vid andra lärosäten (se till exempel avsnittet om internationell dimension nedan). På nationell nivå har Hög20

skolan en strategisk samverkan med Linköpings Universitet, Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola. Med dem ingår Högskolan i en av de nationella strategiska satsningarna inom IKT, eLLiIT, och erhåller särskilda medel för detta. Samarbetsavtal på forskarnivå finns dessutom med bland annat Högskolan i Skövde, Högskolan i Jönköping, Örebro universitet och Linnéuniversitetet.

Med dem samarbetar Högskolan i utbildning på forskarnivå.

tagit emot besökande gäst eller delegation under året. Medverkande vid internationella konferenser är omfattande. Två tredjedelar av lärosätets forskare har deltagit i en internationell konferens under de senaste två åren.

Konferenser inom Europa är mest frekventa (70 procent) följt av Nordamerika (13 procent).

Högskolan har som mål att vara en motor i regionen för att öka mängden forsknings- och utvecklingsprojekt finansierade av EU. Högskolan bygger därför upp en forskningsstödsorganisation med särskilt fokus på EU-medel.

Vid Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) inrättat vid Högskolan samlas Högskolan, Region Halland och de halländska kommunerna runt det gemensamma behovet av forskning och utveckling inom hälsoteknik.

RESURSER OCH RESULTAT

Internationell dimension i forskningen Det finns ett rikt samarbete mellan forskare vid Högskolan och forskare vid universitet och organisationer utomlands. Forskning och undervisning vid internationella universitet, företag och andra organisationer över hela världen är rikligt förekommande. Under 2012 genomförde Högskolan en undersökning bland sin personal för att mäta omfattningen på denna. Var fjärde av lärosätets forskare har arbetat vid ett universitet utomlands under de senaste två åren, 45 procent av dessa inom Europa, 25 procent i Asien, 25 procent i Amerika och resten i Afrika och i Australien. Besök från utländska universitet är vanliga och två femtedelar av lärosätets forskare anger att de

Under 2011 antog Högskolan sina första doktorander. Under 2012 antogs 13 doktorander (4 kvinnor, 9 män) vid Högskolan i Halmstad, men alla hann inte bli aktiva under året.

Under 2012 var sammanlagt 20 doktorander, varav 6 kvinnor och 14 män, inskrivna och aktiva i Högskolans egen utbildning på forskarnivå, se tabell 14.

Utbildning på forskarnivå Högskolan har haft som mål att erhålla och etablera utbildning på forskarnivå inom tre områden. År 2010 erhöll Högskolan rätt att utbilda på forskarnivå inom två områden: innovationsvetenskap och informationsteknologi. Under 2012 har Högskolan sökt rätten att utbilda på forskarnivå i området hälsa och livsstil, och prövas för detta i inledningen av 2013.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Högskolans målsättning inom några års sikt är att ha minst 20 doktorander aktiva och inskrivna i utbildning på forskarnivå inom varje område där Högskolan har examensrätt.

Det fanns även ett antal forskarstuderande antagna vid andra lärosäten, men som ingår i Högskolans verksamhet, se tabell 15. Detta gäller till exempel forskarstuderande som har antagits till forskarutbildning innan Högskolan fick egen rätt att examinera på forskarnivå. Det gäller även forskarstuderande adjunkter inom områden där Högskolan inte har egen rätt att examinera på forskarnivå men där utbildning bedrivs på grund- och avancerad nivå och där

lärosätet önskar öka andelen disputerade lärare. I många fall är professorer vid Högskolan i Halmstad huvudhandledare för doktorander som är inskrivna vid andra lärosäten. Högskolan har sex doktorander (1 kvinna, 5 män) som är företagsdoktorander.

I många fall är professorer vid Högskolan i Halmstad huvudhandledare för doktorander som är inskrivna vid andra lärosäten.

Under 2012 fanns sammanlagt 74 aktiva doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad eller vid andra lärosäten, men där doktoranden ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet, se tabellen Sammanställning av väsentliga uppgifter, sidan 48–49. Av

Utbildning på forskarnivå

Totalt antal nyantagna doktorander

2011

2010

13

14

-

4

3

-

varav antal män

9

11

-

varav antal kvinnor varav antal män Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (år) Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (år)

Under 2012 har tre personer vid Högskolan (1 kvinna, 2 män) avlagt doktorsexamen och en person (man) avlagt licentiatexamen. Antalet doktorsexamina har minskat de senaste åren (7 doktorsexamina 2011; 12 doktorsexamina 2010) liksom antalet licentiatexamina (1 licentiatexamen 2012; 5 licentiatexamina 2011; 5 licentiatexamina 2010). Detta beror bland annat på att några av Högskolans forskningsmiljöer under de senaste åren fokuserat mer på att rekry-

Utbildning på forskarnivå 2012

varav antal kvinnor

Totalt antal doktorander med någon aktivitet

dessa var 36 kvinnor och 38 män.

Fördelningen mellan kvinnor och män bland doktoranderna är jämn (49 procent kvinnor och 51 procent män 2012).

20

12

-

2012 Totalt antal nyantagna doktorander

2011

2010

6

3

5

varav antal kvinnor

4

2

2

varav antal män

2

1

3

54

67

82

Totalt antal doktorander med någon aktivitet

6

3

-

varav antal kvinnor

30

37

43

14

9

-

varav antal män

24

30

39

0

0

0

-

-

-

4,0

3,7

-

Totalt antal doktorsexamina

1

1

-

Totalt antal licentiatexamina

0

0

-

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarbetskraft)

0

0

0

Totalt antal doktorsexamina

2

6

12

Totalt antal licentiatexamina

1

*5

5

Tabell 15. SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ, ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID ANDRA LÄROSÄTEN MEN SOM INGÅR I HÖGKOLAN I HALMSTADS VERKSAMHET 2010–2012. * En licentiatexamen utfärdad 2011-12-30 är räknad retroaktivt eftersom den inte hann registreras i Ladok 2011.

Tabell 14. SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ, ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2010–2012.

Jämförelser med tidigare år saknas då Högskolan påbörjade utbildning på forskarnivå 2011. Den genomsnittliga studietiden baseras på endast en person och räknas från den tidpunkt personen blev antagen vid ett annat lärosäte.

21

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

tera yngre disputerade forskare, gärna med internationell bakgrund, och mindre på att finansiera doktorander.

Dessutom blir examina inte alltid registrerade under det år som doktorsavhandlingen eller licentiatuppsatsen de facto presenteras.

Forskningens finansiering Intäkterna för forskningen uppgick 2012 till 112,0 miljoner kronor, exklusive finansiella poster, vilket är ungefär lika mycket som föregående år (113,2 miljoner kronor 2011, 97,7 miljoner kronor 2010), se tabell 16. Utvecklingen är densamma som för åtta år sedan. År 2003 ökade Högskolans forskningsmedel kraftigt (ökning med 16 procent) från 2002 för att ha en svag tillbakagång 2004 (minskning med 1 procent). År 2011 ökade Högskolans forskningsmedel med 16 procent jämfört med 2010. medan de minskade 2012 med 1 procent jämfört med 2011.

Av den totala forskningsfinansieringen stod statliga forskningsstiftelser, näringsliv och övriga privata organisationer för 27 procent. Största finansiärer var KK-stiftelsen med 16,4 miljoner kronor, Vetenskapsrådet med 6,3 miljoner kronor och Vinnova med 5,2 miljoner kronor. De externa intäkterna för forskning är 53 procent (54 procent 2011, 48 procent 2010).

Högskolan har som strategiskt mål att ha en större andel forskning för att vara ett starkt innovationsdrivande lärosäte på såväl utbildnings- som forskningssidan. Högskolan arbetar 22

Forskning, finansiering 2012

2011

2010

52 564

51 706

50 693

Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag

7 389

9 270

5 768

52 132

52 232

41 197

Finansiella intäkter

331

577

262

Summa intäkter

112 416

113 785

97 920

Personal

91 325

90 406

80 721

Lokaler

7 201

7 165

6 495

14 015

15 736

10 465 1 792

Verksamhetens kostnader

Övrig drift

1 731

1 828

Finansiella kostnader

239

295

84

Summa kostnader

114 510

115 430

99 557

-2 094

-1 644

-1 637

Avskrivningar

Resultat Transfereringar Erhållna

1 172

3 687

4 849

Lämnade

-1 172

3 687

-5 153

0

0

-304

-2 094

-1 644

-1 941

Saldo transfereringar Resultat

tabell 16. sammanställning forskning 2010–2012 (tkr.).

därför mycket strategiskt för att öka de externa forskningsintäkterna.

skriftsartiklar för 2011, vilket alltså nu blivit 115 artiklar).

Vetenskapliga publikationer Den vetenskapliga produktionen i form av artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter med kollegial utvärdering (”peer review”) uppgick under 2012 till 93 artiklar.

Det är något färre än föregående år (115 artiklar 2011, 95 artiklar 2010).

Det finns en osäkerhet i siffrorna eftersom publikationer kan registreras en tid efter publikation (i årsredovisningen för 2011 angavs 104 tid-

Antalet artiklar som presenterades vid vetenskapliga konferenser 2012 var 139, vilket är ungefär som de närmast föregående åren (128 artiklar 2011, 138 artiklar 2010). Av dessa var 118 granskade genom kollegial utvärdering och här finns det en ökning över tid (104 artiklar 2011, 104 artiklar 2010). Det är en trend att Högskolans forskare i allt högre grad prioriterar publiceringskanaler med kvalitetsgranskning. Detta kommen-

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

terades redan i årsredovisningen för 2011, vilket årets resultat befäster.

Utöver vetenskapliga tidskriftsartiklar och konferensartiklar har minst 60 vetenskapliga rapporter, böcker, industrirapporter, populärvetenskapliga skrifter, etc. publicerats under 2012. Det är ungefär lika mycket som tidigare år vid samma tidpunkt. Även här finns en ansenlig osäkerhet i siffrorna. I årsredovisningen för 2011 angavs drygt 60 sådana publikationer medan det i dag finns drygt 100 i Högskolans publikationsdatabas för 2011, på grund av att forskarna har registrerat material i efterhand.

Som tidigare har kommenterats är det problematiskt att relatera Högskolans forskningsproduktion till forskningsresurser för varje år på grund av att registreringen av publikationer har en viss eftersläpning, och att resultatet av forskning inte nödvändigtvis publiceras samma år som den utförs. Åtminstone bör man jämföra siffror över lång tid för att få bort tillfälliga fluktuationer. För 2012 var kvoten mellan bruttokostnader för forskning och forskarutbildning och publicerade tidskriftsartiklar med kollegial granskning ungefär 1 231 tkr. (1 003 tkr. 2011, 1 047 tkr. 2010). Motsvarande kvot 2012 när man inkluderar alla publikationer med kollegial granskning, såväl tidskrift som konferens, var 543 tkr. (527 tkr. 2011, 500 tkr. 2010).

I september besökte H.M. Konung Carl XVI Gustaf och H.M. Drottning Silvia Högskolan i Halmstad vid sitt officiella besök i Halmstad. Rektor Mikael Alexandersson presenterade Högskolan och lärosätets forskning för kungaparet, med utgångspunkt i KK-miljön Forskning för innovation och den pågående profileringsprocessen i riktning mot det innovationsdrivande lärosätet. Ett besök gjordes också på Hälsoteknikcentrum Halland (HCH), där drottningen bland annat fick prova en av de framgångsrika produkter som har tagits fram vid HCH – BikeAround. Bild: KLAS SJÖBERG

2012

2011

93

115

95

Artiklar presenterade vid konferenser

139

128

138

Refereegranskade artiklar presenterade vid konferenser

118

104

104

3

7

12

Artiklar i tidskrifter

Doktorsavhandlingar

2010

Licentiatuppsatser

2

4

4

Monografier som har kvalitetsgranskats

7

5

8

114,5

115,4

99,5

Total kostnad (mnkr.)

tabell 17. sammanställning av forskningens resultat 2010–2012.

23

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Omvärldssamverkan E

n högskola är mer än en plats för utbildning och forskning. Högskolan är också en mötesplats för människor, organisationer och kulturer. Högskolan är en kunskapsbank för näringsliv och samhälle.

För Högskolan i Halmstad är det en övertygelse att den nyttigaste – och också den nödvändigaste – kunskapen för att kunna möta alltmer komplexa samhällsutmaningar, är den som sker över ämnes- och organisationsgränser.

Lokalt, regionalt, nationellt och globalt.

Högskolan i Halmstad arbetar aktivt och strategiskt för att skapa en dynamisk och adekvat omvärldssamverkan. Med det menas samverkan som anpassas till olika ämnesområdens förutsättningar och möjligheter, och som utgör en aktiv del i samhällsutvecklingen. Förändrade omvärldskrav på bland annat utbildningens kvalitet, forskningsprofilering och lärosätenas förmåga att bygga omvärldsrelationer, har också präglat samverkansarbetet under 2012. Både i form av interna organisationsöversyner och i behovet av fördjupad samverkan med organisationer och aktörer.

Högskolan har i nära anslutning till utbildnings- och forskningsmiljöerna under 2012 arbetat med att förstärka den centrala funktionen för att stödja lärosätets strategiska satsningar på samverkan, och att kommunicera vad som sker inom forskning och utbildning till omvärlden.

Bland annat har en ny funktion för 24

forskningsstöd skapats, en stödresurs för att skapa förutsättningar för fler nationella och internationella forskningssamarbeten.

Regional samverkan Högskolan har under 2012 tecknat ett unikt samarbetsavtal med Region Halland på övergripande nivå. Det är ett avtal där båda parter tar steg för att fördjupa samarbetet inom en rad olika områden: • vårdutveckling • hälsoutveckling och livsstil • hälsoteknik och hälsoekonomi • kultur och kreativa näringar • kommunikationer, logistik, infrastruktur och e-tjänster • bioenergi Avtalets formalisering av angelägna utvecklingsområden stärker de organisatoriska och relationsmässiga förutsättningarna för att gemensamt hantera nuvarande och kommande samhällsutmaningar på ett strukturerat och dynamiskt sätt. Dessutom skapas en helhetssyn på Hallands utveckling.

Samarbetsavtalet mellan Högskolan i Halmstad och Region Halland stödjer därmed en övergripande process i respektive organisation: • Region Hallands fortsatta utveckling som egen region med direktval till regionfullmäktige och utökat formellt ansvar för regional utveckling.

• Högskolan i Halmstads profilering som forskningslärosäte där KKmiljöutnämningen öppnar stora möjligheter men även ställer krav

på lärosätet att skapa långsiktiga relationer med regionala aktörer och företag.

Kommunsamverkan Under året har motsvarande diskussioner om strukturerat samarbete förts med de halländska kommunerna för att tillsammans med Region Halland bygga en stabil plattform för ett långsiktigt regionalt samarbete. Målet är att Högskolan i Halmstad som det innovationsdrivande lärosätet på ett tydligt sätt ska bidra till att Halland blir en innovationsdrivande region.

Som ett led i detta har ett visionsarbete inletts i styrelsen för Science Park Halmstad AB, som Högskolan äger tillsammans med Halmstads kommun. I detta utvecklingsarbete deltar Region Halland för att bredda och förstärka arbetet med att skapa en bred plattform för ett förstärkt innovationsklimat i regionen.

Högskolan i Halmstads innovationsprofilering, där forskningen kan bidra med värdeskapande processer, ligger både i linje med kommunernas utvecklingsambitioner och med deras behov av att till exempel stödja näringslivets strukturomvandling utifrån globaliseringens påverkan.

Ett exempel på ett område som har utvecklats under året är elektronikområdet. Halmstad håller på att utvecklas till ett för Sverige betydelsefullt kluster för avancerad elektronikutveckling. För att ytterligare främja tillväxt och utveckling har ett

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

15-tal elektronikföretag tillsammans med Högskolan under 2012 startat ett utvecklingsarbete för framtiden.

Målet är att skapa ett högteknologiskt elektronikcentrum i Halmstad som stärker både industri och akademi. Det innebär att ett nytt viktigt resurscentrum med avancerad testutrustning byggs. En mötesplats där innovationer och avancerade tester på nya elektronikprodukter kan genomföras. Företag och forskare får möjlighet att träffas och pröva nya teorier i en välutvecklad laborativ miljö. Doktorander och studenter får samtidigt en chans till utbildning som ger den spetskompetens näringslivet kan använda för utveckling av produkter och verksamhet.

Framgångsrika studenter På Högskolan i Halmstad har de flesta program på grundutbildningsnivå någon form av samverkan med arbetslivet och omvärlden. I likhet med tidigare år fick Högskolan också under 2012 flera bevis för detta aktiva och medvetna arbete. Många stipendier och priser från företag och organisationer delades ut till studenter vid lärosätet. Flera utmärkelser gick till studentprojekt just för att de har skett i samarbete med företag och andra organisationer. Några exempel är Swedish Embedded Award där flera projekt från Högskolan i Halmstad

var nominerade i studentkategorin, som dessutom för andra året i rad vanns av studenter från Högskolan i Halmstad. Högskolans studenter placerade sig bäst av alla högskolor i SM i ekonomi under 2012, och lärosätet är värd för tävlingen 2013.

Venture Cup, Sparbanksstiftelsen Kronan och Energi- och miljötekniska föreningen är andra exempel där Högskolans studenter har rönt framgångar under året.

Karriärcentrum och jobbportal Under året fattade rektor beslut om att permanenta den verksamhet kring karriärstöd för studenter som under 2011 pågick som försöksverksamhet vid lärosätet – Karriärcentrum.

I strävan att underlätta kontakterna mellan studenter och arbetsliv har Högskolan därtill ingått ett avtal om en lärosätesövergripande jobb- och karriärportal – CareerGate. Portalen, som är knuten till Europas största karriärnätverk, Graduateland, lanserades under våren. Flera andra lärosäten i Skandinavien har samma slags portal. Via CareerGate kan både uppdragstagare och uppdragsgivare söka och annonsera till exempel examensarbete, uppsatser, praktik och anställningar. För Högskolans studenter betyder portalen att de nu har tillgång till en internationell kvalitetssäkrad plattform som stöd i

sin framtida karriär, redan från första studiedagen. För Högskolan innebär det en effektivare verksamhet, ökad enhetlighet, tydlighet och tillgänglighet liksom ökad servicegrad. Förutom portalen arbetar Karriärcentrum med olika aktiviteter – under namnet Karriärtisdagar – samt karriärförebilder som är tidigare studenter vid Högskolan i Halmstad.

Prestationer av samverkan Enligt 3 kap. 1 § i Förordning en (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Vad gäller prestationer för samverkan kan dessa vara av helt olika karaktär och ekonomiska mått är svåra att definiera och ställa i relation till prestationer. Ett sätt att åskådliggöra prestationer för samverkan kan vara att redovisa andelen av externt finansierad verksamhet i ekonomiska termer som omsättning i relation till total omsättning för grundutbildning respektive forskning, se tabell 18.

Detta mått kan påvisa förändringen av samverkan med ekonomiska mått som bas.

Andel externfinansierad verksamhet Grundutbildning Forskning

2006

2012

2011

2010

2009

2008

2007

7,0 %

6,9 %

6,6%

7,2%

7,3 %

8,8 %

7,4 %

53,3 %

54,1 %

48,0 %

50,0 %

51,0 %

52,0 %

51,0 %

Tabell 18. prestationsmått för samverkan 2012–2006.

25

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Personal

E

tt av målen för kompetensförsörjningen år 2012 var att fortsätta att tillgodose Högskolans behov av kärnkompetens inom strategiska ämnesområden och att arbeta med att förstärka kärnkompetensen och tillgodose behoven inom styrkeområdena organisation, produkter och livskvalitet. Ett annat mål var att genom kvalificerade rekryteringar kvalitetsförstärka det gemensamma stöd som Högskolans strategiska satsningar kräver.

Under år 2012 var medeltalet månadsanställda vid Högskolan 582,17 (603,17 år 2011) medan antalet årsarbetskrafter var 495,95 (506,73 år 2011). Antalet månadsanställda har under 2012 minskat med 3,48 procent, liksom antalet årsarbetskrafter med 2,13 procent.

26

Antalet utlysta anställningar har under året kraftigt minskat från 74 år 2011 till 37 år 2012. Av dessa tillsattes 22 medan 13 tillsättningar inte hann bli klara under året och avbröts. Av de 22 anställningar som har tillsatts har 11 varit inom kärnkompetensen.

Under 2012 har antalet professorer minskat från 44 till 41, de tre som slutade var män varför andelen kvinnliga professorer har ökat från 18 till 19,5 procent. Ingen nyrekrytering av professorer har skett under året.

Antalet universitetslektorer har minskat från 176 föregående år till 161. Även antalet universitetsadjunkter minskade från 183 till 175, se vidare tabell 19. Bland universitetslektorerna och universitetsadjunkterna är det dock, liksom föregående år, en mycket jämnare fördelning mellan män

och kvinnor än bland professorerna.

Nettounderskottet av kärnkompetens blev 26 anställningar.

Målet har varit att andelen tillsvidareanställd forskarutbildad lärarpersonal ska fortsätta att öka. Antalet tillsvidareanställda lärare var 262 (254 år 2011) och av dessa var 52,3 procent disputerade, vilket är en påtaglig minskning från förra året då andelen var 58 procent. Antalet med docentkompetens fortsatte dock att öka från 40 till 42 personer. Doktorander med doktorandanställning ökade från 24,74 årsarbetskrafter 2011 till 27,50 år 2012.

Personalomsättningen under kalenderåret 2012 var lägre i jämförelse med 2011, 14 procent 2012 mot 15,9 procent år 2011. Omsättningen

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

2012

2011

2010

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

8

33

41

8

36

44

8

33

41

Professorer Lektorer

81

80

161

87

89

176

79

81

160

Adjunkter

92

83

175

97

86

183

82

79

161

181

196

377

192

211

403

169

193

362

Totalt

tabell 19. personal inom kärnkompetensen fördelad på befattningar och kön 2010–2012.

Kärnkompetens

2012

2011

2010

14,4

15

14

2012

2011

2010

Kärnkompetens

47,2

48,2 år

48,5 år

5,9

0

0

Ledningskompetens

54.5

53,2 år

53,9 år

Stödkompetens

13,5

18,3

17

Stödkompetens

44,5

44,2 år

44,1 år

Personalomsättning totalt

14,0

15,9

15

Genomsnittsålder, totalt

46,5

47,1 år

47,2 år

Ledningskompetens

tabell 20. omsättning av personal i procent 2010–2012.

inom kärnkompetensen var 14,4 procent (15), inom ledningskompetensen 5,9 procent (0) och inom stödkompetensen 13,5 procent (18,3).

Den största rörligheten fanns liksom år 2011 i åldersgruppen upp till 29 år, se vidare tabell 20.

Kompetensförsörjning avseende åldersstruktur Pensionsavgångarna under året var totalt 15 personer, varav 8 inom kärnkompetensen och 7 inom stödkompetensen.

Pensionsavgångarna fortsätter att påverka verksamheten och kräver nya rekryteringsmål. Under åren 2012– 2016 uppnår 57 anställda pensionsåldern (65 år) varav 36 inom kärnkompetensen. Åldersstrukturen för 2012 visar på en sänkning av medelåldern

tabell 21. personalens genomsnittsålder 2010–2012.

när det gäller kärnkompetensen och ledningskompetensen medan genomsnittsåldern för stödkompetensen är ungefär densamma, se tabell 21. Totalt sett har genomsnittsåldern minskat.

Under året tecknades sex nya delpensionsavtal (sex 2011) och totalt hade 19 medarbetare delpension (16 år 2011).

Sjukfrånvaro Tabell 22 redovisar de anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den totala ordinarie arbetstiden fördelat på män och kvinnor i åldersgrupperna 29 år eller yngre, 30–49 år samt 50 år eller äldre för perioden 2010–2012.

Sjukfrånvaron fortsätter vara på en relativt låg nivå. Omfattningen av den totala sjukfrånvaron 2012 var

1,4 procent av alla anställdas sammanlagda arbetstid, vilket är marginell ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2011. Störst förbättring av sjuktalet har skett för män i åldersgruppen 29 år eller yngre där sjuktalet har minskat med 0,6 procentenheter jämfört med 2011. En minskning har även skett för kvinnor i åldersgruppen 30–49 år. Sjuktalet har ökat med 1,1 procentenheter för kvinnor i åldersgruppen 0–29 jämfört med föregående år. Det har även skett en ökning av sjuktalet för män i åldersgrupperna 30–49 år och för 50 år eller äldre sedan föregående år.

Tabell 23 redovisar antalet långtidssjukskrivna personer de senaste tre åren samt andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 kalenderda27

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

2012

2011

2010

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

kvinnor

män

totalt

29 år och yngre

2,2

0,0

1,2

1,1

0,6

0,9

4,2

0,2

2,4

30–49 år

1,5

1,1

1,3

1,7

0,8

1,3

2,2

0,8

1,6

50 år och äldre

2,1

0,9

1,5

2,1

0,7

1,4

2,7

1,2

2,0

Totalt

1,8

0,9

1,4

1,8

0,8

1,3

2,5

0,9

1,8

tabell 22. sjukfrånvaro i procent av sammanlagd arbetstid per ålderskategori 2010–2012.

Långtidssjukskrivna Antal personer Andel av totala sjukfrånvaron

2012

2011

2010

14

18

20

49 %

50 %

60 %

tabell 23.antal långtidssjukskrivna (60 kalenderdagar eller mer) samt långtidssjukfrånvarons andel av totala sjukfrånvaron 2010–2012.

gar eller mer (långtidssjukskrivna).

2012 står de långtidssjukskrivna för 49 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med 2011.

Antalet långtidssjukskrivna uppgår till 14 personer 2012 vilket är en minskning med fyra personer sedan föregående år. Sammansättningen av antalet långtidssjukskrivna män och kvinnor har förändrats mellan åren.

2010 var 15 kvinnor och fem män långtidssjukskrivna och 2011 var 11 kvinnor och sju män långtidssjukskrivna. 2012 uppgår antalet långtidssjukskrivna till nio kvinnor och fem män.

God personalpolitik En medarbetarundersökning, personalbarometer, genomfördes under 2012. Undersökningen, som är en del av Högskolans systematiska kvalitets- och arbetsmiljöarbete, har 28

2008

2012

Arbetsklimat

76

73

HH som organisation

65

67

2

Styrkeområden

78

75

-2

Ledarskap

68

72

4

Fysisk arbetsmiljö

73

74

1

Totalindex

70

72

2

tidigare genomförts 2003, 2006 och 2008. Svarsfrekvensen 2012 var 79 procent vilket anses vara bra. Nöjd Medarbetarindex, NMI, har gått upp två procentenheter till 72 procent sedan förra mätningen, vilket stärker en uppåtgående trend. Det är fem delområden som bedöms i NMI: arbetsklimat, Högskolan som organisation, styrkeområden, ledarskap samt fysisk arbetsmiljö.

Av figur 1 framgår att NMI-värdet har ökat för samtliga indexområden utom för Styrkeområde som har minskat något. Högst siffra får Arbetsklimatet med 78 procent och störst förbättring står Ledarskapet för, som har gått upp fyra procentenheter.

En jämförelse baserad på tio lärosätens NMI (hela lärosäten eller enstaka institutioner) visar att Högskolan i Halmstad har högst värde på fyra av

Trend

Diff.

2

Figur 1. NMI per indexområde 2008–2012.

fem indexområden samt det högsta totala NMI-värdet. Resultatet av en medarbetarundersökning är ett viktigt instrument för Högskolan för att säkerställa framgångsfaktorer och för att få underlag för ytterligare förbättringar i den gemensamma arbetsmiljön.

Stora satsningar görs, och har gjorts, på ett brett utbud av friskvårdsaktiviteter. Målet är att erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter så att så många som möjligt kan delta. Högskolan ser detta som ett sätt att öka välbefinnandet och förebygga sjukskrivningar. Satsningar på olika former av personalutveckling genom centrala utbildningsinsatser har genom strategisk planering ökat och efterfrågan på platserna har varit stor. Högskolan i Halmstad ska vara en attraktiv arbetsplats och attrahera såväl lärare, forskare som teknisk och administrativ personal att söka sig till lärosätet.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Lika villkor I

Högskolans policy för lika villkor, lika rättigheter och möjligheter betonas vikten av ett aktivt arbete för att säkerställa demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter liksom att mångfald är en kvalitetshöjande faktor som alltid ska beaktas. Arbetet för lika villkor, lika rättigheter och möjligheter är en kontinuerlig process och involverar både personal och studenter. Rådet för lika villkor (RLV), ett rådgivande organ till rektor, är ett stöd i detta arbete. Rådet har i uppgift att stimulera utveckling, sprida kunskap och information samt vara ett forum för samverkan mellan arbetsgivare och personal i frågor kring lika villkor. Åtgärder 2012 Under våren 2012 lades Centrum för lika villkor ner samtidigt som anställningen för centrumets koordinator flyttades till personalavdelningen och fick beteckningen likavillkorssamordnare. Likavillkorssamordnaren är ledamot och sekreterare i Rådet för lika villkor och sekreterare i kvalitetsrådet.

Detta är ett led i arbetet med att tydligare integrera likavillkorsfrågorna i Högskolans kvalitetsprocesser.

Under hösten 2012 låg störst fokus kring frågan om lika villkor på arbetet med analys och rapportering av personalbarometern 2012. Högskolan fortsätter också att delta i Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex JÄMIX, där nya uppgifter tas fram och lämnas in årligen.

Rådet för lika villkor fick under 2012 fem nya ledamöter. Dessa fick i upp-

drag att genomgå en webbaserade utbildningen om jämställdhet, arrangerad av KRUS – Kompetensrådet för utveckling i staten.Vidare har diskussioner förts om rådets och ledamöternas uppdrag, roller och ansvar.

I regleringsbrevet för 2012 ställs krav på Högskolan att under 2012–2015 uppnå ett rekryteringsmål där minst 40 procent av alla professorer som anställs ska vara kvinnor. Ett led för att nå detta mål är beslutet att under 2012 starta ett meriteringsprogram för kvinnor. Totalt 3,2 miljoner kronor avsätts 2012–2014 för att tio kvinnor vid lärosätet ska få möjlighet att meritera sig till docent respektive professorsnivå.

Utvecklingsprojektet Genus och mångfald i undervisningen (GMU) är avslutat och rapporten från 2011inkluderar förslag på att integrera arbetet i mer ordinarie strukturer. Därför ska det fortsatta arbetet med GMU-frågorna närmare kopplas till RLV:s arbete med att operationalisera policyn och handlingsplanen för lika villkor.

Två projekt som slutrapporterades under 2012 är Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system (G-EIS) vid Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik och det lärosätesövergripande Ledarskap för en jämställd och hållbar högre utbildning. Det senare ledde till slutsatser som kommer att beaktas i revideringen av policyn och handlingsplanen för lika villkor. Inom GEIS-projektet togs två verktyg fram

– ett för kartläggning och en enkätmall – som ska utvärderas för möjlig användning på bredare front.

Utbildningar, konferenser, nätverk och seminarier Likavillkorssamordnaren, ledamöter i RLV, och medarbetare vid personalavdelningen har under året bevakat och deltagit i utbildningar, konferenser, nätverk och seminarier på området. Bland annat ovan nämnd KRUS processledarutbildning för arbete med VIS, Värdegrund i staten.. Övriga genomgångna utbildningar är: ”Jämställda löner” på Diskrimineringsombudsmannen, DO, (inför lönekartläggning 2013), samt i verktygen ”DialogManager” och ”QuickSearch” (för bland annat används för undersökningar, så kallade barometrar).

Högskolan har också bidragit med utbildningsinsatser om lika villkor, bland annat för studeranderepresentanter genom Studenthälsan, inom uppdragsutbildningen Korta vägen, för studenter genom Karriärcentrum, inom meriteringsprogrammet för kvinnor och i workshoppar med doktorander. Återkommande externa uppdrag är utbildningar om lika villkor för chefer och skyddsombud inom Region Halland samt för handledare i näringslivet inom Teknikcollege Halland.

29

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Högskolebiblioteket B

ibliotekets roll som stöd och samarbetspartner i Högskolans verksamhet innebär en ständig utveckling av tjänste- och medieutbudet för att säkerställa informationsförsörjningen och bidra till goda förutsättningar för lärande. Biblioteket eftersträvar en god tillgänglighet både digitalt och fysiskt. Under terminstid är besöksantalet högt och grupprum och andra sittplatser är ofta upptagna.

I biblioteket erbjuds support för informationssökning och it–frågor.

Sökhandledning ges även i form av bokad undervisning och enskild handledning till studenter och forskare. Aktiviteten ”Att skriva uppsats” genomförs i samarbete med representanter för olika delar av Högskolan, har vidareutvecklats under året och återkopplingen från såväl studenter som medverkande presentatörer har varit positiv.

Publikationsdatabasen i DiVA–systemet är en viktig resurs för Högskolans kvalitetsarbete och biblioteket granskar posterna så att ett bra underlag för sökning, statistik och olika typer av utvärderingar fås fram. Inför kommande utvärdering av forskningen vid Högskolan (ARC13) har biblioteket arbetat med att kvalitetssäkra posterna i DiVA. Biblioteket erbjuder studenter undervisning i informationssökning. Studentens informationskompetens och lärande står i centrum och moment som tas upp är litteratursökning, källmedvetenhet och referenshantering.

30

För att stärka undervisande bibliotekariers pedagogiska kompetens har under året ett samarbete med Centrum för lärande och utbildning inletts och en utbildning har planerats.

Flera medarbetare har genomgått fortbildning och varit aktiva i olika nätverk för biblioteks- och utbildningsfrågor. Ett nytt nätverk för bibliotekarier inom sociologi och närliggande områden har initierats.

STATISTIK

om möjligt ses som inköpsförslag eftersom vi arbetar med efterfrågestyrt förvärv. En annan möjlig orsak är ökad e-tillgång, genom prenumerationer och genom att alltmer vetenskapligt material publiceras fritt tillgängligt på nätet (open access).

Antalet förvärvade tryckta böcker minskar som en följd av satsning på elektroniskt tillgänglig litteratur och för att biblioteket har begränsade resurser. Antalet elektroniskt tillgängliga böcker ökar stadigt. Antalet prenumererade tidskrifter varierar, vilket beror dels på svårigheter att få fram exakta uppgifter från leverantörerna, dels på att förlagen säljer och köper titlar under året.

Antalet utlån sjönk något under 2012.

En möjlig förklaring är att tillgången till elektroniskt tillgängliga informationskällor ökar. En större medvetenhet om vikten av att studenterna använder vetenskapliga tidskriftsartiklar för sina uppsatser kan också bidra till Antalet studenter som deltog i biblioatt antal bokutlån minskar. Antalet tekets undervisning i informationslån av tryckta böcker har minskat med sökning var 1 129 (1 141 år 2011) 18 procent från 2010. En markant fördelat på 188 lektionstimmar (214 ökning av lånen skedde från 2007 till år 2011).

2009. Det finns antagligen ett antal faktorer som samlat har bidragit till att lånen nu minskar. En av dessa är antalet helårsstudenter. Under åren 2007 till 2009 ökade antalet 2012 2011 2010 studenter krafUtlån, totalt antal 81 878 84 647 98 594 tigt. Nu minsvarav utlån till andra bibliotek 2 791 2 450 2 045 kar Högskolan Inlån och kopior antalet studenfrån andra bibliotek (antal) 1 473 1 720 2 144 ter igen.

Förvärv av tryckta böcker (antal) 1 706 2 112 2 403 Inlånen minskar, vilket beror på att fjärrlånebeställningar

Elektroniskt tillgängliga böcker (antal)

83 740

75 257

54 363

Elektroniskt tillgängliga tidskrifter (antal titlar i prenumeration)

13 591

~11 000

~11 000

tabell 24. in- och utlåning samt förvärv, högskolebiblioteket 2010–2012.

Redovisade data kommer från bibliotekets administrativa system, LIBRIS samt leverantörer av databaser och tidskrifter.

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Ekonomisk resultatredovisning Förvaltningsberättelse RESULTAT Driftsresultatet för verksamhetsåret 2012 blev ett överskott på 0,4 miljoner kronor (15,9 miljoner kronor år 2011) exklusive dotterbolag -0,3 miljoner kronor (-0,5).

Under 2012 har lärosätet uppnått ekonomisk balans.

Med det balanserade resultatet från 2012 har lärosätet en framtida utvecklingspotential.

Högskolan har fullgjort grundutbildningsuppdraget för 2012 och avräknat hela anslaget 349,3 miljoner kronor (365,6 miljoner kronor år 2011). Utfallet blev 356 miljoner kronor av uppdraget, överprestationerna uppgår därmed till 6,7 miljoner plus 0,7 miljoner från decemberdifferensen. Totalt kan maximalt 10 procent sparas vilket motsvarar 34,9 miljoner kronor. Sedan tidigare fanns 36,6 miljoner sparade vilket medför att årets överprestationer inte kan sparas.

Dotterbolaget Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag (HHUAB) genererade ett underskott på 0,3 miljoner kronor (-0,5 miljoner kronor år 2011).

INTÄKTER De totala intäkterna år 2012 var 487,7 miljoner kronor (508,2 miljoner kronor år 2011), en minskning med 4 procent jämfört med budgetåret 2011. Anslaget för grundutbildning var 349,3 miljoner kronor jämfört med 2011 då anslaget var 365,6 miljoner kronor, vilket innebär en faktisk minskning med 16,3 miljoner kronor eller 4,4 procent. Bakgrunden till minskningen var regeringens tillfälliga satsning på nya platser åren 2010 och 2011 vilken upphörde 2012 och därmed minskade anslaget med ovan nämnda 16,3 miljoner kronor.

Över-/ underskott t.o.m. år -2

Över-/ underskott t.o.m. år -1

102

177

24

16

-460

1 451

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter not 1

-318

-682

Summering

-652

962

Forskning Uppdragsforskning

1 122

1 668

Summering

1 122

1 668

-381 0

Verksamhet Uppdragsverksamhet Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY, m.m.

Uppdragsutbildning

Kostnader år 2012

Över-/ underskott år 2012

356

297

59

216

200

16

32

8 583

8 294

289

1 740

5 410

5 601

-191

-873

14 565

14 392

173

1 135

7 309

6 250

1 059

2 727

7 309

6 250

1 059

2 727

-382

486

360

126

-256

0

0

0

0

0

-381

-382

486

360

126

-256

89

2 248

22 360

21 002

1 358

3 606

Intäkter år 2012

Ack. över-/ underskott utgående år 2012 236

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Upplåtande av bostadslägenhet – utbytesprogram och gästforskare Högskoleprovet Övriga avgifter inom forskning och forskarutbildning Summering

TOTAL

Not 1: verksamhet enligt regeringsbeslut avser kostnader för förberedelser avseende ny förordning (2010:543) för studieavgifter för utländska studenter Kommentarer Med år 0 menas det senaste avslutade räkenskapsåret.

Intäkterna enligt 4 § avgiftsförordningen uppgick till 6,4 mnkr. (7,8 mnkr. år 2011). Övriga intäkter för avgifter uppgick till 0 mkr. (0 mkr. år 2011). tabell 25. beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2012 där intäkterna disponeras. (belopp i tkR.)

31

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Avgifter och ersättningar uppgick till 28,7 miljoner kronor (29,8 miljoner kronor år 2011). Uppdragsutbildningen uppgick till 8,8 miljoner kronor (9,9 miljoner kronor 2011). Uppdragsforskningen uppgick till 7,3 miljoner kronor (8,7 miljoner kronor 2011), se tabell 25.

Bidragsfinansierad verksamhet minskade i omfattning, utfallet blev 55,4 miljoner kronor jämfört med 59,1 miljoner kronor år 2011.

Grundutbildningen omsatte totalt 375,3 miljoner kronor. 2011 var omsättningen 394 miljoner kronor. Minskningen med 16,3 miljoner kronor berodde till största del på att det statliga anslaget minskade.

Antalet helårsstudenter har minskat med 370 hst vilket motsvarar planerad nedgång med 7 procent under 2012 jämfört med 2011. Totalt har 5 234 helårsstudenter (hst) avräknats (5 604 hst år 2011) för ordinarie grundutbildningsuppdrag, som var 349,3 miljoner kronor (365,6 miljoner kronor år 2011). 2010 var utfallet 6 078 vilket var det högsta uppmätta antalet för Högskolan. Minskningen mellan 2012 och 2010 var 14 procent. Lärosätet har medvetet minskat volymen inom grundutbildningen för att bättre anpassa sig till det minskade uppdraget från regeringen. Under föregående år 2011 gjordes överprestationer med 6,7 miljoner eller 1,9 procent (11 miljoner år 2011) vilket inte kan intäktsföras i resultatet då takbeloppet redan är uppnått.

Forskningsverksamheten omsatte totalt 112,4 miljoner kronor jämfört med 2011 då omsättningen var 113,8 miljoner kronor.

KOSTNADER Kostnaderna har minskat till 487,3 miljoner kronor (492,3 miljoner kronor år 2011, minskning med 1 procent jämfört med budgetåret 2011. Personalkostnaderna var 328,9 miljoner (327,3 miljoner år 2011) en ökning med 0,5 procent. Antalet årsarbetskrafter var 496 (506,7 år 2011).

Personalkostnaden per årsarbetskraft var 663 tkr. jämfört 32

med 646 tkr. för 2011 en ökning med 2,6 procent. Medelantalet månadsanställda har minskat till 582,2 jämfört med 2011 då antalet var 603,2, en minskning med 3,5 procent.

Lokalkostnaderna är i stort sett oförändrade och övriga driftskostnader minskade med 8 procent. Andelen lokalkostnader av totala kostnader är 15,2 procent, jämfört med 15,0 procent för 2011. Avskrivningarna uppgick till 15,2 miljoner kronor (16,3 miljoner kronor år 2011).

INVESTERINGAR Nya investeringar i maskiner, inventarier och installationer har gjorts med totalt 8,0 miljoner vilket är en ökning med 1,6 miljoner kronor jämfört med föregående verksamhetsår (6,4 miljoner kronor år 2011). Investering i annans fastighet har ökat till 3,6 miljoner kronor (0,8 miljoner kronor år 2011).

Det totala bokförda värdet var vid utgången av året för materiella anläggningstillgångar 34,2 miljoner kronor (37,3 miljoner kronor år 2011), varav investering i annans fastighet 9,6 miljoner kronor (10,2 miljoner kronor år 2011), maskiner och inventarier 24,6 miljoner kronor (27,1 miljoner kronor 2011). Immateriella tillgångar (främst dataprogram) uppgick till 1,1 miljoner kronor (1,3 miljoner kronor år 2011).

MYNDIGHETSKAPITALET per 31 DECEMBER 2012 Det samlade myndighetskapitalet uppgick per den 31 december 2012 till 74,3 miljoner kronor (74,1 miljoner kronor år 2011). Fördelat per verksamhetsområde svarar grundutbildningen för 71,2 miljoner kronor (68,4 miljoner kronor år 2011) och forskningen för -2,2 miljoner kronor (-0,1 miljoner kronor år 2011). Myndighetskapitalet för holdingbolaget Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHUAB, uppgick till 5,4 miljoner kronor (5,9 miljoner kronor år 2011). Myndighetskapitalet (exklusive HHUAB koncern) uppgår per den 31 december 2012 till 14 procent av de totala kostnaderna

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

för verksamheten, vilka uppgår till 487,3 miljoner kronor. År 2011, uppgick andelen myndighetskapital till 13,9 procent. Enligt tidigare besparingsplan förstärktes myndighetskapitalet för att kunna matcha neddragning av takbeloppet för grundutbildningen, som var beslutad från regeringen med 26 miljoner inför 2012, och att därmed kunna förstärka samverkan mellan grundutbildning, forskning och profilering bland annat med anledning av att lärosätet erhöll rättigheter för forskarutbildning med start under 2011.

HÖGSKOLAN I HALMSTADS UTVECKLINGSBOLAG Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHUAB, är ett av staten helägt aktiebolag företrätt av Högskolan i Halmstad. HHUAB har lämnat sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2012. Bolagets verksamhet består i att genom hel- eller delägda bolag bedriva forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att kommersiellt exploatera projekt framtagna eller uppkomna inom ramen för Högskolan i Halmstads verksamhet. Gränsdragningen mellan Högskola och holdingbolag är tydlig då holdingbolaget ägnar sig enbart åt investering i olika projekt och bolag.

Det är dels investeringar i nya kunskapsintensiva bolag som har koppling till Högskolan i Halmstad, dels strategiska investeringar som har koppling till det lokala och regionala innovationssystemet, exempelvis Science Park Halmstad AB. Något utvecklat operativt samarbete finns för närvarande inte med andra holdingbolag. Vidare finns ett nytt ägardirektiv, taget under 2012 av högskolestyrelsen för holdingbolagets framtida verksamhet, tillsammans med ett uppdrag om att utreda möjligheter inom det framtida innovationssystemet kring Högskolan i Halmstad. Staten har sedan 1998 varit företrädd av Högskolan i Halmstad i HHUAB. Under 2008 nybildades ett dotterbolag, Högskolan i Halmstads investeringsaktiebolag HHIAB. Under 2008 nybildades ett dotterbolag, Högskolan i Halmstads investeringsaktiebolag HHIAB. Bolaget ägs tillsammans med Länsförsäkringar Halland och har för närvarande en portfölj på sju bolag.

Bolaget har under året gjort investeringar med 125 tkr. i befintliga portföljbolag. Investeringar i nya bolag har gjorts med 250 tkr. Årets vinst vid försäljning av portföljaktier uppgick till 594 tkr. Några av portföljbolagen har haft en ogynnsam utveckling under året. Nedskrivningar har därför gjorts med 795 tkr. Avveckling av portföljaktier har gjorts med förlust 283 tkr. Total resultatpåverkan var 484 tkr. Bolagets inriktning av verksamheten med att stödja nystartade företag med ägarkapital kommer att fortsätta. Trots att nyföretagandet och entreprenörskapet vid Högskolan i Halmstad och i regionen påverkas av den finansiella krisen, beräknas verksamheten komma att bedrivas på samma nivå som föregående år.

Resultatet för koncernen för 2012 blev -421 tkr. (-785 tkr.), varav minoriteten belastas med 137 tkr. (242 tkr.) och kvarvarande del, en förlust på -285 tkr. (-543 tkr.), belastar Högskolan i Halmstad. Under 2012 har även Högskolan beslutat om nya ägardirektiv för bolaget.

Styrelsen har haft följande sammansättning under året: Mikael Alexandersson (ordförande), Lennart Andrén, Gerda Böcklinger, Bengt Sjöholm, Bertil Svensson, Carina Ihlström-Eriksson och Anders Åhlund. Vd i bolaget har varit Lars-Göran Persson.

Rektor initierade i september en översyn av HHUAB, HHIAB och Science Park Halmstad (SPH). Uppdraget innebär att granska förutsättningarna för att stärka Högskolan i Halmstad vad gäller forskning, innovation och uppdragsverksamhet genom att utveckla HHUAB, HHIAB och SPH. Uppdraget ska rapporteras vid halvårsskiftet 2013.

33

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Myndighetskapital 2012-12-31 (belopp i tkr.)

Balanserad kapitalförändring

Verksamhetsgren

Årets kapitalförändring

Summa

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Grundutbildning respektive utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt uppdrag i regleringsbrev

not 1

Uppdragsverksamhet

67 849

2 471

70 320

577

299

876

-1 822

-3 153

-4 975

1 668

1 059

2 727

68 272

676

68 948

Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete Forskarutbildning respektive utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsverksamhet

Summa myndighetskapital Myndighetskapital holdingbolag Statskapital

4 000

0

4 000

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

1 945

-543

1 402

not 1 Resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag ingår. Från balanserad kapitalförändring har 2011 års resultat, -543 tkr., omförts till resultatandelar i dotterföretag.

Samfinansiering (belopp i tkr.)

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2012 ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet. Nedan redovisas bidragsfinansierad verksamhet uppdelad per verksamhetsområde samt andel från externa finansiärer respektive samfinansiering av anslag.

2012 Forskningsbidrag

1

52 132

2011 84 %

2010 96 %

41 197

99 %

1

Anslagsdel

9 597

16 %

2 250

4%

314

1%

Totalt

61 729

100 %

54 482

100 %

41 511

100 %

Grundutbildningsbidrag

3 317

83 %

6 869

90 %

7 780

90 %

Anslagsdel

703

17 %

676

10 %

808

10 %

Totalt

4 020

100 %

7 545

100 %

8 588

100 %

Inom samfinansiering ingår IS-lab med projektet KK-Caisr och CC-lab med projekt Ceres.

34

52 232

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Resultaträkning (belopp i tkr.)

2012

2011

VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag

not 1

401 870

417 308

Intäkter av avgifter och ersättningar

not 2

28 718

29 793

Intäkter av bidrag

not 3

55 449

59 102

Finansiella intäkter

not 4

1 671

1 954

487 708

508 157

Summa verksamhetens intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER

328 918

327 328

Kostnader för lokaler

74 146

73 762

Övriga driftskostnader

68 231

73 986

Kostnader för personal

not 5

Finansiella kostnader

not 6

Avskrivningar

not 8, not 9

Summa verksamhetens kostnader VERKSAMHETSUTFALL RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

809

855

15 175

16 351

487 279

492 281

430

15 876

-285

-543

UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter mm som inte disponeras av myndigheten

0

0

Medel som tillförts statsbudgeten

0

0

Saldo uppbördsverksamhet

0

0

5 564

3 139

TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från myndighet för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag samt transferering

83

3 526

Lämnade transfereringar

-5 659

-6 663

Saldo transfereringar

-12

2

133

15 334

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

not 7

35

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Balansräkning (belopp i tkr.)

TILLGÅNGAR

2012

2011

1 154

1 276

Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar

not 8

711

0

1 865

1 276

Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer mm Summa materiella anläggningstillgångar

not 9

0

18

9 584

10 201

24 621

27 109

34 205

37 328

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag

not 10

Summa finansiella anläggningstillgångar

5 117

5 402

5 117

5 402

Fordringar Kundfordringar

not 11

Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa fordringar

3 789

3 203

7 912

9 135

166

183

11 867

12 521

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader

not 12

19 074

18 529

Upplupna bidragsintäkter

not 13

12 916

13 039

Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter

97

149

32 087

31 716

Avräkning Statsverket Avräkning Statsverket Summa avräkning Statsverket

0

0

not 14

0

0

not 15

114 451

109 181

Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank

6

13

Summa kassa och bank

114 457

109 194

SUMMA TILLGÅNGAR

199 599

197 437

Statskapital

4 000

4 000

Resultatandelar i dotterföretag

1 402

1 945

68 815

52 938

KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring

not 16

Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital

133

15 334

74 350

74 217

Avsättningar Avsättning för pensioner mm

not 17

2 623

2 137

Övriga avsättningar

not 18

5 588

5 074

8 212

7 211 37 640

Summa avsättningar Skulder mm Lån i Riksgäldskontoret

not 19

33 974

Skulder till andra myndigheter

not 20

10 370

9 015

Leverantörsskulder

not 21

6 806

11 158

Övriga skulder

not 22

Summa skulder mm

6 467

5 383

57 617

63 196

Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader

not 23

28 783

28 738

Oförbrukade bidrag

not 24

25 339

20 129

Övriga förutbetalda intäkter

not 25

Summa periodavgränsningsposter

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

36

5 298

3 948

59 420

52 815

199 599

197 437

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Tilläggsupplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) och Förordning (2000:653) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor.

Redovisningen vid Högskolan i Halmstad följer god redovisningssed enligt 6 § i Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.

Belopp i tusen kronor där inget annat anges.

Brytdag Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 2013-01-04, beloppsgräns för periodiseringar efter detta datum är 25 000 kr.

Anslagsberäkning för grundutbildning Studiedokumentationssystemet Ladok används som redovisningsprogram och utgör underlag till anslagsredovisningen.

I Ladok registreras antal helårspoängprestationer (hpr) och antal helårsstudenter (hst), vilka genererar anslagsintäkter.

Uttag av verksamhetsberättelse (VB) i Ladok för helår 2012 har gjorts per 2012-12-31 med uttagsdatum 2013-01-12.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Värdering av anläggningstillgångar Redovisning av immateriella anläggningstillgångar Utgifter för immateriella anläggningstillgångar som överstiger 10 tkr. och som bedöms ha en nyttjandetid och ekonomisk livslängd på 5 år har aktiverats. Ekonomistyrningsverkets anvisningar (ESV 2002:3) har följts. Anläggningstillgångarna består till största delen av datorprogram.

Redovisning av materiella anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med anskaffningsvärde som överstiger 10 tkr. och har en beräknad livslängd på 3 år eller längre, definieras som anläggningstillgång. Högskolan tillämpar månadsvis linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden.

Materiella anläggningstillgångar: Markanläggningar Förbättringsutgift på annans fastighet

Maskiner och teknisk utrustning

Datorer och kringutrustning Nätverksutrustning

Möbler och inredning Konst

37

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Redovisning av finansiella anläggningstillgångar I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i dotterföretag och resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna Statskapital, Andelar i dotterföretag samt Resultatandelar i dotterföretag.

Påverkan på Högskolans kapitalförändring framgår av resultaträkningsposten Resultatandelar i dotterföretag.

Redovisning av pågående investeringar Pågående investeringar redovisas under anläggningstillgångar på separata konton. Avskrivningen börjar först efter det att hela investeringen är slutförd och har tagits i bruk.

Finansiering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångar införskaffade med anslag belånas hos Riksgäldskontoret. Lånet är ett avistalån som justeras två gånger om året avseende nyinvesteringar respektive amortering.

Avskrivning av anläggningstillgångar (avskrivningsprinciper) Högskolans avskrivningsprinciper följer Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till 5 kap 4 § i Förordningen (200:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Anläggningstillgångar Avskrivningstid Dataprogram 5 år Förbättringsutgift annans fastighet (även avskrivningstid på tio år används i tillämpliga fall) 5 år Maskiner och tekniska anläggningar 5 år Datorer och kringutrustning 3 år Nätverksutrustning och ADB-system 5 år Möbler och inredning i lärosalar 8 år Möbler och inredning 10 år Konst ingen avskrivning

Värdering av fordringar och skulder Fordringar Fordringar har upptagits med ett belopp varmed de beräknas inflyta.

Bidragsmedel för tidsbestämd externt finansierad verksamhet Högskolan redovisar tidsbestämd extern finansierad verksamhet i projektform. Projekten redovisas som fordran eller skuld fram till dess de är avslutade.

Redovisningsprinciper vid pensionsavgångar enligt avtal Särskilda delpensionsavtal har tecknats för personal som fyllt 61 år. Dessa avtal skuldbokförs under balansposten Avsättningar, och avräknas vid hel- och halvår efter avstämning med SPV.

38

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld avräknas per helår. Semesterperioden beräknas per kalenderår. Semesterlöneskulden avser administrativ och teknisk personal samt lärarpersonal.

Värderingsprincip för utländska fordringar och skulder Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till valutakurs vid fakturans upprättande respektive mottagande (bokföringstillfället) istället för balansdagens kurs på grund av att valutaskillnaden bedöms vara oväsentlig.

Transfereringar Inbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att Högskolan erhåller någon motprestation från bidragsmottagaren redovisas som Transfereringar, där endera parten är statlig myndighet. Bidrag från icke-statlig givare som Högskolan sänder vidare till icke-statlig mottagare redovisas under balansposten Övriga skulder.

Bidragsintäkter för finansiering av anläggningstillgångar Bidragen intäktsförs genom periodisering i takt med avskrivning på anläggningstillgången och erhållna bidragsintäkter som ska täcka avskrivningar under kommande räkenskapsår periodiseras som oförbrukade bidrag under rubriken Periodavgränsningsposter i balansräkningen.

Redovisning av lönekostnader Enligt högskolans tjänstefördelning avseende lärarpersonal inom undervisning och gällande arbetstidsavtal har övertid som uppstått per 2012-12-31 periodiserats. Redovisning sker under balansräkningen inom Periodavgränsningsposter, Upplupna kostnader och under resultaträkningen inom Kostnader för personal.

39

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Noter till resultat- och balansräkning (belopp i tkr.)

Not 1.

Intäkter av anslag Grundutbildning takbelopp Forskningsanslag Summa intäkter av anslag

Not 2.

Intäkter av avgifter och ersättningar Beställd utbildning

2012

2011

349 306

365 602

52 564

51 706

401 870

417 308

2012

2011

572

1 714

Uppdragsutbildning

8 583

9 606

Uppdragsforskning

7 310

8 682

Högskoleprov 4 § avgiftsförordningen Studieavgifter utländska studenter Summa intäkter av avgifter och ersättningar

486

489

6 356

7 824

5 410

1 477

28 718

29 793

4 § avgiftsförordningen Konferenser

1 151

2 054

Dagskassor

2 237

3 124

196

117

Konsultuppdrag

Lokaluthyrning

2 772

2 529

Summa 4 § avgiftsförordningen

6 356

7 824

1,3%

1,5%

2012

2011

Del av högskolans totala intäkter Not 3.

Not 4.

Intäkter av bidrag Statliga myndigheter

22 310

22 350

Övriga

33 139

36 752

Summa intäkter av bidrag

55 449

59 102

Finansiella intäkter

2012

2011

Ränteintäkter på räntekonto i RGK

1 646

1 895

Finansiella intäkter övriga statliga myndigheter

0

0

25

59

Summa finansiella intäkter

1 671

1 954

Kostnader för personal

2012

2011

Övriga finansiella intäkter

Not 5.

Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal

213 672

214 565

Övriga personalkostnader

115 246

112 763

328 918

327 328

Summa kostnader för personal

40

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Not 6.

Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i RGK

Not 7.

761

Finansiella kostnader statliga myndigheter

158

8

118

86

Summa finansiella kostnader

809

855

2012

2011

Anslag

Årets kapitalförändring

-2 106

12 614

Avgifter

1 674

2 162

862

1 099

-285

-543

Andelar i dotterföretag Transfereringar Summa kapitalförändring

-12

2

133

15 334

Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2012

2011

IB anskaffningsvärde

3 873

3 576

277

297

Årets anskaffningar Årets försäljning/utrangering

0

0

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

UB anskaffningsvärde

4 150

3 873

IB ack avskrivningar

-2 597

-2 133

Årets avskrivningar

-399

-464

Årets försäljning/utrangering

Not 9.

2011

533

Övriga finansiella kostnader

Finansiell verksamhet

Not 8.

2012

0

0

UB ack avskrivningar

-2 996

-2 597

Bokfört värde

1 154

1 276

2012

2011

420

420

0

0

Materiella anläggningstillgångar Markanläggning IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljning/utrangering

0

0

Årets slutförda pågående nyanläggningar

0

0

UB anskaffningsvärde

420

420

IB ack avskrivningar

-402

-357

Årets avskrivningar

-18

-44

Årets försäljning/utrangering UB ack avskrivningar Bokfört värde

0

0

-420

-402

0

18

41

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

2012

2011

IB anskaffningsvärde

Förbättringsutgift på annans fastighet

55 654

54 848

Årets anskaffningar

3 613

806

Årets försäljning/utrangering

-4 379

0

0

0

UB anskaffningsvärde

54 888

55 654

IB ack avskrivningar

-45 453

-40 628

Årets avskrivningar

-4 230

-4 825

Årets slutförda pågående nyanläggningar

Årets försäljning/utrangering UB ack avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer m.m.

IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar

0

-45 304

-45 453

9 584

10 201

2012

2011

142 767

140 948

8 044

6 465

-45 284

-4 646

0

0

UB anskaffningsvärde

105 527

142 767

IB ack avskrivningar

-115 659

-108 822

Årets avskrivningar

-10 532

-11 018

45 284

4 181

UB ack avskrivningar

-80 907

-115 659

Bokfört värde

24 621

27 109

2012

2011

Årets försäljning/utrangering Årets slutförda pågående nyanläggningar

Årets försäljning/utrangering

Not 10.

4 379

Finansiella anläggningstillgångar – Andelar i dotterföretag Statskapital

4 000

4 000

Resultatandelar i dotterföretag

1 402

1 945

Årets resultat Summa finansiella tillgångar i dotterföretag

-285

-543

5 117

5 402

Kommentar: Högskolan innehar 100% av aktiekapitalet i dotterföretaget HHUAB, totalt 3000 aktier. Det nominella värdet är 300 tkr och det bokförda värdet 300 tkr. Företaget är inte börsnoterat.

HHUABs organisations nummer är 556502-5888

42

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Not 11.

Fordringar – Kundfordringar

2012

2011

Kundfordringar - svenska kunder

3 722

2 777

Kundfordringar - utländska kunder

48

393

Kundfordringar - osäkra

19

33

3 789

3 203

Summa kundfordringar Not 12.

Periodavgränsningsposter – Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Förutbetalda kostnader statliga myndigheter

28

0 2 186

19 074

18 529

Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter

2012

2011

Upplupna bidragsintäkter statliga myndigheter

6 945

6 326

Upplupna bidragsintäkter övriga

5 972

6 712

12 916

13 039

2012

2011

Redovisat mot inkomsttitel

0

0

Medel från räntekontot som tillförts inkomsttitel

0

0

0

0

Summa förutbetalda kostnader

Summa upplupna bidragsintäkter Not 14.

2011 16 343

2 727

Förutbetalda kostnader övrigt

Not 13.

2012 16 318

Avräkning Statsverket Uppbörd

Anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde avräknat mot Statsverket Redovisat mot anslag

401 870

417 308

-401 870

-417 308

Övriga fodringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

0

0

Summa avräkning statsverket

0

0

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

Not 15.

Kassa och Bank - Behållning räntekontot i Riksgälden Räntekontokredit i Riksgälden

Not 16.

Myndighetskapital – Balanserad kapitalförändring

2012

2011

35 351

35 351

2012

2011

Balanserad kapitalförändring IB

52 938

34 572

Kapitalförändring föregående år

15 334

18 279

Resultat i dotterbolag HHUAB föregående år Balanserad kapitalförändring UB

543

87

68 815

52 938

43

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Not 17.

Not 18.

Avsättningar – Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2012

2011

Ingående avsättning

2 137

3 386

Årets avsättning till delpensioner

1 667

501

Årets delpensionsutbetalning

-1 180

-1 750

Utgående avsättning

2 623

2 137

Avsättningar – Övriga avsättningar

2012

2011

Ingående avsättning

5 074

4 804

Årets avsättning till omställningsmedel

646

645

Årets utbetalning av omställningmedel

-131

-376

5 588

5 074

Utgående avsättning Not 19.

Skulder m.m. – Lån i Riksgälden Ingående låneskuld Lån upptagna under året

2012

2011

37 640

44 014

10 939

8 677

Årets amorteringar

-14 604

-15 052

Summa lån i Rikgäldskontoret

33 974

37 640

Beviljad låneram Riksgäldskontoret för år 2012 är 60 mkr

Not 20.

Skulder m.m. – Skulder till andra statliga myndigheter

2012

2011

Leveratörskulder andra statliga myndigheter

2 679

2 291

Lagstadgade arbetsgivaravgifter

6 006

5 495

Utgående mervärdesskatt Summa skulder till andra statliga myndigheter Not 21.

Not 22.

1 228 9 015

Skulder m.m. – Leverantörsskulder

2012

2011

Leverantörsskulder - icke statliga

6 764

11 151

Leverantörsskulder - utländska

43

6

Summa leverantörsskulder

6 806

11 158

Skulder m.m. – Övriga skulder

2012

2011

Personalens källskatt

5 630

4 828

Bidragsförmedling Övriga skulder Summa övriga skulder

44

1 685 10 370

787

681

49

-127

6 467

5 383

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Not 23.

Periodavgränsningsposter – Upplupna kostnader

2012

Upplupna löner Semesterlöneskuld Upplupna kostnader sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Not 24.

Periodavgränsningsposter – Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag - statliga myndigheter

Not 25.

2011

3 678

4 568

15 060

14 316

9 217

9 419

828

435

28 783

28 738

2012

2011

14 397

12 219

Oförbrukade bidrag - övriga

10 942

7 911

Summa oförbrukade bidrag

25 339

20 129

Periodavgränsningsposter – Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter - statlig

2012

2011

993

1 658

Förutbetalda intäkter - icke statlig

4 305

2 290

Summa övriga förutbetalda intäkter

5 298

3 948

Anslagsredovisning (belopp i tkr.)

Anslag Utgiftsområde 16

Ingående Årets tillöver- delning enligt Fördelat föringsbelopp regleringsbrev anslagsbelopp

Totalt disponibelt belopp

Utgifter

Utgående överföringsbelopp

349 306

349 306

-349 306

0

52 564

52 564

-52 564

0

401 870 -401 870

0

Indragning

Grundutbildning (ramanslag) 16:02:049.001

Takbelopp

Forskning (ramanslag) 16:02:050.001

TOTALT

Forskning och forskarutbildning

0

401 870

0

0

45

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Redovisning av antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) Utfall avseende perioden 2012-01-01–2012-12-31. Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer.

A

Utbildningsområde Humaniora

Utfall hst 583

B

Utfall hpr 395

C HST ersättning (tkr.)

13 668

Samhällsvetenskap

HPR ersättning (tkr.)

7 568

E Utfall total ersättning c+D 21 237

0

Teologi Juridik

D

112

103

2 624

1 981

4 604

1 369

1 150

32 085

22 013

54 098

814

680

40 772

28 741

69 513

1 366

1 161

68 426

49 045

117 471

361

329

19 209

15 165

34 374

Medicin

119

111

7 059

8 030

15 088

Undervisning

453

402

15 759

16 461

32 221

13

13

503

419

922

44

39

4 597

1 880

6 477

5 234

4 384

204 702

151 303

356 005

Naturvetenskap Teknik Farmaci Vård Odontologi

Övrigt Design Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott

Summa

Takbelopp (tkr.)

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr.)

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr.)

46

349 306 6 699 0

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Beräkning av anslagssparande och överproduktion

A.Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr.)

349 306 + ev. ingående anslagssparande (tkr.)

Summa (A) 349 306

B. Utfall för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för hpr från december föregående budgetår 675 Utfall total ersättning enligt tabell 1 (tkr.)

356 005 + ev. utnyttjande av tidigare överproduktion (tkr.)

Summa (B) 356 005

Summa (A-B)1 -7 374 1

Summan ska avse den totala ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms eller ej inom tilldelade medel (A).

Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell Anslagssparande

Totalt utgående anslagssparande (A-B) - ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet2 Utgående anslagssparande 0

Tabell Överproduktion

Ingående överproduktion (tkr.)

36 560 Årets överproduktion (tkr.)

7 374 Summa överproduktion 43 934

- ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet2 -9 003

Utgående värde av sparade hpr (tkr.)5 34 931 4

Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

47

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Sammanställning av väsentliga uppgifter

2012

2011

2010

2009

2008

Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter1 Kostnad per helårsstudent (kr.)

Totalt antal helårsprestationer1 Kostnad per helårsprestation (kr.)

5 234

5 604

6 078

5 797

5 088

65 655

63 530

56 944

59 117

63 778

4 384

4 629

4 918

4 352

3 783

78 384

76 911

70 376

78 745

85 778

Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst)

40

11

-

-

-

Totalt antal nyantagna doktorander2

19

17

5

11

9

andel kvinnor

42 %

29 %

40 %

45 %

78 %

andel män

58 %

71 %

60 %

55 %

22 %

74

79

82

87

87

andel kvinnor

49 %

51 %

52 %

56 %

53 %

andel män

51 %

49 %

48 %

44 %

47 %

27,5

26,6

25,4

25,4

21,0

Totalt antal doktorander med någon aktivitet2

Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.)2

0

0

0

0

0

Totalt antal doktorsexamina2

3

7

12

14

9

Totalt antal licentiatexamina2

1

53

5

9

2

Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer

211

2194

199

192

-

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr.)

543

5274

500

484

-

496

506,7

503,9

519,6

485,9

582

603,2

600,4

556,2

559,3

275,0

280,5

302,2

274,7

256,8

Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)

2

Personal5 Totalt antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Totalt antal lärare (årsarbetskraft) andel kvinnor

46 %

46 %

45 %

45 %

43 %

andel män

54 %

54 %

55 %

55 %

57 %

Antal disputerade lärare (årsarbetskraft)

128

134,4

136,8

131,1

111,9

andel kvinnor

44 %

43 %

43 %

42,7 %

37,7 %

andel män

56 %

57 %

57 %

57,3 %

62,3 %

27,8

28,0

27,9

34,4

23,8

Antal professorer (årsarbetskraft)

48

andel kvinnor

14 %

17 %

19,1 %

19,1 %

20,3 %

andel män

86 %

86 %

83 %

80,9 %

79,7 %

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

2012

2011

2010

2009

2008

Ekonomi Intäkter totalt (mnkr.) varav:

487,7

508,2

491,7

446,4

422,1

375,3

365,6

393,8

357,6

333,7

93,1 %

92,7 %

93,4 %

92,8 %

92,7 %

6,9 %

7,3 %

6,6 %

7,2 %

7,3 %

112,4

113,8

97,9

88,7

88,4

andel anslag (%)

46,8 %

45 %

52 %

50 %

49 %

andel externa intäkter (%)

53,2 %

55 %

48 %

50 %

51 %

utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr.) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr.)

Kostnader totalt (mnkr.)

487,3

492,3

473,0

462,8

438,3

andel personal

67,5 %

66,5 %

66,5 %

66,2 %

65,6 %

andel lokaler

15,2 %

15,0 %

15,5 %

15,9 %

15,7 %

Lokalkostnader6 per kvm (kr.)

1 469

1 460

1 475

1 475

1 387

Balansomslutning (mnkr.) varav:

199,6

197,4

188,7

188,7

176,0

oförbrukade bidrag årets kapitalförändring myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)7

25,3

20,1

23,0

20,3

17,6

0,1

15,3

18,3

-16,9

-13,5

74,3

74,2

58,9

40,6

57,0

Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.

2011 och 2012 avser doktorander antagna vid såväl Högskolan i Halmstad som vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet.

3 En licentiatexamen utfärdad 2011-12-30 är räknad retroaktivt eftersom den inte hann registreras i Ladok 2011.

4 Jämförelsetal 2011 är korrigerade, se förklaring på sidan 22.

5 Ändrade redovisningsprinciper från och med 2010.

6 Enligt resultaträkningen.

7 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat.

1 2

49

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Styrelsen Ordförande Karin Starrin Tidigare generaltulldirektör, Tullverket Tidigare landshövding i Halland Ordförande från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 50 000 kronor Ordförande i SVEDAB Ordförande i Länsförsäkringar Halland Ordförande i Arlandabanan Infrastructure AB Ordförande i Öresundsbrokonsortiet

Företrädare för allmänna intressen Göran Bexell Tidigare universitetsrektor, professor Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor

Bill Brox Adjungerad professor Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor

Catarina Dahlöf Regiondirektör, Region Halland Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor

Karin Röding Rektor, Mälardalens högskola Ledamot från den 1 maj 2007 Styrelsearvode: 22 000 kronor Ledamot Västerås Science Park Ledamot Etablering Västerås Ledamot Södertörns högskolestyrelse Ledamot Styrelsen för NTNU (Norges Tekniska Naturvetenskapliga universitet) Trondheim, Norge Ledamot i Insynsrådet länsstyrelsen Västmanland Ledamot i Insynsrådet länsstyrelsen Sörmland Ordförande i VHS styrelse till och med 2012 Ledamot Arbetsgivarverkets styrelse från den 11 december 2012

Eva Svensson Annica Fornäs Vd, HR Performance Sweden AB Ledamot från den 1 maj 2007 Styrelsearvode: 22 000

Fredrik Geijer Kommunchef, Halmstads kommun Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor

50

Företagare Ledamot från den 1 maj 2007, vice ordförande Styrelsearvode: 22 000 kronor Ordförande i IBC International Handling AB Styrelseledamot i ALMI Företagspartner Halland AB Svensson Engineering AB Svensson Wire and Cable Packaging AB Kabeltrumman Fastighets AB FMR Bemanning AB

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Företrädare för verksamheten

Företrädare för studenterna

Mikael Alexandersson

Erik Karlsson

Professor Rektor, myndighetschef Ledamot från den 1 oktober 2011 Styrelsearvode: 0 kronor, lön: 1 028 864 kronor Styrelseordförande i Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag HHUAB, styrelsearvode 0 kronor Ledamot av Norska Forskningsrådet Utdanning 2020 Ledamot i Science Park Halmstad Ledamot i Insynsrådet länsstyrelsen Halland

Ledamot från den 1 juli 2011 Styrelsearvode: 22 000 kronor

Svante Andersson Professor Ledamot från den 1 november 2011

Jörgen Carlsson Universitetslektor Ledamot från den 1 maj 2010

Patrik Mattisson Ledamot från den 1 juli 2011 Kårordförande från 1 juli 2011 Styrelsearvode: 22 000 kronor

Marika Ström Ledamot 1 juli 2011– 30 juni 2012 Styrelsearvode: 11 000 kronor

Linn Wigen Ledamot från den 1 juli 2012 Styrelsearvode: 11 000 kronor

Malin Hallén Universitetslektor Ledamot från den 1 november 2011

51

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

Årsredovisning för Högskolan i Halmstad 2012 Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Halmstad den 15 februari 2013

Karin Starrin

Mikael Alexandersson

ordförande

rektor

Svante Andersson

Göran Bexell

Bill Brox

Jörgen Carlsson

Catarina Dahlöf

Annica Fornäs

Fredrik Geijer

Malin Hallén

Erik Karlsson

Patrik Mattisson

Karin Röding

Eva Svensson

Linn Wigen 52

Högskolan i Halmstad | Årsredovisning 2012

BILAGA: Studentkårens reflektioner

H

almstad Studentkår verkar vid ett förändringsbenäget lärosäte.

Det är en av de första delar som man bör konstatera. En snabb kontroll på Högskolans hemsida visar att det i förändringsarbetet 2012/2013 just nu ligger 33 olika förändringsprocesser.

Detta ställer krav på såväl lärosätet i sin helhet, som på dess personal och dess studenter. Vi är övertygade om att detta är positiva processer och vi är glada att lärosätet i det fortsatt stormiga högskolelandskapet är både framåtblickande och aktivt.

Ett drygt år har nu gått med Högskolans nye rektor och vi kan bara upprepa det vi konstaterade i denna text förra året. Resultatet har fallit väl ut.

Högskolan har fått en stark och oerhört kompetent rektor som inte minst har ett stort patos för studenters rättigheter och deras inflytande.

Högskolan har på många sätt haft ett framgångsrikt år, inte minst förtjänar statusen som KK-miljö att nämnas.

Detta innebär stora utmaningar men ännu större möjligheter att stärka forskningen vid lärosätet. Samtidigt har Högskolan i Halmstad i Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar fått betyget bristande kvalitet på 7 av 18 bedömda huvudområden och detta är naturligtvis inte tillfyllest.

Sent under 2012 fattade högskolestyrelsen beslut om förlängd kårstatus för Halmstad Studentkår. Detta innebar att vi var en av de första studentkårer i landet som beviljades detta. Vi

är oerhört glada att lärosätet kunde driva processen så tidigt vilket ger oss en förlängd planeringshorisont och en god grund för det fortsatta utvecklingsarbetet i Kåren. Dock måste vi konstatera att treåriga kårstatusperioder är för korta för att med emfas kunna bygga långsiktig verksamhet.

Det goda samarbetet mellan Studentkåren och Högskolan i form av Studenthälsan med att stärka studentrepresentanterna har fortsatt, bland annat med kontinuerliga möten och utbildningar. Allmänt kan sägas att Studenthälsans roll för studenterna vid lärosätet inte kan överskattas.

Studentkåren lade under årets första halva mycket tid kring frågan om våra publika lokaler, både kring beslutet och på att efter att beslutet fattats, arbeta fram en bra lösning för våra framtida lokaler. På det hela är vi väldigt nöjda med resultatet och det är i dag en del av den positiva trend vi ser för Kåren med ökande medlemsantal och ökat engagemang.

I samband med att nya sektionsråd införs från årsskiftet 2012/2013 tappar studenterna rätten att vara likvärdigt representerande jämfört med lärarrepresentanterna i dessa organ. Detta innebär att studenterna går från att ha varit en likvärdig del i beslutsprocessen, till att bli en röst att lyssna på och få input från. En förändring som innebär att Högskolan i Halmstad tappar ett av sina historiska adelsmärken.

Studentkåren har varit kritisk och förblir oerhört kritisk till denna förändring. Vi är övertygade om att den högre utbildningen mår bäst av att studenterna ses som jämlikar och vi kommer under 2013 göra vårt bästa för att övertyga lärosätet om detta.

Halmstad Studentkår genom Patrik Mattisson kårordförande verksamhetsåret 2012/2013

På det stora hela ser det alltså tämligen bra ut, lärosätet är som nämnts oerhört mån om studentrepresentation och studentinflytande, bland annat har man skjutit till medel för att möjliggöra tillsättandet av två stycken deltidsarvoderade studentombud. En insats som kommer att stärka studenternas rättsäkerhet vid lärosätet. Dock har den historiska konsensus som funnits i Halmstad mellan lärosätet och studentkåren nu slutligen gått i graven.

53

HĂśgskolan i Halmstad | Ă…rsredovisning 2012

54

HĂśgskolan i Halmstad | Ă…rsredovisning 2012

55

HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Box 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Telefon: 035-16 71 00 • Telefax: 035-18 61 92 registrator@hh.se • www.hh.se

Informationsavdelningen, Högskolan i Halmstad, februari 2013.

Årsredovisning • Högskolan i Halmstad 2012