UPPHANDLINGsdagarna 2009 miljöbelastning. Inledningsvis bör det dock undersökas hur aktuella leverantörers transport- och logistiksystem ser ut och dra fördel av befintlig struktur. Många leverantörer använder en enda transportör eller ett logistikföretag som samordnar varudistributionen för ett stort antal leverantörer. Att låta ett begränsat antal leverantörer med ett stort varusortiment få svara för samtliga varuleveranser kan ha miljöfördelar, man kan begränsa konkurrensen. Något som ofta glöms bort är att effektivisering och miljöanpassning kan ske om myndigheten samordnar sina beställningar, ex vis begränsa antal leveransdagar. 4. Särskilda kontraktsvillkor Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt innebär att en leverantör ska uppfylla vissa krav, men först vid ett senare tillfälle då kontraktet startar eller viss tid därefter. Begreppet ”särskilda” betyder att dessa villkor varken hör hemma som kvalificering, teknisk specifikation eller som utvärderingskriterium. Villkoren måste vara förenliga med upphandlingsreglerna, i synnerhet icke-diskrimineringsprincipen, och proportionella i förhållande till kontraktet i övrigt.
Bestämmelserna om sociala hänsyn nämns i princip uteslutande som särskilda kontraktsvillkor. Kontraktsvillkor uppfattas som mindre ingripande och kan underlätta för mindre och/eller nystartade företag eftersom de inte behöver ha en viss utrustning, viss utbildning etc redan vid anbudsinlämnandet. Däremot är uppföljning och kontroll av att leverantören uppfyller villkoren vid utsatt tidpunkt viktigt. I annat fall är det risk att man bryter mot likabehandlingsprincipen eftersom det kan ha funnits leverantörer som redan vid anbudstillfället skulle ha klarat kraven om de varit kvalificerande. 5. Är miljökrav i offentlig upphandling effektivt styrmedel? Enligt upphandlingsreglerna är det således möjligt att beakta miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Att formulera effektiva miljökrav vid offentlig upphandlings kan däremot vara komplext och innebär att upphandlare ställs inför nya uppgifter. De miljökrav som ställs måste vara förenliga med upphandlingsreglernas grundläggande principer och felaktigt ställda miljökrav
kan medföra bristande konkurrens och ökade kostnader. Offentlig upphandling kan användas som ett styrinstrument för att nå miljöpolitiska mål, men andra styrmedel kan vara mer effektiva. Det framgår av en forskningsrapport som gjorts på uppdrag av Konkurrensverket. Det som diskuteras i rapporten är bl a när miljöhänsyn i offentlig upphandling kan och bör användas som ett miljöpolitiskt styrinstrument utifrån konkurrensaspekter. Det är inte givet att en upphandling med ställda miljökrav är det mest kostnadseffektiva sättet att nå ett visst miljömål. I vissa situationer kan ekonomiska styrmedel (skatter, miljöavgifter eller subventioner) vara mer effektiva. En avgörande faktor om offentlig upphandling är ett effektivt styrinstrument är om det samtidigt görs andra insatser för att komma åt samma miljöproblem. En fördel med miljöhänsyn i offentlig upphandling är att det kan påverka utländska leverantörer. 6. Uppföljning av miljökrav Uppföljning är många gånger en försummad del i upphandlingsprocessen trots att det handlar om att säkerställa att man får den kvalitet
och miljöprestanda man betalar för. Utan uppföljning kan det hända att leverantörer inte tar ställda krav på allvar och det kan också strida mot likabehandlingsprincipen och ett öppet och objektivt upphandlingsförfarande att inte säkerställa att leverantörens uppgifter kan kontrolleras. Dåliga uppföljningsrutiner kan också innebära att leverantörer kan erhålla eller upprätthålla ett kontrakt på felaktiga grunder vilket drabbar seriösa företag och deras vilja att delta i offentlig upphandling. Det framgår av rättspraxis3 att en upphandlande myndighet ska kunna kontrollera att ställda krav eller kriterier är uppfyllda. Domstolen säger att ”En objektiv och öppen bedömning av de olika anbuden förutsätter emellertid att den upphandlande myndigheten har en verklig möjlighet att på grundval av den information och de bevis som inges av anbudsgivarna kontrollera om anbuden från de sistnämnda uppfyller upphandlingskriterierna. ” Charlotta Frenander, Konkurrensverket
3 Mål C-448/01 Wienstroem
Svensk och internationell affärsjuridik Advokatfirman Lindahl www.lindahl.se
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009
19