Grus o guld nr 4 2017

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

fr ån JAK Medlemsbank

grus & guld · nr 4 2017 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 4 · 2017

Byn 2.0 Gemenskap kring lokal mat

pris: 49 kr

Klimatsmart jordbruk Helbank får vänta Varva ner i naturen

Civilkurage · Medborgarkooperativ · Rekoringar

Innehåll

På spaning efter framtidens by

Svaret på de globala kriserna finns i lokalsamhället. Det menar en grupp som utforskar vad bygemenskap i vår tid är. · 14

grus & guld ·4/2017

Foto:nikl a s björling

”Regelbördan behöver lättas”

9

Flera småbanker kräver ett anpassat regelverk. JAK framförde synpunkter till finansdepartementet i oktober. · 11

Jordbruk mot växthuseffekten

Hans Månsson skriver om regenerativt jordbruk, en modell som gynnar alla - från mikrob till planet. · 13

Förändringar i sikte Johan Thelander, tillförordnad vd i JAK Medlemsbank, ska ta fram åtgärder för att vända underskott till överskott.

Foto: emmalisa pauly

dessutom: omvärld illustr ation: istock /ElenaMedvedeva

”Civilkurage måste tränas” Frida Ekerlund vill få fler att våga ingripa mot orättvisor, diskriminering och våld. · 6 Foto: olof thiel

Tips

24

Stressa ned i naturen

Klimatsmart taxi med JAK-lån Ljudlös resa och mindre utsläpp när resenärerna väljer Hans Evers tesla. · 30

Ersätt juldekorationernas glans med en blick mot trädtoppar och stjärnhimmel en stund.

När vårdcentralen i Offerdal hotades av nedläggning skapade invånarna ett medborgarkooperativ. · 12

PÅ GÅNG I JAK

JAKs kärnvärden diskuterades när 65 medlemmar samlades till höstseminarium. · 28

omvärld

Reko-ringar för närproducerad mat sprider sig. Jordbruksverkets försök att backa upp idén möter dock kritik. · 10

opinion

Idén om aktieägarkapitalismen håller inte längre, skriver Duncan MacCann and Christine Berry. · 34

kultur

Tre aktuella böcker blir tillsammans en slags intensivkurs i problematiken kring landsbygd och storstad.· 32 grus & guld · 4/2017

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­ avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter.

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld

Grafisk form: ETC Kommunikation Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

foto: Fredrik Åkerberg

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: karin.backstrom@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera och arkivera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

ISSN 1650-470404

4

grus & guld · 4/2017

är frilansjournalist bosatt i Torvalla by utanför Östersund. Efter tretton år som layoutare, redaktör, skribent och fotograf för Grus & Guld fram till våren 2014 är han ett välbekant namn för många läsare. I det här numret skriver han bland annat om klimatsmart jordbruk på sidan 13.

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Anna Persson

är frilansjournalisten och fotografen som varit medlem i JAK länge. Hon skriver helst om hållbarhet i alla dess former när hon inte arrangerar vandringar i sina hemtrakter på Österlen eller i Västerbotten. Några dagar innan jul påminner hon om naturens avstressande egenskaper. Läs hennes tips på sidan 24.

Stina Hylén är frilansjournalisten som gärna skriver om lokala initiativ som gör vår värld bättre. I det här numret handlar det om närdistribuerad mat på sidan 9 och klimatsmart taxi på sidan 34. Själv lättar hon miljösamvetet genom ett enträget cyklande i Göteborgsvädret. JAK-medlem är hon sedan flera år tillbaka.

Foto: privat

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Hans Månsson

foto: L ars Johansson

JAK Medlemsbank är en demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

är regissör, dramatiker och fri skribent. Tidigare har hon bland annat varit chef för Radioteatern vid Sveriges Radio. Just nu arbetar hon på en bok tillsammans med Sara Granér med titeln: Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Mycket av det hon äger är inhandlat på Blocket, vilket ni kan läsa mer om i krönikan på sidan 43.

foto: Linda Forss

Omslag: Anders Persson berättar för Ylva Forsberg, och de andra deltagarna i kursen Framtidens by, om sina odlingar. Foto: Niklas Björling

Stina Oscarsson

välkommen

redaktören:

Istället för ekonomier som måste växa, vare sig de får oss att blomstra eller inte, behöver vi ekonomier som får oss att blomstra, vare sig de växer eller inte”

Se granen som den är Hur ritar du en gran? Kanske börjar du,

” Ibland är det svårt att ta in hur verkligheten ser ut.”

Framför honom står 15 personer som

Kate Raworth, grundare av munkekonomin.

Läs mer i nästa G&G.

Ett brutalt exempel på hur svårt det

kan vara att ta in verkligheten är höstens Metoo-kampanj. Samtidigt ger den hopp om förändring. När tillräckligt många talar – och när tillräckligt många lyssnar händer det. Maktstrukturer förändras. Och det kan ske när det gäller att gå från utnyttjande till respektfullt samarbete både med varandra och med vårt enda klot.

Med hopp om synvändor och livskraftiga granar som får sträcka sig mot solen 2018 önskar jag trevlig läsning.

Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

besöker hans omställningsgård på spaning efter en uppdaterad version av det gamla by-samhället. Verkligheten de ser omkring sig rymmer gigantiska utmaningar, med allt från ökat utanförskap till klimathot.

Och för att möta dem söker de nya former av gemenskap kring mat, boende och arbete. Det handlar om långt mycket mer än att bygga nya hus, skapa andelsjordbruk och dra in bredband.

– Byn byggs i hjärna och hjärta. Vi måste utforska hur vi förverkligar meningsfulla liv både i balans med naturen, omvärld­en, varandra och oss själva, säger Ingrid Stiernström i arbetsgruppen bakom kursen Fram-

tidens by, som ni läser om på sidan 14.

Hon talar om att vi måste komma i kontakt med våra längtor (är inte det ett vackert ord, även om det inte finns i ordlistan?) så att vi inte fastnar i måsten och utmattning.

Kanske är det kursens kärnpunkt: ett hållbarare sätt att leva behöver inte innebära uppoffringar. Tvärtom.

illustr ation: istock /ElenaMedvedeva

precis som jag, med en stam och skissar sedan barriga grenar som faller snett nedåt, mot marken. Men titta på närmaste gran. Om den inte är alltför gammal och trött sträcker sig grenarna uppåt, mot solen. Ändå fortsätter de flesta av oss att teckna granar med grenverket draperat som gröna kjolar runt stammen.

Ibland är det svårt att ta in hur verkligheten ser ut.

Exemplet är Anders Perssons.

– Vi är så inne i att allt ska vara som nu, med konsumtion och tillväxt, att vi inte uppfattar problemen vi står inför, säger han.

– Det behövs synvändor, nya sätt att uppleva och betrakta.

Grus & Guld önskar alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Nästa nummer – Vi behöver kunna spara i lokala mat- och energilösningar i stället för hos banken, så att vi ser våra egna städer förändras av våra investeringar.

Grus & Guld har träffat omställningsrörelsens grundare Rob Hopkins för ett samtal om lokal ekonomi och finansiering.

Läs mer i nästa nummer, ute 29 mars. grus & guld · 4/2017

5

Civilkuragetränare Frida Ekerlund Varför behövs en organisation för civilkurage?

- Det finns väldigt många som är bra på att öka medvetenheten om orättvisor och diskriminering, men vi saknar övning i att faktiskt agera. Vi behöver konkreta verktyg. Och vi måste ständigt träna våra reflexer att reagera och ingripa.

Hur går träningen till?

- Vi har öppna träningar där vi arbetar med situationer som kan uppstå i vardagen och tränar olika tekniker att ingripa med, genom rollspel. Startsträckan för att ingripa blir kortare när vi har testat olika sätt, och ju tidigare vi agerar desto lättare blir det att styra hur situationen utvecklas. Ofta väntar vi tills vi är så upprörda att det inte blir som vi vill eller hoppas. I mån av tid kommer vi också ut till grupper som ber oss.

Hur tänker du kring rädsla för våld och repressalier?

- Civilkurage behöver inte vara så konfrontativt som vi ibland tänker oss. Det kan även handla om att lyfta den utsatta. Vi jobbar också mycket med att vi behöver vara flera som ingriper och stöttar varandra – och komma ifrån individtänket när det gäller civilkurage.

Har du några medskick inför julen?

- Vi brukar köra träning mot olika former av diskriminering och rasism vid julmiddagen. En teknik där kan vara att prata om egna erfarenheter som inte stämmer överens med problemskaparens, eller ta upp samtalsämnen vi vill ha kring matbordet. Men många behöver också träna på att våga konfrontera.

6

grus & guld · 4/2017

text

Karin Backström foto

Emmalisa Pauly

Namn

Frida Ekerlund

Ålder 32 år

Yrke

Projektledare Vardagens civilkurage, en ungdoms­ organisation som vill främja ingripanden mot förtryck, ojämlikhet, exkludering, maktmissbruk, diskriminering, orättvisor och våld. Finns i Malmö, Växjö, Uppsala, Dalarna, Göteborg.

Gör

Utbildar i civilkurage.

läs mer:

www.vardagenscivilkurage.se

inspiratĂśr

grus & guld ¡ 4/2017

7

omvärld

Kajsa Ekis Ekman kommenterar valet av Richard H Thaler som ekonomipristagare till Alfred Nobels minne.

Källa: Dagens ETC

Skenande kostnad för ränteavdrag Statens kostnad för ränteavdraget blir cirka 17 miljarder kronor i år, enligt Konjunkturinstitutet, KI. Om två år beräknas den dock öka till följd av stigande räntor och fortsatt skulduppbyggnad. Prognosen är att kostnaden fördubblas redan om fyra år, och att den om mindre än tio år uppgår till hela 61 miljarder kronor. Det är bara åtta miljarder mindre än årets statsutgifter för social omsorg, sjuk- och hälsovård, enligt Ekonomistyrningsverkets prognos. Många vill se en nedtrappning av ränteavdraget och finansministern har uppmanat hushållen att ta höjd för en eventuell justering.

Källa: SvD

foto: hans månsson

tt banaliteter A som är själva förutsättningen för psykologin betraktas som ett revolutionärt genombrott inom ekonomin 2017, säger oss ganska mycket om ekonomins beklagliga tillstånd just nu.”

Den sjätte internationella nerväxtkonferensen hålls i Malmö i augusti. Tidigare möten har bland annat ägt rum i Venedig.

Forskare diskuterar ”nerväxt” i Malmö Krig, klimatförändringar, migrationsströmmar och dramatiska förändringar i tidigare till synes stabila västländer. Det finns många brännande frågor att diskutera när Malmö nästa år står som värd för en stor konferens kring nerväxtfrågor. nerväxt Malmökonferensen blir den

sjätte i ordningen i den serie av internationella konferenser om nerväxt som inleddes i Paris 2008 och som sedan återkommit vartannat år i olika europeiska städer.

Initiativtagare till konferenserna är Research & Degrowth, en sammanslutning av akademiker i framför allt Barcelona och Frankrike, som också har ett vitt förgrenat nätverk i mer än 40 länder. Övergripande tema för alla kon­ ferenserna är ekologisk hållbarhet och social jämlikhet. Sedan tolkas och bearbetas detta utifrån det dagsaktuella läget av deltagande forskare och prak-

tiker, organisationsföreträdare och enskilda lekmän.

I inbjudan till International Degrowth

Conference i Malmö den 21-25 august­ i 2018 konstateras det att vi lever i en turbulent och osäker tid, full av oro och rädsla – men att det också finns mycket positivt att ta fasta på: nya sätt att organisera sig och modiga initiativ för global solidaritet i linje med principerna bakom nerväxtkonferenserna.

Möten kring dessa frågor är viktiga, så att man genom en global dialog kan komma vidare och förverkliga sina idéer, betonar inbjudarna.

Vid sidan av det kunskaps- och dis-

kussionsinriktade huvudspåret det blir också festival både för film och för mat, samt en rad workshoppar med anknytning till konferensens teman.

Hans Månsson

Läs mer: malmo.degrowth.org

Klimatmärkta menyer ökar matmedvetenheten illustr ation: istock /Valeriia Sivkova

När studenterna på Chalmers kunde se hur stor klimatpåverkan lunchen hade minskade utsläppen från kårrestauranten med en fjärdedel, enligt den tekniska högskolans hemsida.

Nu sprider sig intresset. Under hös8

grus & guld · 4/2017

ten har sex restauranter i Uppsala infört klimatmärkta menyer. Och enligt Staffan Lindberg, som anställts av kommunen för att sprida konceptet, är flera stora restauranter och livsmedelskedjor intresserade. ­‑ De största klimatförbättringarna

sker redan när måltiderna komponeras.

Men märkningen ger även konsumenterna möjlighet att välja, och fungerar som en tankeväckare, säger han.

Det finns olika modeller för att beräkna matens koldioxidpåverkan.

Förändringar i sikte för JAK foto: Nikl a s Björling

Efter flera år med underskott ska JAK Medlemsbank på allvar fundera över hur verksamheten blir långsiktigt bärkraftig. Tidigare mål läggs åt sidan när tillförordnad vd ska återställa verksamheten till ”normalläge”.

Swish får vänta På nästa stämma re-

dovisar JAK Medlemsbank underskott för fjärde året i rad. Det har fått styrelsen att trycka på stoppknappen. Tidigare strategiska mål - som att erbjuda alla vardagliga banktjänster, öppna lokalkontor i Stockholm och satsa på utbildning i hållbar ekonomi – läggs nu åt sidan. I stället ska fokus riktas på att ”återställa verksamheten till normal­ läge”. Någon exakt definition av vad detta innebär har inte styrelsen formulerat, men den vill se överskott för att få bort ansamlade förluster, att låneinsatser åter kan betalas ut, en god arbetsmiljö för personalen och fungerande kanaler för medlemsengagemang.

– Vi befinner oss i ett kritiskt läge som vi måste ta på största allvar och vidta resoluta åtgärder för att komma tillrätta med, säger JAKs tillförordnade vd Johan Thelander.

”Vi befinner oss i ett läge som måste tas på största allvar” Han beskriver dagens JAK som en

medlemsbank där visserligen både inoch utlåning går bra, men där intäkterna trots detta inte täcker utgifterna.

Han menar att pressen på personalen är stor och att många medlemmar inte upplever att deras engagemang tas tillvara. Dessutom väntar närmare 2000 låntagare på att få tillbaka sina låneinsatser.

– Det kan ha funnits en övertro på vissa satsningar eller produkter tidigare. Nu måste vi vidta många olika, stora

Johan Thelander, tf vd i JAK Medlemsbank, leder arbetet med att se över verksamheten.

som små, åtgärder för att uppnå lönsamhet, säger Johan Thelander.

- All verksamhet ska gås igenom, hela vår affärsmodell prövas.

När han ska förklara hur dagens si-

tuation uppstått lyfter han ironiskt nog först fram det låga ränteläget. Det har inte bara medfört att JAKs lån inte längre är mycket billigare. Det har även slagit hårt att tidigare intäkter på outlånade sparpengar uteblivit, och med minusränta i viss mån orsakat kostnader.

Dessutom ställer den snabba framväxten av nya regelverk tuffa krav på verksamheten med dyra konsultfakturor till följd. Johan Thelander pekar också på att anslutningen till Riksbankens betalningssystem, där Nordea tidigare agerade ombud för JAK, har kostat på.

– Det kan tyckas sympatiskt att JAK inte tagit ut mer pengar av medlemmarna än vad som har krävts för att täcka kostnaderna, men vi måste ta höjd för framtidsinvesteringar och omvärldsförändringar, säger han.

Nu ska han tillsammans med led-

ningsgruppen ta fram åtgärder för att vända utvecklingen. Eftersom arbetet inte har påbörjats än – förutom vad

gäller intern verksamhetsstyrning – kan han inte säga vilka förändringar som väntar. Allt från hur JAK marknadsförs till hur tjänster och produkter är utformade ska analyseras. Är du inte rädd att ett sådant här besked kan skapa oro och medlemsflykt?

– Om vi informerar på ett tydligt sätt tror jag absolut att det finns förståelse i medlemskåren. Visst är det tråkigt att helbanken får vänta, men jag tror väldigt få kommer att lämna JAK för att vi inte kan utveckla swish och bank-id just nu.

– Vi vill förändra det finansiella systemet inifrån genom att vara ett välfungerande exempel på att det går att driva bank tillsammans. Då måste vi också se till vårt välmående som organisation, och ha ordning och reda hos oss själva. Är du orolig för JAKs överlevnad?

– Inte i närtid. Men vi kan inte fortsätta att göra minus, säger Johan Thelander som bedömer att det kommer ta två-tre år att vända utvecklingen.

Karin Backström Läs en längre intervju med Johan Thelander på www.grusoguld.se grus & guld · 4/2017

9

Stöd möter kritik

Stort intresse för reko-ringar

reko-ringar En reko-ring är en face-

bookgrupp där lokala matproducenter tar in beställningar för att sedan möta upp konsumenter för utlämning. På det viset krävs varken marknads­avgift eller mellanhand samtidigt som det ger tidsvinster. Konceptets fördelar snappades upp av Jordbruksverket, och genom de pengar som finns av­satta för att främja korta livsmedelskedjor har de gett Hushållningssällskapet 2,5 miljoner kronor för att stödja etablering av nya ringar. I uppdraget ingår bland annat att hålla informationsträffar och engagera lokala igångsättare. Målsättningen är rekoringar i varje landskap.

– De reko-ringar som finns idag har startats och administreras ideellt av eldsjälar som gör ett fantastiskt bra arbete.

Många administratörer blir kontaktade av de som vill starta upp, det vill vi inte ta över, men de ska känna att det finns en

– Hushållningssällskapet kommer ta en paus för eftertanke, innan vi beslutar oss för hur vi ska gå vidare med uppdrag­et, säger Kersti Arvinder.

foto: Stina Hylén

På drygt ett år har ett femtiotal reko-ringar placerat sig på Sverigekartan, med tyngdpunkt i sydväst.

I ett tvåårigt uppdrag är tanken att Hushållningssällskapet ska jobba för att konceptet sprids över hela landet. Men då projektet väckt kritik är det oklart hur det kommer fortskrida.

Victoria Svensson, administratör för

fyra reko-ringar, har deltagit i diskussionerna och berättar att kritiken till stor del handlat om att den etablerade Reko-rörelsen inte fått information direkt från Jordbruksverket eller Hushållningssällskapet om Reko-bas utan fick leta upp artiklar och pressutskick själva.

Martin Nilsson swishar till Lars Renström.

instans att hänvisa till, säger Kersti Arvinder, projektledare för det som kallas Reko-bas hos Hushållningssällskapet.

När Reko-bas presenterades gick

”Målsättningen är rekoringar i varje landskap”

infor­­mation ut om att gemensamma regler skulle utarbetas, vilket väckte upprörda känslor om myndighetsinblandning i redan fungerande ringar.

– Det var en olycklig formulering. Vi kan i en modell föra in vissa minimi­ krav som alltid gäller när man ska sälja livsmedel men tanken är inte att vi ska komma in och styra upp, vi ska bara göra det lättare.

När de kommit med konkreta förslag på vad de behöver hjälp med har de fått till svar att det inte ingår i uppdraget.

– Viss del av kritiken riktas mot att en organisation nu tar åt sig äran av allt det ideella arbete som har lagts ner. Reko ska förknippas med den drivkraft som konsumenter, producenter och ad­­ ministra­törer utgör, det är dessa tre tillsammans som får Reko att fungera, in­ gen­ting annat, säger Victoria Svensson.

Jordbruksverket och Hushållnings-

sällskapet uppger att stödfunktionen också fått positiv respons. Diskus­ sionen har dock blivit så infekterad att projektet inte kunnat dra igång i höst, som planerat.

Stina Hylén Fotnot: Beslut om hur Hushållnings­ sällskapet ska arbeta vidare i projektet var vid tidningens pressläggning inte taget. foto: Stina Hylén

Allt som packas in i bilen blir sålt på en timme, eftersom kunden har förbeställt varorna som handlas i en reko-ring. För producenterna blir det en stor tidsvinst.

10

grus & guld · 4/2017

fakta

Rekoringar En reko-ring utgår från en grupp på sociala medier där lokala livs­ medelsproducenter erbjuder varor och konsumenter gör beställningar.

Sedan träffas de regelbundet för samordnad varuutlämning. Idén kommer närmast från Finland där en omfattande rekorörelse med ett par hundra ringar har växt fram på kort tid. Den första svenska reko-ringen bildades 2016. Idag har över 80 000 personer anammat idén och det finns närmare 50 reko-ringar i landet.

foto: JAK

JAK uppvaktar finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund för att framföra oro över hur regelverket slår mot små banker.

Småbanker uppmanar:

Förenkla bankreglerna Förenkla reglerna för mindre banker. Det kravet – eller önskemålet – har på senare tid framförts till regeringen från både JAK Medlemsbank, Ekobanken och Sparbankernas Riksförbund.

möjligheten utnyttjas dock knappast när Finansinspektionen uttolkar til�lämpningen av den finansiella lagstiftningen i Sverige, menade Ekobanken i en skrivelse till regeringen i somras.

regelverk Efter den stora finans­

principen skulle vara bra för JAK, menar Johan Thelander.

– Att på vissa områden ställa lägre krav på mindre banker är fullt rimligt.

I andra delar bör samma regler gälla för alla, men man borde kunna ge de mindre bankerna längre tid på sig för genomförandet. Då skulle storbankerna kunna gå före och sätta en standard för tillämpningen. Sedan skulle vi kunna dra nytta av deras erfarenheter innan vi själva genomför förändringen.

krisen 2008-2009 har EUs banklagstiftning blivit allt mer detaljerad, för att hindra uppkomsten av en ny kris.

Att då även de mindre aktörerna likställs med storbankerna i tillämpning och kompetenskrav är inte rimligt, menar JAK Medlemsbank, Ekobanken och Sparbankernas riksförbund.

På senare tid har alla tre, i olika kontakter med regeringen, påtalat behovet av förenklingar.

JAK framförde sina synpunkter till finansmarknadsminister Per Bolund vid en träff på finansdepartementet i oktober.

– Vi fick ett mycket positivt bemötande. Ministern var väl insatt och berättade bland annat att det på EU-nivå talas om att utvidga proportionalitetsprincipen, säger JAKs tillförordnade vd Johan Thelander.

Denna princip, som finns redan idag, innebär att det från EUs sida ges ett visst spelrum för att bedöma mindre banker med en generösare måttstock. Den

En utvidgning av proportionalitets-

Per Bolund bekräftar för Grus & Guld

att han tar med sig de svenska småbankernas önskemål till diskussionerna inom EU. – Regelförenkling för mindre banker är en viktig fråga, som diskuteras inom EU-kretsen. Jag hoppas att vi kan komma med ett resultat som förenklar regelverket utan att för den skull tumma på den finansiella stabiliteten.

Hans Månsson

Fotnot: Sparbankernas riksförbund består av 59 lokala sparbanker.

Juste bank mest populär Dagens bankkund vill ha en bank som upplevs som juste, ansvarstagande och lokalt engagerad. Det visar en undersökning från Svenskt kvalitetsindex där små och lokala banker får bäst betyg. Tillgänglighet och att banken ger råd, utan att kränga tjänster värderas också högt.

Att byta bank upplevs fortfarande som omständligt. Att lägga till en eller flera banker känns däremot enkelt och ungefär hälften av svenskarna har två eller flera banker.

Läs mer: www.kvalitetsindex.se/report/ svenskt-kvalitetsindex-branschmatning-bank-2017

procent av de flygande insekterna i tyska naturreservat har försvunnit på 27 år.

Källa: Den vetenskapliga tidskiften Plos One

E-krona både på konto och kort E-kronor ska både finnas på konto och på kort eller i app. De ska inte ge ränta, men bör ha en funktion som möjliggör ränta i ett senare skede.

Det är några slutsatser i Riksbankens första delrapport kring ett digitalt alternativ till sedlar och mynt. Bakgrunden är den kraftigt minskade kontantanvändningen, och att betalningar i allt högre grad hänvisas till ett fåtal kommersiella lösningar. En digital centralbanksvaluta, fristående från affärsbankerna, skulle göra betalningssystemet tryggare för störningar och finansiell oro, menar Riksbanken. Beslut väntas tidigast om ett år.

Läs mer: www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Betalningar/BehoverSverige-en-e-krona grus & guld · 4/2017

11

omvärld foto: Håk an Luthman, L änstidningen Östersund

iden rinner T ut. Både i våra egna personliga liv och beslut, och i institutionerna som styr våra länder, måste vi inse att jorden, med alla sina livsformer, är vårt enda hem”.

15 000 forskare skriver under en varning till mänskligheten i tidskriften BioScience, nov 2017

Grön kartläggning av lokala ekonomin Miljö- och klimathot gör det nödvändigt att tänka och handla på nya smarta sätt och vi kan inte längre acceptera alla utvecklingsidéer, även om de är ekonomiskt lönsamma. Det är bakgrunden till att en ny version av det lokalekonomiska analysverktyget, Lea, tagits fram som även omfattar kartläggning och analys av naturresurser, klimatpåverkan och livsstil.

En Lea visar vilka medvetna val som kan göras lokalt för att utveckla platsen där man bor på det sätt som invånarna önskar.

Läs mer: http://friametoder.se/?cat=88

av världens största börsnoterade bolag står för en tredjedel av de globala koldioxidutsläppen (med konsumenternas användning av företagens produkter inräknat) Källa: Thomson Reuters 12

grus & guld · 4/2017

I Offerdalsbygden äger invånarna vårdcentralen tillsammans, och allt eventuellt överskott går till verksamheten.

Vinsten är god vård Vinsten kan inte räknas i pengar, men i god och tillgänglig vård. När vårdcentralen i Offerdal hotades av nedläggning tog invånarna över. I höstas fick de jämlikhetspris.

Medborgarkooperativ Offerdals hälso­

central visar hur landsbygden kan gå före på vägen mot en demokratisering av vårt samhälle. Hela bygden äger och styr verksamheten som drivs utan vinstintresse och utmärks av hög kvali­tet.

Det säger Per Sundström, ordförande i stiftelsen Jämlikhetsfonden. I höstas överlämnade han 100 000 kronor till medborgarkooperativet i Jämtland för ett arbete som pågått sedan 2010. Då hade vårdcentralen varit nedläggningshotad upprepade gånger. Men nu gick det inte längre och de anställda, som sedan åtta år drivit verksamheten som personalkooperativ, frågade invånarna om de ville vara med.

– Det blev ett rungande ja, vi fick 650 medlemmar på bara några månader, berättar distriktssköterska Agneta Bäck­­­ man som är vice ordförande i kooperativet.

En andel kostar 400 kronor. Därefter

kostar medlemskapet 150 kronor per år.

Idag är 675 personer medlemmar och verksamheten har utökats med företagshälsovård, detta för att ha

ytterligare ett ben att stå på.

– Vi får goda resultat i den nationella patientenkäten, våra patienter rekommenderar oss och medarbetarna trivs, berättar sjuksköterska Melanie Koren.

Trots detta går ekonomin inte mer än runt och Robert Björngard, verksamhetschef på företagshälsovården, tror att verksamheten varit nedlagd för länge sedan om den hade drivits av ett riskkapitalbolag.

– Man måste ha samma incitament som vi har, säger han och menar att modellen även skulle fungera i en stor stad.

– Det viktiga är drivkraften.

Fast visst skulle lagstiftarna kunna

underlätta. Det är svårt för ekonomiska föreningar både att få krediter och vinna upphandlingar, säger Robert Björngard. Även Jämlikhetsfonden efterlyser större stöd.

– Hela samhället är inriktat på aktie­ bolag i Sverige. Lagstiftarna borde blicka mot Skottland, Frankrike och Italien där det finns regler som gynnar kooperativ, säger Per Sundgren, som grundat Jämlikhetsfonden tillsammans med det fackliga idéinstitutet Katalys.

Karin Backström

Läs mer: www.jamlikhetsfonden.se www.halsorumz.se

foto: Linda Forss

”Synsättet som bör bli ledstjärna kallas regenerativt jordbruk” omvärldsanalys

A

tt föra in siffror och uträkningar i en text är ofta bästa sättet att skrämma bort läsarna långt innan de nått fram till slutsatser och eventuell knorr i slutet av artikeln. Men jag tar risken, för när det gäller frågan om kolbalansen mellan jorden och atmosfären kan siffer­exercisen bli en riktig ögonöppnare.

Låt oss först betrakta atmosfären. Vi vet att koncentrationen av den viktigaste växthusgasen, koldioxid, stiger till alltmer alarmerande nivåer och att den 2014 för första gången nådde över 400 ppm (parts per million = miljon­delar), det vill säga nästan 150 ppm högre än före industrialismens genombrott.

Och vi ser redan här effekter på klimatet som ligger helt i linje med det som forskarna sagt kan hända vid höjda koldioxidnivåer.

Sedan sänker vi vår blick till jorden vi lever av – matjorden, som ger oss det mesta av vår föda. Där har – i motsats till vad som skett i atmosfären – kolinnehållet minskat, på grund av utarmande metoder inom jordbruket, som plöjning, erosion och köttproduktion i industriell skala. Det finns uppgifter om att svenska konventionella spannmålsodlingar förlorar 100-200 kg kol per hektar varje år. Förutom att detta spär på och förstärker växthuseffekten så leder det också till försämrade odlingsbetingelser. Mullhalten krymper.

Bördigheten utarmas. Näringsinnehållet minskar – och folkhälsan hotas.

Vi har alltså för mycket kol i atmosfä-

Hans Månsson ren och för lite i matjorden … tänk om det gick att flytta kolatomerna … (och inte då genom att gräva ner kol, vilket också är en möjlighet, utan genom hur vi brukar jorden).

H

är kommer matematiken in i bilden. På vår planet finns i runda tal fem miljarder hektar åker-, ängs- och betesmark. Webbplatsen thecarbonunderground.org rapporterar att man årligen kan lagra ner mellan ett och nio ton kol på varje hektar, från atmosfären till matjorden – och tillägger att det finns rapporter om ända upp till 30 ton per hektar.

Men låt oss stanna vid tre ton per hektar, i likhet med till exempel Rodale Institute i Pennsylvania, USA. Om alla de fem miljarder hektaren kunde omfattas av åtgärderna skulle vi efter 20 år ha fört ner hela 300 miljarder ton från atmosfären. Något som för klimatproblematiken skulle få hisnande konsekvenser, med en snabb återgång till gamla tiders förhållanden. Koldioxidhalten i atmosfären skulle komma ner till de nivåer som rådde före industri­ alismen, 265 ppm. (Varje ppm motsvaras av två miljarder ton kol; 300 miljarder ton blir då lika med 150 ppm.)

Tyvärr finns förstås en massa faktorer som gör att detta inte kommer att ske, så snabbt och i så stor skala. Men uträkningen är ändå väldigt talande, för den visar vilken central roll jordbruket spelar i klimatproblematiken, och vilken väg jordbrukspolitiken behöver slå

in på, för att göra livsmedelsproduktionen till en livets medspelare på alla plan.

S

ynsättet som bör bli ledstjärna kallas regenerativt jordbruk och går ut på att arbeta med naturen i odling och djurhållning, i stället för att odlings- och betesmarken betraktas som ett objekt att hantera med kemi och teknologi som främsta verktyg. Återskapandet handlar om minskad plöjning och om rätta val av växtföljder och grödor – som flerårig vall och baljväxter. Och det handlar inte minst om att bryta den utveckling där djuren samlas i storskaliga former och matas med fodergrödor som odlats industriellt på andra jättegårdar. I stället måste betesdjuren ges en roll i det lokala kretsloppet av växtnäringsämnen.

S

å stärker man livsbetingelserna för alla små organismer i matjordens mångfald, med högre mullhalt och kolinnehåll. Allt som växer där kan då ta åt sig mer av mineralerna, vilket även gör alla livsmedel som produceras utifrån denna jord rikare på näring, smak och energi. Det skulle vara en vinn-vinn-vinnlösning för alla – från mikrob till planet.

Hans Månsson Frilansjournalist grus & guld · 4/2017

13

På spaning efter framtidens by För att klara samtidens utmaningar behöver vi nya byar där forna tiders kretsloppstänkande och moderna tiders teknik gör det möjlig att både bo, arbeta och producera mat. Det menar anordnarna av en pilotutbildning som syftar till mycket mer än att skapa nya klungor av hus. Följ med på spaning efter framtidens hållbara bygemenskap.

TEXT Karin Backström foto Niklas Björling

14

grus & guld · 4/2017

grus & guld ¡ 4/2017

15

En bärande tanke bakom kursen Framtidens by är att nästan alla hållbarhetsutmaningar kräver fler levande lokalsamhällen med matproduktion.

16

grus & guld · 4/2017

ag bor i en helt vanlig by som vill leva vidare, tänk om vi därmed kan vara en del i lösningen av de stora problem vi står inför, säger Maria Engelbrektsson.

För drygt ett år sedan sade hon upp sig från jobbet som socionom och flyttade till byn med det vackra namnet Drömme. Nu utforskar hon lokalsamhällets potential i omställningen till ett hållbart samhälle tillsammans med ett femtontal andra deltagare i kursen Framtidens by.

– Vi har väldigt kort tid på oss att vända utvecklingen och det kan inte bara vara miljöaktivister som gör det, säger hon.

Displayen på instrumentbrädan visar vägen till Tjärnvik utanför Söderhamn där den andra

av sex träffar fördelade över läsåret ska äga rum. Kurt och Christina Hansson har precis hämtat oss vid tåget i sin ultramoderna ljudlösa elbil. Hemma i byn utanför Västerås har de gjort gården självförsörjande med solenergi, och Kurt håller på att utveckla en kabeldriven traktor.

– Farfar var självförsörjande med el och redan på 1920-talet gick det att driva traktorer elektriskt, varför skulle inte vi också kunna det? undrar han.

Bildörrarna svävar upp, och vi kliver ur

hos Anders Persson, som tar emot gruppen på studiebesök. För sju år sedan växte gräset högt här, men nu odlas broccoli, bondbönor, potatis, grönkål, jordärtskockor, toma-

Många drömmer om att bo i en by, men vad är en by i djupare bemärkelse? Mårten Larsson ingår i gruppen som utforskar den frågan.

Maten måste åter produceras lokalt i en fossilsnålare framtid - och det är bråttom att sätta igång, menar Anders Persson.

ter och mycket annat på friland och i växthus. En naturstig för skolbarn startar bakom ett av husen. Hedemorahönsen pickar, och under det stora päronträdet skvallrar en låda mjölksyrade morötter om att det även pågår viss livsmedelsförädling.

Allt började när yngste sonen föddes och Anders Persson på djupet tog in klimathotets gravallvar. Han är konstnär och tecknare i grunden och säger att han inte kunde någonting odling. Men han frågade sig: hur svårt

kan det vara? En yrkesutbildning satte honom på rätt spår, och idag utbildar han bland annat blivande småbrukare i Tjärnvik.

– Att odla är en politisk handling för mig, säger han.

– Vi måste ha större lokal matproduktion och vi har inte många år på oss att bygga upp den.

Långt mindre än hälften av det vi äter har sitt ursprung i Sverige, enligt Statistiska centralbyrån. Med en minskad tillgång på fossila bränslen med 50-75 procent skulle vi snabbt hamna i en svältsituation, enligt fd

”Utan anknytning till en plats förlorar vi relationen till ett fungerande ekosystem”

grus & guld · 4/2017

17

Hur skapas en blomstrande lokal ekonomi med grund i gröna näringar? Hur vill du försörja dig och byn? Frågorna är många i utforskandet kring framtidens by.

18

grus & guld · 4/2017

Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Anders Persson visar hur han effektivt sår 7000 kålplantor per år och understryker att han inte är självhushållare, utan matproducent. Grönsakerna levereras både till restauranter och fasta kunder.

– Framtidens by vill varken gå i ekoby- eller självhushållningsfällan utan vara del i ett samhälle där vi tar hand om varandra, säger Thorsten Laxvik som är en av initiativtagarna till kursen Framtidens by.

För några år sedan myntades begreppet ”bredbandsbullerby” i hans ångermanländska

hemtrakter. Startpunkten var när människor samlades för att röja igenvuxna strandsluttningar längst Faxälven. Sedan gav det ena det andra. För att fortsätta hålla niplandskapet öppet organiserades naturbetes­jordbruk. Därefter startades företag för försäljning, slakt och förädling, huvudsakligen i kooperativ form.

Den lokala tankesmedjan Nipakademin bildades och satte in arbetet i ett större sammanhang.

– En bredbandsbullerby handlar helt enkelt om att pussla ihop det vi redan har utvecklat, säger Thorsten Laxvik.

– Om vi ska klara klimat, mångfald och försörjning behövs det en massiv återflyttning till landsbygden. Det handlar även om solidaritet med fattiga länders befolkningar som behöver sina egna jordar.

Det allmännyttiga bostadsföretaget i Sol-

lefteå har redan beslutat att köpa in en jordbruksfastighet för att konkretisera begreppet bredbandsbullerby. När, var och exakt hur är ännu inte klart, men gruppen bakom kursen Framtidens by hoppas att deras erfarenheter ska komma till nytta i processen.

Kursens klangbotten är omvärldsut-

vecklingen. Det industriella jordbruket står för betydande utsläpp av växthusgaser och förstörelse av biologisk mångfald. Samtidigt sjunker näringsvärdet i det vi lägger på tallriken. Förhoppningen är att energikloka jordbruk som både bidrar till biologisk mångfalt, lagrar kol i marken och producerar mat med bra kvalitet ska kunna återskapas i framtidens by.

Flera av deltagarna är intresserade av biokol.

– Det skulle kunna sätta fart på hela det norrländska jordbruket, menar Björn Welin grus & guld · 4/2017

19

fakta

Framtidens By - Nipakademin, som bedriver lokalt utvecklingsarbete i Ångermanland, har gett en arbetsgrupp på fyra personer i uppdrag att utforska innebörden i begreppet ”Framtidens by”, baserat på såväl

20

grus & guld · 4/2017

traditionell som ny kunskap och teknik.

- Utforskandet sker tillsammans med deltagare och inbjudna inspiratörer genom sex delkurser på olika håll i landet under 2017-18.

- Teman för delkurserna är den lekande byn, den växande byn, den lärande byn, den jordnära byn och den läkande byn.

- Erfarenheterna från kursen ska bland annat kunna bidra till det allmännyttiga bostads-

företaget Solatums arbete med en bredbandsbullerby utanför Sollefteå - Planer finns på en liknande kurs i folkhögskoleregi med start 2018 Läs mer: www.framtidensby.se

På kursens första träff tummades och ringlades lerskålar, enligt urgamla tekniker.

som studerat hur terra preta-tekniken gav indianerna i Amazonas en extremt bördig jord med hjälp av träkol för över tusen år sedan.

I kursens klangbotten finns även den ökade stressen i samhället, utanförskap, arbetslöshet, ohälsa och funderingar kring hur nya svenskar kommer med i samhällsgemenskapen. Och så finns där bostadsbristen, och det faktum att grönområden och innergårdar i storstäderna i allt snabbare takt försvinner för att ge plats åt förtätningar.

Barnmorska Lena Ahlner har bott i Stockholm hela sitt liv.

Samtidigt har hon alltid längtat efter ett liv med djur och odling.

Nu söker hon nya vägar.

– Jag tror det är väldigt många som söker sammanhang med större gemenskap och närhet till naturen. I staden lever människor så parallella liv, och det är vatten i kranen och mat i affären utan att man riktigt tänker på hur det kommer dit, säger hon.

Niklas Högberg som ingår i arbetsgruppen bakom kursen, menar att vi behöver utforska relationen till oss själva, varandra och platsen där vi befinner oss - var vi än bor.

– Relationen till planeten kan bara byggas lokalt eftersom vi tappar kontakten med ett fungerande ekosystem när vi förlorar anknytningen till en plats, säger han.

sin plats till bordets huvud, men uppmärksamheten dras ändå mot ena kortändan.

– Vad lätt det är att vi tror att någon styr när ett bord är avlångt, konstaterar Niklas Högberg.

Thorsten Laxvik berättar om den föräldrakooperativa förskolan som fungerade bra så länge alla var lika delaktiga. Men så snart några började tala om ”de i styrelsen” och lät sig representeras av andra uppstod problem.

– Det är så otroligt mycket svårare att bygga fungerande sociala och kulturella system än att täckodla och bygga ekologiska hus. Alldeles för många goda projekt har havererat för att det inte har funnits tillfredställande sätt att komma överens, säger han.

På nästa träff ska gruppen utforska hur beslut kan fattas på ett sätt som gör dem ”hållbara och legitima för alla”. Och på förra träffen funderade de bland annat över hur ork, lust, glädje och kreativitet vidmakthålls.

Ingrid Stiernström, som även hon ingår i arbetsgruppen bakom kursen, tar fram lerkärlen som deltagarna då tummade och ringlade.

– För att skapa byar krävs realism, hjärna.

Men det behövs även hjärta. Vi måste utforska hur vi kommer i kontakt med våra längtor så att vi inte fastnar i måsten, hur vi förhåller oss till varandra… Hur förverkligar vi meningsfulla liv i balans med naturen, omvärlden, varandra och oss själva? säger hon.

En grund för att dela de tankar och känslor

”Framtidens by vill vara del i ett samhälle där vi tar hand om varandra”

I Tjärnviks ateljé försöker de 13 deltagarna

forma en cirkel kring ett rektangulärt bord.

Alla ska få samma utrymme och kunna göra

grus & guld · 4/2017

21

som uppstår i gruppen är ”cirkeln”, en runda där deltagarna själva väljer vad de vill ta upp.

– Det är en spännande process som hela tiden skapar nya frågor att utforska omkring, säger Ingrid Stiernström.

”Det är så mycket svårare att bygga fungerande sociala system än att odla”

Det är dags för

lunch, och vi följer grönsakerna från Tjärnvik några kilometer till norra stadsdelen i Söderhamn. Temat för denna träff är lokal ekonomi, och kursen ska besöka Stenbackens boende- och arbetskooperativ, som bland annat levererar närproducerad mat till förskolor. Planen är dock att skapa flera arbetstillfällen inom den lokala matkedjan med såväl produktion, förädling och distribution i samarbete med den ideella föreningen Södra Norrlands Omställnings-

22

grus & guld · 4/2017

centrum, Snoc, och den ekonomiska föreningen Närjord.

Stenbacken består av två huslängor som liksom många andra fastigheter skulle rivas i spåren av nedläggningar och utflyttning vid millennieskiftet. De räddades när även stadens härbärge lade ned och 41 lägenheter ställdes i ordning med hjälp av återbruk från de omkringliggande rivningshusen tillsammans med bostadslösa människor.

– I början var det framför allt personer med missbruksproblematik som inte fick lägenhet på grund av betalningsanmärkningar, men nu är det även många nysvenskar som söker sig hit, berättar föreståndare Andreas Helgesson.

Från utanförskap till medborgarskap lyder devisen, och målet är både bostad och sysselsättning. All vinst återinvesteras i företaget och beslut om verksamheten, som just nu omfattar hämtning av hushållsnära källsortering och leverans av ekologiska fruktkorgar, fattas gemensamt.

Tvärs över gatan ligger Kreativboden, ett annat socialt kooperativ som startade när fyra personer lade 3000 kronor var för att köpa in gamla möbler för att renovera och sälja. Idag arbetar sju anställda och tio deltagare, finansierade av arbetsförmedlingen, med att sy om, måla, laga och sälja.

Här finns även Söderhamns enda skomakeri.

– Kompetensen hittar vi hos nysvenskar, säger Mimmi Kangas, på Kreativboden. Åter i Tjärnvik reflekterar deltagarna:

– Byn kan vara ett kvarter i staden, den behöver inte ligga på landet, säger Ingrid Stiernström.

– Jag gillar det här med att göra saker tillsammans många olika människor. Alla får vara med utifrån sina förutsättningar. Det blir inget vi och dom, säger Lena Ahlner.

– Kan man tänka sig att en bredbandsbullerby skapar sociala företag som ett sätt att bygga

relationer till den närliggande staden? funderar David Bennett.

Som man frågar får man svar, brukar det

sägas. När svaren känns otillfredställande behöver alltså frågeställningarna formuleras om. Kanske är det som sker på kursen Framtidens by? Här ställs fråga efter fråga i ett utforskande som snirklar sig från det personliga till det globala, från det känslomässiga till det praktiska.

Målet med kursen är inte att lära ut utan att utforska och sätta människor i rörelse.

– Ingen vet vad en by egentligen är, och vi vet inte vad som ska komma ut av den här kursen. Men de som har gått den ska kunna leda processer som är till nytta i byaskapandet, säger Thorsten Laxvik.

– Jag vet att människor hittar svar när de kommer samman. Då skapas tillit och sker en enorm delning av kunskap. ·

Hur för vi tillbaks ekonomin till att tjäna oss, inte tvärtom?

Samtalen kring bordet i ateljé Tjärnvik slingrar sig från det personliga till det globala.

Björn Welin delar med sig av sina erfarenheter från byar i Tanzania.

grus & guld · 4/2017

23

tips

Att vistas i naturen har många positiva hälsoeffekter. Det är dessutom gratis. Varför inte ersätta glansen i affärernas jul­­skyltningar med en blick mot trädtopparna och stjärnhimlen en stund?

Återhämta dig i naturen text

Anna Persson illustration

Istock Ideas_Studio ElenaMedvedeva

Med några dagar kvar till julhelgen drabb-

ar den alltfler – den negativa stressen. Den påverkar din hälsa, din glädje och ekonomi, dina relationer. Idag är det viktigare än någonsin att se till att få återhämtning och du kan till exempel ge dig själv - och kanske dina nära och kära - en annorlunda julklapp.

Naturen är nämligen ett effektivt motmedel mot stress visar flera undersökningar. Den är dessutom gratis. Varför inte ersätta glansen i affärernas julskyltningar med stjärnhimlen, gnistrande snökristaller, höga träd och spåren efter harar och rådjur?

En undersökning visade att tre dygn nära

den svenska naturen fick de utländska försökspersonernas blodtryck att sjunka, humöret blev bättre och deras stressnivå sjönk med 70 procent. Stressforskare mätte deltagarnas blodtryck, upplevt välmående, upplevd samhörighet med naturen och förändringar i kreativitet och ältande av negativa tankar.

En annan undersökning, utförd av University of California, visade att naturupplevelser gör att vi fuskar mindre och att vi känner större 24

grus & guld · 4/2017

medkänsla med andra människor.

Flera undersökningar har visat på positiva hälsoeffekter. Stressnivån sjunker efter bara fyra-fem minuter i naturen, hjärnan stimuleras, kondition, rörlighet och balans blir bättre, immunförsvaret stärks och den mentala hälsan ökar.

Naturupplevelser kan också göra att vi

konsumerar mindre och blir mer miljöinriktade, menar Henrik Hallgren, medlem i nätverket Lodyn och en av initiativtagarna till en färsk ekopsykologiutbildning. ”Som art är vi evolutionärt utvecklade till att ha en besjälad relation till vår jord”, säger han till Landes Fria Tidning, och menar att när vi lever i en själlös värld projicerar vi magin på konsumtion i stället.

Varför inte börja med att stanna en stund när du är på väg någonstans, gå ut under träden, andas och låt blicken vila på stjärnhimlen eller trädtopparna? Det finns gott om tillgänglig natur såväl kring städer som på landsbygden.

Och låt dig inspireras av Grus & Gulds fem avstressande naturtips här intill.

1.

2.

3.

Lär dig mer Det är lättare att känna samhörighet med naturen om man kan namnet på den där gröna hackspetten, det stora lövträdet el­ ler känner igen spåren efter haren i snön.

Ta med små ficklexikon, olika varje gång.

Med kunskap och samhörighet följer lugn, rofylldhet och respekt för naturen.

Grilla året runt Halva Sverige gör det redan – grillar på vintern. Så om du inte är norrlänning har du ett och annat att lära av dem. Det finns ofta grillplatser vid vandringsleder, eller gör upp din eld i snön eller på marken där det är tillåtet. Några enstaka vedklabbar orkar man bära med sig i en kasse eller ryggsäck. Eldsflammor med naturen som bakgrund är oslagbart.

Egen vildmark Har du tillgång till en trädgård med lite av­ skilt läge? Arrangera en liten vildmark i ett hörn, kanske under ett stort träd nära lite buskar, och gör sittplatser i snön eller på stubbar. Ta med en stor filt och en bra bok.

4.

5.

Vandra Det ligger inte meterdjup snö hela vin­ tern, så vandra kan man göra en stor del av året. Friluftsfrämjandet och turistbyrån vet var vandringslederna finns, eller sikta in dig på att vandra i närheten av någon av de stugor där man får sova gratis (se bokrecension i Grus & Guld nr 3/2017).

Om du blir riktigt vandringsbiten – tänk på att ett liggunderlag och en sovsäck är nyckeln till en enorm, avstressande frihet.

Enkelhet Naturen är enkel, gratis och finns nästan överallt. Där finns möjlighet att bara vara, sitta på en sten och hitta den där känslan av att allt hänger ihop, att det finns en helhet, mellan vassens borst, trädens rötter och dig själv.

grus & guld · 4/2017

25

på gång i jak

jak italia:

Svårt starta ny bank Foto: k arin backström

– Det är viktigt att känna att vi inte

är ensamma.

Det säger Giancarlo Cioli, som i höstas ledde en delegation från JAK Italia på besök i Sverige.

Det hela började med att en ita-

liensk journalist gjorde en film om JAK Medlemsbank. Sedan den visats i tv hörde flera människor av sig och undrade om inte något liknande kunde startas i Italien. Ett möte arrangerades i Florens 2008, och JAK Italia såg dagens ljus.

– JAK visar att ett annat, icke spekulativt, sätt att se på finans är möjligt, säger Damiano Spada.

Efter att ha studerat bankjuridiken inriktade sig gruppen på att grunda en nationell kooperativ bank. Det skulle kräva ett kapital på 10 miljoner euro vilket kunde nås om 5000 medlemmar satsade 2000 euro var. När fortfarande bara 300 personer nappat i slutet av 2013 beslöt sig gruppen för en ny strategi: att bygga ett starkare nätverk kring den räntefria idén och lägga de konkreta bankplanerna på is.

– Det var inte rätt i tiden att starta en ny bank efter finanskrisen, säger Emanuele Castellan.

Damiano Spada, Giancarlo Cioli, Roberto Toselli och Emanuele Castellan från JAK Italia besökte JAK Medlemsbank i höstas.

– Lagarna förändras hela tiden och idag är även de stora kooperativa bankerna i Italien aktiebolag.

Många medlemmar blev besvikna,

men cirka 100 personer, varav tio aktiva, fortsätter att verka för räntefri finansiering. Bland annat erbjuds

Remissrunda om fullmäktige 51 medlemsombud, som väljs

genom en omröstning på nätet, ska fatta besluten på JAKs framtida stämmor. I alla fall om det förslag på stadgeändringar, som nu är ute på remiss, går igenom. Förslaget bygger på att landet utgör en enda valkrets och att alla medlemmar kan nominera och välja ombud. Dessa väljs på två år och hälften byts ut 26

grus & guld · 4/2017

varje år. En särskild nomineringskommitté, som väljs på samma sätt, ska förbereda valen. Den får även i uppgift att ta fram förslag på nya ledamöter till valberedningen.

Förslaget, som kan beställas från ordforande@jak.se, diskuterades på höstseminariet. Sista datum för att lämna synpunkter är första januari 2018.

medlemmarna etiska försäkringar i samarbete med en organisation som är specialiserad på sådana.

– Min dröm är att vi kan bygga ett internationellt JAK-system med nya fintech-lösningar, säger Giancarlo Cioli.

Karin Backström

Läs mer: www.jakitalia.it

”Vi ser det som en olycklig utveckling att uppgifter som traditionellt legat på staten läggs över på privata storbanker. Det gäller t ex utgivning av e-legitimation, en nödvändighet numera för att ta del av en stor del av vår gemensamma samhällsservice.”

Framfört av JAK vid träff på Finansdepartementet 9 oktober

Hallå där

Bra betyg för JAK JAK får 92 procent av 100 möjliga när Fair Finance Guide åter rankar bankernas hållbarhetsarbete.

Fair Finance Guide kartlägger år-

ligen hur bankerna lever upp till de främsta internationella överenskommelserna om hållbarhet och socialt ansvar i sina riktlinjer för företagsfinansiering. De tittar även på hur transparent bankerna redovisar sitt hållbarhetsarbete. I årets mätning toppar Ekobanken med 99 procent. JAK kommer tvåa med 92 procent. Bästa storbank är Swedbank med 61 procent.

Samtliga banker har förbättrat

sina resultat sedan mätningarna

påbörjades 2014. Stickprov visar dock att storbankerna inte alltid efterlever sina riktlinjer i praktiken.

I JAKs fall beror förbättringarna på att medlemsbanken blivit bättre på att beskriva sin verksamhet.

Eftersom endast en tiondel av

JAKs utlåning går till företag, och då mest till små företag i Sverige, har JAK låga hållbarhetsrisker.

Medlemsbanken lånar inte heller ut pengar till verksamheter inom t ex vapen, gruvor eller fossil energi. Till skillnad från Ekobanken bortförhandlar dock inte JAK banksekretessen för företag som lånar i banken, vilket ger lägre trans­ parenspoäng.

Karin Backström

Högre procent betyder högre krav på mänskliga rättigheter och miljö i bankens riktlinjer

Fjolårets rekordutlåning står sig I slutet av november hade JAK lånat ut

drygt 245 miljoner kronor sedan årets början. Prognosen är att nyutlåningen för året stannar i närheten av förra årets rekord­ nivå på 260 miljoner kronor.

Det är cirka 100 miljoner lägre än budget.

Danske Bank 42 %

Nordea 45 %

Länsförsäkringar 50 %

Handelsbanken 53 %

Skandia 54 %

SEB 60 %

Swedbank 61 %

JAK 92 %

Ekobanken 99 %

källa/Läs mer: www.fairfinanceguide.se

Monjia Manai Sonnius, ordförande JAK Medlemsbank JAKs tidigare vd avsattes i somras, varför har ingen efterträdare rekryterats än?

– Tjänsten har utlysts internt, och vi har gått vidare med en ansökan i samarbete med en pro- Monjia Manai Sonnius fessionell rekryterare. Därefter har vi beslutat att göra en extern utlysning först efter stämman 2018.

Varför det?

– JAK befinner sig i ett tufft läge, där vår tillförordnade vd har dragit igång ett förändringsarbete tillsammans med den övriga ledningsgruppen. Styrelsen tror inte att det gagnar JAK att avbryta det. Dessutom kan det vara svårt för en ny person att komma in i ett skede när åtgärder måste sättas in.

Vilket uppdrag har ni gett tf vd?

– Sedan senaste styrelsemötet är det enda strategiska målet just nu att åter få en bank- och medlemsverksamhet som går runt och bär sig. Vi måste göra plusresultat och arbeta bort våra ansamlade förluster. Tf vd har vårt fulla förtroende när det gäller att ta fram operativa åtgärder för att uppnå det.

JAK har gått med förlust i tre år, varför kommer detta nu?

– Tidigare försök att lösa situationen har handlat om att satsa framåt för att uppnå bättre resultat. Nu ser vi i stället att vi måste ta ett steg tillbaka och skaffa oss en bättre överblick innan vi går vidare. Är JAK i kris?

– Det är ett allvarligt läge, men vi kan fortfarande vända det.

Karin Backström

grus & guld · 4/2017

27

på gång i jak

Foton: k arin backström

65 medlemmar diskuterade viktiga framtidsfrågor när JAK höll seminarium på Axevalla folkhögskola.

Höstseminariet:

Ny berättelse ska ta form - Vi behöver fundera mer på hur tankarna bakom JAK formuleras och förs ut, säger JAKs ordförande Monjia Manai Sonnius när medlemsbanken håller höstseminarium i oktober.

65 medlemmar är samlade på Axe-

valla folkhögskola. På programmet står bland annat diskussion om JAKs kärnvärden mot bakgrund av att verksamheten, efter en dom i patent- och marknadsdomstolen i somras, inte längre får kallas räntefri.

– Vi bedriver samma verksamhet som förut, men behöver samman­ ställa våra idéer till en ny berättelse om JAK, inleder Monjia Manai Sonnius, ordförande.

– Ibland blandar vi ihop vad vi vill vara med vad vi är. Vi behöver ge en bild som inte resulterar i besvikelse utan i nöjdhet med vad vi faktiskt kan erbjuda, och som fler kan relatera till och förstå.

28

grus & guld · 4/2017

Traditionellt har JAK inte talat om

– Detta ska vara levande dokument som kan förändras och finnas med som en kontrollpunkt för prioriteringar i den lokala verksamheten, säger hon.

”Ibland blandar vi ihop vad vi vill vara med vad vi är”

Sedan idé- och medlemsverksam-

marknadsföring. Medlemsbanken har prioriterat folkbildning, och berättelsen om den kooperativa banken har främst spridits från person till person.

– Det ger en stor frihet för var och en att berätta på sitt eget sätt varför de valt JAK, men bilden utåt kan bli oklar, säger Monjia Manai Sonnius som vill se större tydlighet från centralt håll kring vad JAK är.

Hon hoppas att den vision och strategi som styrelsen antog förra året ska bidra till detta. Visionen beskriver JAK år 2036, strategin (som ändrades nyligen, se sid 9) berättar vad som ska göras för att nå dit.

heten sattes på sparlåga 2014, har aktiviteten i lokalavdelningarna avtagit.

Monjia Manai Sonnius upplever ändå ett stort engagemang, men menar att det delvis måste kanaliseras i nya former.

– Vi behöver både personliga och virtuella mötesplatser, säger hon.

– Hur vi ska gå vidare med medlemsverksamheten är inte klart, men vi måste börja med de resurser vi har.

Efter inledningen är det dags för

deltagarna att dela in sig i grupper för att diskutera. Axevalla folkhögskola blir som en bubblande gryta av idéer.

Egen reflektion blandas med bollande

deltagarna emellan - och ett smatter av idéer förmedlas när det är dags att återsamlas.

Kärnvärden som redovisas handlar bland annat om: spekulationsfrihet, rättvisa, hushållning med resurser, kooperation, soliditet, solidaritet, transparens, närhet, ett alternativ till den rådande kapitalismen vars rovdrift förstör jorden, uppbromsning av skuldekonomin, alternativ till vinstmaximering, ekonomisk frigörelse...

– Kan vi åstadkomma detta på så kort tid kan vi åstadkomma mirakel tillsammans, avslutar Monjia Manai Sonnius och tar med sig deltagarnas synpunkter i det fortsatta styrelse­ arbetet.

Karin Backström Fotnot: Andra frågor som togs upp på höstseminariet var det aktuella läget i JAK (se sid 9) och övergången till representativ demokrati på stämman (se sid 26).

Eva Stenius, Shaji Joseph och Maria Westerholm diskuterar medlemsengagemang i JAK.

Vad var viktigast med höstseminariet?

Rand Nezamaldin – Alla här vill ha rättvis eko­nomi, det är skönt att vara i en sådan grupp. Kontakterna med andra medlemmar, utanför programmet, har gett mig många idéer som jag tar med mig till min lokalavdelning. Sedan anser jag inte att JAK behöver välja mellan direkt- och represent­ ativ demokrati och vill fundera mer kring hur de kan kombineras.

Mathilda Andersson - Att det finns en bank där ett av målen är eko­ nomisk frigörelse är väldigt viktigt. Jag har blivit ins­pirer­ ad att jobba vidare för att banken ska växa och utvecklas. Det finns ett stort värde med att träffas fysiskt såhär.

Birgitta Nilsson – Direkta möten är alltid bättre än skriftlig information. Under helgen har det klarnat för mig vad ett fullmäktigesystem kan innebära. Jag ser det som en möjlighet att öka engagemanget i lokalavdelningarna, ifall medlems­ ombuden går in för att ha kontakt kring de frågeställningar som ska behandlas på stämman.

Khalil Abou Hachem – Här avsätter man tid enbart för JAK och får möjlighet att lära sig, dis­ kutera, fråga. Man möter andra engagerade och blir inspirerad att lösa problem tillsammans. För första gången har jag förstått att låneinsatserna är risk­pengar och en viktig del av bankens egna kapital. Det har jag inte insett tid­igare, fastän jag både har läst och ringt.

grus & guld · 4/2017

29

så gjorde vi

Foto: Olof Thiel

– Man ska inte sko sig på andras bekostnad till den grad som storbankerna gör, menar taxichaufför Hans Evers som tog ett JAK-lån för att köpa en elbil av märket Tesla.

Klimatsmart taxi blev verklighet med JAK-lån En bil är aldrig en investering, men det kan ändå löna sig att satsa.

Så tänkte taxichauffören Hans Evers, tog ett JAK-lån och köpte en Tesla.

1,4 miljoner fick han betala för den pärlemorvita elbilen, som är så modern att den kan fickparkera på egen hand.

– Den är dyr i inköp men elkostnaderna är minimala. Nu har jag en förbrukning på 2,1-2,6 kilowatt per mil, 30

grus & guld · 4/2017

beroende på om det är sommar eller vinter. Tre kronor milen grovt räknat.

Tesla skiljer ut sig från andra rena

”När jag säger att det är en elbil tycker folk att det är positivt” elbilar genom sin räckvidd. Att ladda fullt från tom tank tar en och en halv

timme och Hans Evers kör normalt 40-50 mil på en laddning.

Han har egen taxifirma och kör både hemma i Västerås och på andra orter. Varje år tillbringar han cirka 10 000 mil i bil, vilket gör att minskade bränslekostnader är en central framgångsfaktor. Med Teslan har han minskat årsfakturan för bränsle från sexsiffrigt till femsiffrigt. Tack vare det räknar han med att kunna betala av bilen snabbare än lånetiden.

Hans Evers har lånat av JAK också till

tidigare bilar, och valde banken för det ömsesidiga förtroendet. Efter att han visat sina siffror i företaget och förklarat sin situation fick han möjlighet att ta ett sparfritt lån för hela bilbeloppet.

Storbankerna måste han ha att göra med genom företaget, men han har egentligen inte mycket till övers för dem.

– Affärsbankerna tjänar så otroligt mycket pengar. Man ska inte sko sig på andras bekostnad till den grad som storbankerna gör.

Fråga JAK Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar på läsarnas frågor.

Mejla dina frågor till: grusoguld@jak.se

Köpet av Teslan har uppenbara för-

delar för en taxichaufför, det kan Hans Evers bekräfta. Förutom minskad bränslekostnad och supermiljöbilspremie från staten kan en elbil locka till sig fler kunder.

– Det är många som reagerar på hur tyst den går. När jag säger att det är en elbil tycker folk att det är positivt.

Hans Evers berättar att det finns en

Foto: Olof Thiel

tjänst som heter Nollzon, som företag kan ansluta sig till för att automatiskt få elbilsprioritet när personalen beställer taxi.

– Även om utvecklingen går framåt försvinner inte bensinoch dieselbilar från en dag till en annan, men oljan kommer ta slut förr eller senare, så är det Hans Evers bara. Om elen kommer ta slut också vet jag inte, det är en annan fråga.

Stina Hylén

Fotnot: Hans Evers tog ett sparfritt lån på fem år och pantsatte sin fastighet för detta. Dessa lån ges inte längre.

Nu är alternativet flexilån.

Hur gjorde du?

Tipsa om hur du använder JAK Medlemsbank på: grusoguld@jak.se

Kan muslimer fortsätta använda JAK när lånekostnaden är ränta?

En låntagare i JAK gör en betal-

ning som ska täcka kostnader för kreditrisk, administration, information och utveckling. Tidigare kallades den lånekostnad, men i juli beslöt Patent-och marknadsdomstolen att JAK måste anpassa sig efter konsumentkreditlagens räntedefinition som innebär att alla kostnader som inte specifikt kan förknippas med ett enskilt lån utgör ränta.

Efter beslutet har flera medlemmar haft frågor om detta i relation till islams syn på ränta.

som vinsten. Eller mukhatara – säg att ett företag vill låna för att köpa maskiner. Då köper banken maskinerna och företaget får köpa dem av banken till ett högre pris. Formellt är det inte ränta. En annan variant är musharaka – banken köper ditt hus och du hyr det av banken i stället för att ta lån. Vad som hänt JAK är att svenska myndigheter har bestämt en vidare definition av ordet ränta. Jag tror inte att det har någon betydelse för muslimer i Sverige, de bryr sig inte om sådana här saker.

Jan Hjärpe, professor emeritus i

JAKs ordförande Monjia Manai

islamologi, säger så här: – Det finns ett förbud mot riba, ökning, i Koranen. Den traditionella tolkningen är att riba betyder ränta.

Muslimer har olika inställningar till riba. Många tolkar ribaförbudet som helt oväsentligt, att det viktiga är att inte utnyttja folks nöd. Traditionalisterna hävdar att allt som innebär en ökning är ränta och att många använder knep för att få vinster, som islamiska banker gör. De kan använda sig av mudaraba, då banken och låntagaren delar såväl risken

Sonnius svarar så här: – Som muslim kan du absolut fortsätta använda JAK. Förändringen ligger enbart i själva ordet. JAK har ingen inlåningsränta och delar inte ut pengar till ägare, vi varken spekulerar, betalar ut bonusar eller handlar med pengar. Du betalar bara för vad det kostar att driva banken, oavsett att vi nu tvingas kalla det ränta.

Därför är JAK fortfarande det enda alternativet för dig som vill undvika riba.

anna persson

grus & guld · 4/2017

31

kultur

Foto: Mostphotos

Stora delar av landet har råkat in i en malström av nedlagd service när politiken lämnat över en stor del av spelplanen till marknadskraft­ erna. Det menar tre författare som på olika sätt skildrar detta.

Intensivkurs om stad och land Just i en tid när politiker och

samhällsdebattörer yrvaket tycks ha upptäckt att vi även i Sverige har eftersatta områden som riskerar att bli grogrund för populistiska strömningar – då kommer i ett slag tre böcker, som tillsammans utgör en slags intensivkurs i landsbygd/storstad-problematik.

Det är tre böcker med stora likheter trots skilda angreppssätt. Alla pekar på hur den urbana normen tillåtits styra utvecklingen och att stora delar av landet råkat in i en malström av nedlagd samhällsservice. Alla visar på olika sätt hur politiken lämnat över en stor del av spelplanen till marknadskrafterna.

Smutsiga miljarder, Norrlandsparadoxen.

På liknande sätt utgör Po Tidholms Läget i landet ett slags komplement till hans förra bok, Norrland, och programserien Resten av landet som han gjorde för Svt förra året.

Här radar han i korta avsnitt upp 89 tankar om hur och varför landet verkar klyvas allt mer på flera ledder.

Han landar i slutsatsen att det är en fråga om rättvisa. Var man än bor ska man ha rätt till likvärdig samhällsservice, och detta kan bara åstadkommas med politiska medel.

Vid sidan av dessa avvägt resone-

rande skribenter blir serietecknaren Mats Jonssons starkt personliga och vildsint subjektiva skildring av uppväxtorten Bollstabruk och dess öde – speglad mot hans nuvarande Stockholmsliv och kryddad med inlägg om förhållandet storstad-landsbygd i vidare mening – som en nyårssmäll i känslocentrum.

Oavbrutet berörande, med stark igenkänning, inte minst för alla som gjort en liknande resa. Läses lämpligen i mindre portioner.

Hans Månsson

Arne Müllers Stockholm, städerna

och resten är en saklig genomgång av regionalpolitikens historia.

Med lågmäld precision guidar Müller genom tider av aktiv lokaliseringspolitik, växande marknadstro och storstadsgynnande kapitalrörelser. Man kan säga att han bygger vidare på, och ger en bakgrund till, sina tidigare böcker om gruvboomens baksida och råvaruutvinningen i Norrland – 32

grus & guld · 4/2017

böcker Läget i landet Po Tidholm Teg Publishing, 2017

Nya Norrland Mats Jonsson Galago, 2017

Stockholm, städerna och resten Arne Müller Ord & Visor förlag, 2017

d?

Ser du inte skogen för alla trä

Det är snårigt i försäkringsskogen, vi vet.

Villkor hit och självrisker dit. Det är mycket att tänka på när man ska välja försäkring. En sak som särskiljer oss från nästan alla andra försäkringsbolag är att vi har miljösmarta försäkringar märkta med Bra Miljöval och att vi ständigt arbetar mot en grönare vardag.

Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar.

Hitta rätt direkt i försäkringsskogen, bli miljösmart med oss!

Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

www.watercircles.se/jak

010-4900 999 i samarbete med

34

grus & guld ¡ 4/2017

opinion

Sätt hållbarhet före aktieägare text

Duncan MacCann and Christine Berry Illustration

Kati Mets Översättning/bearbetning

karin backström

Idén att aktieägarkapitalismen är effektiv för att mobilisera stora summor kapital håller inte längre. Tvärtom så skadar den både ekonomin, samhället och miljön. Duncan MacCann and Christine Berry från New Economics Foundation presenterar reformförslag. ”Det moderna aktiebolaget är en brit-

tisk uppfinning … men reglerna måste förändras i takt med att världen gör så.

Företagens styrelser kan inte bara se till sina aktieägare, de måste även beakta intressen hos sina anställda, leverantörer och samhället i stort.”

Vilken revolutionär uppviglare sa så?

Vem vågade ifrågasätta den moderna aktieägarkapitalismen?

Måhända förvånar det vissa att citatet ovan är hämtat från Tories manifest 2017, men faktum är att det konservativa partiet i Storbritannien bara är en av flera röster som från olika håll ifrågasätter hur moderna företag agerar. Vd:n för BlackRock, världens största kapitalförvaltare, har medgett att pressen på företagsledare att hålla uppe ak-

tievärdet leder till för små satsningar på innovation, kompetent arbetskraft och andra viktiga investeringar. Och den engelska centralbankens chefsekonom, Andy Haldane, har varnat för att aktieägarkapitalismen håller på att förgöra sig själv.

Aktiemarknaden har blivit allt mer

komplex och styrd av mellanhänder.

Det blir allt ovanligare att betrakta aktier som ett sätt att göra långsiktiga investeringar i sunda företag. I stället ses de som värdepapper att spekulera med, genom att köpa och sälja med rätt tajming. Den typen av handel är ett nollsummespel som varken skapar nytt välstånd eller, än mindre, samhälls­ nytta. För att någon ska vinna, mås-

te en annan förlora. Och de enda verkliga vinnarna verkar i allt högre utsträckning vara den armé av finansmäklare som kontrollerar och håller igång karu­sellen.

Dagens aktiemarknad misslyckas inte bara med att tillföra nytt kapital för angelägna investeringar. Den underminerar även möjligheterna för börsnoterade företag att återinvestera den egna vinsten i produktiv verksamhet, eftersom den dominerande frågan i ledningsrummen har blivit hur den kortsiktiga avkastningen till aktieägarna ska maximeras.

Aktieägarkapitalismen bidrar

även till att öka ojämlikheten.

Möjligheten att göra stora pengar i grus & guld · 4/2017

35

opinion

finansbranschen har lett till ökade dra till imperativet: ekonomisk tillväxt nas avkastning till alla berörda parters lönekrav hos direktörer även i andra till varje pris. intressen. Vi måste också uppmuntra sektorer. Mycket tyder på att försöandra företagsformer än aktiebolaget. ken att koppla samman företagsledDet finns inget av naturen givet elPå samma sätt måste investeringar ningarnas ersättning med aktievärler ofrånkomligt i hur aktiebolag och bidra med långsiktigt kapital för prodet, genom bonusar och optioner, aktiemarknad ska fungera. Precis som jekt som är angelägna för samhället. främst blivit ett sätt att höja cheferalla andra ekonomiska entiteter är de Aktieägare ska tvingas till ett hållbarare nas inkomster. resultat av politiska och ekonomiska engagemang genom att rösträtten på Samtidigt har de vanliga lönernas beslut som kan förändras om de inte bolagsstämman sätts i relation till tidsandel minskat i förhållande till före- längre tjänar ekonomin, samhället el- perspektivet i åtagandet. tagsvinsterna, och de flesta människ- ler miljön.

Vi måste även ta itu med skadlig ors levnadsstandard ökar inte i samma Idén att aktieägarkapitalismen är ef- spekulation. Vi skulle exempelvis ometakt som den ekonomiska tillväxten. fektiv för att mobilisera stora summor delbart kunna begränsa vissa aspekter Både de ökade klyftorna i hög­frekvens­handeln, och lönernas minskanhigh frequency trading, vilde andel förvärrar den ket är en extremt snabb finansiella instabilitedatorstyrd handel med ”Företag måste ha ett uttalat uppdrag, som ten eftersom människor värdepapper. måste skuldsätta sig i Dessutom måste vi omfattar mer än avkastning till aktieägarna” allt högre utsträckning hitta andra investeför att kunna köpa vad ringsverktyg, såsom en de behöver eller vill ha. statlig investeringsbank Den ökade betydelsen av den finan- kapital håller helt enkelt inte längre. för nya företag och industrier, för att siella ekonomin har även lett till att Modellen skadar ekonomin genom att kanalisera kapital till socialt och ekomånga företag tjänar mer pengar på aktivt hålla tillbaka investeringar. Den logiskt hållbara verksamheter. Reglersina placeringar än på sin kärnverk- skadar samhället genom att öka klyf- na runt pensionsfonderna måste ses samhet, vilket ökar deras sårbarhet för torna. Och den skadar miljön genom över så att de kan agera mer ansvarsfinanskriser. att uppmuntra kortsiktigt riskbeteen- fullt och långsiktigt. de, såsom utvinning av fossila bränslen Miljöinvesteringar gynnas inte av och ignorera långsiktiga miljörisker. För de allra flesta människor fungaktiekapitalismens kortsiktighet. Ett Varför ska vi då behålla den? erar helt enkelt inte ekonomin idag, ofta citerat exempel är oljeläckan i Att reformera aktieägarkapitalismen och aktieägarkapitalismens skadliga Mexi­kanska golfen som orsakades av är inte så svårt som det låter. I en ny aspekter är åtminstone delvis en av anoljebolaget BP. Oljeanalytikern Tom rapport visar vi vad som skulle kunna ledningarna. Att förändra den kan inte Bergin har dokumenterat hur BPs sti- vara de första stegen mot en bättre – bara avfärdas som för svårt – krisen är mulansstrukturer möjliggjorde kata- mer inkluderande, jämlik och hållbar alldeles för allvarlig för det. strofen genom att uppmuntra chefer- ekonomisk modell.

Vi kan ta de första stegen mot en bättna att sätta kortsiktiga finansiella mål Vi menar att företag måste ha ett ut- re ekonomisk modell redan nu, och det framför företagets och de anställdas talat uppdrag, som omfattar mer än är hög tid att agera. · långsiktiga välbefinnande. avkastning till aktieägarna. Detta syfte Den moderna finanskapitalismen ska de öppet uppge och regelbundet Texten är en del av rapporten Shareholder capitalism – a system in crisis (NEF, 2017). kan också mer indirekt leda till press på rapportera hur de lever upp till. På så Läs hela på www.neweconomics.org. de ekologiska systemen genom att bi- sätt skulle fokus breddas från aktieägar36

grus & guld · 4/2017

Skaffa nya JAKortet!

Med ditt JAKort får du kontoutdrag och PDF-faktura i Internetbanken och slipper därmed avi-avgiften.

Ladda ned vår mobilapp till JAKortet där du kan se transaktioner, aktuellt saldo, spärra ditt kort mm.

Kortet är utrustat med den senaste tekniken för kontaktlösa betalningar samt ökad säkerhet för handel över Internet.

HAR DU INTE SKAFFAT JAKORT ÄNNU? Läs mer och ansök på vår

hemsida eller hör av dig till oss på jak@jak.se eller tel 0500-46 45 00

LÄS MER PÅ JAK.SE/KORT

Information från JAK Foto: JAK Medlemsbank

redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd har ordet

”Fortsatt stora utmaningar framför oss” Att JAK genomlever en prövande tid har lyfts fram i rapporter och på medlemsmöten de senaste åren, nu senast på höstseminariet i oktober. Med snart fyra år av negativa resultat bakom oss och fortsatt stora utmaningar framför oss, har vi nått en punkt där vi behöver agera resolut för att trygga vår medlemsbanks långsiktiga framtid.

Med anledning av detta beslöts vid styrelsemötet den 10–11 november att ändra strategi och jag fick, i min roll som tillförordnad vd, mandat att sätta in de åtgärder som krävs för att föra organisationen tillbaka till ett normalläge. Med normalläge syftas här framförallt på att verksamheten genererar överskott för att arbeta bort den balanserade förlusten, att låneinsatser återbetalas i enlighet med gällande överenskommelser, att personalen har en god och stimulerande arbets­miljö

Jag heter Johan Thelander och är tillförordnad vd på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter.

Mejla mig: vd@jak.se

samt att det finns välfungerande kanaler för medlemmar att engagera sig på både lokal- och riksnivå.

Huruvida denna strategiförändring kommer påverka vårt produkt- och tjänsteutbud återstår att se och vi kommer göra vårt bästa för att hålla er alla informerade om hur arbetet fortlöper.

Då förra numret av Grus & Guld endast gavs ut i digital utgåva vill jag tipsa de som inte ännu läst den, att surfa in på tidningens hemsida och ta del av ett alltid lika berikande nummer. Själv fastnade jag särskilt för reportaget om den franska ideella organisationen Terre de Liens, som

stöttar hållbar matproduktion genom att köpa mark och gårdar för att arrendera till mindre lantbruk. Ett både viktigt och inspirerande initiativ.

Avslutningsvis vill jag än en gång tacka alla engagerade medlemmar som med små resurser utför ett betydelsefullt arbete med spridning av information och utveckling av vår förening. Ni är oerhört viktiga och ert arbete uppskattas enormt!

Med vänliga hälsningar Johan Thelander, tillförordnad vd

Vd-bytet och räntedomen arbetet med att ta fram en kravprofil samt att hitta en extern rekryteringspartner fortlöpt.

I mitten av sommaren meddelade

I juli kom domen från Patent- och

styrelsen att dåvarande vd, Sammy Almedal, avsattes från sin post efter ett extra insatt styrelsemöte den 30 juni.

Anledningen var att styrelsen kände att en ändring på vd-posten behövdes för JAKs fortsatta utveckling.

Johan Thelander blev utsedd till tillförordnad vd. Under hösten har

marknadsdomstolen där JAK förbjuds att marknadsföra sig som ett räntefri bank.

Domen innebär även att banken inte längre får använda ordet ”lånekostnad” eller ”räntefri”. Ändringen är endast formalia och påverkar inte hur verksamheten bedrivs.

grus & guld · 4/2017

Längre texter och analyser

grus & guld · nr x 20x x · Tidning om r ät t vis ekonomi

38

Under sommaren 2017 inträffade flera händelser som påverkar verksamheten i JAK Medlemsbank.

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

fr ån JAK Medlemsb ank

nr 3 · 2017

pris: 59 kr

hittar du på jak.se och i förra numret, nr 3 2017 Klimataktivist av Grus & m ed finansfokus Guld som finns att läsa digitalt på: grusoguld.se/e-tidning

Markbank ger unga chansen ny vd I JAK

Stadsdel får egna pengar

Kamp för divestering

Ätliga skolgård ar · Bredban dsbuller byar

i USA

· Lånerän ta i JAK

Styrelsens ordförande har ordet

Nominera kandidater Valberedningen i JAK Medlemsbank söker ständigt efter lämpliga kandidater till styrelsen, Etikrådet, samt Lekmannarevisorer.

Enklast nominerar du genom att fylla i formuläret online på www.jak.se/nominera Du kan även kontakta Tomas Frejarö i valberedningen på tomas.frejaro@gmail.com

Foto: louise cl ausen

­ Årets höstseminarium var – välbesökt och uppskattat, vi har fått fina utvärderingar och det gläder mig.

För mig och styrelsen är det ovärd­ er­ligt att få träffa så många engagerade medlemmar samtidigt och få tillfälle att diskutera angelägna frågor.

Därför vill jag och styrelsen rikta ett stort tack till alla er som avsatte tid och energi till detta seminarium!

Styrelsen har redan påbörjat arbetet med att revidera det förslag till stadgeändringar som diskuterades. Många kloka synpunkter kom fram och jag har även fått förslag och tankar per mail efter seminariet av ett antal deltagare.

På det senaste styrelsemötet beslutades att det reviderade förslaget ska skickas ut på en remissrunda till alla förtroendevalda och lokalavdelningar.

Intresserade medlemmar ges dessut-

Familjemedlemskap avvecklas 2018

om möjlighet att beställa materialet och skicka in sina synpunkter. Efter det kommer styrelsen att sammanställa ett nytt förslag som sedan ska läggas fram som en proposition för årsstämman.

Styrelsen har även fått med sig reflektioner kring strategi och vision som kommer finnas med i arbetet framöver. Än en gång – ett stort tack till alla er som var med!

Med vänliga hälsningar Monjia Manai Sonnius, ordförande

Från 2018 kommer JAK inte längre att erbjuda familjemedlemskap med lägre medlemsavgift.

Alla som nu har ett familjemedlemskap kommer automatiskt att bli fullt betalande medlemmar (tidigare kallade huvudmedlem) från och med 1 januari 2018.

JAK-boken åter i lager

Boka en styrelseledamot

om ekonomi,

pengar, bank,

Kan ekon

ränta och sånt

medlemsmöten runt om i landet för att berätta mer om vad som händer i JAK Medlemsbank just nu.

Hör av dig till: ordforande@jak.se för att diskutera tid och plats, vi ser gärna att minst 10 personer har för­anmält intresse för deltagande.

JAK -boken

Foto: JAK Medlemsbank

Styrelsens ledamöter besöker gärna

I samband med räntedomen från Patent- och marknadsdomstolen, tog vi bort JAK-boken ur webbshopen.

Den finns nu åter på plats för beställning, med en inklistrad sida där vi refererar till ränte­ domen.

JA K -boken Behöver ni några lappar för redan beställda böcker vänligen kontakta: Louise.Clausen@jak.se

omi vara uthå

llig och rättv JAK-boken vänder sig is? till dig som JAK Medle vill veta mer msbank och om dess grundi ekonomi. dé om ränte fri Boken vill också utmana dig och andra att sätta nuvara börja ifrågande ekono miska spelreg lag och frågest ler, ge underällningar för samtal om finansiering. ekonomi och

Ann-Marie

Digitalt årsbesked 2017 sedan 2015 skickar JAK inte ut årsbe-

PS. Du har väl inte missat att vår Internetbank fått ett nytt utseende under 2017?

skedet via brev utan endast digitalt.

Du får ett meddelande skickat till din anmälda E-postadress när årsbeskedet finns tillgängligt i slutet av januari 2018 på vår internetbank. Kolla redan nu att din e-post är korrekt på internetbanken!

637-9783-5

Svensson

ISBN 978-91-

om ekonomi,

pengar, bank , ränta och sånt

Ann-Marie

Svensson

grus & guld · 4/2017

39

bakom kulisserna

LOKALAVDELNINGARNAS ÅRSMÖTEN 2018 Tips!

Skriv redan nu upp datumet för din lokal­ avdelnings årsmöte i din kalender!

BODEN-LULEÅ

JÄMTLAND–HÄRJEDALEN

FALUN BORLÄNGE

JÄRNA–SÖDERTÄLJE

GÄVLE

NORRA HÄLSINGLAND

Plats: Boden Business Park Adress: Teknikvägen 3 i Sävast/Boden Datum och tid: 5 februari kl 18.30

Plats: ABF Adress: Vasagatan 27, Borlänge Datum och tid: 28 februari kl 18.00

Plats: Studiefrämjandet Adress: Norra Köpmangatan 12 A, Gävle Datum och tid: 7 mars kl 19.00

GÖTEBORG

Plats: Spelets hus Adress: Djurgårdsgatan 40 i Majorna Datum och tid: 21 januari kl 14.00

HÄRNÖSAND

Plats: Murberget Adress: Länsmuseet Västernorrland Datum och tid: 25 mars kl 13.00

HÖGA KUSTEN & SOLLEFTEÅ Adress: Storgatan 33, Näsåker Datum och tid: 4 februari kl 12.00 40

grus & guld · 4/2017

Plats: Fagerskrapan Adress: Fagerbacken 28, Östersund Datum och tid: 11 februari kl 15.00

Plats: Arkitektkontoret Adress: Mölnbovägen 4, Järna Datum och tid: 6 mars kl 18.30

Plats: Missionskyrkan Adress: Kapellgatan 6, Hudiksvall Datum och tid: 13 mars kl 18.30

SKARABORG

Plats: Miljöpartiets lokal Adress: Rotegatan 3, Skövde Datum och tid: 4 februari kl 15.00

STOCKHOLM

Plats: SENSUS Adress: Torkel Knutssonsgatan 39 Datum och tid: 24 mars kl 15.00

SÖDRA HALLAND

Plats: ABF Adress: Bolmensgatan 11, Halmstad Datum och tid: 14 mars kl 18.30

SÖDRA HÄLSINGLAND

Plats: Meddelas senare Datum och tid: 15 februari kl 19.00

SÖDRA VÄTTERBYGDEN

Plats: Tvetagården Adress: Odengatan 2, Huskvarna Datum och tid: 1 mars kl 18.00

UMEÅ

Plats: ABF Umeå Adress: Rådhusesplanaden 16, Umeå Datum och tid: 3 mars kl 10.00

VÄRMLAND

Plats: Studieförbundet NBV Adress: Nygatan 13, Karlstad Datum och tid: 3 mars kl 11.00

VÄSTERÅS

Plats: Hos Kerstin Wallin Adress: Lundbylöt Rytterne, Västerås Datum och tid: 17 mars kl 14.00

ÖREBRO

Plats: Föreningarnas hus Adress: Slottsgatan 13 A, Örebro Datum och tid: 11 mars kl 11.00

medlemsannonser

Medlemsannonser Nästan ny startsats för Bokashi-kökskompostering + extra strö säljes pga flytt för 695 kr (ord 930).

Lena (Dalarna/Sthlm) 072-831 48 58

sparpoäng önskas Jag längtar hem till min stad igen!

Livet har vänt blad, barnen vuxna, lånen betalda, men eftersparet omöjliggör.

Jättetacksam för hjälp till 820 000 sp!

GG1-0417 Jag har löst ut mitt lån och kommer flytta till hemlandet. Jag behöver 58 miljoner poäng för att få ut eftersparandet. Alla små poäng tas tacksamt emot.

GG2-0417 Nybliven pappa som studerar, behöver lösa ut mitt lån för att underlätta min ekonomiska situation. Skulle behöva 3.1 miljon sp.

GG3-0417 Tar tacksamt emot sparpoäng stora som små. Har över 20 milj eftersparpoäng att spara ihop för att få ut mitt efterspar. Tack på förhand.

GG4-0417 Jag har fått ålderskrämpor och skulle vara väldigt tacksam för lite sparpoäng. Varje gåva tas tacksamt emot.

GG5-0417 Vi har löst ut vårat lån men saknar 12 miljoner sparpoäng för att få ut efterspar. Alla poäng litet som stort tas tacksamt emot.

GG6-0417

Hjälp, det fattas 1 850 000 sparpoäng för att vi skall kunna lösa vårt lån. Måste få en bättre ekonomi nu och vill inte vänta tills barnen blir utflugna.

GG7-0417 Då jag har löst mitt lån för en tid sedan så skulle jag behöva sparpoäng så jag kan få ut mitt eftersparande. Så här nära till Jul skulle det vara en perfekt julklapp!

GG8-0417 Jag behöver många miljontals poäng för att kunna lösa mitt efterspar på ett av mina bostadslån, och på så sätt få ner månadskostnaden. Jag är en förtidspensionerad kvinna. Vill du skänka några poäng, så är jag tacksam för varje litet bidrag!

GG9-0417 4-barnsfamilj försöker ordna upp ekonomin och är mycket tacksamma för varje litet sparpoäng vi kan få. 2 JAKlån, 1 lån och 3 krediter ska bli ett JAKlån är tanken.

GG10-0417

Vill du också annonsera?

Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 ­nedslag (inkl. blanksteg).

Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. An­nons som söker sparpoäng får en kod.

Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen. Mejla eller

posta i ett brev.

Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlems­ nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­Radannons, Box 216, 541 25 Skövde e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 29 mars 2018. Annonsstopp 12 feb. grus & guld · 4/2017

41

Respons

vad tycker du om tidningen?

Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

Namn

vårt eget välbefinnande.

Vad behövs för att fler ska ta steget till återbruk?

– Till att börja med måste man komma över ”pinsamhetströskeln”. Den tröskel som gör att det känns pinsamt att fråga om man får ta över någon annans saker, men även det motsatta, att fråga om någon annan vill ha en ens egna grejer. Min tröskel är helt borta, och det är oerhört befriande.

Anmäl dig till nyhetsbrev

Vad tycker du?

Anna Sternfeldt foto

Anders Krasse

Ålder 52 år

Yrke

Hälsopedagog/projektledare

Gör

Bor billigt och väldigt fint efter att i fem år ha renoverat en rivningsfärdig gård med enbart åter­ vunnet material. Ska nu lösa energiförsörjningen med förnybar energi.

Föreläser om återbruk och alternativ till konsumtionssamhället.

grus & guld · 3/2015

6

Några läsare har undrat hur utgivningen av Grus & Guld ser ut nästa år. Svaret på den frågan är att när all verksamhet i JAK nu ska ses över (se sid 9) så kan det även innebära förändringar för medlemstidningen. Det enda säkra i dagsläget är att nästa nummer kommer ut i pappersform den 29 mars. Läs mer då!

7

grus & guld · 3/2015

Har du tips, idéer eller åsikter om tidningen?

Som tack för publicerade synpunkter skickar vi en biobiljett (om du uppger din adress).

ekonomi

text

Hur blir det med tidningen nästa år?

pris: 59 kr

nr 2 · 2017

om r ät t vis

Monetärvisionärer My Winther, Kalle Karlsson

Det låter som om du söker mer frihet?

– Absolut. Jakten på pengar och materiell status gör oss ofria. Och sjuka. Eller snarare olyckliga. Ett av hälsans grundfundament är helt enkelt tid, tid över för sig själv. Det var något jag lärde mig under mitt arbete som hälsopedagog när jag gjorde otaliga hälsoprofiler. Många är väldigt stressade och mår inte bra. Idag ringer folk till mig och ber mig berätta om hur jag gjorde för att hoppa av det mo­ derna ekorrhjulet. Här blir återbruk ett bra verktyg för att dra ner på kostnaderna och få mer tid över. Återbruk är alltså inte bara bra för miljön, det är också bra för

sbank fr ån JAK Medlem

Anmäl dig till Grus & Gulds nyhetsbrev på www.grusoguld.se så får du en avi­sering varje gång en ny tidning är ute – med direktlänk till e-tidningen.

inspiratör

Du sysslar med återbruk. Hur fungerar det?

– Jag återanvänder virke, möbler, husgeråd och mycket annat som folk av olika anledningar har tänkt att slänga. Faktum är att man kan bygga flera hem varje dag av det som slängs på tippen, det är ett sanslöst slöseri. Men återbruk är bara ett verktyg i en helhet där jag vill vara mindre beroende av pengar och ha mer tid över till annat än arbete.

Grus Guld r ättvis ekonomi Tidning om

grus & guld · nr x 20x x · Tidning

Flera läsare har undrat hur det gick för förra numrets inspiratörer och försöket med en lokal valuta i stadsdelen Majorna, Göteborg.

Grus & Guld ringde upp Kalle Karlsson och fick veta att det gick bättre än väntat. Majorerna fick stor uppmärksamhet i media och ledde till många samtal kring ekonomi. ­­‑ Jag har blivit stoppad på gatan otippat många gånger, när både kända och helt okända personer har velat prata om majorerna. Verkligen superkul! säger han.

Nu finns planer på en uppföljning nästa höst i samarbete med fler aktörer. Då ska förhoppningsvis valutan cirkulera under en längre tid och även användas för att skapa nya jobb.

- Arbete med kulturarrangemang och stadsodling skulle kunna delbetalas i majorer och bidra till ökad sammanhållning och resiliens i stadsdelen, säger Kalle Karlsson.

r ät t vis ekonomi · Tidning om · nr 2 2017 grus & guld

Hur gick det för monetärvisionärerna?

Grus Gul d Tidnin g

om r ättvis

ekono mi

fr ån JAK Medle msban k

nr 3 · 2017

pris: 59 kr

Alternativa ekonomins stad Lånekostnad kan bli ränta

Markbank unga chan ger sen

Med blicken mot framtiden

Dela trädgård via nätet

Rolf vill inspir

· Lånein satser JAK-stämma

era till

ny vd I JAK

Stadsdel egna pengfår ar

lokal samverkan

· noll sopor · Skörda regn

Klima kti vist med finata nsfokus Ätlig a skol gård

Kamp för

ar · Bred band

divestering

i USA

sbul lerby ar · Låne ränta i JAK

nr 2 & 3 2017 av Grus & guld finns som e-tidning

Du har väl inte missat e-tidningen?

De två senaste numren av Grus & Guld har enbart publicerats i digital form.

Läs om den alternativa ekonomins stad i Rom och möt konstnären som inspirerats av JAK Medlemsbank i nummer två.

Läs om den franska markbanken som ger unga ekologiska odlare chansen och om kampen för att flytta pengar från fossilindustrin i nummer tre.

Grus & Guld som e-tidning hittar du på: www.grusoguld.se/e-tidning.

L ä s om monetärvisionärerna i G&G nr 3/17

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

42

grus & guld · 4/2017

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Annons- och manusstopp: 12 februari

grus & guld · nr 4 2017 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

Nästa nummer kommer i brevlådan 29 mars!

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

fr ån JAK Medlemsban k

nr 4 · 2017

pris: 49 kr

Byn 2.0 Gemenska p kring lokal mat

Civilkurag e · Medborgar kooperativ

Klimatsmart jordbruk Helbank får vänta Varva ner i naturen

· Rekoringar

Krönika

Stina Oscarsson:

Allting är bara till låns Jag tar pendeln för att sedan byta till buss

Hur som helst. Adressen leder mig till

en typisk svensk medelklassvilla. En äldre kvinna öppnar. Hon verkar vara den typ som hela veckan planerat för min ankomst. Hallen är välstädad och mattorna står oklanderligt hoprullade mot väggen med ett perfekt knutet snöre runt varje. ”Det var min mamma som vävde” säger hon, ”och de här är de sista hon gjorde. Så de är aldrig använda.” Jag ser direkt vilken jag vill köpa. Måtten, färgerna, allt är perfekt. Vad skönt tänker jag, när hon nu gjort sig ett sånt besvär. ”Jag tar den där” säger jag.

Hon tittar noga på mattan. Och helt plötsligt förändras hennes uttryck. Hennes hand stannar vid en av de grå ränder som på ett

vackert sätt kontrasterar mot mattans gammelrosa botten. Hon stryker sakta över tyget. ”Vet du” säger hon, ”det här måste vara min morfars arbetsbyxor. Han hade bara dem och finkostymen. Jag har inte sett det förr. Men det är klart att mamma tog tillvara det tyget när han gick bort.”

” Vi har byggt vårt samhälle på att leka affär med saker som inte är våra”

”Det är klart” säger hon. Men idag är det

inte alls klart. Att ta saker tillvara för att de ska leva vidare är en del av en helt annan berättelse än den i vilken vi lever idag där slöseriet och det privata ägandet är grundval för allt. Trots att hela idén om ägande egentligen är en fiktion. Vi har byggt vårt samhälle på att leka affär med saker som inte är våra. Man kan inte äga ett träd, en sten, en flod, sin lägenhet, ett par byxor. Det enda vi kan göra är att förvalta allt detta under vår korta tid här på jorden.

Det gråa tyget får mig att tänka att den nya berättelsen vår tid så väl behöver måste bygga på ett helt nytt antagande. Vi måste ersätta berättelsen om ägandet, där allt går att köpa och sälja, med en berättelse som bygger på det enkla faktum, det grundläggande villkor som är lika för oss alla: Allting är bara till låns.·

Foto: Fredrik Åkerberg

och slutligen promenera en dryg kilometer till en för mig tidigare okänd adress. Jag ska köpa en trasmatta jag hittat på Blocket. Det må ta tid och ibland försätta en i de mest underliga situationer men jag finner verkligen ett stort nöje i det. Kanske lika mycket för detta orienterade i geografin och alla de möten som uppstår, som för de fynd det ibland leder till. För oavsett om jag kommer hem tomhänt har alltid resan i sig ett värde.

Jag har varit hemma hos shop-o-holics som har exklusiva walk-in-closets fulla med märkeskläder, med prislapparna kvar. Jag har varit i dödsbon där släktingar ännu bråkar om det som annonserats ut verkligen ska säljas. Jag har i förorten mött upp tonåringar som vill hänga med i modets svängningar och desperat försöker bli av med fjolårets märkesjacka.

Vansinne kan tyckas, då tid är en bristvara, men för mig har det blivit en livsstil. Och jag har de senaste åren köpt nästan allt jag äger på detta sätt.

Stina Oscarsson Dramatiker, regissör, kulturdebattör grus & guld · 4/2017

43

B Bildkommentar: Anders Persson

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING