42
FÖNSTER/SÄKERHETSGLAS
Nr 5 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se
Platsbyggda isolerglas sparar miljö och energi Att uppgradera med platsbyggda isolerglas kan vara en bra lösning, istället för att byta ut sina gamla fönster. Isolerglasen ger en energibesparing, man behöver inte kassera de gamla rutorna, så även miljön skonas. Kostnaden är cirka en fjärdedel, jämfört med priset på att byta hela fönstret mot ett nytt.
– Bytet går fort, enkelt och smidigt på insidan av fönstret, säger Conny Grundel, VD för Grundels Fönstersystem AB. De har 20 års erfarenheter från branschen och är ensamma om den platsbyggda isolerrutan. Det innebär att de tar med fabriken till fastigheten och tillverkar isolerrutan på plats med hjälp av den befintliga glasrutan. Komponenterna tillverkas i Oxelösund där Grundels har sin fabrik. – Störningsmomentet är litet, eftersom vi jobbar inifrån, det brukar ta 30 till 45 minuter för oss att bli klara med en ruta, säger Conny Grundel. Generösa garantier
Före en uppgradering till en platsbyggd isolerruta görs alltid en noggrann besiktning av en fönsterspecialist. Man lämnar tio års garanti mot damm och kondens enligt branschstandard men är, enligt dem själva, unika med att lämna ett års garanti mot sprickor i rutorna. – Det händer cirka en gång per 1 000 montage att befintlig innerruta spricker, säger Conny Grundel. Det här är inget stort problem, men som fastighetsägare ska man kunna känna sig trygg, därav garantin. God ekonomi och komfort
– Energiförbrukningen sjunker cirka 20 procent i fastigheter med isolerglas, säger Conny Grundel.
Siffran kommer från en bostadsrättsförening i Västerås, där en energiintresserad fastighetsansvarig person var noggrann med att både mäta och kontrollera förbrukningen, under fem års tid. För föreningen minskade förbrukningen med 21 procent. Det finns även teoretiska modeller som visar samma resultat. – Vi tar fram skräddarsydda lösningar för fastighetsägarna, antingen som energiåtgärd eller bulleråtgärder, eller en kombination av att man vill spara energi och minska buller, säger Conny Grundel. Tack vare att bullret minskar, med ungefär hälften, och att kallstrålningen försvinner ökar komforten i lägenheterna. Golven blir varmare, tack vare att kallraset försvinner. Det gör att vissa fastighetsägare har höjt hyran, efter bytet. Investeringen går att räkna hem på mellan sju och tio år, beroende på uppvärmningssystem. Det är ett kort perspektiv när det gäller fönster. Ett fönsterbyte brukar man annars i bästa fall kunna räkna hem på 30 år. Lång livslängd
SP har P-märkt Grundels platsbyggda isolerrutor. Det innebär att de är garanterade att hålla i minst 30 år. En fördel är att inga byggnadsställningar behövs och att fönstrets mekaniska funktion inte förändras. Det yttre utseendet är intakt. Isolerglasen består av dels det befintliga innerglaset, en butylförsedd distansram med torkmedel i ett nytt energiglas och dubbelförseglingsmassa. Invändigt monteras en dekorlist. I skrivande stund håller Grundels på att installera rutorna i Westmanska Palatset, Stockholm. – Det är snart klart. Vi är inne på tredje etappen nu och har installerat 2 000 rutor, totalt, säger Conny Grundel.
Så här ser en monterad platsbyggd isolerruta från Grundels ut. U-värdet hamnar efter byte till isolerglas på 1,3. Om man även skaffar aluminiumsystemet kommer det ner i 1,0. Aluminiumsystemet innebär att bågar och karm kläs in med det underhållsfria materialet. Det blir bara bågen på insidan som blir kvar som tidigare. – Med det blir fönstren underhållsfria utvändigt, säger Conny Grundel. Om man väljer aluminiumsystemet som tillval hamnar priset på hälften, jämfört med nya fönster. Grundels har idag cirka 400 000 platsbyggda isolerglas installerade i Sverige. Haken saknas
Från mitten av november 2012 till slutet av februari 2013 har Grundels flera projekt åt bland annat Vasakronan, Wallenstam, Lunds Akademiska Hus, Årsta Slott, Västerås sjukhus, Stångåstaden i Linköping,
Björkbackens skola i Söderköping med flera. – Vårt stora problem är att folk frågar sig om det här är för bra för att vara sant. Var finns haken, undrar de, säger Conny Grundel och fortsätter: – Hittills har ingen hittat haken. Isolerglas går att sätta på nästan alla typer av rutor med två undantag: de går inte att sätta på blyinfattade innerglas, som inte är täta utan sitter på blyramar. Då finns det risk för att kondens bildas. Vissa ornamentglas som är alltför buktiga kan vara svåra också, beroende på hur buktiga de är. – Isolerglas beräknas att hålla lika länge som fastigheten håller. Vi har aldrig haft några problem med det, säger Conny Grundel. Fredrik Moback
Pilkington Floatglas Akademiska Hus i Halmstad läggs ned bygger om för KI Nu går en epok i graven i och med beskedet att floatglasfabriken Pilkington i Halmastad kommer att läggas ned. Det finns ännu inget besked om när själva nedläggningen kommer att ske, men 230 personer har varslats om uppsägning.
I ett pressmeddelande uppger Pilkington att företagets mål med kommande MBLförhandlingar är att all produktion och distribution av glas ska upphöra och att endast en kommersiell funktion, samt vissa servicefunktioner, ska finnas kvar. Anledningen till att fabriken måste stängas är en konsekvens av att efterfrågan på glas på den europeiska marknaden är låg och att det inte finns några tecken på återhämtning. Företaget har dessutom inte redovisat tillfredsställande finansiella resultat senaste åren.
Han ser dock en fortsatt mycket positiv utveckling för den svenska glasbranschen. Ingen planglastillverkning
Att fabriken läggs ned innebär att Norden mister sin sista aktiva floatglasfabrik, vilket således betyder att vi inte längre har någon egen planglastillverkning. Enligt Pilkington är deras målsättning att även fortsättningsvis vara en ledande leverantör av planglas i Norden, genom att distribuera planglas från koncernens övriga anläggningar. Tidigare i höst lades även Pilkingtons bilglasproduktion i Landskrona ned, vilket berörde 100 anställda. Källa: Glasbranschföreningen
Hårt slag
- Jag tycker att det är mycket tråkigt att Halmstad och Sverige förlorar en stor och högteknologisk glasindustri. Det är ett hårt slag både för de anställda och för glasbranschen. Dessutom har anläggningen i Halmstad tillhört världens mest effektiva floatglastillverkare, till exempel vad gäller beläggningsteknik, säger Per Sjöhult, vd för Glasbranschföreningen, i ett pressmeddelande.
Huvudbyggnaden för Karolinska Institutet i Flemingsberg kommer genom en ombyggnation att minska sin energianvändning med 42 procent. Bakom satsningen står fastighetsägaren Akademiska Hus som investerar drygt 70 miljoner kronor i renoverade lokaler och energisparåtgärder.
Floatglasfabriken Pilkington i Halmstad kommer att läggas. Källa: Glasbranschföreningen.
Karolinska Institutet i Flemmingsberg kommer bland annat tack vare fönsterbyte, att spara 42 procent energi, när ombyggnationen är klar år 2014. Källa: Jean-Baptiste Beranger Huvudbyggnaden för KI i Flemingsberg, ANA8, uppfördes under första delen av 70-talet som en del av Huddinge sjukhus och är centralt placerad mellan Huddinge sjukhus, forskningshuset Novum och Södertörns högskola. Byggnaden på 36 000 kvadratmeter rymmer bland annat Institutionen för Odontologi som utbildar tand-
läkare, tandhygienister och tandtekniker samt bedriver forskning och forskarutbildning. Institutionen bedriver även öppen tandvård samt specialist- och vidareutbildning för tandläkare, skriver Akademiska Hus i ett pressmeddelande. Byggnaden är idag en stor förbrukare av energi och klarar inte av att på ett fullgott sätt anpassa inneklimatet till verksamheternas skiftande behov. Genom ett nytt ventilationssystem som möjliggör behovsanpassad temperering av tilluft, nya fönster och byte av bland annat kylbafflar, bedöms värme- och elförbrukningen att minska med 42 procent. Det motsvarar 24 procent av Akademiska Hus totala förbrukning av värme och el i hela campusområdet. Även inneklimatet kommer genom ombyggnaden att förbättras och bättre anpassas till verksamheternas olika krav. – Satsningen är ett led i Akademiska Hus ansvarsfulla och långsiktiga hållbarhetsarbete där lägre energiförbrukning i våra fastigheter är mycket viktigt, säger Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus Stockholm. Ombyggnationen påbörjades i oktober 2012 och planeras vara klar i september 2014. Källa: Akademiska Hus