Grus & Guld 2/2020 by Grus & Guld

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus grus & & guld guld ·· nr nr 22 2020 2020 ·· Tidning Tidning om om rrät ätttvis vis ekonomi ekonomi

nr 2 · 2020

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

Klimatkrisen ökar skulden ”Inte dyrt ställa om”

Bra affärer i lokal valuta

Mikrojordbruk startar i förort ”Långt värre än finanskrisen” Intresset ökar för omställning

Nöjd med Livettillräckligt saktar in

författare förutspår mindre flyg och fläng FORSKARE EFTERLYSER NY SAMHÄLLSLOGIK

Helikopterpengar · Potatisupprop · Hemestertips · JAK-stämma Fantasi · Thomas Piketty · Kolfinansiering · Budgetmat

TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Drömmer du om en ny bostad? MEN KANSKE inte vill binda upp dig på en fast månadskostnad? Med Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga. Räkna ut din månadskostnad och ansök på jak.se

Innehåll grus & guld · 2/2020

Klimatåtgärder bäst för ekonomin

Att länka samman stödpaket och klimatsatsningar ger snabbast ekonomisk återhämtning efter coronakrisen, visar studie. · 16

Foto: olof thiel

Intresset för omställning ökar

När pandemin visar på samhällets sårbarhet ökar intresset för omställningsrörelsen, som verkar för motståndskraftiga lokalsamhällen. · 9

Nytänkande krävs efter corona

ODLING I SIKTE. Mira Gartz och Tove Rosander arbetar för mikrojordbruk i

varje stadsdel och fick nyligen tillgång till mark i västra Stockholm.

Återuppbyggnaden efter virusbekämpningen måste fokusera på en hållbar och jämlik nedskalning av ekonomin, menar över 1100 forskare och aktivister. · 34

dessutom: fot o: Mas kot, T t

Foto: anna persson

omvärld

Amsterdam är först ut med den så kallade ”munkmodellen” för en socialt och ekologiskt hållbar ekonomi. · 8

analys

Björn Forsberg ser coronakrisen som ett genrep för en långsammare framtid. · 18 Foto: Ca sper Hedberg, T T

n, Bild hus et/T T fot o: Mar ie Nil sso

Fartfesten tar slut

Helikopterpengar direkt till medborgarna är bättre än att enbart tillföra pengar via bankerna, skriver Samuel Kazen Orrefur. · 15

Tips:

LADDA FÖR HEMESTER

Djup lågkonjunktur Nationalekonom Stefan de Vylder ser ändrade beteenden i pandemins spår. · 17

Avstressande, lärorika, poetiska, meningsfulla semesteraktiviteter för hemmaplan.

omvärld

Stort intresse för Potatisuppropet, som med start i Söderhamn sprids över landet. · 11

jak i fokus

Längsta diskussionen på JAKs stämma handlade om etikrådets roll. Och så fick banken en ny styrelseordförande. · 28

kultur

I Det sjätte utdöendet skriver Elizabeth Kolbert om artutrotningen som pågår i en aldrig förr skådad takt och som orsakas av vår livsstil. · 33 grus & guld · 2/2020

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlemsavgiften för JAK-medlemmar. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31 Lösnummer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Tryck: V-tab, Vimmerby. Upplaga: ca 22 000 ex

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN 1650-470404

grus & guld · 2/2020

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är en del av arbetsgemenskapen omställningsbyrån, och har både som frilansjournalist, lärare och översättare fokus på hur vi kan ställa om samhället. I det här numret skriver hon om ökat intresse för omställningsrörelsen i coronakrisens spår. Läs mer på sidan 11.

Karin Kali Andersson är psykologen som jobbar med klimatoch miljöfrågor i arbetskollektivet Klimatpsykologerna. Hon stöttar även ickevåldsaktivister till mental hållbarhet och är permakulturdesigner. I sin krönika på sidan 43 drar hon lärdomar av coronakrisen.

Hanna Blomqvist är JAKs kommunikatör, och ansvarar bland annat för medlemsbankens nyhetsbrev, hem sida, annonser och avdelningen ”Information från JAK” här i Grus & Guld. I detta nummer hittar ni den på sidan 38. Dessutom är Hanna tidningens layoutare.

Foto: privat

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

är fotografen och frilansjournalisten som efter 25 år i Skåne flyttat hem till Västerbotten. Där fortsätter hon att skriva om hållbarhet i alla dess former, när hon inte ägnar sig åt sina stora intressen djur och natur. I det här numret möter hon författaren Björn Forsberg på sidan 18.

Abigail Sykes

foto: Joakim Andrén

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

Anna Persson

foto: Emil A ssarsson

Omslag: Björn Forsberg - forskare, författare och debattör. Foto: Anna Persson

foto: L ars Johansson

Grafisk form: ETC Kommunikation

Medarbetare i detta nummer

välkommen

redaktören:

Renare luft räddar liv

Världen står i ett vägskäl Det dröjer inte länge förrän rapporterna

kommer om minskade luftföroreningar i coronakrisens spår. Satellitbilder visar hur himlen blir klarare när industrier tvingas stänga och transporter stannar av. Sambandet mellan ekonomisk aktivitet och utsläpp visar sig även i den globala kurv an över koldioxidutsläpp. Det ohållbara i vårt sätt att organisera ekonomin kan inte illustreras tydligare. Snart blir det också smärtsamt tydligt att alla inte har samma möjlighet att skydda sig mot viruset. Sambandet mellan smittsprid ning och dåliga arbetsförhållanden, att inte ha råd att sjukskriva sig eller kanske inte ens ha ett handfat att tvätta händerna i påminner om att en ojämlik ekonomi i längden varken gynnar fattig eller rik. Under hela pandemin får vi också erfara hur sårbart det är med en ekonomi som sät ter kortsiktig vinst före långsiktig beredskap; där varor levereras just in time och marginaler

saknas. Lägg till det konsekvenserna av en slimmad sjukvård och låg värdering av yrkes grupper vars arbete är livsviktigt. Coronakrisen har satt avigsidorna med

vårt nuvarande sätt att organisera ekono min i blixtbelysning. Men under den här våren har vi också sett oerhört många exempel på solidaritet, omsorg och vil

Världen står nu i ett vägskäl. Medan

starka krafter vill att ekonomin så snart som möjligt ska återgå till ordningen innan Covid-19 vill många – inklusive ledande politiker och företagare – satsa på åter hämtning genom klimatomställning. Vi har inte lång tid på oss att hejda den globala upphettningen, men hanteringen av pande min har visat att snabba beslut och föränd ringar är möjliga. Kan erfarenheterna av krisen leda in världen på en hållbarare väg?

miljarder kronor har storbanker och AP-fonder investerat i bolag som anklagas för att bidra till skövlingen av Amazonas för klimatet så viktiga regnskog. Läs mer: fairfinanceguide.se

Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

” Coronakrisen har satt avigsidorna i vårt ekonomiska system i blixtbelysning”

ja att bidra. Att människor ställer upp för grannar i riskgrupp eller börjar odla tillsammans för en tryggare matförsörjning är bara några exempel du kan läsa om i det här numret av Grus & Guld. Här finns också tankar kring hur ekonomin framöver kan bli mer hållbar, jämlik och motstånds kraftig.

Den minskade halten av kvävedioxid och partiklar i luften under en månads coronarestriktioner medför att cirka 11 000 européer slipper dö i förtid, enligt C entre for Research on Energy and Clean Air i Helsingfors. Något att tänka på när ekonomin återstartas.

Atmosfären fylls på Även om koldioxidutsläppen har minskat under pandemin så fortsätter koncentrationen i atmosfären att öka – precis som ett fullt badkar fylls på så länge inte kranen stängs av helt. Den 1 maj uppmättes det högsta dygnsmedelvärdet någonsin: 418,03 ppm. grus & guld · 2/2020

grus & guld Âˇ 2/2020

inspiratörer

Förortsodlare

Mira Gartz, Tove Rosander Ni vill se mikrojordbruk i varje stadsdel i Stockholm, varför det? – Sverige, och i synnerhet storstadsregionerna, har extremt låg självförsörjning av mat. I Stockholm finns inga större arealer kvar för odling men mikrojordbruk kan klämmas in lite här och var – i parker, villaträdgårdar, bostadsområden… Städer kommer alltid vara beroende av landsbygder för sin matförsörjning, men mikrojordbruk kan ändå bidra till mer lokal mat och färre transporter. – Mikrojordbruk är också ett sätt att bevara och öka kunskapen om matproduktion i städerna. Idag måste de som vill bidra till primärproduktionen flytta ut på landsbygden. Samtidigt saknar många konsumenter kunskap om hur det vi äter produceras. En ökad närhet till maten gör det lättare att göra bra val som konsument. Vilken respons har ni fått från staden? – Att ta hand om de få åkerplättar som finns kvar är tyvärr en ickefråga. Allt fokus ligger på bostadsbyggande och det saknas rutiner för att upplåta kommunal odlingsmark. Men Coronakrisen och klimatkrisen kan öka intresset. I Göteborg finns en modell för enklare utlysningar av jordbruksmark, sådana vill vi kicka igång i Stockholm också. – Efter att ha föreslagit ett tjugotal områden har vi nu fått klartecken att starta på kommunal mark som en privatperson fått tillstånd att hyra ut i andra hand. Hur omfattande är ett mikrojordbruk? – Vi har cirka 2000 kvadratmeter, vilket motsvarar ungefär en tredjedels fotbollsplan. När vi fått rull på verksamheten tänker vi oss att vi ska kunna producera mat till cirka hundra familjer under 20 veckor på den ytan. Och dessutom lite till restauranter och offentlig verksamhet. Vad driver er? – Det är så himla roligt! Vi vill inte flytta, utan ställa om där vi bor – och vi hoppas kunna inspirera andra!

text

karin backström foto

olof thiel

Namn

Mira Gartz och Tove Rosander

Ålder 36 år

Yrke

Miljö- och hållbarhetsvetare Journalist och delvis självförsörjande trädgårdsodlare

Gör

Startar upp mikrojordbruk i Hässelby, med hjälp av crowdfunding, och arbetar för liknande i varje stadsdel av Stockholm. LÄS MER: www.mikrojordbruk.se

grus & guld · 2/2020

omvärld

Läs mer: www.klimatpolitiskaradet.se

procent ökade världens militärutgifter med förra året, vilket är den största ökningen på tio år. Totalt gick 1917 miljarder dollar till väpnat försvar 2019. källa: www.sipri.org

grus & guld · 2/2020

tion: fre

Munkekonomi Den brittiska eko nomen Kate Raworth och hennes munkliknande bild av ekonomin har rönt stor uppmärksamhet. Modellens yttre ring representerar de planetära gränserna, som vi inte kan överskrida utan att äventyra m jordsystemet. Den inre utgör co minimigränsen för accep tabla levnadsvillkor, såsom de definieras i FNs mil lenniemål. Området mellan de två ringarna, själva munken alltså, är det ekologiskt säkra och socialt rättvisa utrymmet där ekono min bör utspelas. Det målet är dock, som bekant, långt ifrån nått och nu har ett inter nationellt team anpassat modellen så att den ska kunna användas som ett förändringsverktyg på olika samhälls nivåer. Först ut i världen att anamma det är den nederländska huvudstaden Amsterdam. Syftet med stadens ekonomiska aktivitet blir därmed att möta alla invånares basala behov inom de ramar jordsystemet sätter, tr a

Klimatpolitiska rådet ska granska hur de enorma resurser som omsätts för att möta coronakrisen kan underlätta en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och en fossilfri framtid. Det skriver rådets ledamöter i Dagens Nyheter. Tidigare granskningar har visat att befintliga åtgärder inte räcker. Därför är det helt nödvändigt att återhämtningspolitiken är förenlig med Sveriges klimatmål, understryker rådet.

Amsterdam tar hjälp av den brittiska ekonomen Kate Raworths ”munkmodell” för att bygga upp en socialt och ekologiskt hållbarare ekonomi efter coronakrisen.

Återhämtning klimatgranskas

Amsterdam satsar på ”munkekonomi”

Läs mer: www.unenvironment.org

Nederländernas huvudstad är först i världen med att använda ”munkmodellen” för sitt ekonomiska beslutsfattande.

Coronapandemin är ett budskap från naturen. Det säger Inger Andersen, chef för FNs miljöprogram, till tidningen the Guardian. Hon ser virusutbrottet som en varningssignal om att vi sätter för stort tryck på jordens kvarvarande vilda livsmiljöer. Både exploatering och klimatförändring driver vilda djur i närmare kontakt med människor, vilket möjliggör så kallade zoonoser (smittor som sprids mellan djur och människa). Enligt FNs miljöprogram väntas sjukdomar som Covid-19 bli vanligare i takt med att vilda djurs habitat förstörs.

foto: Cl arisa R ava sot ti, Unspl a sh

”Viruset är en varningssignal”

och ekonomisk tillväxt blir inte längre den primära måttstocken. – Jag tror det kan hjälpa oss att komma över coronakrisens effekter, och inte falla tillbaka i gamla mönst er, säger vice borgmästare Marieke van Doorninck, till den brittiska tidningen The Guardian. Hon tar stadens bostadsmarknad som exempel. Nästan en femtedel av invånarna har inga pengar över när bostaden är betald. En lösning skulle kunna vara att bygga fler bostä der. Den lokala munken visar dock att det påverkar redan höga koldioxidutsläpp, vilket innebär att byggherrarna i så hög utsträckning som möjligt måste använda återvunnet eller biobaserat material. Men verktyget uppmanar även politikerna att lyfta blicken ytterligare. – Anledningen till att bostäder är för dyra är inte bara att det byggs för lite. Det finns mycket kapital i om lopp, och just nu ses fastigheter som bästa sättet att investera vilket driver upp priserna, säger Marieke van Doorninck. – Munken ger oss ett nytt sett att se.

Karin Backström

Läs mer om Munkekonomin i G&G nr 1/18 – eller på www.kateraworth.com

”Ett enormt engagemang” Coronasolidaritet Över hela landet har Coronakrisen fått människor att engagera sig ideellt och vilja bidra. I Skellefteå samordnar till exempel Röda Korset, RK, såväl sin egen, den lokala Facebookgruppen Volontär patrullens som Skellefteå Stads missions coronainsatser. – Vi gör matinköp och apoteks ärenden, berättar Alexandra Sund berg, verksamhetschef i RK. – Nu i början av maj har vi förmedlat omkring 270 ärenden, och volontärer na fortsätter sedan ofta att handla åt personen som behöver hjälp utan att det går genom oss. 200 volontärer har anslutit sig,

” Folk är väldigt glada över att få hjälpa till” de flesta är nya och yngre än de pensionär er som brukar bemanna RKs andrahandsaffär. – Visst finns ett antal medelålders män, absolut, men 80 procent av volontärerna är kvinnor. Många av dem drar redan ett tungt lass inom människo nära yrken. Jag fascineras hela tiden av hur stort ansvar de tar nu under krisen, säger Alexandra Sundberg. På mindre orter handlar ofta idrotts

klubbar åt äldre som inte kan handla själva även i icke-kristider. Väster bottniska Burträsk är ett exempel. Coronakrisen har gjort att Burträsk Hockeys alla sju hockeylag får ansvara för en vecka åt gången, berättar Emma Bränström på deras kansli. I Burträsk finns också ett privat in itiativ av Nina Hugosson som arbetar

foto: anna persson

Det ideella engagemanget växer under Coronakrisen. Många nya volontärer ställer upp i olika organisationer. Även insamling och digitalisering har ökat.

I västerbottniska Burträsk handlar Mikael Holmberg, Lars Berglund och Jörgen Wännström från hockeyklubben åt de äldre.

inom hemtjänsten. Hon har samlat 63 volontärer i det lilla samhället. Uppdragen läggs ut i deras Facebook grupp. – Vi kompletterar Burträsk Hockey eftersom vi handlar åt dem som kan men inte vill handla själva, säger hon. I Göteborg var Stadsmissionen tidigt

ute med nya insatser. – På väldigt kort tid rekryterade vi 100 nya volontärer, bland annat korttidspermitterade från Volvo, och ställde om till uppsökande telefon samtal, utkörning av mat och digita la insatser, berättar Tomas Carlström, kommunikationschef. – Folk är väldigt glada över att få hjälpa till och ställer inte särskilda krav, tillägger han. Göteborgs Stadsmission ser också en ökning på kanske 50 procent i in samlingen från allmänheten jämfört med samma period 2019. – Men det är vanskligt hur årsinsam lingen blir, den ekonomiska oron kan drabba vår stora insamlingsperiod kring jul. Och egentligen behöver vi skala upp nu eftersom krisen ju drabb ar de mest utsatta värst.

Den ideella verksamheten Volontär

byrån hjälper omkring 3 000 fören ingar och volontärer att hitta varandra genom hemsidan volontarbyran.org. Anna Snell berättar att coronakrisen slår hårt i alla led. – Människor som lever i utsatta situ ationer får det ännu sämre och många äldre volontärer måste stanna hemma och har det jobbigt, de engagerade sig ju för gemenskapen och för att kunna hjälpa till, säger hon. För organisationerna handlar det ofta om att ställa om till digital verk samhet, som föreningen Yrkesdörren där volontärer hjälper nyanlända in i arbetslivet. – De håller numer digitala träffar i stället. För många föreningar blir det en chock-digitalisering. Anna Snell menar att det är svårt att säga om antalet volontärer ökat efter som en del verksamheter fått pausa helt samtidigt som det kommer in många nya. – Under kriser kommer vi upp i ett enormt engagemang och många av de som ansluter har aldrig jobbat ideellt tidigare. Anna persson

grus & guld · 2/2020

omvärld

Sårbar matförsörjning

Mer bekymmersamt är det för frukt-

och grönsaksodlare där Jordbruks verket, i slutet av april, uppskattar att 5000 säsongsarbetare, mestadels från Östeuropa, inte kan ta sig till Sverige för att hjälpa till i skörden. – Först ut är jordgubbarna som ska skördas och då får vi se om det kommer bli brist på svenska jordgub bar eller inte. Jag vet att man jobbar för att de som blivit av med jobbet eller permitterats i andra sektorer ska kunna ta sig an jobbet i odlingarna, 10

grus & guld · 2/2020

Coronakrisen har satt ljuset på beroendet både av importerade insatsmedel och utländsk säsongspersonal i det svenska lantbruket.

säger Håkan Henrikson. På Lantbrukarnas Riksförbunds Trädgårdsdelegation känner man tydligt av oron hos medlemmarna över den utländska säsongspersonal en, även om det känns något bättre efter beslutet att man får röra sig fritt inom EU om man är på väg till ett arbete.

” Frågetecknen hopar sig verkligen. Ingen vet hur den här säsongen kommer bli” – Men samtidigt ska det ju också finnas färdmedel att tillgå. Dessutom har en hel del länder hemkaran tän och då spelar det ingen roll om gränserna är öppna, säger Marcus Söderlind, ordförande i Trädgårds delegationen. Att hitta personal bland

permitterade och uppsagda är en verklig nödlösning, menar Marcus Söderlind. – Vi säger ju till våra lantbrukare att ha en plan B om säsongspersonal

en inte kan komma, men det blir ju stökigt i ett företag om alla som jobbar där är nya och inte kan vare sig arbetsuppgifter eller företaget. Så brukar det ju inte gå till, oftast finns det både nya och gamla arbetare på plats samtidigt. Kommer det att finnas grönsaker och frukt från Sverige till hösten tror du? – Det hoppas jag ju verkligen och jag ser inga tendenser att producenter låter bli att odla eller odlar i mindre omfattning. När det till exempel gäller jordgubbar så är ju plantorna re dan i marken och antingen har du folk som plockar eller så blir plan torna oplockade, säger Marcus Sö Marcus Söderlind derlind som säger att han aldrig varit med om en liknande situation. – Frågetecknen hopar sig verkli gen. Ingen vet hur den här säsongen kommer bli, om marknaden kommer svämma över eller om det blir brist på frukt och grönt.

foto lrf

Livsmedelsförsörjning Svensk livs medelsförsörjning brukar grovt upp skattas till omkring 50 procent, men då är inte alla lantbrukets insatsme del medräknade, som till exempel fossila drivmedel, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De här insatsmedlen tillverkas inte i Sverige och när Coronakrisen sätter käp par i globala handelshjul påverkas transporterna. – Vi har en produktion av livsmedel här i Sverige som är beroende av internationell handel och Coronakri sen visar att transportkedjan riskerar att bli den svagaste länken, säger Håkan Henrikson, näringslivschef på Jordbruksverket. Han menar att lantbrukare i Sverige haft tur att krisen inträffade i Sverige när den gjorde. – Så här års har de flesta re dan köpt in handelsgödsel och växtskyddsmedel, så lagren är väl fyllda och vi är inte så sårbara. Men hade krisen inträffat om ett halvår hade svenskt lantbruk inte alls varit i samma läge. – Vi har haft lite tur, säger Håkan Henrikson.

foto: Andre a s Hillergren, T T

Coronakrisen visar att svenskt lantbruk är mycket beroende av importerade insatsmedel och utländsk säsongspersonal. Inför årets säsong är frågetecknen flera.

Kristin Karlsson

foto: Peter DeBree, Shut terstock

Under våren har fler sökt sig till omställningsrörelsen, som vill se motståndskraftiga lokalsamhällen med samverkan kring till exempel matförsörjning.

Omställning lockar fler Pandemin har visat hur sårbart samhället är. Nu vänder sig många till omställningsrörelsen. Omställningsnätverket har fått ett rejält uppsving med fullbokade webbi narier och nya omställare. omställning Omställningsrörelsen

har alltid försökt att ta ett helhets grepp om de ekonomiska, ekolo giska och sociala kriser som hotar samhället. I coronatider landar det helt rätt, menar Arci Pasanen, styrel seledamot i Omställningsnätverket. – Svaren räcker inte nu från många andra rörelser. Att vi lamslås på det här sättet visar att våra system är sårbara och det är något som om ställningsrörelsen har pratat om i femton år. Plötsligt låter vi inte så knäppa längre. Det ökade intresset blev tydligt i april under Omställningsnätverkets online-seminarium ”Ställ om – inte tillbaka”. – Vi kom rakt in i en tid då detta verkligen behövdes och mötte männ iskors oro och längtan, säger Arci Pasanen. Över 900 personer anmälde sig och flera tusen följde webbinariet via Facebook.

Omställningsnätverket planerade snabbt nya webbinarier för att möta den stora efterfrågan. Det har blivit två till tre i veckan med fokus på mat försörjning i samarbete med Omställ ning Österbotten. – Vi har knappt behövt annonsera. Folk har verkligen dykt upp, flera hundra på varje. Föreningen har också fått många

nya medlemmar och på en månad har antalet följare på Facebook ökat med över 1 000 personer. Det är också fler än vanligt som hör av sig för att stötta eller få veta hur de kan engagera sig. – Vi försöker kanalisera engage manget genom existerande lokalgrup per och regionala samordnare. Vi vill uppmuntra dem att starta lokala initi ativ och att förstå värdet av självorga nisering, att känna att de är en del av en rörelse och att de inte ska vänta på någon annan, säger Arci Pasanen. – Vi deltar även i kampanjer, som Potatisuppropet som startade i Söderhamn (se spalt). När vi bjöd in till nationell flashmobb den 1 maj var det över hundra initiativ som satte potatis, fortsätter hon.

Abigail Sykes

Hallå där Anders Persson, föreningen Närjord som startat Potatisuppropet. Varför startade ni Potatisuppropet? – Vi tyckte att vår kommun tog idiotiska beslut i denna kristid om vad den skulle satsa skattemedel på – som 30 miljoner på att få en Willysbutik till Söderhamn. Vi varnade för livsmedelsbrist och skrev en beredskapsplan men utfallet blev som väntat noll, så vi tar det här i egna händer i stället. Hur går det till att delta? – Alla får titta på sina förutsättningar och göra som de vill. Här har det tagit formen av ett andelssystem men man kan lika gärna odla i en hink på balkongen eller gerillaodla. Steg ett i vårt potatisupprop är att snabbt få ner saker i jorden. Det behöver inte bara vara potatis. Överallt ska det växa ätbart. Ingen trädgård ska stå med en gräsmatta. Vi har köpt tolv ton ekocertifierad potatis som vi delar ut gratis, och vi säljer andelar av höstens skörd. Steg två är att börja bygga en livsmedelskedja. Vi har tänkt att Närjord ska bli en producentförening som ägs av småbrukare och agerar som grossist, lagerhållare, distributör och försäljare. Det är viktigt att ha med det också, annars blir Potatisuppropet bara en engångshändelse. illus tr atio n: free pik.c om

Hur stort är intresset? –I Söderhamn har det varit jättebra respons. Vi har sålt alla andelar och är säkert uppe i tjugo odlare i Hälsingland som kommer att börja odla i lite större skala. Abigail Sykes Läs mer: omstallning.net/potatisuppropet eller www.narjord.se. grus & guld · 2/2020

omvärld foto: etc bygg

tt ett litet A virus kan förstöra ekonomin på bara några veckor visar att vi inte är resilienta, att vi inte lever hållbart.” Greta Thunberg i samtal med Johan Rockström, Nobelmuseet 22/4-20 (reds översättning från engelska). Samma ritningar ska användas i flera städer. Projektledare är Hans Eek, som var med och utvecklade passivhustekniken.

Varning för svält FNs livsmedelsprogram varnar för hungerkatastrofer när coronakrisen sammanfaller med krig, förändrade vädermönster och allt mer frekventa naturkatastrofer. Organisationen befarar att över 250 miljoner människor i världen kommer utsättas för akut matbrist innan slutet av 2020, och att mer än 30 länder kommer drabbas av hungersnöd. – Agerar vi inte nu kan vi stå inför svältkatastrofer av bibliska proportioner, varnar livsmedelsprogrammets chef David Beasley. Källa: WFP

Mest utsatta drabbas värst

Källa: www.socialforum.se 12

grus & guld · 2/2020

Med hjälp av crowdfunding byggs klimatsmarta hyreshus av trä i Västerås. Byggherren har i början av maj samlat in drygt 30 miljoner kronor och har planer på hyreshus i 22 svenska städer. folkfinansierade hus ETC Bygg AB

är en del av ETC-företagen, som vuxit fram efter starten av tidskriften ETC 1978, med Johan Ehrenberg som grundare och ägare. Nu bygger företaget två hyreshus med trä stomme, träfibersisolering, återan vändning av värme från vatten och ventilation, solceller, odlingslotter med mera. I Västerås växer stommen till det första hyreshuset fram och grunden till det andra är lagd. Företaget har också beviljade markanvisningar i Malmö och Växjö. Varje hus kostar 30 miljoner kronor. Ägaren Johan Ehrenberg och

ETC-företagen har investerat drygt en dryg miljon kronor. Genom crowdfunding, även kallat gräsrots finansiering eller folkfinansiering, har dessutom 599 personer köpt b-aktier för 30,5 miljoner kronor och omkring 500 personer lämnat korttidslån på 42,7 miljoner kronor mot fyra procents ränta. B-aktien, som har lägre röstvärde i ett bolag

än en a-aktie, kostar 10 000 kronor, har sex månaders uppsägningstid och två procents ränta. – Vi har ett beviljat finansbolags kreditiv och kan använda det lånet om det kniper, men det är dyrt och därför har vi finansierat husen med korttidslånen och billig crowdfunding i stället, säger Johan Ehrenberg. – På 1930-talet finansierades Folkets Hus och hyreshus så, men i dag är det unikt. Det finns ingen garanti för spararna i ETC Bygg. Hur säkra är deras pengar? – Husen blir spararnas garanti. När ett hus är färdigbyggt belånar vi det i bank och spararna kan ta ut pengarna eller låta dem fortsätta in i nästa hus, säger Johan Ehrenberg. – Vi bygger lyxiga hus men sparar in på driften. Hyran blir 15 procent lägre än i jämförbara nybyggen, oavsett om vi beviljas det statliga investe ringsstödet för ny byggnation av hyres Johan Ehrenberg lägenheter eller inte. Första inflyttningen beräknas till oktober 2020.

Anna Persson

Johan Ehrenberg berättar även att han varit i kontakt med JAK, men medlemsbanken kan inte erbjuda byggkreditiv. Arbete pågår dock för att det ska bli möjligt inom en nära framtid.

foto: etc

Över hela Sverige rapporterar civilsamhället om utmaningar i spåren av coronavirusets utbredning. Sveriges Stadsmissioner och Hela Människan larmar om en akut situation för hemlösa och ekonomiskt utsatta. Kvinnojourerna ser en markant ökning av samtal till jourlinjer. Rädda Barnen rapporterar att situationen för de barn som har det svårast i Sverige förvärras ytterligare. Det visar en rapport från Forum – idéburna organisationer med social inriktning.

Hyreshus folkfinansieras

”Skriv av fattiga länders skulder” foto: ISHAR A S. KODIK AR A , AFP/T T

Många fattiga länder lägger mer pengar på räntor och amorteringar än på sjukvård. Flera långivare har lättat på kraven i coronakrisens spår, men frivilligorganisationer menar att det inte räcker. skuldavskrivningar – I ett medi

cinskt nödläge av den här omfatt ningen är det oförsvarligt att fattiga länder måste lägga mer pengar på skuldbetalningar än på hälsovård. Redan före corona var över 60 stater i den situationen, säger Sarah-Jayne Clifton på den brittiska organisatio nen Jubilee Debt Campaign. Många av världens fattiga länder har drabbats mångdubbelt ekonomiskt av coronakrisen; priset på råvarorna som de exporterar sjunker, turistintäkter uteblir, utländska investerare flyttar sina pengar. Dessutom har räntorna höjts. Medan rika länder kan stimu lera sina ekonomier med billiga lån steg nyutlåningsräntan för låg- och medelinkomstländer med 3,5 procent enheter från februari till mars, enligt Jubilee Debt Campaign. I slutet av mars var räntan på nya lån för dessa länder tio procent uppger organisa tionen. För många familjer har även livlinan i form av hemskickade pengar från släktingar utomlands klippts av när migrantarbetare förlorat jobbet.

miljoner människor beräknades förra året drivas in i extrem fattigdom på grund av utgifter kopplade till sjukvård. Globalt har denna typ av ekonomiska svårigheter ökat de senaste 20 åren. Källa: Global Monitoring Report on Financial Protection in Health 2019, WHO och Världbanken

Mathjälp till lankeser som drabbats av coronakrisen. Närmare hälften av Sri Lankas inkomster går till avbetalningar på utlandsskulden, 13 procent till den egna sjukvården.

Hjälporganisationen Oxfam varnar för att coronakrisen kan radera ut decennier av fattigdomsbekämpning och kasta ut ytterligare 500 miljoner människor i fattigdom. Situationen har fått flera frivilligorganisationer att trycka på för skuldavskrivningar – och

” I mars var räntan på nya lån för dessa länder tio procent” kraven har delvis hörsammats. I april beslutade Internationella valutafonden, IMF, att i sex månader skriva av skuldbetalningar på 215 miljoner dollar för 25 fattiga länder.

Världens stora ekonomier, samlade i G20, följde svit och gav 77 länder anstånd med betalningar till ett uppskattat värde av 12 miljarder dollar under resten av året. De skulderna ska dock betalas åter med upplupen ränta om några år. – Beslutet ger andrum, men det behövs mycket mer. Dagens anstånd kan bli morgondagens skuldkris om inte skulderna helt skrivs av, säger Sarah-Jayne Clifton. FN-organet UNCTAD har föreslagit skuldavskrivningar för utvecklingslän derna på hela 1000 miljarder dollar för att kunna bemöta effekterna av pandemin.

Karin Backström

”Ohållbar energi slås sönder” Den globala efterfrågan på olja, kol och gas har störtdykt på grund av coronapandemin samtidigt som marknaden för förnybar energi fortsatt är stark. – Om inte regeringar går in och räddar fossilenergin kommer den sågas sönder, menar professor Tomas Kåberger, ledamot i Klimatpolitiska rådet. Anledningen? Bränsledrivna kraftverk har högre kostnader. I kristid stängs de därför först. Och om efterfrågan

åter ökar kommer investeringarna ske i förnybart som idag ger billigast ny energi, säger han på ett webbinarium i Chalmers regi den 14 maj. Ett problem är dock att många nya energiteknikföretag saknar finansiering. Därför menar Kåberger att staten bör gå in med investeringar, som skattebetalarna sedan kan få tillbaka när ägarandelarna säljs av. Karin Backström grus & guld · 2/2020

omvärld

Basinkomst diskuteras i coronatid foto: Bret t Jordan, Unspl a sh

I takt med att coronaviruset sprids över jorden och allt fler människor hamnar i ekonomiska svårigheter har även diskussioner om basinkomst fått ny fart. basinkomst – Hur vi klarar oss i

Ett tecken i den riktningen skulle

kunna vara att coronakrisen lett till diskussioner om basinkomst i flera länder, t ex Storbritannien, Kanada och Australien. Det har även tagits initiativ till olika varianter av tidsbegränsade direktutbetalningar, i vissa fall kallade akut basinkomst. I USA har två förslag lagts fram i kongressen om månadsutbetalningar på 20 000 kronor till alla, utom de vars årsinkomst landar en bit över

Mindre stress Nyligen kom en ny utvärdering av det uppmärksammade finska försöket med basinkomst 2017-2018. Under två år fick 2000 arbetslösa finländare närmare 6000 kronor per månad. Syftet var främst att undersöka om det skulle göra dem mer benägna att ta lågbetalda korttidsjobb. Men det visade sig att den största effekten gällde nöjdheten med livet. Deltagarna i försöket upplevde större framtidstro, mindre stress, depression och byråkratiskt krångel än kontrollgruppen. Källa: www.kela.fi 14

grus & guld · 2/2020

Även om efterfrågan på hämtmat just nu är stor i Sverige, har de som arbetar inom den så kallade gig-ekonomin generellt drabbats hårt av coronakrisen.

miljonstrecket. Brasilien har beslutat att ge landets fattigaste fjärdedel drygt tusen kronor per månad. I Spanien införs ett villkorslöst stöd till ekonomiskt utsatta familjer med ambitionen att be hålla det även efter Guy Standing coronakrisen.

foto: S Jourdan, CC BY-SA 2.0

den här pandemin beror inte bara på oss själva, utan även på vilka möjligheter alla andra har. Grupper som lämnas utanför är inte bara sår bara för viruset, utan även för andra sociala problem, säger professor Guy Standing vid University of London. I decennier har Standing, som myn tade begreppet prekariatet, arbetat för en villkorslös statlig basinkomst åt alla. Nu tror han att tiden är inne för ett bredare genomslag.

Idén om en statligt garanterad in

komst utan krav på motprestation har både motståndare och förespråkare i vitt skilda politiska läger, ofta med diametralt olika argument. Föresprå

karen Guy Standing menar att försla get är extra angeläget nu eftersom riktade stöd inte når alla. – Många kommer inte ens ha råd med det basala under en längre tid, och de som har råd kommer hålla hårdare i slantarna. Med basinkomst kan alla i ökad omfattning efterfråga vad de behöver. Och det är våra behov som ska utgöra grunden för ekonomin efter corona, framhåller han i den spanska tidningen El País. Karin Backström

Prekariatet är en benämning på den växande skara människor som inte omfattas av de trygghetssystem som följer med en fast anställning.

Bäst i automatiserad framtid Kan basinkomst ha en roll att spela

i en grön omställning? Forskare har undersökt hur basinkomst skulle fungera i två framtida samhällssce narion framtagna inom projektet ”Bortom BNP-tillväxt”. Det ena bygger på småskalig självförsörj ning och det andra på storskalig automatisering och digitalisering. Slutsatsen är att basinkomst verkar fungera bäst i en framtid där män niskors arbete är mindre avgörande för försörjningen, enligt studien

som gjorts av tre forskare vid Miljöinstutitet, KTH och Södertörns högskola. Projektet ”Bortom BNP-tillväxt (20142018) undersökte vad som skulle kun na hända i samhället om ekonomisk tillväxt inte längre sågs som ett överordnat mål.

ill

Källa: Basic Income and Social Sustainability in Post-Growth Economies, Basic Income Studies, april 2020

pik

.co

omvärldsanalys id ekonomiska kriser bi drar Sveriges riksbank så gott de kan med verktygen de har till sitt förfogande för att undvika en finansiell härdsmäl ta, något som skulle drabba hela sam hällsekonomin mycket hårt. I den nu varande coronakrisen har Riksbanken till exempel beslutat att tillföra finans marknaderna 300 miljarder kronor genom att köpa allt från bankernas bostads obligationer till kommun obligationer, f öretagsobligationer och företags certifikat, låna ut 500 miljarder kronor i gratis pengar till bankerna samt stödja bankerna med närmare 600 miljarder kronor i billiga dollarlån. Genom att tillföra pengar via finans marknaderna försöker Riks banken rädda ekonomin top-down. Teorin är att pengarna ska sippra ner till resten av samhället så att kon sumtion, investeringar och inflation hålls uppe. tgärderna är dock proble matiska. Det är i grunden medborgarna som byg ger ekonomin genom sin produktion och konsumtion. Om de drabbas av arbetslöshet och blir av med sina inkomster faller konsum tionen. Att i det läget rädda banker, börsen och finansmarknaderna samt stimulera företag och medborgare till

foto: privat

”Låt Riksbanken dela ut helikopterpengar till medborgarna”

Samuel Kazen Orrefur ännu mer skuldsättning riskerar att försvåra ekonomisk återhämtning. Varken företag eller individer som ser sina intäkter minska och redan har svårt att klara av existerande lån kan räddas genom ännu mer skuld sättning. Det skjuter bara en ännu större skuldbubbla och finanskris på framtiden. et är lätt att hålla med Andreas Cervenka, eko nomijournalist på Da gens Industri, när han konstaterar att Riksbankens åtgärder “lämnar vanligt folk i sticket”. Den 27 mars skriver han: ”Sammantaget innebär Riksbankens insatser, direkt och indirekt, en gigantisk bail-out av de största risktagarna i ekonomin som banker, hedgefonder, riskkapitalbolag och fastighetsmiljardärer.” Och han fortsätter: ”om utpräglade klippare klarar sig medan vanliga, hårt arbe tande och försiktigt belånade företa gare går under i tusental och välfärden stryps kommer det leda till en enorm svekdebatt”. Regeringen ska snart påbörja arbetet med en ny riksbankslag. Underlaget, riksbanksutredningen, har dock flera allvarliga brister. I stället för att öppna upp för nya och innovativa verktyg vill den befästa gårdagens penningpoli tik. En effektivare och rättvisare metod skulle vara att tillåta Riksbanken att ge

ut pengar direkt till medborgarna, så kallade helikopterpengar. Det finns flera fördelar med sådana. Några är att de når ut brett och där för räddar de mest utsatta som inte täcks in av dagens trygghetssystem. Sms-lån, skuldfällor och vräkningar kan undvikas. Och när utsatta hushåll vet att de får stöd slipper konsumtio nen falla ytterligare på grund av oro för framtiden. Helikopterpengar till medborgarna innebär även att företa gens intäkter inte faller lika mycket. Företagen får tryggare förutsättning ar och behöver inte krympa sin verk samhet onödigt mycket. Slutligen hjälper de även fastighetsvärdar och banker. När människor klarar av att amortera, betala räntor och hyror så säkerställs även deras intäkter. elikopterpengar är ett sätt att stödja ekono min bottom-up, vilket är ett rättvisare, effek tivare och hållbarare alternativ än att enbart låta Riksbanken försöka rädda ekonomin top-down.

Samuel Kazen Orrefur Medlem i Positiva Pengar Läs mer: positivapengar.se/remissvar-pariksbanksutredningen grus & guld · 2/2020

omvärld foto: Science in HD, Unspl a sh

Kraftigt minskade koldioxidutsläpp utsläpp Världens koldioxidutsläpp

har sjunkit kraftigt under corona krisen – som mest med 17 procent i början av april då restriktionerna var som hårdast. Det visar en sammanställning av utsläppen i 69 länder som Global Carbon Project gjort. Störst påverkan har minskningen av transporter på marken haft med 43 procent. Lägre utsläpp från kraftverk och industrier står för lika mycket, och den inställda flygtrafiken för en tiondel. I takt med att den ekonomiska aktiviteten tagit fart igen har utsläppskurvan åter vänt uppåt. Om restriktioner kvarstår året ut räknar Global Carbon Project med en genomsnittlig nedgång på omkring 7 procent, vilket är ungefär vad som skulle behövas det här decenniet för att leva upp till åtagandena i Parisavtalet. – Minskningen är avsevärd, men visar vilken utmaning vi står inför. Det räcker inte med tillfälliga påtvingade sänkningar för att rädda klimatet, utan vi behöver systemförändringar, säger Rob Jackson vid Stanforduniversitetet, som leder Global Carbon Project. KB

Investeringar i förnybar energi är mycket bättre för ekonomisk återhämtning än att rädda flygbolag, enligt ledande ekonomer.

Klimatstöd bäst för ekonomin Satsningar på klimatet är inte bara nödvändiga för att hejda den globala uppvärmningen – utan också för att få ordning på ekonomin efter coronakrisen. Det visar en studie från Oxfords universitet. Grön återhämtning Några av värl

Läs mer: www.globalcarbonproject.org foto: Veeter z y, Unspl a sh

dens namnkunnigaste ekonomer, inklusive nobelpristagaren Joseph Stiglitz och Nicholas Stern, har ana lyserat olika sätt att möta den ekono miska nedgången i coronapandemins spår. Gruppen har granskat över 700 olika stimulansåtgärder som har an vänds från finanskrisen 2008 fram till idag och intervjuat 231 experter från centralbanker, finansdepartement, universitet mm i 53 länder. Resultatet visar på stora fördelar med att länka samman klimatåtgärder och ekono miska krispaket. Framför allt rekommenderas in vesteringar i förnybar energi, vilket både skapar fler arbeten, ger bättre avkastning på kort sikt och minskar

Två tredjedelar av världens befolk

ning vill se åtgärder för ekonomisk återhämtning efter coronakrisen med fokus på klimatet. Det framgår av en opinionsundersökning från Ipsos. I samma enkät svarar drygt 70 procent av närmare 30 000 tillfrågade över 16

grus & guld · 2/2020

hela världen att klimatförändringarna långsiktigt är en minst lika allvarlig kris som Covid-19. Hittills är det dock få räddningspa ket som tar hänsyn till miljön, enligt en studie som Vivid Economics gjort. USA är ett av länderna som sticker ut.

– Den här rapporten visar att vi kan

bygga upp ekonomin igen så att vi be varar den senaste tidens förbättringar med renare luft, återhämtad natur och minskade utsläpp av växthusga ser, säger huvudförfattaren Cameron Hepburn vid Oxfords universitet. De kommande sex månadernas eko nomiskpolitiska beslut kommer att ha avgörande betydelse för möjligheterna att hejda den globala upphettningen, sammanfattar forskarna.

Karin Backström

Läs mer: www.smithschool.ox.ac.uk/publications/wpapers/workingpaper20-02.pdf

Bland annat har deras mot svarighet till Naturvårdsverket lättat på reglerna för övervak ning av föroreningar. Andra exempel är Indonesien som har underlättat för skogsav verkningar och Sydkorea som satsat på kolkraft, rapporterar Vetenskapsradion. KB

illustr ation: r awpixel.com freepik.com

Gröna stödpaket efterlyses

kostnaderna på lång sikt. Andra åtgärder som lyfts fram är energieffek tiviseringar, skydd och återställande av ekosystem, utbildning av arbetslösa och satsningar på hållbart jordbruk i utvecklingsländer. Att ovillkorligt rädda flygbolag är däremot bland det sämsta en regering kan göra för såväl klimatets som ekonomins skull, enligt studien.

Allvarlig lågkonjunktur väntar foto: Ca sper Hedberg, T T

Coronapandemin har fått världsekonomin att stanna upp. Vad vi har att vänta framöver beror på hur människors beteende förändras av krisen, menar nationalekonom Stefan de Vylder. ekonomisk kris Ingen kan natur

ligtvis med säkerhet veta hur coronapandemin utvecklar sig och det råder stor osäkerhet kring de långsiktiga effekterna. Men en sak är prognosmakarna eniga om: vi står inför en djup lågkonjunktur. – Den här krisen är mycket all varligare än efterkrigstidens många finanskriser, säger Stefan de Vylder som i över 35 år bevakat och forskat om ekonomiska kriser. Han tror att det kommer dröja innan produktion och konsumtion återgår till tidigare nivåer – om det ens någonsin sker. – Så länge det finns smittorisk i samhället kommer människor att uppträda annorlunda. Undvika folksamlingar, till exempel. Och det kommer inte heller vara lika lockande att resa. Lägg sedan till klimatdiskussionen och att krisen kanske har fått oss att tänka mer på vad som egentligen är viktigt i livet, säger han.

”Den här krisen är mycket allvarligare än efterkrigstidens många finanskriser” Stefan de Vylder ser massiva

företagskonkurser framför sig. Både Riksbanken och regeringen har tillfört gigantiska summor – via bankerna – för att företag ska kunna övervintra krisen, men de Vylder är tveksam till i vilken mån pengarna når fram. – Det bygger på att folk vill och vågar ta lån och investera. Dessutom måste bankerna, som gör normala

Nationalekonom Stefan de Vylder tror att coronakrisen varaktigt kommer att förändra våra beteenden och konsumtionsmönster.

kreditprövningar, bevilja lånen, säger han – och påpekar att människor är mer benägna att spara än att låna i kristid och att banker inte lånar ut till företag på konkursens brant. I stället tycker han att krisåt gärder som riktas direkt till drab bade och därmed indirekt kommer även företagen till del, som kort tidspermitteringar och höjd arbets löshetsförsäkring, är bättre. Stefan de Vylder fruktar domino

effekter om varken människor eller företag kan betala av på sina lån. – Då behövs det inte mycket för att vi ska få en finanskris där staten måste gå in och rädda storbanker na, säger han. Den stora riskfaktorn på finans marknaden stavas fastigheter. Ban kerna har lånat ut mycket till bolag som köpt och sålt kommersiella fastigheter till allt högre priser. Nu frågar sig många vad som händer med efterfrågan på stora kontors lokaler och köpcentrum när vi vant oss vid distansmöten och att hand la på nätet eller i närbutiken. – Jag tror vi kommer få se många

skyltar med ”uthyres” framöver, säger Stefan de Vylder. – Och kanske kommer också hus håll som skuldsatt sig att få pro blem som smittar av sig till banker och bolåneinstitut. Stefan de Vylders största oro är

vad som händer socialt och politiskt i samhället om arbetslösheten biter sig fast och skatteintäkterna mins kar. Han håller med dem som men ar att krisen kan vara ett tillfälle att satsa på en grön omställning, men påpekar att ännu har inget sådant skett i praktiken. – Jag tror att det kan komma en del vettiga saker ur detta, att både företag och länder kommer att tänka mer i termer av resiliens än effektivitet. Men jag ser också stora risker för mer av stängda gränser och främlings fientlighet. – När ekonomin ska återstartas kommer de stora företagen stå först i lobbykön är jag rädd. Men vad som faktiskt händer beror ju på oss, om medborgarna runt om på jorden kan påverka i rätt riktning.

Karin Backström grus & guld · 2/2020

grus & guld Âˇ 2/2020

Fartvinden stillnar Boken Fartrusiga, som förutser att vår fartförtrollade flygande livsstil snart kommer vara ett minne blott, kom med närapå profetisk tajming ut just när coronaviruset fick världen att stanna upp i språnget. Författaren Björn Forsberg ser krisen i pandemins spår som en generalrepetition för en långsammare fossilfri framtid, vilken varken behöver innebära försakelse eller armod. TEXT och foto anna Persson

grus & guld · 2/2020

Björn Forsberg ser mer cykling framför sig när bensin- och dieselfordon ska fasas ut. Själv cyklar han ibland tre mil fram och åter för att handla under sommarhalvåret. 20

grus & guld · 2/2020

os författaren, forska ren och miljödebattören Björn Forsberg i Bursiljum finns många detaljer som påminner om att livet inte alltid varit lika snabbför änderligt och globalt tillgängligt som idag. Vattensamlingen nedanför gården var en gång en sjö som sakta, sakta torkat ut på grund av landhöjningen. Den pyttelilla svängda muren är gjord av torv, uråldrig och vacker. Längre bort tronar en tröskloge, 150 år gammal, knuttimrad och åttakantig. Och nog känns det som att tiden går lite långsammare här. Långsamhet är just vad Björn Forsberg för söker förbereda oss på i sin senaste bok. Med närapå profetisk tajming kom Fartrusiga – om en gränslöst massmobil tid och vår fossilfria morgondag

ut just när världen gick in i coronakrisens eskalerande reseinskränkningar. Med sin djupdykning i mobilitetens historia och nutid vill han både bredda kunskapen om hur vi har färdats genom tiderna, och förbereda oss för en fossilfri framtid. Våra resor och transporter kommer snart att inskränkas kraftigt och ta mycket längre tid än i dag, skriver han. När vi slår oss ned i den gamla Västerbotten

gårdens kök säger han att vi lever i en två hundraårig epok av fossildopad fartfest som snart nått vägs ände. Han ser flera skäl till att vår massmobila tid kan vara en parentes i mänsklighetens historia. Klimatkrisen kräver det. Dessutom är oljan, med sin extrema energitäthet, en ändlig resurs – och tillskotten på senare tid från så kallad okonventionell

olja, skifferolja, är både dyrare att utvinna och ger lägre nettoenergi. – Vi står inför en drastiskt inskränkt mobilitet eftersom hela 96 procent av världens transporter idag sker med fossil energi, säger Björn Forsberg. – Och det är en villfarelse att fossilt kan bytas till förnybart med samma resultat. Re surserna räcker inte för det på långa vägar, vi måste minska omfattningen på transporterna. Dessutom är vi beroende av fossil stödenergi för allt runtomkring – som att tillverka asfalt, bygga och underhålla vägar, tillverka fordon och utvinna mineraler till batterier. Elflyg ser han stora svårigheter med. Han tror inte heller att mineralerna, som krävs för batterierna, räcker för att ersätta dagens alla bensinbilar med elbilar. Dessutom kräver

litiumutvinning stora vattentillgångar, påpekar han. Och när det gäller biobränslen ser han målkonflikter med såväl matproduktion, biolo gisk mångfald och skogen som kolsänka.

”Vi lever i en epok av fossildopad fartfest som snart har nått vägs ände” Kritiker menar att det kommer ny teknik som vi inte känner till i dag. – Som flygande bilar, knäcka fusions energins gåta och kolonialisera Mars? Verklig heten ser helt annorlunda ut. grus & guld · 2/2020

I Bursiljum har strecken från flygplanen på himlen försvunnit under coronakrisen. Björn Forsberg menar att den 200-åriga eran av fartfylld massmobilitet snart kommer att vara över.

När Fartrusiga skickades till tryck kunde

inte Björn Forsberg ana hur snabbt hans spaningar om strandade flygplan, glesare vägtrafik och en värld som åter ter sig mer avlägsen skulle materialiseras. Vad tänkte du när din bok kom ut mitt i coronakrisen? – Ja, framtidsscenariot som jag tecknat i boken har ju till stor del inträffat. Det är intressant att de påminner så mycket om varandra, säger han.

”Coronakrisen har visat att folk är beredda till ganska stora omställningar” – Det verkligt billiga flygets tid är sanno likt förbi. Kanske blir det en återgång till 1980-talets nivå för flygtrafiken, som den såg ut innan 1990-talets avregleringar. En del menar ju att entreprenörer och riskkapita22

grus & guld · 2/2020

lister bygger upp flygbranschen igen? – Flygbranschen krisade redan innan corona och många kommer framöver dra sig för att sätta sig i en flygkabin, som är en perfekt smitthärd. Dessutom tror jag vi kommer se mer av kontroll och visumkrav. Jag har svårt att se att branschen skulle kunna återgå till samma nivå som före coronakrisen. På sikt tror jag inte att vi kommer ha kvar konventio nellt trafikflyg alls. Björn Forsberg betraktar coronakrisen

som en generalrepetition inför en annorlun da framtid. Redan i sin första bok Tillväxtens sista dagar från 2007 beskrev han motsätt ningen mellan fortsatt ekonomisk tillväxt och lösningar av den ekologiska krisen. I sin andra bok, Omställningens tid 2012, slog han fast att världsekonomin gått rakt in i natur resursväggen och att den fossila energin inte längre är att räkna med som motor. Därmed, förutspådde han, skulle också allt som är beroende av billig energi bli dyrare och den ”kreditdopade” köpfesten vara över

– med konsekvenser även för det finansiella systemet. Vägen framåt? Omställning. Inte med snävt fokus på lågenergilampor och el bilar, utan på en grundläggande förändring till ett resurssnålare samhälle med mer lokal produktion och konsumtion. Coronakrisen ser han som ett helt unikt tillfälle. – Den öppnar möjligheter att utforska en annan utveckling, en bättre morgondag. Krisen har visat att folk är beredda till ganska stora omställningar. Jag har tittat mycket på samhällen som går före i omställning och de är nästan alltid krisdrabbade – av hög utflytt ning, ekonomisk nedgång, strukturomvand lingar eller liknande. Kriser öppnar för att tänka lite mer förutsättningslöst, säger han. Samtidigt ser han en dragkamp framför sig, där starka krafter kommer göra allt för att samhället ska återgå till business-as-usual. – En kris kan också öppna mot avgrunden om man bara tänker att allt löser sig. Och det kan vara svårt att komma ur en nedåtgående ekonomisk spiral. Vad säger det att coronaviruset fått oss att acceptera inskränkningar som klimatkrisen inte lyckats med under årtionden? – Coronaviruset är så påtagligt. Klimatet är mer abstrakt. Trots bränder, torka och varm are vinter ser vi det ännu inte som ett hot mot vår egen livhank. Men det positiva är att medvetenheten om sårbarheten i vårt system har ökat överlag, säger Björn Forsberg. I den nya boken tar han med läsarna på

en resa i mobilitetens historia från antikens löpare mellan Marathon och Aten fram till i dag. Det är lätt att förlora sig i de historiska delarna, med målande bilder av leriga vägar, skjutsbönder och luftfarkoster. – Visst fanns det pilgrimer, krigare, sjöfarare och högre samhällsskikt som reste, men så sent som för 200 år sedan färdades de flesta väldigt lite – kanske bara till sockenkyrkan eller marknaden. Resandet innebar mycket större vedermödor och tog makalöst mycket tid, säger Björn Forsberg och beskriver lång samheten i att ta sig fram till fots, hur vagns hjul sjönk ner i leran och hur ryttare begränsa des av återkommande hästbyten. Sakta, sakta ändrades förutsättningarna under århundradena. När ångbåten kom

Det känns som att tiden går lite långsammare hemma hos Björn Forsberg och hans fru Mia Svensson.

innebar den en mindre revolution, trots be gränsningen till vatten och isfri årstid. Först vid mitten av 1800-talet öppnades Sveriges första järnväg vilket snabbt förändrade resan det i grunden. Därefter kom bilen. Sedan flyget. Nu är målet att Sveriges transporter ska vara oberoende av fossila bränslen år 2030. – Då kommer vi inte ens att vara i närheten av vad vi vant oss vid när det gäller transport er. Vi står inte bara inför en övergång till fossilfria transporter, utan till en återgång. Det innebär absolut inte att vi ska leva som för 200 år sedan, men vi borde förhålla oss till hur det såg ut förra gången vi levde fossilfritt. Björn Forsberg tror till och med att vi har något att lära av forna tiders resenärer.

”Det är en villfarelse att fossilt kan bytas till förnybart med samma resultat” – Förr reste man med mer närvaro, ett större sinnespåslag. I dag har något gått förlorat. Flyget berövar oss alla begrepp om rummet, om geografin, säger han. Dessutom tror han att återkommande utlandsresor, som weekendresor, skapar slentrian. – Visst är det tråkigt att inte kunna resa långt bort, men vi kommer att tvingas återupptäcka närhetens mirakel, säger Björn Forsberg. grus & guld · 2/2020

Även om vi inte ska leva som för 200 år sedan ger det perspektiv att förhålla sig till hur det såg ut förra gången vi levde fossilfritt, menar Björn Forsberg.

Han menar dock varken att det internation ella utbytet ska upphöra eller att vi ska sluta resa och upptäcka världen. – Järnvägen ut i Europa kommer så klart finnas där!

”Vi kommer att tvingas återupptäcka närhetens olika mirakel” Tror du att vi kan förändra dagens extrema effektivitetstänkande? – Vår syn på vad som är effektivt kan för ändras. Den billiga oljan har möjliggjort massmobiliteten och påverkat vår syn på vad som är effektivt. I dag är höga hastigheter i relation till kostnaden effektivt. I äldre sam hällen var det tvärtom. Att färdas snabbare än promenadtakt var väldigt dyrt. När jag frågar hur en transportomställ

ning kan gå till rent konkret är det samhälls planeringen, cyklarna och järnvägen som Björn Forsberg först nämner. – Bilen är fortfarande norm, vilket låser fast oss vid biltrafiken. Förr fanns en butik 24

grus & guld · 2/2020

i varje bostadsområde, nu förväntas man köra bil till externa handelsområden. Även arbetspendlingen måste minska. Han ser både framför sig att vi kommer att cykla mer, använda oss av bilpooler, kollektiv trafik och annan samordning. – Jag vurmar väldigt mycket för varubussen, den når den mest avlägsna håla och kan ersät ta många bilresor. Jag ser en framtid på landet där väldigt få har bil. Elcykeln ser han som mer löftesrik än elbil en, och nämner att samma mängd ändliga resurser som krävs för en normalstor elbil räcker till 200 elcykelbatterier. Han menar även att velomobiler, inbyggda cyklar som man halvligger i, har stor potential. – De har bättre kraftöverföring än en vanlig cykel och går mycket snabbare, dessutom har de tre hjul så det gör mindre om det är halt. Innan vi skiljs frågar jag Björn om han tror att vi människor kan vänja oss vid minskad mobilitet. – Om vi bara ser vad vi kommer att förlora blir det såklart väldigt besvärligt och jobbigt – att inte få köra lika mycket bil, inte kunna flyga till Thailand… Tyvärr är det oftast så vi närmar oss de här frågorna. Men i stället borde vi titta på vad vi öppnar upp för, se möjligheterna. Det är den diskussionen vi behöver föra.·

Namn

Björn Forsberg

Ålder 52 år

Ort

Bursiljum (mellan Skellefteå och Umeå)

yrke

Statsvetare, forskare, författare

I sin senaste bok gör Björn Forsberg en djupdykning i mobilitetens historia, nutid och framtid. Boken recenseras på sidan 30. grus & guld · 2/2020

tips Fot o: K ami ll a Kr acz kow ski, Bild hus et/T T

Foto: Marie Nil sson, Bildhuset/T T

Under Coronakrisen kommer fler än vanligt att njuta av sommarens semester på hemmaplan. Grus & Guld listar några tips för en lyckad bakgårdssemester. Oavsett om du bor på landet eller i stan.

text

anna persson

Lyckad hemester Att kunna resa bort under sommar

Inspiration? • fågelsång.se (jo, med å) • lansstyrelsen.se/xxx (ditt län) • Vandringsleder: turistinformationens hemsida, länsstyrelsen, tips på Facebook • Museer: sök på ”udda museer” – Aftonbladet har bra lista • Spel: till exempel https://www.worldofboardgames.com/existensminimum • Hemester med barn: barnsemester.se, resfredag.se

grus & guld · 2/2020

semestern har länge varit ett självklart mål för väldigt många. Utlandsresan har haft en aura av hög status; ju längre bort desto bättre. Att semestra i Sverige har väl ock så kvalat in som en lyckad semester, bara campingen, fjällstugan, hotellet eller akti viteterna har funnits tillräckligt långt bort och kostat väldigt mycket pengar. De flesta känner nog att det där har änd rats nu. I grunden. Först var det miljöskälen som började krackelera drömmen om den perfekta stranden. Någonstans där började också fler och fler, speciellt ur den yngre generationen, att leva sundare, och billigare. Att ha en tunn plånbok gick från att vara lite skamligt till att vara bra. Mindre pengar, mindre kon sumtion. Så uppmärksammades klimatföränd ringarna på bred front. Trots en explosion av flygresor till storstadshelger i Europa började ändå många som tidigare inte brytt sig att se över sina ekologiska fotavtryck.

Nyordet hemester tog över. Och flygskam blev ett begrepp. I dag spås coronapandemin ha förändrat

vårt resemönster för överskådlig framtid. Hemester, hemmasemester, staycation, bakgårdssemester – orden har blivit självkla ra, fast med förändrad betydelse; de betyder inte längre semester någonstans i Sverige dit man kanske måste resa långt, utan en semester på hemmaplan. Ju mer positiva vibbar som laddas i orden,

desto mer tycks vi lyfta fram det enkla, det billiga och det som kostar minst för männ iska och miljö. Plötsligt sitter vi runt bordet och spelar sällskapsspel igen. Botaniserar på biblioteket eller beställer böcker digitalt. Eller ägnar oss åt andra små, avstressande, lärorika, poetiska, meningsfulla semester aktiviteter. Bästa tipset är att planera din dag för att inte hamna i rastlöshet eller på samma gamla badstrand – i förväg eller samma dag, allt efter personlighet och väder.

Foto: Håk an Jansson, T T

Foto: Ma skot, T T

1. 2. 3. 4.

Ta arbetssemester Klart underskattat. Sy engångspåsar för frukt och grönt, gräv det perfekta planteringshålet, bygg de där odlingslådorna, farstukvisten eller måla om möbler och hus. ”Äntligen! Jag lyckades. Och så bra det blev!” Garanterat olångtråkigt.

Umgås med djur

Träna med en hund, glöm inte att ha roligt. Beröm, beröm, beröm. Sök godis, blodspår, agility, eller bara vacker tass. Om du är djurvan och har djur i närområdet – ta hand om fåren, korna eller alpackorna när ägarna vill vandra en vecka.

Gör tidsödande saker Du vet hur trött du är på helgerna. Nu kan du ta ynkliga två-tre dagar av din långa hemester och städa källaren grundligt, sortera alla foton eller gräva i trädgården. Belöning? Sinnesfrid!

Gynna lokala småföretag För många egenanställda är det extremt hårda tider. Handla mat i gårdsbutiker, växter i handelsträdgården, hantverk av fattiga kulturarbetare, fika på undangömda sommarfik.

5. 6. 7.

Var naturlig

Att njuta av vilken fågel som sjunger förhöjer upplevelsen. Besök naturreservat i närheten, kanske finns en nationalpark? Låna en kanot och paddla några timmar. Vandra (glöm inte bra skor och sockar). Titta på stjärnorna. Tälta en natt på gården, i trädgården eller i naturen. Och att gå vilse (lite lätt) är nyttigt.

Mat, mat, mat

Nu finns tid att testa mer vegetariskt, eller veganskt. Ingen hotellfrukost i år? Fixa egen med färskpressad juice, hemgjord granola och stekta tomater.

Byt liv

Ta solsemester hemma en vecka – med lyxfrukost, ny badstrand, god mat, sällskapsspel och ett gott glas dryck. Duka fint! Sov över på balkongen eller studsmattan med barnen. Skriv brev eller vykort för hand till nära och kära. Testa nya lekparker under en hel dag och låt barnen betygsätta dem. grus & guld · 2/2020

På gång i JAK

Foto: hanna blomqvist

Revisor Micael Engström är med via länk när JAK håller årsstämma i Skövde 18 april. Ett femtiotal personer deltar fysiskt, digitalt eller via ombud.

Stämma 2020

Viktiga år väntar framöver Deltagarna är få. Budskapen bistra. Förhandlingarna går rekordsnabbt. Ändå genomsyras JAK Medlemsbanks stämma av stort engagemang. Stämma i Coronatid: 16 personer sitter väl ut

spridda i den bioliknande salen på Kulturhuset i Skövde. Något färre följer förhandlingarna via nätet. Ytterligare några har valt att låta sig företrädas av ombud. Totalt är ett femtiotal medlemmar representerade när bankens hög sta beslutande organ samlas. Det är ungefär samma antal som förra året, ”JAK kan spela en och hälften så många som det tidigare brukat vara. betydelsefull roll” Önskan om en mer aktiv rö relse går inte att ta fel på. Men hur ska den tas tillvara? Styrelsen rapporterar även i år att den haft fullt upp med tuffa regelverk, utfor made för storbankerna. Ett nytt it-system har bedömts som nödvändigt, och krävt stora re surser. Det är nu ledningens främsta prioritet att utveckla bankverksamheten och kunna 28

grus & guld · 2/2020

erbjuda nya mer attraktiva tjänster för såväl medlemsbankens som enskilda medlemmars ekonomiska nytta. Den allt mer otåliga längtan efter förnyade

kanaler för samhällspåverkan och medlems engagemang tog sig vid förra årets stämma uttryck i ett förslag från valberedningen att ge det stämmovalda etikrådet en mer proaktiv roll. Det avslogs dock med knapp marginal, eftersom det ansågs krocka med styrelsens övergripande ansvar för verksamheten. I stäl let fick etikrådet i uppdrag att ta fram ett nytt förslag till egen arbetsordning. Detta ligger nu på bordet och presenteras av sammankallande Nikolas Berg, mot bakgrund av en powerpointbild med en landsväg i rikt ning mot en brinnande skog. – Samhället har tio år på sig att ställa om. Bakom klimatförändringarna finns systemfel, inte minst ekonomiska sådana. JAK kan spela en betydelsefull roll i en avgörande tid, säger han – och vill att stämman ska ge etikrådet

Foto: hanna blomqvist

mandat att arbeta med etiska och ideologiska frågor såväl internt som externt, bland annat genom att ordna seminarier, sprida kunskap och samverka med andra. – Det handlar om att skapa rum där vi till sammans kan förnya JAKs anda och skapa en nygammal berättelse för att lyfta styrkan i banken, säger Nikolas Berg och rapporterar att rådet mött en vilsenhet hos det fyrtiotal tidigare lokalt aktiva de varit i kontakt med under året. Vad etikrådets förslag konkret skulle inne

bära föranleder dock frågor. Erik Johansson från Lund tycker att det är för otydligt. Han får associationer till hemsidans nya slogan om JAK som ”den goda banken”. – Jag skulle önska en större tydlighet både från etikrådet och banken som helhet kring vad det är vi gör som är gott och vad det är JAK ska göra. Vi behöver reda mer i detta den närmaste tiden, säger han. Styrelsen vill se en konsekvensanalys, samt att etikrådet ska diskutera förslaget mer utför ligt med dem inför nästa stämma. – Vad skulle det innebära om ett självstän digt organ får mandat och budget att föra JAKs talan? Vi står bakom det ni säger, men tycker att vi behöver mer tid att bereda frågan till sammans, säger vd Johan Thelander. Även i år går styrelsens förslag igenom med endast några rösters övervikt. Frågan återkom mer således nästa år. När vd Johan Thelander sedan presenterar

de ekonomiska prognoserna står det klart att inga nya kostsamma satsningar är att vänta. Lånestocken, som är bankens främsta in täktskälla, krympte med 14 procent förra året och beräknas börja växa först i mitten av nästa år. Årets minusresultat på 4,8 miljoner förut ses följas av flera år med röda siffor innan det kan vända. – Vi klarar kapitalkraven i våra stresstester, men det kommer inte vara någon enkel match att få ordning på ekonomin, säger Johan The lander. JAKs vd beskriver en bank med en historik av underskott som fortfarande i hög grad hand lägger ärenden manuellt, och vars lån i dagens låga ränteläge är jämförelsevis dyra. Även om

Etikrådets sammankallande Nikolas Berg vill att etiksrådet ska få en mer aktiv och utåtriktad roll. Nyvalda styrelseledamoten Erik Johansson tycker att de föreslagna formuleringarna är för otydliga.

det nya banksystemet nu skapar möjligheter till förnyelse så tar den inledda utvecklingen tid, och de investeringar som gjorts i såväl system som personal kostar pengar. – Men utan detta kan vi inte vända utveck lingen och åter börja växa, säger han och tack ar alla som kämpar för JAK Medlemsbank på olika sätt ”i denna tuffa tid”. Karin Backström Se även intervju med vd Johan Thelander om årets resultat i förra numret (G&G nr 1/20 sid 34-35) samt texter på nästa uppslag.

Ny portalparagraf JAK har fått en ny ändamålsparagraf. Den lyder i sin helhet:

Medlemsbanken ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva bankverksamhet, informationsspridning och opinionsbildning som verkar för en hållbar utveckling för människa, miljö och ekonomi. Medlemsbanken är partipolitiskt och religiöst obunden.

Förändringen innebär att stadgarna inte längre inleds med uppgiften att sprida information om räntefri ekonomi. Även betoningen av lokal idéutveckling och ideellt arbete har strukits. JAKs syn på detta tas i stället upp i det så kallade reglementet. Läs mer: jak.se/om-jak/organisation/stadgar-regemente

grus & guld · 2/2020 grus & guld · 2/2020

På gång i jak Foto: hanna blomqvist

Maxwell Malavan från Göteborg är ny styrelseordförande i JAK Medlemsbank.

”JAKs idéer gör skillnad” JAK Medlemsbanks största utmaning är att få fler att vilja bli medlemmar. Det säger Maxwell Malavan, nyvald styrelseordförande. – Vi strävar inte efter att maximera vinsten

Ny ordförande Namn Maxwell Malavan Ålder 43 år Yrke Kontorsområdeschef på Statens Servicecenter, Västra Götaland Fritid Vara med 6-åriga dottern, läsa, träna, åka motorcykel. Ort Göteborg

grus & guld · 2/2020

utan arbetar för en hållbar ekonomi. Med lemmarna äger banken och kan bli skuldfria. De idéerna har ett värde för hela samhället. Största utmaningen nu är att få fler att förstå att vi kan göra skillnad tillsammans, säger Maxwell Malavan, nyvald styrelseordförande i JAK Medlemsbank. Själv gick han med i JAK för fem år sedan, efter att en vän tipsat valberedningen om man nen med intresse för räntefrihet och erfaren het från finansbranschens huvudfåra. Efter fyra år i styrelsen tar han nu ledningen för en delvis ny grupp han beskriver som ”enormt kompetent”. – Det är rätt skede att satsa på produkt utveckling nu. Tidigare har vi varit en eko nomiskt tilltalande bank, men i dagens låga ränteläge kan våra lån vara två-tre gånger dy rare än andra bankers. Då måste det finnas en väldigt stark ideologisk övertygelse för att stanna kvar, säger han. Medlemsbanken får honom ibland att asso ciera till en satirbild på en vagn med fyrkantiga

hjul där ingen haft tid att byta till runda. – De senaste åren har vi egentligen bara in vesterat i att fixa allt som inte riktigt fungerat. Personalen har kämpat hårt med dataproblem och regelkrav. Men vi har kommit extremt långt nu, säger han. Som ordförande vill Maxwell Malavan lyss

na in såväl medarbetare som medlemmar, och uppmuntrar alla att bidra med förslag, tankar och kunskap som kan förbättra banken och hjälpa JAK att nå ut bredare. Men vad säger han då till medlemmar som vill bidra, men som inte hittar kanaler för sitt engagemang? – Vi har valt att lägga resurserna där de be hövs mest men vi har inte sagt nej till lokala aktiviteter. Bankens budget är ansträngd, men man kan ändå äska pengar, säger han. – Sedan måste vi analysera vårt kundseg ment bättre. Idag är det en liten kärna med lemmar som deltar, vi måste diskutera hur vi kan få fler att känna engagemang i sin bank. Karin Backström

foto: jak

Hallå där Carl-Magnus Lindhe , kreditchef i JAK Medlemsbank

JAKs utlåning har hittills inte påverkats av det ansträngda läget i samhällsekonomin.

Osäkerhet i coronatid – Vi har tagit höjd för ökade be

talningssvårigheter och en minskad benägenhet att låna i våra prog noser. Vi står inför svåra tider, men exakt hur det kommer att påverka oss är svårt att veta, sä ger Johan Thelander vd i JAK Medlemsbank. Hittills har intresset för JAKs lån inte minskat på grund av osäkerhe ten i samhällsekonomin. Under årets första kvartal ligger utlåningen på un gefär samma nivå som motsvarande period förra året. 1,4 miljoner kronor extra har dock reserverats för befarade kreditförluster. – Att vi lånar ut cirka 10 miljoner varje månad trots att vi i dagens låga ränteläge är dyra visar att det finns ett starkt stöd för vår idé, säger Jo han Thelander. Flera av de åtgärder som vidtagits

i samhället för att mota den ekono miska krisen i grind har bäring på JAKs verksamhet. Finansinspektio nens uppmaning till bankerna att vara generösa med amorteringsfrihet för kunder som drabbas av krisen har även fått JAK att lätta på reglerna. Och myndighetens beslut att minska bankernas kapitalkrav bör öka möjlig

heterna för medlemsbanken att få betala ut en del av medlemmarnas innestående låneinsatser, enligt Johan Thelander. Han understryker dock att tillsynsmyndigheten har sista ordet, och än har ingen ansökan lämnats in. Eftersom sparlånesystemet bygger på att medlemmarna lånar av varan dra påverkas inte JAK av Riksban kens beslut att erbjuda bankerna 500 miljarder kronor för att öka fö retagsutlåningen. Däremot skulle den statliga lånegarantin till mindre företag, som riksdagen beslutat om, kunna nyttjas. JAK har dock valt att inte delta i den så kallade företagsakuten. – Även ett lån med statlig garanti måste föregås av kreditprövning, och verksamheten måste bedömas vara långsiktigt livskraftig. Skulle vi göra en sådan bedömning kan vi bevilja lånet utan statlig garanti, och utan att behöva betala den ganska höga garanti avgiften, säger kreditchef Carl-Magnus Lindhe. Idag ligger styrräntan på noll, men i

samhällsdebatten har flera röster höjts för att Riksbanken åter ska införa ne gativ ränta. JAKs egen ränta påverkas enbart av bankens utgifter, men en ne gativ reporänta kan medföra kostnader för pengar som inte är utlånade. 2018, när styrräntan låg på -0,5 procent, var den kostnaden cirka en miljon kronor, enligt Johan Thelander. Karin Backström

Hur många har ansökt? – Det kommer in några ansökningar varje dag och hittills har alla beviljats. Ungefär hälften av de pågående amorteringslättnaderna i banken beror idag Carl-Magnus Lindhe på corona.

foto: privat

JAK Medlemsbank påverkas av coronakrisen på olika sätt, men hur följderna blir på längre sikt är svårt att veta, menar vd Johan Thelander

Hur kan JAK hjälpa medlemmar som får ekonomiska problem på grund av coronakrisen? – Den som har lån kan ansöka om tidsbegränsad amorteringslättnad. Det finns även möjlighet till anstånd med eftersparandet för den som specifikt ansöker om det. Räntan måste däremot betalas.

Hur påverkar det JAK? – Förutom att det ökar belastningen på våra handläggare måste vi se över bankens kreditrisk. Ökade reserveringar för kreditförluster påverkar resultatet. Men jag vill verkligen understryka att vi inte tar hänsyn till bankens kortsiktiga resultat i handläggningen. Medlemmarnas livssituationer är viktigast, och det ligger i allas intresse att hjälpa den som fått tillfälliga betalningssvårigheter. Kan även den som ansöker om ett nytt lån slippa amortera? – För att bevilja ett nytt lån måste vi säkerställa att det finns utrymme för amortering redan från start, även om en omedelbar amorteringslättnad rent tekniskt skulle kunna beviljas. Och finns det amorteringsutrymme är vår starka rekommendation att man använder det eftersom vi ser amortering som ett bra sparande. Karin Backström Se även sidan 40. grus & guld · 2/2020

kultur

Fartfesten går mot sitt slut i det lokala. Det låter inget vidare. Men i människans historia – innan oljan gjorde oss mobila – var det normaltillståndet för människan. Det tog lika långt tid att gå till grannbyn som det idag tar att flyga från Stockholm till Bryssel. Det var inte många generationer sedan vi levde i en trögrörlig, långsam värld. Det var med fossil energi vi sprängde rummets gränser så att om världen öppnades upp och plötsligt kom inom nära räckhåll. Om detta skriver Björn Forsberg i sin nya bok Fartrusiga. Det är en alldeles förträfflig be rättelse om vår historia som sätter nutiden i ett perspektiv som borde få oss att fundera över våra liv och hur vi handskas med vår värld. Förmodli gen lever vi just nu i en parentes: den gränslösa massmobila tiden. På 550 mycket välskrivna sidor tar

författaren med sina läsare från tiden då fötterna och hästskjutsen (utan fjädring) var det som ”vanligt folk” hade att tillgå, till nutid då hela värl den är i rörelse med hjälp av miljar

Foto: David Mark , PIx abay

Område i karantän. Inneslutna

Fartrusiga handlar om hur den fossila energi snabbt tagit oss från en långsam, trögrörlig värld till dess raka motsats – och vad som händer när fartfesten tar slut.

Och så världshandelns sjötrafik, som till 96 procent drivs av fossila bräns len. Hur naivt är det då inte att tro att vi kan leva, konsumera, resa som om ingenting hänt när vi har ställt om för att få bort de fossila bränslena? Som författaren påpekar: En bil med hundra hästkrafters motor utför på landsvägen ett arbete jämförbart med tvåtusen kroppsarbetande människor. Ändå tycker vi oljan är dyr. Hur tän ker vi då? Tänker vi alls? Lakoniskt – men djupt ana

Mina funderingar efter att ha läst

boken? Jo, låt oss ödmjukt ta till oss långsamhetens lov, den minskande konsumtionens tillfredsställelse och möjligheterna i ett samhälle där ”ka rantän” – i dess goda bemärkelse: leva i närhet – utgör en större del. På kuppen tror jag att de allra flesta kommer att färdas så mycket bättre genom sina liv. Oljesamhället var en parentes, kom mer framtida generationer att säga. Och med en suck tillägga: Dom blev så fartblinda att dom inte förmådde tänka långa tankar – var dom inte lite korkade? Ett klart undantag var Björn Forsberg. Birger Schlaug

Ill us tr at

io n: fr ee pik .co m

der bilar och andra fossildrivna fordon för att forsla varor, människor och djur. Jag citerar författaren: ”Mer än etthundratusen passagerarflighter trängs varje dag i luftkorridorerna, som avtecknar sina egna gränslösa metropoler skapta kring jäkt, plikt och simpla lustar”. Lägg till detta: militärt flyg, fraktflyg och all slags övrig privat flygtrafik. 32

grus & guld · 2/2020

Bokens författare intervjuas på sidan 18

lytiskt – konstaterar författaren att biobränsledrömmarna är utan rea lism och att elbilsdrömmen saknar markkontakt. Men visst hade vi haft möjlighet att klara alltihop om vi börjat för trettio år sedan, förändrat vår livsstil, våra konsumtionsmönster och våra normer.

Bok Fartrusiga Björn Forsberg Ord & Visor förlag, 2020

Artdöd i människans spår Fem gånger tidigare under de senaste

500 miljoner åren har växter och djur dött ut i en så stor omfattning att det är svårt att ta in. Senast var för var 66 miljoner år sedan när en asteroid slog ned på Yucatánhalvön och ungefär två tredjedelar av jordens arter dog ut, bland annat alla dinosaurier. Nu sker det igen. Under det senaste decenniet har forskare och experter på allt större allvar börjat tala om att vi befinner oss i, eller är på väg in i, ett sjätte massutdöende. Om denna unika tid skriver

Längtan till fjällen Den här sommaren kanske de som

Garfågeln är ett exempel på en art som har utrotats.

journalisten Elizabeth Kolbert levande att utrota en stor andel av jordens i den Pulitzerprisbelönade boken Det arter. Om det är så illa som många sjätte utdöendet, som nyligen kom i befarar, skriver Elisabeth Kolbert, så svensk översättning. Från olika platser bevittnar vi som lever idag inte bara i världen rapporterar hon om hotade en av de mest sällsynta händelserna arter som dör i väldiga mängder i livets historia, utan vi orsakar den och om forskare som kämpar mot också. klockan. Men texten är inte enbart karin backström ett vittnesmål utan handlar också om varför det sker. Fossil förbränning, skogsskövling, besprutning, gruvdrift, dränering, tjuvjakt, industrifiske, globala Bok transporter och Det sjätte utdöendet - om monokulturellt arternas död i människans jordbruk tidsålder Elizabeth Kolbert samverkar på ett Volante, 2020 sätt som hotar

bor i närheten får ha fjällen för sig själva, beroende på hur rese rekommendationerna kommer att se ut. Vi andra kan längta och bläddra i boken Fjäll där vackra bilder och turreportage blandas med handfasta tips och fakta – och får läsaren att drömma om frisk luft, orörd natur, tystnad och vida vidder. Kb

Bok Våra skönaste turer till fots och på skidor Erika Eneqvist och Lena Hedman Votum, 2020

Lågmält om odlingsliv Ett minne som dröjt sig kvar är

besöket på en liten gård i Sörmland, där ett vänligt par i 80-årsåldern berättade om sin filosofi om ett liv och ett jordbruk i balans. Därför blir jag nyfiken när en läsare tipsar om boken Att vända sin jord. På ett fint, lågmält och chosefritt sätt följer den växtsäsongen hemma hos Sonja och Harald Speer, vars längtan efter ett

annat liv förde dem till Uppmälby gård när de var i medelåldern. I över fyrtio år har de sedan brukat sina nio hektar utifrån tankar om självförsörj ning, frivillig enkelhet och kretslopp. Boken har några år på nacken, men i en tid när utflyttning från sta den och odlingsintresse ökar kan makarna Speers liv vara av intresse för fler. Kb

Bok Att vända sin jord Margit Melin M & D Melins Ord, 2017 grus & guld · 2/2020

grus & guld Âˇ 2/2020

opinion

Lägg grunden för ny ekonomi text

Arbetsgrupp inom nerväxtrörelsen* Illustration

Kati Mets

bearbetning

karin backström

Så länge vårt ekonomiska system är beroende av tillväxt blir en lågkonjunktur förödande. Återuppbyggnaden efter coronakrisen måste fokusera på en hållbar och jämlik nedskalning av ekonomin, så att fler kan leva väl på mindre. Det menar över 1100 forskare, akademiker och aktivister.

Coronapandemin har redan kostat

oräkneliga liv och det är ovisst hur den kommer att utvecklas framöver. Medan människor i frontlinjen käm par mot smittspridning, tar hand om sjuka och håller igång oumbärlig sam hällsservice har ekonomin till stor del stannat av. Situationen är förlamande smärtsam för många. Den skapar räds la och oro för människor vi älskar och sammanhang vi är delaktiga i. Men den är även ett tillfälle att tillsammans föra fram nya idéer. Coronakrisen sätter många av svag heterna i vår tillväxtfixerade ekonomi i blixtbelysning: osäkerheten många lever under, sjukvården som går på knäna efter år av åtstramningar, under skattandet av några av de allra livsvikti

gaste yrkesgrupperna… Ändå betraktas det här krisbenägna ekonomiska sys temet, som bygger på överutnyttjande av såväl människor som natur, som det normala. Trots att världsekonomin producerar mer än någonsin misslyckas den med att sörja för människa och p lanet. Rikedo men koncentreras till ett fåtal samtidigt som jorden förstörs. Miljontals barn dör årligen av orsaker som hade kunnat förebyggas. 820 miljoner människor li der av undernäring. Biologisk mångfald och ekosystem utarmas. Växthusgaser fortsätter att strömma ut i atmosfären vilket leder till klimatförändringar – med höjda havsnivåer, förödande stor mar, torka och bränder som förtär hela regioner till följd.

I årtionden har strategierna mot dessa problem gått ut på att huvud sakligen lämna ekonomisk fördelning åt marknadskrafterna, och förhindra ekologisk förstörelse genom att göra tillväxten ”grön” och frikoppla den från fortsatta utsläpp. Det har inte fungerat. Nu har vi en möjlighet att dra lärdom

av Coronakrisen, med att allt från nya blomstrande former av samarbete och solidaritet till den allmänna upp skattningen av basala samhällsnyttor som vård och omsorg, matförsörjning och avfallshantering. Dessutom har pandemin lett till statliga åtgärder i en omfattning som inte tidigare har skådats i modern fredstid, vilket visar vad som är möjligt när viljan att agera grus & guld · 2/2020

opinion

finns. Budgetar har oemotsagt kunnat hälso- och sjukvård, utbildning, förny syn. Sektorer relaterade till basbehov, omdisponeras, pengar har skapats elsebar energi och ekologiskt jordbruk. som energi, mat, boende, hälsa och och distribuerats, välfärdssystem har utbildning måste avkommersialiseras snabbt stärkts och boende för hem 2) Radikalt omvärdera hur mycket och och frigöras från finansmarknadernas lösa utökats. vilket arbete som är nödvändigt. logik. Däremot bör ekonomisk aktivi Samtidigt måste vi vara uppmärk Vi behöver lägga större vikt vid vård och tet som baseras på samarbete, såsom samma på problematiska auktoritära omsorg, och rätt värdera de yrken vars kooperativ, gynnas. tendenser som massövervakning och oumbärlighet krisen visat på. Arbetare integritetshotande teknologier, stäng från destruktiva branscher behöver få 5) Basera politiska och ekonomiska sysda gränser, begränsningar av mötes tillgång till utbildning för nya återska tem på solidaritet. frihet och att katastrofkapitalismen pande och gröna jobb för att säkerställa Omfördelning och rättvisa måste vara utnyttjar krisläget. Vi måste beslutsamt en rättvis omställning. Generellt behö grunden för balans mellan nuvarande stå emot dessa tenden och framtida generation ser, men inte stanna där. er, grupper ingar inom För att påskynda en nationer och mellan ”Så länge vi har ett system som är beroende nationer i det globala övergång till ett radikalt annorlunda samhälle, nord respektive syd. I av tillväxt kommer en lågkonjunktur snarare än att desperat synnerhet måste det glo vara förödande” försöka få det destrukti bala nord upphöra med va tillväxtmaskineriet att nuvarande former av ut snurra igen, vill vi bygga nyttjande och gott göra vidare på de otaliga sociala och solidar ver vi minska arbetstiden och hitta sätt för tidigare. Klimaträttvisa måste vara iska initiativ som har spirat i världen de att dela på arbetet som behöver utföras. den ledande principen för en snabb senaste månaderna. Till skillnad från socio-ekologisk omdaning. efter 2008 års finanskris bör vi nu rädda 3) Organisera samhället kring tillhandamänniskor och planeten – snarare än hållande av nödvändiga varor och tjänster. Så länge vi lever i ett ekonomiskt att komma till företagens undsättning Vi ska minska slösaktig konsumtion system som är beroende av tillväxt – och träda ut ur krisen med tillräckligt och resande, men garantera grund kommer en lågkonjunktur vara förö i stället för med behov av nya åtstram läggande mänskliga behov – som dande. Vad världen behöver är i stället ningar. rätten till mat, boende och utbild ekonomisk nerväxt – en planerad men ning – genom system för universella anpassningsbar, hållbar och rättvis Vi föreslår därför fem principer för välfärdstjänster eller universell basin nedskalning av ekonomin – med s ikte den ekonomiska återhämtningen efter komst. Vidare behöver vi demokratiskt på en framtid där vi kan leva bättre corona. För att lägga grunden för en definiera och introducera både mini med mindre. Den aktuella krisen har ekonomi som fungerar för alla behö mi- och maximi-inkomst. varit brutal för många och drabbat de ver vi: mest utsatta hårdast, men den har ock 4) Demokratisera samhället. så gett oss möjlighet att reflektera och 1) Sätta livet i centrum Alla människor måste ha möjlighet att tänka om. Den kan få oss att inse vad I stället för ekonomisk tillväxt och slös delta i beslut som påverkar deras liv. som verkligen är viktigt i livet och har aktig produktion måste människors Speciellt innebär det ökat deltagande visat ett oändligt antal möjligheter att liv och välmående sättas i centrum för för marginaliserade grupper, liksom att bygga vidare på.· våra ekonomiska system. Medan någ feministiska principer inkluderas i det ra sektorer – så som produktionen av politiska och eko nomiska systemet. *Texten är resultatet av ett samarbete inom internationella nätverket för ekonomisk fossila bränslen, militären och reklam Makten hos globala företag och finans det nerväxt. Det har signerats av mer än 1 100 branschen – måste fasas ut så fort som sektorn behöver drastiskt minskas ge experter och 70 organisationer från 60 länder. Läs brevet i sin helhet – och se alla underteckmöjligt, behöver vi nära andra – som nom demokratiskt ägande och över nare – på: www.degrowth.info/en/open-letter/ 36

grus & guld · 2/2020

TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Dax att renovera? HOS JAK kan du låna till så väl mindre som större renoveringar. Med Flexibelt Blancolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga. Räkna ut din månadskostnad och ansök på jak.se

grus & guld · 2/2020

Information från JAK redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd har ordet

”Vad är det jag

värdesätter allra mest...? ” Allt ställs på sin spets. Den

För JAK Medlemsbanks del medför

rådande situationen med pågående pandemi påverkar oss alla, den påverkar vår miljö och den påverkar vår ekonomi. Under stress får oro att förlora det vi har lättare att nästla sig in hos oss, samtidigt upplever jag en slags kollektiv ökad drivkraft för förändring. Kanske inbillar jag mig. Men pandemin kan kanske bli ett tillfälle för uppvaknande, ett tillfälle för var och en av oss att för sig själv utvärdera hur vi lever och definiera vad det är som är viktigast för oss. Vad är det jag värdesätter allra mest och hur kan jag leva för att det ska finnas i mitt liv? För egen del har pandemin fått mig att realisera långdragna flyttplaner, så att jag ska kunna bo närmare familj och vänner.

pandemin en ökad osäkerhet i vårt förändringsarbete och i våra prognoser. Vissa utvecklingsprojekt har fått stå tillbaka – dels för att trygga medarbetarnas arbetsmiljö, dels för att förebygga att medlemmar ska hamna på obestånd. Men vi har även genomfört flera utvecklingsprojekt, däribland byte av telefonisystem vilket frigjort resurser internt som nu kan läggas på medlemsvård.

Under snart tre år har jag lett en omfattande transformation av banken där medarbetare, förtroendevalda och medlemmar tillsammans förädlar bankens ändamål samtidigt som vi moderniserar och effektiviserar bankens resursanvändning.

Nästa steg i vårt utvecklingsarbete är att lansera nya låneprodukter som ska öka medlemsnyttan och bankens relevans i dag och i framtiden. Avslutningsvis vill jag önska er alla en riktigt fin sommar! Ta hand om er. Med vänliga hälsningar Johan Thelander, vd

Upplägget av företagsakuten passar inte JAKs arbetsmodell. De lån som vi inom ramen för en företagsakut skulle 38

grus & guld · 2/2020

eep fr

bevilja är lån som vi skulle beviljat även utan en företagsakut. Den enda skillnaden blir att vi skulle behöva betala garantiavgifter. Vi kan göra mer nytta för våra medlemmar genom att lägga fokus på att i så stor utsträckning som möjligt hjälpa våra låntagare att klara sina befintliga lån. Läs mer om hur du kan ansöka om tillfällig amorteringslättnad på nästa uppslag

Företagsakuten är ett garanti program som tillkommit på uppdrag av regering och riksdag. Riksgälden ställer ut kreditgarantier för i första hand små och medelstora företag i Sverige som drabbas ekonomiskt av coronaviruset men som för övrigt är livskraftiga.

ic .com

JAK deltar inte i ”företagsakut” illus t

medarbetare i fokus

”Det är lätt att ha kul på JAK!”

” ...se till att banken alltid kan hållas öppen och tillgänglig för våra medlemmar.”

om förhållningsregler för att förebygga smittspridning bland personalen. – Våra förhållningsregler följer Folkhälsomyndighetens rekommenda tioner: Digitala möten, inga gemensamma fikastunder, hålla avstånd och god handhygien. Vi har också, speciellt för de i riskgrupper, försökt ge möjlighet att arbeta hemifrån. Den största förändringen är naturligtvis att vi kollegor inte ser varandra dagligen. Å andra sidan är vi alla i denna situation tillsammans. – Om man ska nämna någon positiv effekt så har organisationen mera fullt ut börjat använda sig av de molnbas erade verktyg som sedan tidigare var på plats.

Vilka förändringar i Coronatider har JAK gjort? – Ledningen tog tidigt fram en handlingsplan för hur vi skulle kunna hantera den uppkomna situationen och se till att banken alltid kan hållas öppen och tillgänglig för våra medlemmar. – En stor del handlade så klart om bemanning, vad som skulle behöva göras om t.ex. all barnomsorg i samhället skulle stänga ned, men också

Vad tycker du är det bästa med JAK? – Jag fick en jättebra känsla första gången jag steg in i JAK-huset, det är en familjär och välkomnande atmosfär som jag nog inte har upplevt någon annanstans. Kanske är det för att vi jobbar för något bra, att både JAK och medarbetarna månar om varandra eller helt enkelt för att vi är ett härligt gäng, jag vet inte, men oavsett så är det lätt att ha kul på JAK!

Malin jobbar på JAK Medlemsbank sedan ett år tillbaka. Vi pratar lite närmare med henne om hennes första år här, hur hennes arbetsdagar ser ut och hur den pågående pandemin påverkar det dagliga arbetet. Hej Malin, kan du berätta lite om dig själv och din roll på JAK? – Jag är från Fagersanna, men bor numera i centrala Skövde tillsammans med min sambo. Jag har tidigare spenderat mycket tid inom sport och föreningsliv, mestadels på fotbollsplanen där jag spelade i division 1 innan fotbollsskorna lades på hyllan. – I rollen som HR-ansvarig arbetar jag med de mänskliga resurserna. Eftersom vi är ett mindre företag med cirka 30 anställda så arbetar jag med alla typer av personalärenden. Det kan handla om diverse administrativa uppgifter, lönehantering, rekrytering, att representera arbetsgivaren vid förhandlingar och att vara stöd i sjukoch hälsofrågor. Även om de specifika uppgifterna kan variera handlar det i huvudsak om att värna och representera de anställdas intressen. – Som ekonomiassistent arbetar jag med administration av företagsekonomi, såsom bokföring, fakturahantering och dagliga transaktioner.

Varför ville du arbeta på JAK? – Kombinationen av tjänsten kändes klockren eftersom jag både får användning av mina högskolestudier inom ekonomi och mina yrkeserfarenheter från tidigare arbete med HR på ett bemanningsföretag.

grus & guld · 2/2020

jak i korthet

Foto: Chris L aw ton unspl a sh.com

Telefontider under sommaren

Tillfällig amorteringslättnad till följd av coronapandemin

Växeln håller öppet kl. 09:30–12:00 från den 29 juni till den 2 augusti då färre medarbetare är på plats. Du hittar svar på de vanligaste frågorna i vårt forum: f orum.jak. se. För hjälp med personliga bankärenden, skicka ett meddelande via internetbanken.

JAKorts fakturan i din digitala brevlåda Från och med maj skickas JAKorts-fakturan till digitala postlådor (t ex Kivra) eller som e- faktura till din internetbank. Tyvärr kan du inte få den direkt till JAKs internetbank ännu.

Inga fysiska besök På grund av den pågående pandemin tar JAKs huvudkontor i Skövde inte längre emot fysiska besök. Medlemmar med personliga bankärenden uppmanas i stället att kontakta oss via telefon eller meddelande i internetbanken.

Medlemsannonser på jak.se Medlemmar som önskar spar poäng kan annonsera om detta på vår hemsida. Medlemmar som vill skänka sparpoäng tar kontakt med oss via internetbanken. Uppge antal sparpoäng som ska skänkas och mottagarens annonskod. Det går även bra att skänka sparpoäng till en vän eller familje medlem, glöm i så fall inte att uppge personnumret på mottagaren. Läs mer på: jak.se/medlemsannonser 40

grus & guld · 2/2020

JAK Medlemsbank erbjuder möjlighet till tillfällig amorteringslättnad (anstånd med betalning av amortering) till följd av inkomstbortfall på grund av coronapandemin, t o m den 31 augusti 2021. Har du drabbats av inkomstbortfall som påverkar din betalningsförmåga, skicka då ett meddelande i vår internetbank där du beskriver din situation enligt följande: • Vilket/vilka lån den ansökta amorteringslättnaden avser. • Vilken tidsperiod ansökan avser. Möjlighet finns att ansöka t o m den 31 augusti 2021. • Beskriv hur pandemin har påverkat din betalningsförmåga i sådan utsträckning att du inte har möjlighet att hantera dina avtalade amorteringar. OBSERVERA

OBSERVERA Tänk på att om det finns medlån tagare eller borgensmän för det aktuella lånet behövs även godkännande från dessa. Inkomna ansökningar handläggs löpande så snabbt som möjligt. Ansökan måste ha godkänts tio bankdagar före lånets förfallodag för att amorteringslättnaden ska få genomslag innevarande månad. Amorteringslättnader kan inte beviljas retroaktivt.

Mer information hittar du på vårt forum: forum.jak.se

Ladda ned vår mobilbank Med mobilbanken sköter du dina bankärenden var du än är. Du laddar ner appen via Google Play eller App Store. Mobilappen fungerar i mobila enheter med Android och iOS. För att logga in på mobilbanken behöver du ett BankID.

Vad du kan göra i mobilbanken: • Få tydlig överblick över din ekonomi, tillgängligt belopp och händelser. • Göra överföringar till egna och andra bankkonton, även hos andra banker. • Göra betalningar till bank- och plusgiro. • Skicka och ta emot säkra meddelanden.

NY BANKTJÄNST FÖR FÖRETAG!

Bankgiro till företag ÄNTLIGEN kan vi erbjuda bankgironummer till företag, organisationer och föreningar. Bankgirot kopplas till ett transaktionskonto och kostar 699 kronor per år. För mer information och beställningar skriv till oss via internetbanken så hjälper vi er.

grus & guld · 2/2020

Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

Grus & Guld

I september 2000 byter tidningen Räntefri namn och blir Grus & Guld. En ny tidning, som nu har bevakat frågor kring ekonomisk, social och ekologisk rättvisa och hållbarhet i snart 20 år, ser dagens ljus. Under jubileumsåret fortsätter vi våra tillbakablickar – fem, tio och femton år tillbaka i tiden.

2005

I nummer 2/2005 besöker vi den kooperativa hyresrättsföreningen BoAktiv i Malmö, som är landets första kooperativa hyresrättsförening att bygga huset de själva ska flytta in i. Vi möter engagerade medlemmar och tar del av arbetet med att både vara byggherre, ägare och förvaltare av ett spekulationsfritt boende.

Den ökade trenden att dela och låna når nu modevärlden och Sveriges första lånegarderob öppnar i Stockholm. I nr 2/2010 talar vi med initiativtagarna och går på modevisning med lånade kläder. Dessutom får läsarna en hel del tips om hållbart mode och andra saker att låna i stället för att köpa.

Vi besöker Nyttogården utanför Skellefteå där jordbrukaren tillsammans med närboende, som köpt in sig på andelar av skörden, skapar en hållbar ekonomisk modell för lokal odling. Det är inte första gången Grus & Guld skriver om lokalt stöttad odling. 2011 besökte vi landets då enda andelsjordbruk, idag finns det minst 25 stycken.

Vad minns du?

Har du något speciellt minne från Grus & Gulds första 20 år? Skriv till oss och berätta på grusoguld@jak.se

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

grus & guld · 2/2020

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Annons- och manusstopp: 17 augusti Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning (grusoguld.se/e-tidning)

grus grus & & guld guld ·· nr nr 22 2020 2020 ·· Tidning Tidning om om rrät ätttvis vis ekonomi ekonomi

Följ oss på nätet

Nästa nummer är ute 1 oktober!

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 2 · 2020

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 39 kr

Klimatkrisen ökar skulden ”Inte dyrt ställa om”

Bra affärer i lokal valuta Mikrojordbruk startar i förort ”Långt värre än finanskrisen” Intresset ökar för omställning

Nöjd

med Livetill t saräc ktkli argtin författare förutspå

r mindre flyg och

fläng FORSKARE EFTERLYSE R NY SAMHÄLLSLOGIK Helikopter Fantasi pengar · Thomas · Potatisupp Piketty · rop Kolfinans · Hemestert ieringips · Budgetmat · JAK-stämm a

Krönika

Karin Kali Andersson:

Viruset visar vad som är viktigt Som ett sätt att skapa hopp i denna märk

liga tid, försöker jag se Coronaviruset som en mycket sträng men viktig lärare. Jag märker lockelsen i att dra paralleller mellan pandemistrategin och klimatomställ ningen. Jag drog en lättnadens suck över att flyget minskat med 80 procent, och kon sumtionen med en tredjedel. Global Carbon Projects studie av utsläppen kom därför som en överraskning. De globala utsläppen förut spås bara sjunka med 4 – 7 procent i år. Det är visserligen ett historiskt stort fall, men vi skulle behöva minska med 7,6 procent varje år för att klara klimatmålen. Det går ännu inte att veta var siffran landar, men det kan ändå kännas ganska hopplöst efter allt vi offrat under pandemin. Ett problem med retoriken kring omställ

Vi behöver tänka annorlunda. Fokusera

på vad vi ska göra mer av! Det är lättare att bygga ett hus om vi har en ritning som visar oss hur. Det första vi behöver göra är att lära oss hur politisk påverkan fungerar. Förändring sker snabbast genom att många människor går samman, och aktiverar sig intensivt för att få igenom specifika krav. Metoder na behöver vara varierade. Det andra vi har på vår att-göra-lista, är småskalig, hållbar odling. Då kommer vi få dra in frisk luft i lungorna på morgonen. Välja var jordärtskockorna och grönkålen ska växa. Och så småningom bjuda de i dessa tider så efterlängtade vännerna på skörden. Virusets lärdom är inte hur duktiga vi kan vara på att undvika synder, utan vad som är viktigt i livet och för omställningen. ·

” Vi kommer få dra in frisk luft i lungorna på morgonen... och så småningom bjuda de efterlängtade vännerna på skörden”

Foto: Joakim Andrén

ning är just att vi ska avstå från saker och offra oss. Det sättet att tänka kan aktivera vår förlustaversion – vi ogillar att bli av med saker mot vår vilja. Att dra paralleller mellan klimatoch pandemiomställningen kan alltså förstärka bilden av omställning som något jobbigt och tråkigt. Men det som har förändrats i pandemins vardag, är bara att vi lever tråkigare liv. Vi förhåller oss till samma, nu sargade, ekonomiska system och samma produkter i mataffären. Element, kylskåp och kraftverk tickar på. Jag vet att våra individuella konsumtionsval inte är det viktigaste för att rädda mänsklighetens livhanke, men en utsläppsminskning på lite mer än 4 – 7 procent hade jag ändå hoppats på… Nu accepterar jag att det vi behöver hålla siktet inställt på är en jordbruks revolution, förändrade energisystem och ett

lugnare tempo. För att nå dit behövs aktiva medborgare som hjälper våra ledare att fatta de stora besluten.

Karin Kali Andersson Psykolog

grus & guld · 2/2020

B Bildkommentar: Miro Elgeholm

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING