6
SENASTE NYTT
Nr 5 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se
Hur man får bukt med fukt i lättbetongfasader Fuktproblem i lättbetongfasader är ett vanligt problem. Ett exempel är ett hyreshus med 19 lägenheter i Kyrkbyn, Hisingen. Fastighetsägaren hade försökt att höja temperaturen inomhus – en dyr lösning – och även försökt impregnera utsidan av väggarna. Men ingenting hjälpte långsiktigt.
När kommunala Bostadsbolaget ändå skulle byta fönster och göra ordning fastigheten ville man göra det grundligt. I samband med renoveringen kopplades Lunds tekniska högskola och det CERBOF finansierade forskningsprojektet ”Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisolersystem” in, för att följa upp och mäta fukt och temperaturer i väggarna. – Det var läge för dem att göra någonting åt fuktproblematiken och samtidigt energieffektivisera, säger Carl-Magnus Capener, teknisk doktor vid SP och projektdeltagare. Ett halvår före renoveringen fick projektet börja mäta i två lägenheter, där man satt upp sammanlagt tre olika mätpunkter. Det ideala hade varit att haft fler mätpunkter, men eftersom man var tvungen att borra i väggarna för att kunna ta ut borrkärnor, fick man ta de lägenheter, där hyresgästerna gick med på det. Då fick man en referensnivå på fuktkvot som låg på upp mot 30 procent i väggarna. Samtidigt mättes temperatur, trådlöst. En normal fuktkvot i en lättbetongvägg bör inte överstiga 5-8 procent, skillnaden beror på årstidsvariationer.
Det hade gått så långt att fukten hade trängt igenom tapeterna på vissa håll i huset. Värst utsatt var den södra fasaden. – Nu spekulerar jag men den är ganska fritt exponerad mot klimatet omkring och saknar intilliggande byggnader som skyddar mot slagregn och vind. Annars brukar oftast de västra eller väst - sydvästra fasaderna vara värst utsatta här i Göteborg, men den västra fasaden är här något skyddad av omkringliggande bebyggelse, säger Carl-Magnus Capener. Så de tre mätpunkterna sitter i de södra och västra fasaderna. Teglet utanpå lättbetongen var i bra skick. Men murbruket mellan och zonen mellan tegel och lättbetongen var i sämre skick. Det hade lätt till att vatten kom in. När huset byggdes hade man heller ingen ordentligt avskiljande luftspalt mellan teglet och lättbetongen. Det hade bildats brukstungor av att teglet tryckt ihop bruket när huset byggdes. Tungorna skapade bryggor mot lättbetongen som gjorde det lätt för vatten att tränga in och sugas upp av lättbetongen. – Tack vare brukstungorna och avsaknaden av luftspalt sugs vattnet upp av lättbetongen som blir något av en tvättsvamp, förklarar Carl- Magnus Capener. Problem och renovering
Det här gav inomhusproblem, sänkte husets energiprestanda och isolerförmågan sänktes drastiskt, då luftporerna i lättbetongen fylls med vatten isolerar de sämre, vilket gjorde väggarnas ytor kallare inomhus. Efter ett halvår med referensmätningar
Här är huset med den estetiska och praktiska rivputsfasaden efter renovering. Foto: Carl-Magnus Capener.
Kyrkbyn, Hisingen före renovering. Foto: började man renovera. Alla fönster byttes mot energiglasfönster, man tilläggsisolerade med 50 millimeter stenull och utanpå det lade man en hållbar och underhållsfri rivputs, dels för att Bostadsbolaget ville ha så lite underhåll som möjligt, men också för att huset skulle passa in i omgivningarna och få ett utseende som det kunde ha haft på 1950talet. Att man såg till att ventilationen fungerade som den skulle efter renoveringen är också mycket viktigt. – På den tiden jobbade jag för Weber Saint-Gobain som har väl fungerande tillläggsisolersystem med tjockputs och i det här fallet stenull, som är ångöppen, vilket gör att det går snabbare att torka ut väggen, säger Carl-Magnus Capener. Rivputs
Förutom att rivputsen är underhållsfri och passar bra estetiskt är den mycket hållbar. Det finns exempel på hus från början av 1900-talet med rivputs, som bara behövt mindre renoveringar. Bostadsbolaget ville också ha den lyckade lösningen. Den enda nackdelen Capener kan komma på är den något högre kostnaden, men med tanke på hållbarheten och att rivputsen är underhållsfri, så är den ändå ekonomisk. Att den likt andra mineraliska putser inte får några frysskador, kan ta upp vatten men torkar snabbt om det regnar, är andra fördelar. – När man genomför en sådan här renovering är det mycket viktigt att anslutningar blir täta. Om de är dåliga kan annars vatten tränga in kring fönstren, säger Carl-Magnus Capener. Mätningarna har visat att den teoretiska fuktberäkningen inte stämde exakt. Den visade fel månad för månad, men på längre sikt, alltså årsvis, så stämde det. Men det var förväntat då verkliga klimat skiljer sig åt från genomsnittliga referensklimat. – Efter två säsonger är det nu torrt vid alla mätpunkterna, en punkt är lite fuktig längst ut, men det är ändå en väldigt låg nivå, nära den förväntade, säger Carl-Magnus Capener.
Tack vare den trådlösa utrustningen slapp man problem med sladdar för både de boende och de boende kunde heller inte av misstag sabotera själva mätningarna. I källaren står en Gateway, som skickar insamlad data till en server i USA, varifrån man kan tanka ner värdena. I en vägg av lättbetong, som inte är nyproducerad, bör fuktkvoten inte överstiga fem till åtta procent. Här var den 30 procent till att börja med. Efter ett år var den nere i ca 15 procent vid den blötaste punkten och i november 2012 ligger den nere på ca 8 procent, vilket är nära jämvikt med utomhusklimatet. Sammanfattning
– Effekterna av tilläggsisoleringen på väggarna blev dels en direkt bättre isolerförmåga och bättre energiprestanda, och med tiden då lättbetongen torkar ut, ytterligare bättre energiprestanda då lättbetongen isolerar så bra som den är tänkt att göra, säger Carl-Magnus Capener. Man får också en bättre termisk komfort, tack vare att innerväggarna blir varmare. Att byta fönster och täta kring dessa liksom att man har lett in ventilationen på rätt sätt med självdrag ovanför fönstren bidrar också, till det goda inneklimatet. Tack vare rivputsen har man fått ett tidstypiskt utseende i ett mycket hållbart material. Hur stor energibesparingen blivit exakt är lite svårt att sia om eftersom värmen till varmvatten ingår i siffrorna. Men i relativa tal kan man räkna med att energiförbrukningen sjönk med 27 procent under ett år, från 2010 till 2011. I januari, den kallaste månaden sjönk energiförbrukningen med 45 procent, men det är svårt att svara på om åren är likvärdiga, även om man tar hänsyn till graddagskorrigerade värden. Det kan ha varit så att det ena året är kallt eller regnigt, till exempel. Om man drar bort uppvärmningen för varmvatten med uppskattade schablonvärden sjönk energiförbrukningen med 50 procent, den kallaste månaden. En fördel med tilläggsisoleringen sommartid är att inomhustemperaturen blir lite jämnare och inte riktigt lika hög vid värmetoppar. – Att man bara valde fem centimeter tillläggsisolering var av praktiska skäl, för att inte behöva bygga om takfötter och för att inte hindra ljusinsläpp, för de boende. Isoleringen gav visserligen god effekt, men om möjligt hade det varit bättre att välja en tjockare tilläggsisolering på ytterligare några centimeter, säger Carl-Magnus Capener. Kvadratmeterkostnaden för ställningar, isolering och puts hamnade på ca 1 200 kronor. Fredrik Moback
Tävling ska vitalisera Facility Management Sveriges största tjänsteföretag ISS instiftar nu tävlingen ”Stora FM-priset”, där landets universitets- och högskolestudenter har chansen att vinna 100 000 kronor. Tävlingen är öppen för akademiska uppsatser och syftar till att få fram kreativa förslag som kan öka produktiviteten inom Facility Management-branschen.
Den totala prissumman är 100 000 kronor, som delas ut i form av stipendier. Den uppsats som juryn anser är bäst belönas med 50 000 kronor. Ytterligare två uppsatser får 25 000 kronor vardera. Stimulerar nytänkande
Lars Tauber, VD ISS.
Stora FM-priset ska delas ut en gång om året till de mest intelligenta och nytänkande akademiska uppsatserna i Sverige. Juryn består av bland andra Almegas ordförande Håkan Bryngelson, Affärshögskolans utbildningsansvarige Håkan Britz, ISS VD Lars Täuber och FM-branschorganisationen IFMAs ordförande Erik Ahrsjö.
Stipendierna delas ut för första gången hösten 2013. Tävlingsbidragen ska vara ISS tillhanda senast den 1 juni 2013. Tanken bakom Stora FM-priset är att det ska bidra till utvecklingen av FM-branschen, med nya idéer som leder till höjd produktivitet och ökad effektivitet. Men det är också ett led i en strävan att synliggöra branschen. Stora kapitalvärden
– Facility Management-branschen ansvarar för mycket stora kapitalvärden i form av Sveriges samlade fastighetsbestånd. Branschen är av samhällsekonomisk betydelse och en viktig del av landets framtid. Alla måste därför samverka i vidareutvecklingen av kompetens och kreativitet. Som marknadsledande tjänsteföretag på området arbetar vi på ISS med detta i det dagliga arbetet. Genom att dela ut detta årligen återkommande pris vi vill även på detta sätt bidra till en fortsatt utveckling av branschen, säger Lars Täuber, som är VD på ISS. Källa: ISS
FAKTA ISS Facility Services AB är Sveriges och Nordens största tjänsteföretag med 12 000 medarbetare i Sverige och 44 000 medarbetare i Norden. Svensk omsättning är 5 miljarder SEK och kommer från en mängd tjänsteområden som bland annat Facility Management, mat och dryck, kontorstjänster, fastighetstjänster och städtjänster. IFS, Integrated Facility Services, är ISS unika leveransmodell där flera tjänster samordnas och levereras med egen personal. ISS ingår i ISS A/S som ägs av bland andra EQT. Koncernen har över 530 000 medarbetare i mer än 50 länder, vilket gör oss till världens fjärde största privata arbetsgivare. Läs mer på: www.se.issworld.com Källa: ISS