Grus & Guld nr 3 2014 by Grus & Guld

Nr 3/2014 · Utges av JAK Medlemsbank för en rättvis ekonomi. Pris 40 :-

specialnummer:

Monetär omställning – vem ska få skapa pengar?

Bank of England berättar hur det funkar Oskar Broberg om en komplicerad utmaning Vad tycker partierna i frågan?

Nyckeln till ett bättre samhälle? Förespråkarna menar att monetär omställning är vägen till en bättre värld. Motståndarna ser det som en utopi. Samtidigt fattar JAK-stämman beslut att verka för monetär omställning. I det här specialnumret av Grus & Guld tittar vi på hur terrängen runt den vägen ser ut. text: dan håfström · ILLUSTRATION: DAVID KARLSTRÖM

Pengar – en del av vår infrastruktur Monetär omställning, eller penningreform som det också kallas, handlar om att förändra dagens penningsystem. Förespråkarna jämför penningsystemet med vägnätet och menar att både penningsystemet och vägnätet utgör delar av sam hällets infrastruktur. Kring vägnätet finns det en bred politisk enighet för statlig kontroll. De flesta motsätter sig att privata företag ska ta ut avgifter för att vi ska köra på vissa vägar. Men när det gäller penning systemet står det till stora delar under privat kontroll.

Vad är monetär omställning? Monetär omställning är ett begrepp som trots sin abstrakta natur väcker starka känslor. Förespråkarna menar att många av våra sociala och ekonomiska problem är kopplade till vårt penningsystem, alltså de regler som finns kring hur vi använder pengar. Den springande punkten gäller hur pengar skapas. I dag är det affärsbankerna som genom sin utlåning skapar en stor del av de pengar som cirkulerar i samhället. Enligt förespråkarna för monetär omställning är det nödvändigt att staten tar kontroll över skapandet av pengar. Det skulle ge medborgarna möjlighet att låta samhällsnytta gå före kortsiktiga vinstsyften och göra världen mer jämlik och rättvis. Förra året fattade JAK-stämman beslut om en inriktning att verka för monetär omställning. I det här specialnumret av Grus & Guld försöker vi reda ut vad som menas med begreppet. Vi lyfter också olika synsätt på omställningens möjligheter och på hur JAK kan gå vidare med frågan.

Kan bankerna skapa hur mycket pengar som helst? Så länge det finns någon som vill låna kan banken skapa nya pengar. Men en begränsning som banker av affärsmässiga skäl bör förhålla sig till är risken att få problem att finansiera sig om det visar sig att låntagarna inte kan betala tillbaka. Det finns knappast något självändamål för en bank att skapa pengar genom utlåning, förutsättningen är att banken tror att det ska bli en bra affär.

Monetär omställning – en framtidsfråga Ser samhället ut som det gör för att vi har det penningsystem vi har, eller ser penningsystemet ut som det gör på grund av det samhälle vi har? Både förespråkare och skeptiker till monetär omställning tycks i alla fall vara överens om att frågor kring dagens penningsystem måste lyftas och bli en del av den politiska debatten.

När du lånar en miljon av banken Sedlar, mynt och siffror på skärm

För att förstå kritiken mot penningsystemet måste vi titta närmare på hur dagens system är uppbyggt. Det finns två typer av pengar i dag: sedlar och mynt samt elektroniska pengar. Det är Riksbanken som lyder under riksdagen som trycker och bestämmer mängden av sedlar och mynt. Men sedlar och mynt utgör endast cirka 4 procent av de pengar som cirkulerar i samhället. Resten, alltså cirka 96 procent, är de elektroniska pengar som existerar på dataskärmar och bankomatkvitton.

Genom att låna en miljon kronor av banken har du bidragit med en miljon kronor till Sveriges penningmängd. Tvärtemot vad många tror måste inte banken ha en miljon kronor för att kunna låna ut en miljon kronor. Enligt lagen behöver banken bara ha en viss del av summan som den lånar ut. Många menar att kapitaltäckningskravet, alltså den andel eget kapital som banken måste ha för att låna ut en viss summa pengar, är väldigt lågt. 2009 sade riksbankschefen Stefan Ingves att en bank endast behöver ett eget kapital på 2 800 kronor för att låna ut en miljon kronor. Sedan dess har vissa skärpningar av kapitaltäckningskravet införts.

Lösningen – staten skapar pengarna

Räntan föder nya skulder I dag skapas en stor andel av våra pengar genom affärsbankernas utlåning. När man tar ett lån i en affärsbank så kräver banken (till skillnad från JAK) att man betalar en viss procent i ränta. Följden blir att vi betalar ränta på en väldigt stor del av vår penningmängd. De som tjänar på detta system är det fåtal vars ränteinkomster är större än deras ränteutgifter.

Var kommer de elektroniska pengarna ifrån? De elektroniska pengarna skapas av affärsbankerna (till exempel Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank) genom utlåning. När du tar ett lån skapar banken en fordran på dig och lånet betalas ut genom att motsvarande belopp sätts in på ett konto i ditt namn i banken. Detta är pengar som skapas genom en knapptryckning på en dator. Alltså pengar som inte fanns då du steg in i banken.

Enligt förespråkare för monetär omställning bör staten ta ifrån bankerna möjligheten att som i dag skapa pengar genom sin utlåning. I stället skulle ett demokratiskt kontrollerat organ, till exempel Riksbanken, skapa elektroniska pengar på samma sätt som man i dag trycker sedlar och mynt. Skapandet av pengar skulle alltså utgå från staten/medborgarna. Pengarna skulle komma ut i samhället som betalning för arbete och samhällstjänster som vård, skola och omsorg.

problem med dagens penningsystem

Enligt kritikerna av dagens penningsystem finns det en rad problem, till exempel följande: • Systemet är ogenomträngligt och svårt att förstå. Det påverkar oss alla men väldigt få vet hur det fungerar. • Systemet leder ofrånkomligt till skuldsättning. Eftersom någon måste skuldsätta sig för att samhället ska tillföras pengar så bygger systemet på att någon ständigt är skuldsatt.

• Systemet leder till instabilitet. Under högkonjunktur kan bankerna skapa i princip hur mycket pengar som helst, förutsatt att stat, medborgare och företag vill låna, vilket får till följd att penningmängden ökar kraftigt. Under långkonjunktur svänger pendeln över åt andra hållet och det blir brist på pengar. • Systemet leder till att bankerna får större makt på demokratins bekostnad. • Systemet leder till en omfördelning från fattig/ skuldsatt till rik/kapitalägare.

När du lånar en miljon av banken Sedlar, mynt och siffror på skärm

Lösningen – staten skapar pengarna

problem med dagens penningsystem

Balansakt 6

JAK ska ha en inriktning att verka för en monetär omställning. Beslutet är taget av stämman, JAKs högsta beslutande organ. Men vad beslutet innebär i praktiken återstår att komma fram till. JAKs medlemschef Ann-Marie Svensson hoppas att både förespråkare och skeptiker vinner nya lärdomar.

medlemmar tycker till.

Evert Larsson

Kristinehamn

Hur ska ni gå till väga för att komma framåt? – Vi har redan påbörjat en läroprocess som kommer att fortsätta under hösten. Under september kommer vi till exempel hålla en kursledarutbildning med fördjupning om monetär omställning. Vi uppmanar också lokalavdelningarna att bjuda in föreläsare och debattera frågan. I slutet av året ska ett nytt avsnitt i JAK-boken om monetär omställning vara klart. Vilken är din egen inställning till monetär omställning? – Jag tycker att det florerar väldigt många rykten, missförstånd och konspirationsteorier i debatten kring monetär omställning. Vilket ökar behovet av en process där vi tar ordentlig tid på oss. Men en del förespråkare är väldigt tvärsäkra på sin sak och är dessutom ivriga att använda JAKs förtroende för att driva opinion i frågan. Min förhoppning är att både de tvärsäkra och vi som är mer avvaktande kommer att lära oss mycket under resans gång.

– Monetär omställning handlar inte om lokal ekonomi, kryptovalu tor eller filosofiska utsvävningar om skuld utan om hur vår svenska krona skall skapas, regleras och ersätta dagens katastrofala system. I dag skapar storbanker pengar ur intet och människor är tvungna att skuldsätta sig för att det ska finnas tillräckligt med pengar.

Vi behöver ett system där Riksbanken tar över ansvaret och skapar en skuldfri valuta.” – Vi behöver ett system där Riksbanken tar över ansvaret och

skapar en skuldfri valuta. Genom monetär reform blir offentlig ekonomi räntefri. I våra 40 000 medlemmar finns en stor potential för att utveckla frågan och föra ut diskussionen till svenska folket. JAK:s krav på en räntefri ekonomi gör det till en underlåtenhetssynd att inte agera kraftfullt för monetär reform. 7

text: dan håfström · Foto: Jak

Vad betyder stämmans beslut för JAK? – Ja, det är det vi som förening måste komma fram till. Vilka delar av allt tankematerial som finns kring monetär omställning vill vi ta till oss? Och hur ska vi agera när vi väl enats kring en hållning?

Hur ska JAK verka för monetär omställning?

Ida Nordin

Umeå

Tom K. Strömberg

Storvreta

Cicci Andersson

Boden

– Personligen skulle jag tycka det vore intressant att få höra fler röster än aktivisterna själva som uttalar sig om monetär omställning. Därför tycker jag att JAK kan försöka bidra till att få fram mer tillförlitlig forskning i frågan. I dag känns som att det är väldigt få inom forskarvärlden som arbetar med det här, vilket är märkligt. Kanske kan

– Jag upplever att det finns en viss splittring och osäkerhet i JAK kring frågan om monetär omställning. Vissa tycker att vi gör tillräckligt redan i dag, dels genom vårt ställningstagande mot räntans skadeverkningar, dels genom att vi visar att det går att ha en fungerande bankverksamhet på räntefri grund. Min egen övertygelse är att JAK just för att vi har en så tydlig värdegrund skulle

– Det viktiga är att vi fortsätter att processa i den anda jag lärt känna inom JAK. Alltså att vi samlar ihop oss på JAK-skolor och uppmuntrar lokalavdelningarna att ventilera och debattera frågan. Och möjligen hitta en minsta gemensam nämnare. Om vi börjar skicka ut pressmeddelanden med krav på att Riksbanken ska ta över skapandet av pengar undrar jag om vi skulle

Kanske kan JAK initiera något slags idémöte mellan aktivister och forskare.”

att debatten om penningsystem och skuldbubblor blir mer känd både bland våra medlemmar och andra. I dag förs debatten ofta inom en sluten krets.

JAK initiera något slags idémöte mellan aktivister och forskare. JAK borde också kunna bidra till

Alla måste få tillfälle att reflektera över frågan.” kunna bli en viktig röst för monetär omställning. Men för att vi ska komma dit krävs ett gemensamt förändringsarbete. – Vi delar alla visionen om ett mer jämlikt och rättvisare sam

Det viktiga är att vi fortsätter att processa i den anda jag lärt känna inom JAK.” bli tagna på allvar. – Personligen tycker jag också att man kan diskutera vad som vore den bästa eller mest effektiva

hälle men vi måste konkretisera hur vi ska nå dit. Vi måste börja arbeta med de stora frågorna kring hur pengar skapas, av vem och på vilket sätt. Det finns medlemmar som är väldigt ivriga och vill ha snabba förändringar, men som alltid i JAK gäller det att inte röra sig för fort. Alla måste få tillfälle att reflektera över frågan och alla måste känna sig trygga med den väg vi väjer.

reformen. Är det att Riksbanken ska ta över skapandet av pengar eller är det att vi till exempel utvecklar lokal och sund ekonomi på fler ställen, som i förlängningen kan leda till en sund global ekonomi? – Min poäng är att JAK gör väldigt mycket redan i dag och står för värden som skulle kunna spridas mycket bredare.

Balansakt 6

medlemmar tycker till.

Evert Larsson

Kristinehamn

Vi behöver ett system där Riksbanken tar över ansvaret och skapar en skuldfri valuta.” – Vi behöver ett system där Riksbanken tar över ansvaret och

text: dan håfström · Foto: Jak

Hur ska JAK verka för monetär omställning?

Ida Nordin

Umeå

Tom K. Strömberg

Storvreta

Cicci Andersson

Boden

Kanske kan JAK initiera något slags idémöte mellan aktivister och forskare.”

att debatten om penningsystem och skuldbubblor blir mer känd både bland våra medlemmar och andra. I dag förs debatten ofta inom en sluten krets.

JAK initiera något slags idémöte mellan aktivister och forskare. JAK borde också kunna bidra till

DAVID GRAEBER:

Pengar är bara

skuldebrev 8

Pengar skapas ur tomma intet när någon tar ett lån i banken. I den här krönikan kommenterar den amerikanske författaren och antropologen David Graeber det faktum att även den brittiska centralbanken, The Bank of England, numera ställer sig bakom den verklighetsbeskrivningen.

bank of englands plötsliga ärlighet kullkastar själva den teoretiska grunden för åtstramningar. Någon gång på 1930-talet lär Henry Ford ha anmärkt att det var tur att de flesta amerikaner inte kände till hur bankerna egentligen fungerade, David Graeber är för för om de gjort det ”skulle de närvarande professor göra uppror innan morgondagvid London School of en gryr”. Economics. I våras hände något märk–––––––––––––––––– värdigt. Bank of England la korten på bordet. I en artikel med rubriken ”Att skapa pengar i den moderna ekonomin”, skriven av tre ekonomer från bankens avdelning för valutaanalys, deklarerade man öppet att det mesta som folk tror sig veta om hur banker fungerar helt enkelt är fel och att det slags populistiska och heterodoxa

förhållningssätt som vanligtvis förknippas med grupper som Occupy Wall Street är riktiga. Därigenom kullkastade de i praktiken hela den teoretiska grunden för åtstramningar. för att få en uppfattning om hur radikalt bankens nya förhållningssätt är kan man begrunda den vedertagna uppfattningen, som även fortsatt ligger till grund för all städad debatt om den offentliga politiken. Folk sätter in sina pengar på banken. Sedan lånar banken ut pengarna mot ränta, antingen till konsumenter eller till entreprenörer som är beredda att investera dem i någon lönsam verksamhet. Systemet med fraktionella reserver (fractional-reserve banking, FRB) gör det förvisso möjligt för bankerna att låna ut betydligt större summor än sin reserv, och privatbanker kan förvisso ansöka om att låna mer från centralbanken om deras egna resurser inte räcker till.

centralbanken kan trycka så mycket pengar den behagar. Men den är också noga med att inte trycka för mycket. I själva verket får vi ofta höra att det är därför det över huvud taget finns självständiga centralbanker. Om de styrande själva kunde trycka pengar skulle de med all säkerhet producera för mycket, och den efterföljande inflationen skulle försätta ekonomin i kaos. Institutioner som Bank of England och US Federal Reserve instiftades i syfte att noggrant reglera penningmängden för att förhindra inflation. Därför är det enligt lag förbjudet för dem att direkt finansiera landets styrning genom att till exempel köpa statsobligationer. I stället finansierar de privatekonomiska verksamheter som de styrande enbart beskattar. Det är den här förståelsen som gör att vi kan fortsätta prata om pengar som om det vore en begränsad tillgång i likhet med bauxit eller råolja, att säga ”det finns helt enkelt inte till-

räckligt med pengar” för att finansiera sociala program och att tala om det omoraliska med statsskulder eller med att offentliga utgifter ”tränger undan” den privata sektorn. Det Bank of England medgett i veckan är att inget av detta egentligen är sant. Med ett citat ur bankens inledande sammanfattning: ”Snarare än att låna in hushållens besparingar och sedan låna ut dem så skapar bankerna inlåning genom sin utlåning.” ”Under normala omständigheter fastställer centralbanken inte den mängd pengar som är i omlopp. Inte heller ’multipliceras’ centralbankspengarna för att skapa mer utlåning och inlåning.” med andra ord är allt det vi vet inte bara fel – det är helt bakvänt. Då banker lånar ut skapar de pengar. Det här beror på att pengar i själva verket bara är skuldebrev. Centralbankens roll är att styra över en rättsordning som i praktiken ger bankerna ensamrätt att utfärda ett visst slags skuldebrev – ett som de styrande erkänner som ett lagligt betalningsmedel i och med att man villigt accepterar dem som skattebetalning. Det finns egentligen ingen gräns för hur mycket banker skulle kunna skapa, förutsatt att de kan hitta någon som är villig att låna. De kommer aldrig att sakna tillgångar av den enkla anledningen att låntagare i allmänhet inte tar slantarna och stoppar dem i madrassen – de pengar en bank lånar ut kommer till slut bara att hamna i en bank igen. För banksystemet som helhet blir alla utlåningar helt enkelt inlåningar. Och inte nog med det: i den mån bankerna behöver skaffa medel från centralbanken kan de låna

Bankens uppgift är att faktiskt hålla systemet i rullning, och på senare tid har systemet inte rullat på så värst bra.” så mycket de vill; det enda den sistnämnda egentligen gör är att den fastställer räntan, hur mycket pengar kostar, inte hur mycket pengar det finns. Sedan lågkonjunkturen började har centralbanken i USA och Storbritannien minskat den kostnaden till så gott som ingenting. I själva verket har de med hjälp av ”kvantitativa lättnader” praktiskt taget pumpat in så mycket pengar de bara kunnat i bankerna utan att åstadkomma några inflationseffekter.

DAVID GRAEBER:

Pengar är bara

skuldebrev 8

David Graeber har skrivit den mycket omtalade boken

det här innebär att den verkliga begränsningen av hur mycket pengar som totalt är i omlopp inte utgörs av hur mycket centralbanken är villig att låna ut utan av hur mycket de styrande, företag och vanliga medborgare är beredda att låna. De offentliga utgifterna är den främsta drivkraften i allt detta (och om man läser artikeln noga kan man se att den tillstår att centralbanken när allt kommer omkring faktiskt finansierar landets styrning). Det är alltså inte frågan om att offentliga utgifter ”tränger undan” privata investeringar. Det är precis tvärtom. Så varför medgav Bank of England plötsligt allt det här? En anledning är att det uppenbarligen är sant. Bankens uppgift är att faktiskt hålla systemet i rullning, och på senare tid har

Skuld. De första 5 0 00 åren (Daidalos). I boken argumenterar han bland annat för att införa ett slags jubelår som skulle innebära avskrivning av både internationella skulder och konsumentskulder.

systemet inte rullat på så värst bra. Det är möjligt att banken har bestämt sig för att driften av den sagolandsversion av ekonomin som har visat sig vara så praktisk för de rika helt enkelt är en lyx som man inte längre har råd med. Politiskt innebär detta dock att man tar en enorm risk. Man kan föreställa sig vad som skulle kunna hända om bolåntagarna insåg att de pengar som banken lånat ut till dem i själva verket inte är någon ekonomiskt lagd pensionärs samlade besparingar utan något som banken helt enkelt har trollat fram med hjälp av det trollspö som vi, allmänheten, har gett den. Historiskt sett har Bank of England tenderat att ta ledningen och hävdat till synes radikala förhållningssätt som med tiden blivit nya dogmer. Om det är det som håller på att hända nu har vi kanske snart möjlighet att avgöra huruvida Henry Ford hade rätt. Copyright Guardian News & Media Ltd 2014 Översättning: Hanna Hannes Hård

I september är det dags, då firar vi JAK-dagen runt om i landet. Vi uppmärksammar på olika sätt att JAK Medlemsbank finns och bjuder in andra att tillsammans med oss fortsätta folkrörelsesarbetet för en räntefri ekonomi. Dagen planeras av lokalavdelningarna så hör gärna av dig till dem om du är intresserad av att hjälpa till jak.se/lokalt

JAK-DAGEN

Visste du att … … The Chicago Plan fortfarande är aktuell På 1930-talet utarbetade ekonomen Irving Fisher med kollegor vid University of Chicago ett förslag till monetär omställning som de kallade The Chicago Plan. Förslaget var en reaktion på börskraschen 1929 och den efterföljande depressionen. 2012 kom Internationella valutafonden, IMF, med en rapport kallad The Chicago Plan Revisited. Författarna till rapporten, Michael Kumhof och Jaromir Benes, argumenterar i likhet med ekonomerna bakom den ursprungliga Chicagoplanen för fördelarna med att staten tar ifrån bankerna möjligheten att skapa pengar genom utlåning. Att IMF publicerar detta i mångas ögon radikala innehåll har fått stor uppmärksamhet.

90% 174%

--------------------

… Riksbanken är oroad över skuldsättningen Sedan 1995 har de svenska hushållens aggregerade skuldkvot, det vill säga deras totala skulder som andel av den disponibla inkomsten ökat från 90 till 174 procent. Fyra av tio låntagare minskar inte sin skuld över tiden och de flesta som gör det minskar den mycket långsamt. Enligt Riksbanken kan en fortsatt växande skuldsättning i hushållssektorn bli kännbar både för ekonomin och för den finansiella stabiliteten.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– … I boken Vad är pengar? (Natur & Kultur) skriver Andreas Cervenka, ekonomireporter och krönikör på Svenska Dagbladet, om skapandet av pengar och våra växande skulder. Han förhåller sig också kritisk till att bankerna vill ha så lite statlig kontroll som möjligt över sin verksamhet men ändå förväntar sig att bli räddade om något går snett. I utbildningsradions programserie En bok, en författare så intervjuas Andreas Cervenka av miljöpartiets före detta språkrör Birger Schlaug. Intervjun går att se på ur.se.

18 SEPTEMBER 2014

…Abraham Lincoln tryckte egna sedlar

jak.se/aktiva/jak-dagen

Greenbacks kallades de sedlar som president Abraham Lincoln lät trycka under det amerikanska inbördeskriget. Lincoln behövde pengar för att finansiera armén och ville inte betala de höga räntor

som bankerna krävde. Lincolns lösning blev att staten tryckte upp pengar själv. Greenbacks hade ingen koppling till guld eller något annat fysiskt material. Värdet vilade alltså helt på förtroendet för den amerikanska regeringen. Värdet på en Greenback-sedel kom i praktiken att hänga samman med nordstaternas krigslycka. Trots att nordstaterna till slut segrade upphörde Greenbacks att gälla efter kriget. Under årtiondena som följde fanns det en stark politisk rörelse för att återinföra Greenbacks. En del förespråkare för monetär omställning lyfter fortfarande fram Greenbacks som ett lyckat exempel på statens förmåga att ha ansvaret över skapandet av pengar.

David Graeber har skrivit den mycket omtalade boken

JAK-DAGEN

90% 174%

--------------------

18 SEPTEMBER 2014

…Abraham Lincoln tryckte egna sedlar

jak.se/aktiva/jak-dagen

– Bankerna skulle bli skyldiga samhället alla de pengar, i dag ca 3 000 miljarder kronor, som finns bokförda som tillgångar på deras konton. I samma takt som lånen i det gamla systemet betalas av, kommer denna skuld matas tillbaka till statsbudgeten som nya skuldfria pengar via Riksbanken. Det blir alltså en rätt mjuk övergång som kan pågå under cirka 20 år och totalt blir det faktiskt ett tillskott på 3 000 miljarder kronor i stadsbudgeten, säger Lars Alaeus. Oscar Kjellberg ser tecken på att de stora finansiella institutionernas inställning är på

Utmanarna De driver bara en fråga, välkomnar folk från både höger och vänster och säger nej till konspirationsteorier. Deltagarna i kampanjen Positiva Pengar hoppas att enkelhet och öppenhet ska få fler intresserade av monetär omställning. text OCH FOTO: dan håfström

ör susanne ekelin tog engagemanget för monetär omställning sin början under en helt vanlig hemmakväll. På nätet hittade hon dokumentärfilmen 97% Owned om penningsystemet i Storbritannen och följde med stigande fascination filmens skildring av hur pengar skapas. – Jag tyckte det verkade helt knasigt att banker kunde skapa pengar ur tomma intet. Det blev en slags chock som fick mig att söka mer information, säger Susanne Ekelin. Snart kom hon i kontakt med den brittiska organisationen Positive Money som tipsade henne om att fler svenskar hade hört av sig. Susanne fick några namn och arrangerade en träff på ett café. Det blev starten för kampanjen Positiva Pengar som nu funnits ett drygt år. Målet är att informera allmänheten och väcka debatt om hur pengar skapas och vilka konsekvenser det får för samhället. – Vi som är med jobbar ideellt och bidrar med det vi kan och tycker är meningsfullt. För mig personligen har det varit en utmaning att

våga prata om de här frågorna trots att jag inte är ekonom. Men jag tycker att samhällsekonomi är för viktigt för att man ska låta sig bli bortskrämd av experter. kampanjen lyfter bara en fråga: Att i Sverige få till stånd en monetär omställning som innebär att staten tar ifrån bankerna rätten att skapa pengar och överlåter den funktionen till ett organ under demokratisk kontroll. – Vi vill inte förstatliga bankerna. Men vi vill att de ska vara en servicefunktion som fungerar på marknadens villkor, inte en finansiell maktfaktor som är ”too big to fail” och måste stöttas av staten. Under Positiva Pengars drygt ettåriga existens har det redan knutits vissa band till JAK. När Grus & Guld träffar Susanne Ekelin är hon ackompanjerad av Lars Alaeus och Oscar Kjellberg, som båda är aktiva i kampanjen och sedan länge medlemmar i JAK. Lars är engagerad i hur övergången från dagens system till ett monetärt omställt system skulle gå till rent praktiskt.

väg att bli mer intresserad och öppen. 2012 analyserade två ekonomer från FN-organet Internationella valutafonden, IMF, ett förslag om monetär omställning gällande dollarekonomi. – I analysen framgår klart och tydligt att en monetär omställning är möjlig att genomföra och skulle leda till en mer stabil ekonomi, säger Oscar Kjellberg. ett av positiva pengars delmål är nu att få det statliga Finansiella stabilitetsrådet, där både regeringen och Riksbanken finns representerade, att göra en liknande analys. Ett annat arbete består i att forma Positiva Pengars profil utåt. – Vi vill locka både dem som står till höger och vänster politiskt och försöker undvika att skrämma bort folk genom att blanda in värderingar och politiska mål som inte är direkt kopplade till monetär omställning. Vi tror inte att bankerna eller någon annan konspirerat fram dagens system. Varken bankanställda eller bankägare är onda. Dagens system har uppstått genom stegvisa regeländringar och avreglering av finansmarknaden. Politikerna som tog besluten kunde inte förutse vilka följder det skulle få, säger Susanne Ekelin. Följden är enligt Positiva Pengar att systemet fångat både den politiska makten och medborgarna i en skuldfälla.

– Problemet med att bankerna skapar nästan alla våra pengar genom utlåning är dels att vår skuldbörda ökar hela tiden, dels att vi tvingas betala ränta på en väldigt stor del av vår penningmängd. När en allt större del av våra inkomster går till räntebetalningar blir konsekvensen att pengar i allt snabbare takt flyttas över till de få personer som har ränteinkomster som är större än deras ränteutgifter, säger Susanne Ekelin. men man säger inte kategoriskt nej till ränta. Enligt deras förslag ska banker kunna ge ränta till den som vill investera sina inkomster. – Efter reformen kommer 100 procent av alla pengar vara skapade av staten fria från skuld och ränta. Av denna mängd pengar kommer vissa personer och företag vilja investera sina inkomster för att få ränta på dem. Banker hjälper till att investera pengarna, vilket de tar en avgift eller ränta för. Enbart de pengar som banken fått i uppdrag av en kund att investera kommer att vara räntebärande för den som lånar dem. Det samlade räntekravet på samhället blir då oerhört mycket mindre, säger Susanne Ekelin.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––-–––––––––––– Boktips! Modernising Money av Andrew Jackson och Ben Dyson är utgiven av Positiva Pengars systerorganisation i Storbritannien: Positive Money. Boken beskriver det förslag om monetär omställning som den svenska kampanjen anpassat till svenska förhållanden.

Monetär omställning enligt Positiva Pengar Pengar och banker ska fungera så som de flesta tror att de fungerar. De pengar vi har på våra konton ska fungera på samma sätt som sedlar och mynt.

Pengar ska inte skapas i form av räntebärande skulder. Det vill säga nya pengar som tillförs ekonomin ska vara fria från krav på återbetalning och utan krav på ränta.

2 3

Enbart folket/ staten, förslagsvis via Riksbanken, ska ha rätt att skapa pengar. Privata företag, det vill säga banker, ska fråntas rätten att skapa de betalmedel vi använder i Sverige. Banker ska enbart tillåtas låna ut pengar som de har lånat in och kunderna har valt att placera på investeringskonton.

Individer och företag kan sätta in pengar på transaktionskonto eller på investerings konton. Pengar på transaktionskontot är 100 procent säkra men ger ingen ränta. Pengar som förs över till investeringskonton binds på en viss tid och kommer lånas ut av banken. Det innebär en viss risk men ger också en ränta motsvarande risken.

Monetär omställning enligt Positiva Pengar Pengar och banker ska fungera så som de flesta tror att de fungerar. De pengar vi har på våra konton ska fungera på samma sätt som sedlar och mynt.

Pengar ska inte skapas i form av räntebärande skulder. Det vill säga nya pengar som tillförs ekonomin ska vara fria från krav på återbetalning och utan krav på ränta.

2 3

Dubbel hemvist

Han står med ena foten i den ekonomiska historien och den andra i sitt engagemang för JAK. I Oskar Brobergs fall ger det en världsbild där monetär omställning är en intressant utgångspunkt för diskussion, men knappast lösningen på samhällets problem. text: dan håfström · foto: lars ardarve

andelshögskolan på vasagatan i Göteborg och farmor Ingegerds gräsmatta i Onsala. Två platser som enligt Oskar Broberg format honom som ekonom och människa. På Handelshögskolan har han fått sin yrkesmässiga identitet och blivit docent i ekonomisk historia. På farmor Ingegerds gräsmatta föddes de tankar som så småningom ledde fram till engagemanget i JAK. – När jag klippte farmors gräsmatta kom jag in i ett tillstånd av avskildhet och lugn som lämpade sig väldigt väl för funderingar. Med ungdomlig entusiasm sökte jag kopplingar

mellan pengarnas roll i samhället och världens orättvisor. När jag sedan hittade JAK blev jag väldigt glad över att det fanns ett alternativ till de traditionella bankerna. Efter att ha deltagit i ett sommarseminarium i slutet på 90-talet var han med och startade en lokalavdelning i Göteborg. Under några år satt han med i JAKs riksstyrelse. I takt med att hans akademiska meriter växte fick han i JAK-sammanhang allt oftare ikläda sig rollen som ”nationalekonomen”. – Ibland har jag fungerat som ett slags akademiskt alibi, ”titta här har vi en kille som är forskare”. Men när jag träffar andra medlemmar försöker jag ligga lågt med

Handelshögskolan. En viktig tanke i JAK är ju att alla är lika värda. Genom att resonera med varandra utifrån våra olika erfarenheter så kan vi komma fram till intressanta lösningar på olika problem. Nu har JAKs stämma beslutat att JAK ska verka för en inriktning i samhället mot monetär omställning. Oskar Broberg är inte odelat positiv till detta. Dels tror han inte att förespråkarnas utsagor om omställningens positiva effekter stämmer, dels är han tveksam till att JAK ska ikläda sig rollen som opinionsbildare i vad som i hans mening är ”en smal fråga”. Han håller med förespråkarna om att den höga skuldsättningen i samhället är ett stort problem

” Genom att resonera med varandra utifrån våra olika erfarenheter så kan vi komma fram till intressanta lösningar på olika problem.”

och att det behövs en omfördelning av resurser för att göra samhället mer rättvist, men tror att det finns bättre sätt att förändra. – I dag beskattas arbete väldigt hårt medan kapital, till exempel privatpersoners förmögenheter, beskattas väldigt lågt. Om man vände på det förhållandet skulle vi ta ett stort steg mot ökad jämlikhet, säger han. Förespråkarna menar att monetär omställning skulle ge den politiska makten ett större inflytande över samhällets ekonomiska resurser. Ett skifte från vinstsyfte till samhällsnytta skulle bli möjligt. Ekonomen i Oskar Broberg tror inte att en större statlig styrning skulle bli tillräckligt effektiv.

Dubbel hemvist

” Genom att resonera med varandra utifrån våra olika erfarenheter så kan vi komma fram till intressanta lösningar på olika problem.”

INOM PLANETENS GRÄNSER –

EKOLOGISK EKONOMI I TEORI & PRAKTIK

--------------------

Hur kan vi människor leva väl på jorden? Hur stor bör vår resursanvändning vara och hur ska den fördelas för mänskligt liv inom ekologins gränser? DISTANSKURS I EKOLOGISK EKONOMI 28 juli – 14 januari, studietakt ca 4 tim/ vecka.

Oskar Broberg om monetär omställning

– Det finns en kraft och dynamik som uppstår när finansiella aktörer är inblandade som historiskt sett varit väldigt viktig för samhällets utveckling. Jag är tveksam till om staten kan ta över den funktionen. Men oavsett vad man tycker om monetär omställning har ju stämman på demokratisk väg röstat igenom detta, är det inte bara för organisationen att rätta sig efter det? – Jag tycker det faller på styrelsen att tolka hur vi ska gå vi-

dare. Och då tror jag det är klokt att inleda en process där fler medlemmar får chansen att sätta sig in i frågan. Innan vi börjar driva opinion måste vi noga överväga hur vi i så fall påverkar JAKs roll som folkbildare om ekonomiska frågor i allmänhet och frågan om räntefri ekonomi i synnerhet. Tvivlen till trots så tycker han att monetär omställning är en intressant fråga. – Skuld är av stor betydelse för hur samhället fungerar och jag är övertygad om att JAKs process kring monetär omställning kommer att leda till många viktiga och utvecklande diskussioner framöver.

Distanskurs | 2014.07.28 till 2015.01.14 | holland.fhsk.se/utbildning

viktiga platser: Handelshögskolan och farmors gräsmatta.

Min grundläggande kritik riktar sig mot synsättet på pengar som om det var möj ligt att tydligt definiera vad som är pengar. Därigenom skulle det vara möjligt att ”kontrollera” denna mängd genom att reglera bank utlåningen hårt. Min syn på pengar är delvis en annan. Det är sant att huvuddelen av våra privata skulder i dag är bankskulder, men pengar kan anta många former genom olika typer av skuldförbin delser och det är just genom denna rörlighet mellan olika typer av skulder som finans marknaden bidrar med dyna mik till samhällsekonomin. Jag menar därför att om man vill komma tillrätta med ökande skuldsättningsnivåer i samhället måste man i första hand påverka efterfrågan, det vill säga folks vilja att låna. Risken är att man annars bara flyttar utlåningen från banker na till en mindre hårt reglerad del av finansmarknaden. Det ta blir ännu tydligare för den del av finansmarknaden som rör krediter till näringslivet.

Kursen sker i samverkan mellan JAK Medlemsbank & Hållands folkhögskola

Hållands Folkhögskola i Åredalen Illustration: Elias F Kron

Ungkurs handlar om ekologisk ekonomi, planetens gränser & social rättvisa, om JAK Medlemsbank som folkrörelse för rättvis ekonomi & om hur du kan delta, om vår egen räntefria & kooperativa bank, hur den fungerar samt hur du kan använda den för att förverkliga drömmar.

UNGKURS I JAK – EN KURS OM MÖJLIGHETER

Undersåker, Åre | 2014.09.26– 28 | Anmälan: kurs@jak.se, senast 7/9 Kursen är för dig som är 18-30 år. Är du medlem står JAK för resa, mat och logi. Om du inte är medlem står du själv för din resa, resten betalar JAK.

jak.se/ung

INOM PLANETENS GRÄNSER –

EKOLOGISK EKONOMI I TEORI & PRAKTIK

--------------------

Oskar Broberg om monetär omställning

Distanskurs | 2014.07.28 till 2015.01.14 | holland.fhsk.se/utbildning

viktiga platser: Handelshögskolan och farmors gräsmatta.

Kursen sker i samverkan mellan JAK Medlemsbank & Hållands folkhögskola

Hållands Folkhögskola i Åredalen Illustration: Elias F Kron

UNGKURS I JAK – EN KURS OM MÖJLIGHETER

jak.se/ung

Vad är ert partis hållning i frågan om monetär omställning?

Miljöpartiet Centerpartiet

Moderaterna

Grus & Guld har frågat de etablerade partierna om monetär omställning. Av svaren att döma så funderar partierna en hel del kring penningsystemet. Källa: riksdagskansliet för respektive Parti

Socialdemokraterna Finanskrisen har visat på den stora samhälleliga kostnaden för ett allt för vidlyftigt risktagande och brist på transparens i det finansiella systemet. Sedan 2008 har en mängd initiativ väckts för att reducera riskerna i det finansiella systemet. Det är viktigt att kapitaltäckningskraven bidrar till ett balanserat risktagande. Frågan om en mer omfattande monetär omställning är inte aktuell för oss i dagsläget.

En reformation av dagens penningsystem enligt förslaget skulle kräva att dagens ekonomiska system i princip görs om från grunden. Vi ser inte det som ett realistiskt, genomförbart förslag.

Vänsterpartiet Den monetära omställning som beskrivs handlar om att införa 100 procentiga kassakrav på bankerna. Detta är inget förslag som Vänsterpartiet driver. Vad gäller bankernas kapital vill vi dock öka deras kapitaltäckningskrav (till 18-22 procent av de riskvägda tillgångarna), och vi anser att de bör vara progressiva, det vill säga ju större bank, desto högre kapitaltäckningskrav. På så sätt ges bankerna incitament att inte bli “too big to fail”. Vi vill också införa en bankdelningslag som ska tvinga bankerna att separera traditionell bankverksamhet från spekulativ “investmentverksamhet”.

Folkpartiet Folkpartiet anser inte att det vore lämpligt med en omställning mot ett system där Riksbanken de facto är den enda tillåtna långivaren på kreditmarknaden. Vi vill behålla dagens system med en mångfald av aktörer. Att genomföra en sådan omvälvande reform skulle med säkerhet få långtgående och oförutsägbara konsekvenser vilka skulle påverka alla delar av samhället negativt. Med det sagt anser Folkpartiet att frågan om hushållens skuld sättning behöver tas på allvar. Det har redan satts in ett antal åtgärder för att bromsa ökningen och det är möjligt att ytterligare steg behöver tas för att förhindra att skuldsättningen fortsätter att växa i alltför snabb takt.

Hur pengar i ekonomin skapas är ganska komplicerat. Genom att ta emot insättningar och låna ut pengar så bidrar bankerna till att öka penningmängden i ekonomin. Penningmängden kan dock inte öka obegränsat. Pengarna som bankerna skapar är inte sedlar och mynt utan kreditpengar. Mot ökningen i inlåning står hela tiden en lika stor ökning i utlåning. Hur mycket bankerna kan låna ut begränsas av storleken på den reserv de väljer att hålla, vilket i många länder regleras av kassakrav. I Sverige begränsas utlåningen av så kallade kapitaltäckningskrav (definierade i Baselreglerna) och innebär, förenklat att bankerna måste hålla en viss mängd eget kapital i förhållande till sin utlåning. Regeringen har aviserat hårdare kapitaltäckningskrav än vad det internationella regelverket stipulerar. Något vi tycker är viktigt. Det är alltså endast centralbanken som kan skapa sedlar och mynt. Men våra betalningsmedel består även av tillgångar på likvida bankkonton. Merparten av dessa ”pengar” skapas av affärsbankerna, dock alltså i en process som regleras av centralbanker och andra myndigheter. Frågan om monetär omställning är inte en fråga vi specifikt diskuterar.

Vi instämmer i att hushållens skuldsättning är oroande och behöver motverkas. Det finansiella systemets uppgift är att stödja den reala ekonomin genom att kanalisera sparande och investeringar och att tillhanda hålla betalningstjänster och riskspridning. Girighet, över skuldsättning och spekulation ska motverkas. En alltför hög privat skuldsättning är en risk för individen och för samhälls ekonomin. Vi kan inte bygga en fungerande långsiktig ekonomi på en ständigt växande skuldsättningsnivå. Samhället måste motverka det överdrivna risktagande som dominerat finans marknaderna. Vi vill se en skatt på vissa finansiella transaktioner. En uppdelning av bankernas verksamhet mellan traditionell affärsverksamhet och mer spekulativ investmentverksamhet bör övervägas. Det förs diskussioner om dessa frågor inom Riksbanken och även här i riksdagen. Riksbanken och Finans inspektionen har fått i uppdrag att ta fram verktyg och också uppdrag att övervaka dessa frågor. Det som gjorts hitintills har varit bra men inte tillräckligt. Vi följer frågan men vi har hittills inte landat i att problemen är så stora att hela det penningpolitiska systemet ska kastas över ända. Nya system riskerar att skapa nya problem.

Kristdemokraterna Visst finns det nedsidor med att penningmängden ökar vid utlåning. En radikal reform av vårt banksystem är dock inget vi Kristdemokrater prioriterar i dagsläget. Kapitaltäckningen i svenska banker är i internationell jämförelse redan hög, samtidigt som vi avvaktar effekterna från exempelvis introduktionen av det nya Basel 3-regelverket och imple menteringen av bankunionens olika delar (här ingår ju även en indirekt granskning av de svenska banker som bedriver verksamhet i bankunionens medlemsländer). Amorteringskrav, nedtrappning av ränteavdrag och ökade riskvikter för bolån hos bankerna är också åtgärder som diskuteras på nationell nivå och som kan bidra till att lätta på skuldbördor hos svenska hushåll och mana till återhållsamhet inom banksektorn. Vi står för en social marknadsekonomi och tycker därför inte att staten ska ha monopol på den pengaskapande funktionen. Det skulle i praktiken innebära en form av nationalisering och kraftigt skada förtroendet för den svenska ekonomin.

Fotnot: Sverigedemokraterna har inte svarat.

Vad är ert partis hållning i frågan om monetär omställning?

Miljöpartiet Centerpartiet

Moderaterna

Grus & Guld har frågat de etablerade partierna om monetär omställning. Av svaren att döma så funderar partierna en hel del kring penningsystemet. Källa: riksdagskansliet för respektive Parti

En reformation av dagens penningsystem enligt förslaget skulle kräva att dagens ekonomiska system i princip görs om från grunden. Vi ser inte det som ett realistiskt, genomförbart förslag.

Fotnot: Sverigedemokraterna har inte svarat.

ästa medlem! Det här numret av Grus & Guld är ett specialnummer om monetär omställning. Sedan stämman beslutade att JAK ska verka för en monetär omställning har vi påbörjat en process för att komma fram till vad detta ska betyda i praktiken. För att organisationen JAK ska stå på stadigare grund i denna fråga behövs mera information och fördjupad diskussion. Medlemmar på våra JAK-skolor har haft möjlighet att bekanta sig med ämnet. På JAK-skolan i mars gav Yoshi Frey och Susanne Ekelin från nätverket Positiva Pengar, sin syn på ämnet.

En viktig tanke i JAK har alltid varit att gå från idé till handling. Hur gör vi det i frågan om monetär omställning? Det här specialnumret är ett steg mot en gemensam hållning. Tidningen är också ett steg på vägen i en för ändring av Grus & Guld. Sedan drygt tio år ger JAK Medlemsbank ut Grus & Guld som når alla medlem mar. Tidningen vänder sig även till andra intresse rade och är en av JAKs viktigaste kommunikations kanaler. Grus & Guld fördjupar kunskapen och följer utvecklingen inom ideologiskt viktiga områden för JAK. Tidningen visar såväl på konsekvenser av det nuvarande ekonomiska systemet som på nytänkande och alternativ. Nu ser vi fram emot att utveckla och förnya Grus & Guld. Tidningen är mycket uppskattad och förändringen kommer inte att innebära att allt det gamla försvinner. För att kunna ta del av dina synpunkter, är vi tacksamma för om du vill besvara den enkät som nu ligger på internetbanken. God läsning och på återhörande!

Vi vill göra Grus & Guld ännu bättre och därför är dina synpunkter viktiga. Logga in på internetbanken och svara på frågorna. Det tar ca tre minuter.

jak.se

JAKs årsstämma 2014 – demokratiprojektet fortsätter röra upp känslor

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– JAK Medlemsbank Box 216, 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14 Hemsida: jak.se E-post: jak@jak.se Tel: 0500-46 45 00

Redaktör (tf): Dan Håfström

för JAK Medlemsbank och kommer ut med fem nummer per år.

Annonser:

Årsprenumerationen kostar 200 kronor,

Louise Clausen,

enstaka nummer kostar 40 kronor.

0500-46 45 23

Tidningen ingår i medlemsavgiften för

louise.clausen@jak.se

JAK-medlemmar. Prenumeration: Ansvarig utgivare:

Carina Danling,

Monija Manai Somnius

0500-46 45 52 carina.danling@jak.se

Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation

Text: Louise Clausen · Foto: Hanna Sikter

Tack på förhand!

Öppet: mån – tor 9.30 – 16.00 fre 9.30 – 15.00. Banktelefon är öppen dygnet runt, tel 0500 - 46 45 60

Lotta Friberg Ordförande JAK Medlemsbank

Grus & Guld är en medlemstidning

Vad tycker du om tidningen?

Tryck: V-Tab, Vimmerby

Lokalkontor Box 43, 794 21 Orsa. Besök: Dalagatan 1 Tel 0500 - 46 45 49, 46 45 50 Öppet: mån–tor 9.30 – 16.00 fre 9.30 – 15.00 Lunch 12.00 – 13.00 Sommaröppet 30 juni – 15 augusti mån – fre 9.30 – 15.00

JAKS ÅR SSTÄMMA

2014 dominerades av diskussion kring demokratiprojektet, men även om monetär omställning och hur JAK ska förhålla sig i den frågan. Till stämman som ägde rum 26–27 april i Stockholm hade 90 personer anmält sig, tillsammans med fullmakter blev antalet röstande 100 medlemmar. Lördagen ägnades mest åt utskottsarbete och påverkanstorg, följt av ett framträdande av estradpoe-

ten Bob Hansson på scenen i ABF- huset. Söndagens program bestod av omröstningar och beslut gällande styrelsens propositioner, budget, motioner och ny styrelse.

JAKs ekonomi

När det gäller JAKs ekonomi har 2013 dominerats av ökad inlåning och minskad utlåning. Färre medlemmar lånar allt mindre belopp och större delen av utlåningen går till privatpersoner. Snittlånet låg under 2013 på 135 000 kronor. Nyutlåningen har minskat gällande såväl antal lån som storleken på lånen. Inlåningen däremot har ökat med 7,2 procent under 2013. – Det visar att förtroendet för JAK som bank är stort. Samtidigt har vi en omvärld att förhålla oss till. Då måste vi vara anpassningsbara och få fram flexiblare låneprodukter, förklarade VD Sammy Almedal. Stämman beslutade att bevilja styrelsens ledamöter och VD ansvarsfrihet. Årsredovisningen i sin helhet

finns att ladda ner på JAKs hemsida. att ladda ner på JAKs hemsida.

JAKs syn på monetär omställning …

Den stora diskussionsfrågan förra året gällde JAKs förhållande till monetär omställning, vilket återkom som motion även i år (se närmare längre fram om motionen). Tolkningen av vad monetär omställning innebär skiljs åt och kunskapen är låg. – Kort uttryckt handlar monetär omställning om pengar, och med vilka betalningsmedel en ny ekonomi skulle fungera, förklarade vice ordförande Jonas Löhnn, och fortsatte: en ny ekonomi skulle fungera …” – Att på något sätt förändra förhållandet att pengar idag huvudsakligen skapas som skuld av privatägda banker. Den analysen är många överens om. Sen finns det massor av olika synsätt på hur en reform ska genomföras. Evert Larsson som tog initiativ till motionen 2013 förklarade hur han såg på det: 21

Vi vill göra Grus & Guld ännu bättre och därför är dina synpunkter viktiga. Logga in på internetbanken och svara på frågorna. Det tar ca tre minuter.

jak.se

JAKs årsstämma 2014 – demokratiprojektet fortsätter röra upp känslor

Redaktör (tf): Dan Håfström

för JAK Medlemsbank och kommer ut med fem nummer per år.

Annonser:

Årsprenumerationen kostar 200 kronor,

Louise Clausen,

enstaka nummer kostar 40 kronor.

0500-46 45 23

Tidningen ingår i medlemsavgiften för

louise.clausen@jak.se

JAK-medlemmar. Prenumeration: Ansvarig utgivare:

Carina Danling,

Monija Manai Somnius

0500-46 45 52 carina.danling@jak.se

Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation

Text: Louise Clausen · Foto: Hanna Sikter

Tack på förhand!

Öppet: mån – tor 9.30 – 16.00 fre 9.30 – 15.00. Banktelefon är öppen dygnet runt, tel 0500 - 46 45 60

Lotta Friberg Ordförande JAK Medlemsbank

Grus & Guld är en medlemstidning

Vad tycker du om tidningen?

Tryck: V-Tab, Vimmerby

JAKS ÅR SSTÄMMA

ten Bob Hansson på scenen i ABF- huset. Söndagens program bestod av omröstningar och beslut gällande styrelsens propositioner, budget, motioner och ny styrelse.

JAKs ekonomi

finns att ladda ner på JAKs hemsida. att ladda ner på JAKs hemsida.

JAKs syn på monetär omställning …

– Motionen var anpassad till hur JAK är uppbyggd. Att vi sparar till de lån vi ger i banken. Johan Löhnn konstaterade dock att frågan om monetär omställning är mycket omfattande. – Det här är en väldigt stor fråga, som måste vara genomtänkt och finnas i vårt arv och tankegods. Därför har vi försökt hantera den här frågan med klokhet. Så många som möjligt av medlemmarna bör få chansen att själva bilda sig en uppfattning. Det tas upp på årets två JAK-skolor och kommer även att behandlas i proces-

” Kort uttryckt handlar monetär omställning om pengar, och med vilka betalningsmedel en ny ekonomi skulle fungera.” 22

sen med den nya JAK-Boken. Beslutet anger att ”JAK ska ha som inriktning” vilket kan innebära ett tillägg i verksamhetsinriktningen i reglementet, vilket i så fall bör göras efter process i organisationen.

… och kontanthantering

Ett annat stämmobeslut från 2013 gällde ett uttalat stöd från JAK att behålla sedlar och mynt. JAKs förhållningssätt är ett fortsatt stöd för kontanternas bevarande och att kommunicera detta i folkbildningsarbetet.

Demokratiprojektet

Demokratiuppdraget och hur JAK ska fortsätta arbetet med det, skapade en hel del debatt. Synpunkter som framkom var bland annat att demokratin i föreningen försvagas, om medlemmar-

na bara deltar via nätet och utskottsarbetet försvinner. Även den sociala processen med nätverkande, diskussioner och samtal medlemmarna emellan befaras minska om fokus i framtiden läggs på teknisk överföring istället för fysisk mötesplats. – För mycket fokus på rösta, för lite på process, tyckte Tom Strömberg, – De processerna måste vi säkerställa att vi har ändå, menade Jonas Löhnn. Många som är passiva idag och lämnar bort sin röst på stämman, ges ytterligare möjlighet att faktiskt lägga sin röst. Fler måste inkluderas och styrelsen är mån om att det fysiska mötet

blir fortsatt prioriterat i processen innan ett förslag är framme till beslut. – JAK är ute på väldigt farligt område om vi ska överlåta medlemmarnas röstning till nätet, tyckte Evert Larsson. Ann-Marie Svensson uttryckte farhågor för arbetsbelastningen vad gäller projektets utbildningsbehov, och att hon som medlemschef tycker det är värdefullt att behålla den sociala aspekten med årsstämman. Resultatet av debatten blev att stämman röstade enligt styrelsens förslag. Dock med tillägget av utskottets yrkande, att medlemmar och lokalavdelningar ska bjudas in i processen av Reglementets utformning till följd av Demokratiuppdraget.

ersättning som är överensstämmande med en halvtidstjänst, menade Berit Lindqvist.

Höjda arvoderingar

Överlag dominerades stämmans diskussioner av ett fåtal manliga medlemmar, vilket har föranlett styrelsen att inför nästa stämma ta upp frågan om att begränsa talartiden, så att fler JAK-medlemmar kan göra inlägg. På söndagseftermiddagen avslutades stämman med att Lotta Friberg tack ade ordförande Monjia Manai Sonnius och presidiet för en väl genomförd stämma. Miguel Ganzo tackades för insatsen som personalrepresentant i styrelsen, Dan-Eric Archer för hans

Valberedningen hade föreslagit en höjning av arvodet till styrelsens ledamöter. Detta mot bakgrund av det ökade personliga ansvaret och att arvodena inte reglerats på flera år. Det ställs numera också högre krav på ledamöternas kompetens, i och med det nya regelverket från EU och Finansinspektionen. – I framtiden kan vi få en heltidsarbetande ordförande som behöver gå ner i arbetstid för att kunna ta uppdraget. Därför måste vi kunna erbjuda

JAKs nya styrelse En medlem undrade om det finns något i stadgarna som stipulerar fördelningen mellan antalet kvinnor respektive män i styrelsen. Svaret blev att någon sådan riktlinje inte finns. Stämman önskade även nominera Johan Sandwall och Abdelhafid Mebrouk, men efter att en sluten omröstning ägt rum, blev resultatet enligt valberedningens förslag. Lotta Friberg omvaldes enhälligt som ordförande. Se separat info om nya styrelsen.

insats som lekmannarevisor, Gunilla Åkerbergoch Cecilia Carlsson för deras insats i etikrådet, Emlan Wolke och Ivans Naidjonoks för deras insats i valberedningen samt Johan Sandwall och Maha al Haddad för deras insats i styrelsen. Alla som avtackades fick 10 träd i VI-skogen.

Avslut

För den som vill se stämman i efterhand, hänvisas till hemsidan jak. se, där den finns utlagd i sin helhet, även i mobilversion. 23

” Kort uttryckt handlar monetär omställning om pengar, och med vilka betalningsmedel en ny ekonomi skulle fungera.” 22

… och kontanthantering

Demokratiprojektet

Demokratiuppdraget och hur JAK ska fortsätta arbetet med det, skapade en hel del debatt. Synpunkter som framkom var bland annat att demokratin i föreningen försvagas, om medlemmar-

ersättning som är överensstämmande med en halvtidstjänst, menade Berit Lindqvist.

Höjda arvoderingar

Avslut

För den som vill se stämman i efterhand, hänvisas till hemsidan jak. se, där den finns utlagd i sin helhet, även i mobilversion. 23

JAKs nya styrelse Ordinarie ledamöter: Lotta Friberg Cicci Andersson Núria Albet Torres Ali Hamidian Jonas Löhnn Uffe Madsen Johannes Kretschmer

Suppleanter: Bo Ander Petra Modée Stephen Hinton

2014 _ 2015 2013 _ 2016 2013 _ 2016 2013 _ 2016 2013 _ 2015 2012 _ 2015 2013 _ 2015

2014 _ 2016 2014 _ 2017 2012 _ 2015

Antal röster:

Lekmannarevisorer:

enhälligt enligt förslag 68 62 61 59 58 39

Mary Obanda Johan Thelander

Etikråd: Marcus Brafors, sammankallande Leif Öhlund Ellen Belmore

Valberedning:

60 53 49

Berit Lindqvist sammankallande Eva Stenius Lilly Bendevis Ida Nordin Jorge Gonzalez Flores

2014 _ 2015, ordinarie 2014 _ 2015, suppleant

2013 _ 2015 2014 _ 2016 2014 _ 2015

2013 _ 2015 2014 _ 2016 2014 _ 2017 2014 _ 2016 2014 _ 2015

Medlemsannonser

Stämmobeslut i korthet Pensionssparande

En utredning om alternativt pensionssparande görs i samarbete med medlemmarna genom t.ex. seminarier och workshops.

Lån till solceller

En satsning ska göras på sparfria lån för energieffektiviseringar och investeringar av förnyelsebar energi.

Full sparpoäng

JAK-medlemmar skall ges möjlighet till försparande med full sparpoäng på sätt som styrelsen finner lämpligt.

Bygg Bostäder!

Lånealternativ som underlättar byggandet av bostäder ska utformas.

JAK:s vision

JAK ska konkretisera sin inriktning för en monetär omställning och en räntefri ekonomi för att tydliggöra hur den är del av verksamhetens långsiktiga målsättning.

Livslånga lån

För att minska JAK-kundens upplevda ränta ska möjligheten till Sparfrihet i lägre eller högre grad undersökas.

Plats för årsstämman

Platsen för JAKs årsstämma kommer att variera mellan Skövde, Skara, Härnösand och Stockholm.

ÖNSKAR 7 000 000 sparpoäng så att vi kan behålla vårt ställe på Gotland (trädgård plus galleri). Tacksam för alla poäng vi kan få. GG1-0314 DELI-SMÅFÖRETAGARE söker sparpoäng. Besökt råvaruodlare i Sydeuropa 6ggr på 11 år. Jag smaksätter min produkt i egen lokal med ett 30-årigt kryddrecept. GG2-0314 ÄR I STORT BEHOV av att lösa mitt lån hos JAK och behöver ca 900 000 sparpoäng. Stort tack till den som kan skänka och hjälpa mig. GG14-0314

JAG OCH MIN MAN planerar en tillökning i familjen och försöker minska våra kostnader och behöver sparpoäng. Väldigt tacksam för varje litet spar poäng! GG5-0314

AKUT BEHOV av 8 000 000 sparpoäng! Måste hjälpa min ensamstående dotter som är i kris/ekonomisk nöd. Ditt bidrag betyder oerhört mycket! GG8-0314

FINNS NÅGON VÄNLIG själ? Behöver omgående 230 000 poäng så att vi får ut efterspar. GG11-0314

VI SÖKER sparpoäng till köp av mark för vårt open source ekoprojekt, unikt i sitt slag! Supertack för din hjälp! GG6-0314

UNG MAN med neurologisk sjukdom söker hjälp att få extra sparpoäng för möjlighet till viktig bostadsanpassning. Tacksam för alla bidrag. GG7-0314

20-ÅRIG TJEJ med drömmar om gemenskap söker sparpoäng (alla små och stora bidrag tas tacksamt emot) för att i sinom tid kunna starta ett kollektivboende för unga studenter i Stockholms-området. Framtiden är ljus! GG3-0314

SEMESTER I KARLSTAD 2014? Hyr en kajak heldag eller två kajaker halvdag och du får låna en barnkajak gratis när du visar upp G&G med ditt namn på. Passar cirka 3 _ 10 år. All utrustning ingår. Kontakt: 070-150 77 17 eller info@deltakryss.se Hälsningar Mitzi

BARN OCH SORG Kurser, föreläsningar och redskap för att möta barnet och familjen i sorg. www.sorglinjen.se 070-6072713

ENSAMSTÅENDE ARBETSLÖS söker sparpoäng till mitt efterspar. Alla poäng tas emot med stor tacksamhet. GG10-0314

ÄR I STORT BEHOV av sparpoäng, fattas för mig en del för att göra mitt projekt i Afrika. Behövs poäng för att kunna resa dit. Hoppas på hjälp, tack på förhand. GG12-0314 MAMMA TILL FYRA småbarn i stort behov av sparpoäng, för att kunna ta ut efterspar o betala av lån jag varit tvungen att ta från privatpersoner. Tacksam för alla bidrag. GG13-0314 JAG VILL GÄRNA ta emot 1 000 000 sparpoäng och undrar om det finns någon vänlig själ som är villig att överlåta sparpoäng till mig. Tack på förhand GG4-0314 25