Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 3 2015 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 3 · 2015

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

extrastämma   ·   återbruk   ·   crowdsourcing  ·   eva stenius


Nyhet! Försäkringar för JAK-medlemmar

Annons Nu kan du som medlem i JAK teckna miljösmarta försäkringar hos WaterCircles Som medlem i JAK kan du nu teckna miljösmarta försäkringar* för bland annat ditt boende och din bil. Som tack för att du gör en insats för miljön genom ditt val av försäkring, erbjuder vi upp till 20 procent rabatt på våra miljösmarta försäkringar. Våra miljökrav på leverantörer är både tuffa och under ständig bevakning. Vid bilskadereglering arbetar vi exempelvis enbart med verkstäder som har ett dokumenterat miljöarbete på plats och som kan hantera skadliga kemikalier på rätt sätt. Som ersättning när din bil är på verkstaden erbjuder vi enbart miljöhyrbilar, cyklar eller pendlarkort. Vid husskadereglering används miljömärkta material i största möjliga utsträckning och vi samarbetar enbart med godkända byggverkstäder och med metoder som gör huset energieffektivare än innan skadan. Välkommen att kontakta oss!

www.watercircles.se/jak >

i samarbete med *WaterCircles hus- och bilförsäkringar är miljömärkta med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval, vilket innebär att de fungerar precis som andra försäkringar, men att de är bättre för miljön.


Innehåll grus & guld · 3/2015

Extrastämma i oktober

Foto: NIKL A S BJÖRLING

JAK och Finansinspektionen i samtal om styrelsens sammansättning.  ·  12

Grekland snärjs i räntor

32

”Räddningspaketen inte välgörenhet.”  ·  8

Fler vill låna i JAK Ökad nyutlåning, men konstant lånestock.  ·  41

Framtiden kräver nya arbetssätt Eva Stenius har spridit

Crowdsourcing föreslås i JAK.  ·  48

JAK-idén i 20 länder

Foto: HEINI PETERS

dessutom: Hallå där

Núria Albet deltog i Generation of the New Economy  · 11

omvärld

Växjö vill bli center för cirkulär ekonomin.  ·  9

Inspirerar till återbruk

kultur

Anders Krasse drog ner på kostnaderna och fick mer tid över. · 6

Alf Hornborg tar sig an pengarnas roll i ny bok.  ·  47

Foto: Klimatmat

JAK 50 Fira JAKs 50-årsdag Baka en god, klimatvänlig och resurseffektiv tårta. · 38

14

Följ med på en resa från 1965 till 2015

analys

Skuldbördan vänder nationer och människor emot varandra, menar Charles Eisenstein.  ·  13

På gång i JAK

Sparlånesystemet ses över ·  41

Omvärld

Studie kritiserar svenska banker för hemlighetsmakeri. ·  11

grus & guld · 3/2015


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­ avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48

foto: privat

Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Mail: kommunikation@etc.se Telefon: 08-410 357 00 Annonser: Louise Clausen Mejl: louise.clausen@jak.se Telefon: 0500-46 45 23 Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Årsprenumeration: 230 kronor Lösnummer: 59 kronor

Omslag: ETC Kommunikation Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

är skribenten med hela världen som arbetsfält, vars alternativa reseguider inspirerat många. JAK har hon varit med i sedan 1990-talet, framför allt på grund av bankens värdegrund. I det här numret möter hon vår inspiratör Anders Krasse och skriver om återbruk i Växjö.

Louise Dahl

är trädgårdsingenjören och ekokocken som älskar hållbar mat och sparar i JAK till sin och sambons ”plats på jorden”. På sidan 38–39 tipsar hon och kollegan Ann Sellbrink om en smarrig, resurshushållande femtioårstårta för att fira jubilerande JAK!

foto: Therese Hagerman

Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca 30 000 ex

Anna Sternfeldt

ISSN 1650-470404

4

grus & guld · 3/2015

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är den prisbelönta konstnären och tecknaren från Jämtland som bidragit till Grus & Guld med såväl finstämda som uttrycksfulla bilder ända sedan början av 2000-talet. Nu är hon tillbaka med en illustration till detta nummers Opinion.

Charles Eisenstein är författaren och föreläsaren som menar att vi måste bygga ekonomin på samhörighet i stället för konkurrens, och ser JAK som en del i detta. I detta nummer publicerar vi hans reflektioner kring hur syndabocks­tänkandet skymmer sikten för de verkliga ekonomiska problemen.

Foto: K arin Backström

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

foto: Susanne Kvarnlöf

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­ bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

Ulla Granqvist


välkommen

redaktören:

Ideologisk controller?

Ja må JAK leva! De ville verka för en ekonomi som fun­

gerar såsom vänner emellan. Vänner, som inte söker vinning på varken nutida eller framtida medmänniskors bekostnad. De ville inte enbart opinionsbilda. De ville även skapa ett praktiskt exempel. 18 september 1965 grundades JAK – Riks­ förening för ekonomisk frigörelse. Femtio år senare har den ideella föreningen blivit JAK Medlemsbank. Liksom de flesta femtioåringar har JAK både haft med- och motgångar. Engagerade medlemmar har fört rörelsen framåt, men även haft konflikter. Förändrad lagstiftning har gett nya möjligheter, men även skapat problem. Ränteläget i samhället har gjort JAK privatekonomiskt mer och mindre intressant. Värdegrunden har varit mer och mindre tydlig. Följ med på en resa från en helt ideell verksamhet till en professionell medlemsbank på sidan 14–31.

Hur ska då JAKs första femtio år utvärde­ ras? På JAKs höstseminarium 2011 pekade forskaren Filip Wijkström på att många rörelser som förenar idéburen och affärs­ drivande verksamhet kantrar, om verktyget blir målet i sig. Därför, menade han, är det viktigt att ha en tydlig färdriktning. Ett femtioårsjubileum kan vara ett bra tillfälle

Att ekonomin inte heller idag fungerar

såsom vänner emellan behöver knappast påpekas. Problemen som JAKs grundare ville motverka har tvärtom blivit mer akuta. Så låt oss tillönska jubilaren många fler konstruktiva år – och glädjas över att det efter femtio år med JAK finns ett alternativ till storbankerna som samlar 40 000 före­ språkare för en rättvisare, hållbarare och mänskligare ekonomi. Det är väl värt att fira!

Kritiken gäller inte bara bankränta, utan att den som redan har kan berika sig och få makt på bekostnad av den som inte har.” Eva Stenius, sid 32–37

Karin Backström, Redaktör grusoguld@karinbackstrom.se foto: Olof Thiel

”Ett jubileum är ett bra tillfälle att titta närmare på JAKs utveckling.”

att blicka tillbaka, pröva, ompröva och titta närmare på organisationens utveckling. Vad tycker du? Är JAK på rätt väg? Skriv till Grus & Guld och berätta!

Värdegrundsinpektionen har gjort en ledningsprövning av JAKs styrelse och funnit att det samlade engagemanget för att förändra det ekonomiska systemet i grunden är för lågt. Nej, skämt å sido. Det finns ingen sådan. Men kanske skulle JAK behöva en ideologisk controller som komplement till Finansinspektionens tillsyn, som nu föranleder JAK att kalla till extrastämma på sidan 40?

Tyck till! Är JAK på rätt väg? Tyck till om JAKs utveckling de första 50 åren på www.grusoguld.se – eller i en insändare! Som tack för publicerade synpunkter i papperstidningen skickar vi ett exemplar av Pär Holmgrens bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt. grus & guld · 3/2015

5


Återbrukare Anders Krasse Du sysslar med återbruk. Hur fungerar det? – Jag återanvänder virke, möbler, husgeråd och mycket annat som folk av olika anledningar har tänkt att slänga. Faktum är att man kan bygga flera hem varje dag av det som slängs på tippen, det är ett sanslöst slöseri. Men återbruk är bara ett verktyg i en helhet där jag vill vara mindre beroende av pengar och ha mer tid över till annat än arbete. Det låter som om du söker mer frihet? – Absolut. Jakten på pengar och materiell status gör oss ofria. Och sjuka. Eller snarare olyckliga. Ett av hälsans grundfundament är helt enkelt tid, tid över för sig själv. Det var något jag lärde mig under mitt arbete som hälsopedagog när jag gjorde otaliga hälsoprofiler. Många är väldigt stressade och mår inte bra. Idag ringer folk till mig och ber mig berätta om hur jag gjorde för att hoppa av det moderna ekorrhjulet. Här blir återbruk ett bra verktyg för att dra ner på kostnaderna och få mer tid över. Återbruk är alltså inte bara bra för miljön, det är också bra för vårt eget välbefinnande. Vad behövs för att fler ska ta steget till återbruk? – Till att börja med måste man komma över ”pinsamhetströskeln”. Den tröskel som gör att det känns pinsamt att fråga om man får ta över någon annans saker, men även det motsatta, att fråga om någon annan vill ha en ens egna grejer. Min tröskel är helt borta, och det är oerhört befriande.

6

grus & guld · 3/2015

text

Anna Sternfeldt foto

Heini Peters

Namn

Anders Krasse

Ålder 52 år

Yrke

Hälsopedagog/ projektledare

Gör

Bor billigt och väldigt fint efter att i fem år ha renoverat en rivningsfärdig gård med enbart åter­ vunnet material. Ska nu lösa energiförsörjningen med förnybar energi. Föreläser om återbruk och alternativ till konsumtionssamhället.


inspiratĂśr

grus & guld ¡ 3/2015

7


omvärld foto: Jubilee Debt

 et finns D ingen direkt koppling mellan ekonomisk tillväxt och högre livskvalitet för landets invånare.” Ekonomiprofessor Jan Luiten van Zanden om OECD-rapporten How was life, som synat världens ekonomiska och sociala utveckling sedan 1820. Källa: Svd

Den brittiska jubelkampanjen har länge krävt skuldavskrivningar. Nu menar allt fler att sådana behövs.

Räntan snärjer Grekland miljarder kronor hade svenska hushåll lånat i juni. Det är en något större summa än för den grekiska stats­skulden, och en av världens högsta privata skuldsättningar. Källa: SCB, Wikipedia

Island överväger penningreform Ta ifrån affärsbankerna rätten att skapa pengar genom utlåning. Låt i stället centralbanken ansvara för penningskapandet och parlamentet ta ställning till hur pengarna ska omsättas i ekonomin. Det föreslår alltingsledamoten Frosti Sigurjónsson i en rapport, beställd av statsministern. Enligt förslaget, som nu diskuteras på Island, ska affärsbankerna enbart vara en mellanhand mellan de som sparar och de som lånar samt sköta konton och betalningar. Läs mer: Monetary Reform – a better monetary system for Iceland, Frosti Sigurjónsson, Island 2015. webb: eng.forsaetisraduneyti.is 8

grus & guld · 3/2015

Räntan på Greklands nödlån blir ytterligare en börda för ett land som redan är snärjt i effekterna av räntan.     Grekland     Den brittiska organisatio­ nen Jubilee Debt har räknat ut att In­ ternationella valutafonden, IMF, sedan 2010 har tjänat närmare 24 miljarder kronor på sina lån till Grekland. Om det skuldsatta landet klarar att betala kommer vinsten att uppgå till över 40 miljarder kronor 2024. IMF-lånen till Grekland har en ef­ fektiv ränta på 3,5 procent, vilket är 2,6 procent högre än den lånekostnad fonden skulle behöva ta för att täcka sina omkostnader, enligt Jubilee Debt. Vinsten går till att stärka fondens re­ servkapital som kan användas för att möta framtida kreditförluster.

Även Europeiska centralbanken, ECB,

och de nationella centralbankerna inom Eurozonen, kan tjäna minst 100 miljarder kronor på sina lån till Grek­ land, enligt Jubilee Debt. ECBs intäkter kommer inte främst från räntor utan från skillnaden mel­ lan skuldernas nominella värde och marknadsvärdet de köptes upp för på finansmarknaden 2010. När privata långivare gick med på

att skriva ned delar av de återstående skulderna 2012 gjordes ingen motsva­ rande nedskrivning av skulderna som ECB tagit över. Eurogruppen har dock gjort ett frivilligt åtagande om att åter­ betala vinsten till Grekland. 2013 beta­ lades 19 miljarder kronor tillbaka, men sedan dess har pengarna hållits inne. – ECB agerar som en gamfond som köper upp skulder billigt, vägrar att delta i skuldavskrivningar och kräver full återbetalning. Vinsten är ett re­ sultat av ojuste handel och ska inte användas som ett påtryckningsmedel, menar Tim Jones, ekonom på Jubilee Debt, som samlar flera olika brittiska organisationer. jones är en av författarna bakom

en studie som visar att mindre än tio procent av nödlånen kommit det gre­ kiska folket till godo. Huvudparten har används för att säkra de privata bank­er som gett landet lån tidigare, lån som ökat med ränta på ränta sedan 1980-talet. Enligt en sanningskom­ mission som grekiska parlamentets talman tillsatt förklaras två tredjedelar av skuldökningen redan från 1980 till 2007 med ökade räntekostnader. Karin Backström Läs mer: jubileedebt.org.uk greekdebttruthcommission.org


Växjö skapar återbruksby     återbruk       Egentligen började allt re­ dan under 1970-talet då sjöarna i Växjö blivit så nedsmutsade att en ”restau­ rering” var nödvändig, samtidigt som oljekrisen visade hur sårbart samhället var. – Ur detta växte ett miljömedvetande fram och idag har Växjö en vision om att bli EUs grönaste stad. Nu fortsätter vi med en återbruksby som bygger på cir­ kulär ekonomi, säger Bo Hjälmefjord, internationell projektutvecklare på kommunledningsförvaltningen i Växjö.

”Viktigt är också att inkludera människan.” Arbetet ska utföras i samarbete med det sociala företaget Macken, som är ett kooperativ som jobbar med åter­ bruk och social inkludering. En dag knackade Mackens verk­ samhetsutvecklare Fredrik Bergman på kommunens dörr. Han tyckte det

var dags att göra något mer konkret åt samhällets resursslöseri. – Vårt kooperativ uppstod ur ren ilska över det slöseri vi såg vid åter­ vinningscentralerna, säger Fredrik Bergman. Bo Hjälmefjord var positiv till initia­ tivet och idag arbetar 16 personer med planeringen av återbruksbyn som är tänkt att bli ett centrum för cirkulär eko­ nomi. Byn ska fungera som ett infor­ mationscenter för allmänheten och bli hemvist för olika aktörer som verkar för en omställning till cirkulär ekonomi. – En omställning kommer att krä­ va ett helt nytt synsätt, och för att ett sådant paradigmskifte ska få fullt genomslag krävs att många strävar i samma riktning. Viktigt är också att inkludera människan. Många nyan­ lända är bra på resursåtervinning och kan bidra med affärsidéer, säger Bo Hjälmefjord. Bland annat kommer nya modeller att behövas där man hyr ut i ställ­ et för säljer, och där man redan vid produktionen vet hur materialet ska återanvändas. Det kan också vara oli­ ka tjänster inom delandets ekonomi såsom verktygs- eller leksaksbibliotek. – Med en växande befolkning och knappa resurser måste vi vara öppna för nya perspektiv, säger Bo Hjälmefjord.

foto: Å sa Nyhlén

Växjö är i full gång med förberedelser för en återbruksby som ska stå klar om två år. Byn ska bli ett kunskapscenter för cirkulär ekonomi med fokus på våra råvaror och människan som resurs.

Omer Yousif och Jan Öygaard från kooperativet Macken, samlar in saker som annars skulle ha slängts.

Anna Sternfeldt

fakta

Kretsloppsekonomi Cirkulär ekonomi ska likna naturens kretslopp. Strävan är att avfall inte ska existera utan ses som en råvara. Därför designas produkterna så att de är lätta att kompostera, åter­ använda, materialåtervinna, upp­ gradera eller användas till ny energi. Att hyra ut eller sälja tjänster i stället för att sälja är också cirkulära affärs­ modeller som flera företag anammat.

Stora möjligheter med cirkulär ekonomi En gradvis satsning på cirkulär ekonomi skulle kunna minska de svenska koldioxidutsläppen med 70 procent samt ge minst 100 000 nya jobb till 2030. Det menar Romklubben som har gjort en simulering av Sveriges ekonomi med effektivare materialanvändning, en ökning av andelen förnybar energi från 50 till 75 procent och en stärkning av ener-

gieffektiviteten med 25 procent. Tanke­ smedjan efterlyser nu styrmedel för detta. Ett EU-förslag på området drogs tillbaka förra året efter påtryckningar, men ett nytt ”mer ambitiöst” förslag har utlovats före utgången av 2015. Läs mer: The circular economy and benefits for society, Romklubben, 2015 www.clubofrome.org

illustr ation: shut terstock


omvärld

JAK markerar mot konspirationsteorier

Muslimsk bank söker tillstånd Finansinspektionen behandlar just nu en ansökan om en muslimsk bank i Sverige. Affärsmannen Bashir Aman vill erbjuda finansiering i enlighet med Koranens ränteförbud. Islamsk finansiering organiseras genom delad vinst och förlust eller genom att banken köper t ex ett hus och sedan låter kunden betala av tills beloppet, inklusive vinst, är betalt. Flera försök att starta islamsk finansiering i Sverige har gjorts tidigare utan framgång, men då inom ramen för befintliga bankers verksamhet. JAK välkomnar initiativet. – För oss är det enbart positivt att diskussionen om räntefrihet lyfts, säger vd Sammy Almedal i ett pressmedelande.

– Antisemitism och konspirationsteorier får inte sammanblandas med strävan efter en rättvis och hållbar ekonomi! JAK gör en tydlig markering sedan två tidningar uppmärksammat frågan.     konspirationsteorier    I våras upp­

foto: istock

märksammade en ledarskribent på Fria tidningen att en ideellt aktiv JAK-medlem spred konspirationste­ orier på sitt privata Facebook-konto, på teman som att ”sionisterna” äger storbankerna och styr världen. – Vad enskilda personer uttalar sig om är inget vi som organisation kan ta ansvar för. Om däremot ett uttalande som strider mot vår värdegrund sker i JAKs namn – eller i något av våra administrerade och övervakade fo­ rum – tar vi givetvis ansvar för detta och vidtar åtgärder, säger vd Sammy Almedal.

Ungefär samtidigt varnade tidning­ en Syre för att plattformar, som blan­ dar bankkritik och GMO-motstånd med antisemitiska konspirationste­ orier, värvar sympatisörer inom den gröna alternativrörelsen, bankkritiska nätverk och JAK Medlemsbank. JAK välkomnade granskningarna, och tydliggjorde medlemsbankens värdegrund i ett pressmeddelande. – JAK tar ställning mot all form av kränkande tilltal, förtal, hets mot folk­ grupp eller etnisk tillhörighet, kön, religion, sexistiska yttranden eller andra trakasserier, säger ordförande Lotta Friberg. JAK har tidigare nekat nationaldemo­ kraternas tidning Nationell Idag med­ lemskap, med motiveringen att dess värderingar motverkar JAKs intressen. Karin Backström Källor/läs mer: tidningensyre.se/brunt-moter-gront fria.nu/artikel/117445 jak.se/pressrum#/45

Minusränta ger ny utgift  rincipen P om vinst­ maximering, som allmänt isoleras från andra hänsyn, speglar en missuppfattning av själva konceptet ekonomi.” Påve Fransiscus senaste encyklika Omsorg om vårt gemensamma hem kritiserar hur vi förgör jorden. 10

grus & guld · 3/2015

– Att spara i JAK är ett viktigt sätt att ta ställning för en ekonomi där man inte tjänar pengar på pengar, oavsett ränteläget i samhället, säger vd Sammy Almedal.     ränta      Genom hela JAKs historia

har det varit ett ideologiskt dilemma hur ränteintäkter på sparpengar som för närvarande inte är utlånade ska hanteras. Tidigare försök att få till räntefria samarbeten har inte lyckats – och pengarna placeras främst i an­ dra banker, statsskuldväxlar och kom­ muncertifikat. Med minusräntan har bekymren delvis bytt karaktär. Strax innan repo­

räntan i juli sänktes med ytterligare en tiondel, till –0,35 procent, beräk­ nades JAKs årskostnad för nödvän­ diga placeringar till minusränta bli cirka 200 000 kronor. Det motsvarar ungefär intäkterna på resten av över­ likviden, enligt vd Sammy Almedal. – Vi gör allt vi kan för att se till att pengarna lånas ut till andra medlem­ mar så som det är tänkt, säger han. Alla pengar kan aldrig lånas ut. En viss mängd måste alltid finnas lätt tillgänglig för uttag. Hur resten, den så kallade överlikviden, placeras styrs dels av JAKs egna beslut – dels av gäl­ lande regelverk. Karin Backström


foto: istock

Det är för svårt att få reda på vad bankerna gör med spararnas pengar, menar Fair Finance Guide.

”Låg insyn i svenska banker”

    hemliga banker       I en jämförelse mel­ lan storbanker i sju länder, kommer svenska banker på fjärdeplats. Både i Nederländerna, Belgien och Brasilien är det lättare för kunderna att få reda på hur deras pengar investeras. I Nederländerna har två av de största bankerna till och med hittat sätt att redovisa vilka specifika företag som får ta del av spararnas pengar – trots

lagen om banksekretess. I Sverige gör Ekobanken detta. JAK, som framför allt lånar ut till privatpersoner, gör det inte i samma utsträckning. – Bankvärlden har länge varit väldigt hemlig, konstaterar Jakob König pro­ jektledare för Fair Finance Guide i ett pressmeddelande. – Men öppenhet och insyn är av­ görande för att vi ska få reda på vad bankerna gör med våra pengar. Rapporten visar också att alla fem storbankerna är aktiva i skatteparadis som används av företag och privatper­ soner för att undvika skatt. Karin Backström

Medborgare hjälper politikerna En ny medborgarutredning ska hjälpa politikerna med förslag på hur vi ska klara en utmanande framtid.     medborgarutredning      Det är Klimat­ aktion och ABF som tagit initiativ till en bred utredning kring de sociala, ekonomiska och ekologiska utma­ ningar vi står inför. Nio seminarier ska hållas som bland annat tar upp vår livsstil, vårt dagliga bröd och vår ekonomi. Dessa följs sedan upp med

fördjupande studiecirklar över hela landet, där alla som vill vara med tar fram förslag och lösningar för ett sam­ hälle inom de ekologiska ramarna. Sammanställningen kommer sedan antagligen redovisas i samband med riksdagens öppnande nästa höst. – Målet är att hjälpa politikerna att tänka i nya banor för att kunna ta de beslut som krävs – och att då få vårt stöd för dessa, skriver initiativtagarna. Karin Backström

Núria Albet, JAK-medlem från Stockholm Du deltog i Generation of the new economy – vad var det? – 80 unga personer från hela världen, som på olika sätt arbetar för en människo- och miljövänlig ekonomi, träffades på Schumacher Collage i England en vecka i våras för att nätverka och lära av varandra. Vad var ditt viktigaste intryck? – Att JAK är en del i en stor pågående förändring, vilket vi kanske inte alltid ser i vårt vardagliga arbete. Just nu växer det fram massa praktiska alternativ till den nuvarande kapitalistiska modellen på olika håll i världen. Många idéer och projekt är väldigt radikala och undersöker från grunden vad som behövs för allas välmående.

foto: K arin Backström

Svenska banker är dåliga på att redovisa vilka företag och branscher de investerar i. Det visar en internationell granskning av Fair Finance Guide.

Hallå där

Kan du ge några exempel? – Peer-to-peer, där människor hjälper varandra att möta behov och lösa problem för att det är kul att jobba ihop snarare än för att tjäna pengar, icke vinstdrivande företag, nerväxtrörelsen … Den nya generationen litar inte längre på att staten ska lösa problemen utan organiserar sig själva på mindre formella sätt där lättillgänglig information via internet är en viktig del. Vad kan JAK tillföra? – JAK tillför en finansiell modell. När jag berättade om den var mångas reaktion att det vi gör är jättehäftigt! Karin Backström

läs mer: klimataktion.se/medborgarutredning grus & guld · 3/2015

11


omvärld

Spara för miljön i rätt företag Dina sparpengar har störst möjlighet att bidra till hållbarhet i mindre och nyetablerade miljövänliga företag med stort kapitalbehov . Om du däremot placerar dem i fonder som väljer bort miljöförstörande företag eller integrerar hållbarhetsaspekterna i de rent finansiella bedömningarna är det svårare att påverka . Det konstaterar Joakim Sandberg, som har studerat olika sparformers potential att bidra till bättre miljö i syfte att möjliggöra en framtida miljömärkning. Läs mer: Sparande för en bättre miljö, Naturskyddsföreningen 2015

 et finns tider D när vi måste acceptera små steg – och det finns tider när det är hög tid att springa.” Ett tusental personer springer från Arktis till Paris med ett allvarligt budskap till klimatmötet i december. Läs mer: runforyourlife.nu

JAK håller extrastämma Efter synpunkter på styrelsens sammansättning från Finansinspektionen planerar JAK en extrastämma i oktober.  Extrastämma     – Vi för en bra dialog

med JAK, liksom vi gör med flera in­ stitut, utifrån nya regler som ger oss möjlighet att bedöma styrelsens sam­ lade kompetens, säger Magnus Löf­ gren på Finansinspektionen, FI, strax innan detta nummer går till tryck. Då är utgången av dialogen ännu oviss, men under sommaren har JAK ändå förberett för en extrastämma. – Vi tar synpunkterna på allvar och sammankallar en extrastämma, säger ordförande Lotta Friberg. Det var i juni som tillsynsmyndig­ heten kom med synpunkter. Större akademisk finansiell kompetens och mer aktuell erfarenhet av arbete i bank efter­lystes i styrelsen, enligt ordföran­ de Lotta Friberg. Magnus Löfgren, FI, vill inte närma­ re gå in på samtalen, men säger att krav­en på bankers styrelseledamöter har skärpts ganska dramatiskt i och med nya regelverk i finanskrisens spår. – Det kan vara ett problem för fle­ ra institut, framför allt för regionala spelare, att hitta alla kompetenser som bör finnas med i en styrelse, säger han.

Vad ska då JAKs medlemmar efterfråga hos dem de väljer?

– Kravet på alla styrelseledamöter är att de förstår verksamheten som bedrivs, inte bara rent operativt utan att de även kan ta till sig och bedöma konsekvenserna av de omfattande nya regelverken och metoderna att bedö­ ma risker. Ska man vara orolig för sina pengar i JAK?

– Nej, det är en förutsättning för en trygg finansiell sektor att det bollas mellan myndigheter och institut. Det kan innebära att det behövs föränd­ ringar – eller att man måste fundera på sådana – men det behöver inte alls betyda att något är fel eller farligt. JAK skiljer sig från andra banker

genom att även ha ett ideologiskt uppdrag, detta står dock utanför FIs tillsyn. På extrastämman vill styrelsen även behandla stadgeändringar. Det rör bland annat grundinsatsen, som be­ talas första året i JAK. Efter ett an­ dra stämmobeslut kan den höjas till samma summa som medlemsavgiften på 300 kronor vilket kan stärka JAKs egna kapital. Karin Backström foto: K arin Backström

Svandammen .SE ECOVILLAGE ...har fått mark i Göteborg, med planen att bli Sveriges största ekoby. Välkommen att vara med och utveckla området! ecovillage.se

Medlemmarna får rösta om nya styrelsekandidater när JAK håller extrastämma. 12

grus & guld · 3/2015


linda gren

omvärldsanalys

”H

on har varit här tre må­ nader och redan fått sub­ ventionerad hälsovård. Hon har ingen ambition att jobba eller bidra, men vill ändå bli omhändertagen. Det gör mig rasande. Hur kan jag se på saken från ett annat perspektiv?” Frågan, som ställdes via kontakt­ formuläret på min hemsida, knyter an till en debatt om invandring som pågår i alla rika länder. I grunden ger den uttryck för en oro över att social trygghet och jobb inte ska räcka till för alla. När arbetslösheten ökar och välfärden utarmas vänder sig en del mot människor från andra länder – och bemöts i sin tur med kamp mot rasism och främlingsfientlighet. Men spänningarna är ofrånkomligen ett re­ sultat av vidare omständigheter.

F

ör det första måste man ställa frågan varför någon överhu­ vudtaget vill lämna allt välbe­ kant bakom sig, utsätta sig för en långdragen och extremt stressande visumprocess, riskera livet på en flotte över Medelhavet eller i en tunnel till Texas? Anledningen (om jag får förenk­ la lite) är att de rika länderna – eller snarare kapitalet som har sin bas där – gör livet outhärdligt för en stor del av invånarna i de fattigare länderna. Nyliberalism, frihandelsavtal, struk­ turanpassning och den globala skuld­ hanteringen omfördelar effektivt väl­

foto: K arin Backström

”Skylla på andra skymmer sikten för skuldproblematiken” Charles Eisenstein stånd från fattiga till rika. Dessutom är tvångsåtgärder ofta nödvändiga för att driva igenom denna politik, vilket även skapar våld och etniska motsättningar. Det är ganska vansinnigt att först göra livet outhärdligt i andra delar av världen och sedan försöka hålla folk borta när de inte vill leva där längre. Vore det inte bättre att verka för en politik som gör livet drägligt överallt i stället för att stärka gränskontroller och bygga murar?

F

ör det andra så drabbar om­ fördelningen även de rika län­ derna. Det finansiella kapitalet expanderar samtidigt som det saknas pengar till offentliga utgifter som pensioner, sjukvård och skola. En känsla av brist upprätthålls och oron sprids. När vi ständigt får höra att det inte finns tillräckligt så uppmuntras vi inte att sträcka ut handen till den som behöver. Om vi kände oss trygga hade vi kanske funderat över om kvinnan i frågan inledningsvis inte vill arbeta för att hon är sjuk, har många barn eller en sängliggande släkting att ta hand om … Vem vet vilka historier de vi dömer bär på? Varje gång vi lär oss mer om andras situationer blir deras handlingar lättare att förstå.

R

asismen och främlingsfient­ ligheten ställer sig i vägen för empatin genom att av­ humanisera och nedvärde­ ra vissa grupper. Men detta är inte

grundorsaken till ekonomisk orätt­ visa. Förutsättningen för motsättning­ ar och splittring finns inbyggda i det dominerande ekonomiska systemet. Rasism, fördomar etc hjälper bara till att berättiga det. Kvinnan som skrev till mig sitter precis i samma båt som många mig­ ranter gör. Den ekonomiska logiken som får henne att känna indignation är densamma som driver en stor del av migrationen. Systemet vidmakthål­ ler sig självt genom att vända de som far illa emot varandra. Och i takt med att effekterna av den växande skuld­ bördan ökar kommer spänningarna att tillta. Skylla på andra skymmer sikten. Visst finns det människor som, trots hotande knapphet, klarar att leva sina solidariska och generösa sidor. Men vore det inte bättre att ska­ pa ett ekonomiskt system som är ett uttryck för – och uppmuntrar – dessa sidor i stället?

O

m det inte har varit klart ti­ digare så har händelserna i Grekland tydligt visat vad grundproblemet är: skuld­

slaveriet. Skulden kontrollerar i allt högre utsträckning både människor och na­ tioner.

Författare och föreläsare, USA Översättning/bearbetning: Karin Backström Engelska originaltexten återfinns på: www.thenewandancientstory.net grus & guld · 3/2015

13


14

grus & guld ¡ 3/2015


Femtio år med JAK 18 september 1965 grundas Jord Arbete Kapital – riksförening för ekonomisk frigörelse av ett tjugotal personer. Femtio år senare har den ideella föreningen blivit JAK Medlemsbank med närmare 40 000 medlemmar. Följ med genom femtio år som format dagens JAK.

TEXT Karin Backström

hälsorörelsen och har genom sitt intresse för giftfri odling mött JAKs idéer på bio­ dynamiska gårdar tvärs över Öresund. Några sympatisörer av den danska mystikern Martinus har också tilltalats av visionen om ett räntefritt samhälle, och under en kort tid på 1950-talet har det funnits en JAK-förening i Varnhem utanför Skövde. Den 18 september 1965 är så 24 personer från hela landet redo att grunda Jord Arbete Kapital – riksförening för ekonomisk frigörelse. JAK i Sverige har fått en födelsedag.

foto: Birgit ta Rydbeck

Det är tidigt sextiotal. Familjen Mo­ brandt är på bilsemester i Danmark. Pappa Åkes intresse fångas av en skylt där det står JAK. Familjen vänder om, och efter besöket på den danska bankens huvudkontor är byggmästaren från Tullinge övertygad om att han hittat ett sätt att praktiskt verka för en ekonomi som inte bygger på girighet och utarmning av ändliga resurser. Åke Mobrandt engagerar grannar, vänner och släktingar. Även personer som redan tidigare kommit i kontakt med danska JAK ansluter sig. Många av dem finns inom

Åke Mobrandt tog initiativ till svenska JAK. grus & guld · 3/2015

15


Bakgrund

foto: JAK Danmark

Dröm om ett annat liv Men egentligen börjar det hela redan 1931

em

la

rs Fö

ta rs Fö

ta

da

ta

ne

n

sy

be

st

ta

ga in ar sp be

ta rs Fö

et

su

a rn

s. da un gr ge ri ve iS K JA

t.

tt

si

n.

JAK Danmarks föreläsningar fyllde stora salar på 1930-talet. Här syns bland annat Peter Madsen (tv) och K. E. Kristiansen (th) vid ett möte i Ringsted 1935.

krati och andliga spörsmål till vad han själv kallar en helhetssyn. Han vill frigöra männ­ iskan från såväl kreditinstitutens som de då styrande politiska partiernas makt och skapa ett nytt samhälle bortom ”ränteslaveriet”. – I det unga JAK finns drömmar om en annan tillgång till livet. Frågor om fördjupad demokrati, hälsosamt leverne och ekologisk

an sk af De fa To n s. ti ro ek gr on id on un en en om d a v ta i s av s r k a s k pa ö v f ö at r l e r r te ån a en s k e ­s d m i n Fö äl ys in ge rs . te is t n ta m r et a lo på ­ ka la JA J A K f Kf ö ö r e få r gr r bi p up so ld ri pe s ci ” a f rn al v ör a a Sv ”v bi up en i JA ld n pf sk n g r Kas in a an sa ä se . ni in d m ns mi ng s t e l a er na it r o ri a r. ut 20 ch e 0 m tT et de ö il l t j l i lv ä ag gh x ar e t ten e . er s

i Danmark. – Att vara bunden av något så futtigt som ekonomin! Orden uttalas ofta av danska JAKs karisma­ tiska grundare lantmästare K. E. Kristiansen. I sina föredrag väver han samman tankar om hälsa, natur, uppfostran, folkbildning, demo­

1989 1967

1970

JAK under 50 år På 50 år har JAK utvecklats från en ideell verksamhet till en medlemsbank. Sparlåneverksamheten har skötts med post, telefon – och internet. Medlemsverksamheten har gått från möten med en begränsad skara – till aktiviteter i tjugo lokalavdelningar. Här är några viktiga händelser på vägen. 16

grus & guld · 3/2015

1980

1984

1986

1988

1990

J p AK s r o få r ä om fe s r k nt sk so on a r i v r n ta oc it M k h bo ar t m in k g ed Fa fl en ri d at E t K e n F st i o ko e n t an ör s igh n. n n ys s t ta e t om ed k äl u en i u y, a l s tb i ta i S f ö l d kö n r ad v at e d e t l ba k ed nk öp JA K a m s in bl ve an . ir rk n en sa en m ek he on te om n. is k fö re ni ng .

1965

1991

1993


– De som arbetar ska inte tvingas producera till fördel för de människor och grupper för vilka penningutbytet, inte varuutbytet, är det viktiga, skriver han i Bogen om J.A.K. 1934. Kristiansen varnar också för att skuld­ bördan ständigt måste växa när alla lån ska kunna återbetalas med ränta. Första frågan för den unga rörelsen blir hur makten över pengarna ska kunna överföras till det man kallar ”folkgemen­ skapen” och, med Kristiansens ord, ”ha täckning i själva jorden, som är det eko­ nomiska systemets grundlag”. Svaret blir egna pengar, grundade i värdet på marken som medlemmarna – som framför allt är lantbrukare – äger. Valutan blir populär men stoppas snart av en ny lag. Flera olika initiativ, myndighetsregleringar och år senare koncentrerar sig JAK i Danmark på att driva en räntefri bank. Det är den verksamheten som Åke Mo­ brandt inspireras av på 1960-talet. ·

Jordbrukarsonen Kristiansens idéer får

2003 2001

2006

2008

. nt ot in JA fö ko K f rs m år . m s un in ik fö at r ör st på a ce nt ra ln iv å

ns io kt sa an tr

2009 2004

Danska JAK Bladet, som finns än idag, började ges ut 1931.

2012 2011

2014

2015

2013

. J e AK i n n k av te on sä rn su t t at l e e r io nt en n e tj d ll än el a s t av ko f nt ör ak te r

E a n in vsn r än i J it te AK t d s s om efi t y e t nit r a is io nd k e n o e d ko n c h Äl ok o e t N d um mi t J A o r r s ta en skr Ko a l o t. i v s H rt ä k a et ls l a in v l a Lo g d Id k a nse l an eln r a d in é o lk s. fir ge ch on ar n, m to ed re 20 JAK le t år i m O . ss r tö s a d st pa ä n us g a s er it . vå år

.

2000

S f ö pa r Lo r s l å s a k a pa r n e ts lk k sy ni on r a s t ng t ve em på o r t a e t at ö p v s k g ö t f pn af r s å a s fa o m m i O s. , er r fl sa er . un ga .

1998

Danska JAKs grundare K.E. Kristiansen.

ko

et ba nk . Sk ko e l l m ef m t un e al å ö a pp st na öd r sp fö ar rs k o ta E nt gr gn ot un a k a d p iJ a v i ta AK . ny le a ts bo ju kf nk ör er i n på gs re gl er .

rn te in ir bl K

bl

”Han vill frigöra människan från kreditinstitutens makt.”

JA

ne

m å JA a n s t e K f co in år l å fö ok ne r a s. tr n oj i n f oc ör h s. bl ir m ed fö le rs m ta sb st an öd k. sp He ar lb pr an oj kp ek ro te je t. kt et sj ös ät ts .

luft under vingarna i ett Danmark präglat av depressionen efter börskraschen på Wall Street 1929. Konkurserna är talrika och många bönder tvingas lämna sina gårdar. Samtidigt får folk inte mat i städerna. – Vi närmar oss ett tillstånd då man svälter ihjäl mitt i överflödet, skriver JAKs grundare, och definierar den felande länken som att pengarna är en vara och ett spekulations­ objekt. Han är kritisk till att pengar går ut i omsättning som lån mot ränta. Han menar att det leder till att de går dit avkastningen – inte behoven – är som störst. Dessutom anser han att systemet upp­ muntrar ständigt brist på pengar, eftersom en tillräcklig mängd skulle innebära lägre intäkter för långivarna. Han kritiserar även penningsystemet för att bidra till maktkoncentration och omför­ delning.

1997

Foto: JAK Danmark

odling handlar inte i sig om pengar, men eftersom alla val vi gör kan kopplas till pengarna så är det där JAK ser sin specifika uppgift. Jorden måste ju brukas intensivare för att täcka omkostnaderna för finansie­ ringen och vi måste jobba längre dagar för att betala räntekostnaden i våra hyror, säger Ulf Madsen, vars far tidigt engagerade sig i danska JAK.

grus & guld · 3/2015

17


1960

foto: Sven-Erik Sjöberg/DN/T T

Verksamheten tar form

JAK tog form i en tid då många unga förespråkade revolution. JAK däremot ville förändra det ekonomiska systemet på fredlig väg genom att visa på ett praktiskt alternativ. 18

grus & guld · 3/2015

I studentstaden Lund går diskussionens vågor höga 1965. Många förespråkar revo­ lution. Men Eva Stenius vill verka för ett jäm­ likare samhälle utan våld. På ett möte med JAK finner hon ett verktyg för att på fredlig väg förändra ekonomin. Per Almgren, som studerar till civilingenjör och är aktiv i kårpolitiken, är inte alls lika övertygad om betydelsen av en liten alterna­ tiv bankrörelse, men Eva övertalar honom. – Jag tyckte det lät lite knasigt. Man är ju uppväxt med att man ska få ränta på sina sparpengar och jag hade aldrig ifrågasatt det. Men jag insåg att om vi ska bryta den ekonomiska maktkoncentrationen måste vi avskaffa räntan, säger han. Mellan föreläsningarna i teknisk fysik sät­ ter sig Per Almgren för att räkna. Han inser snart att danska JAKs banksystem (som så småningom måste rekonstrueras) förutsätter en ständig tillväxt. I stället uppfinner han

en modell där den som vill låna måste bidra med motsvarande summa över tid. Balansen mellan in- och utlåning är central och mäts i månadskronor, sedermera kallade sparpo­ äng. Alla ska kunna låna lika mycket som de sparat ihop i förväg. Utöver detta kan även tilläggslån mot eftersparande beviljas, utifrån

”Almgren sätter sig för att räkna.” ett fördelningstal som styrs av hur mycket pengar det just då finns i kassan. Sparkravet blir dels en matematisk nöd­ vändighet för att systemet ska gå ihop, dels har det en ideologisk aspekt att sakta ned ekonomiska beslut och inte skapa ohållbar skuldsättning.


1967 görs den första insättningen och i slutet av 1969 beviljas det första lånet. Det är på 3 000 kronor, och precis som de flesta JAK-lånen idag ska det användas för att lösa in ett vanligt räntelån. Låntagaren vill lämna säkerhet i ”över­ hypotek” och blir irriterad när de ideella bankirerna inte vet vad det är. – Han tyckte att vi skulle kunna sådant, minns Per Almgren.

– Jord Arbete Kapital riksförening för ekonomisk frigörelse är en ideell förening som ska sprida kännedom om räntans skadeverkningar och främja ekonomiskt samarbete för räntefri finansiering. – Fördelningsnämnden väljs på riksförening­ ens stämma och fattar alla beslut om den konkreta in- och utlåningen. – JAK Fonden är en stiftelse som förvaltar pengarna.

Under JAKs första fem år går mycket tid åt

Åke Mobrandt väljs till ordförande

att skaffa kunskap, formulera stadgar och reg­ ler. De 30–40 medlemmarna som brukar sluta upp på mötena ser sig som grundare av en ny folkrörelse för att förändra de ekonomiska spelreglerna. Sparlånesystemet ska de utveckla som ett exempel på hur vanliga människor kan uppnå ett större ekonomiskt oberoende genom att hjälpa varandra med billig finan­ siering. Och i takt med att allt fler anammar JAKs modell tänker de sig att den etablerade kreditmarknaden – där man tjänar pengar på pengar – långsamt ska konkurreras ut. – Vi såg det som en bra kombination av nytta både för den enskilde och för helheten, säger Eva Stenius. Efter intensiva diskussioner, en hel del god vegetarisk mat och mycket stöd från danska JAK enas man om en tredelad organisations­ form.

i riksföreningen. Per Almgren leder fördel­ ningsnämnden och Henry Åsling är kassör. Gunnar Videgård ansvarar för JAK fonden. När verksamheten väl kommit igång är det framför allt de som lägger tid och pengar på att driva den vidare. – Utan dessa fyra skulle JAK inte finnas idag, säger Eva Stenius.

I JAKs första med­ lemsregister finns 449 medlemmar prydligt noterade med bläckpenna.

”Man väljer en tredelad organisation.” Men utan närstående som backar upp både hemma, och genom eget engagemang i föreningen, skulle det antagligen inte heller ha gått. · foto: JAK Danmark

Grundarna av svenska JAK fick stort stöd från JAK i Danmark – och det dåvarande huvud­ kontoret i Middelfart. grus & guld · 3/2015

19


1970

foto: Torben Christensen/Scanpix Danmark /T T

Miljöfrågorna viktigare

1973 gör JAKs stämma ett uttalande mot kärnkraft – och flera medlemmar deltar i demonstrationer som denna i Danmark. 20

grus & guld · 3/2015

”Det lilla anspråkslösa och omoderna kontoret är raka motsatsen till alla flotta bankpalats med blanka marmorgolv”, skriver Svenska Dagbladets utsända på 1970-talet. Efter bara fem år kan JAK öppna kontor i centrala Stockholm när en medlem ställer ett rum till förfogande på Kungsgatan. Hit kommer kassören varje kväll för att noggrant bokföra insättningar och uttag med sirlig handstil i stora blå dagböcker. Telefonen bemannas några timmar i veckan av en pensionär. När någon desperat behöver få ut pengar snabbare än postgirot klarar ber ordföranden sin fru åka över med ett person­ ligt lån. I en papplåda finns registerkort på de 300– 400 personer som betalat medlemsavgiften på tjugo kronor. En handfull av dem ses då och då på studiecirklar hemma hos familjen Mobrandt – eller för att fira midsommar med diskussioner om ekonomi på olika håll i landet. En och annan helgkurs hålls också, liksom flera nordiska träffar.

I mitten av 70-talet har knappt en halv miljon kronor satts in på JAK-fondens konto och utlåningen ligger strax under. Försök påbörjas i liten skala med lån enbart mot efterspar vilka företrädelsevis ska gå till ”naturenlig och biodynamisk odling, ener­ gisparande åtgärder och energiomvandling som baseras på naturligt förekommande energikällor”.

”JAK kan öppna kontor på Kungsgatan.” Ränteläget i samhället är högt och infla­

tionen diskuteras flitigt i media. Per Almgren och Åke Mobrandt klipper och klistrar, kom­ menterar och analyserar för det lilla med­ lemsbladet JAK Information, som stencileras till självkostnadspris på Svenska freds- och skiljedomsföreningens kansli. Här kan man


läsa hur förräntningsprincipen tvingar fram en ständigt accelererande produktionsökning för att täcka räntekostnaderna och hur det leder till ökat energiuttag i strid med natu­ rens lagar. Man kan läsa att samhället måste bli mindre materialistiskt och att det ekono­ miska beslutsfattandet måste spridas till fler. Att räntan driver upp priserna och leder till inflation är också en tes som återkommer. Ofta understryks argumenten med mate­ matiska uppställningar – och när det förkla­ ras vilka lån medlemmarna kan få blir det hela sidor med siffror och formler. Under 1970-talet får miljöfrågorna allt större plats. JAK kollektivansluter sig till Svenska miljögruppernas riksförbund, Migri och stämman uttalar sig mot kärnkraft. – Vi har ingen rätt att påtvinga kommande generationer riskfyllda och dyrbara insatser för att kunna fortsätta slösa med energi för att producera en mängd saker som vi egent­ ligen inte behöver, ett slöseri vars mäktigaste drivkraft är kravet på snabb förräntning av investerade pengar, skriver man i ett brev till alla riksdagsledamöter 1973.

Pressen, som uppmärksammar det unga JAK i samband med debatter och föredrag om ny ekonomi runt om i landet, har svårt att placera organisationen på höger – vän­ sterskalan. – Ni är antikapitalister, men inte socialister – var hör ni egentligen hemma? frågar en reporter från Sundsvalls tidning 1977. – Vi är partipolitiskt obundna. Varken den kapitalistiska eller den planekonomiska modellen har visat sig fungera särskilt bra. Då måste vi ha något annat. Och vi behöver inte vänta på en total samhällsförändring för att genomföra våra idéer. Vi har redan

Medlemstidningen JAK information utkommer med fyra nummer per år. En prenumeration kostar åtta kronor.

”Vi är partipolitiskt obundna.” satt igång, svarar Per Almgren och beskriver rörelsens alternativ som ”marknadsekonomi i ett räntefritt samhälle”. ·

Bild: Alf Ol sson

Konstnär Alf Olsson skapar skulpturen ”JAK-mannen” på 1970-talet. Människan som sliter sig lös från räntans bojor, finns även på vykort och informationsmaterial. grus & guld · 3/2015

21


1980

foto: TopFoto/T T

JAK börjar växa

Michael Douglas, som Gordon Gekko, i filmen Wall Street har blivit symbol för finansmarknaden på 1980-talet. JAK utgör en kontrast – men det är nu organisationen börjar växa.

foto: privat

Per Almgren uppfann JAKs sparlånesystem och var drivande i ut­ vecklingen av JAK fram till 1990-talet.

Girighet är bra, säger Gordon Gekko i film­en Wall Street på 1980-talet. Kredit­ marknaden avregleras och tidningarnas eko­ nomisidor förvandlas till tjocka bilagor med tips på hur man kan tjäna pengar på pengar. JAK utgör en skarp kontrast. Men det är nu föreningen börjar växa. Per Almgren håller föredrag runt om i landet och privata donationer gör det möjligt att trycka upp informationsmaterial. Allt fler miljöintresserade ansluter sig och muslimer, vars religion påbjuder räntefri finansiering, upptäcker organisationen. Några lokal­ ombud börjar informera om JAK på sina hemorter och under kortare perioder uppstår några lokalavdelningar. Samtidigt forsätter sparlåneverksamheten att utvecklas. • På a-konto sätts nu pengar in som kan lånas ut till alla slags projekt en medlem vill finansiera. • Pengar på b-konto kan bara lånas ut till projekt som är förenliga med ”god resurs­ hushållning och fördelning, hänsyn till miljö och ekologi samt god psykisk och fysisk hälsa”. • C-kontot används av medlemmar som vill ha JAK som mellanhand, i stället för att låna ut privat till ett bestämt ändamål. På 1980-talet går det även att få in sin lön

på JAK – och skickar medlemmarna in sina räkningar så betalas de direkt från JAK-kon­ tot via postgirot. Det börjar bli tufft att sköta allt på ideell basis. En bokföringsbyrå 22

grus & guld · 3/2015

i Skövde, som drivs av två mångåriga med­ lemmar anlitas. Bakom kulisserna läggs även en del arbete

ned på juridiken. En medlem uppmärksammar att en ny bankrörelselag håller på att göra verksam­ heten illegal. Riksdagsledamöter kontaktas och JAK får igenom ett undantag för fören­ ingar som driver finansieringsverksamhet utan vinstintresse. – Dåvarande bankinspektionen kom till vårt lilla kontor flera gånger. De hade svårt att förstå att vi arbetade helt utan vinstsyfte, berättar Eva Stenius, som bemannade konto­ ret ideellt på 1980-talet. Även skattemyndigheten uppvaktas, men vill inte låta JAK-fonden göra avdrag för sina kostnader. Hela sparlåneverksamheten läggs därför över i en ekonomisk förening som kallas Toroiden. Något som senare ska visa sig vara mindre bra.

”Det börjar bli tufft att sköta allt ideellt.” När decenniet närmar sig sitt slut har föreningen närmare 2 000 medlemmar som tillsammans sparar cirka 19 miljoner kronor och lånar 16 miljoner kronor, enligt JAKblad­et som medlemstidningen nu heter. ·


1990

foto: Leif Engberg/DN/T T

En dramatisk utveckling Klockan är tjugo minuter över tre den

16 september 1992. Riksbankschef Bengt Dennis förklarar med sammanbiten min att kronans växelkurs ska försvaras till varje pris. Styrräntan, som redan har höjts i flera omgångar, chockhöjs nu till 500 procent. Inom loppet av en månad får JAK 6 000 nya medlemmar. Privatekonomin blir ett viktigare skäl än tidigare att ansluta sig och medlemskurvan, som redan börjat stiga kraft­igt, ökar nu brant mot en topp på näs­ tan 40 000. – För två–tre år sedan var det till och med svårt att få in egna insändare. Nu är det tvärtom. JAK-idén blir mer aktuell ju oroliga­ re det blir i bankvärlden, säger Per Almgren till medlemstidningen som hittar honom dold bakom ett berg av disktetter, papper och dataskärmar. Mediebevakningen är i huvudsak positiv. Nya medlemmar sätter in stora summor i hopp om att kunna lägga om dyra rän­ telån till JAK när de uppfyllt kravet på sex månaders försparande. Det tas till och med vanliga banklån för att kunna samla spar­ poäng hos JAK. Med mer pengar i kassan ökar både be­ hovet och möjligheterna att låna ut. Fördel­ ningstalet, som styr lånens storlek stiger och räntan på de pengar som inte kan lånas ut blir för första gången en större intäkt att förhålla sig till. Tillsvidare sparas den för att senare kunna användas till upplåning om inte likviditeten skulle räcka när alla nya sparare vill låna.

I slutet av 1992 sparar medlemmarna näs­ tan 245 miljoner kronor och drygt 150 mil­ joner av dem är utlånade. I den nyinköpta och renoverade officersvillan på Vasagatan i Skövde arbetar elva fast anställda samt flera extrainkallade för att hinna med insättningar och uttag. Likaså lyser flitens lampa sent på JAKs informationskontor i Hälsans hus i Stockholm, som har tre anställda, prakti­ kanter och extrapersonal.

”Räntan chockhöjs till 500 procent.” Utåt sett är 90-talets första år framgångs­

rika för JAK, men bakom ytan gnisslar det rejält. Verksamheten är inte rustad för den snabba tillväxten. Revisorerna efterlyser professionalisering. Den komplicerade orga­ nisationen försvårar insyn och transparens. Speciallån ges utanför gällande regler för att öka balansen mellan in- och utlåning. Med­ an stämman nu har valt in nya medlemmar i styrelse och fördelningsnämnd så drivs den dagliga ”bankverksamheten” i den ekono­ miska föreningen Toroiden, som huvudsak­ ligen består av JAKs pionjärer. Männen som levt med JAK så gott som all sin vakna tid de senaste trettio åren kommer på kant med den nya generationen.

Riksbankens Bengt Dennis håller press­ konferens om det ekonomiska läget i september 1992. grus & guld · 3/2015

23


foto: Åke Mobr andt

1991 köps JAKs huvudkontor på Vasagatan i Skövde in och renoveras.

Den infekterade stämningen kulminerar i en uppslitande konflikt om ett kreditären­ de. Är låntagaren en bedragare – eller en medlem som behöver anstånd och ytterligare lån för att få fart affärerna och kunna betala tillbaka sina lån? Åsikterna går isär. När det uppdagas att en stor summa peng­ ar ska betalas ut i strid med styrelsens och fördelningsnämndens vilja blir det en drama­ tisk kamp om datorerna i Skövde. Utbetalningen stoppas, men brytningen blir total. JAK Riksförening tar över all verksamhet – inklusive personalen – från Toroiden. Fem medlemmar utesluts, bland dem både Per Almgren, Åke Mobrandt och Henry Åsling. Året efter ombildas JAK till en ekonomisk förening vars styrelse får det övergripande ansvaret för samtlig verksamhet. – Min uppfattning är att veteranerna brann så mycket för sin uppfattning att de inte trodde att styrelsen begrep föreningens bästa. Därför mörkade de sina åtgärder och gjorde därmed mig och de andra i sty­ relsen och fördelningsnämnden till sina motståndare både etiskt och juridiskt, säger Oscar Kjellberg, som nu blir vd. En ny era inleds. Men problemen är inte slut.

samtal om att förlusten efter de omstridda krediterna redan vänts i överskott och att en förlikning görs mellan JAK och Toroiden. Men det blir också samtal om hur ekono­ min i stort borde fungera och varför man inte vill ha sina pengar i en affärsbank. – Vi klarar den här tiden tack vare att vi har så många välinformerade och enga­ gerade medlemmar som kan förklara vad JAK står för och hur JAK fungerar, säger Ann-Marie Svensson, som anställts för att arbeta med medlemsverksamheten i början av 1990-talet.

”Verksamheten är inte rustad för tillväxten.”

Företagsekonom Stefan Yard vid Lunds universitet räknar frånvaron av sparränta som en kostnad och kommer fram till att JAK-lån ofta är en dålig affär. Dessutom rapporterar media om polisanmälningar och kreditförlus­ ter efter konflikten med Toroiden. Oron sprider sig bland medlemmarna. Telefonerna går varma hos aktiva runt om i landet. Det blir samtal om att JAKs fas­ ta kostnad är svår att jämföra med rörliga bankräntor, såsom Yard har gjort. Det blir

24

grus & guld · 3/2015

foto: sv t

Precis som andra media följer nyhets­ programmet Rapport den dramatiska ränteutvecklingen. Ett inslag om JAK anmäls till granskningsnämn­ den av en tittare som tycker att det varit för okritiskt.

Samtalen fortsätter. För nu börjar många av de nya medlem­ marna, som satt in stora summor, att ta ut dem. Sparandet avtar samtidigt som större krediter har beviljats – och försöken att få till ett likviditetssamarbete eller låna upp pengar från andra banker stöter på patrull. Fördel­ ningstalet, som styr hur stora nya lån kan bli, minskar kraftigt. Det blir lånekö. I fyra år. – Är JAK en lotteriverksamhet? undrar Ulf och Barbro Carlberg i medlemstidningen i början av 1995. Deras vänner har fått låna när det fanns mycket pengar i systemet. Förutom grund­ lånet som alla är berättigade till utifrån sitt förspar­ande får vännerna ett tilläggslån på 19 gånger så mycket. Själva har de också försparat, men när de lämnar in sin låneansökan har fördelnings­ talet sjunkit och summan de kan låna räcker inte långt. Dessutom måste de vänta. Besvikna lämnar de JAK och tar med sig sina pengar. Och det är det fler som gör. Det går så långt att styrelsen förbereder en avvecklingsplan. – Vi närmade oss gränsen där det inte skulle gå längre, men i sista sekunden vände det, berättar dåvarande bankchefen Hans Gefvert.


Efter detta aktiveras en ny styrspak i spar­ lånesystemet: spar­poängsfaktorn. Tidigare har en sparad krona under viss tid gett rätt till ett lika stort lån på motsvarande tid. Nu ges i stället sparpoäng efter förhållandet mellan in- och utlåning. Bankkrisen på 1990-talet ruskar inte bara

I början av 1990-talet tar också en dis­

kussion fart om hur demokratin inom JAK ska se ut. Trots den stora medlemstillström­ ningen samlar föreningens högsta beslu­

”Folkbildning uppnår dubbla syften.”

Informationsmaterial 1994.

Foto: Anders Litborn

om i JAK. Den slår hårt mot lokala spar- och föreningsbanker som har tagit stora risker. Många av dem överger nu sina traditionella ägarformer och går samman i aktiebolag. JAK ser en ny roll som ”den goda folkbanken”. – Sparbankernas misstag var att de glömde bort styrkan hos den folkliga förankring de en gång växt sig stora på, skriver dåvarande ordförande Jerker Nordlund i medlemstid­ ningen. – I takt med vår tillväxt måste vi kraftigt stärka den lokala verksamheten. Vårt mål måste vara att det i varenda stad eller by ska finnas en JAK-avdelning. 1993 fattar styrelsen ett strategiskt beslut om att JAK ska växa genom ideella insat­ ser lokalt. Organisationen ska inte vinna anhängare genom reklam och ett fåtal väl synliga ledare, utan genom att människor talar ekonomi med varandra på hemma­ plan. För att stötta det lokala arbetet inrättas några tjänster centralt som framför allt ska arbeta med kursverksamhet. För att få kalla sig auktoriserat JAK-ombud ska man ha gått en studiecirkel om räntefri ekonomi, helg­ kurs i tre steg och gjort praktik på Skövde­ kontoret. – Genom att arbeta med folkbildning upp­ når vi dubbla syften: större möjlighet att delta i den demokratiska processen och motivation att väcka intresse för JAK och sprida idén om räntefri ekonomi, säger Ann-Marie Svensson, som blir samordnare för verksamheten. I slutet av 1994 finns det 70 lokalombud och 24 lokalavdelningar. Antalet lokal­ avdelningar har sedan dess legat runt 20 stycken, medan lokalombuden – som idag kallas ideella resurspersoner – har ökat till 825 stycken.

tande organ som mest hundra medlemmar. 1994 föreslår styrelsen att JAK ska delas in i valkretsar som förbereder stämmofrågorna och väljer ombud till årsstämman. Stämman håller inte med. I debatten pekas det på hur andra kooperativa rörelser med fullmäktigesystem har stelnat med åren. En demokratigrupp tillsätts, som tar sig an frågan med stort engagemang och hösten 1994 lägger fram förslaget ”sann demo­ krati”. Tanken är att fler ska kunna delta i besluten genom att behandla stämmofrå­ gorna under en längre tidsperiod då såväl inlägg som omröstningar kan ske hemifrån via telefon, dator, post eller fax. Förslaget testas genom att i en rådgivan­ de omröstning ta ställning till om det ska genomföras. Av 444 röstande tycker 78 procent att så ska ske. Men alla är inte övertygade. Demokratigruppen får stämmans uppdrag att fortsätta sitt arbete och för in möjligheten att välja ombud om man vill. Och så länge man vill. En provstämma som ska vara i 3–5 år inleds. Men samtidigt växer motsättningarna

Oscar Kjellberg är JAKs vd 1992–2003. Därefter är han utvecklings­ direktör och ansvarig för omvärldsanalys, risk- och regelefterlev­ nad fram till 2009.

mellan de som önskar ett fullmäktigesystem och de som förespråkar den nya modellen. Det går så långt att en konfliktlösare kallas in. Men samsyn nås inte och systemet med en fysisk årsstämma där alla medlemmar har en röst fortsätter. Först 2009 återupptas processen som nu ska gå i mål 2016. 1990-talet är också ett decennium som präglas av förändrad lagstiftning, vilket resulterar i ett stort ögonblick på Valborgs­ mässoafton 1998. På JAKs huvudkontor i Skövde glittrar solen i ciderglasen och snittarna är vackert upplagda. grus & guld · 3/2015

25


1993–2000 heter JAKs medlemstidning Räntefri. Sedan byter den namn till Grus & Guld.

Klockan 13.00 stoppas datasystemet. Den ekonomiska föreningen träder i likvidation. Revisorn försäkrar sig om att startkapita­ let som krävs finns på plats och kontaktar Finansinspektionen. Strax ligger ett bevis på att JAK nu har registrerats som bank i faxen. Datasystemet startas åter upp. JAK Medlems­ bank är i gång och de nu 20 000 medlem­ marna kan kalla sig bankägare. – Det känns som om vi har klarat en hård examen på att vi har organiserat verksam­ heten så att insättarnas medel är skyddade, och att vi inte riskerar att gå omkull, säger vd Oscar Kjellberg till medlemstidningen, som nu heter Räntefri. Redan när JAK ombildas till ekonomisk förening 1993 kommer signaler om att det kan bli omöjligt att driva sparlåneverksamhet utan banktillstånd. Såväl EU-medlemskapet som bankkrisen leder till nya regler. Men det dröjer tills läget klarnar och under tiden för­ bereder sig JAK. Ett fåtal medlemmar ogillar, men de flesta vill att JAK ska bli bank. – Vi såg det inte alls som självklart att vi skulle få banktillståndet och det lades ned

”JAK har klarat en hård examen.” ett fantastiskt jobb på att få startkapital, reg­ ler och rutiner på plats, säger Monjia Manai Sonnius, ordförande och styrelseledamot under denna tid. – Vi ville minimera risken att Finansin­ spektionen skulle reagera på något och blev väldigt försiktiga med vad vi sa och gjorde, vilket nog retade en del medlemmar. När lagen om medlemsbanker träder i kraft 1 januari 1996 står det klart att enda alternativet till en ansökan om banktillstånd är att dela upp JAK i flera mindre föreningar med högst tusen medlemmar i varje. Två år senare har finansinspektionen, riksbanksfull­ mäktige och slutligen regeringen godkänt ansökan. JAK omfattas nu av den statliga 26

grus & guld · 3/2015

insättningsgarantin och verksamheten står under Finansinspektionens kontroll. Sverige har nu sin första räntefria bank. Men vad är syftet med den? Stadgarnas for­ muleringar om att bedriva bankverksamhet på räntefri grund och informera om räntefri ekonomi ger ingen större vägledning. Bilder­ na från broschyrerna i JAKs barndom – där räntan är gökungen som tränger ut den offentliga välfärden eller bojan som fjättrar människan – har ersatts av foton på leende familjer och röda stugor. 78 procent av lånen går till villaköp eller husrenoveringar. – JAK började som en förening med ett starkt ideologiskt engagemang och en vision om ett annat samhälle. När JAK blev större krävde svängningarna i fördelningssystemet, de interna problemen och den förändrade lagstiftningen stor uppmärksamhet och i media blev JAK synonymt med utlåning, säger Monjia Mannai Sonnius. När banktillståndet snart är i hamn skriver hon i medlemstidningen att det nu är hög tid att diskutera hur sparlånesystemet bäst ska användas för att skapa det samhälle JAK eftersträvar. – Såsom det fungerar nu hjälper vi i huvud­ sak privatpersoner att fortare bli skuldfria ägare till sina hus och genom eftersparandet få ihop en rejäl slant för konsumtion. Vi kan förstås hoppas att den används miljövänligt men vi har ingen möjlighet att styra detta, skriver hon. Ett arbete med att ta fram ett ideologiskt program pågår och styrelsen tydliggör JAKs räntfria profil genom att sätta ett socialt rätt­ vist och ekologiskt uthålligt samhälle som långsiktigt mål för verksamheten. 1998 startas en sparpoängsfond för ett ”nyekonomiskt tänkande”. Den som vill stötta verksamhet som ”bi­ drar till långsiktig hushållning med resurser utan att överutnyttja människor och miljö” kan spara till förmån för fonden – och den som vill låna till sådana verksamheter kan ansöka om poänglån. Poängen återbetalas sedan med ett längre innestående efterspar. Först ut är ett ekokafé och ett vindkraft­ verk. Senare inrättas även sparpoängsfonder för kvinnor och solenergi. Dessa upphör när sparpoängssystemet görs om 2003. ·


2000

Foto: Charlot te von Friedrichs

Lokalt och globalt ledamoten Hans Gefvert för tanken om rik­ tat sparande längre än till sparpoängsfonder. Precis som affärsbankerna har byggt upp olika industrisfärer omkring sig vill han att JAK ska bli navet i ett syskonskap av företag och organisationer för miljö-, fred-, solidari­ tet och lokal utveckling. Mot sedvanlig kre­ ditprövning ska dessa kunna låna räntefritt utan motsvarande sparprestation. Sparandet ska de i stället värva sina anhängare att göra. – Insättningsgarantin gör att spararna är säkra på att pengarna inte försvinner. Samti­ digt får de en avkastning som är långt myck­ et bättre än några kronors ränta: att kunna åka förbi bra verksamhet och veta att den kommit till med hjälp av deras pengar, säger han, och ser en ”utvecklingsbank” framför sig som en del av JAK. Samtidigt har 1990-talets ekonomiska globalisering gjort att det finansiella kapita­ let flödar snabbare över gränserna åt det håll där det ger snabbast avkastning. Projekt som inte är kortsiktigt lönsamma får allt svårare att hitta finansiering, speciellt på landsbyg­

Foto: Å sa Furuhagen Vestergren

Den tidigare bankchefen och styrelse­

den. JAK går med i Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva och ser en uppgift i att stärka lokala ekonomier. När så idén om utvecklingsbanken sjösätts 2000 är det under namnet ”bygdebank”. Ett ekologiskt slakteri i Bohuslän blir pilotprojekt. Senare döps idén om till stödsparprojekt och attraherar även tre kommuner.

”JAK vill stärka lokala ekonomier.” Kring millennieskiftet sätts också JAKs

syn på ränta för första gången på allvar under luppen. – Idag sparar folk mer i fonder än på spar­ konton, men pengarna investeras inte där de bor, säger vd Oscar Kjellberg till Räntefri år 2000.

Under 2000-talet upp­ märksammar JAK att lokala ekonomier i såväl Nord som Syd utarmas. Bygdebanken lanseras i Sverige, och den indiska byn Pakkam får stöd till ett lokalt sparlånesystem. grus & guld · 3/2015

27


foto: K arin Backström

JAKs första bankchef Hans Gefvert, utarbetar bland annat ett förslag om stödsparande.

– I längden kan inte samhället bygga på långväga transporter i samma utsträckning som idag. Investeringarna måste börja styras om till produktion som baserar sig på lokala resurser. Ett förslag på bygdefonder – där spararna ska vara med och dela på vinst och förlust – tas fram. Men att JAK ska börja arbeta med riskkapi­ tal är långt ifrån självklart. Sedan organisationens barndom har ränte­ kritiken gällt alla inkomster av kapital – inte bara bankränta. ”Ränta är alla inkomster och utgifter som grundar sig på ägande, av till exempel aktier eller pengar, i stället för på utfört arbete” kan man till exempel läsa i en folder från 1994.

”JAK är del i globala rättviserörelsen.” – Att jobba med en räntedefinition som inte medger någon ersättning om man riskerar det man arbetat ihop gör det svårt att finansiera omställningen till ett uthålligt samhälle, skriver Oscar Kjellberg i medlems­ tidningen, och introducerar samma räntede­ finition som islamska banker har: – När en kapitalägare tar ränta är det att missbruka ett övertag, eftersom den som lånar inte har en garanterad avkastning. Det rättfärdiga sättet är i stället att i förväg avtala hur vinst och förlust ska fördelas. Han får genast mothugg. – Vinsten som ska delas måste alltid beta­ las av någon. Så fort man tar in även konsu­ menterna och samhället i beräkningen så ser man att alla lånekostnader utöver de faktiska administrationskostnaderna är oskäliga, menar en insändarskribent. Några bygdefonder blir det inte. Den ekonomiska globaliseringen drabbar inte bara lokala ekonomier i Sverige. Över hela världen protesterar människor mot att fackli­ ga, sociala, demokratiska, etiska och ekologis­ ka hänsyn åsidosätts när marknader avregleras och skuldsatta länder tvingas privatisera. 28

grus & guld · 3/2015

Efter Världshandelsorganisationen, WTOs möte i Seattle strax innan millennieskiftet tar den globala rättviserörelsen plats på scen. JAK ser sig som en del. – När företag växer och börsnoteras för­ ändras de från att vara ett sätt att försörja sig till att bli värdepapper som konkurrerar med andra värdepapper på kapitalmarknaden. Och där är det tufft. Därför får vi ett minskande antal företag som gör sin verksamhet global och sätter den fria konkurrensen ur spel. Ge­ nom sitt samlade inflytande får de nationerna att inrätta världen efter sina önskningar. I Syd ser många producenter hur priser­ na på deras varor sjunker till bottennivåer. Småbönderna i den indiska byn Pakkam, som kommer i kontakt med JAK, är bara ett exempel. De tvingas låna höga belopp till ut­ säde, och när de inte kan sälja skörden slår skuldfällan igen. För att ta sig ur beroendet av lånehajar vill de i stället satsa på självför­ sörjande ekologiskt jordbruk. JAK avsätter 250 000 kronor för att starta ett räntefritt sparlånesystem i Pakkam sedan stämman beslutat att ränteinkomsterna från överlikviden (det vill säga de sparpengar som inte är utlånade till andra medlemmar) ska gå till projekt i Syd. Det är dock enda gången JAK ger ett ekonomiskt bidrag för att sprida sin idé utomlands. När en irländsk organisation lite senare ber om hjälp att starta en JAK-filial blir beslutet att arbetet i Sverige måste prioriteras när man har begränsade resurser. Dörren för studiebesök står dock öppen. På den knackar intresserade från alla kontinenter, och några år senare beslutar stämman att JAK ska avsätta mer resurser för internationellt arbete. Mellan 2009–2014 finns därför en kvartstjänst för detta. På kontoret i Skövde jobbar personalen i början av 2000-talet för fullt med att göra JAKs banktjänster enklare och fler. Sparandet ökar och det finns mer pengar att låna ut. 1998 införs blancolånen, för att även med­ lemmar som saknar säkerhet ska kunna låna. 2003 görs flera förändringar av sparlåne­ systemet. Fördelningstalet, det obligatoriska försparandet och kravet på sex månaders medlemskap för att få låna avskaffas. Mot­ ståndare menar att eftertanken och hushål­


Oscar Kjellberg får nu i stället en nyinrät­

tad tjänst som utvecklingsdirektör. En av frågorna på hans bord blir hur JAK ska kunna tillfredställa medlemmarnas behov av ett långsiktigt sparande till pension­en. En som har det behovet är Birgitta Rhen­ berg från JAK Järna-Södertälje. I medlemstidningen berättar hon att det varken känns tryggt eller etiskt riktigt att

Foto: Hans Månsson

landet inför en investering går om intet när ”spara först, låna sedan” inte längre gäller. Förespråkarna ser det som en rättvisefråga att även den som inte kan spara innan får låna. Kring millennieskiftet sjösätts också det så kallade ”helbanksprojektet”. Medlemmarna ska inte längre bara spara och låna. De ska kunna få in sina löner (vilket inte varit möj­ ligt sedan 1980-talet) betala sina räkningar via internet och ta ut kontanter med kort. Det handlar om att skapa en modern räntefri bank som är så användbar att medlemmarna helt kan överge de vanliga bankerna. – Om vi låter bli att utveckla bankverksam­ heten riskerar vi att så småningom bara tala om rättvisa, men inte tillämpa den i hand­ ling, skriver ordförande Kåre Olsson i Grus & Guld 2004. Strategin om helbank antas av styrelsen redan 1998, men det dröjer ett tag innan en plan presenteras med målet att JAK ska vara helbank 2005. Tidsplanen kommer dock att revideras många gånger. – Det är en kostnadskrävande process och de investeringar som ska göras måste tas i den takt som ekonomin tillåter, säger Sten-Inge Kedbäck, som 2003 ersätter Oscar Kjellberg på vd-stolen.

hennes pensionspengar placeras på finans­ marknaden. I stället vill hon ha ett lång­ siktigt sparande i reella tillgångar som på ålderns höst garanterar henne bostad, mat och social gemenskap. Ingen lyx, men det grundläggande. Hon är inte ensam. Under tre år i mitten av 2000-talet samlas många medlemmar på tankesmedjor runt om i landet för att diskutera hur ett pen­ sionssparande i JAKs regi skulle kunna se ut. – Det är absurt att våra pensionspengar placeras i det globala kasinot, som både undergräver de lokala ekonomierna och ekosystemet. Risken är dessutom att dessa placeringar minskar i värde, eftersom de ingår i ett ohållbart ekonomiskt system som

Sten-Inge Kedbäck, bankchef och vd på JAK 1996–2005, arbetar bland annat med helbanksprojektet.

”Nya banktjänster utvecklas.” blåsts upp av den hittills billiga tillgången på olja, säger Oscar Kjellberg, som leder smedjorna. – Dessutom behöver omställningen finan­ sieras, och i en osäker tid kan det vara svårt att hitta de säkerheter som krävs för lån. 2007 resulterar smedjornas arbete i ett förslag om att ge JAK ytterligare ett ben att stå på. Genom särskilda investeringskonton ska medlemmar kunna styra sitt sparande till verksamheter de vill bli delaktiga i. Går verksamheten bra får de vara med och dela på överskottet i form av pengar – eller i form Foto: JAK

I början av 2000-talet arbetar personalen på JAKs huvudkontor för fullt med att göra banktjänsterna enklare och fler. grus & guld · 3/2015

29


Foto: Hans Månsson

Kåre Olsson är JAKs ordförande 1992, samt 2002–2007.

foto: k arin backström

KarinMalin Ekström är ordförande i JAK Medlemsbank 2008–2010.

av nyttigheter. Går det dåligt förlorar de. Diskussionen om JAKs räntedefinition väcks nu åter till liv. Åsikterna går isär. Styrelsen tar själv hand om frågan och tjänsten som utvecklingsdirektör avskaffas. – Om jag ger dig pengar så du kan odla morötter. Varför ska då jag sedan få mo­ rötter – inte alla de andra som inte hade några pengar att ge dig? frågar medlemschef Ann-Marie Svensson på ett höstseminarium tillägnad frågan 2009. – Ansvar och solidaritet finns inte med när man talar om ränta. Men om man tar ansvar för en verksamhet och samtidigt en risk är det en annan sak. Jag är emot speku­ lation, men för ekonomiskt ansvarstagande med moral, säger Anders Kuoru på samma seminarium. Så småningom kommer styrelsen fram till att verksamheten inte ryms inom JAK och några år senare resulterar processen i JAKs första räntedefinition. Ett helt nytt avsnitt om etisk ekonomi skrivs även in i regle­ mentet. Där kan man nu läsa att JAK enbart stödjer delad vinst och förlust i verksamheter om man har ett nära och aktivt ägande, det vill säga om man är med och arbetar i pro­ jektet. Annars betraktas det som att tjäna pengar på pengar.

”JAKs räntesyn sätts under luppen.” Men det står också att JAK kan samarbeta med ”närbesläktad verksamhet” om den utgör bättre alternativ i förhållande till övrig omvärld. Såväl prioriteringen av helbanksprojektet,

omorganisationen i ledningen och styrelsens hantering av idéerna om ett bo- och pen­ sionssparande väcker kritik. – Jag ser en utveckling där bankverksam­ heten tar över hela föreningen, varnar styrel­ seledamoten och tidigare bankchefen Hans Gefvert i Grus & Guld. 30

grus & guld · 3/2015

Han menar att kostnaderna för helbanks­ projektet snöper alla andra utvecklingsmöj­ ligheter i sin linda och att JAK inte klarar att hänga med i storbankernas ständiga utveckling av nya produkter. I stället vill han förädla det han ser som unikt med med­ lemsbanken: möjligheten att hjälpa fattiga människor över hela världen till ekonomisk frigörelse – och att rikta sparpengar till en hållbar samhällsutveckling. Det hörs även kritik mot att JAK inte hörs mer i media. – Vi borde debattera räntan på ett medvetet strategiskt sätt på riksplanet, skriver Petra Modee i medlemstidningen och vill se mer central kommunikation. Ordförande Kåre Olsson däremot, menar att JAK måste stärka sig självt för att kunna vara ett levande exempel på att det går att lösa sparande och lån på ett rättvist sätt utan ränta. Konsolidering är nyckelord: Banken måste gå med plus för att stärka det egna kapitalet. Och idén sprids bäst genom folk­ bildning och samtal medlemmar emellan, menar han. På stämman 2008 lanserar en grupp oppo­ sitionella ett alternativt styrelseförslag. De får inte stöd av stämman. Men på ett sätt påverkar de ändå händelse­ utvecklingen: En tredje ordförandekandidat kliver fram, med argumentet att hon står så­ väl för förnyelse som styrelseerfarenhet – och sittande ordförande Kåre Olsson avsäger sig uppdraget till förmån för 37 år yngre Karin­ Malin Ekström. Nya ledningen får en tuff start när några stora sparare tar ut sina pengar samtidigt. För första gången efter krisen på 1990-talet får JAK bromsa utlåningen genom att sänka den medlemsdel som alla nu kan ansöka om att få låna, utan att ha sparat innan. Men likviditeten stiger snart, och andra utmaningar står för dörren. 15 september 2008 går Lehman Brothers, en av världens största investmentbanker, i konkurs. Finanskrisen sprider sig över världen. JAKs omvärldsanalytiker varnar för en fas med krympande ekonomi, deflation och noll­ ränta – och beskriver hur ökat sparande och minskad utlåning är typiskt för sådana tider. ·


2010

foto: Andrew Kelly/EPA /T T

Sämre ekonomi I JAKs unga år är ränteläget i samhället

Men samtidigt som ränteläget ställer till

problem för den egna verksamheten blir sys­ temfelen i ekonomin – som JAK uppmärk­ sammat ända sedan 1965 – allt tydligare. Fler protesterar mot spekulation, omfördelning och ohållbar skuldsättning. Fler ifrågasätter ständig ekonomisk tillväxt. Fler funderar även över hur pengar skapas – vilket blir en nygammal fråga på JAKs agenda. Intresset för att diskutera alternativ är stort. I finanskrisens spår slår deltagaranta­ let på JAKs kurser rekord. Kontakter knyts med JAK-liknande initiativ i flera krisdrabba­ de europeiska länder. Medlemsantalet ökar dock fortfarande bara långsamt. Och några större avtryck i det offentliga samtalet gör inte medlemsbanken. Till skillnad från tidigare finns det nu en uttalad vilja att ändra på detta. Styrelsen by­ ter strategi. Ränteintäkterna används lite till för att satsa på IT och kommunikation. – Med effektiva interna system kan vi nå

ut till fler med vad vi har att erbjuda. På så vis kan vi bli fler som delar på kostnaderna, säger Lotta Friberg som nu är ordförande. En ny vd, som ska kunna agera mer utåtriktat, rekryteras också. Ytterligare en följd av finanskrisen blir dock nya direktiv och förordningar. – Vi har haft en explosion av nya regler de senaste två åren. Det är komplicerat att bedriva bankverksamhet. Det kräver en väx­ ande del av resurserna och kommer fortsätta att göra det, säger medlemsrevisor Johan Thelander på stämman 2015. Trots att nya låneformer har lanserats räcker inte intäkterna till allt, och 2015 sätts all central idé- och medlemsverksamhet på sparlåga. JAK-idén uppstod i Danmark under depres­ sionen på 1930-talet. JAK i Sverige tog fart under bankkrisen på 1990-talet. Idag varnar många för bubblor och fördju­ pad ekonomisk kris. – Vi har en kortsiktig ekonomi som inte är hållbar. Att JAK står för en annan modell blir tydligare i kristider – och vi behöver vara förberedda för att kunna ta med fler i vår praktiska verksamhet, säger styrelseledamot Uffe Madsen. Ordförande Lotta Friberg ser nu ett antal år framför sig då regelefterlevnad och hel­ banksprojekt måste prioriteras. – Vi kan inte göra allt, och när vi brinner för att förändra världen får vi inte glömma att vi ändå är nästan 40 000 medlemmar som talar om räntefrihet och väcker tankar om ett annat sätt att se på ekonomi. ·

I finanskrisens spår protesterar bland annat Occupy Wall Street mot att vanligt folk får betala för misstagen i finanssek­ torn. JAK märker ett ökat intresse. Sparande och medlemsantal ökar, men samtidigt minskar utlåning och intäkter.

Foto: K arin Backström

högt. Det är lätt att relatera till viljan att frigöra människan från räntans kostnader. I JAKs medelålder krävs en mer komplice­ rad argumentation. Ränteläget har gått ned. Sparandet ökar, utlåningen minskar. Och med vikande utlåning, sjunker JAKs intäkter. Dessutom betyder lägre ränta mindre avkast­ ning på sparpengar som inte är utlånade. 2010 beslutar styrelsen att verksamheten inte får vara beroende av ränteintäkter. De får endast användas för att stärka bankens egna kapital, som efter nya bokföringsregler 2008 har minskat. Osthyveln tas fram. JAK sparar 2 miljoner i verksamheten.

Lotta Friberg är ordförande i JAK Medlemsbank sedan 2011.

Källor jak Danmark: Bogen om J.A.K, J.A.K – en bevægelse i og med tiden. JAK Sverige: Medlemstidningar 1970-2015 , årsberättelser, informationsmaterial, intervjuer, pressklipp, intervju med Åke Mobrant av Georgio Simonetti (Youtube). grus & guld · 3/2015

31


32

grus & guld ¡ 3/2015


De flesta som varit på ett JAK-evenemang har träffat Eva Stenius. Hon är den medlem som varit aktiv längst.

Missionär för rättvis ekonomi Hon blev aldrig den missionär hon ville bli som barn. Men hon har spridit idéer om rättvis ekonomi runt hela världen. Efter femtio år med JAK är Eva Stenius stolt, men långt ifrån nöjd. TEXT Karin Backström Foto Niklas Björling

ka vi förändra det ekonomiska systemet så räcker det inte att skapa en räntefri nischbank i Sverige. Vi måste samarbeta med människor som delar våra värderingar över hela världen, säger Eva Stenius. – Lidandet, nöden och klimathotet är en utmaning för oss att göra mer. De flesta som varit på något JAK-evene­ mang har träffat henne. Eva Stenius är den medlem som varit aktiv i JAK allra längst – närmare bestämt under så gott som hela

organisationens historia. Hon har både arbe­ tat ideellt, varit förtroendevald och anställd. Och trots sin milda och vänliga framtoning har hon aldrig varit rädd för att säga vad hon tycker. – Det är bra att vi har kunnat bygga upp en alternativ bank, men om det stannar där är det frustrerande. Räntekritiken handlar ju inte bara om bankränta, utan om att den som redan har inte ska kunna berika sig och få makt på bekostnad av den som inte har. Det borde vi tala mycket mer om nu när bankräntan är låg. grus & guld · 3/2015

33


Det var engagemanget för fred som förde Eva till JAK 1965. Sedan dess har hon blivit inbjuden av vänner i nästan tjugo länder för att sprida tanken om en räntefri ekonomi.

34

grus & guld · 3/2015

Hösten 1965 – mitt under brinnande Viet­ namkrig – hade hon just börjat studera sociologi i Lund. En stor del av fritiden gick till engagemanget i fredspolitiska föreningen Pax, där hon var ordförande. Speciellt intres­ serad av ekonomi var hon däremot inte. Men en föreläsning med direktören i den danska JAK-banken, Halfdan Kristiansen förändrade detta. – Jag insåg att vinstjakten ligger bakom såväl krig som förtryck. USA slog vakt om

sina ekonomiska intressen i Vietnam. Och en massa hyggliga aktieägare förväntade sig utdelning på sina aktier, som bland annat fanns i krigsindustrin. I tankarna bakom JAK hittade Eva de icke­ våldsmetoder för att förändra världen som hon sökte. Hon tänkte att bara människor förstår konsekvenserna av det ekonomiska systemets omfördelning, så kommer de inte längre sträva efter största möjliga förränt­ ning av sina pengar. I stället kommer de


”Vi måste göra en mycket djupare analys av räntans roll.”

och småbarnsår, så fortsatte de att arbeta för den räntefria idén tillsammans.

vilja låna ut dem räntefritt för att möjliggöra nyttigheter och täcka mänskliga behov. – I JAK ville vi skapa en alternativ solida­ risk finansmarknad som, i takt med att fler gick med, skulle dra undan pengar från den vanliga giriga marknaden, berättar hon. Att hon fick med sin då nyblivne make, Per Almgren, ser hon som sin största insats för JAK. Och även om äktenskapet snart tog slut när han blev drivande i gruppen som skötte och utvecklade JAK parallellt med heltidsjobb

Kanske grundlades Eva Stenius engage­ mang för fred och rättvisa redan när hon föddes rakt in i brinnande krig 1940. Pappa sjökaptenen hade tidigt förstått vad Hit­ ler gick för och gjort sig osams med flera hemma på den skånska landsbygden. Han seglade för den brittiska handelsflottan och fick ett varningsbrev med officiella tyska stämplar. Evas mamma tog med sig sin då två år gamla dotter till England, undan en befarad invasion även av Sverige. Eva minns inte mer av kriget än att ”fönst­ ren kunde ramla ur”, men minnet av den glädje som freden framkallade är tydligt. Alla skrattade och dansade och familjen återvän­ de hem. Evas värld fortsatte dock att sträcka sig längre än till nationsgränserna. Pappa tog med henne på resor och mamma hade ofta missionärer hemma som visade bilder och berättade. Lilla Eva ville också bli missionär när hon blev stor. Att alla ”är bröder och systrar” och att man ska hjälpa sina medmänniskor var självklart hemma – och Eva både såg, förstod och störde sig tidigt på att alla inte hade det lika bra som hon. Eva Stenius talar lågmält och engagerat,

tappar en tråd och plockar upp den – eller en ny – samtidigt som hon ställer fram te och ost i glasverandan på huset på Mörkö grus & guld · 3/2015

35


Namn

Eva Stenius

Ålder 75 år

ort

Mörkö

aktuell som

Aktiv medlem i JAK sedan 1965, anställd för att jobba med JAKs kursverksamhet 1991–2005, för närvarande ledamot i valberedningen.

utanför Järna. Bland pelargonierna på fönster­brädan står dockor från olika länder. Eva blev aldrig missionär. Hon blev inte JAKs internationellt ansvariga heller. Men ändå är hon den som har spridit JAKs idéer mest utomlands, närmare bestämt till ett 20-tal länder, på samtliga kontinenter. Konferenser, möten, mässor och tv-framträdanden har stått på agendan. – Det som framför allt uppskattas är att vi kombinerar våra idéer med ett konkret exem­ pel som visar att en rättvis finansieringsverk­ samhet är möjlig, säger hon. – Här hemma ses vi ofta som en liten kuriositet, men utomlands tas JAK emot som en stor nyhet. När Eva Stenius gick med i JAK 1965 sågs

det räntefria sparlånesamarbetet bara som första steget i en folkrörelse för att avskaffa kapitalismen – och den håller sig ju långt ifrån inom Sveriges gränser. Nu önskar hon att JAK, fyllda 50, ska bli bättre på att knyta kontakter och bygga allianser. Både här hem­ ma och internationellt. – Titta bara på hur demokratin i Grekland hotas när ekonomiska intressen får bestäm­ ma hur landet ska styras, säger Eva. – Det handlar inte om att några speciella personer eller grupper gör fel utan om hur själva systemet är uppbyggt.

För att JAK ska kunna bidra till ett större nytänkande menar hon att medlemsbanken måste satsa på mer kunskap. – Vi måste göra en djupare analys av räntan och sambanden mellan ekonomi och ekologi. Där tycker jag inte att vår kursverk­ samhet har nått tillräckligt långt, säger hon. Vidareutbildning och fördjupningskurser har ofta efterlysts inom JAK, men idag är all central idé- och medlemsverksamhet satt på sparlåga av ekonomiska skäl.

”Utomlands tas JAK emot som en stor nyhet.” – Vi binder upp en stor del av våra resurser till bankverksamheten och styrelseledamöter­ na absorberas av de krav som en bank måste uppfylla. På så sätt är inte vår organisation idealisk längre, säger Eva Stenius. – Men det handlar också om hur vi an­ vänder de resurser som ändå finns. Och det behövs fortfarande väldigt mycket ideellt arbete om vi ska komma vidare. Där ser jag med stort hopp på lokalavdelningarna och den yngre generationen. Efter femtio år med JAK är Eva Stenius

Eva Stenius beskriver JAKs första tid som eldsjälsfasen. Därefter följer entreprenörs­ fasen, organisations­ fasen och administra­ tionsfasen. Nu tror hon på en ny eldsjälsfas. 36

grus & guld · 3/2015

stolt, men långt ifrån nöjd. – Jämfört med vad jag föreställde mig när vi började så har vi inte kommit långt. Men vi har sått frön till ett ifrågasättande av den rådande ekonomiska modellen och visat att en finansieringsverksamhet som bygger på samarbete, inte exploatering, är möjlig. Det kan komma en brytningspunkt där det plötsligt händer mycket på en gång – och då tror jag vi har varit med och förberett för en mer solidarisk ekonomi. – Jag är tacksam för att jag har fått vara med i det arbetet. ·


grus & guld ¡ 3/2015

37


tips

Gillar du tårta? Gillar du världen? Vill du dessutom må bra? Då är den här klimatvänliga och resurseffektiva tårtan – med säsongens bästa råvaror – något att baka till JAKs 50-årsdag.

Fira JAK med tårta! Recept, text och foto:

Louise Dahl och Ann Sellbrink/ Klimatmat

Det goda vi äter kan vara lite bättre för både oss och vår omvärld. JAK-tårtan skapa­ de vi därför med följande utgångspunkter:

Läs mer: Mer om hållbara matvanor, fler recept och praktiska klimatpyramider – som påminner om vilka råvaror som är i säsong just nu – hittar du bland annat på www.klimatmat.se 38

grus & guld · 3/2015

• Utgå från säsongens närproducerade råvaror. I september är både nypon och hjortron som bäst i vår del av världen. Vi avstår från ananas och kiwi och utforskar vad som växer här just nu. • Välj en hållbar mängd mejeriprodukter. I vårt recept är tårtbotten helt vegansk för att minska klimatpåverkan. Sedan vill vi gärna fortsätta njuta av öppna, artrika marker och en hållbar mjölkproduktion i vårt när­ område, så därför valde vi att toppa tårtan med ekologisk grädde. • Välj ekologiskt. När vi bakar använder vi ekologiska råvaror, för klimatets, djurens, producenternas och vår egen skull. Extra

viktigt är det när det gäller saker som mås­ te importeras, som mandlar. • Släng inte maten. Om nu bönspad fungerar lika bra som ägg att baka på, ska vi då skölja bort det? Självklart inte! Vi sparar på resurser­ na och minskar svinnet så gott vi kan. Tårtan innehåller också en nyttig hemlig­

het, bönorna. Vi gillar att bjuda på godsaker som gör matgästerna gott. I det här fallet hjälper bönorna till att sakta ner kolhydrater­ na, ger fibrer och dessutom fullvärdigt prote­ in, då de kombineras med spannmål. Ingen blodsockerblues utan mer ork och näring. Och till sist: Skönheten. Vackra saker är ofta goda. Med inspiration från både guld och grus blev vår tårta ett riktigt konstverk. Baka klokt, vackert och gott!


Guldtårta med nyponcurd och rostad mandel

1.

2.

Botten

Nyponcurd

1 tetra à 380 g stora vita bönor (spara spadet!) 2 dl riven squash 3 msk kokosolja (rapsolja går också bra) 2 dl socker 3 dl vetemjöl 1 msk bakpulver 1 tsk äkta vaniljpulver

2 msk nyponskalmjöl 2 ägg 2 dl socker 2 msk smör 1 citron, pressad saft

Mosa bönorna, antingen med en potatisstomp eller i en matberedare. Blanda därefter alla de övriga ingre­ dienserna. Vispa sedan bönspadet (cirka 1–1,5 dl) med några droppar citron, äppelcidervinäger eller annan syra. Använd en elvisp. På några minuter har du ”marängskum”. Syran gör att skummet blir hårt lättare. Vänd ner skummet i smeten och grädda i en 23 cm springform eller två stycken 15 cm stora i 175 grader cirka 40 minuter eller tills kakan är torr (kolla med en sticka).

Blanda nyponskalmjöl, citronsaft och 1 dl socker i en kastrull. Låt sjuda tills sockret smält och blandningen tjock­ nat. Vispa äggen med 1 dl socker tills det är vitt och luftigt. Vänd därefter ner äggblandningen i nyponkastrullen och sjud tills det är krämigt. Var noga med att röra om så att det inte blir äggröra. När blandningen blivit krämig och tjock, rör ner smöret och låt sval­ na ordentligt.

4.

Topping 5 dl vispgrädde 0,75 dl mandel 1 msk bipollen (valfritt!) Ätbara blommor och blad till exempel ringblomma, blomsterkrasse och oxalis. Rosta mandeln i 175 grader i cirka 10 minuter. Låt svalna och hacka den där­ efter grovt. Vispa grädden ganska hårt.

3.

Hjortronsylt 250 g hjortron, frysta eller färska 2 dl syltsocker Blanda hjortron och syltsocker i en kastrull, låt koka under omrörning i cirka 4 minuter. Låt det svalna or­ dentligt. Om man har svårt att få tag på hjortron går det lika bra att använ­ da samma mängd havtorn i stället.

5.

Sätta samman Dela bottnarna i antingen två delar om du använt en 23 cm form eller i fyra delar om du har använt två 15 cm formar. Bred nyponcurd och grädde mellan bottnarna, lägg i ihop till en tårta. Täck sedan hela tårtan med vispad grädde. Toppa med hjortron­ sylten, är det mycket saft så försök att sila av bären en aning innan de läggs på tårtan. Garnera med ätliga blom­ blad, hackad mandel och bipollen. Ät, njut – och fira att JAK fyller 50 år!. grus & guld · 3/2015

39


KALLELSE TILL EXTRASTÄMMA MED JAK MEDLEMSBANK 10 OKTOBER KL 10.00 I SKÖVDE Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas till extrastämma på Vasagatan 14 i Skövde, lördag 10 oktober kl 10.00. Stämman kommer att behandla fyllnadsval till styrelsen, höjning av grundinsats samt stadgeändring om styrelsens sammansättning. Bakgrunden till extrastämman är att den samlade finansiella kompetensen i styrelsen behöver höjas för att möta de ökade kraven på en bankstyrelse. MER INFO PÅ JAK.SE/STAMMA ANMÄLAN TILL STÄMMAN: JAK@JAK.SE

20-22 NOVEMBER I HÄRNÖSAND

EKONOMi FESTIVAL ANMÄLAN OCH INFO Cicci Andersson cicci.andersson@telia.com 070-5101036

jak.se/ekonomifestival2015

40

grus & guld · 3/2015


på gång i jak

Hallå där

Allt fler vill låna

Utlåningen ökar just nu i JAK, men samtidigt amorteras gamla lån så

den totala lånestocken påverkas bara marginellt. För närvarande måste den som ansöker om ett JAK-lån vänta 3–4 veckor på besked. Anledningen till de ökade handläggningstiderna är att det kommer in i snitt nästan tio låneansökningar fler per vecka, jämfört med samma tid förra året. Prognosen för helåret är nu att nyutlåningen ökar till 200 miljoner kronor från förra årets 172 miljoner kronor. Den totala lånestocken förblir dock cirka 852 miljoner kronor. kb

Ann-Marie Svensson, medlemschef JAK Medlemsbank

Foto: Jak

Du har en ny version av JAK-boken i din dator – vad är nytt? – Både världen och JAK har förändrats sedan den senaste upplagan 2009, därför var det dags att uppdatera. Men våra idéer är desamma. Största nyheten är ett helt nytt kapitel om vad pengar är och hur de skapas. Bland annat tas monetär omställning, alternativa betalningssystem och kontanter upp. Vem är författare? – JAK-boken tas fram i en process med alla som vill vara med. Den här gången har ett 30-tal personer deltagit, framför allt kursledare och styrelseledamöter. Sedan har jag suttit vid pennan.

Full rulle i Skövde när fler vill låna.

Sparlånesystemet utreds Behöver sparlånesystemet en total makeover eller

Hur används den? – Boken vänder sig till alla som är nyfikna på vad JAK är, för egen läsning eller i studiegrupper. I JAK används den framför allt på våra grundkurser. När är boken ute? – Den kommer nu i höst, den ska bara illustreras och tryckas först. Karin Backström Foto: Jak

mindre justeringar? Just nu ses fundamentet i JAKs bankverksamhet över. Senast sparlånesystemet reformerades var början av 2000-talet när det obligatoriska försparandet av­ skaffades. Nu ses systemet åter över – och frågan ställs hur det skulle ha sett ut om det hade skapats i dagens verklighet. Johan Oppmark – I nuläget tvingas medlemmar skuldsätta sig hos storbankerna eftersom de inte klarar månadsbetal­ ningarna i JAK, säger IT-chef Johan Oppmark, som ska presentera en utredning för styrelsen under hösten. Styrelsen diskuterar även justeringar av det nuvarande systemet. Ge­ nom att koppla amorteringstider och eftersparkrav direkt till förhållandet mellan in- och utlåning skulle man, till exempel, kunna få en ny styrspak som möjliggör kortare eftersparfria lån i tider med högt sparande. kb

Vad är syftet med JAK-boken? – Att fler ska kunna sätta sig in i vad JAK är och få en djupare förståelse för idén bakom. Boken är ett folkbildningsmaterial som inte ger några självsäkra svar men som uppmuntrar ifrågasättanden och diskussioner.

20,2

miljoner kronor hade lånats ut i sparfria bolån sista juli. Lånet, med säkerhet i fastighet eller bostadsrätt, är sparfritt de första fem åren. Den nya låneformen lanserades i slutet av maj.

grus grus & & guld guld ·· 3/2015 1/2015

41


på gång i jak

JAK-stämman:

Besparingar i fokus Stämman i korthet • Stadgeändringar för kombination av representativ och direkt demokrati.

Beslutet att ställa in medlemsverksamhet väcker störst debatt när JAK Medlemsbank håller stämma i april. Besparingarna på avdelningen för idé-

och medlemsstöd (IMS) har presenterats som nödvändig för att JAK ska kunna fungera som medlemmarnas första bank, och för att klara tillsynsmyndighetens krav. Men när knappt hundra av JAKs 39 000 medlemmar samlas till stämma i Skövde 18–19 april ifrågasätts såväl beslut som motivering. – Folkrörelseaktiviteter får stå tillbaka med­ an de senaste årens satsning på central kom­ munikation lämnas orörd, påpekar en motio­ när, som ser en dold strategiändring. Styrelsen invänder att folkbildningen inte är avskaffad, bara tillfälligt satt på sparlåga.

– Jag är rädd att vi som idéburen rörelse be­ finner oss på ett sluttande plan när alla resurser går till helbanksprojektet, säger hon. Andra ser saken annorlunda. – Helbanken är en förutsättning för att kun­ na erbjuda ett alternativ till storbankerna, men­ ar Ulf Sandström. – Där vi är idag är de satsningar som behöver göras knutna till att vi ska kunna vara bank överhuvudtaget, säger styrelsens Jonas Löhnn. Kritik riktas även mot att beslutet kom has­ tigt på. – Varför såg man inte att ekonomin skulle kräva detta tidigare? undrar Ida Nordin.

Även prioriteringen att sätta nya banktjäns­

Stämman är dock enig om att inte ge sty­

ter främst ifrågasätts. – Stämman har aldrig fått ta del av några underbyggda analyser, el­ ler getts möjligt att prio­ ”Stämman ger inte bakläxa ritera mellan helbank och idéverksamhet, påpekar för själva beslutet.” Kerstin Lönngren och ef­ terlyser en redogörelse för vad som är myndighetskrav och vad som är interna önskemål i de förändringar som nu sätts främst.

relsen bakläxa. Däremot får den i uppdrag att tydligare gå ut med bakgrunden och ”uttala sig om hur kommunikationen till medlemmarna varit, och hur liknande situationer bör hanteras i framtiden.”

• Stadgeändring så att JAKs främsta syfte är att informera om räntefri ekonomi. • JAK-grupper ska kunna arbeta enligt en föreslagen projektmodell (när styrelsen bedömer det möjligt). • Medlemsavgiften blir 300 kronor.

Karin Backström se även sid 54. Foto: k arin backström

Foto: k arin backström

Samspråk på stämman. Berit Lindqvist och Carlota Rivera 42

grus & guld · 3/2015

Dags för omröstning. Mary Obanda och Johan Thelander.


Foto: k arin backström

Lokalt uppvaktande Hipp, hipp hurra! När JAK fyller 50 är det framför allt i lokalavdelningarna detta uppmärksammas. Inga större nationella jubileumsaktiviteter är planerade. – Vi har gjort bedömningen att

hålla en traditionellt låg profil med centrala initiativ och litar till de loka­ la krafternas engagemang, säger vd Sammy Almedal. Ett femtioårsjubileum kan vara ett sätt för en organisation att få extra uppmärksamhet. Det kan också vara

5 frågor

1. Hur känns det? – Än så länge känns det bara som semester, men sedan kommer det nog vara lite tomt. 2. Vad har varit bäst under dessa år? – Att få vara med om JAKs utveckling från en ideell förening till en bank med god status. I början återanvändes till och

Karin Backström För lokala firanden se jak.se/lokalt

med papper med kaffefläckar på – idag är vi miljövänliga på ett proffsigare sätt. 3. Hur har JAK förändrats mest? – Regelverket för sparlånesystemet har förenklats betydligt – vilket gör det lite lättare att förklara hur JAK fungerar. Sedan har ju den tekniska utvecklingen gått framåt från räknemaskiner till data­ system – och de senaste årens ökade regelverk från finansinspektionen har ställt nya krav.

Inför höstens budgetprocess

flaggar ordförande Lotta Friberg för ytterligare nedskärningar i JAKs verksamhet. – Som det ser ut i nuläget måste vi fortsätta att strama åt. Det kan lösas på olika sätt men jag tror inte det räcker att hyvla, vi måste prioritera, säger Lotta Friberg. – Hur konstigt det än kan ver­ ka så är anledningen att vi numer inte har några ränteintäkter. Och även om den ökande utlåningen håller i sig så dröjer det tills det får genomslag. Dessutom påver­ kar fortsatt förtidsinlösen av lån våra intäkter. Enligt referatet från sista sty­ relsemötet innan sommaren går JAK mot ett minusresultat även i år. Samtidigt visar den senaste kapitalutvärderingen att medlemsbanken måste stärka sitt egna kapital, vilket görs ge­ nom  att verksamheten går med överskott. kb

5. Vad ska du göra nu? – Ägna mig åt familjen och ta dagen som den kommer. När det har gått ett tag kanske jag funderar över att gå med i en lokalavdelning … Karin Backström Foto: K arin Backström

Aina Otteberg-Sannetorp, nybliven pensionär efter 23 år som bland annat låne- och obestånds­ handläggare på JAK.

en möjlighet att utvärdera historien och dra ut trådarna mot framtiden. Men denna gång låter JAK firandet stanna vid tårta och tal på stämman i våras – och den planerade jubi­ leumsboken blir bara en pdf på nätet. – Vi är mitt uppe i det vi gör och dit vi ska, säger Sammy Almedal. His­ torien har vi ändå med oss eftersom många i styrelsen varit med länge. Bidragande till beslutet är även JAKs ekonomiska situation, som i  början av året ledde till avskedanden.

Åtstramningar hotar JAK

4. Vad har varit mindre bra? – Jag vet inte … alla problem med datasystemen, kanske. Men i stort har det varit en väldigt bra stämning bland personalen, även när JAK gått igenom svårigheter. grus & guld · 3/2015

43


Dags för uppsats? JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi - över hela världen! Sista ansökningsdag 1 november 2015.

Läs mer på jak.se/stipendium

LÄS MER OCH ANSÖK

JAK.SE/STIPENDIUM Foto: Amanda Svensson

JAKortet Betal- och kreditkort för medlemmar i JAK Medlemsbank. Handla på nätet, i butik och ta ut kontanter med ditt JAKort nu i höst! Läs mer på:

JAK.SE/KORT

Gör som nästan 900 av våra medlemmar redan har gjort och ansök om ditt egna betal- och kreditkort hos JAK idag!

halvsidajakkort_gog.indd 1

2015-09-01 14:53:06


Fråga JAK Vd svarar om sparfria lån JAKs sparlånesystem bygger på att alla ska bidra med lika mycket som de kan låna – hur kan man då införa sparfria lån?

I uppbyggnadsskedet av JAK Med­ lemsbank var sparlånesystemet nöd­ vändigt för att säkra inlåningen. I den senaste medlemsundersökningen svarade 63 procent av medlemmarna att de föredrar att spara i JAK även om det inte är ett krav för ett lån. Ska banken fungera så effektivt som möj­ ligt måste också så mycket av sparan­ det som möjligt vara utlånat till andra medlemmar. Sparlånesystemet är inte själva tanken eller idén med JAK utan det är att vi sparar och lånar av var­ andra räntefritt och utan vinstintresse – och att de som kan avstår sparmedel till de som behöver lån idag, för att själva kunna låna senare. I takt med att omvärlden och kraven på oss förändras måste vi bli flexiblare och erbjuda olika typer av lån. Om vi kommer in i tider där viljan att spara i banken och hållbarheten i de olika lånetyperna viker, och om styrelse och ledning ser att något tenderar att

Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor. Mejla dina frågor till: grusoguld@ karinbackstrom.se

förändras, finns möjligheter att kor­ rigera, återgå, utveckla eller förbättra de olika lånetyperna och modellerna. I ett sådant läge kommer förmodligen tvånget på bundet sparande att bli heltäckande igen.

lånen går till våra medlemmar i stället för till staten och andra banker. Då gynnar de kollektivet och medlemmen bäst. sammy Almedal, vd

sammy Almedal, vd

Finns det risk för kö om många sparare skulle behöva låna, samtidigt som lån har beviljats utan krav på motsvarande sparande?

Sparpoängen är inte ett löfte om att få låna ett visst belopp, det är endast ett löfte om sparfrihet i den grad som motsvaras av de sparpoäng medlem­ men har, på det lån som kan beviljas. Beroende på likviditetstillgång vid varje givet tillfälle är alltid lånekö (reglerad av medlems­ delen som styrs och sätts av styrelsen och för närvarande är 750 000 kronor) en realitet. Med den likviditetssituation vi har idag, och när vi får betala minusränta på de sparmedel som inte är utlå­ nade, är det extra viktigt att

Innebär de sparfria lånen att nya regler har formulerats för sparlånesystemet?

För tillfället betyder det att vi lever med olika typer av lån där medlem­ men själv kan välja vilket som passar bäst. Vill man ta ett lån med fullt ef­ tersparande så får man det, vill man ta ett lån med fem års sparfrihet med beredskap att från 2020 börja spara enligt avtal gör man det. Under tiden arbetar styrelsen med att utveckla och göra om sparlånesystemet så att det blir så robust som möjligt, samtidigt som det ger medlemmen så stor flex­ ibilitet som möjligt. Olika modeller för olika behov är något som vi mås­ te vara beredda att arbeta vidare med. Det vi kan säga är att inom respektive modell är villkoren desamma för alla låntagare. sammy Almedal, vd

grus & guld · 3/2015

45


kultur

Fondbranschen under lupp Foto: José Figueroa

Ekonomijournalisten Joel Dahlberg ”avslöjar” fondbranschen.

Strax innan jag fick boken Sammansvärjningen i min hand läste jag om ytterligare en studie kring moralen (eller snarare omoralen) i finansbranschen. Det var en studie från University of Notre Dame (The Guardian 19 maj, 2015) som visade att en av fem traders, fondmäklare etc ansåg att de ibland måste begå oetiska eller kri­ minella handlingar för att nå fram­ gång i den rådande finanskulturen. Ekonomijournalisten Joel Dahlbergs

”Vi får inte låta det flimrande bruset ta ifrån oss tiden och förmågan att tänka och reflektera… Kultur odlar den förmågan.” Bengt Göransson,

i Sundsvalls Tidning. 46

grus & guld · 3/2015

bok fördjupar kunskapen. Hela fondbranschen – där svenskarna beräknas ha 3 000 miljarder kronor – framstår som korrupt. Dahlberg visar att kunderna inte får någonting när de väljer de dyrare fonder som bankerna rekommen­ derar och falskt marknadsför som aktivt förvaltade. Däremot får säljarna höga pro­ visioner – och bankdirektörerna drar sig inte för att dölja, vilseleda och direkt ljuga om modellen för

bok Sammansvärjningen - så luras 5 miljoner svenska fondsparare Joel Dahlberg Ordfront, 2015

att behålla övervinster på minst 12 miljarder kronor. Medan pensionssparare och andra får betala. Hur kan det vara så? Jag har inte kunnat hitta någon bättre förklaring än att banksektorn tycker sig ha moralisk rätt till sina vinstnivåer, skriver Dahlberg. Karin Backström

Nytt syre i tidningsvärlden Tidning Syre Mediehuset Grönt 2015

”Ett magasin för dig som vill se ett demokratiskt, fritt, solidariskt och hållbart samhälle bortom till­ växtdogmer och arbetslinjer.” Så

marknadsförs den nya veckotidningen Syre. Magasin är en beskrivning som kanske ger väl höga förväntningar, men ämnena som tas upp torde intresse­ ra många JAK-medlemmar. Karin Backström


Billig olja driver nuvarande ekonomiska systemet Varför exporteras

Ekobyar i ropet I Ekobyboken berättar

boende i 15 ekobyar om allt från visioner och ge­ menskap till byråkratiska hinder och konflikter. Boken visar att livet i en ekoby kan se ut på många olika sätt. Den visar också på betydelsen av att med­ vetna personer vågar ta Bok Ekobyboken Gunnel Atlestam m fl Votum & Gullers, 2015

klivet mot något nytt, även om det kan innebära hårt arbete och bakslag. Ekobyrörelsen växer nu både i Sverige och värl­ den. Många vill leva mer hållbart och den här boken kan ge lite inspiration på vägen. De vackra bilderna – med en tidigare vd för JAK Medlemsbank på om­ slaget – gör den dessutom till en riktig ”soffbords­ bok”. Karin Backström

svenska blåbär till Kina samtidigt som vi köper in blåbär från Polen? Anled­ ningen stavas olja. I boken Olja för blåbär blir det tydligt hur den lättillgängliga energin driver det nuvarande ekonomiska systemet, och att vi måste förbereda oss för stora förändringar när den billiga oljans tidsålder är förbi. Trots att förnybar energi gjort stora framsteg de senaste åren utgör fossila bränslen (kol, olja och naturgas) fortfarande 87 procent av världens energianvändning, enligt boken.

Författarna tar ett hel­ hetsgrepp på energi, eko­ nomi och hållbarhet – och landar i en framtidsvision om en resurshushållande, lokal ekonomi i balans med naturen. Författarna bjuder även på en beskrivning av varför ränta-på-ränta och exponentiell tillväxt är ohållbart – och tar kort upp några alternativa spar- och finansierings­ modeller. Karin Backström

Bok Olja för blåbär - energi, makt och hållbarhet Johan Landgren och Roberth Hansson Fri tanke, 2015

Pengarna nyckel till förändring Såsom pengar fungerar idag belönas den som för­ brukar resurser, så att den kan förbruka ännu mer resurser – tills tillgångarna är slut. Därför kan en för­ ändring av pengarna vara den enda chansen som står oss till buds. Det menar Alf Hornborg i boken Nollsummespelet där

han bland annat föreslår separata valutor för lokala och globala utbytessfärer för att skapa en hållbar ekonomi. Boken är en utveck­ ling av tankarna i Myten om maskinen (2010) där professorn i humanekologi menar att det vi uppfat­ tar som utveckling och

mänskliga framsteg i själva verket handlar om att förskjuta arbets- och miljö­ belastning till människor med mindre köpkraft. Bok Nollsummespelet Teknikfetischism och global miljörättvisa Alf Hornborg Daidalos, 2015

Nu tar han frågan vidare till pengarnas roll för det ojämlika och ohållbara utbytet i en bok som visar hur våra ekonomiska teo­ rier bygger på världsbilden i 1800-talets Europa. Hög tid att tänka nytt alltså. I det arbetet är Nollsum­ mespelet ett viktigt bidrag. Karin Backström grus & guld · 3/2015

47


48

grus & guld ¡ 3/2015


opinion

Många idéer för JAK framåt text

Núria Albet Torres / Johan Thelander Illustration

Ulla Granqvist

JAK kan fira 50 år tack vare att så många funnit det givande att arbeta ideellt för idén. För att möta framtiden är det avgörande att utveckla traditionen att ta tillvara på många medlemmars insatser och idéer. Núria Albet och Johan Thelander föreslår crowdsourcing.

Att vi i dag kan äga en bank tillsam­ mans har möjliggjorts av att många personer under många år förenats för att utveckla och bygga upp JAK. Och även om det ibland kan kännas som att vi bara kommit en liten bit på vägen, så är det samtidigt svårt att inte bli imponerad när en tänker på vad det faktiskt innebär att vi tillsam­ mans äger vår bank. Att vi alla har möjlighet att påverka och rösta om hur föreningen ska fungera, till exempel om något så viktigt som vilken värde­ grund bankverksamheten ska vila på. En verklighet för oss som troligtvis för många människor runtom i världen framstår som nära nog utopisk. Så, med femtio år i nacken står vi nu inför en, som sig bör, oviss fram­

tid. Omvärldens krav på oss som bank växer dag för dag och den ekonomiska situationen i världen ter sig minst sagt oberäknelig i all sin bräcklighet. För att möta denna framtid tror vi som skriver att det under de kommande åren kom­ mer att vara avgörande att vi i JAK ut­ vecklar vår tradition av att många med­ verkar till föreningens framsteg. Vi tror att vi behöver bli bättre på att ta vara på både föreningens samlade kompetens och de idéer som föds i samband med föreningens olika aktiviteter. Under den tid som vi engagerat oss i JAK, både som enskilda medlemmar och som förtroendevalda på lokal- och riksnivå, har vi tyvärr upplevt att vissa idéer och initiativ gås om miste därför

att föreningen saknar strukturer som kan fånga upp och förverkliga dem. Det kan dels bero på resursbrister men även på onödig byråkrati eller omoder­ na rutiner. Vår nuvarande struktur med lokalt aktiva (ofta organiserade i lokalavdel­ ningar), förtroendevalda på riksnivå och anställda fyller alla viktiga och oumbärliga funktioner, men vi tror att strukturen kan kompletteras. Vi vill på en gång understryka att vi inte har svaren på hur detta bör ske men vi har ett förslag som vi hoppas att fler är intresserade av att testa och utveck­ la tillsammans med oss. Om det visar sig framgångsrikt skulle det kunna bli ytterligare ett sätt att kanalisera enga­ gemang i föreningen. grus & guld · 3/2015

49


opinion

Förslaget syftar till att optimera nytt­ Utgångspunkten är att om informatio­ som fungerar på liknande sätt, och jandet av våra resurser för att tillsam­ nen om de olika stödsparprojekten blir för varje dag blir det fler. Metoden mans utveckla föreningen. Vi tänker mer lättillgänglig och det samtidigt kallas för crowdsourcing och några oss en arbetsordning som är uppdelad går att se vad behovet av sparpoäng kända organisationer som bygger på i fyra steg. är och hur mycket sparpoäng som hit­ det är Wikipedia, Firefox och Avaaz. Det första steget är att identifiera oli­ tills skänkts, så skulle fler inspireras Crowdsourcing kopplas ofta ihop med ka utvecklingsmöjligheter och hinder att börja skänka sparpoäng. Projektet programvaruutveckling och internet som vi upplever att vi står inför och som diskuteras fram blir att skapa en men återfinns numera inom de flesta utifrån dessa definiera konkreta och aktuell, interaktiv och attraktiv hem­ områden, från odling till utbildning genomförbara projekt. Detta skulle sida med alla stödsparprojekt, som till politik. Med den digitala utveck­ kunna ske oberoende av formell nivå använder liknande teknik som gräs­ lingen blir det allt enklare att orga­ i JAK, målet är att öppna upp för så rotsfinansiering (crowdfunding). nisera sig effektivt och meningsfullt många medlemmar som möjligt att 2) Några erbjuder sig att leda pro­ samtidigt kan vi i JAK ta med oss vår kunna bidra till att byg­ kunskap av kooperativt ga föreningens framtid. arbete som vi har lång I ett andra steg till­ erfarenhet av. En lovan­ delas en eller flera ”Initiativ gås om miste därför att föreningen de kombination! personer huvudansva­ Övertygelsen att detta saknar strukturer att fånga upp dem.” ret för ett projekt. En kommer att fungera har handlingsplan tas fram vi fått från alla er som och en öppen förfrågan vi träffat under de år vi skickas ut som efterlyser varit engagerade i JAK. de resurser och kompetenser som be­ jektet och gör en handlingsplan. Det Vi ser viljan, vi har hört det från många hövs för att genomföra projektet. behövs personer som kan marknads­ olika röster och nu hoppas vi att denna I ett tredje steg, när alla som behövs föring, redigera video, ta fina bilder, artikel kan bli ett steg på vägen mot för att genomföra projektet har anslu­ göra hemsidor, skriva spännande his­ många nya spännande projekt som vi tit sig, börjar arbetet. Alla bidrar med torier, osv. En öppen förfrågan läggs kan genomföra tillsammans. så mycket som var och en vill och kan, upp på JAKs hemsida, sociala medier Vi uppmuntrar alla som vill engage­ utan avtal eller krav. Alla medverkar eller någon annan plattform. i projektet för att det är supercoolt, 3) Folk som tycker att idén är jättebra ra sig på sättet som vi beskrivit ovan lärorikt och roligt. Allt samarbete är och har kompetensen som efterfrågas att träffas lokalt, att prata med andra välkommet och projektet ska vara flex­ samlas och börjar arbeta tillsammans. JAKamrater, att forma små grupper ibelt nog att anpassa sig efter resurser­ 4) Efter några månader har en hem­ och diskutera utifrån dessa idéer. Vi na, inte tvärtom. sida fyllts med massor av fantastiska planerar också att organisera minst I ett fjärde steg går projektet i mål historier kring stödsparprojekt. Efter en träff i höst och bilda en grupp för och alla firar det! att projektets genomförande firats att skapa ett mer konkret kommuni­ Här nedan är ett exempel på hur det fortsätter arbetet med att tänka på fler kations- och arbetsflöde och förhopp­ skulle kunna gå till: spännande projekt som kan realiseras. ningsvis en plattform som vi alla som vill fortsätta att utveckla detta förslag 1) Någon föreslår att vi skulle kunna I grunden är detta förslag inte kan använda. · göra det både roligare och enklare att skänka sparpoäng till nya låntagare, något nytt och inte särskilt revolu­ jak.nuria@gmail.com för att på så sätt hjälpa varandra att tionerande, det finns massor av för­ johan.thelander@riseup.net kunna ta lån utan krav på efterspar. eningar och organisationer i världen 50

grus & guld · 3/2015


BOLÅN UTAN SPARANDE DE FÖRSTA FEM ÅREN Du som vill låna till ditt boende erbjuds från och med nu ett JAKlån där du kan avstå det bundna sparandet de första fem åren. Du betalar alltså bara amorteringen och lånekostnaden. De första fem åren är sparfria. Efter fem år dyker det automatiskt upp ett sparande på avin.

INTRESSERAD? RING OSS PÅ 0500 - 46 45 00 OCH LÄS MER PÅ JAK.SE/SPARFRIABOLAN


Information från JAK Foto: JAK Medlemsbank

redaktör: louise clausen louise.clausen@jak.se

vd  har  ordet

Grattis till JAK 50 år! I dagarna är det 50 år sedan ett antal insiktsfulla pionjärer grundade den förening för ekonomisk frigörelse, som idag är JAK Medlemsbank. Den enda bank i Sverige där alla har lika stort inflytande över verksamheten och som är verkligt räntefri. Räntefri i den meningen att ingen tjänar pengar på pengar på sitt medlemskap, på sitt sparande eller på sitt lån. En verksamhet som dagli­ gen möter många utmaningar i form av utökade regelverk, noggrannare rapportering och en allt snabbare digitalisering, med de krav och önske­

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: vd@jak.se

mål det ställer på organisationens arbetssätt.

Besluten som tagits under resan

har varit många. En del säkert både lättare och roligare än andra, men de har lett oss dit vi är idag; Sveriges enda räntefria medlemsägda bank med stora möjligheter att spela en av­

görande roll i våra medlemmars var­ dag, och på sikt även i den ekonomi vi verkar i. Det är bara en av orsakerna att tänka lite extra på, och fira JAK ordentligt den 18 september.

Vi ser fram emot de kommande

50-åren och hoppas att alla får en fin JAK-dag!

Valberedningen vill ha nomineringar Efter stämman har årets valbe­ redningsarbete börjat. För att vi ska hitta så bra kandidater som möjligt till styrelse, lekmannarevisorer och etikråd, ber vi er alla medlemmar att föreslå personer ni tror skulle passa till någon av dessa viktiga förtroen­ deposter! Vi eftersträvar mångfald och en sammanlagd bred kompetens som ansvarsfullt kan driva JAK i rätt riktning och följa krav som ställs på bankstyrelsen. Kraven på den samlade kompe­ tensen i en bankstyrelse har höjts

Foto: istock

52

grus & guld · 3/2015

sedan förra året. Valberedningen söker därför särskilt personer med finansiell kompetens till styrelsen, inför extrastämman den 10 oktober och inför kommande stämmor. Mer information om kravprofil och annat hittar ni på www.jakdemokrati.se, där ni också kan nominera kandidater. Vi pratar med alla föreslagna för att se vem som är aktuell för någon post. Årets förtroendevalda kommer också intervjuas under hösten och vi åhör styrelsemöten. Tveka inte att kontakta oss!

Valberedningen


Pernilla Blennmyr ny handläggare Foto: JAK

Pernilla Blennmyr är ny låne-

Fler ansöker om lån

och obeståndshandläggare på JAK i Skövde. Hon började sin anställning 4 maj och efterträder Aina Otterberg Sannetorp som går i pension. Förut­ om lån och obeståndshandläggning kommer Pernilla även att jobba med bankens arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Tidigare har hon arbetat på Kronofogden och Kvarndammen, och har drygt 15 års erfarenhet av obeståndshandläggning.

Conny Klockar har gått i pension Foto: JAK

I våras stängde som tidigare med­

delats, JAKs lokalkontor i Orsa. Några månader senare slutade Conny Klock­ ar sin anställning i samband med att han gick i pension. – Jag hade egentligen tänkt jobba några år till, men efter hjärtinfarkten förra sommaren ändrade jag mig och ser nu fram emot att bli fri och ledig, säger han. Ledigheten ska ägnas åt fritids­ huset, jakt, sport och att putsa på veteranbilen, en två-takts Saab från 1961. Conny började sin anställning på JAK i Orsa 2003.

Lokala årsmöten 2016 Kallelse till lokalavdelningarnas årsmöten ska göras här i Grus & Guld. Utgivningen av tidningen är numera fyra (4) nummer/år, vilket innebär att text med kallelse behöver mailas in till jak@jak.se senast 16 november. Det går också bra att skicka texten med post.

Våren och sommaren har varit intensiv på JAK där framför allt låneavdelningen har jobbat intensivt med alla låneansökningar som kommit in. Främst är det Sparfria bolånet och Blancolånet som dominerar i ansökningarna. Det Sparfria bolånet är attraktivt och det verkar som om intresset för JAK i stort ökar. Antalet låneansökningar förra året per vecka i snitt (mätt under en period på åtta veckor) var 36 stycken. Motsvarande antal låneansökningar i år under samma period var 43 per vecka.

Nya kontonummer dröjer Arbetet med att byta kontonummer pågår för fullt, men kommer inte att påverka JAKs kontohavare förrän tidigast under första kvartalet 2016. Anledningen till bytet av kontonummer är att Nordea som vi tidigare samarbetet med kring överföringar, sagt upp avtalet som gäller bankclearing. – Vi återkommer med mer detaljerad information så snart vi har kommit längre i processen, säger bankchef Magnus Frank. Förändringen gäller Transaktionskonto, Baskonto, Stödsparkonto och Skogskonto.

Ska

ffa

JAK

ort

du o c

Kallelsen ska innehålla: •N  amn på lokalavdelningen (exempelvis Jämtland-Härjedalen) • Plats och adress (exempelvis Törners konditori, Storgatan 24, Östersund) • Datum och plats för årsmötet (exempelvis måndag 25 januari kl 18.30)

Gör s och om nä stan ansö

grus & guld · 3/2015

53


bakom kulisserna

Styrelsen förklarar organisationsförändring Vid JAKs föreningsstämma i april i år, uppdrogs, som svar på motion nr 3/2015, § 15, åt styrelsen att förtydliga beslutet från december 2014 om den organisationsförändring som innebär en tillfällig neddragning av verksamheten inom Idé- och Medlemsstöd. Styrelsen ger här en bakgrundsbild till sitt beslut. Bakgrund till beslutet För att JAK ska kunna driva en bankverksamhet behövs intäkter från de lånekostnader som lånta­ gare betalar. Under lång tid har vi haft en vikande utlåning, samtidigt som kostnaderna har ökat. Nuläget i samhällsekonomin skapar generellt billigare lån, vilket gör fördelarna med JAK mindre tydliga. Vi arbetar därför intensivt med att utveckla bankens medlemsnytta. Våra kostnadsökningar handlar bland annat om de nya och föränd­ rade regelverk som gäller för alla banker och som kräver resurser, både i form av utveckling och av personal. Det handlar också om behov av att förbättra systemstabiliteten i ban­ ken i takt med att vi blir fler och fler användare, liksom att genomföra tidigare stämmo- och styrelsebeslut om verksamhetens inriktning. Vid årsskiftet och nytt budgetår stod vi inför ett vägval. Det blev tydligt att vi måste prioritera i orga­ 54

grus & guld · 3/2015

nisationen och fokusera på föränd­ ringsarbete. För att nå de mål som medlemmarna genom våra stämmor beslutat, behöver arbetet påskyndas med att erbjuda de tjänster som krävs för att det ska bli rimligt att använda JAK som sin första eller enda bank. Syftet med den organisationsför­ ändring som styrelsen då beslutade om är ökad medlemsnytta och en långsiktigt hållbar ekonomi. Kortfattat är beslutet fattat med följande bakgrund: • Vi har under en längre tid haft vikande utlåning, framförallt till följd av lågt ränteläge i omvärlden. Det innebär att vi behöver se över våra kostnader och minska löpande utgifter. Under de senaste åren har vi gjort besparingar med osthyvels­ principen, men det kunde vi inte fortsätta med längre. • Under de senaste åren har många nya och förändrade regelverk införts, som innebär mer administration och högre kostnader. Regel­verken är en

följd av EU-anpassning och gäller alla bankers verksamhet. • I en organisation som vill genomfö­ ra mycket samtidigt uppstår behov för styrelsen att prioritera. Att sätta Idé- och Medlemsstöd på sparlåga var det alternativ som innebar en tillräckligt stor besparing utan att få än större negativa konsekvenser. • I det större förändringsarbete som nu genomförs administrativt, behö­ ver anställda fokusera på uppgiften att genomföra målen och få ett antal stora förändringar på plats. Bankens medlemsnytta och attraktivitet ska öka. • En majoritet av de åtgärder som är planerade för att bli en så kallad förstabank kan vi inte välja bort, eftersom de krävs på grund av ex­ terna (nya regler) såväl som interna krav (förbättrad systemstabilitet i banken).

Balans mellan in- och utlåning Enligt den medlemsundersökning som genomfördes 2014, framkom att 63 procent av medlemmarna placerar sitt sparande i JAK för att gynna en vinstfri räntefri bank. Många sparar hos oss utan tanke på att låna. Det visar att man vill vara med i en bank som tänker etiskt och långsiktigt och


Resultatet december 2014 Under 2014 fick vi in 37,5 miljo­ ner men vår verksamhet kostade 39,9 miljoner. Det egna kapitalet har minskat under året från 90,7 till 89,4 miljoner kronor. Vår prognos för de kommande åren visade på förlus­ ter. Vad gäller medlemsutvecklingen var antalet medlemar vid årsskiftet 38 269, en ökning från 37 425 vid föregående årsskifte. I det läget vore det inte ansvars­ fullt som styrelse att göra små åtgär­ der här och var.

Information om förändringen Beslutet att genomföra organisa­ tionsförändringen togs av en enhällig styrelse den 6 december 2014. Den beslutade pausningen berör den cen­ tralt organiserade medlemsverksam­

heten och planeras gälla under två år. Lokalavdelningarnas resurser påverkas inte. Beslutet hade föregåtts av diskussioner och analyser kring konsekvenserna av det ekonomiska läget under hela hösten. I budgetplaneringen för 2015 blev det uppenbart att åtgärder inte kunde vänta. Facket informerades den 8 de­ cember och onsdagen den 10 decem­ ber meddelade vd Sammy Almedal personalen i Skövde och Orsa. På måndagen mejlades ett nyhets­ brev ut (Kraftbrevet) till alla aktiva i lokalavdelningarna (lokalavdel­ ningsrepresentanter), med informa­ tion om beslutet. Cirka 700 personer är mottagare. Dagen därpå mejlades samma information ut i ett JAKtuellt, till 17 500 medlemmar. Ytterligare en dag senare lades nyheten upp på JAKs hemsida och ett pressmeddelande skickades ut. I början av 2015 besökte styrelsen och personal så gott som alla lokalav­ delningar på deras årsmöte eller med­ lemsmöte, för att informera, förklara och besvara frågor. Medlemstidningen Grus & Guld tog upp organisationsför­ ändringen i sitt första nummer 2015, som utkom i slutet av januari.

Kommentar från styrelsens ordförande Lotta Friberg: Foto: JAK

det visar på förtroende för banken. Dock behöver en stark inlåning balanseras av utlåning. Det är den balansen som har saknats. Medlem­ marna sparar mer än banken lånar ut. Medlemmarna betalar även tillbaka mer än vad banken lånar ut på nytt. Under 2014 ökade nyutlåningen, även om vår sammanlagda utlåning minskade något, eftersom lån samti­ digt betalades tillbaka.

– Vi vet att många medlemmar är måna om medlemsverksamheten, och styrelsen tar med sig betydelsen av att kommunicera viktiga frågor mycket och tydligt. Det var inte ett lättvindigt beslut att fatta, utan vi diskuterade, vände och vred på det vid ett flertal tillfällen. Vi har i JAK Medlemsbank en stark idé, trogna och engagerade medlemmar, kunnig personal och en hållbar modell för framtidens bankverksamhet. Vi är fortsatt övertygade om att medlemmarna är vår viktigaste resurs för att växa och kommer att fortsätta att verka för att öka medlemsnyttan och göra JAK till det självklara alternativet för fler.

Styrelsen för JAK Medlemsban k

grus & guld · 3/2015

55


bakom kulisserna

Medlemsannonser FöretagsService Ulla Söderbärg Redovisningsföretag i Norrtälje. Bokföring och bokslut. Årsred. och deklarationer. Skattedeklarationer. tel: 0176-129 98 mejl: ullas@glocalnet.net Söker liten gård, hus eller torp i Halland län eller Kronobergs län. Stor tomt, enskilt läge. Visst renoveringsbehov. Elsy Hoffmeister mejl: elsy.hoffmeister@gmail.com Samtalsrum i Stockholm uthyres en eller flera veckodagar till terapeut, coach eller dylikt. Inarbetad mottagning på Söder, låg hyra. www.lugnochgo.se/Rum/ Svandammen ecovillage.se  har fått mark i Göteborg, med planen att bli Sveriges största ekoby med flera delområden. Välkommen att vara med och utveckla området!  Michael Rudvall tel: 072-3028026 mejl: m.rudvall@telia.com Önskar köpa gammal vedkamin, kol, koks, som lagrar värme länge. Önskar även köpa moped från 1950–60, defekt eller icke-komplett går också bra. Tapio, Bålsta. tel: 070-520 00 19 Tack för alla de sparpoäng som vi fick, då vi satte in en annons i vintras! Nu har vi löst eftersparet på vårt lån, och börjat planera bygget av ett timmerhus. Medlem 24001. Gratis e-bok om människor som överlevde den indonesiske diktatorn Suhartos massaker 1965/66 och om en kommande Folkets Tribunal i Haag i november. För nerladdning och närmare info: www.sternfeldt.se 56

grus & guld · 3/2015

sparpoäng önskas Pensionerad ensamstående 3-barns pappa, behöver byta taket (pannorna finns) på varligt renoverat lantligt 1800-talshus. Saknar 10 miljoner sparpoäng. GG1-0315 Drömmer om det röda lilla torpet ännu, men behöver er hjälp att förverkliga denna dröm. Den här drömmen delar jag med min lilla familj. Tacksam för all hjälp. GG2-0315 Sjukskriven söker sparpoäng. Har hamnat fel ekonomiskt, pga fel diagnos, vård och behandling i nio år. Önskar det fanns någon som vill skänka sparpoäng till mej så jag kan betala mina skulder pga många sjukskrivningar. Tack för bidrag stora som små. GG3-0315 Strävan mot ett bättre liv. Drömmar som går i kras – och därmed ekonomin. Tacksam för varje poäng som hjälp att vända allt till det bättre igen. GG4-0315 I behov av 15 miljoner sparpoäng för att lösa ett stort lån. Jätte tacksam för alla bidrag stora som små.  GG8-0315 Pensionär i stort behov av 7 023 558 sparpoäng. Väldigt tacksam för varje poäng jag kan få. Tack på förhand! GG5-0315 Akut behov av sparpoäng, 5.600 000, för att lösa in mitt lån och få ut mitt efterspar. Stor vattenskada på Konnsjögården, den gamla kulturgård jag vårdat i 30 år. Jag klarar inte alla kostnader nu sen jag blev ensam. Jätte­ tacksam för alla bidrag! GG11-0315

Skulle tacksamt ta emot sparpoäng för att lösa mitt lån. Har nyligen fått pension med avsevärt mindre inkomst. Tacksam för all hjälp. GG7-0315 Jag är en familjefar som behöver sparpoäng. Vi kommer att få ut vår sparande om 10 år. Vi skulle vara tacksamma om DU kunde bidra med poäng. GG6-0315 Jag startar AllergiStäd. Något som skulle kunna hjälpa många. Söker/ önskar 14000000 poäng till projektet. Kommer gärna och visar hur det går till. GG9-0315 Jag är ensamstående kvinna med 4 barn hemma. Jag behöver 3 miljoner poäng för att få tillbaka mina insparade pengar. Stora som små bidrag uppskattas. GG10-0315 Jag är en svårt handikappad ”fattigpensionär” är därför tacksam för 9 500 000 sparpoäng för att kunna bo kvar i vårt handikappanpassade hus. Tacksam för alla små som stora poäng. GG12-0315 Efter ett arbetsliv där jag jobbat deltid, som sjukgymnast, lärarvikarie mm, har jag varit pensionär i snart ett år o skulle vilja påverka min boendekostnad!! Bor bra o trivsamt i ett radhus, som jag är mycket glad åt!! Jag skulle behöva 14 000 000 sparpoäng. Tar tacksamt emot stor som liten post poäng. GG13-0315 Vår familj blir större och jag undrar ifall det finns någon som har sparpoäng den skulle kunna tänka sig att skänka? GG19-0315


Jag är nybliven mamma till en fin liten flicka, vilket dock påverkar min ekonomi som mammaledig. Undrar om det finns någon som kan bidra med lite poäng till mig. Behöver 10 miljoner poäng! Det skulle underlätta mitt liv. Tack på förhand! GG23-0315 Sitter du på oanvända sparpoäng, är jag och mina barn evigt tacksamma om ni kan skänka dem till oss för att kunna förverkliga drömmen om att köpa egen lägenhet. GG14-0315

Stort grönt hjärta i Åredalen önskar bli skuldfri. Har du Sparpoäng över? Jag tar gärna emot. GG18-0315 Finns det någon därute som har sparpoäng att skänka bort? Jag behöver 1 400 000 sparpoäng för att kunna lösa ut ett efterspar som jag är i stort behov av. Jag är jättetacksam för alla poäng, små som stora. GG20-0315

Hjälp! Nödsituation! Jag saknar sparpoäng och har en stor kostnad för tandoperationer att betala inom en snar framtid. Tacksam för varje poäng! GG15-0315 Tacksam för hjälp med mina JAKlån. Jag är pensionär och har det lite jobbigt med att få det gå runt. Tacksam för bidrag med poäng, stora som små. GG16-0315 Finns det någon som kan hjälpa mig? Jag är i stort behov av cirka 8 miljoner sparpoäng till mitt lån, då jag är en fattig sjukpensionär. Tacksam för alla bidrag. GG21-0315 Nödrop! Hjälp en orolig far som vill hjälpa sin ensamstående nedslagna dotter ur en ekonomisk kris! Behöver drygt 12 miljoner sparpoäng för att få ut mitt eftersparande. Tacksam för varje poäng jag kan få. GG22-0315 Par behöver hjälp med sparpoäng. Förtidspensionerad man och arbetslös kvinna söker sparpoäng för att finansiera JAK-lånets efterspar / boende. All hjälp är välkommen. GG17-0315

Vill du också annonsera? Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 ­nedslag (inkl blanksteg). Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod. Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlems­ nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­ adannons, Box 216, 541 25 Skövde R e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 17 dec 2015. Annonsstopp 23 okt. grus & guld · 3/2015

57


Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

illustr ation: magnus fredriksen

Fick hopp av nr 2 Artikeln ”Non-profit visar vägen” och krönikan ”Ur ekonomismen spirar något nytt” – och flera andra artiklar i förra numret gav ljus och hopp om en möjlig bättre värld genom att vi är många som vill förändra detta mardrömslika, kvardröjande tillstånd, som ett spöke som vägrar gå tillbaka ner i sin antika kista.

Vill läsa mer om historien!

Bidra till Grus & Gulds idéarbete!

Vad kul att ni ska skriva om JAKs historia. Jag har alltid önskat en bok om JAK – vore det inte trevligt nu när organisationen fyller 50?

Jag är journalistutbildad och har varit medlem i JAK en tid. Nu undrar jag om det finns möjlighet att medarbeta i Grus & Guld?

Historieintresserad

Vill vara anonym

Som du kan läsa på sidan 43 så hade JAK planer på en jubileumsbok, men det blev i stället en pdf på nätet. Du hittar den på www.jak.se/omjak/historia. En ensamredaktör med begränsade resurser räcker inte till för någon mer omfattande historieskriving, men i det här numret får du i alla fall en övergripande bild av JAKs första femtio år. I arbetet med den texten upptäckte jag hur lite material som finns samlat, framför allt bilder, från de första decennierna. Vi kan väl fortsätta att komplettera historieskrivningen tillsammans? Har du minnen, tankar eller bilder från JAKs historia som du vill dela med dig av? Skicka dem till Grus & Guld (adress ovan) så publicerar vi på den här sidan i mån av intresse och plats.

Grus & Guld har bara i undantagsfall råd att köpa in artiklar. Däremot har tidningen gärna kontakt med journalister och andra som har engagemang och kunskap i ”våra” frågor. Vi söker även ideella krafter som vill vara med i idéarbetet kring tidningen! Så, alla journalister, fotografer m fl som vill bidra till utvärdering, planering och utveckling – mejla gärna några rader till red@grusoguld.se och berätta lite om dig själv.

Berit B Dias

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

58

grus & guld · 3/2015

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Har du tips, idéer – tankar om tidningen? Som tack för publicerade synpunkter skickar vi ett exemplar av Pär Holmgrens bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt.

Nästa nummer ute torsdag 17 december!

grus & guld · nr 3 2015 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

Karin Backström, red

Karin Backström, red

GRUS GULD Tidning om r ättvis ekonomi

nr 3 · 2015

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 59kr

Annonsstopp 23 oktober Manusstopp för insändare 30 oktober extrastäm ma ·  återbruk · crowdsour cing · eva stenius


Krönika

Monjia Manai Sonnius:

Ekonomi såsom vänner emellan … Wow, vilken grej! Så tänkte jag när jag

hörde talas om en helt räntefri verksamhet kallad JAK – Riksförening för ekonomisk frigörelse, på 1980-talet. När jag klev in på det lilla kontoret på Kungsgatan i Stockholm möttes jag av några ideellt aktiva medlem­ mar som skötte allting manuellt – och till och med erbjöd betalservice. JAK var en liten förening med stora vision­ er om att förändra det mest cementerade vi har, det ekonomiska systemet. Såsom vänner emellan – som inte söker vinning på varken nutida eller framtida medmänniskors bekost­ nad – ville JAK visa att även ekonomin kunde organiseras. Men medlemskretsen var ännu väldigt begränsad. Över en natt förändrades detta genom

Nu har det alltså gått 50 år. Dags att trappa

ner och slå sig till ro? Nej, tvärtom!

”Dags att trappa ner och slå sig till ro? Nej, tvärtom! JAK är mer aktuellt än någonsin.”

Så nu borde det hända! I JAK förs inte bara samtal om hur ekonomin bör förändras. JAK har också ett exempel på ekonomisk sam­ verkan att visa upp. Våra idéer om pengar är kanske inte unika, men medlems­ banken är det. 40 000 personer äger den ihop – och sparar och lånar utan att ta ränta av varandra. Nu laddar vi dessutom för att ta större plats i samhället. Vi utveck­ lar fler banktjänster och finslipar våra system – snart kryper vi ut ur grottan och tar plats i mediebruset.

Foto: K arin Backström

den stora räntekrisen i början av 1990-talet. JAK blev otroligt intressant och inne. Allt fler ville vara med när de tydligt såg hur ränte­kostnaderna påverkade ekonomin både i stort och smått. Verksamheten var tvungen att professiona­ liseras snabbt, vilket stundtals var en smärt­ sam process. Men så lugnade räntenivåerna ner sig och JAK fortsatte med en något större kostym. Medlemsantalet har sedan dess stadigt ökat, om än med myrsteg, och bankverksamheten har rullat på utan större omvälvningar. Samtidigt har vi gått från ideell förening till ekonomisk förening och till sist blivit medlemsbank.

Att det ekonomiska systemet inte fungerar såsom vänner emellan är tydligare än någon­ sin, liksom behovet av att förändra det. Effekterna av kapitalismen, med räntan som motor, är påtagliga i såväl sociala som ekolo­ giska larmrapporter. Allt fler kritiserar banker och finans­ institut, som gör gi­ gantiska vinster i det nuvarande systemet. Skuldkriserna, som tidigare främst skakade länder utanför Europa, kommer allt närmare.

Mer rätt i tiden för en femtio­ åring är det svårt att bli. ·

Monjia Manai Sonnius Vice ordförande JAK Medlemsbank

grus & guld · 3/2015

59


B Bildkommentar: Lotta Sjรถberg

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING

Grus & Guld nr 3 2015  
Grus & Guld nr 3 2015