Grus & Guld 1 2016

GRUS GULD Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 1 2016 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 1 · 2016

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

BOKSLUT FÖR ALLAS BÄSTA JAK I FÖRÄNDRING

FINANSIELL STORMVARNING

Med smak för hållbarhet NORDANSMAK TAR STÄLLNING

hoffice · DELNINGSEKONOMI · OENIG STYRELSE · LYCKOKICKAR grus & guld · 1/2016

1

Miljösmarta försäkringar Vi arbetar för att gräset ska bli

Kan jag göra skillnad genom mina försäkringar?

Japp, det kan du. Våra miljömärkta försäkringar innebär krav på våra leverantörer, där miljö står i fokus och regler ständigt bevakas. Om till exempel något i ditt hem behöver repareras används miljömärkta material så långt det är möjligt och med metoder som gör hemmet mer energieffektivt än innan skadan.

Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar.

Arbeta med oss för att gräset ska bli grönare, bli miljösmart du med!

Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

010-4900 999 i samarbete med

grönare

Innehåll grus & guld · 1/2016

Finansiell stormvarning

Ex-minister vill se tuffare krav på storbankerna · 9

Foto: HEINI PETERS

Oenighet i styrelsen

Fyra ledamöter reserverar sig mot ny låneform · 33

Helena Norberg Hodge om konsumtionismens djupare effekter · 38

Behöver JAK delas?

Tommy Josefsson, Asile Hardan och Jasem Hardan skapar gemenskap med kretsloppstänk.

omvärld

Mark köps loss för ekologisk odling med hjälp av ekoaktier · 8

str

analys

at i on:

Karin Bradley om hot och möjligheter med delningsekonomin · 11

han na mq vis t

Hoffice skapar kreativ kontorsmiljö hos dig eller andra · 30

blo

Jobba effektivt hemma

omvärld

Foto: nikl a s björling

Bokslut för allas bästa ska förvandla pengar från mål till medel. · 10

På väg mot

Omsorg jord till bord Nordansmak värnar både om människor och miljö. · 12

Eva Stenius motionerar om organisationsutredning · 33

dessutom:

illu

Foto: amrit daniel foss

6

”Lokalekonomi motverkar våld”

22

JAK 2.0

Hur ska pusselbitarna fogas samman till framtidens JAK?

kultur

32 skribenter tar sig an vårt inre förhållande till planeten. · 37

krönika

Katarina Bjärvall om lyckokickar bortom roliga reklamklipp. · 51

Omvärld

Ojämlikheten accelererar. · 8

grus & guld · 1/2016

3

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­ avgiften för JAK­medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter.

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48

Annonser: Louise Clausen Mejl: louise.clausen@jak.se Telefon: 0500-46 45 23

foto: Robert Blombäck

Layout och produktion: Hanna Blomqvist Mail: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500 - 46 45 31

Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

är frilansjournalist och författare. Hennes senaste bok handlar om varför vi köper saker vi inte behöver, ett ämne hon även berör i sin krönika på sidan 51. Kronorna hon och fästmannen sparat i JAK kom väl till pass när det var dags för bröllop i somras.

Dan Håfström

Omslag: Per Holmqvist är eldsjälen bakom Nordansmak i Luleå.

Foto: Niklas Björling Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

är frilansskribent med bas i Stockholm som kom i kontakt med JAK-världen tack vare sin sambo. Efter 10 års läsning av Grus & Guld blev han medlem, och till slut även medarbetare i tidningen. Läs hans reportage från Nordansmak på sidan 12.

foto: Nikl a s Björling

Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca 30 000 ex

Katarina Bjärvall

ISSN 1650-470404

4

grus & guld · 1/2016

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är kanske mest känd för sitt arbete i den indiska provinsen Ladakh, vilket har resulterat i såväl böcker som ett alternativt Nobelpris. Ta del av hennes tankar om hur den ekonomiska utvecklingsmodellen måste ändras för att komma tillrätta med våld och terror – på sidan 38.

Hanna Blomqvist jobbar på JAKs kommunikationsavdelning och är Grus & Gulds nya layoutare. När hon inte utvecklar medlemsbankens hemsida, filmar Studio JAK eller formger informationsmaterial fotograferar och målar hon gärna – eller fixar i det nyinköpta huset i Tibro.

Foto: Privat

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

foto: Local Futures

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­ bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

Helena Norberg-Hodge

välkommen

redaktören:

Krediter kostar

Förändras på rätt sätt – Jag vill stå fast vid visionen om ett

mänskligare samhälle som sätter hållbarhet och långsiktighet före ekonomisk tillväxt.

Nordansmak är ett ställningstagande för att en annan värld är möjlig.

Det säger Per Holmqvist, initiativtagare till handelsplatsen i Luleå som vi besöker i detta nummer. I verksamhetens strävan efter både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet återspeglas flera av JAK Medlemsbanks grundvärderingar. I stället för att sko sig på

”Hur ska pusslet läggas utan att tappa bort JAKs kärna?”

Även JAK Medlemsbank har en föränderlig omvärld att förhålla sig till. Ett allt mer detaljerat regelverk ställer högre krav och ekonomin behöver stärkas. Samtidigt ska JAK lanseras som medlemmarnas vardags­ bank och en nystart av idé­ och medlem­ sverksamheten förbereds. Hur ska pusslet läggas utan att tappa bort JAKs kärna?

Grus & Guld presenterar inga svar, men tar er med till en medlemsbank i förändring där olika prioriteringar bubblar under ytan.

att fortsätta på JAK­stämman. Där ska en ny styrelse väljas, med alla finansiella kvalifikationer som krävs för att få bedriva bankverksamhet. Samtidigt behöver en idéburen rörelse även annan kompetens i ledningen. Hur länge går det att hitta ledamöter med allt som krävs?

– Det ställs extremt höga krav på bank­ styrelser idag. Risken är att det blir lite av ett sluttande plan. När blir JAK bara bank?

Här finns en utmaning som medlemskåren skulle behöva fundera på framöver, säger Anna Wibring, ansvarig för JAKs riskkontroll och regelefterlevnad.

Eva Stenius tar frågan ytterligare ett steg och yrkar på en organisationsutredning.

Det drar ihop sig till spännande diskussio­ ner i Skövde 16­17 april. Hoppas vi ses då!

Källa: Dagens Nyheter

Framtidens ekonomi bygger på mänskliga relationer, inte anonyma callcenter” Forskare definierar framgångsfaktorer för hållbart och jämlikt företagande.

Läs mer: Futureecon.com

Liv för ett klot Karin Backström, Redaktör grusoguld@karinbackstrom.se foto: Olof Thiel

någon annan skapar Nordansmak ömsesidig nytta för såväl människor som natur. Men hur ska verksamheten möta framtiden, utan att kompromissa med sin kärna, när odlarna åldras och näringslivskontoret sätter data­ serverhallar före lokal matproduktion? Per Holmqvist funderar över vad ”nästa stora grej” ska bli…

Samtalen om framtiden kommer säkert

Svenska hushåll köper alltmer på kredit.

På fem år har konsumtionslånen utan säkerhet ökat med 20 procent. Ofta är det människor med god medelinkomst som lånar till bil, möbler, renovering eller semester. Vem tjänar på utvecklingen? Tja, trots lågränteläget kan konsumtionslån ha räntor på uppemot 30 procent...

Även om alla levde som i en av världens mest kända ekobyar skulle det krävas 1,5 planeter.

– Marginella förändringar av konsumtionsekonomin räcker inte, menar Samuel Alexander som ni möter i nästa G&G. Följ även med till Wurruk´an som försöker skapa ett liv inom ramen för vad ett jordklot klarar. Missa inte nästa digitala Grus & Guld! läs mer på sidan 50

grus & guld · 1/2016

5

6

grus & guld ¡ 1/2016

inspiratör

Gemenskapare Tommy Josefsson Du är initiativtagare till ett hönskooperativ, hur uppstod idén?

– Vi hade höns när vi bodde på landet, de var lättskötta och bidrog med ägg genom att picka matrester. Det var en enkel variant av kretslopp. När vi pratade om djur i anslutning till våra stadsodlingar på Norrby växte idén om ett hönskooperativ fram. Tanken var att det även skulle främja det sociala umgänget mellan infödda svenskar och inflyttade.

Vad är de största vinsterna med att ha höns i stadsmiljö?

– I första hand är det ett integrationsprojekt, hönsskötsel är ganska konkret och kräver inga stora språkkunskaper. Hälften av våra medlemmar är invandrare.

Eftersom hönshuset ligger vid odlingarna mellan höghusen så vet alla nu att höns äter ogräs och matrester, och att det är ganska lätt att få ekologiska ägg till låg kostnad. Och många har lärt sig hur vanliga medborgare kan bilda en förening och sköta verksamhet själva.

Du har fått miljöpris för dina insatser, vad tror du juryn tänkte?

– Jag tror att juryn vill att det ska finnas projekt som aktiverar till hållbarhet, både socialt och ekologiskt. Vårt hönskooperativ är ett sådant. Innan vi startade fick jag förhandla med det kommunala bostadsföretaget om mark och ordna bygglov. Jag värvade även en grupp killar som snickrade hönshuset. Det gav fin sammanhållning och en känsla av att göra något långsiktigt tillsammans.

text

Anna Sternfeldt foto

Heini Peters

Namn

Tommy Josefsson

Ålder 65 år

Yrke

Gymnasielärare.

Gör

Grundare av ett hönskooperativ på Norrby, ett miljonprogramsområde i Borås.

grus & guld · 1/2016

7

omvärld

Tre av fyra hushåll har ränteavdrag, och en invändning mot ett avskaffat avdrag är att utsatta grupper drabbas. Ett tak för ränteavdraget på 500 kronor i månaden skulle dock påverka mer än hälften av alla välbärgade hushåll men bara 8 procent av hushållen med lägre inkomster, visar en studie från SCB. 2013 var det totala ränteav­draget 29 miljarder kronor. Ett tak på 500 kronor skulle ha minskat den summan till 7 miljarder kronor och påverkat knappt en tredjedel av hushållen.

Var femte oroar sig för att behöva lägga ned sin verksamhet Småföretagarnas riksförbund har frågat sina medlemmar vilka konse­kvenser bankernas ut­­fasning av kontanthanteringen får.

Process förbereds mot oljeutvinning En stor del av världens ännu oupptäckta olje- och gasfyndigheter finns under havsbotten i Arktis. Att ta upp dem rimmar illa med klimatmålen, menar norska jurister och miljöorganisationer.

Därför förbereds nu en process i syfte att stoppa ny utvinning med stöd av den norska grundlagens paragraf 112, vilken talar om kommande generationers rättigheter.

Processen beräknas kosta cirka 200 000 euro per år och ska inledas så snart den norska regeringen ger ut nya licenser till oljebolagen – något som tros ske i vår.

Källa: Klimatmagasinet Effekt 8

grus & guld · 1/2016

Mark köps loss för ekobruk

foto: istock

Tak på ränteavdrag berör främst rika

Genom folkfinansiering och ekoaktier ska andelen ekologiskt odlad mark på Samsø ökas.

EKO-Aktier Precis som i Sverige är det

svårt för unga danska lantbrukare att ha råd med egna gårdar. När de äldre dör köps gårdarna i stället upp av sto­ ra jordbruksföretag, som bedriver kon­ ventionell odling. Såväl miljön som en levande landsbygd tar skada.

För att råda bot på detta har en grupp på ön Samsø i Kattegatt grundat en jordbruksfond och ett aktiebolag. Ge­ nom folkfinansiering och investeringar i eko-aktier kan medborgarna nu vara med och köpa loss jordbruksmark på ön. Åkrarna hyrs sedan ut till unga eko­ logiska lantbrukare och de närboen­ de får avkastning i bra mat och miljö.

Första gården är redan i gång.

– Generationsskiftet i jordbruket

Ekoaktier ska trygga ekologisk odling.

är inte ett individuellt problem, utan något som berör alla och där vi kan hjälpas åt, säger Bent Dent, en av initia­ tivtagarna. I ett filmklipp på projektets hemsida uppmanar han fler att kopiera modellen.

Karin Backström Läs mer: samsokologisk.dk

Ojämlikheten accelererar Klyftan mellan de rikaste och resten av världen fortsätter att öka.

Kapitalinkomster och skatteflykt är förklaringar som förs fram i en ny rapport. Ökande klyftor 53 män och 9 kvinnor äger idag lika mycket som de 3,6 mil­ j­arder människor som utgör den fat­ tigaste halvan av jordens befolkning.

Den rikaste procenten har nu större tillgångar än resten av oss tillsammans, visar en ny rapport från Oxfam.

– Gapet har ökat dramatiskt bara de senaste 12 månaderna, skriver den brittiska biståndsorganisationen som återkommande studerar världens in­ komststatistik.

De senaste fem åren har välståndet för världens fattigaste hälft minskat med 1000 miljarder dollar (38 procent)

– trots en befolkningsökning inom denna grupp med närmare 400 miljo­ ner personer. Samtidigt har de 62 ri­ kaste ökat sina tillgångar med över 500 miljarder dollar.

De viktigaste förklaringarna som Oxfam för fram till de ökande klyftorna är att det tjänas mer pengar på pengar – än på arbete. Medan lönerna sjunker i de flesta länder ökar kapitalinkomster­ na i form av räntor, aktieutdelningar etc. Dessutom har skatteflykt bidragit starkt till välståndskoncentrationen.

Tillgångar värda 7,6 biljoner dollar finns idag i skatteparadis, enligt Oxfam, som har räknat ut att en korrekt beskattning av dessa skulle ge ytterligare 190 miljar­ der dollar i offentliga intäkter årligen.

Karin Backström

Källa/Läs mer: oxfam.org.uk (sök på aneconomy-for-the-one-percent)

”Stora banker utgör stor risk”

finanskris Vince Cable är känd för att vara en av de få som varnade inför finanskrisen 2008. Efter den massiva bankkollaps som då följde i Storbritannien var han med och ut­ arbetade regler mot framtida kriser.

Men faran är långt ifrån över. Det framgår tydligt när han tillsammans med riksbankschef Stefan Ingves talar inför en utvald skara på tankesmedjan Global Utmaning.

– De stora bankerna har blivit ännu större efter krisen, säger Vince Cable.

I både Storbritannien och Sverige är storbankernas tillgångar fyra till fem gånger större än ländernas totala eko­ nomier, vilket ger enorma följder av en kris. Bankerna är också i hög utsträck­ ning beroende av upplåning utifrån, vilket medför stor sårbarhet om det skakar i andra länder, påpekar både Cable och Ingves.

Men Vince Cable ser även andra risker

med den storskaliga finanssektorn.

– De globala bankerna avskärmar sig från lokalsamhället och är totalt ointres­ serade av att finansiera små och medel­ stora företag, speciellt på landsbygden.

Han tar upp forskning från Inter­ nationella valutafonden, IMF, som visar på samband mellan en stor finans­sektor och en svag utveckling i den reala ekonomin.

– För att bryta de stora bankernas järngrepp behövs en ny generation små banker, men det är höga barriärer för att komma in på bankmarknaden idag.

Ytterligare ett problem är att finans­ branschens skyhöga ersättningar drar folk från andra sektorer, menar Cable.

– Vi utbildar duktiga ingenjörer, men de börjar jobba på bank…

foto: K arin backström

För att bryta de stora bankernas järngrepp krävs en ny generation småbanker. Det menar den tidigare brittiska näringsministern Vince Cable, som ser tecken på en an­ nalkande finanskrasch.

Vince Cable, tidigare vice ordförande för Liberalerna i Storbritannien och närings­ minister 2010-2015, tillsammans med riksbankschef Stefan Ingves som även leder den europeiska Baselkommittén för banktillsyn.

Den tidigare näringsministern anser att det måste ställas ännu tuffare krav på bankerna.

– Det finns förslag om att begränsa bankernas förmåga att skapa pengar som kredit. Det är radikalt, men kom­ mer det en ny riktigt allvarlig kris tror jag att ilskan kommer att vara tillräck­ ligt stor för att det ska kunna bli verk­ lighet, säger han.

En annan åtgärd som föreslagits i hela Europa, och som faktiskt genom­ förts i Storbritannien, är att skilja inoch utlåning från investmentbanking.

– Vi har satt en brandvägg emellan, men det återstår att se om det räcker, säger Vincent Cable.

Bankernas storlek är inte enda oros­ molnet han ser på den fin­ansiella him­ len. Derivat, oreglerade skuggbanker, bubbelrisker – och omvärldsfaktorer som avmattningen i den kinesiska ekonomin och sjunkande råvarupriser hotar att ställa till det. Och skuldsätt­ ningen, som ökade brant inför förra

finanskrisen, ligger fortfarande på his­ toriskt höga nivåer – och stiger alltjämt i Sverige.

Inte minst uppmärksammar såväl Cable som Ingves bostadsmarknaden.

”Politikerna måste ställa ännu tuffare krav på bankerna” I Storbritannien är huspriserna dubbelt så höga idag som 2008, och i Sverige är utvecklingen än mer extrem.

– Vi är i en situation vi aldrig har sett tidigare. Just nu har man satt på ett litet plåster och hoppas att systemet håller ihop ännu en dag, säger Stefan Ingves.

Vince Cable ser två vägar för att vända utvecklingen.

– Flera bostäder måste byggas och regeringarna får inte vara rädda att låna till massiva satsningar på infrastruktur och forskning. Det är enda sättet att skapa en real ekonomisk utveckling, säger han.

Karin Backström grus & guld · 1/2016

9

omvärld

Folkhögskola för omställning

Läs mer: holmafolkhogskola.se

procent av världens invånare anser att det ekonomiska systemet gynnar rika.

Källa: ITUC Global Poll 2014

Millenniegeneration ställer etiska krav Det finns ett tydligt samband mellan unga högutbildades tillfredställelse med jobbet, och att arbetsgivaren har ett annat syfte än finansiell vinst. Många väljer arbetsgivare utifrån företagets etiska uppförande, och drar sig inte för att byta jobb om de är miss­ nöjda. Det framgår av en undersökning av attityderna i den så kallade millenniegenerationen. Nästan hälften av de 7 700 deltagarna i 29 olika länder som är födda efter 1982 och arbetar på ett större privat företag har någon gång avfärdat ett arbetserbjudande för att det strider mot de egna värderingarna.

Källa: The Deloitte Millennial Survey 10

grus & guld · 1/2016

foto: Bernd Hofmeister

Efter många års idogt arbete för att starta en folkhögskola med inriktning på ekologisk odling och självförsörjning har nu Holma folkhögskola öppnat i Lund. Först ut är praktiska kurser i stadsodling och skogsträdgårdsodling. I höst startar även en ettårig kurs i resilient entreprenörskap. Den kommer förutom företagande i olika former även att ta upp viktiga framtidsfrågor som hur pengar skapas, problemen med ekonomisk tillväxt och ränta.

Nytt bokslut ska vända ekonomin rätt

Ekonomin är upp och ned. Dagens mätmetoder gör pengarna till mål i stället för medel, menar Christian Felber, grundare av Economy for the common good (ECG).

Om målet med ekonomin är vårt gemensamma bästa, så behövs verktyg som mäter detta. En rörelse växer fram i Europa som förespråkar en ny form av bokslut. Nu har modellen även provats i Sverige. hållbara bokslut – Människor är redo

för förändring, säger Christian Felber grundare av Economy for the common good (ECG). Med start i Österrike 2010 spri­ der sig rörelsen och dess idéer - och en grupp bildades nyligen i Sverige.

Utgångspunkten är att de flesta län­ ders grundlagar stadgar att ekonomin ska tjäna det allmänna bästa.

– Pengar är ett medel för att uppnå detta, men idag har de blivit ett själv­ ändamål, säger Christian Felber, som menar att det är högst relevant vilka mätverktyg vi använder.

– Ekonomisk framgång mäts enbart i monetära termer medan vi inte alls ut­ värderar hur de mål, som vi demokra­ tiskt fattat beslut om, uppfylls.

Bland annat för att råda bot på det­ ta har ECG utarbetat ett bokslut för allas bästa. Med hjälp av en särskild matris betygsätts hur en verksamhet påverkar mänsklig värdighet, solidaritet, eko­ logisk hållbarhet, social rättvisa, öp­ penhet och demokratisk delaktighet.

Processen avslutas med granskning av

oberoende, specialutbildade revisorer.

Hittills har 200 små och medelstora företag i Europa genomgått hela pro­ cessen.

Först i Sverige är Vägen ut! som består av tio sociala kooperativ med verksamhet inom trädgård, kafé, hotell mm. Vd Pernilla Svebo Lindgren är positiv.

– Hållbarhetsbokslutet gav oss större intern förståelse för vad våra olika verk­ samheter bidrar med och har gjort det lättare för oss att kommunicera vad vi gör utåt, säger hon.

Vägen ut-kooperativen är både mil­ jödiplomerade och har tidigare gjort socioekonomiska bokslut. Nu tillför­ des ytterlig­are aspekter.

– Att vi återinvesterar all vinst och använder Ekobanken gav till exem­ pel höga poäng, säger Pernilla Svebo Lindgren.

ECG-boksluten ska öka konsument­

ernas möjlighet att göra medvetna val. Men rörelsen arbetar också för att goda resultat ska kopplas till offentliga stimulanser, som skattelättnader och fördelar vid offentliga upphandlingar.

läs mer: www.ecogood.org Facebook: Economy for the Common Good – Sverige

Karin Backström

foto: Peter L arsson/CC

”Delningsekonomi kan både vara ett hot och en möjlighet” omvärldsanalys

A

llt fler har fått upp ögonen för masskonsumtionens baksidor, den ekonomiska krisen har skapat ny upp­ finningsrikedom och digitaliseringen har gjort det enklare att dela föremål med andra. Delningsekonomi har blivit ett begrepp.

Såväl bilar som bostäder, verktyg och andra prylar delas numer via plattfor­ mar på nätet. Även analoga forum – så­ som kläd­ och verktygsbibliotek, låne­ cyklar, så kallade Tage­skåp (ta och ge) eller lånecentraler för fritidsutrustning – har växt fram i snabb takt.

Detta betraktas ömsom som en fantastisk möjlighet, ömsom som ett hot mot välfärdssamhället. Både och kan vara sant, beroende på hur del­ ningsekonomi definieras och i vilka sammanhang delandet sker.

E

tt vanligt antagande är att ut­ vecklingen är bra för miljön eftersom färre varor behöver produceras och fraktas. Men frågan om miljöpåverkan är inte helt lätt. Delandet, och inte minst fram­ växten av andrahands­ och bytesmark­ nader, kan faktiskt också innebära att fler prylar kommer i omlopp. När det är enkelt att sälja vidare eller hyra ut kan det bli lättare att slå till med ett köp.

Pengar som tjänas på att dela eller hyra kan också användas till annan konsum­ tion, som ett ökat resande.

Delningsekonomi presenteras ofta som demokratisk ­ och en möjlighet

Karin Bradley till utökade sociala relationer. Goda omdömen på digitala delningsplatt­ formar som Couchsurfing, Airbnb, Feastly eller Streetbank underlättar möjligheten till transaktioner, oavsett storleken på plånbok. Men sociologisk forskning visar också att transaktioner oftast görs mellan personer som liknar varandra, vilket kan ha segregerande effekter. Det är även stor skillnad i representationen av olika åldrar på de digitala plattfor­ marna. Icke­digitala delningsforum däremot – såsom fritidsbanker, verk­ tygspooler, frödelningsforum, kläd­ bytardagar – styrs inte på samma vis av sociala bedömningssystem och kan vara mer tillgängliga även för mindre internetvana grupper. Och offentliga platser för delande – såsom bibliotek, cykelkök, skaparverkstäder – fungerar många gånger som platser där alla kän­ ner sig välkomna, oavsett köpkraft eller social bakgrund.

N

är det gäller frågan ifall delandets ekonomi inne­ bär en demokratisering av tillgången till resurser är det också viktigt att förstå vilka som kontrollerar de digitala plattformarna.

Flera har startat som små icke­vinstdri­ vande initiativ, men köpts upp och om­ vandlats till världsomspännande bolag.

Ett fåtal stora kommersiella plattformar närmar sig idag en monopolliknande ställning med stora användarantal, riskkapitalfinansiering, fintrimmade tekniska system och strategisk kom­

munikation. Forskare och debattörer har pekat på att plattformarna behöver öppnas upp så att användarna blir mer delaktiga i beslutsfattande och ägan­ de – och får del av frukterna från det gemensamma värdeskapandet. Koo­ perativa strukturer nämns ofta som en hållbar väg framåt.

N

är allt fler människor blir ekonomiskt beroende av att hyra, byta, låna och ut­ föra tjänster via delnings­ plattformar är det också viktigt att trygghetssystem och regelverk – som idag är anpassade efter fasta anställ­ ningar och att professionella närings­ idkare säljer varor till privatpersoner – omformas.

D

elandets ekonomi utmanar flera av fundamenten i dag­ ens ekonomi och samhälle vilket väcker en rad frå­ gor kring hur den bör bemötas, upp­ muntras och/eller regleras. Men med en politik, ägarformer och trygghets­ system som styr delningsekonomin i en demokratisk och resursmedveten riktning kan detta bli en väg till ett hållbart samhälle.

Karin Bradley Forskare i kollaborativ ekonomi och hållbara livsstilar, KTH Regeringens särskilda utredare i frågan. grus & guld · 1/2016

11

12

grus & guld ¡ 1/2016

Hållbar handlare Marknadsplats för lokala odlare, butik för ekologiska produkter, en arbetsplats att trivas på och en mötesplats för förändring. Hos Per Holmqvist på Nordansmak står såväl ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i centrum. Och den som vill kan även få information om JAK Medlemsbank.

TEXT Dan Håfström Foto Niklas Björling

grus & guld · 1/2016

13

Uppfinningsrikedom och samarbete med JAK Medlemsbank.

Nordansmaks grundare Per Holmqvist är fast besluten att få verksamheten att leva vidare och frodas.

14

grus & guld · 1/2016

ad blir nästa stora grej?

Det är februarimorgon och Per Holmqvist, eldsjäl och grundare av matbutiken Nord­ ansmak, kliar sig i skägget och tittar ut genom fönstret på ett slaskigt Luleå. När No­rdansmak gjorde succé med att leverera ekologiska fruktkorgar till företag och matkassar till privatpersoner var det strax andra som kopierade konceptet.

När man började med soppa till lunch så ringlade köerna långa utanför butiken tills flera andra affärer och caféer också började.

Och på senare tid har den massiva ökning­ en av ekologiska varor på Konsum och Ica bidragit till att Nordansmaks matförsäljning minskat.

– På vissa sätt är det naturligtvis jättebra att andra tagit efter oss. Men ändå känns det som att vi behövs nu mer än någonsin. Och då måste vi hitta sätt att överleva på, säger Per.

Som butik startade Nordansmak 2007 men projektet har en lång bakgrundshistoria i form av Per Holmqvists engagemang för samhälle och miljö.

– Allting började med Björn Gillberg i början av 70-talet. När han tvättade skjortor med gräddersättning och de blev kritvita av alla kemikalier var det något som knäppte till i mig, säger Per. Under många år var Per Holmqvist själv bonde. Han och några grannar i Bondersbyn startade en webbutik som sålde lokalt produ­ cerade livsmedel. När så ägaren till den anrika hälsokostaffären på Stationsgatan i Luleå skulle slå igen verksamheten slog Per till och tog över för att få en fysisk handelsplats för varorna. Sedan starten har Nordansmak sålt eko­logiska livsmedel från över hundra olika lokala producenter.

– När vi öppnade började en massa spän­ nande människor att höra av sig till oss. Allt­

Bildtext.

På Nordansmak erbjuds information om JAK Medlemsbank och leverans av ekologiska varor. Medarbetare Inge Andersson kör ut beställningar med elbilen.

ifrån en gubbe som kom in i butiken med en plastkasse egenhändigt odlad potatis till folk som gjorde avancerade drycker med blåbärs­ nektar. Vår filosofi har varit att försöka sälja åt alla leverantörer som kunnat garantera att deras varor är närproducerade och ekologiskt odlade. Det är vi benhårda på, säger Per.

jag orkar och med uppgifter som jag mår bra av. Kassan vill jag inte stå i eftersom jag har lätt att stressa upp mig, säger Carina.

När perioden med arbetsträningen var slut kunde Per, med hjälp av ekonomiskt bistånd från Arbetsförmedlingen, erbjuda Carina att

Klockan har blivit åtta och Carina

” Producenterna börjar bli gamla och ingen tar över”

G­ustafsson kommer in genom butikens ytterdörr. Efter en hjärtlig hälsning på Per sätter hon kurs mot bageriet i källaren.

Här nere ska hon baka ännu en omgång av butik­ens populära hårdbröd ”Fröknäcke”.

– Det gäller att få degen lagom tjock sen kan man faktiskt krydda med lite vad som helst. I den här satsen har jag dill och persilja, berättar Carina Gustafsson.

Hennes historia är ett av många exempel på att Nordansmak handlar om hållbarhet även i social och mänsklig mening. 2002 blev hon sjukskriven efter 30 år inom vården och efter över tio år som arbetslös hade hon gett upp hoppet om att någonsin komma tillbaka till arbetslivet. Men då kontaktade Arbetsförmed­ lingen Per och hörde sig för om hon kunde få arbetsträna.

– Att få komma hit var som att komma hem. Det finns en så härlig energi här innan­ för dörrarna. Och här får jag jobba så mycket

fortsätta i butiken som anställd. För närvaran­ de har Nordansmak fyra deltidsanställda som alla kommit hit på liknande sätt.

– Arbetsförmedlingen gillar oss eftersom handläggarna ser med egna ögon att människ­ orna mår bra här. Men Arbetsförmedlingen är lynnig och ändrar reglerna hela tiden. Jag får pussla med pengarna vi får för praktikanter och arbetstränare för att kunna finansiera de anställdas löner, säger Per. Nordansmak har ett stort och allt annat

överskuggande problem som Per Holmqvist verkligen skulle vilja lösa: Bristen på varor. I grus & guld · 1/2016

15

Verksamhet på fem ben

Butiken

Säljer närproducerade, eko­ logiska, rättvisemärkta och GMO-fria produkter, mejeri­ varor och ekologisk frukt och grönt. Samt ett stort urval av kryddor, pasta, mjöl och flingor samt choklad och godis med bärsmak från Norrbotten.

16

grus & guld · 1/2016

Webb-butiken

Säljer butikens varor samt färdiga kassar med grönsaker, frukt och tillagningstips med ingredien­ser till färdiga måltider.

Ekofrukt på Jobbet

Nordansmak levererar frukt­ korgar till arbetsplatser i Luleå­ området.

Mötesplats

Nordansmak har blivit ett centrum för miljö- och omställ­ ningsrörelsen i Luleåområdet.

Här hålls möten om till exempel klimatfrågor och det trans­ atlantiska handelsavtalet, TTIP. Har också ett växande utbud av kulturevenemang och konserter.

Social arbetsplats

I samarbete med bland a­ndra Arbetsförmedlingen har Nordansmak sysselsättnings­ platser med ett arbete som mål.

Butiken har också praktikanter från gymnasiet och elever från en särskola som arbetar ett par dagar i veckan.

Bildtext.

fjol tog alla de lokalt producerade grönsakerna, däribland storsäljarna potatis, vitkål och morötter, slut redan i november.

– Den ökade konkurrensen från de stora matkedjorna som börjat med ekologiskt kan vi nog klara av eftersom vi har en väldigt hög trovärdighet bland våra kunder. Men om vi inte har varor att sälja, då blir det värre, säger Per. Många av de lokala producenterna börjar bli gamla. Per åser med förtvivlan hur ingen tar över när böndernas ork tryter och efterlyser insatser för att få norrbottningarna att odla.

– Näringslivskontoret är väldigt inriktade på att stötta etableringen av dataserverhallar och liknande för att få arbetstillfällen till Norrbot­ ten. Men de och andra myndigheter borde också lyfta att det finns en enorm potential i jordbruket. Vi har fantastiska förutsättningar för grönsaksodling. Kylan på vintrarna gör att ohyran försvinner ur jorden och ljuset på sommaren gör att det exploderar i landen.

Och det finns pengar att tjäna. Vi importerar livsmedel för många miljarder kronor varje år.

Tänk om lokala producenter kunde få en del av den kakan, säger Per.

Samtidigt har han sett många lokala initiativ starta upp i stor stil för att sedan kraschlanda.

– Du kanske brinner för att koka den allra mest fantastiska sylten, men om du inte får någon hjälp med produktion och marknads­ föring är risken stor att du sliter ut dig och ger upp. Därför behövs det starka nätverk mellan

– Det gäller att få degen lagom tjock sen kan man krydda med nästan vad som helst, säger Carina Gustafsson som bakar Fröknäcke.

” Maten är lagad med kärlek på råvaror odlade med kärlek” producenterna och mycket bättre stöd från samhället. En enkel sak vore att ordna gemen­ samma kylutrymmen som lokala odlare kunde använda i stället för att alla ska investera i egna anläggningar.

Själv har Per Holmqvist i många år job­ bat 14 timmar om dygnet. Under en slitig period full av grubblerier kring ekonomi och grus & guld · 1/2016

17

I butikens cafédel äter stamgästerna Patrik Ingell Hagerman, Lena Ingell och Anna Blom lunch.

18

grus & guld · 1/2016

framtid fick han plötsligt en galen idé: Att cykla från Luleå till Bryssel.

– Nordansmak är mitt livsverk och jag är nästan gråtfärdigt glad varje dag över att det blivit verklighet, men ibland behöver man komma bort från allting. Cykelturen var en möjlighet att få tänka på helt andra saker. Äventyret startade i Luleå den 8 oktober.

Med solceller på ryggsäcken cyklade och blogg­ade sig Per genom Sverige och vidare genom Danmark, Tyskland och Belgien.

Efter två månaders cykling kom 66-åringen fram till Bryssel där han genast lämnade in ett protestbrev till EU-parlamentet mot planerna på ett ryskt kärnkraftverk i finska Bottenviken.

För att sedan fortsätta med tåg till det stora klimatmötet i Paris.

– Det är ju många som blivit imponerade av resan, men jag fick liksom aldrig den där kicken av att ha presterat någonting. För mig var det inte en tävling utan bara en glädje över att vara ute och cykla.

Per Holmqvist och Camilla SedholmBuatao tillagar dagens soppa på pumpa och sötpotatis. Utanför står Nordansmaks cykel - redo för leverans av färdiga matkassar med grönsaker, frukt och tillagningstips.

På vägen fick han rapporter från de anställda om livet i butiken.

– Det var väldigt skönt att allting fungerade utmärkt trots att jag inte var där. Att få känna sig obehövd!

Lunchen närmar sig och Camilla Sedholm­­

-Buatao, veteranen bland medarbetarna, kommer bärande på en stor kastrull med en mustig, väldoftande och lysande gul soppa på pumpa och sötpotatis. Ute i butikens

cafédel låter sig några av stamkunderna väl smaka.

– Jag kom hit första gången för att någon tipsat mig om att de hade bra gurkmeja här.

Precis när jag stigit innanför dörren frågade Per om jag ville ha en kram. Då var det liksom kört, säger Anna Blom.

– Man känner kärleken i maten också. Att den är lagad med kärlek på råvaror som är odlade med kärlek. Jag känner mig fräsch när jag ätit här, säger Lena Ingell. grus & guld · 1/2016

19

”Nordansmak är ett ställningstagande för att en annan värld är möjlig”

Recept Nordansmaks fröknäcke 10 små bröd 1,5 dl solroskärnor 1 dl linfrö 1 dl sesamfrö 1 dl pumpakärnor 4 dl bovetemjöl 4 dl kokande vatten 1 dl olivolja • Sätt ugnen på 140 grader och lägg ut bakplåts­ papper på en stor plåt.

• Blanda alla ingredienser och bred ut på pappret • Lägg ett bakplåtspapper över degen och platta ut med handen eller med kavel. Degen ska bli väldigt tunn • Strö över flingsalt • Skär med vass kniv eller pizzaskärare i lagom bitar.

Brödet blir då enklare att bryta efter gräddning • Grädda i cirka 75 minuter i nedre delen av ugnen • Bryt isär brödet efter markeringarna som du gjort med kniven

20

grus & guld · 1/2016

Framtiden då? Ekonomiskt står Nordansmak, som drivs som en ekonomisk förening, ganska väl rustat. För ett par år sedan blev föreningen beviljad ett eftersparfritt lån av JAK Medlemsbank och går allt enligt plan är Nordansmak skuldfritt inom några år.

I samarbete med JAKs lokalavdelning i Boden och Luleå har Nordansmak också skapat en informationshörna om medlems­ banken i butiken.

– Det kommer in ganska många och frågar oss om JAK. Jag blev ju medlem redan på 80­talet så jag svarar så gott jag kan på frågor om både privatpersoner och företag, säger Per. En av de anställda har även gått JAK­skolan för att kunna svara på frågor.

Den ekonomiska verkligheten både tvingar och inspirerar till utveckling. ”Nästa stora grej” kan bli att satsa på juicebar och raw food. Samtidigt är Per mycket bestämd över att Nordansmaks verksamhet inte drivs utifrån kortsiktiga ekonomiska motiv.

– Jag blir väldigt besviken på politiker som överger sin övertygelse för att passa in i det politiska systemet. Själv vill jag stå fast vid visionen om ett mänskligare samhälle som sätter hållbarhet och långsiktighet före eko­ nomisk tillväxt. Nordansmak är ett politiskt ställningstagande för att en annan värld är möjlig.

Butiken har blivit en mötes­ plats för miljö- och omställningsrörelsen i Luleå med omnejd. grus & guld · 1/2016

21

22

grus & guld ¡ 1/2016

Framtidspussel Nästa år lanseras JAK som medlemmarnas vardagsbank. Samma år ska idé- och medlemsverksamheten startas upp på nytt. Samtidigt ställer ett allt mer detaljerat regelverk ökade krav - och ekonomin behöver stärkas.

TEXT Karin backström Foto/illustration Hanna blomqvist När JAKs styrelse träffas i Stockholm strax före jul finns en informell punkt på pro­ grammet som kallas JAK 2.0. Under det be­ greppet ska ledamöterna ta ett helhetsgrepp på återstarten av idé­ och medlemsverksam­ heten, nya låneprodukter och ett uppdaterat sparlånesystem.

– Det är alldeles för tidigt att säga något om vad JAK 2.0 kan innebära. Diskussionerna har precis börjat och vi har inte en samlad uppfatt­ ning, säger ordförande Lotta Friberg. Även JAKs strategier är under översyn. Men även där är det för tidigt att säga något om re­ sultatet.

JAK förändras. 2015 sparades det drygt 3,8

miljoner kronor på indragna kurser, internatio­ nellt nätverkande, JAK Ung och annan verksam­ het på avdelningen för idé­ och medlemsstöd (IMS). Pengarna riktades om till utveckling av de it­system och produkter som krävs för att göra JAK till medlemmarnas vardagsbank. Nu närmar sig mållinjen. Nästa år ska det så kall­ ade helbanksprojektet vara klart, och samtidigt är en uppdaterad version av medlemsverksam­ heten utlovad. Enligt den presentation som styrelseledamöter och anställda får med sig till

lokalavdelningarnas årsmöten under vårvintern går arbetet planenligt framåt. Men flera pussel­ bitar ska fogas samman, åsikterna är delvis oli­ ka – och budgetprocessen inför 2017 har inte börjat än.

”Vi behöver diskutera vad vi klarar av” Dörren står öppen till vd Sammy Almedals rum. Arbetet med bokslut 2015 är i slutfasen och det står klart att JAK, precis som året inn­ an, går back med över 2 miljoner kronor. Både kreditförlusterna och antalet förtidsinlösta lån har överskridit budget. Dessutom innebär mi­ nusräntan att tidigare intäkter för icke utlånade pengar, vilka bland annat placeras i statsskuld­ växlar, förbyts i utgifter.

– Ekonomin är en utmaning, säger Sammy Almedal.

När det gäller utlåningen, som är JAKs främ­ sta intäktskälla, ser han dock positiva tecken.

Styrelsens ambition att göra det lättare för med­ grus & guld · 1/2016

23

lemmarna att låna genom att erbjuda sparfria lån har gett resultat. Förra året ökade den totala lånestocken med över 30 miljoner kronor och under årets första månad har det kommit in tio fler låneansökningar i veckan än motsvarande tid förra året.

Foto: K arin backst röm

Sammy Almedal, vd

Eget kapital

JAKs egna kapital består av överskott och medlemmarnas grundinsatser - samt de låneinsatser som krävs för att låna. Dessa betalas dock tillbaka, om Finansinspektionen medger, efter slutamortering – och ersätts av nya låneinsatser. Höjningen av grundinsatsen är ett sätt att stärka JAKs egen buffert. Styrelsen diskuterar även förlagsinsatser i detta syfte.

24

grus & guld · 1/2016

JAKs vd ser dock hål att fylla. Medlemsban­ ken behöver gå med överskott för att stärka sitt egna kapital – en buffert som enligt nya regler måste täcka upp för fler eventualiteter än tidi­ gare. Dessutom pekar han på utvecklingsbehov i bankverksamheten.

– Det är dyrt och komplicerat att driva bank.

De nya regelverken som följt i finanskrisens spår ställer högre krav, och vi har haft svårt att anpassa oss i tillräcklig utsträckning. Vi kan inte fokusera på något annat än banken just nu för att uppfylla de villkor som är förenade med banktillståndet, säger han.

Sammy Almedal bedömer att det i dagsläget fattas 4­5 personer i administrationen – och då menar han inte personer som arbetar med idé­ och medlemsverksamhet utan bankanställda med specialkompetens kring processutveck­ ling, it och juridik. Ska JAK dessutom på allvar ha en opinionsbildande roll menar han att det behövs ytterligare anställda för omvärldsbevak­ ning och analys.

Vd understryker att JAK måste förändras för

att vara relevant i framtiden. Exakt hur menar han att det är styrelsens och medlemmarnas sak att avgöra – men den egna visionen formulerar han som att JAK ska vara ”en bank som gör rejäl skillnad i människors privatekonomi, där man känner att man blir behandlad på ett juste sätt – och som medlemmarna kan känna sig stolta över”.

Framför sig ser han 100 000 medlemmar och flera bankkontor.

Huruvida verksamheten även inkluderar

JAK­skolor och folkbildning tycker han att det är för tidigt att uttala sig om. Men om Sammy Almedal fick bestämma skulle idé­ och med­ lemsverksamheten i alla fall få stå tillbaka i ytterligare några år. Kanske till 2019­2020, när även ett nytt sparlånesystem ska vara igång och underlätta för fler medlemmar att kunna låna i JAK. – Jag tror vi behöver en diskussion om vad för­ eningen klarar av, säger han.

– Det kanske är tillräckligt att vara en förening som driver en bank.

Sammy Almedal är inte orolig för att medlem­ marna ska svika om idé­ och medlemsverksam­

”JAK måste förändras för att vara relevant” heten får stå tillbaka, eftersom värdegrunden även kommer till uttryck i bankverksamheten.

– Banken kommer aldrig att göra vinster för sin egen skull, dela ut pengar till sina ägare eller ta ränta – och lånekostnaden kommer bara vara så hög som krävs för att täcka kostnaderna och generera ett rimligt överskott för att stärka det egna kapitalet, säger han.

Och den övriga värdegrunden, menar han, är väl beskriven på såväl hemsidan som i JAK­boken. ”Vi vill inte bara se på när skuldkrisen

rasar, klimatförändringarna förstör produktiv mark och genomgripande handelsavtal ut­ formas. Vi ser ett stort behov av folkbildning kring de ekonomiska processer som pågår och vill stärka våra möjligheter att organi­

sera oss för att uppnå socialt, eko­ logiskt och ekonomiskt hållbar ut­ veckling” Programför­ klaringen till Ekono­ mifestivalen i Härnösand lockar 15 JAK­med­ lemmar utöver de lokalt aktiva. Den arrange­ rande lokalavdelningen hade hoppats nå fler – och programmet ställs in bara några dagar innan genomförandet.

– Det hade behövts en större tydlighet kring vart man ska vända sig för att få stöd som lo­ kalt aktiv när IMS ligger nere. Är det medlems­ service? Eller kommunikationsavdelningen?

KarinMalin Ekström i JAK Härnösand har varit aktiv länge, men nu känner hon osäker­ het kring vem som gör vad inom organisatio­ nen. Hon hade även förväntat sig intresse från styrelsen när lokalavdelningen nu var beredd att samla medlemmar från hela landet, för att bland annat diskutera framtidens idé­ och med­ lemsverksamhet.

Hon blickar ut över en frusen stad, och sak­ nar en idé kring hur det ideella engagemanget ska upprätthållas.

– Folk väljer JAK av ekonomiska intressen som ser till långt mycket mer än privatekono­ min, säger hon.

– Det är inte ett bra ekonomisystem, e­legiti­ mation och nyhetsbrev som får dem att engage­ ra sig utan frågor som penningreform, klimat, internationell rättvisa… Men inget av det kom­ mer till uttryck just nu.

För KarinMalin Ekström är idén med JAK en­ kel.

– JAK startade inte för att vi skulle ha billiga lån, utan för att människor skulle kunna uppnå

ekonomisk frigörelse – inte bara på individni­ vå utan även på samhällsnivå.

Och när det kommer till diskussionen om hur samhällets ekonomiska frigörelse ska se ut menar hon att JAK måste slå sig ihop med andra.

– Idag finns det jättemånga organisatio­ ner som vill diskutera hur ett nytt ekonomiskt system kan motverka klimathot, fattigdom, terror… JAK har inte svaren, men vi är en till­ räckligt stor aktör för att kunna vara en nyckel­ spelare.

Hon ser det inte som en utgift, utan som en möjlighet.

”JAK startade inte för billiga lån” – Visst, vi måste ha några som arbetar med det, men tänk hur mycket vi skulle kunna få till­ baka med samarbetsorganisationer som också använder oss som bank, säger KarinMalin Ek­ ström.

Sparlånesystemet På sitt kontor i Säter är medlemschef

Ann­Marie Svensson bekymrad över det vi­ kande engagemanget bland de ideellt aktiva medlemmarna. Statistiken visar att det har hållits betydligt färre grundkurser, möten och informationsbord runt om i landet sedan IMS sattes på sparlåga.

– Det är inte alls samma fart som förut, säger hon och tror att det beror på att medlemmarna inte längre kan hämta ny energi på nationella kurser.

För Ann­Marie Svensson, som arbetat med

Tanken bakom sparlånesystemet är balans mellan in- och utlåning. Idag sparar medlemmarna i högre utsträckning än de lånar. Samtidigt blir månadsutgiften för att både spara och amortera hög för de som behöver låna.

Det är ett av skälen till att det nu utreds hur sparlånesystemet ska se ut i framtiden. grus & guld · 1/2016

25

Foto: k arin backst röm

Ann-Marie Svensson, medlemschef

Foto: k arin bacstr öm

Karin-Malin Ekström, JAK Härnösand

26

grus & guld · 1/2016

att bygga upp medlemsverksamheten sedan 1990­talet, är engagerade och kunniga medlem­ mar grunden för medlemsbanken. Hon säger att allt från värdegrund till banktjänster har for­ mats i dialog med dem. Det är de som bygger en folkrörelse för ett annat sätt att organisera ekonomin och det är de som sprider förtroende och kunskap om såväl idéer som banktjänster.

– Vi har lyckats åstadkomma mötesplatser där människor får träffas och fritt tala om hur de vill ha ett bättre samhälle där inte räntan är drivkraften. En värdegrund är inget man kan ha i en bokhylla, den måste hållas vid liv, säger hon.

Aktiva medlemmar som får mötas och lära mer skulle också kunna reagera när det, liksom nu, kommer nya regler som slår hårt mot små banker.

– De ökade regelkraven är utformade efter storbanker som misskött sig. Det är orimligt att vi ska få så höga kostnader. Med många med­ lemmar som sa ifrån och tog frågan till sina politiska partier skulle vi kunna påverka, menar hon.

Tillsammans med styrelsens förenings­ utskott arbetar Ann­Marie Svensson nu med förslaget för det nya IMS som är utlovat till nästa år. I februari är det ännu ”blankt pap­ per”, men i diskussionerna kan hon ana en skiljelinje mellan de som bara vill putsa på den tidigare satsningen på ideellt aktiva och de som tycker att den utåtriktade verksam­ heten bör skötas mer professionellt.

Det finns också olika åsikter om huruvida JAKs idé bäst kommer till uttryck genom med­ lemmarnas mångfald av visioner kring ränte­ frihet – eller om medlemsbanken bör arbeta fram en gemensam vetenskapligt underbyggd syn.

Dessutom råder det olika uppfattning om hur omfattande – och betydelsefullt – det ideella engagemanget har varit.

För Ann­Marie Svensson är det framför allt viktigt att omvärderingsprocessen mynnar ut i en tydlighet kring vad som skiljer JAK från an­ dra banker.

– Om närheten mellan medlemmarna och verksamheten utarmas upplever de sig som van­ liga kunder, och sådana har andra banker större resurser att attrahera, säger hon och tror att en diskussion om innebörden i att vara en koopera­ tiv bank väntar framöver.

Kommer då JAK överhuvudtaget ha råd att starta upp ett nytt IMS nästa år? Jonas Löhnn, sammankallande i styrelsens fören­ ingsutskott, menar att det skulle upplevas som ett väldigt stort svek om det inte blev så.

”Medlemmar eller kunder?”

– Det positiva är att vi nu har möjlighet att ut­ värdera och förbättra. Sedan föreställer jag mig att vi startar upp något nytt som kan rulla igång steg för steg, säger han och ser det som ange­ läget att idé­ och medlemsverksamheten stärks framöver. I hans vision har JAK två jämbördiga ”ben” (banken och IMS) där det ena ibland får stå tillbaka för det andra – och tvärtom.

– Alla större samhällsförändringar har före­ gåtts av folkbildning och JAK behöver utvecklas till en levande och stark folkrörelse med utökad medlemsdemokrati, menar Jonas Löhnn.

Föreningsutskottets sammankallande ser också större intäkter för JAK framöver, kortsik­ tigt genom de nya låneprodukter som nu ökar utlåningen och långsiktigt genom införandet

av ett nytt sparlånesystem som tillåter mindre eftersparande i tider med hög likviditet.

Vid Kungsportsplatsen i Göteborg har

”Reglerna ställer oerhört höga krav” som kan förbättra bankens effektivitet.

– I vissa avseenden tvingas vi ha bättre fram­ förhållning, och en del går hand i hand med hel­ banksatsningen som innebär att vi behöver en bättre grundstabilitet i våra system för att kunna växa, säger Karin Frejarö, som sedan januari har en ny tjänst som JAKs riskansvariga. Därmed är hon en central person i det som kallas första linjens försvar.

– Ytterst handlar reglerna om att skydda den enskilda individen och motverka framtida bankkriser, påminner Anna Wibring.

Foto: K arin backst röm

Anna Wibring, riskkontroll- och complianceansvarig

Ändamålsparagrafen i JAKs stadgar inleds

­ såsom medlemsbankslagen kräver ­ med främjandet av medlemmarnas ekonomiska intressen. Därefter följer formuleringar om lokal idéutveckling, information om rän­ tefri ekonomi, demokrati, ideellt arbete. I det så kallade reglementet finns ytterligare skrivningar. Där kan man till exempel läsa att JAK är en viktig del av den folkrörelse som vill ändra villkoren i ekonomin, både lokalt och internationellt – samt ett forum för debatt, utveckling och folkbildning inom räntefri, rättvis och uthållig ekonomi.

– Kortsiktigt kan våra olika verksamhetsben stå i motsättning till varandra när vi har be­ gränsade resurser, men långsiktigt är de en för­

Foto: jak

Transcendent Group, som erbjuder konsult­ tjänster inom det som på bankspråk kallas governance, risk och compliance, sina lokaler.

Här jobbar Anna Wibring när hon inte är på JAKs huvudkontor i Skövde en dag i veckan.

Sedan i höstas är hon medlemsbankens riskkontroll­ och complianceansvariga i det som brukar kallas andra linjens försvar (se faktaruta). Det innebär att hon på styrelsens och vd:s uppdrag ska granska att JAK lever upp till såväl interna som externa regler, och har kontroll över verksamhetens risker.

Hennes första genomgång visar att det finns flera externt påbjudna åtgärder som måste påskyndas, vilket styrelsen nu har gett hög­ sta prioritet.

– De nya reglerna medför en otrolig detaljreg­ lering. De kräver både stora resurser och ställer oerhört höga krav i verksamheten, säger Anna Wibring, och berättar att det inte är ovanligt att verksamheter av JAKs storlek har flera anställda som arbetar med risk­ och regelefterlevnad.

Många mindre finansinstitut tycker att till­ lämpningen är oproportionerlig (se G&G nr 4/15). Även på storbankerna klagas det. Men Anna Wibring har inga rebeller bland sina kun­ der.

– Man förhandlar inte med regelverket. Det sätter villkoren för att få ha kvar banktillståndet och verka på den här marknaden. Följs det inte kan Finansinspektionen utdöma böter eller dra in oktrojen, säger hon.

Däremot har hon kunder som förenklar och avskaffar vissa tjänster, men det tror hon inte är ett alternativ för JAK vars totala verksamhet be­ drivs inom ramen för ett och samma tillstånd.

Och de nya reglerna tillför även goda saker,

Karin Frejarö, riskansvarig

grus & guld · 1/2016

27

Foto: K arin backst röm

utsättning för varandra. JAKs styrka är att våra idéer kommer till uttryck i en konkret praktik, banken. Men banken skulle inte skilja sig från andra, om den inte byggde på en stark idé, säger Karin Frejarö och hon ser det som en stor risk om identiteten som idéburen rörelse urholkas.

– Man kan inte hantera alla risker på en gång och på kort sikt får det större konsekvenser om man bryter mot det externa regelverket. Men på lång sikt är det interna regelverket precis lika viktigt, säger Anna Wibring.

När hon nyligen höll en föredragning inför styrelsen väckte hon frågan hur JAK kan bevara sin särart inom ramen för det allt mer komplexa externa regelverket.

Hon tar styrelsens sammansättning som ex­ empel.

Johan Thelander, – Det ställs extremt höga krav på bankstyrel­ lekmannarevisor ser idag, och jag har svårt att se hur man fram­ över ska hitta tillräckligt många som både har den finansiella kompetens som krävs, och de kunskaper som efterfrågas för JAKs övriga verk­ samhet, säger Anna Wibring.

Fem försvarslinjer – Risken är att det kan bli lite av ett sluttan­ Praxis för organisation av de plan. När blir JAK enbart bank? Ska man ha intern kontroll i banker både en bank och en annan organisation? Här 1 Bankens eget riskhan- finns en stor utmaning som hela medlemskå­ teringsarbete (leds av ren skulle behöva fundera över.

JAKs riskansvariga) 2 Oberoende riskkontroll- och compliancefunktion (rapporterar till styrelse och VD, sköts idag på konsultbasis).

3 Internrevisorerna (oberoende funktion som granskar på styrelsens uppdrag).

4 Externrevisorn (granskar på stämmans uppdrag).

5 Tillsynsmyndigheter (främst Finansinspektionen)

28

grus & guld · 1/2016

Johan Thelander är lekmannarevisor. Det innebär att han på stämmans uppdrag gran­ skar att JAKs verksamhet sköts på ett ända­ målsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Han är delvis kritisk till att JAK inte haft större ambition att gå med överskott, eftersom han menar att det hade kunnat ge banken ett större handlingsutrymme både vad gäller utveckling och hantering av nya regelkrav.

– Vi behöver naturligtvis inte ha en rörelse­

marginal som en storbank, men utan tillräck­ ligt stort eget kapital är det svårt att göra inves­ teringar utan att dra ned på annan verksamhet.

Då blir det hej då IMS, hej då Grus & Guld.

I uppföljningen av de senaste årens stämmo­ beslut har han också konstaterat att stämman ibland ger väldigt omfattande uppdrag till sty­ relsen, uppdrag som kan vara svåra att avgränsa.

”Det handlar om att prioritera” – Ta till exempel helbanken. När vi väl kan ta emot e­fakturor efterfrågas swish och sedan kommer något annat. Går det att säga att vi till­ fälligt ska satsa mer på IT, när det sannolikt all­ tid kommer finnas nya behov? frågar han, och påpekar att JAKs styrande dokument kan vara svåra att använda som vägledning när priorite­ ringar behöver göras.

Om han fick önska skulle det finnas ett sam­ manfattande dokument med ett mindre antal kontrollfrågor att ställa inför stora beslut.

– Som det är nu märker vi av prioriteringarna först när de sker, men jag tror vi skulle ha myck­ et att vinna på mer transparens och framförhåll­ ning kring detta, säger han och önskar tydlighet kring att JAK inte kan göra allt samtidigt.

– Men vad vi ska göra, det ska vi bestämma tillsammans. Och då är det viktigt att medlem­ marna har bra underlag och möjlighet att förstå helheten, säger han, och efterlyser en diskus­ sion om hur detta bäst kan ske.

Karin Backström

JA K -b oken

Nya JAK-Boken är här!

om eko nomi

...om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt

, pengar , ban

Kan ek

k, ränta

onom

i va

JAK-bo ra uthå ken vän llig oc der JAK Me h rättv dlemsban sig till dig som is? ekonom k och vill vet dess gru i. a mer om ndidé om rän Boken vill ock tefri så utm sätta nu ana dig varand och andra att e ekonom lag och börja ifrå frågeställ iska spe galregler, finansier ningar för sam ge under ing. tal om ekonom i och

och sån

jak.se/shop

t

Du kan beställa ditt exemplar på vår hemsida till en kostnad på 150 kr.

Ann-M

-91-637

-9783-5

nsson

arie Sve

ISB N 978

JA K -b o

ken

om ekon

omi, pe ngar, ba ränta oc nk, h sånt

Ann-M

arie Sve

nsson

da

jak.se/jakboken

d läsa och la an du även nad! k n a d si På hem tan kost digitalt u ned boken

Dags för uppsats?

JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi - över hela världen!

Sista ansökningsdag 1 maj 2016.

Läs mer på jak.se/stipendium

LÄS MER OCH ANSÖK

JAK.SE/STIPENDIUM Foto: Amanda Svensson

grus & guld · 1/2016

29

tips Fot o: hof fice .nu

Gå hem och jobba. Hos andra. Eller bjud hem andra att arbeta hos dig. På ett hoffice utnyttjas plats som redan finns för att skapa en både produktiv och social arbetsmiljö.

Jobba på hoffice text

Karin Backström foto

Amrit Daniel Foss

Bakgrund: Bakom Hofficeupplägget finns en filosofi som bland annat grundar sig på teorier om kollektiv intelligens, gåvoekonomi och aktionsforskning.

Läs mer: www.hoffice.nu

30

grus & guld · 1/2016

Visst kan det vara skönt att inte ha en fast arbetsplats att gå till. Men kanske också ensamt, tråkigt och lätt att tappa koncentra­ tionen. Utan att det kostar ett öre kan man råda bot på detta genom att använda plats som redan finns ­ hemma hos sig själv eller andra ­ för att dela en strukturerad arbets­ dag. I alla fall om man har ett jobb som lämpar sig för hemmakontorsmiljö.

Hoffice kallas konceptet.

Det hela började när Christofer Gradin

Franzén, som utarbetade ett psykologiskt samarbetsspel och skrev uppsats, inte tyckte att han fick tillräckligt mycket gjort hemma vid köksbordet. Tillsammans med kompisen Johline Lindblom, ordförande i miljöorganisationen Push, fungerade det bättre. Snart började de två fundera över vad som skapar en bra arbetssituation. De ville dessutom ta tillvara på underutnyttjat utrym­ me, skrivare, trådlösa nätverk och annat som finns i många hem. Och de ville ge fler möjlighet att vara med och utforska hur man kan ge och ta emot hjälp av varandra för att bli mer effektiv och kreativ.

Resultatet, Hoffice, har det senaste året spridit sig över hela världen. I korthet går konceptet ut på att man bjuder in eller anmäler sig till en delad arbetsdag via en särskild sida på Facebook, jobbar i koncen­ trerade 45­minutersperioder, berättar inför varandra vilka arbetsuppgifter man ska göra samt har roliga pausaktiviteter. Upplägget syft ar både till att skapa balans mellan arbete och återhämtning, och att ge stimul­ ans. När man måste formulera sig inför andra kring vad man vill uppnå med ett arbetspass ökar dessutom insikterna kring den egna arbetsprocessen.

Ibland har deltagarna med sig matlåda, ibland bjuder värden på lunch till självkost­ nadspris. På vissa hoffice blir det meditation i pauserna, på andra lekar eller disko. Inget hoffice behöver vara det andra likt.

Den delade arbetsplatsen skapas så snart någon vill bjuda in. Men bara för att man har plats hemma, behöver man inte planera hela dagen. Gruppen som deltar har gemensamt ansvar, och fördelar uppgifter som att hålla tiden och leda pausaktiviteter mellan sig.

1.

2.

3.

4.

Gå med Finns det redan en hofficegrupp i ditt område så hittar du den på facebook eller via hemsidan www.hoffice.nu. Där finns även tips på hur du gör om du vill starta en ny grupp.

Bjud in/anmäl Skapa ett hoffice­evenemang och bjud in gruppens medlemmar, eller tacka ja till någon annans inbjudan.

Gå dit Du träffar en handfull andra människor hemma hos dagens värd, sätter upp din dator, tar fram din bok – eller vad du nu behöver för ditt hemmakontorsarbete.

Sätt igång Alla hoffice startar med en samling där alla berättar om sina planer för dagen. En fråga från någon kanske ger ytterligare fokus.

5.

6.

Jobba - pausa Under 45 minuter är det fokuserat arbete som gäller. Sedan tar de som vill en paus på cirka en kvart. Under rasten stäm­ mer ni av hur arbetet går och gör något tillsammans t ex stretchar, mediterar eller leker. Innan det är dags att jobba 45 minuter igen berättar ni vad ni vill hinna med under nästa pass.

Ät tillsammans Över lunchbordet knyts nya kontakter.

Kanske har värden gjort mat till självkost­ nadspris, kanske har du med dig matlåda eller går ut och äter.

7.

Avsluta Som avslutning firar ni att ni uppnått dagens mål och haft kul ihop på hoffice.

illustr ation: freepik grus & guld · 1/2016

31

på gång i jak

årsstämma 2016:

Ideologisk utarmning?

Foto: k arin backst röm

Jonas Löhnn

Oro för vart JAK är på väg får styrelseledamot Jonas Löhnn att kandidera till ordförande, och därmed utmana valberedningens förslag till stämman.

Foto: jak

– Det finns inte längre en lika trygg känsla för vad som är JAKs kärna, menar tidigare vice ordförande Jonas Löhnn.

Han har bland annat reagerat på flexilånen (se sid 33) och beslutsgången kring dem.

Dessutom efterlyser han större samsyn kring värdet av ideellt aktiva medlemmar.

– Vi måste förhålla oss till en pressad ekono­ misk situation utan att kompromissa med våra principer om det ska bli hållbart på sikt, säger han.

Ordförande Lotta Friberg tillbakavisar kriti­ ken och framhåller att den ekonomiska verklig­ heten – med minusränta och förtidsinlösen av lån – samt de nya regelverken sätter snävare ramar än tidigare.

– Jag skulle önska en större medvetenhet om att JAK är en liten aktör som i hög grad påverkas av omvärlden, även om vi skulle vilja att det var tvärt om, säger hon.

Valberedningen har inte med Jonas Löhnn,

Lotta Friberg

vars mandatperiod enligt stadgarna bara kan

förlängas med ytterligare ett år, på sitt styrelse­ förslag.

– Vi arbetar långsiktigt för att garantera den kontinuitet och kompetens styrelsen måste ha för att uppfylla Finansinspektionens krav, vilket är en förutsättning för att få verka som bank, säger Berit Lindqvist, sammankallande i val­ beredningen.

Deras ordförandekandidat är, liksom Löhnn, djupt förankrad i JAK. Monjia Manai Sonnius, ledde föreningen 1994­95 och återkom till styrelsen förra året som vice ordförande.

– Jag ser bland annat fram emot att tänka nytt kring vår medlemsverksamhet och fortsätta arbetet med JAKs strategier och målformule­ ringar, som varit eftersatt, säger hon.

Valberedningen föreslår även nuvarande ord­ förande Lotta Friberg som styrelseledamot för en smidig övergång till vad de hoppas blir ett nytt flerårigt ordförandeskap.

Karin Backström

Foto: k arin backst röm

Monjia Manai Sonnius

När JAKs medlemmar samlas till stämma 16-17 april står de inför den ovanliga situationen att det finns mer än en ordförandekandidat.

32

grus & guld · 1/2016

Flexilån väcker kritik De planerade flexilånen väcker kritik. Fyra styrelseledamöter har reserverat sig mot att JAK i vår ger möjlighet att kvitta eftersparande mot högre lånekostnad.

Budgeten för 2016 bygger på att

Karin Backström

Frågor om höjning JAKs egna kapital har stärkts med

1,5 miljoner kronor sedan grund­ insatsen höjdes med 100 kronor.

Pengarna rullar in, men flera med­ lemmar har haft frågor.

– Det är märkligt att kräva en tilläggs­ betalning retroaktivt, speciellt när det bantas i verksamheten, menar Nico Lexén från JAK Norra Hälsingland.

Vd Sammy Almedal tillbakavisar kritiken.

– Man kan förändra grundinsatsen

om det behövs, och för att vara fullvärdig medlem ska man ha fullgjort grund­ insats. Än så länge är man dock lika mycket medlem även om man inte betalat.

– Men vår linje är att alla ska bidra lika mycket och vi skickar ut på­ minnelser.

Eva Stenius JAK-medlem, Järna I en motion till stämman yrkar du på att JAKs organisation ska utredas, varför det?

– I nuvarande läge är det helt nödvändigt att styrelsen lägger all kraft och alla resurser på banken. Det kommer hela tiden nya regelkrav som kräver stora resurser och vi har gjort åtaganden genom beslutet att man ska kunna använda JAK som sin enda bank, med bankkort osv. Banken håller på att ta över. foto: Nikl a s Björling

JAK ska låna ut mer pengar än tidig­ are. I förra num­ ret av G&G berät­ tade vd Sammy Almedal hur detta ska möjliggöras med flexiblare eftersparkrav. Ju mer som efter­ sparas desto lägre lånekostnad, ju mindre som eftersparas desto högre lånekostnad.

Men när låneformen senare var uppe i styrelsen väckte den kritik, och fyra ledamöter reserverade sig.

– Med flexilånet kan sparande växlas mot pengar, vilket är detsamma som ränta – det vill säga att man betalar för sitt lån med pengar i stället för med motsvarande sparprestation, menar Jonas Löhnn.

– Tanken om en ökad flexibilitet är sympatisk, men i praktiken innebär det att den som har sämre ekonomi får betala mer precis som i ränte­ bankerna, säger Petra Modée.

Ordförande Lotta Friberg håller inte med.

– Idag har vi medlemmar som tvingas gå till andra banker och ta räntelån efter­ som det är eko­ nomiskt omöj­ ligt för dem att både efterspara och amortera i JAK. Med flexi­ lånen kan de själva påverka upplägget. Det ökar såväl möj­ ligheterna för dem att låna hos oss, som för oss att låna ut till medlem­ mar i stället för att betala minusränta för att någon annan ska ta hand om pengarna, säger hon.

Oenigheten rör även konsekvens­ erna av att det nya lånet får en bind­ ningstid på fem år.

Hallå där

Varför är det inte bra om banken får allt fokus?

– Vi är inte bara bank, utan en förening som har en bank. För att inte glömma varför vi har banken är det viktigt att också arbeta med den ideologiska delen. JAK grundades ju som ett ifrågasättande av nuvarande spelregler inom samhällsekonomin, där allt går ut på avkastning av kapital, konkurrens och spekulation.

Hur kan JAK arbeta med båda sina delar i framtiden?

– Jag vet inte, det är därför jag tycker att det är viktigt att vi utreder detta – och att medlemmarna är med och diskuterar.

Kanske ska vi ha två organisationer – med varsin styrelse – som båda bär sina egna kostnader? Kanske ska vi ha en medlemsbank, och en förening som i högre grad samarbetar med andra organisationer för en rättvisare och hållbarare ekonomi?

Karin Backström

grus & guld · 1/2016

33

så gjorde vi

Foto: Bör je Johansson Foto: hanna blomqvist

Karoline Abrahamsson berättar om JAK för Robert, Ann-Britt och Jessica i Götene. Börje Johansson kom på idén med de hembesök som JAK Skaraborg nu erbjuder.

De tar JAK hem till dig Alla skaraborgare som är nyfikna på JAK kan beställa ”hemma hos”.

Då kommer representan­ter för lokalavdelningen och berättar om medlemsbanken. Och fikabröd tar de med.

– Man behöver inte vara med­ lem i JAK, man behöver bara vara lite nyfiken så kommer vi, säger Börje Johansson i JAK Skaraborg.

Redan när han hörde talas om Feministiskt Initiativs så kallade home­parties tänkte han att JAK bor­ de erbjuda något liknande. När så lokalavdelningen i Skaraborg bildades förra året dröjde det inte länge förrän konceptet prövades.

– Det blir något helt annat när man sitter kring ett fikabord och talar om 34

grus & guld · 2/2015 1/2016

JAK än när man har ett informations­ bord. Det blir mer personligt, säger Börje Johansson.

Först ut var ett par som funderade på att låna, och strax före jul fick en familj som nyligen blivit medlemmar besök.

– De kunde redan en hel del och hade mer fördjupande frågor kring såväl lån som ideologi. Det blev bra diskussioner, säger Dan Eklund.

De åker två och två. Med sig har de information­ smaterial och fikabröd.

Senast var det veganska muffins som Dan Eklund hade bakat. Den som tar emot fixar kaffe eller te.

– Man behöver inte alls kunna allt om JAK. Det räcker långt att vi kan be­ rätta om våra egna erfarenheter, och hjälpa till att ta reda på det vi inte vet, säger Karoline Abrahamsson.

Alla kan få besök, men hittills har

Är detta något ni vill tipsa andra lokal­ avdelningar att göra?

– Absolut! De vi besöker kan ta upp exakt det som de är intresserade av, och när de ­sedan berättar om besö­ ket på sina arbetsplatser eller skolor sprider sig JAKs idéer som ringar på vattnet, säger Dan Eklund.

det varit personer i anslutning till be­ kantskapskretsen.

– Om vi hade jobbat hårdare på att nå ut hade vi nog fått fler förfrågning­ ar. Nu har intresset inte varit jätte­ stort, men vi har ändå ett par som vi inte har hunnit besöka än, säger Dan Eklund.

Karin Backström

Fråga JAK Om JAK i media och att motverka klyftor I JAKs värdegrund står det att ekonomin ska motverka klyftor mellan fattiga och rika. På vilket sätt bidrar medlemsbanken till detta?

Den som lånar ut sina pengar mot ränta får ständigt tillbaka mer än den har lånat ut. Ju mer en äger, desto mer växer kapitalet, med hjälp av ränta och andra avkastningsmöjligheter. De som får betala, är de som behöver låna. De ekonomiska klyftorna ökar därmed.

JAK Medlemsbank betalar inte ränta till de som placerar sina pengar i verksam­ heten. JAK Medlemsbank delar heller inte ut någon vinst till ägarna. Genom det organiserade samarbete som JAK Medlemsbank är, kan medlemmarna spara och låna utan att bidra till att de ekonomiska klyftorna ökar. JAK bidrar alltså inte till att de ekonomiska klyftorna minskar. Men vi bidrar till att de inte ökar. Läs gärna mer i nya JAK­boken.

Ann­Marie Svensson, medlemschef

Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor.

Mejla dina frågor till: grusoguld@ karinbackstrom.se

Varför hörs inte JAK mer i samhällsdebatten kring alternativ till dagens ekonomiska system?

JAK Medlemsbank skickar regel­ bundet ut pressmeddelanden. Ibland uppmärksammas de, men för det mesta inte. Det finns en tröghet i att införa nya tankesätt, även om det är en så enkel sak som att skippa räntan och de negativa effekter som den bidrar till. JAKs medlemmar är ändå mycket väl införstådda i problemet och kan på olika sätt bidra till debatter i sina sammanhang.

Jag vill påstå att det ligger i tiden att fler och fler söker alternativa sätt att or­ ganisera sin ekonomi och att detta allt mer uppmärksammas och syns. Media letar efter goda exempel, men på eko­ nomisidorna råder ofta ett gammal­ dags tänk där avkastning i pengar ses som en viktig drivkraft.

I JAK svarar vi varje vecka på frågor från studenter, forskare och andra som tänker nytt inom ekonomi. Nyligen hörde en EU­parlamentariker av sig och ville veta mer om vår verk­ samhet. Det är ett myller av nätverkande av kunskaps­ törstande människor som håller på att sätta sig in i vad

JAK är. Det är en tidsfråga innan JAK är en naturlig del av samhällsdebatten.

Vi gör vårt bästa för att det ska bli så snart som möjligt. Säkert kan även du bidra genom att delta i de forum där du följer samhällsdebatten.

Ann­Marie Svensson, medlemschef

Varför syns inte JAK mer i riksmedia?

Till följd av den massiva regelverks­ förändring som skett de senaste åren har vi helt enkelt inte kapacitet och resurser just nu att vara både bank och bedriva en aktiv samhällsdebatt på riksnivå. Att delta i en sådan kräver resurser att analysera, reflektera, sammanställa, hitta nya infallsvinklar och dra paralleller mellan JAKs stånd­ punkter, aktuell statistik, samhäll­ förändringar och händelser. Om det är deltagande i TVs debattprogram som avses med frågan krävs en helt annan satsning än den välbehövliga kommunikationssatsning som nu har gjorts. Grunden för en mer aktiv roll är lagd men den behöver i så fall utvecklas vidare.

Sammy Almedal, vd

grus & guld · 3/2015 1/2016

35 35

kultur

Jämlikhet ger hållbarhet

”Vi lever i ett finansiellt system som absurt men bäst beskrivs som ett passagerarplan med brinnande motor och tom cockpit” Joris Luyendijk, i boken Simma med hajar – en resa mot finansvärldens innersta, fascinerande läsning byggd på intervjuer med över 200 människor som arbetar i Londons finansdistrikt.

36

grus & guld · 1/2016

Foto: Stig-Åke Jönsson / T T

Den trösterika sanningen är att det inte är någon uppoffring att ställa om till ett hållbart samhälle.

Tvärtom är det en möjlighet att förbättra våra liv. Vägen går via ökad jämlikhet. Mindre klyftor minskar statusstressen som dri­ ver konsumtionen, och såväl ökat välbefinnande som minskade miljö­ problem kan uppnås.

Detta visar de brittiska epidemio­ logerna Richard Wilkinson och Kate Pickett i en liten uppföljare till boken Jämlikhetsanden, som fick rubriker över hela världen 2009.

Där visade de, stödda på omfattan­ de statistik från 21 rika länder, hur graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar såväl hur vi mår som hur länge vi lever – oavsett var på den sociala stegen vi befinner oss.

Dessa fakta utgör grunden när de nu tar sig an hur vi kan vända klimat­ förändringarna.

Eftersom ökad materiell standard inte längre går hand i hand med ökat välbefinnande i de rika länderna är inte en minskning av utsläppen ett hot mot livets goda, konstaterar de. I stället är det social sammanhållning

Vi kan få större välbefinnande på en lägre ekonomisk nivå, bara jämlikheten är tillräckligt stor. Det skriver Richard Wilkinson och Kate Pickett i boken En trösterik sanning.

och goda relationer som får oss att leva längre och må bättre. Och detta gynnas av ökad jämlikhet.

För att minska klyftorna före­

språkar de en demokratisk struktur­ omvandling av den ekonomiska sfären. Större inflytande för an­ ställda – genom exempelvis fler kooperativ – skulle både leda till mindre inkomstskillnader och mindre omfördelning av förmö­ genhet till externa aktieägare, skriver de. Dessutom påtalar de

att anställda har andra syften med sitt arbete än dagens kortsiktiga vinstmaximering.

I en tid där förslag om ökade inkomstskillnader är vanligare än motsatsen är Wilkinson och Picketts lilla skrift angelägen läsning.

Karin Backström

bok En trösterik sanning Richard Wilkinson och Kate Pickett Karneval Förlag, 2015

Byta grejer Årets bok från Naturskyddsföreningen

tar sig an delandets ekonomi ur olika aspekter. Det handlar om plattformar för att erbjuda grannar överbliven mat, dela vardagsrum i staden, låta någon annan segla båten som ligger i hamn, middagsklubbar, klädbibliotek, samåkning och mycket annat. Här finns såväl internationella utblickar, inspiration och diskussion om fall­ gropar.

Karin Backström

bok Ägodela ­ köp mindre få tillgång till mer Naturskyddsföreningen Bonnier Fakta, 2016

Ur kärlek till jorden Foto: privat

Vad krävs för att vi ska sluta med sådant som vi vet på sikt utmanar vår ex­ istens? Medan den dagliga debatten ofta handlar om teknik och politik funderar skribenterna i antologin Sånger från jorden över vad som behöver hända inom oss själva.

– För att hitta kreativitet­ en och kraften att skapa en livsbejakande mänsklig närvaro på den här fan­ tastiska planeten behöver vi de inre perspektiven, säger Amanda Martling, en av redaktörerna och

Varför tar vi inte bättre hand om den värld som utgör grunden för vår egen existens? Det är en av frågeställningarna bakom Sånger från jorden som Amanda Martling är en av initiativtagarna till.

initiativtagarna. Vi behö­ ver titta närmare på vad som egentligen är viktigt för oss – och varför vi har hamnat där vi är, menar

Allting omvandlas

Vad händer med oss när

vi inte ens möter en natur­ lig stjärnhimmel i staden?

I en på ett sorgesamt sätt vacker bok skriver Helena Granström om hur vår kul­ tur gör oss främmande för såväl naturen som vår egen mänsklighet. I täta mening­ ar målar hon fram att detta både är en förutsättning för den storskaliga förödelse vi ser omkring oss, och en konsekvens av den. Hon lyfter fram och ifrågasätter underliggande premisser i vår kultur; såsom att natu­ ren är något vi enkom har för att bearbeta och utvinna – och att teknisk utveckling är bra oavsett priset för den.

I boken varvas en berät­ telse om en kvinna på fjäll­ vandring med reflektioner, akademiska referenser och fotografier tagna av Marcus Elmerstad. De svartvita fotografierna visar naturmil­ jöer som riskerar att försvin­ na. En ljusglimt i bokens vemod är att det akuta hotet mot såväl Vättern som Ojnareskogen har avvärjts sedan bilderna togs.

Bok Det som en gång var Helena Granström och Marcus Elmerstad Natur & Kultur, 2016

hon. Annars är risken stor att de lösningar vi söker går i linje med samma tänk och agerande som skapat dagens situation.

– En fördjupad kontakt, både till oss själva, jorden och varandra kan ge oss kraft, glädje och kreativitet att agera i den förändring vi måste göra, säger hon.

32 skribenter har bidragit med texter, dikter, serier och bilder om vår relation till planeten utifrån såväl psykologiska, ekonomiska, religiösa och juridiska per­ spektiv. Johan Rockström, Åsa Simma, KG Hammar, Sara Granér och Lasse Berg är några av dem.

Karin Backström

Bok Sånger från jorden ­ 32 röster för en ny relation till planeten Elinor Askmar och Amanda Martling (red) Skörda Förlag, 2015

Inte slut

Karin Backström

seriealbum Jag vill inte göra slut – serier för klimatet Malin Svedjeholm och Nicklas Sandström (red) Svenska Serieförlaget, 2016

I Jag vill inte göra slut tar sig 33 svenska serieteck­ nare an klimatet. Här finns bilder såväl för skratt som allvar. Själv har jag satt upp Karin Hjalmarssons vemodiga bild på ett moln som inte kan sluta gråta på anslagstavlan. Anneli Furmark, Malin Biller, Max Gustafson, Johan Wanloo är andra repre­ senterade tecknare.

Karin Backström grus & guld · 1/2016

37

38

grus & guld ¡ 1/2016

opinion

Våld i det ljuva livets spår text

Helena Norberg Hodge Illustration

Ulla Granqvist Översättning/bearbetning

Karin Backström

För att kunna motverka terror och våld måste vi förstå konsumtionismens djupa inverkan på lokalsamhällen världen över, skriver Helena Norberg Hodge som menar att dagens företagsledda globalisering snarast måste vändas i ett stärkande av lokala ekonomier.

För moderna människor finns det kanske inget svårare att förstå än den grupp som kallar sig Islamiska Staten.

Våldtäkter, halshuggningar och grym­ ma handlingar bortom all begriplig­ het. Kanske mest oförståeligt är hur de lyckas rekrytera unga människor från Europa. Det konventionella receptet mot etnisk och religiöst våld – utveck­ ling, utbildning och marknadseko­ nomi – verkar inte fungera.

Faktum är att fanatism, fundamenta­ lism och etnisk konflikt har ökat i flera decennier. Och långt ifrån enbart i den islamska världen. För att möta denna trend är det viktigt att fundera över de underliggande orsakerna. Risken är annars stor att terrorismen betraktas som ett resultat av religiös extremism

som kan upphöra så snart sekulära demokratiska marknadsekonomier har etablerats över hela världen. Tyvärr är verkligheten mer komplex än så. För att motverka våldet på alla sidor mås­ te vi titta närmare på de sammansatta effekterna av den ekonomiska globali­ seringen.

Mina erfarenheter kommer från flera områden där motsättningar resul­ terat i terror och våld. Den viktigaste är från Ladakh, en indisk region i västra Himalaya. När jag kom dit första gång­ en 1975 hade den buddistiska majoritet­ en och den muslimska minoriteten levt sida vid sida i 600 år utan några som helst dokumenterade gruppkonflikter.

Trots få naturresurser och ett tufft

klimat var levnadsstandarden anmärk­ ningsvärt hög. Det fanns inte heller några tecken på att människor betrak­ tade sig själva som fattiga eller under­ lägsna. Tvärtom sa de ofta att de hade tillräckligt och var nöjda med sina liv.

Detta ändrades när den indiska regeringen öppnade upp området för ”utveckling”. Subventionerade livs­ medel och konsumtionsvaror ström­ made in på nybyggda vägar till en handfull urbana centra. Byar som i generationer hade försörjt sina invå­ nare konkurrerades ut, och det dröjde inte länge förrän den lokala ekono­ min och kulturen trasades sönder.

Konkurrensen blev stenhård om det fåtal jobb som fanns i den nya penning­ ekonomin. En artificiell knapphet grus & guld · 1/2016

39

opinion

Fram till för cirka 500 år sedan forma­ des lokala kulturer i samspel mellan människorna och den plats de levde på, med influenser utifrån genom ex­ empelvis handel. Skillnaden idag är att Efter att under fyra decennier ha vi har en påtvingad utveckling uppifrån dokumenterat och analyserat effekt­ där spekulativa investeringar och stora erna av utvecklingen på den indiska företag påverkar livet in i minsta detalj. subkontinenten är jag övertygad om Det har ett högt pris att utarma mång­ att uppkopplingen mot den globala falden av sociala och ekonomiska sys­ konsumtionsekonomin inte bara stär­ tem, speciellt när flera av dem är långt ker redan existerande spänningar utan mycket bättre på att hållbart möta män­ i flera fall faktiskt skapar dem. Den niskors behov än det som ersätter dem.

Tidigare hade det varit Bästa strategin för en ovanligt att ladakhierna tryggare värld är därför identifierade sig med att fördjupa förståelsen ” Den globala konsumtionsekonomin stärker för baksidorna av den sin religion. Detta för­ ändrades när inflytandet rådande utvecklingsmo­ inte bara redan existerande spänningar, över den lokala ekono­ dellen, i såväl Nord som utan skapar dem faktiskt i många fall” min försvann. Den lilla i Syd. Frihandelsavtal, påverkansmöjligheten avreglering och subven­ som återstod kanalise­ tioner ger stora företag rades via byråkratin i den muslimskt ekonomiska globaliseringen bryter möjlighet att exploatera arbetskraft, dominerade delstaten Kashmir, som ned överblickbara strukturer, förstör resurser och marknader över hela värl­ Ladakh tillhör. Politiska förtroende­ ömsesidiga band och utsätter de unga den. Samtidigt undermineras möjlig­ uppdrag och arbetstillfällen inom ad­ för artificiella värden i reklam och heterna för lokalsamhällen och hela ministrationen gick övervägande till media som i praktiken förkastar den nationer att producera för egna behov, muslimer, vilket skapade bitterhet och egna identiteten. behålla sin egen kultur och bestämma fiendskap i en omfattning som aldrig sin egen framtid.

Problemet är särskilt akut i Syd, men tidigare skådats.

Och hur som helst går det inte att I slutet av 1980­talet träffade jag en samma krafter verkar även i Nord. Så applicera den västliga modellen glo­ rad unga ladhakier som sa sig vara har till exempel kristen fundamental­ balt. Det är ett dåligt skämt att lova redo att döda i sin religions namn. Det ism slagit rot i hjärtat av den amerikan­ världens fattiga att ”utveckling” och fri­ var inte unga män som i någon högre ska landsbygden och vi ser en ökande handel är recept som skapar förutsätt­ utsträckning hade exponerats för sina fientlighet mot immigranter, muslimer ningar för dem att leva som västerlän­ respektive religioners traditionella och andra minoriteter på många håll ningar, vilka konsumerar mångdubbelt läror. Tvärtom hade de ofta Rambo och i Europa. Människor med ursprung i mer än sin andel av jordens resurser.

James Bond som förebilder. Förvånan­ andra länder lever ofta i sönder­ En sådan politik kan varken förhin­ de nog hade många av de mest vålds­ trasade utkanter av storstäder vars dra fattigdom eller terrorism. benägna fått skolgång av västerländskt glitter och glamour upplevs som ett hån. slag. Utbildningen hade förberett dem Och att det kan leda till våld när män be­ Läs den längre orginaltexten på: för en livsstil utom räckhåll. Fyllda av rövas sin självrespekt och möjlighet att www.localfutures.org/ omöjliga drömmar kände de sig över­ försörja sin familj ser vi även i vår kultur. globalization-and-terror/

uppstod när lokala material som fanns i riklig mängd, ersattes av importerade material. Ytterligare press skapades när romantiserade gestaltningar av den amerikanska drömmen sköljde in med media/reklam och fick bylivet att fram­ stå som primitivt och tråkigt. Och när de eftersträvansvärda konsumtions­ varorna företrädesvis marknadsfördes av urbana, blonda västerlänningar upp­ stod vad som bäst kan beskrivas som ett kulturellt mindervärdeskomplex.

40

grus & guld · 1/2016

flödiga, frustrerade och arga. Knappt femton år av ”utveckling” förändrade Ladakh. 1989 bombade muslimer och buddister varandras hem.

KALLELSE TILL JAK MEDLEMSBANKS ÅRSSTÄMMA 2016 SKÖVDE 16-17 APRIL

Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas till ordinarie föreningsstämma den 16-17 april 2016 i Kyrkans hus i Skövde.

Stämman inleds på lördagen kl 9.00 med registrering och kaffe, årsmötesförhandlingarna startar kl 11.00. Stämman avslutas på söndagen ca kl 13.00.

Stämman pågår i två dagar. Dag 1 ägnar vi dels åt ordinarie årsmötespunkter, dels åt utskottsarbete med behandling av motioner, av styrelsen lagda propositioner samt av årsredovisningen för 2015. Det är tänkt att vi under dag 1 ska ha avslutat punkt 10 på dagordningen. Under dag 2 fortsätter vi med resterande ordinarie årsmötespunkter, beslut och val.

På lördagen kl 17.00 talar docent Jan Jörnmark om krisen och den ekonomiska planeringen i samhället idag - en offentlig föreläsning du inte får missa!

PÅ JAK.SE/STAMMA Dagordning Arbetsordning för stämman Motioner med styrelsens yttrande Styrelsens propositioner Styrelsens rapporter Rapporter från etikråd, valberedning och lekmannarevisor Presentation av valberedningens nomineringar Blankett: Fullmakter för ombud Blankett: Rese- och logibidrag

Du hittar mer information om stämman på Banksidorna i detta nummer av tidningen.

Dagordning och samtliga underlag för beslut samt nomineringar till val finns att hämta på www.jak.se/stamma Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: jak@jak.se eller ring tel. 0500-46 45 00.

RESA OCH LOGI Du bokar själv resa och boende. JAK Medlemsbank ersätter kostnader i efterhand, helt eller delvis beroende på om du har uppdrag vid stämman eller inte och på hur många som kommer. Se närmare anvisningar och blanketter på jak.se/stamma Varmt välkommen till JAK Medlemsbanks stämma 2016!

Lotta Friberg Styrelsens ordförande

grus & guld · 1/2016

41

Information från JAK Foto: JAK Medlemsbank

redaktör: louise clausen louise.clausen@jak.se Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: vd@jak.se

vd har ordet

Välkommen 2016 2016 har börjat bra med en fortsatt hög in- och utlåning, något vi är mycket tacksamma för och som visar på behovet av en räntefri, stark och värderingsstyrd bankverksamhet.

Vi är även glada att så många medlemmar hörsammat vår önskan om en extra grundinsatsbetalning, något som verkligen stärker banken och jämlikheten mellan gamla och nya medlemmar. Året innebär fortsatta förändringar och utmaningar för oss som bank. Nya regelverk kommer och gällande regelverk ska uppfyllas.

Samtidigt ska vi leverera en bra och effektiv bankverksamhet med en god förbättringstakt i utbudet av tjänster - vardagsbanken ska ju vara klar i

början av nästa år. Årets två stora nyheter är det egna deltagandet i avvecklingen i Riksbanken, det vill säga betalsystemet mellan banker, och vår nya produkt Flexilån.

Lånet där du som medlem själv kan välja graden av sparande reglerat av önskad lånekostnad. En produkt som vi tror kommer att skapa stor flexibilitet i låntagarens ekonomi.

Samtidigt pågår arbetet med att färdigställa de delprojekt som utgör helbanken, samt planeringen för en återuppstart av folkbildningsverksamheten - samtliga stora och viktiga projekt för oss som liten bank.

Framför oss ligger även JAKs årsstämma och med den en stärkt styrelse. Allt enligt den plan som

utarbetats av valberedningen för att öka styrelsens finansiella kompetens, som ett resultat av den nödvändiga anpassningen utefter ökade lagstiftade krav på banker och dess styrelser.

Med ett varmt tack för året som gått och stora förväntningar på det innevarande!

Kallelse till årsstämma den 16-17 april 2016 i Skövde Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas till ordinarie föreningsstämma den 16-17 april 2016 i Kyrkans hus i Skövde. Kyrkans hus ligger på Kyrkogatan 5, som är på kyrkans vänstra sida då man kommer från järnvägsstationen. Det är bara några minuters promenad.

Stämman pågår i två dagar. Dag 1 ägnar vi dels åt ordinarie årsmötespunkter, dels åt utskottsarbete med behandling av motioner, av styrelsen lagda propositioner samt av årsredovisningen för 2015. Det är tänkt att vi under dag 1 ska ha avslutat punkt 10 på dagordningen. Under dag 2 42

grus & guld · 1/2016

fortsätter vi med resterande ordinarie årsmötespunkter, beslut och val.

Dagordning och samtliga underlag för beslut samt nomineringar till val finns att hämta på: www.jak.se/stamma

sekreterare lämnar utskottens yrkanden 17.15 Öppen föreläsning med Jan Jörnmark: Fungerar den ekonomiska styrningen i samhället idag?

19.30 Middag i Kyrkans hus

Lördag

Söndag 08.30 Registrering 09.00 Årsmötesförhandlingarna återupptas Ca 10.30 Fika 13.00 Årsmötesförhandlingarna avslutas Observera att sluttiden är preliminär och kan ändras av stämman.

09.30 Registrering och kaffe/te 11.00 Årsmötesförhandlingarna börjar 13.30 Lunch (Sopplunch för 70 kr finns att köpa i Kyrkans hus) 14.30 Gemensam uppstart för utskottsarbete med paus för fika 17.00 Utskottens ordförande och

Praktisk information inför årstämma 2016 Resa och logi

Följ stämman på webben

Alla deltagare på stämman beställer och betalar själva sina resor och logikostnader. Det är bara riksförtroendevalda, personer som ingår i valberedningens förslag, ideella funktionärer som är anlitade under stämman samt anställda som beordrats arbeta under stämman, som får sina kostnader betalda av JAK Medlemsbank.

JAK Medlemsbank ersätter kostnader för resa och logi i efterhand enligt följande: Logi ersätts upp till ett maxbelopp per natt för alla som haft en logikostnad. Hur stor ersättningen blir avgörs av hur många som deltar och ansöker om ersättning. Resa ersätts utöver ett visst belopp för alla, under förutsättning att man rest med tåg 2 klass eller buss.

Resa med bil ersätts endast om de allmänna kommunikationerna inte varit tillfredsställande. Kvitton i original för logi och resor ska vara JAK Medlemsbank tillhanda senast 2 veckor efter stämman. Styrelsen beslutar om kostnadsutjämning och utbetalning av ersättning i efterskott.

Föreningsstämman 2016 kommer att sändas live via webben, så att du som inte deltar fysiskt kan följa förhandlingarna.

Du hittar sändningen på jak.se.

Fullmakter

Om du inte har möjlighet att närvara, kan du låta dig företrädas av ombud, som ska medföra en fullmakt i original. Observera att ett ombud med fullmakt har rätt att företräda en annan person som är medlem samt en juridisk medlem, dvs. organisation eller företag som är medlem.

Varje medlem som fyllt 16 år och fullgjort sin grundinsats har en röst på stämman. I de fall förmyndarna för omyndig medlem bedömer att barnet har möjlighet och ansvar att företräda sig själv, kan förmyndarna lämna barnet en fullmakt, som ska medföras i original. För det fall barnet endast har en förmyndare, måste personbevis på barnet uppvisas där det framgår att det endast är en förmyndare.

Blanketter för giltiga fullmakter till årets stämma finns att ladda ner på: www.jak.se/stamma

Logitips Hotel Majoren i centrala Skövde, tfn 0500-41 06 10. Beställ tidigt så att det säkert finns rum kvar och tala om att det gäller JAK Medlemsbank så att du får rätt pris! Ni kan då också be om att bli sammanförda i flerbäddsrum osv. Observera att eventuell avbokning av rum måste göras senast 8 april.

Övriga logitips är: Hotell Skövde – tfn 0500-41 06 45, Scandic – tfn 0500-74 50 00, Skövde Vandrarhem – tfn 050048 17 18.

Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: jak@jak.se eller ring tel. 0500-46 45 00.

Meddela då om ni behöver någon form av teknisk hjälp på stämman samt eventuella allergier.

Dagordning för JAK Medlemsbanks årsstämma 16-17 april 2016 1. Val av mötesordförande och två justeringspersoner, samt val av rösträknare 2. Anmälan av protokollförare och övrigt presidium 3. Föreningsstämmans behöriga utlysande 4. Upprättande av röstlängd 5. Fastställande av dagordning och arbetsordning för stämman 6. Valberedningens rapport och nomineringar 7. Val av valberedningsgrupp 8. Styrelsens årsredovisning 9. Revisorernas berättelser 10. Rapporter med anledning av föregående års stämmobeslut A. Styrelsens rapporter

B. Etikrådets rapport 11. Fastställande av resultat- och balansräkning 12. Beslut med anledning av föreningens överskott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen 13. Beslut angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna 14. Beslut med anledning av styrelsens propositioner A. Stadgeändringar B. Justeringar av reglementet C. Demokratiuppdraget 15. Bestämmande av antalet styrelseledamöter och övriga förtroendevalda 16. Val av ordförande för styrelsen

17. Val av styrelseledamöter och suppleanter 18. Val av revisorer och suppleanter för dessa 19. Val av ledamöter i Etikrådet, varav en sammankallande 20. Val av ledamöter i valberedningen, varav en sammankallande 21. Beslut med anledning av tre inkomna motioner: 1. JAKs organisation, 2. Medlemsavgift för ungdomar 18 år och äldre, 3. Bistånd till Indien 22. Styrelsens redogörelse för budget för det kommande verksamhetsåret 2016 samt fastställande av medlemsavgift för 2017 23. Fastställande av budget för förtroendevalda 2017 samt regler för arvodering 24. Övriga frågor grus & guld · 1/2016

43

årstämma 2016

Valberedningens nomineringar till styrelsen Foto: jak

Foto: hanna blomq vist

Monjia Manai Sonnius, Bengtsfors (Nyval) Ordförande 2016 – 2018 Vice ordförande med goda ledaregenskaper.

Har erfarenhet från tidigare ordförandeskap i JAKs styrelse och har vid flera tillfällen varit ordförande vid JAKs årsstämmor. Är intresserad av strategiska frågor och väl insatt i JAKs dokumentation.

Efter utfrågning från FI fyllde hon väl kriterierna när hon tog över som ordförande. Ytterst viktigt att med dessa kunskaper ge stöd som mentor åt Monjia Manai Sonnius under kommande år.

Foto: privat

Foto: privat

Maxwell Malavan, Göteborg (Nyval) Ledamot 2016- 2018 Sektionschef på Skatteverket. Varit privatrådgivare på Bank & försäkring. Bedöms uppfylla FI:s krav på finansiell kompetens.

Lång och gedigen JAK-kunskap. I danska JAK – varit bankchef, biträdande chef för Sparbank Bikupan, Grönland. Ideolog. Bedöms uppfylla FI:s krav på finansiell kompetens.

Civilekonom. Har arbetat som controller och ekonomiansvarig. Har haft flera ideella revisorsuppdrag.Bedöms uppfylla FI:s krav på finansiell kompetens.

Annica Andersson, Hjo (Nyval) Ledamot 2016 – 2019 Har varit godkänd revisor och ekonomisk konsult på revisionsbyrån PwC i 24 år. Driver egen redovisningsbyrå sen 2014. Är aktiv i partiet Enhet som verkar för ett nytt ekonomiskt system.

Bedöms uppfylla FI:s krav på finansiell kompetens.

Sten-Inge Kedbäck, Orust Ledamot okt 2015 – 2018 Tidigare VD och bankchef för JAK Medlemsbank.

Arbetat i bank drygt 40 år. Bedöms uppfylla FI:s krav på finansiell kompetens.

Petra Modée, Jättendal Ledamot 2015 – 2017 Väl insatt i JAKs stadgar. Ifrågasättande. Har läst statsvetenskap och juridisk översiktskurs.

grus & guld · 1/2016

Foto: privat

Foto: privat

Av valberedningen icke nominerad kandidat Ali Hamidian, Stockholm Ledamot 2015 – 2017 Civilingenjör med doktorsexamen i datakommunikation. Ifrågasättande och analytisk. Arbetat som Risk Manager och Task Leader i europeiskt forskningsprojekt. Ideellt aktiv i JAK lokalt.

44

Foto: Janus L angho rn

Foto: hanna blomq vist

Andreas Bergqvist, Stockholm Ledamot okt 2015 – 2018

Foto: hanna blomq vist

Foto: jak

Uffe Madsen, Danmark/Värmland Ledamot 2015 – 2018

Lotta Friberg, Bjuv (Nyval) Ledamot 2016 – 2017

Jonas Löhnn, Kalmar (Nyval) Ordförande 2016 – 2017 Lagbyggare utan flockmentalitet. Djupt ideologiskt grundad och väl insatt i sparlånesystemet.

Efter år med vädjanden om att bli ordförande känner jag nu att jag måste. JAK ska utvecklas med bibehållen identitet, som folkrörelse och bank. Läs och fråga på www.lohnn.se/jak

Rapport till stämman 2016 – valberedningen Foto: hanna blomqvist

Föreningsstämman har gett valberedningen i uppdrag utse styrelse, lekmannarevisorer och etikråd. Vi tackar för förtroendet.

I valberedningens uppdrag ingår att få fram ledamöter med kompetens som krävs för uppdraget, så könsfördelat som det är möjligt, geografisk spridning om möjligt, arbeta opolitiskt och religionsfritt. Vi har att: – Bilda oss en uppfattning om hur styrelsen fungerar, vilka arbetsutskott som finns och hur samarbetsförmågan fungerar genom att vara med som observatörer vid styrelsemöten – Intervjua alla förtroendevalda på riksnivå, VD, vice VD, bankchef, ITchef och personalrepresentanter som deltar vid styrelsemöten – Lägga samman våra intryck från styrelsens möten och intervjufrågor – Ta emot förslag på nya kandidater och ta kontakt med alla föreslagna, både gamla och nya, för att ta reda på vilka kompetenser de har och om intresse för ett eventuellt mandat kvarstår. Vi kan som sagt inte lova ett mandat.

– Arbeta utåtriktat mot medlemmarna genom att fortlöpande skriva berättelse om valberedningens arbete i Grus & Guld, skicka ut brev till LA där vi efterfrågar om det finns potentiella kandidater ute i landet och skriva på valberedningens hemsida www.jakdemokrati.se – Ta UC och begära in utdrag från belastningsregistret på nominerade till styrelsen samt referenser på nya nominerade – Arbeta mot FI:s krav och regelverk och upprätthålla kontakt med FI – Ta in presentationer och ge

valberedningens motiveringar för de nominerade – Presentera våra nomineringar till styrelsen innan nomineringarna lämnas för publicering på webben – Ha koll på mandatperioderna för varje ledamot – Lägga budget för styrelse, lekmannarevisorer, etikråd och valberedning och föreslå ersättningsnivåer till dem för beslut vid årsstämman

Tack!

Stämman beslöt förra året att grundinsatsen skulle höjas med 100 kr för alla medlemmar. Vi är överväldigade över att så många medlemmar betalade in den extra 100-lappen så fort. Det visar på ett engagemang och ett ansvarstagande i medlemskåren, vilket bådar gott för JAK Medlemsbanks framtid.

Tack för att du ställer upp på din egen bank!

Ann-Marie Svensson Medlemschef

Under verksamhetsåret hade vi en extrastämma i oktober eftersom Finansinspektionen inte godtog den samlade kompetensen i styrelsen. Den akademiska, finansiella kompetensen var för låg. Valberedningen har haft att arbeta mot en handlingsplan som är väldigt tydlig om vilka krav som ställs.

Det finns en risk för banken om det inte passerat igenom valberedningens process. Ur ett regelverks­ perspektiv är vi helt och fullt en bank med alla krav som följer av det.

Valberedningen bedriver ett ständigt pågående arbete för att tillgodose dessa krav.

Valberedningen vill med detta tacka för sig och vi vill även önska stämman lycka till.

Uppskattad föreläsare kommer till stämman Lördagens stämma avslutas med en föreläsning med Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia.

Han arbetade länge som lärare på Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg och fick flera gånger pris som bästa lärare på båda skolorna.

Jörnmark har också skrivit succéböckerna Övergivna Platser och Övergivna Platser Två. De senaste åren har han gjort mängder av föreläsningar, utställningar samt radio- och TV-program om globalisering och avindustrialisering.

Se mer: www.jornmark.se

Valberedningen Berit Lindqvist, sammankallande Eva Stenius – deltog inte i arbetet med förslag till etikrådet Lilly Bendevis

Jorge Gonzales

Ida Nordin

grus & guld · 1/2016

45

medlemsannonser

Medlemsannonser Ansvarsfull och pålitlig konstnär 65+ söker rum eller mindre lägenhet i Stockholm att hyra till rimligt pris.

Kontakta: Olof 0730-31 96 08.

Säljes: Ekologiska barnblöjor.

Hälsolitteratur. Furubord m stolar (500:-) Grönbetsat matbord (100:-).

TV 21” (100:-). Separator i trä. Säckvåg m vikter. Svar till e-post: a.o.lundin58@ gmail.com Gillar du Fairtrade?

Välkommen till Annas Affär, en butik på nätet med många fina varor för dig som gillar rättvis handel! www.annasaffar. com SVEF-vindkraftandelar säljes pga ändrat boende. Mer info: Helena tel.

0736-770495 / helena.te.gors@gmail. com Flytta till Torsåker i Ådalen! Ångermanälven, berg, skog och åkrar, mellan Kramfors och Sollefteå. Busslinje och tågstation. www.prastmon.se Kontakta: flyttatilltorsaker@gmail.com Miljöklokt–Smakfullt–Brukbart.

Hos oss får den uttjänta gardinen, de avlagda jeansen och den gallrade boken nytt liv. www.butik.battrevarld.nu Tack alla ni som gav mig sparpoäng så jag kunde få ut mitt efterspar och fira jul med mina barn! Vilken fin julklapp!

(Annonskod GG11-0415) Köp biokol. Ransby biokol i Värmland tillverkar långtidsverkande jordförbättringsmedel. Ring Magnus Neldorin 0706-538647.

46

grus & guld · 1/2016

Torp, Stuga, Hus hyres av lugn o skötsam 48-årig händig man. i Uppsala eller närområdet. Rökfri, inga djur, stabil inkomst, goda referenser. Tel 0707225775

Ensamstående kvinna på 55 år med sjukpension behöver 80.000 sparpoäng för att lösa ut efterspar till tandläkarräkning. Allt tas tacksamt emot. GG4-0116

Kom till Gashamo shop. Säljer heminredning. Adress: Skärholmsgången 26.

Är 70+ och har inte en rimlig chans att få ihop poäng så jag kan lösa mitt lån.

Tacksam för hjälp eftersom lånet är en ekonomisk belastning. Jag behöver 10 milj. Tack! GG5-0116

Läs Ekofilosofi på Hola folkhögskola. Kurs på 50 % höst 2016. Miljö- och framtid, relationen människa-natur-kultur, teknikens begränsningar.

Träff fre-sön 4 gr/term. www.hola.se Mindre ekologisk gård säljes, uthyres eller bytes mot något i Göteborgs-trakten, 2 boningshus pendelavstånd till Stockholm. sofia@sovut.se Vego-kursgård uthyres/säljes nära Stockholm. Catering, webbutik, gårdsbutik, 3 ha tomt, odlingsmöjligheter, vedeldad pizzaugn, 45 milj sp medföljer. www.alfalfa.se

sparpoäng önskas Hjälp min familj. Är i ekonomisk kris för att hjälpa min pappa och syskon i nöd. Behöver 2,6 M poäng till mitt efterspar så jag kan fortsätta hjälpa min familj! GG1-0116 Ge en gåva som gör skillnad i ett liv!

För att kunna hjälpa min son som är i nödsituation är jag evigt tacksam för varje poäng jag kan få. GG2-0116 Sparpoäng sökes för att åka på kongressen och rösta för fler fasta tjänster på JAK företags handläggning.

GG3-0116

Damkläder/barn i trikå, 10 plagg/ färger! Barnplaggen görs av stuvbitar!

Hållbart och ekologiskt. Ber om 14 miljoner poäng, för att kunna behålla butiken. www.carecollection.se GG60116 Jag måste lösa dyra kortkrediter, och behöver 12 miljoner sparpoäng för att slippa efterspara. GG7-0116 Ensamstående pensionär med dålig ekonomi söker ca 8 miljoner sparpoäng för att lösa mitt eftersparande. Alla bidrag tas emot tacksamt. GG8-0116 Pensionerad man i torpstuga önskar stödja mina studerande ungdomar.

Tar tacksamt emot sparpoänggåva.

Mitt sparpoängbehov är 10.000.000.

GG9-0116 Pensionär som sålt huset behöver sparpoäng för att slippa vänta 14 år på eftersparet. GG10-0116 Ensamstående man med två barn söker sparpoäng för att få ut eftersparandet när det behövs som mest. Alla bidrag tas emot med tacksamt & varmt hjärta! GG11-0116

Ensamstående kvinna i stort behov av 23 milj poäng för att få ut mitt eftersparande. Jag lever med mina 4 barn och på låg lön. Stort tack till alla bidrag.

GG12-0116 Vi är en stor familj och klarar inte av längre att bo i en liten lägenhet. Hjälp oss med sparpoäng inför husköp! GG130116 Ensamstående och utförsäkrad man är i mycket stort behov av 20 milj poäng då min dotter ska studera utomlands.

Jag har levt på min dotters inkomst.

GG14-0116 Sparpoäng över? 64-årig barnskötare saknar sparpoäng för att få eftersparandet utbetalt. Tacksam för hjälp, ingen summa för liten. GG15-0116 Vore jättetacksam för sparpoäng så att vi kan investera i solceller på vår ekologiska mjölkgård i Sörmland.

GG16-0116 Pensionär med stora kostnader för tandvård önskar sparpoäng! Tack på förhand! GG17-0116 På grund av sjukdom (MS) har jag behövt ta ett par mindre lån. Numera är jag sjukpensionär och i stort behov av sp. Tar tacksamt emot poäng. GG180116

Vill du också annonsera?

Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 ­nedslag (inkl blanksteg).

Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod.

Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev.

Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlems­ nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­ adannons, Box 216, 541 25 Skövde R e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 16 juni 2016. Annonsstopp 9 maj. grus & guld · 1/2016

47

BOLÅN UTAN SPARANDE DE FÖRSTA FEM ÅREN Du som vill låna till ditt boende erbjuds från och med nu ett JAKlån där du kan avstå det bundna sparandet de första fem åren.

Du betalar alltså bara amorteringen och lånekostnaden. De första fem åren är sparfria.

Efter fem år dyker det automatiskt upp ett sparande på avin.

INTRESSERAD? RING OSS PÅ 0500 - 46 45 00 OCH LÄS MER PÅ JAK.SE/SPARFRIABOLAN

48

grus & guld · 1/2016

Gör din röst hörd!

Tyck till om JAK Medlemsbanks värdegrund, utveckling och verksamhet!

Inläggen publiceras även i sin helhet på www.grusoguld.se – där det finns möjlighet att kommentera och fortsätta diskussionen.

Som tack för publicerade synpunkter skickar vi ett exemplar av Pär Holmgrens bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt.

Välj rätt ord!

Vi har flyktingbarn som anländer,

säger rapporterna. De behöver bostäder. Dessa ödeläggs genom mordbränder, och journalisterna talar om flyktingboenden, trots att

”Semantiken kan hjälpa moralen på traven” det gäller barnhem! Barn bor väl på barnhem? Vilken mordbrännare vill riskera rättegång för att ha bränt ett barnhem?

Semantiken har ibland betydelse, och kan ibland hjälpa moralen på traven, tror jag

Bror Stenberg

Otryggt att bli fler Efter förra numret reagerade någ­

ra läsare på Björn Forsbergs text på sidan 31 om att vi måste tänka bort­ om tillväxtsamhällets vanliga lös­ ningar för att lösa en migrationskris som varken är tillfällig eller övergåen­ de. Grus & Guld bad Björn Forsberg svara på ett av inläggen. I slutänden valde dock insändarskribenten att inte vilja bli publicerad eftersom hans långa brev behövde kortas kraftigt.

Vi väljer ändå att publicera Björn Forsbergs svar här.

Svar:

Omställning centralt I den bästa av världar skulle vi inte

ha någon flyktingkris. Men nu är det inte så.

”Omställning måste vägleda migrationspolitiken” Grundfrågan blir därför om Sveri­ ge och övriga EU ska stänga dörren för flyende människor och lämna dem åt sitt brutala öde. Eller om vi ska ta ett medmänskligt ansvar för en kris som vi också delvis varit med om att skapa.

Mitt budskap är att en generös flyktingpolitik (givet hur världen faktiskt ser ut!) gör en samhällsom­ ställning än mer trängande. I klar­ text: Att vi som samhälle minskar vår resursförbrukning, allt från att dra ned på kött till att på politisk väg reglera bort flyg och bilorienterad storhandel.

Och där vi gemensamt finner nya meningar och arbeten bortom konsumtionssamhället.

Att omställningstanken måste

Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

vägleda migrationspolitiken.

Annars går den aldrig ihop med visionen om ett hållbart samhälle.

Björn Forsberg

Har inte internet När ni gör Grus & Guld enbart di­

gital måste ni vara medvetna om hur svårt det är att läsa digitalt i stora delar av Sverige. Många äldre har

”Alla har inte internet” inte heller dator och internetupp­ koppling. Själv vill jag av miljöskäl inte ha en Ipad.

Spara tidningen i pappersformatet – jag kommer inte läsa digitalt.

Läsare sedan 20 år

Oturlig åtgärd Jag förstår ditt bekymmer och

tycker av flera skäl det är oturligt att jag behövt göra den här åtgärden i år. Avsikten är att så snart som möjligt återigen ge ut fyra tryckta nummer, samtidigt som G & G då står än starkare med den komplet­ tering som kommer göras med en uppdaterad webbplats.

Sammy Almedal, vd grus & guld · 1/2016

49

Respons

r: ö f g y t e b t t Go

vad tycker du om tidningen?

Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

Nästan tre fjärdedelar ger Grus & Guld helhetsbetyget ”mycket bra” i förra numrets läsvärdesenkät, medan en knapp fjärdedel tycker att tidningen är ”ganska bra”. Stort tack alla ni som svarat!

74 procent tycker att Grus & Guld är mycket bra. 24 procent tycker att tidningen är ganska bra. 2 procent anser att den är ganska dålig. Det kan jämföras med för åtta år sedan när läsarna ombads betygsätta tidningen på samma sätt, i en professionell läsvärdesundersökning. Då svarade 26 procent att tidningen var mycket bra, medan 66 procent tyckte att den var ganska bra.

5 procent ansåg att den var ganska – eller mycket – dålig.

– Ett fantastiskt resultat! sa då Johan Söderström, med erfarenhet av många liknande läsvärdesundersökningar för analysföreget Marknadsindikator (G&G 4/07).

Idag är svaren på de jämförbara frågorna ännu mer positiva. Underlaget är dock bara knappt en tredjedel så stort – vilket ger anledning till stor försiktighet gällande slutsatserna.

Men Anders Johansson, på undersökningsföretaget CMA (som Marknadsindikator numer ingår i), menar ändå att resultatet kan tol-

kas som en tendens till fortsatt stor nöjdhet.

– De som deltar i den här typen av undersökningar brukar vara läsare med en tydlig

Helhetsbetyg för G&G

åsikt. Ifall ni har en stor grupp av missnöjda läsare borde fler ha uttryckt det, säger han.

Att döma av de knappt 100 svar som hittills kommit in är det goda helhetsbetyget inte taget ur luften. 83 procent uppger att de läser alla, eller de flesta artiklar. Och 93 procent

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

grus & guld · 1/2016

Samtliga som svarat tycker att den är mycket eller ganska bra. De allra flesta tycker också att Grus & Guld passar bra som JAKs medlemstidning.

På frågan om hur ni helst vill läsa Grus & Guld vill 96 procent ha fortsatta papperstidningar. De som föredrar att läsa på webben, vill där ha kontinuerliga uppdateringar.

Tyvärr har möjligheten inte funnits att ställa frågorna i enkäten via internetbanken eller i direkta e-postutskick.

Resultatet i sin helhet presenteras på www. grusoguld.se. Där kan du även fortsätta berätta vad du tycker, om du inte föredrar att posta eller mejla dina synpunkter.

Karin Backström

Nästa nummer publiceras enbart DIGITALT! Ute: 16 juni som e-tidning på www.grusoguld.se Gilla Grus & Guld på Facebook eller anmäl dig till JAKs nyhetsbrev (på www.jak.se) för meddelande om när tidningen är ute.

Alla som uppgett e-postadress till JAK kommer även att aviseras via mejl.

Annonsstopp 9 maj

50

Den nya layouten får gott betyg.

grus & guld · nr 1 2016 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

hittar något av intresse i varje eller de flesta nummer. Två tredjedelar delar även med sig av innehållet till vänner, släktingar, grannar, arbetskamrater eller andra.

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

fr ån JAK Medlemsbank

nr 1 · 2016

pris: 59 kr

BOKSLUT FÖR ALLAS BÄSTA JAK I FÖRÄNDRING

FINANSIELL STORMVARNING

Hållbar handlare

NORDANSMAK TAR STÄLLNIN

hoffice · DELNINGSEKO NOMI · OENIG STYRELSE · LYCKOKICKAR

Manusstopp för insändare 16 maj

G

grus & guld · 3/2015

1

Krönika

Katarina Bjärvall:

Kickar bortom roliga klipp Intill kön i matbutiken faller några rör

med vitaminbrus ur ett ställ. Mannen som råkar ha orsakat raset plockar upp dem, men snart rasar de igen. Flera köande ler.

Mannen rycker på axlarna och samlar ihop dem på nytt. Då rasar en massa rör och nu fnissar många av oss i kön. Levande vitami­ ner, säger någon. Dolda kameran, de skrat­ tar väl åt oss i personalrummet, säger någon annan.

Vi hjälps åt att plocka upp rören och place­ ra dem så att de ska ligga kvar. Ett säljknep, säger jag, man måste köpa vitaminer, annars anfaller de. Mer skratt.

Visst är det ett knep att placera lättplocka­

Egentligen är det väl just det som lyckof­ orskningen har talat om för oss i decennier: När våra absoluta materiella behov är till­ fredsställda så blir vi inte mer tillfreds av fler prylar. Då är det i stället storheter som skoj och gemenskap som ger kickar i våra hjärnors belöningssystem.

”Våra behov av lekande pandaungar och vänner som gillar oss är en rekordindustri”

Några dagar efter de fallande vitaminerna gör jag mitt första pass som läxhjälpare för nyss landade ungdomar från länder i krig.

Volontärerna är mer än dubbelt så många som ungdomarna, men jag har tur, jag och en annan volon­ tär får huka över en svenskabok tillsammans med två killar från Eritrea. När jag ska försöka för­ klara ordet ”vispgrädde” genom att rita på vita tavlan så skrattar vi alla fyra åt frustrationen. Lite försik­ tigt, men ändå.·

Foto: Andre a s Lübeck

de onödigheter intill de långtråkiga kassakö­ erna. Är varorna tillräckligt attraktivt expo­ nerade så plockar vi gärna ner dem i korgen.

Men egentligen är det något annat vi vill ha, det visar våra reaktioner när något oväntat händer. Vi vill skratta och vi vill hjälpas åt.

Det vet marknadsförarna. I överflödets tid blir roliga reklamklipp snabbt virala och marknadsföring spelar allt oftare på män­ niskans vilja att göra gott. Se bara på Ikea som just nu gör reklam för köksmöbler genom att be oss öppna våra hem för grannarna. Eller på Facebook där våra behov av lekande panda­ ungar och vänner som gillar oss är en rekord­ industri.

Man kan tycka att kommersialiseringen av det roliga och snälla är av godo; en stor middag ger lustupplevelser även om den äts vid ett Ikeabord och Facebooklajks är mindre miljöskadliga än plastvitaminer.

Men känslorna är bara medlet, Ikea vill sälja sina bord och Facebook vill få in sina annonspeng­ ar, inget annat.

Därför måste vi hitta andra sätt att skapa kickar. Och jag tror att det är det som händer nu, när svenskarna törstar efter att få vara till nytta.

Katarina BjÄrvall Journalist och författare

grus & guld · 1/2016

51

B Bildkommentar: Sara Elgeholm

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING