__MAIN_TEXT__

Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 2 2019 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 2 · 2019

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

grönt ljus för återbetalning av låneinsatser

McKibben ser en avgörande tid hållbarhetsmål  ·  naturens rätt  ·  solkraft i afrika ·  kulturtips


Innehåll

Låneinsatser får återbetalas

Efterlängtat besked från Finansinspektionen.  ·  9

grus & guld · 2/2019

Foto: frida bank

Pionjären Totnes lägger ner sitt pund

Alltmer krävande att upprätthålla den lokala valutan, säger Rob Hopkins.   ·  10

Foto: Mat tia s lundbl ad

miljoner i Marocko

22

Foto: hans månsson

energi från solen ger el till

När andra banker sa nej: JAK-lån la grunden till livskraftigt företag. · 30

Solen ska driva Amazonas kanoter

Achuarfolket vill motarbeta vägar och exploatering.  · 27

omvärld

Klimatförändringen risk för finansmarknaden.  ·  8

tips

Skapa kulturfest i sommar med dina vänner.  ·  28

Karolinas mål är global hållbarhet

19

Vättern fick rätt i Sigtuna

Foto: hans månsson

Foto: mi edvinss on

Elva år med Renbiten

Terese Bengard skönjer en ändrad attityd mot landsbygden.   ·  11

dessutom:

McKibben 30 år senare ”Om inte Greta får fredspriset är det något fel med världen”. · 12

”Som tur är förändras debatten”

6

kultur

Angelägen bok om naturens rättigheter.  ·  38

kultur

Därför blev Dagens Nyheters kulturchef klimataktivist.  ·  38

opinion

”När fossilbränslena sinar kommer många att behöva flytta ut på landsbygden”.  ·  42

krönika

Lämna inte över ansvaret på barnen.  ·  51 grus & guld · 2/2019


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank. Den ingår i medlems­avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

webb: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld mejl: grusoguld@jak.se Redaktör (vik): Hans Månsson Mejl: hans@bildmening.se Telefon: 063-35677, 070-203 68 14 tf ansvarig utgivare: Monjia Manai Sonnius

Annonser: Erica Rang Mejl: erica.rang@jak.se Telefon: 0500-46 45 31 Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Omslag: Bill McKibben, författare och aktivist, grundare till klimatorganisationen 350.org, har kommit med en ny bok, Falter, 30 år efter klassikern End of Nature. Foto: Mattias Lundblad Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

är naturgeografen som blev journalist med klimat och miljö som huvudteman; ”måste nog se över mitt stora intresse för att resa”, säger hon nu. Nybliven kolonilottsägare, bosatt i Lund. Medlem i samma frilanskollektiv som Frida Bank, som står för bilderna i solenergireportaget från Marocko.

Mattias Lundblad

foto: Mat tia s Lundbl ad

Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca 30 000 ex

Izabella Rosengren

foto: daniel Johnsson

Grafisk form: ETC Kommunikation Layout och produktion: Hans Månsson

är fotograf och skribent, främst verksam i USA med bas i New London, Connecticut. Arbetar framför allt med ämnen som hållbar utveckling, klimat, rättvisefrågor och kultur. I detta nummer möter han och reportern Martin Brusewitz författaren och miljöaktivisten Bill McKibben.

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank är en demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

4

grus & guld · 2/2019

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är journalist, lärare och översättare med fokus på omställningen till ett hållbart samhälle, i frilansnätverket Omställningsbyrån. Hon har bland annat varit chefredaktör för Landets Fria Tidning och redaktör för boken Omställningsrörelsen – globala utmaningar, lokala lösningar.

Mats Karlsson är frilansjournalist, bosatt i huvudstaden. Skriver mest om arkeologi och historia, men också miljö och närproducerad mat. Som gammal Land-reporter rör han sig mycket runt om i riket, gärna bortom allfarvägen.

Foto: per jarl

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

FOTO: EMIL A SSARSSON

Abigail Sykes


välkommen

redaktören:

Välriktat av Amnesty

Ny generation i klimatarbetet På mindre än ett år har Greta Thunberg

gått från ”ingenstans” till global status som ledande klimataktivist. Hon har blivit en person, ett fenomen, som alla måste förhålla sig till och som därför hela tiden dyker upp när klimatfrågan avhandlas. Som när våra frilansmedarbetare i USA möter Bill McKibben, en av världens mest inflytelserika opinionsbildare i klimatfrågor. Trettio år efter att han i en bok slog larm om klimatförändringen är det nu den rörelse som Greta är del av, som han sätter sitt hopp till. Och hon är självklar mottagare av Nobels Fredspris,

”Ingen djärv gissning att Greta i USA kommer att möta Bill McKibben.” menar McKibben (sid 12-17). Nyligen meddelade Greta Thunberg att hon tar ett sabbatsår för att vistas en längre tid i USA. Det är ingen djärv gissning att hon snart kommer att möta Bill McKibben. Det blir spännande att se vad ett utbyte mellan dessa generationsföreträdare i klimatkampen kan resultera i.

Är det tekniken som ska lösa klimatprob-

lematiken? Frågan är ständigt aktuell, liksom om det är små- eller storskaligt som är vägen. I Marocko finns ett paradexempel på det senare. Läs om en anläggning som ligger i topp vad gäller format och som även har en lösning på hur solenergi kan lagras. Är ljuset i Noor framtiden för Afrika? (Sid 22-27.)

Att det är fossilbränslespåret som under mer än ett sekel lagt ut körriktningen för hela samhällsbygget är ingen ny insikt. Ändå kändes det på flera sätt klargörande när jag läste en rapport från tankesmedjan Post Carbon Institute. Där tydliggörs exempelvis hur avgörande tillgången till fossil energi varit för urbaniseringen. En sammanfattning av rapporten blev till en opinionsartikel som landar rakt in i svensk debatt – om var ett hållbart liv levs bäst, om den ”ruralisering” som måste följa när fossilbränslena inte längre finns som trogna energislavar (sid 42-45). Välkommen till ännu ett nummer av Grus & Guld, med intressant och viktig läsning! foto: linda forss

”Naturens rättigheter” är ett begrepp som vinner allt större spridning, mycket tack vare några eldsjälars engagerade arbete, och förmodligen även för att skeenden i tiden skapat en mental beredskap. Allt fler inser det ohållbara i vår civilisations förhållningssätt gentemot Moder Jord – för att låna en benämning från urfolks begreppsvärld. Nu visar det sig allt oftare att etablerade juridiska system faktiskt kan vara en framkomlig väg för att stärka skyddet av floder, sjöar och ekologiska system. Flera av dem redovisades

vid en konferens i Sigtuna, där även en tribunal ordnades, vars utfall blev att sjön Vättern gavs egna rättigheter (sid 19-21).

Beslutet från människorättsorganisationen Amnesty i början av juni, att tilldela Greta Thunberg och klimatstrejkrörelsen Fridays for Future sin finaste utmärkelse, Ambassador of Conscience Award 2019, är välriktat av flera skäl. Inte minst för att det sätter fokus på det faktum att ett ändrat klimat i högsta grad även är en fråga om mänskliga rättigheter.

Människor i kraftigt urbaniserade och globalt integrerade länder kommer att behöva lämna staden, som en anpassning både till minskad tillgång på fossila bränslen och till klimatförändringarna.” Jason Bradford, sid 41

Giftig symbolik Sedan Jair Bolsonaro tillträdde som Brasiliens president har 197 nya bekämpningsmedel godkänts av jordbruksdepartementet. Han kommer alltså att förgifta landet inte bara mentalt, med språkbruk och polariserande politik. grus & guld · 2/2019

5


6

grus & guld ¡ 2/2019


inspiratör

Globalpraktiker Karolina Nätterlund 2019 går du igenom FNs globala hållbarhetsmål, tre veckor för vart och ett, och sätter dem i relation till ditt eget liv. Vad är det du undersöker? kk– Jag vill få ett grepp om hur jag med mitt sätt att leva påverkar inom de olika områdena, och om jag kan ändra något i mer hållbar riktning. Jag har gjort ett tabellsystem, med mål och delmål, där jag skriver in vad jag kan ändra på omedelbart eller på längre sikt. Jag har också en kolumn där jag skriver in hur det skulle påverka mig om ett av de globala målen uppnås. Du har avverkat de sex första hållbarhetsmålen, senast handlade det om vatten och nu är du vid energifrågan. Vad har du kommit fram till hittills? kk– Jag har slutat köpa en del importerade livsmedel, till exempel för att de förbrukar mycket vatten under produktionen. Och så har jag lagt märke till hur mycket allt hänger ihop. Om man jobbar med en sak inom ett område så påverkar det i ett annat. Att minska fattigdomen är förstås bra, men om alla ska bli rikare kan det ha negativa följder om det inte sker på ett hållbart sätt. Och jag har insett att om man av hållbarhetsskäl vill minska konstsnötillverkningen i Åre, så påverkar det mina möjligheter att åka snowboard. Du berättar om ditt projekt på sociala medier. Vad får du för kommentarer? kk– Faktiskt bara positiva. Jag är noga med att det inte ska ses som något slags personlig marknadsföring. Jag gör det här för att på ett systematiskt sätt skaffa mer kunskap och se vad jag kan förbättra. Jag får mycket tips också, om vad jag kan göra inom de olika områdena. Men det är viktigt att jag hela tiden utgår från mig själv, att det har förankring i mitt liv. Om det sedan kan få andra att tänka till också, så är det bara bra.

text och foto

hans månsson

Namn

Karolina Nätterlund

Ålder 36 år

Yrke

Verksamhetsledare vid Designcentrum, Jämtland/Härjedalen

Gör

Undersöker de globala hållbarhetsmålens kopplingar till hennes eget liv, för att finna vägar till att förändra i vardagen.

www.globalamalen.se

grus & guld · 2/2019

7


omvärld

Kolkraft dyrare än sol och vind Tre fjärdedelar av USAs kolproduktion är nu dyrare än sol- och vindenergi när det gäller att producera el, enligt Energy Innovation, ett analysföretag för förnybar energi. Källa: the guardian

200

miljoner dollar satsar världens fem största oljebolag varje år på lobbyverksamhet för att stoppa åtgärder mot klimatförändringar. Sedan Paris-avtalet träffades 2015 har världens stora oljebolag spenderat mer än en miljard dollar på lobbning och missledande infromation i klimatfrågan. Källa: www.influencemap.org

Den 24 maj demonstrerade ungdo-

mar runt om i hela världen för klimatet, i den rörelse som inspirerats av svenska Greta Thunberg. – Vi är inte här för att få beröm eller för att de vuxna ska ta selfies med oss och säga att de verkligen beundrar det vi gör. Vi är här för att be de vuxna lyssna på forskarna, våga ta ansvar och agera, sa Greta Thunberg i sitt tal i Stockholm. Vilnius, Litauen, var en av hundratals städer där ungdomar demonstrerade.

8

grus & guld · 2/2019

Det globala finansiella systemet står inför ett existentiellt hot från klimatförändringarna, och måste vidta åtgärder med det snaraste.     riskvärdering    Det skrev cheferna för Bank of England och Banque de France, Mark Carney och François Villeroy de Galhau, i en gemensam debattartikel i april. Och de fortsatte med att tydligt deklarera branschens ansvar: ”Vi kan inte ignorera de tydliga fysiska risker som är uppenbara inför våra ögon. Klimatförändringen är ett globalt problem som kräver globala lösningar, där hela finanssektorn har en central roll att spela.”

debattartikeln publicerades i samband med att NGFS, Network for Greening the Financial System, en organisation för centralbanker och finansiella övervakningsorgan, släppte en rapport på samma tema. I rapporten, Climate Change as a Source of Financial Risk, ges rekommendationer till medlemmarna om hur de bör han-

tera klimatproblematiken och integrera kunskapen om de pågånde förändringarna i sitt agerande – så långt som deras mandat tillåter dem. Det kan exempelvis handla om att finna analysmodeller som visar hur klimatförändringar kan påverka ekonomiska prognoser och finansiell stabilitet. Det kan också innefatta att sprida kunskap inom hela finansbranschen att klimatfrågorna måste hanteras med prioritet, på styrelsenivå, och vägas in i både företagsstrategi och investeringspolicy. Samt, inte minst, bidra till investeringar som minskar fossilbränsleanvändningen. Aktörer som inte anpassar sig har ingen framtid. De kommer att upphöra att existera, konstaterade Carney och De Galhau i sin debattartikel. hans månsson

Fotnot: NGFS bildades vid ett toppmöte i Paris i december 2017 och har idag 34 centralbanker och kontrollmyndigheter som medlemmar, bl a Sveriges Riksbank och Finansinpektionen. De länder som representeras står för hälften av växthusgasutsläppen.

AP Photo/Mindauga s Kulbis/T T-Bild

Mer än en miljon demonstrerade

Finansbranschen manas till ökat klimatansvar


grönt ljus från Finansinspektionen

Nu får JAK börja betala tillbaka låneinsatserna – Ett fantastiskt betyg till JAK, att vi tänker rätt och är på väg åt rätt håll. Så kommenterar vd Johan Thelander Finansinspektionens besked att låneinsatser nu kan återbetalas.

nog kunnat möta de ökade kapitalkraven, menar Johan Thelander. – Vi kunde ha förberett oss bättre. Vi borde ha förstått efter finanskrisen att hårdare regler skulle komma. Men nu är det alltså äntligen dags att åtgärda en av huvudfrågorna, efter det förlösande meddelande som kom i slutet av maj, att Finansinspektionen bedömer JAKs ekonomi så stabil att återbetalning av låneinsatser kan påbörjas. foto: nikl a s björling

    låneinsatser    Att inte få betala tillbaka låneinsatserna till låntagare som slutbetalat sina lån har varit en rejäl börda för JAK de tre senaste åren, som skapat osäkerhet om bankens ställning bland medlemmar och allmänhet. Det handlar i första omOrsaken till återbetalgången om låntagare som ningsstoppet kan sökas – Jag ser en jättestor potential för JAK, säger slutbetalade sina lån under tillbaka till finanskrisen för vd Johan Thelander. juni-november 2015 och ett decennium sedan och de skärpta regler för bankverksamhet som normalt skulle ha fått återbetalsom kom i dess kölvatten. Framför ning sommaren 2016. Sammanlagt ska allt de ökade kraven vad gäller storle- de ha tillbaka ca sex miljoner kronor. Ansökan för denna grupp skickades ken på bankers egna kapital. Men om inte JAK vid den tiden re- till Finansinspektionen den 27 novemdan haft en annan barlast, i form av ett ber i höstas och efter sex månader kom antal ekonomiska förlustår, hade man alltså det positiva beskedet.

– Nu är vi utredda ner i minsta detalj, säkert mer noggrant än någon annan bank. Att vi fick ett ”ja” ser jag som ett gott kvitto på vårt arbete att få ordning på ekonomin. Det är ett enormt arbete som lagts ner av personalen, säger Johan Thelander. Det har även handlat om en läroprocess för Finansinspektionen, att förstå sig på JAK, eftersom ingen annan bank fungerar som JAK, påpekar han. Snart kommer JAK att ansöka om att

få återbetala låneinsatser till fler låntagare. På fyra-fem år räknar Johan Thelander med att hela kön ska kunna betas av. Totalt är det ca 30 miljoner i form av låneinsatser som ska återbetalas. – Sedan är mitt mål att bygga upp ett eget kapital i banken, så att man ska kunna låna utan låneinsats. Och att bit för bit arbeta bort den balanserade förlusten, säger Johan Thelander. – Vi vill visa att det går att driva en bank efter andra principer än de stora affärsbankernas. Och jag ser en jättestor potential för JAK, vi ligger helt rätt i tiden. hans månsson

”Återuppliva det lokala arbetet” – Det var en bra nyhet att låneinsatserna ska betalas tillbaka. Då kanske man kan se en liten ljusning när det gäller det lokala arbetet också. Det säger Leif Öhlund i Boden, som i många år varit aktiv i JAKs lokalavdelning där, fram till att verksamheten lades på is 2018. som en följd av att JAK satt verksamheten inom IMS, Idé- och medlemsstöd, på sparlåga. Nu hoppas han på en förändring, när bankens ekonomi förbättras.

– Jag skulle vilja att man återupplivade IMS, eller skapade något ännu bättre, säger han. Och att vi kunde börja ha möten och träffar igen. – Det är ju våran ideologi som ska vara drivkraften. Att träffas och diskutera är jätteviktigt. Och så måste JAK anställa någon som kan åka runt i landet och träffa lokalavdelningarna och berätta vad som pågår i banken. Nu vet vi ju ingenting, jag har känt mig som död, när man inte får information. hans månsson

grus & guld · 2/2019

9


omvärld

Totnes säger farväl till sitt pund lokal valuta     – Vi valde ett aktivt och glatt avslut istället för att låta Totnespundet självdö, säger Rob Hopkins, en av grundarna till denna lokala valuta.   Han sitter tillbakalutad i soffan hemma i södra England. Vi pratas vid via Skype. Nuyligen höll han ett farväl-tal till Totnes-pundet i en lokal där gamla sedlar gjorts om till girlanger. –  Det är klart att jag är lite ledsen, men samtidigt också stolt över att vi faktiskt startade en egen valuta. Vi var så modiga.

Året var 2007 när 300 enpundssed-

lar trycktes. Totnes-pundet lanserades lokalt men fick nationella rubriker. Några år senare, när valutan var som störst, kunde folk betala med sed-

larna på ungefär 150 lokala ställen, mest mataffärer. Under pundets livstid trycktes sedlar i valörerna 1, 5, 10 och 21 pund till ett värde av 30 000 Totnes-pund, som ungefär motsvarar värdet av det brittiska pundet Sterling. Är då Totnes-pundet ett misslyckande? – Om ambitionen var att ersätta det brittiska pundet, så ja, då misslyckades vi. Men om vi istället ser Totnes-pundet som ett sätt att ifrågasätta vem som kan göra pengar och pengars betydelse, ja då var det en succé. Rob Hopkins menar att engagemanget i den lokala valutan bland annat 10

grus & guld · 2/2019

foto: hans månsson

Med hurra-rop och applåder har Totnes-pundet tagits ur bruk. Efter tolv år med den lokala valutan har initiativtagarna tvingats konstatera att det är alltför få som använder den.

använder den, inklusive deras hopp och drömmar, menar Rob Hopkins. Som exempel berättar han att det på Bristol-pundet står skrivet, med väldigt liten stil; ”Keeping money out of Cayman Islands since 2012”. – Det är ett så bra exempel på vad jag menar. Bristol-pundet är värdelöst i den globala ekonomin, men i Bristol, för Bristolborna, har valutan en verklig betydelse. Lokala valutor är ett av flera kreati-

– Med Totnes-pundet lyckades vi ifrågasätta vem som kan göra pengar och pengars betydelse, säger Rob Hopkins.

inneburit ett ifrågasättande av vem som har makt över pengarna, samtidigt som det också satt Totnes på världskartan. Dessutom har initiativet inspirerat till flera andra lokala valutor. I södra England finns till exempel Bristol-pundet som togs i bruk några år efter Totnes-pundet och som fortfarande används, nu även i digital form. Till exempel betalar vissa företag ut delar av lönen i Bristol-pund och de lokala myndigheterna accepterar att privatpersoner och företag betalar skatt med den lokala valutan. – När till och med bussar har klistermärken där det står att du kan köpa biljetten med Bristol-pundet, ja då har valutan blivit ett normalt inslag i vardagen. Bara det faktum att det finns en pott Bristol-pund hos de lokala myndigheterna som enbart kan användas i Bristol, är ett enormt erkännande. Den lokala valutans absoluta fördel är kopplingen till befolkningen som

va redskap i ansträngningarna att skapa alternativ, där det rådande ekonomiska systemet skyndar på mänsklighetens väg mot utrotning. Hur de lokala valutorna kommer att ta sig uttryck hädanefter kan inte Rob Hopkins svara på, men digitaliseringen behöver inte innebära slutet. – Vem vet, nästa variant av Totnes-pundet kanske kommer att vara hel-digital? Lokala valutor är ett experiment som ständigt utvecklas, säger Rob Hopkins. och illustrerar genom att citera Thomas Edison som efter 10 000 olika prototyper av glödlamporna till slut hittade en som fungerade kommersiellt: ”Jag har inte misslyckats 10 000 gånger. Jag har inte misslyckats en enda gång. Jag har lyckats bevisa att de där 10  000 sätten inte fungerar och när jag har uteslutit de sätt som inte fungerar kommer jag hitta det sätt som gör det.” kristin karlsson

Efter tolv år har Totnespundet tagits ur bruk, men Rob Hopkins sörjer inte den lokala valutan.


foto: Snez ana Vucetic Bohm

”Som tur är håller debatten på att förändras”

terese bengard

omvärldsanalys

D

et var dans och hålligång uppå logen natten lång Det var sommar, det var guld och gröna skogar” (Hasse Andersson i Melodifestivalen 2015 om livet på en levande landsbygd.) I en klimatmedveten värld har diskussionen utgått, som så mycket annat, från en urban världsbild. Vi ska åka mindre bil, flyga mindre och äta mindre kött. En krönikör skrev att ”alla borde bo i en etta i stan, handla second hand och ekologiska varor”. Landsbygden och glesbygdens invånare utmålas många gånger som de stora miljöbovarna. För de långa avstånden och bensinberoendet. Det är lätt att tro att bara man åker kollektivt så är man klimatneutral men så enkelt är det ju inte.

I

Hela Sverige ska levas Balansrapport om Hållbarhet visar det sig att det är städerna i Sverige och i världen som påverkar klimatet mest. I det räknar man också klimatpåverkan som sker i andra länder på grund av konsumtion och livsstil. Jag förundras över hur snäv debatten kan bli i vissa frågor. Och detta är en sådan. För om man nu bor i en etta i stan, var produceras då de ekologiska varor som man ska köpa? Om man skulle se helheten så är det ju verkligen viktigt att landsbygden i Sverige finns och blomstrar, att vi kan producerar bra ekologiska matvaror, att vi börjar nyttja, på ett håll-

bart sätt, skogsråvaran ännu mer till att ersätta oljebaserade produkter. Och att vi odlar mer och bättre på hemmaplan och minskar importen av mat.

M

en för att kunna använda den svenska landsbygdens potential måste det vara möjligt att leva och bo där. Så man har någon att dansa med på logen. Under lång tid har det funnits en stark centraliseringskraft i samhället som gjort att landsbygden utarmats på resurser, kompetens och kapital. Statliga arbetstillfällen har centraliserats, innovationssatsningar har i större utsträckning skett i stora städer och utbildningar och forskning har urbana förtecken. Sakta men säkert har förutsättningarna på land- och glesbygd försämrats och välfärden nermonterats. När man i alla system bara räknar hur många som bor på en yta kommer alltid de glest befolkade kommunerna att dra det kortaste strået. Och kanske värst av allt – man har samtidigt skuldbelagt dessa platser, och sagt ”om ni bara är mer attraktiva kommer folk flytta till er”. Lagt skulden på kommunens tillkortakommande istället för att se strukturella mönster. Som tur är håller debatten och diskussionen på att förändras. Man ser nu mönstret och att det är en strukturell samhällsomvandling som skapat den situation som vi har idag. När man gör

den analysen är det enklare att också sätta in rätt åtgärder för att skapa utveckling. För att nå ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart är det absolut nödvändigt att vi börjar tänka mer lokalt. Alla delar som ingår i den större helheten måste må bra för att det ska fungera.

F

ör att kunna skapa detta samhälle måste möjligheterna att leva och bo i hela Sverige återupprättas. En minsta nivå av människor, företagsamhet, myndigheter, olika slags utbud och välfärd för att landsbygden ska kunna fungera i den större helheten. För vi är helt beroende av varandra stad och land – för att kunna skapa det nya hållbara samhället. Annars blir det tomt på tallrikarna i ettan i stan. Jag vill se ett samhälle som håller igång och håller ihop. I hela Sverige. Som tillsammans tänker både lokalt och globalt. Och som innebär att vi kan fortsätta dansa logdans omgivna av guld och gröna skogar, inte bara för att det är trevligt med dans men för att det är nödvändigt att ha en balans mellan stad och land.

terese bengard verksamhetsledare Hela Sverige ska leva

grus & guld · 2/2019

11


”Sanningen måste fram”

Trettio år efter att han gav ut boken End of Nature, som gjort honom legendarisk i miljökretsar, är aktivisten och författaren Bill McKibben tillbaka med en ny bok: Falter. Vi träffade honom för att prata om vad som hänt under de tre decennierna. TEXT martin brusewitz foto mattias lundblad

12

grus & guld · 2/2019


grus & guld ¡ 2/2019

13


F

örsta gången vi möter honom sitter han lätt krum i ryggen på sitt kontor vid skolan Middlebury College i ett snöinslaget Vermont. Kontoret är fullt av böcker, i hyllor och i högar på golvet. Många av dem om natur, miljö och klimatförändringar. En bra symbol för vad han precis har avslutat ett resonemang om. – Jag trodde länge att den diskussion som pågick om global uppvärmning behövde mer fakta, mer argument, fler artiklar, mer böcker. Som skribent och intellektuell var mitt svar att skriva mer. Men så insåg jag att jag hade tänkt helt fel. Vi behövde inte fler böcker. Diskussionen om klimatförändringar var över, den var vunnen. Faktan fanns där. Men ändå höll han på att förlora bråket. För som bråk ofta gör handlade det om pengar och makt, inte miljö. – Och på andra sidan det här bråket fanns väldens rikaste och därför mest mäktiga kraft i mänsklighetens historia: den fossila bränsleindustrin. Och de brydde sig inte om att de förlorat argumentationen, de brydde sig bara om att vinna bråket, säger Bill McKibben. Så varför har du nu skrivit en ny bok? – Ränderna går aldrig ur en gammal tiger, säger han.   Bill McKibben startade sin skribentkarriär redan under studieåren. Som student på välrenommerade Harvard University blev han redaktör för skoltidningen The Harvard Crimson. Efter sin examen 1982 fick han jobb på den legendariska tidskriften The New Yorker. Han var redaktionens yngste reporter och skrev deras Talk of The Town-artiklar. Vilket betydde att han åkte runt i New York City och skrev spännande historier om okända personer. – Det var det perfekta jobbet. Om det inte var så att vår planet håller på att gå under skulle jag vilja ha det fortfarande, säger han. Efter några år som anställd på The New Yorker fick Bill McKibben uppdraget att skriva en lång artikel om var allt i hans hem kom ifrån. Under ett år jobbade han med artikeln. Han åkte till Alaska där el genererades i stora vattenkraftverk, han var nere i Brasilien där ConEdison utvann olja, han var ute på pråmar som dumpade avfall i havet.

14

grus & guld · 2/2019


– Jag växte upp i en förort. Städer är ett sätt att gömma var allting kommer ifrån. Du vet bara att vatten kommer ur kranen, mat ur kylen. Att under ett år med egna ögon se den fysiska sidan av New York förberedde mig väl för att läsa de tidiga rapporterna om klimatförändringar som sen började komma. Jag hade byggt upp en påtaglig förståelse för systemens ömtåligheten. Jag började utveckla ett ekologiskt samvete, säger Bill McKibben. Vid 80-talets mitt började han att jobba på sin numera kultförklarade bok The End of Nature, en av världens första populärt skrivna böcker om klimatförändringar, stigande temperaturer, människans roll i förloppet och vilka konsekvenser som skulle följa.  – Jag såg på temat från början med en journalists ögon: ”Det här är en väldigt bra historia som ingen annan har täckt”. Men under arbetet med boken förändrades jag. Det stod klart för mig att det inte bara var den största historien just nu, utan det var det största och läskigaste som hänt på vår planet under mänsklighetens hela tid på jorden och

vi måste klura ut hur vi ska stoppa det!  När han var klar med boken insåg han att han inte var en objektiv journalist längre. Han hade blivit aktivist. När vi möts har hans nya bok Falter precis kommit ut. Det är en dyster genomgång av sakernas tillstånd. Det finns helt enkelt inte mycket hopp kvar för att vi ska lyckas rädda vår planet, menar han.  – Jag är journalist i grunden och min roll är att säga sanningen. Det är en öppen fråga om mänskligheten och jorden kommer att klara

Bill McKibben slutade tro på att debatten vinns med mera fakta, och blev aktivist, men har nu ändå skrivit en ny bok.

”Det största och läskigaste under mänsklighetens tid på jorden” sig. Det återstår att se, säger han. Mycket har hänt under de trettio år som passerat sedan End of Nature gavs ut. Bill McKibben har gått från teori till praktik, bland annat genom att grunda organisationen 350.org och genom att utgöra en enorm mobiliserande kraft inom miljörörelsen och divesteringsrörelsen. grus & guld · 2/2019

15


Rader av rapporter om klimatförändringar har publicerats under dessa tre decennier och läget förklaras som allt dystrare av världens samlade forskarkår. – När jag började skriva om det här var det många fenomen jag läste om i forskningen som jag aldrig trodde att jag skulle uppleva i min livstid, men som nu är här, säger han. Som den största förändringen sedan hans första bok släpptes pekar han på att sådant som då bara var teorier nu sker i praktiken. – Det fanns då ingenting en redaktör kunde skicka ut en fotograf att fotografera. Nu syns klimatförändringarna i världen, säger han. För Sverige var 2018 ett speciellt år, med till exem-

”Gretas raka sätt att prata om hela grejen är väldigt uppfriskande” pel kraftiga skogsbränder, vilket förde upp klimatfrågan på den politiska agendan. Hur ser du på 2018? – Ja, förra året var en brytpunkt. Här i USA men även på många andra ställen. Det berodde på flera olika faktorer. Ett: flera tunga rapporter kom ut och viktigast var den från IPCC. Inte för att den sa något nytt men för att den äntligen gav oss en konkret tidslinje: om vi inte har gjort grundliga förändringar om 12 år så kan vi helt enkelt inte nå de mål som vi har satt upp. Det hjälper folk att fokusera.   Han fortsätter och listar andra punkter. Två: Den samlade effekten av det vi sett ske de senaste fyra åren. De har varit de varmaste fyra åren i mänsklighetens historia. Och effekterna av det finns nu i överflöd. Vissa av dem är så dramatiska att det inte går att komma undan från dem.  – Jag tror att bilderna från skogsbränderna i Kalifornien förra året innebar ett skifte. Delvis på grund av att Hollywood pumpat ut en bild av Kalifornien som en idealisk plats, så nära paradiset på jorden som vi har, och plötsligt såg vi folk döende i sina bilar, städer in– Jag kan inte komma svepta i mörk rök … folk blev berörda. på någon annan som Tredje punkten: Trumpeffekten. Trump är pratar om klimatförändringar på ett så en ”sådan idiot”, säger McKibben, och alla smart sätt som Greta runt om i världen ser att han är det så att när Thunberg. Om inte han fortsätter att prata om klimatförändringar hon får fredspriset är det något fel på världen, som en bluff så får det ”alla som har en hjärsäger Bill McKibben. na” att inse och uppmärksamma att klimatför16

grus & guld · 2/2019

ändringarna är ett fruktansvärt problem som vi behöver ta itu med. – Jag tror att folk verkligen börjar få panik. Det är inte bara så att världens ledare ingenting gör åt problemen – nu försöker några av de viktigaste, Trump och Putin till exempel, aktivt få oss att inte göra något alls.   Utan att någon behöver föra svenska Greta Thunberg på tal så tar Bill McKibben upp henne. Han kallar henne ”the best” och säger att någonting är fel med världen om hon inte får fredspriset. – Av alla de människor som jag har sett under de här trettio åren så kan jag inte komma på någon annan som är så fångande, så smart och som pratat om klimatförändringar på att så användbart sätt. Det raka och direkta sätt som hon pratar om hela grejen på är väldigt uppfriskande, säger han. Bill McKibben ser med sina glasögonprydda, färgmässigt svårplacerade ögon (grönblåbrungrå?) på världen med en väldigt dyster blick. Men allt hopp är inte ute. Den rörelse som Greta Thunberg väckt ser han på med enorm glädje och han säger att den proteströrelse som växte fram under 1900-talet, med icke-våld som ledande princip, är det bästa det århundradet gav mänskligheten. Aktioner i den andan, och snabba framsteg på marknaden för förnyelsebar energi – där finns mänsklighetens hopp, menar han. – Det är nu billigare att framställa energi från förnyelsebara källor än med fossilt bränsle. Och varje dag sjunker det priset. Vi kan gå över till en renare el nu om vi bara vill. Det enda som saknas är viljan och politiken. Ett par veckor senare får vi ett fototillfälle med Bill Mc Kibben i Brattle Theatre, Cambridge, Massachusetts – en plats där han tillbringade mycket tid under sina studieår. Han har tidigare förklarat att han inte längre tror att diskussionen kan vinnas med fler böcker, mer fakta. Och utvecklingen under de tre decennier som passerat sedan han släppte ”The End of Nature” har inte precis gjort omställningen lättare. Ändå står han nu här med ännu en bok i sin hand, inför allvarligt lyssnande åhörare i en fullsatt salong. Som sagt: ränderna går aldrig ur en gammal tiger.


grus & guld ¡ 2/2019

17


18

grus & guld ¡ 2/2019


”Dags att erkänna naturens rättigheter” TEXT och foto hans månsson

V

i domare i tribunalen om sjön Vätterns rättigheter finner att de destruktiva följderna av ökade militära övningsbombningar, gruvprojekt och ökade flygaktiviteter över och i anslutning till Vättern bryter mot Deklarationen om rättigheter för Moder Jord.” Så inleds ”domen” i den tribunal för Vätterns rättigheter som utgjorde ett slags kärnpunkt i den konferens om Naturens rättigheter som hölls i Sigtuna i maj.

Det var drygt hundratalet deltagare som samlats för att genomlysa detta synsätt på naturen, som de senaste åren väckt allt större intresse, både i Sverige och globalt. Med inspiration från naturfolks förhållande till naturen har en rörelse vuxit fram, med ambitionen att bana nya vägar genom paragrafernas djungel, till skydd för naturen med argument och metoder som går bortom ordinär miljölagstiftning. Det är en synvända man är ute efter. Ett paradigmskifte i synen på naturen. Från den

Margaret Stewart, Stefan Mikaelsson och Tom Goldtooth var domare vid tribunalen om Vättern. Hana Begovic, sekretariat.

grus & guld · 2/2019 2/2018

19


som råder i konsumtionsbaserade tillväxtekonomier, där naturen hanteras som ett skafferi att ständigt tillskansa sig nyttigheter från – till den som i naturen och ekosystemen ser jämställda parter med existensberättigande i sin egen rätt. ”Det finns ett visdomens väsen bakom varje träd”, som Stefan Mikaelsson från Udtja sameby uttryckte det i inledningen av konferensen. Extra näring fick diskussionerna av den rapport om tillståndet för naturen som samma vecka kom från IPBES, en kunskapsplattform som stöds av FN. En miljon växt- och djurarter hotas av utrotning om inte omfattande systemförändringar kommer till stånd,

Annika Lykta spelade harpa, Andris Fågelviskaren (t h) fyllde på med några av de mer än 120 fåglar han har på repertoaren.

20

grus & guld · 2/2019

konstaterade IPBES i den mycket uppmärksammade rapporten. Vattenfrågor hamnar med självklarhet i centrum när frågor om miljöförstöring och naturens rättigheter diskuteras. Utan vatten finns ingen förutsättning för liv över huvud taget. Hos urfolken fokuseras symbolik och ritualer kring vatten. Något som Erena Rangimarie Rhöse, maorier från Nya Zeeland, bekräftade i sitt vittnesbörd: – Jag är dotter av floden Whanganui, som har fått rättigheter som juridisk person. Jag talar för vattnet. Luft är det första livsvillkoret, vatten är det andra och mat är det tredje av de mest grundläggande mänskliga behoven. Mari Margil, som verkar inom den globala rörelsen för naturens rättigheter, kom från

USA till Sigtuna och berättade om hur begreppet fått oväntat och omfattande stöd kring sjön Erie, en av de stora sjöarna i nordöstra USA, på gränsen mot Kanada. – Vi har tidigare sett hur floders rättigheter erkänts i Nya Zeeland och Colombia och hur begreppet införts i Ecuadors grundlag. Det finns på olika håll i Brasilien. Och nu även i USA! Närmare bestämt i delstaten Ohio, och staden Toledo vid Eries västra spets. Den utlösande händelsen var när sjön för några år sedan – efter decennier av övergödning – drabbades av en så kraftig algblomning att vattnet under en period inte gick att rena till tjänligt dricksvatten. Då gick människor i den mest drabbade staden, Toledo, samman, i kamp för drickbart vatten. – De nyttjade en möjlighet som finns i USA: att medborgare kan ta fram egna lagförslag, berättade Mari Margil. Ett förslag till grundläggande juridiska rättigheter för sjön formulerades och i februari i år skulle befolkningen rösta om eventuellt införande av denna Lake Erie Bill of Rights. Först försökte motståndarna i bred koalition stoppa omröstningen. När inte det gick satte man igång en nej-kampanj med rena skrämselpropagandan. Byggnadsfack och handelskammare krokade arm med såväl oljeindustri som kycklingfarmare. Och det var ett omfattande elände som hotade, enligt dessa. Inte bara högre priser på i stort sett allt. Till och med kyrkorna skulle påverkas negativt om sjön fick egna rättigheter. Ändå blev det ett rungande ja från Toledoborna. – 69 procent röstade för införande av denna lag. Den första i USA som erkänner ett ekosystems rättigheter, förklarade Mari Margil. Därmed är det inte sagt att lagen kommer att fungera i det amerikanska rättssystemet. Motståndarna, som finns ända upp till delstaten Ohios justitieminister, har inte alls slagit sig till ro. Men Mari Margil var ändå jublande nöjd, för i och med den här historien har frågan om naturens rättigheter kommit in även i motståndarsidans språkbruk. Bara det är en seger värd att fira, menade hon. – Kom ihåg att ingenting kommer att hända


om vi ska vänta tills våra valda politiker agerar. Det kommer de aldrig att göra om inte vi går före. Lagar och förändringar följer kulturen, så frågan är hur vi ändrar kulturen. Ett sätt att ändra kulturen genom eget agerande är att själv formulera sin bild av hur det borde vara, och visa i praktisk handling vart detta kan leda. Så som man gjorde vid Sigtunakonferensen genom att ordna en tribunal för Vättern, åberopande Deklarationen om Moder Jords rättigheter, som antogs vid en global konferens i Bolivia 2010. Med domare, åklagare och vittnen formades en förhandling där de stora hoten lyftes fram. Militärens övningar, där ammunition i tiotusental och bomber i hundratal landar i sjön. Planerna på utbyggd militärflygplats med ännu fler flygningar. Och sist men inte minst de risker för allvarliga föroreningar som gruvor i sjöns närhet skulle innebära. – Vatten har medvetande och intelligens. Vi är satta att att skydda och vakta sjön och ekosystemen, konstaterade Tom Goldtooth från IEN, urfolkens miljönätverk i USA, som var en av domarna vid tribunalen.

– I min kultur ser vi vatten som en gåva från Skaparen och vi är skyldiga att vårda det. Alla människor har rätt till rent vatten, ren luft och opåverkade ekosystem. – Varför har vi ett samhälle där vi måste försvara vattnet på detta sätt? Hur kommer det sig att andra inte förstår dessa saker lika som vi? Många gånger är vår längsta resa den mellan sinne och hjärta (mind and heart).

Hur kommer det sig att andra inte förstår dessa saker lika som vi? frågade Tom Goldtooth retoriskt.

Efter överläggningar fann domstolen att de som är ansvariga för de militära aktiviteterna och gruvplanerna vid Vättern har för-

”Många gånger är vår längsta resa den mellan sinne och hjärta” brutit sig mot artikel tre i deklarationen, som handlar om människors – och deras institutioners – skyldigheter gentemot Moder Jord. – Det var hjärtskärande att höra om behandlingen av Vättern. Effekten av det som händer där går emot människornas intressen, konstaterade Margaret Stewart, jurist vid Center for Earth Jurisprudence i Florida och en av domarna i tribunalen. grus & guld · 2/2019

21


Afrikas energihopp

22

grus & guld ¡ 2/2019


Efter timmar på slingriga vägar i de marockanska bergen uppenbarar den sig plötsligt, som ett finger upp i himlen, en andra sol. Den 246 meter höga pelaren i världens största solenergipark syns på mils avstånd – och från det att den dyker upp i fjärran är det ytterligare 40 minuters bilfärd fram till komplexets ingång. TEXT izabella rosengren

foto frida bank grus & guld · 2/2019

23


Hela solkraftanläggningen täcker en yta på mer än tre kvadratkilometer.

I

den marockanska öknen lyser kontinentens främsta energihopp – solkraftverken Noor som inte bara ska förse Marocko med el utan också visa en möjlig väg för resten av Afrika. Dessutom gör Noor en viktig insats mot klimatförändringen. Solenergiparken består av totalt fyra delar, kallade Noor I, Noor II, Noor III och Noor IV efter det arabiska ordet för ljus. Parken, som började byggas 2013 och blev klar 2018, sträcker

”Ljuset är även anledning till att många filmer spelas in här” sig över 3 040 hektar och är därmed världens största solkraftverk. Mouhssine Ait Ali, chef för hälsa, miljö och säkerhet på Ouarzazate Solar Power Station, OSPS, tar emot i den sparsamt inredda och således väldigt akustiska entrén. Vanligtvis brukar det vara en kollega som visar besökarna runt, men eftersom vi inte kan arabiska och vår franska är högst medelmåttig så fick han hoppa in som kan engelska. Entusiastiskt, 24

grus & guld · 2/2019

kanske glad över att få lufta sina spräkkunskaper, guidar han oss till utkikstornet för att vi ska kunna ta in solparkens fulla storlek. Plötsligt känns det som att den enorma pelaren nästan är inom räckhåll. Mouhssine Ait Ali förklarar varför de valde att anlägga solenergiparken i en karg och snustorr stenöken. – Kvalitén och intensiteten på solstrålarna i den marockanska öknen är bland de bästa i hela världen. Detta ljus är även anledningen till att många filmbolag kommer hit för att filma, säger han och hänvisar till filmer som Mumien och tv-serier som Game of Thrones som har spelats in i området. – Kriterierna när man letade efter rätt område var även att inga människor skulle tvingas flytta och att det inte skulle finnas någon skyddad flora och fauna, fortsätter han. Nej, någon flora och fauna är svår att finna

på denna ogästvänliga plats. Staden Ouarzazate som ligger några kilometer från OSPS brukar kallas porten till öknen och på sommaren kan här bli upp mot 50 grader varmt.


Inget växer här – förutom speglar. Bara Noor III har 7 400 speglar (även kallade heliostater), var och en stor som en buss, som följer solens rörelser under dagen och koncentrerar solinstrålningen till ljuspelaren där den omvandlas till värmeenergi. Vad som gör Noor III intressant i sammanhanget är hur energin i solens strålar omvandlas till värme och som sedan kan ”sparas” för att omvandla till elektricitet i ett senare skede, när den behövs som mest. Den värme som genereras i pelaren överförs till enorma tankar med flytande nitratsalt som kan uppnå en temperatur på över 500 grader. När energin behövs används värmen i saltet till att värma vatten som förångas och under högt tryck driver en turbin, vilken är ansluten till en generator där elektricitet alstras. Det är samma process som i kraftverk med fossila bränslen, men med solen som värmekälla. Mouhssine Ait Ali berättar att man genom

att lagra värme kan förlänga den period som el kan produceras till långt efter solnedgången. – Vi vet att man använder mest energi mellan klockan 19 och midnatt så efter solnedgången används det uppvärmda saltet för att producera elektricitet. På detta sätt kan vi producera energi i åtminstone sju-åtta timmar. Även Noor I och II är termiska anläggningar, det vill säga att de kombineras med en värmelagringsteknik, men här består solfångarna istället av tusentals konkava speglar i långa rader. Speglarna värmer upp en vätska som transporteras i tunna rör framför dem och som sedan värmer vatten till ånga. Därefter följer samma procedur som på Noor III, med het ånga som driver en turbin. Dock är lagringstiden bara hälften så lång. Under tiden som Mouhssine Ait Ali berättar om OSPS slocknar och tänds ljuspelaren flera gånger. När den är släckt syns den svarta mottagaren tydligt för att sedan bli lika ljus som solen när den startar igen. Anledningen till de ständiga avstängningarna är att man kalibrerar om speglarnas inställning så att de ger mesta mängd solinstrålning. Förutom sol behövs vatten för att driva solenergiparken – dels för att skapa ånga som kan driva turbinen, dels för att kyla ångan när den åter ska bli vatten. Vattnet tas från dammen El Mansour Eddahbi som ligger så nära att

den skymtas från OSPS utkikstorn. Dammen anlades på 1970-talet för att motverka ökenspridning och förbättra lokalbefolkningens levnadsstandard. Enligt Mouhssine Ait Ali används mindre än en procent av dammens årliga kapacitet, men i ett ökenlandskap gör minsta lilla droppe

– Vi vet att man använder mest energi mellan klockan 19 och midnatt, säger Mouhssine Ait Ali.

OSPS (Noor I-IV) har en effekt på 582 megawatt per år, vilket är tillräckligt för att förse 2,2 miljoner människor med elektricitet. Slutnotan för OSPS landade på drygt nio miljarder dollar och bakom bygget står det statligt ägda bolaget Masen, Moroccan Agency for Sustainable Energy. Förutom den marockanska staten är bygget även finansierat av Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, franska och tyska banker och Europeiska investeringsbanken. Noor III är med 246 meter det högsta tornet i Afrika. Det finns liknande anläggningar i bland annat USA, Spanien och Sydafrika, men inte lika stora. Målet med OSPS är att bespara jorden 760 000 ton koldioxid per år, jämfört med om samma mängd el hade producerats med fossilt bränsle. På 25 år blir det 17,5 miljoner ton. grus & guld · 2/2019

25


skillnad för jordbrukarna i området. Därför har man satsat hårt på att förbättra just vattenanvändningen genom att kyla vattenångan med luft istället. Man försöker även att återanvända vattnet samt att rengöra speglarna med borstar. – Vatten är egentligen inte ett problem längre. Visst, vi är i en öken, men miljöundersök-

ningar har visat att vår användning inte påverkar dammens kapacitet på ett negativt sätt. Marockos satsningar på förnybar energi

har gjort att landet är näst bäst i världen på klimatförebyggande åtgärder, bara slaget av Sverige. Detta enligt The Climate Change Performance Index, CCPI – en rankinglista som drivs

”Positivt, men se upp för energiimperialism” – Förnybar energiteknik är fantastisk och blir bara bättre och bättre. När man betänker hur mycket energi som kan produceras och lagras är det lätt att förstå varför så många vill investera, säger Keith Larson, evolutionär ekolog vid Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet. Enligt honom är det på grund av klimatet

Foto: Ive van Krunkel sven

inte rimligt att anlägga enorma solkraftsparker i Norden eller övriga Europa. Därför kommer vi istället att söka oss till världens öknar där det förekommer minst 3 000 timmar solljus om året. Detta är dock inte en odelat positiv utveckling. Risken är att det blir en slags energiimperialism. – Många av dessa länder är inte demokratier, vilket ställer etiska krav på utformningen av projekten. Därför är det nödvändigt att investera i social och ekonomisk stabilitet. Annars blir det som i Mellanöstern där det finns

– Det är viktigt att skapa en inhemsk kompetens för förnybar energi när den byggs ut i fattigare länder, säger Keith Larson, ekolog vid Umeå Universitet. 26

grus & guld · 2/2019

extremt rika människor som behandlar sin befolkning illa. Han menar att det skulle vara extremt ironiskt om länder som Algeriet och Tchad började producera så mycket solenergi att de kunde exportera den till Europa, medan människor från samma länder som försöker ta sig till Europa nekas inträde. – Om man bygger energiparker i diktaturstater som förtrycker sin befolkning kommer vi vid någon tidpunkt att konfronteras med en våg av migranter som flyr från dessa områden. Det kommer att få dagens flyktingvåg att likna en turistbuss. En annan oro som Keith Larson uttrycker handlar om vilken arbetskraft som nyttjas vid uppbyggandet av energianläggningarna. I fallet OSPS var exempelvis många av ingenjörerna från mer tekniskt utvecklade länder som Spanien, Kina och Indien, medan ”fotfolket”, till exempel chaufförer och städare, kom från lokalbefolkningen. – Den inhemska befolkningen måste få utbildning så att de själva kan både bygga och sköta anläggningarna. Annars kan det skapa främlingsfientlighet på grund av diskriminering. Det är en följdeffekt som inte diskuteras; vi pratar bara om fördelarna med att koppla ihop det marockanska nätet med det europeiska. Det är såklart en viktig utmaning, men vi måste också fundera på vad det innebär för det marockanska folket. Och kanske för det västsahariska, vars land Marocko ockuperar sedan 1975. Någon brist på etiska dilemman lär det inte bli vid fortsatta energisatsningar i länder med odemokratiska styresskick.


Trots satsningarna importerar Marocko fortfarande en stor del av sin el från bland annat Spanien och Algeriet. Landet har dock som mål att 42 procent av energin ska komma från förnybara källor år 2020. Tiden är således knapp och därför går byggandet av både soloch vindkraft i rasande fart. Bland annat planeras en anläggning i Midelt i norra Marocko som ska bli nästan 40 procent större än OSPS. Masen, bolaget som ligger bakom bygget av OSPS, har även skrivit avtal med 13 afrikanska

”Vi kommer att få se många sådana här kraftverk i framtiden” länder, bland annat Niger, Benin, Somalia och Etiopien, att assistera dem i deras satsningar på förnybar energi. – Problemet inför bygget av OSPS var att tekniken inte hade använts i så stor skala någon annanstans. Det fanns ingen mall att gå efter och folk litade inte på teknologin eftersom den inte var så väl studerad. Nu har folk sett att den fungerar och vi kommer att få se många sådana här kraftverk i framtiden, speciellt i Afrika, säger Mouhssine Ait Ali. I Ouarzazate är solen på väg ner över tusentals skinande speglar. Pelarens bländande ljus slocknar för natten och det smälta saltet tar vid som energiförmedlare.

Foto: charlot te be ynard

av den tyska tankesmedjan Germanwatch och omfattar 56 länder, vilka står för mer än 90 procent av utsläppen av växthusgaser. Marocko är det enda landet utanför EU förutom Indien som är bland de 21 bästa på listan. CCPIs motivering är att Marocko har ökat andelen förnybar energi avsevärt de senaste åren, bland annat tack vare initiativ som OSPS. Enligt Mouhssine Ait Ali är det en medveten politik från den marockanske kungens sida som ligger bakom satsningarna. – Nu är vi inne i en period av snabb utveckling där vi behöver mycket energi. Vi har ingen olja och vi ville inte investera i kärnkraft. Eftersom kungen är mycket drivande i frågan om förnybar energi har vi därför valt att utveckla sol- och vindkraftverk.

På några år tjänar man in det högre inköpspriset.

Soldrivna kanoter på Amazonfloden Soldrivna båtar kan lösa transportproblem i Amazonas, som ett miljövänligt alternativ till utbyggt vägnät. Det är stiftelsen Fundación Kara Solar som i samarbete med achuarfolket i Ecuador tagit fram farkosten. Solpanelerna är monterade så att de förutom att ge energi till elmotorn även ger solskydd åt passagerana. Med full last, 18 personer, har den kanotformade båten en marschfart på ca 7,5 knop. Priset är ett par-tre gånger högre än för motsvarande båt med fossildriven motor, men tack vare att man inte behöver köpa bränsle betalar den av sig på ett par år, enligt Oliver Utne, grundare av Fundación Kara Solar. Att ha tillgång till soldrivna transporter längs floderna har flera fördelar, säger Oliver Utne i en video som stiftelsen lagt ut på Facebook. – Bensin är väldigt dyr, då den kommer med flyg, och dessutom kämpar achuarfolket aktivt mot oljeindustrin. Med bra flodtransporter minskar också behovet av vägar, som har nackdelen att de öppnar upp regnskogen för exploatörer. Agustín Tentets, achuarfolkets ledare, förklarar att man i 22 år har försvarat sitt territorium mot exploatering och att man kommer att fortsätta den kampen. Bland annat genom att söka hållbara lösningar på problem inom sina gemenskaper.

hans månsson

grus & guld · 2/2019

27


tips

Kultur är ofta både ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart – särskilt om du skapar den tillsammans med andra. Att delta i kulturen är en växande trend. Dessutom är det bra för hälsan, visar forskning.

Bjud in dina vänner – skapa kulturen själva text

abigail sykes illustration

Thomaz Grahl

Knytkalas! De flesta av tipsen här intill fungerar fint för både vuxna och barn. Komplettera gärna med knytkalas och egengjord eller lokalt producerad mat och dryck. Läs om Open space på www.transitionnetwork. org/resources/run-openspace-events-guide och Burning Man på www.burningman.org. 28

grus & guld · 2/2019

att läsa en bok, se en film eller lyssna på musik är mycket snällare mot jordens resurser än ”köp-slit-och-släng”. Ännu mer hållbart är det för det mesta att bjuda in andra att skapa kultur tillsammans med dig. Att själv delta i kulturskapandet har varit en trend inte minst sedan 1960- och 1970-talets communityteater, Fluxusrörelse, happenings och improvisationsteater. De senaste åren har berättaraftnar samt interaktiva föreställningar och performanceverk ordnats med jämna mellanrum runt om i Sverige och kursen Deltagande berättande har startats vid Stockholms Dramatiska Högskola. Ett av de främsta och mest kända uttrycken för deltagarkulturen är det amerikanska evenemanget Burning man, som bygger på att deltagarna själva står för allt som händer. Det beskrivs mer som ett experiment i radikal självorganisering än en festival och har bland annat fått systerevenemang i Danmark och Stockholm. Att ett aktivt deltagande i kulturskapandet blivit populärt igen kan ha med sociala medier att göra. Nu har vi vant oss vid att uttrycka oss mer eller mindre offentligt och vill och vågar

göra det även på scen eller tillsammans med likasinnade. Eller så längtar vi kanske helt enkelt efter mer demokratiska, hållbara och gemensamma upplevelser? För Patrick Kratt på Tillitsverket är det

självklart att koppla kreativitet till hållbarhet. I en intervju 2016 sa han att ”lek och skaparkraft är A och O för att hitta revolutionerande lösningar på framtidens globala utmaningar”. Förutom att deltagardrivna kulturaktiviteter främjar gemenskap och är trevliga, billiga och snälla mot planeten är de även bra för hälsan. Forskning visar att det kan stärka våra försvar mot skadliga effekter av stress att sjunga i kör. Kvinnor med utmattning som sjöng eller dansade fick ökad självskattad hälsa och minskad utmattning, och strokepatienter återhämtar sig snabbare om de tidigt får lyssna på självvald musik. Tonårsflickor med psykisk ohälsa som dansade fick minskade symtom och använde mindre smärtstillande medicin. Dansterapi har visats ha effekt vid bland annat ätstörning, depression, trauman, adhd, Parkinsons sjukdom och demens. Allt enligt en artikel på forskning.se.


1. 2. 3. 4.

Sjung och spela ihop

Mest avspänt blir det om alla är välkomna oavsett förmåga, tar med egna förslag på repertoar och sjunger/spelar på gehör.

Berättarkafé

Dela muntliga skrönor, sagor eller livsberättelser. Bestäm om ni vill ha ett tema, hur långa berättelserna får vara samt om musik och poesi kan ingå.

Dansa fritt

Bra musik att dansa till kan vara allt från disko, house och dansband till folkmusik, hiphop och salsa. Inspirera gärna till fri rörelse – stående, på huk och på golvet.

Hantverkskväll

Alla tar med var sitt hantverk/pyssel och de verktyg som krävs. Ni kan spinna, sticka, virka, laga kläder, pärla, vika origami, teckna, göra kollage, arbeta i trä, metall eller läder.

5. 6. 7. 8.

Ordna konstsalong

Alla tar med varsin bild – det kan vara en målning, en teckning, ett foto, ett kollage, en skulptur...

Starta en cirkel

Lär tillsammans i en studiecirkel, läs ihop i en bokcirkel eller ägna er åt kultur eller andra aktiviteter i andra slags cirklar.

Kulturhappening

Alla framför eller visar något som de själva eller andra skapat, kanske på ett specifikt tema. Tänk brett – fotografera de andra deltagarna, håll en Powerpointpresentation, visa ett Youtube-klipp eller gör en gemensam Yoko Ono-performance.

Fixa en festival

De som kommer ordnar själva aktiviteterna – som att lära ut ett hantverk, uppträda, måla ihop, meditera, plocka blommor… Ta inspiration från exempelvis Open space och Burning man (se faktaruta). grus & guld · 2/2019

29


så gjorde vi

Foto: mi edvinsson

Helena och Peter Andersson har successivt byggt ut sin verksamhet i Grövelsjön med flera JAK-lån.

JAK-lånet gav startkraft när andra banker sa nej Ett expanderande företag med två butiker och flera verksamheter därutöver. Renbiten i Grövelsjön är idag stabilt och välmående. Men utan det inledande JAK-lånet hade det inte blivit någon företagssatsning alls. Den gör inget större väsen av sig där

den ligger strax till höger om vägen när man kommer körande upp mot fjällen i Dalarnas allra nordligaste spets. Men här stannar bilar och bussar med tusentals turister årligen, för att kolla

30

grus & guld · 2/2019

sortimentet av samiska produkter eller andra varor med äkthetsprägel, och gärna lokal anknytning. Men om det inte hade varit för JAKs välvilliga bemötande ett drygt decennium tillbaka skulle inte butiken ha funnits idag, berättar Helena Andersson, som driver företaget tillsammans med sin make Peter. – Man kan säga att det började 2004 när vi fick barn och jag var miljöinspektör i Mora och Orsa. Peter var renskötare, och då vissta man ju inte när han

skulle komma hem över huvud taget. Vi insåg hur krångligt det skulle bli med dagis, att lämna och hämta, och var skulle vi ha dagisplatsen? – Då kom vi på att vi skulle ta hand om renköttet själva, förädla och sälja vidare i en egen butik. Banker kontaktades, den ena efter den andra. Men ingen trodde på idén. – Det blev blankt nej. Vi hade inga skulder, men kanske spelade det in att vi hade någon betalningsanmärkning. Detta spelade dock ingen roll när man


Foto: hans månsson

kom till JAK, som kommer krondå hade ett kontor prinsessan hit för med en tjänsteman att göra sin landi Orsa. skapsvandring. – Lotta Stålklint Då ska jag woka gav ett helt annat något till henne. bemötande. Hon Uppenbarligen hjälpte oss på alla saknas det i alla sätt och JAK trodfall inte idéer och de på vår affärsdrömmar... idé. – Ja ibland undDet första lånet rar jag om det är var på 500 000 kronågot fel i huvet, nor och det blev för det kommer tuffa avbetalningar, hela tiden en konstaterar Helena massa nya idéer, Andersson, men säger Helena och det gick bra och Närkontakt med renar i ett hägn är en av skrattar. när lånet var färdig- de attraktioner som erbjuds turisterna. – Vi är fruktansamorterat fick man värt tacksamma ut ett efterspar som kunde användas till att JAK trodde på oss. Om vi inte hade nya investeringar. fått lån då hade vi gett upp. För så har det varit under de dryga – Visst kan det vara tungt med avbetio år som gått sedan den första buti- talningarna, men då är det bara att ta ken öppnades. Fler lån i JAK, stegvis mindre lån och ta det i flera steg. Det var utbyggnad och expansion, vad gäller vad JAKs bankchef sa också, när han var lokaler och grenar i företagsbygget. hit för några år sedan i samband med att vi skulle köpa huset där butiken är Bland de senaste tillskotten finns inrymd. Han tyckte att vi hade gjort rätt styckeriet, dit man tar hela renkroppar som byggt företaget bit för bit. från slakten, för vidareförädling och paAtt man fick en personlig bankkonketering. Och sedan i höstas: en egen takt var avgörande, menar Helena. butik i centrala Falun. – Det är jätteviktigt att kunna kom– Vi tog över en ost- och delikatessbu- municera med sin bank inte bara via tik på Åsgatan i höstas, behöll det bästa mejl och telefon. ur det gamla sortimentet och fyller upp Numera finns ju JAK-personal bara i Skövde, med vårt eget och andra kvalitetspro- vad tänker du om det? dukter. – Jag vet inte, man kanske har någon Falu-satsningen har gått bättre än som åker ut i landet? väntat, säger Helena. Man har fått stamkunder och funderar hela tiden Tio år efter att den första butiken på hur sortimentet kan utvecklas. Nyss öppnades har Renbiten idag fem anblev det klart att man kan erbjuda den ställda, inklusive Helena och Peter, plus en person på lönebidrag. typiska samiska kaffeosten. Men frågan är om inte största vinsten I likhet med många glesbygds- och turismföretagare har även Helena och är att företaget frigör Peter från rensköPeter Andersson fler ben att stå på. tarsysslan i Idre sameby och att därmed Man erbjuder boende och guidade tu- sonen Eivind kan ta över hans plats. Att kunna skolas in i den uppgiften redan i rer, håller föredrag – och lagar mat! – Ja, jag ställer upp som samisk kock unga år är en stor fördel. hans månsson på STF:s fjällstation ibland, och snart

Hallå där Monjia Manai Sonnius, ordförande JAK Medlemsbank Efter flera års uppehåll ordnar JAK nu i juli återigen ett sommarseminarium. Varför återkommer arrangemanget? – JAK har under ett antal år haft väldigt sparsamt med medlemsaktiviteter, med hänvisning till den situation banken befunnit sig i. För ett par år sedan återstartade vi med ett höstseminarium, där styrelse och medlemmar kan mötas för att diskutera aktuella frågor. Nu utökar vi och vi hoppas det ska leda till att aktiva medlemmar blir stärkta och att de får ny inspiration till att även utöka antalet arrangemang lokalt. Vad är tanken bakom temavalen: framtiden, unga i JAK och det internationella perspektivet? – JAK Stockholm, som är värd, har ett starkt internationellt engagemang och det är högst aktuellt att fundera över hur JAK ska ta sig an framtida utmaningar. Kommer sommarseminariet tillbaka varje år framöver? – Vi kommer att utvärdera det för att se hur vi ska gå vidare. Någon form av arrangemang på sommaren vill vi gärna ha. Vi behöver få igång en utbildning för JAK-informatörer, med allt som är nytt. Seminarier är även ett bra tillfälle till att diskutera hur en sådan kan se ut. hans månsson Sommarseminariet hålls i centrala Stockholm den 18-21 juli. Inbjudan har gått ut med mejl i JAKs ”Kraftbrev” och publicerats på hemsidan. Platsantalet är begränsat till 40 deltagare, ”först till kvarn” gäller. Lunch och fika ingår. Deltagare ordnar själva resa och logi. Anmälan till randnezamaldin@hotmail.com grus & guld · 2/2019

31


jak i fokus

årsstämma 2019

Stålbad har gett resultat

Införandet av banksystemet SDC var en nödvändighet för JAKs överlevnad, förklarade JAKs vd Johan Thelander.

Efter flera år med röda siffror på sista raden i bokslutet kunde JAK Medlemsbank vid årsstämman i april redovisa en vinst på 1,7 miljoner för 2018. Det är det skarpa åtgärdsprogrammet som gett resultat, förklarade bankledningen. Nu ställs hoppet till det nya banksystemet för att även medlemsantal och utlåning ska vända uppåt. TEXT och Foto hans månsson det är mycket som gått JAK Medlemsbank

emot på senare år. Den allmänt låga räntenivån har gjort det billigare att låna i andra banker, och skärpta krav på hela banksektorn har slagit hårt mot mindre banker med små resurser. För JAKs del har skärpningarna bland annat inneburit att medlemmar som slutbetalat sina lån fortfarande väntar på att få tillbaka sina låneinsatser

32

grus & guld · 2/2019

Och så har vi förstås slaget mot själva hjärtpunkten i JAKs identitet och självbild: beslutet i Patent- och marknadsdomstolen 2017 att banken inte får kalla sig ”räntefri”. Med detta i bagaget och ett balanserat resultat (ackumulerade förluster) på 50 miljoner var det nödvändigt med kraftåtgärder, förklarade vd Johan Thelander för det ca 50-tal JAK-medlemmar som samlats till årsstämma helgen


före påsk i Skövde Kulturhus.  Johan Thelander gick in som tillförordnad vd 2017 och utsågs till ordinarie i april 2018. Han har därmed ansvarat för att genomföra ett antal sparåtgärder som bedömts nödvändiga för ekonomisk återhämtning och återuppbyggnad – minskad personalstyrka, koncentration av verksamheten till Skövde (ett par externa arbetsställen har dragits in), medlemsverksamhet på en fortsatt sparsam nivå. Att medlemsantalet minskat med ett par tusen under 2018, till drygt 34 000, och att utlåningen sjunkit, är helt enligt prognos, sa Johan Thelander. – Men vi har samtidigt sett att åtgärderna gett resultat. Efter fyra förlustår har vi ett positivt rörelseresultat på 1,7 miljoner. En förbättring med fyra miljoner jämfört med 2017, eller hela sju miljoner om man räknar bort jämförelsestörande poster. den bild som gavs vid stämman var att bottenläget nu har passerats och att förutsättningarna för en positiv utveckling nu är bättre än på länge. En grundsten i det uppgraderade JAK-bygget utgörs av banksystemet SDC, som JAK köpt in sig i, och – när denna tidning ges ut – använt i en dryg månad. Därmed slipper man att själv hålla sig ajour och uppdaterad med allt som en bank förväntas klara av via datasystemen, gentemot kunder och myndigheter. – Vi hade nästan inte kunnat fortsätta som bank utan SDC. Regelverken utvecklas så snabbt att vi inte klarar av att hänga med. I stället för en egen liten IT-avdelning har vi nu tillgång till kompetensen hos SDCs 600 anställda, sa Johan Thelander. I det nya banksystemet ska JAK så småningom också kunna erbjuda det som kunder idag efterfrågar från sin bank, som Swish, debetkort, autogiro och e-faktura. – Vi vill att JAK ska bli medlemmarnas vardagsbank, sa Johan Thelander. Andra delar i bygget som ledningen ställer stora förhoppningar till är kommunikationsplattformen och den nya hemsidan, som tagits fram med hjälp av konsulter och som lanseras nu i sommar. Tanken är att dessa tillsammans ska göra det lättare att förklara vad JAK är och står för. – Vi ska bygga en gemensam bild av vår

identitet och vart vi är på väg, sa Johan Thelander. Vad är det vi tror på i det vi gör? Hur kan vi bidra till en positiv förändring i samhället? En grundtanke i den nya plattformen är att betona Människan, Miljön och Ekonomin, i den ordningen. Dessa tänks motsvara ”Arbete”, ”Jord” och ”Kapital” i akronymen JAK, förklarade Johan Thelander.

Per Eriksson från Vellinge är rutinerad stämmodeltagare.

JAKs ordförande, Monjia Manai Sonnius, tog tillfället i sitt öppningstal att tacka alla som trots motgångarna hänger kvar och stöder banken, i ansträngningarna att skapa en ny styrkeposition. – Att vi nu går på plus, trots minusränta i samhället, är riktigt stort. Vi har nått hit med kniven på strupen, ja man kan säga att hela vår existens som bank var avhängig att vi kunde visa plusresultat nu. – Vi kan alla ta åt oss en del av äran. Medlemmar som stannar kvar, som tar lån och ordnar lokala aktiviteter, personalen som fått gå igenom stora förändringar samtidigt som de skulle genomföra tunga utvecklingsprojekt, grus & guld · 2/2019

33


jak i fokus

styrelsen som fattat de beslut som möjliggjort den positiva utvecklingen. Allt är inte lugnt ännu, betonade Monjia Manai Sonnius, men en stabil grund har börjat byggas, som ska göra det möjligt för banken att själv staka ut sin väg in i framtiden. – Vi vill expandera, göra seminarier, ordna utbildningar, stärka det lokala engagemanget, ge inspiration och kunskap om rättvis ekonomi. – Vi gör nu en nystart, med ett banksystem som möjliggör att JAK blir en kraft att räkna med i samhället, förklarade Monjia Manai Sonnius, med ordförandens självklara rätt att teckna en positiv framtidsvision. Men så var det detta med

låneinsatserna, där medlemmar som slutbetalat sina lån hösten 2015 eller senare ännu inte fått tillbaka sina låneinsat-

ser, eftersom Finansinspektionen ansett att bankens ekonomi varit för svag. Totalt ska ca 30 miljoner tillbaka till låntagarna, för någon handlar det om ett sexsiffrigt belopp. Som framgår av artikeln på sidan 9 i denna tidning kom det ett positivt besked från Finansinspektionen senare, men när stämman ägde rum visste man inget om detta. En viss irritation, eller i varje fall otålighet, kunde avläsas. – Vi menar att det inte är någon risk för banken att betala ut pengarna, sa Johan Thelander. – Ju längre ett svar dröjer, desto mer irriterade blir de som väntar på pengar, och de för detta vidare till andra. Det här försöker vi förmedla till Finansinspektionen och få dem att hantera vår ansökan snabbare. En liten ”utväg” finns dock, påpekade ett av ombuden. Den som tänker ta ett nytt lån och har en låneinsats innestående kan nyttja den som insats för sitt nya lån. Dessutom har styrelsen beslutat att de som fått sina låneinsatser ”inlåsta” ska tilldelas sparpoäng. Inga motioner hade kommit in till denna

Nu bygger vi en stabil grund för framtiden, sa JAK Medlemsbanks ordförande Monjia Manai Sonnius.

34

grus & guld · 2/2019

stämma, vilket måste ses som anmärkningsvärt vid en historisk jämförelse. Särskilt om man går ett eller ett par decennier tillbaka i tiden, då det ofta varit livaktiga diskussioner kring motioner från medlemmar och lokalavdelningar. Det har varit en trend under flera år, att stämmorna samlat färre deltagare av kategorin ”vanliga medlemmar, lokalt aktiva” – och att antalet motioner minskat. Det har skett parallellt med att kraven på banksektorn från reglerande myndigheter blivit allt striktare och krävt en växande andel av bankens resurser.


Tomas Frejarö svingade klubban som ordförande vid stämmoförhandlingarna.

De neddragningar i medlemsaktiviteter som gjorts har säkert bidragit till att idéflödet i form av motioner sinat. Ordförande Monjia Sonnius uttryckte sin förhoppning att det blir bättre tillströmning av motioner ett annat år. – Vad det än beror på att medlemmarna inte motionerat i år – om det är för att de tycker allt är ok, eller för att deras engagemang går på sparlåga, så är det inte bra, konstaterade hon. Kanske blir det bättre framöver, då det i den kommande treårsplanen läggs in 250-300 tusen kronor per år till medlemsaktiviteter. Bland annat räknar man med att återuppta årliga sommarseminarier, till att börja med hålls ett i Stockholm nu i mitten av juli. Även för medlemstidningen Grus & Guld höjs ambitionsnivån. Från och med i år är den tillbaka med fyra tryckta nummer per år, och kommer enligt treårsplanen att fortsätta ges ut i den omfattningen. Mest diskussion på årets stämma väckte

dels ett ärende gällande etikrådets mandat, dels en formulering i stadgarna om ”ändamål och verksamhet” för JAK Medlemsbank.

Det har de senaste åren funnits en diskussion om etikrådets vara eller inte vara, och om vilken uppgift rådet egentligen ska ha. Ska man granska JAKs verksamhet bakåt i tiden med etikprövande ögon, eller ska man främst blicka in i framtiden? Inför årets stämma hade valberedningen föreslagit att etikrådet skulle ges ett tydligt uppdrag att arbeta med framtidsfrågor. Detta skulle markeras med en ny mening i etikrådets uppdragsbeskrivning: ”Etikrådet ska samverka med övriga organ för att driva JAK framåt som bank”. Men det tyckte inte styrelsen var en bra idé. Det skulle inkräkta på styrelsens ansvarsområde, menade Johan Thelander och Monjia Manai Sonnius i sitt försvar av styrelsens avslagsyrkande. – Etikrådet ska inte styra i de etiska frågorna, det är styrelsens ansvar, sa Johan Thelander. Och vi har dem med oss hela tiden, de genomsyrar allt vi gör. Men Tomas Frejarö, som i egenskap av valberedningsledamot varit med om att ta fram förslaget, såg ingen motsättning. – Att ha i uppdrag att arbeta med en fråga är inte detsamma som att ha ansvar. JAK anlitar grus & guld · 2/2019

35


jak i fokus

konsulter i andra frågor, på liknande sätt kan etikrådet hjälpa till att driva på inom etikområdet. – Etikrådets roll har i flera år varit otydlig, men samtidigt uppskattad. Ska det vara ett kontrollerande eller framåtsyftande organ? Vi vill göra det till en ideologisk spjutspets, förklarade Tomas Frejarö. Han tillade också att med de krav på finansiell kompetens som numera ställs på styrelseledamöterna har tröskeln blivit väldigt hög för den ”vanliga” medlemmen att komma in och påverka där. Då skulle etikrådet kunna utgöra en möjlig alternativ väg till inflytande, menade han. Kerstin Lönngren, som också varit med och tagit fram valberedningens förslag, betonade att det inte skulle ses som ett misstroende mot styrelsen – tvärtom: – När så stora krav ställs på styrelsen är det väl bara bra om etikrådet kan gå in och bevaka ideologiska aspekter, som ett stöd för styrel-

sen. Och man kan ta ansvar för seminarier och annat, vara en tillgång på olika sätt. – Inget hindrar etikrådet från att komma med förslag till styrelsen, sa Monjia Manai Sonnius. Låt dem som väljs till etikrådet nu komma tillbaka till stämman nästa år med ett eget förslag för vad de bör syssla med. Omröstning med votering följde, varvid styrelsens avslagsyrkande vann, med siffrorna 24 mot 22. Sedan röstade stämman enhälligt för att ge det nytillsatta etikrådet i uppdrag att själv formulera ett förslag till uppdragsbeskrivning, och lägga fram detta till nästa årsstämma. Den andra frågan som skapade någon diskussion att tala om gällde vilka ord som skulle användas i stadgarnas andra paragraf, den så kallade ändamålsparagrafen. Här fanns ett helt nytt förslag som nu skulle behandlas för första gången; alla stadgeändringar kräver beslut vid två stämmor, så det kommer att krävas ett stämmobeslut till. Förslagets lydelse (med de omdiskuterade orden här i fet stil):

Medlemsbanken ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva bankverksamhet, informationsspridning och opinionsbildning som verkar för en hållbar utveckling för människa, miljö och ekonomi. Medlemsbanken är partipolitiskt och religiöst obunden.

– Etik är för mig att reflektera runt den moraliska kompassen. Jag vill uppmuntra och skapa rum för dialog och utforskning kring bland annat syfte och riktning. Levande samtal där frågorna är viktigare än svaren och allas erfarenheter är värdefulla. Det säger Nikolas Berg, nyvald sammankallande i etiska rådet, och i övrigt djupt engagerad i hur man bygger en hållbar relation mellan människan och naturen, bland annat som ekopedagog. – Hållbara bank- och penningsystem är en viktig röd tråd. Hur återskapar vi en ekonomi som grundas på tillit snarare än tillväxt? Som berikar bygderna snarare än att utarma dem? Hur kan en bank formas och vidareutvecklas för att möjliggöra detta? – Vi behöver också arbeta med kulturen, som ger mening och sammanhang. Hur kan vi i JAK fördjupa en kultur med nya berättelser som sätter jorden i centrum i stället för människan? Ett tänkande där nya strukturer kan födas, med början i det lokala. De samtalen ser jag fram emot.

36

grus & guld · 2/2019

Att banken ska bedriva bankverksamhet ville förstås ingen ifrågasätta. Men hur ska påverkansarbetet ske? Och med vilka tolkningar läser man orden? Kerstin Lönngren menade att ordet ”opinionsbildning” andades för mycket av marknadsföring, för att passa i hennes bild av JAK Medlemsbank. – Jag yrkar på att ”opinionsbildning” byts mot ”folkbildning”. Det speglar bättre den typ av rörelse som JAK är, med rötter i folkrörelsetraditionen, där människor förändrar samhället underifrån, sa Kerstin Lönngren. Tillsammans med Gustav Eek yrkade hon på ordvalen ”folkbildning och opinionsskapande” i ändamålsparagrafen. Men efter en röstningsprocedur med flera olika alternativ vann styrelsens förslag. Folkbildningens roll inom JAK Medlemsbank definieras och betonas i stället i Reglementet – ett dokument som


– Utvecklingen går i språng. Nu tas ett nytt steg i JAKs utveckling, med stora förändringar. Jag tror på nya krafter och idéer, säger Börje Johansson, som satt i JAKs styrelse på 1990-talet. – Det går mot en mer slimmad och professionell bank, eftersom samhället kräver det, konstaterar Kerstin Lönngren. Men jag kan sakna en del av det ”vildvuxna”, med stridiga viljor. Det var tecken på stort engagemang. – Det är viktigt att JAK ändå bevarar och utvecklar folkbildningstanken. Den har alltid varit en viktig och vital del av JAKs identitet, säger hon.

enligt stadgarna (§23) innehåller ytterligare regleringar för verksamheten och fastställs av stämman. JAK skiljer sig från affärsbankerna genom att inte ha några aktieägare som räknar med vinstutdelning, men banken behöver likafullt visa plusresultat. Inte minst för att beta av det över ett antal år hopsamlade underskottet i resultaträkningen. Efter 2018 års vinst på 1,7 miljoner är detta ”balanserade resultat” nere på ca -48,5 miljoner. För de tre närmaste verksamhetsåren, 20192021, kalkylerar ledningen med ”försiktiga” plusresultat. Man skriver också i förvaltningsberättelsen att kan ta två-tre år innan lönsamheten blivit tillfredsställande. Effektiviteten mäts inom bankvärlden med K/I-talet, som visar vilken kostnad man haft för varje intjänad krona. 2018 låg det på 95 procent för JAK, vilket var en klar förbättring gentemot de föregående åren. Men målet är att komma ner under 85 procent.

– Det här var en inspirerande stämma. ledningen har uppenbarligen gjort ett hästjobb. Nu ska jag hem och sätta fart på Värmlandsavdelningen, på dem som börjat tvivla, säger Carl-Eric Engström från Arvika. – Jag har inte mycket erfarenhet av föreningsarbete, men det här kändes väldigt seriöst, konstaterar Niklas Berg från Göteborg. Och så har jag hittat personer som man kunnat prata med om både politik och existentiella frågor – som Carl-Eric här. Inga torra bankmän ...

– JAK har en stor potential för tillväxt, och kan vara en motvikt till hur bankverksamhet bedrivs när aktieägarnas intressen sätts i fokus. Det finns andra sätt att verka som bank, och ge prioritet till kunderna. Det menar Lena Eriksson Åshuvud som valdes in i styrelsen vid årsstämman, efter att ha blivit medlem nyligen. Hon har många års bankerfarenhet, bland annat från EIB, Europeiska Investeringsbanken, och driver idag ett företag som sysslar med uppstartsfinansiering av företag med hållbarhetsinriktning. – Jag tror att JAKs profil tilltalar många unga, nu när cirkulär ekonomi och delningsekonomi blir allt mer aktuella, säger hon. grus & guld · 2/2019

37


kultur

Läsvärt men mångordigt om naturens rättigheter tillsammans med familjen vandrade jag förra året den kända leden i kanjonen Garganta Verde i södra Spanien. Den är inte lång men för oss var det en heldagsutflykt med sina storslagna vyer och många rara örter. Gång på gång blev vi emellertid omsprungna av människor som tycktes ha bråttom. Det slog mig att de inte verkade särskilt intresserade av upplevelsen medan den pågick utan kanske mest såg den som en erövring bland många andra som skulle bockas av på semestern. Jag kommer att tänka på detta när jag läser boken Naturens rättigheter av Nikolas Berg, Ingrid Berg och Martin Hultman. I den beskriver de hur turism kan bidra till att vi ser naturen som något som ska konsumeras eller besegras. Det leder oss bort från ett för båda parter mer givande förhållningssätt: det relationella, där vi känner med naturen och låter oss vara en del av den. I boken förespråkar de tre författarna att naturliga system, som floder, berg eller sjöar, bör få juridiska rättigheter, precis som människor har. De berättar hur utvecklingen på

Idén att naturen har rättigheter ger mig utrymme att tala om det som jag alltid har vetat: att det finns många intressen och viljor att ta hänsyn till i världen, inte bara mänskliga. Det här är långt ifrån en ny idé. Den finns hos så gott som alla urfolk. Och den petar på det mest grundläggande i den 38

grus & guld · 2/2019

påverkar och påverkas av vartannat. Boken är full av kloka formuleringar, hänvisningar både till praktiska exempel på hur man kan förändra – som med sjön Unden vid Tiveden där de boende gick samman och stoppade exploatering runt sjön – och till filosofiska resonemang från olika ekologiskt inriktade filosofer. Boken innehåller också vackra målningar och fotografier av människor, djur och natur i samspel. Bland andra konstnären Lars Lerin har bidragit. bok Naturens rättigheter Nikolas Berg, Ingrid Berg, Martin Hultman Roos Tegnér förlag 2019

området ser ut, visar på kopplingarna till olika naturfolks sätt att se på naturen och skissar upp de förändringar vi människor behöver genomgå för att idén ska kunna få verklig förankring. Det behövs en medvetandeförändring som tar oss bort från föreställningen att vi är naturens mästare och förankrar insikten att vi är en del av en helhet där allt levande samspelar, västerländska kulturen: föreställningen att naturen är en resurs för människor. Utan att lämna den uppfattningen tror jag inte det är möjligt att lämna det destruktiva skeende vi befinner oss i. Pella Larsdotter Thiel i förordet till Naturens Rättigheter

För den som vill förstå vad som

händer på, och låta sig inspireras av detta nya, dynamiska område är boken Naturens rättigheter en stor tillgång. Den bygger på uppenbart omfattande kunskaper i ämnet och dessutom på författarnas egna engagemang i rörelser som arbetar med frågan. Det är emellertid problematiskt att boken är så mångordig. Samma resonemang upprepas gång på gång, meningarna är onödigt snåriga och ett mer stringent upplägg hade underlättat både läsningen som sådan och möjligheten att i efterhand hitta tillbaka i texten för referenser. Det hade också gått att sålla hårdare bland bilderna. Många är vackra men tyvärr lite intetsägande och ibland rentav banala. Med det sagt, detta är en bok som trots sina brister är högst läs- och tänkvärd och som kan bidra till den nödvändiga förändring vi står inför när det kommer till hur vi förhåller oss till naturen. Holistiskt, systemiskt och jordcentrerat är tre ledord.

eva-lotta hultén


Renässans för tidlöst naturmaterial

Inspirerande handbok för hönsgården

att björken slingrat

att hämta nyvärpta ägg från hönshuset till frukosten och gulla lite med hönorna innan man går in – nog är det en upplevelse värd att lägga arbete på att förverkliga. Men hur ser vägen ut för att nå dit? I Höns som hobby delar Liselotte Roll med sig av den kunskap hon samlat på sig under sin hönsresa. Vackert och överskådligt, rikhaltigt utan att bli överlastat, delar hon med sig till andra hönsägare. För nybörjaren är boken en guldgruva, för den erfarna en bra repetition med flera ahaupplevelser.

sina rottrådar längre in i svenskars hjärtan än något annat trädslag torde vara svårt att motsäga. Den är inte bara vacker i sina stammars ljusa uppenbarelse och den skira vårgrönskans friskhet. Den ger generöst av sina nyttigheter också. Saven till dryck, de nytslagna musöronen till C-vitaminrikt te – och inte minst nävern, till allehanda praktiska ting. Som ung designer med passion för material av alla slag fann Emma Dahlqvist under sin textilutbildning björknävern, och fastnade. Hela sista året ägnade hon åt att utforska dess potential i olika aspekter. Nu har hon samlat en del av sitt kunnande kring vad man kan tillverka av denna resurs i en vacker och inspirerande bok. Med pedagogiska bilder

och punktlistor beskriver hon hela proceduren, från det att man skalar ytterbarken av trädet (med markägarens tillstånd!) till att alstren flätas: korgar, väskor och kontar förstås – men även uppdaterade tillämpningar som mobiloch paddfodral. Hon förklarar också hur hon ”med en närmast anarkistisk attityd till slöjdtraditionen” tagit oortodoxa grepp på materialet. Som att tillämpa den japanska viktekniken origami, något som bland annat resulterat i en vacker lampskärm. Till de ögonbrynshöjande passagerna i denna bok hör förresten upplysningen att skandinavisk näverslöjd Bok näver – fläta, tampa. vika emma dahlqvist natur och kultur 2019

blivit omåttligt populär i Japan; kurser hålls med hundratals deltagare som flätar enligt svensk och finsk tradition. När denna tidning läses

är den ideala tiden för insamling av näver passerad, men vi kan alltid börja med att leta upp de näverföremål som många av oss redan har, och ge dem den uppfräschning de så väl förtjänar. Lite mild rengöring och försiktig infettning med någon vegetabilisk olja kan göra susen för torra björknäverkorgar. hans månsson

Fin fälthandbok för fjärilsskådare tänk att det finns en

sådan mångfald och färgprakt bland ”våra” fjärilar, här i Norden! Och att det krävs en bok för att man ska inse det ... Rödfläckiga bastardsvärmare, mångskiftande praktfjärilar, blygsammare blåvingar; variationerna och artrikedomen är så omfattande att man häpnar – inte bara över naturens slösande

rikedom, utan även över själva bokprojektet som sådant. Bara detta att samla in bilder från en mängd fotografer, som blir heltäckande och ändå bildar en formmässig helhet – det är imBok nordens fjärilar, en fälthandbok bo söderström bonnier fakta 2019

hans månsson Bok höns som hobby liselotte roll natur och kultur 2019

ponerande, och man förstår att Bo Söderström besitter inte bara den formella kunskap som krävs för att skapa en pålitlig fälthandbok. Här finns även den extra dimension av inspiration som bara en sann entusiast kan krydda med. Extra plus för tipsen om var man finner fina fjärilslokaler.

hans månsson grus & guld · 2/2019

39


kultur

Björk väckte Björn för klimatet

Den som har ett religiöst språk kan använda ord som avgörelsestunder och omvändelse. Och när Björn Wiman själv beskriver vad som på kort tid gjort honom till en av Sveriges ledande debattörer i klimatfrågan ligger den typen av vokabulär väldigt nära till hands. För under det gångna året har han, som kulturchef på Dagens Nyheter, ihärdigt återkommit till behovet av ome- Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman har det senaste året stigit fram som en av de delbara och kraftfulla åtgärder mot kli- ihärdigaste klimatdebattörerna. matförändringarna. I egna krönikor, i och han deklarerade att här ska det tja- sen som sprider sig över jorden kan biandra debattforum, som föreläsare i tas, för situationen kräver det! dra till en social ”tipping point”, alltså föreningar, kyrkor, näringsliv, i en bok – Likadant är det med klimatfrågan. ett skede då det bildas en kritisk mas… så outtröttlig att en med lagom-tänk Så det är klart att jag tjatar. Jag ser ett sa av människor som på kort tid kan impregnerad normalhjärna skulle kun- egenvärde i det. åstadkomma väldigt stora förändringna tycka att det nog vore smartare att ar. Och helt kört blir det inte, varje kilo ligga lite lågt ibland. Folk kanske inte Det är i samband med en filmvis- koldioxid som vi inte släpper ut komorkar höra och läsa hur mycket som ning med efterföljande diskussion mer att göra skillnad för människor i helst om eländet? som vi möts. Filmen vi sett, First Refor- framtiden. Jodå, det orkar de, säger Björn Wiman. med, berättar om en person, präst i den – Många läsare puritanska kal- Men ligger inte största ansvaret hos uppskattar att någon Det är klart att jag tjatar. vinistiska tradi- dem som har möjlighet att påverka de vågar ta upp den här Jag ser ett egenvärde i det. tionen, som går större sammanhangen? frågan vecka efter – Det där är ett växelspel. Förändring från ett stilla vecka. Det är ju världens största nyhet! andligt liv till klimataktivistens des- kan komma när det finns en kritisk Och det stora existentiella hotet i vår peration. Ett slags uppvaknande där massa av människor som kräver en tid, vid sidan av atombomben. också, alltså. Och visst finns det en sådan. Därför ska man inte avfärda beigenkänning – även i aktivistimpulsen tydelsen av individuella val. Ju fler som Och förresten. Om någon ändå skul- – medger Björn Wiman. inser att vårt sätt att leva är ohållbart, le tycka att det blir tröttsamt, så måste – Ja, jag kan tänka tanken att jag bor- desto snabbare kommer förändringen. man tjata vidare likafullt. Som en av de de stänga datorn och klättra upp i skorOch omställningen är redan här, stora hjältarna i den svenska mediehis- stenen vid Värtaverken, som är Sveriges menar Björn Wiman. torien gjorde, i en annan avgörande tid. åttonde största utsläppare av koldioxid. – Vi lever mitt i den, på samma sätt – Torgny Segerstedt på Göteborgs Men vi ska inte behöva tillgripa såda- som vi befinner oss i klimatkrisen. Det Handels- och Sjöfartstidning identifie- na metoder, fortsätter han. är bara det att omställningen skulle berade redan 1933 Hitler och hans politik – Jag tror att vi kan ha privilegiet att höva gå mycket fortare. som den enda frågan värd att skriva om, leva i en historisk tid. Ungdomsrörelhans månsson 40

grus & guld · 2/2019

Foto: hans månsson

Han säger det själv. Det var den där björkens förtjänst. Den förtorkade, till synes livlösa, som hamnade i hans väg den heta sommaren 2018. – Ja, jag drabbades av ett uppvaknande. En björk som tappat alla sina blad mitt i den svenska högsommaren! Det väckte hos mig ett raseri, och en empati gentemot trädet.


NYTT OM MEDLEMSAVGIFTEN

Viktig information till dig som ännu inte betalt medlemsavgiften för 2019 Den 1 juli dras medlemsavgiften automatiskt från ditt medlemskonto, om du inte ännu betalt den. På årsstämman 2019 beslutades att banken har rätt att öppna ett medlemskonto på banken för alla medlemmar, medlemskontot ingår i ditt medlemskap. Från medlemskontot dras medlemsavgiften automatiskt varje år. Så om du ännu inte betalt medlemsavgiften för 2019 är det viktigt att du har täckning på ditt medlemskonto den 1 juli 2019.

Läs mer om medlemskontot och allmänna villkor på jak.se

grus & guld · 2/2019

41


Teckning Helsida

42

grus & guld ¡ 2/2019


opinion

Framtiden tillhör landsbygden text

jason bradford Illustration

Ulla Granqvist Översättning/bearbetning

hans månsson

Det är tack vare den rikliga tillgången på fossila bränslen som urbaniseringen kunnat gå dithän att mer än halva jordens befolkning nu bor i städer. Den utvecklingen kommer att vända. Fler människor måste bo på landet och livsmedelsproduktionen måste bli mer regional. Det menar Jason Bradford vid tankesmedjan Post Carbon Institute, Kalifornien.

Den globaliserade ekonomi som vi lever i är den mest komplexa sociala struktur som historien skådat. Och nu upplever vi hur dess energimässiga och materiella grundval sviktar. Inte nog med att råvaruresurser i höga koncentrationer blir mer sällsynta, vi ser också hur infrastruktur förfaller och står inför växande hot från klimatförändringar och sociala störningar. Att komplexa samhällen kollapsar är vanligt, historiskt sett, men det vi står inför nu är i en skala som aldrig tidigare skådats. En effekt som vi kommer att se handlar om stadsutvecklingen. I motsats till vad de flesta demografer säger i sina prognoser kommer urbaniseringsprocessen att vändas till sin motsats under detta århundrade. När tillgången på fossila bränslen avtar och förnybara alternativ inte kan ersätta dem fullt ut, kommer den kraftigt urbaniserade strukturen inte att kunna

vidmakthållas. Människor måste flytta ut på landet. Kort sagt, framtiden tillhör landsbygden. Med tanke på de drastiska förändringar som väntar är det mycket viktigt att vi: - Förstår hur det kraftigt urbaniserade och globaliserade samhället uppstod och varför ett mer landsbygdsbaserat samhälle är oundvikligt. - Ger en ram, utifrån principer om hållbarhet och resiliens, för hur man bör tänka när det gäller vår utsatthet och de nödvändiga förändringarna. - Granskar de mest framträdande aspekterna av agronomi, markvetenskap och lokala livsmedelssystem. - Erbjuder en strategi för att främja omvandlingen till ett lokalt, hållbart, motståndskraftigt livsmedelssystem. Vi måste erkänna att vårt sätt att producera och distribuera livsmedel befinner sig i ett riskabelt läge, eftersom vi

har byggt ett system som är starkt beroende av billig fossil energi. Från producent till konsument bygger varje länk i kedjan på antagandet att det kommer att finnas billig energi till hands. I stället måste många av oss bereda sig på att ta ett större ansvar för den egna livsmedelssäkerheten. Människor i kraftigt urbaniserade och globalt integrerade länder kommer att behöva lämna staden, som en anpassning både till minskad tillgång på fossila bränslen och till klimatförändringarna. Vårt ekonomiska och vårt politiska

system har låst sig fast vid det omöjliga – evig tillväxt på en ändlig planet. Men för att förstå varför framtiden är landsbygdens och varför en fullständig återuppbyggnad av ett samhälle som sätter matproduktionen i centrum är i antågande måste vi göra en tillbakablick på hur staden utvecklats. grus & guld · 2/2019

43


opinion

För första gången i mänsklighetens historia lever idag fler människor ett urbant liv än ett lantligt. Att städerna har kunnat växa i denna omfattning beror på att de kunnat dra nytta av landområden som är flera hundra gånger större än deras egen yta. Och detta har bara varit möjligt tack vare den energi som finns i olja, med kraft att förflytta tung utrustning och transportera varor över långa avstånd. Sambandet mellan energi och urba-

nisering blir uppenbart när man jämför länder utifrån två faktorer: energiförbrukning per capita och andel landsbygdsbefolkning. År 2008 fanns 24 länder där minst 75 procent bodde på landsbygden. I dessa länder uppgick den årliga energikonsumtionen till mindre än ett fat olje- för grundläggande matförsörjning, en biokapacitet kommer att klara sig bättekvivalent (BOE) per capita. I andra än- situation som inte är hållbar i längden. re än stora städer och kan bli tillflyktsdan av skalan, där mindre än 25 procent Mekanisering och globalisering har orter för utflyttare. En lokal ekonomi bodde på landsbygden, använde man i det industriella livsmedelssystemet som fokuserar på grundläggande varor 32 gånger så mycket energi per capita fortlöpande ersatt människors och och tjänster som alla behöver, såsom och i USA så mycket som 56,6 BOE. Ett djurs arbetsinsatser och slagit ut loka- mat, energi och färskvatten, kommer fat motsvarar 50 ”energislavar” som ar- la marknader. Nästan varje led i detta att få ett längre liv än den som baseras betar oavbrutet under ett års tid. livsmedelssystemet är så energikrä- på icke-essentiella företeelser, som fiFörnybara energikällor och teknolo- vande att mat som äts i USA har krävt nansiella tjänster och turism. gier kommer inte att kunna kompen- tio gånger mer energi på sin väg fram I antropologiska termer: när vi har sera fullt ut för nedgången mindre energi blir vårt i fossila bränslen. Samhälsamhälle mindre kompli”Studier av traditionella jordbrukssystem cerat. Vi får färre penninglet måste bli mer energieffektivt och använda enertransaktioner och en ökvisar att de vanligtvis gav fem till tio gi mycket annorlunda – en ning när det gäller självkalorier tillbaka för varje satsad kalori” omställning som kommer försörjning och informella att få omfattande följdekonomier. De kulturella verkningar på ekonomin, politiken och till tallriken, än den energimängd som konsekvenserna är vittgående. Mindre kulturen. finns i själva maten. energi från fossila bränslen kommer Hur kan ett företag överleva när kost- att kräva större arbetskraftsinsatser och Så som jordbruket utvecklats har naderna är högre än intäkterna? Jo, mindre beroende av mekanisering över det blivit en av de mest miljöskadliga framför allt för att kostnaderna till stor tid. Detta blir en chock för en kultur aktiviteterna, och ironiskt nog under- del betalas av någon annan, i många som mytologiserat en bild av 1900-tagräver det, genom externa effekter, fall av framtida generationer. lets dominerande trender innebärande framtida kapacitet att producera livsNär energin blir dyrare kommer stor- att urbanisering, finansialisering och medel, särskilt om klimatförändringar städerna att få det allt svårare med sin ersättning av arbetskraft med kapioch minskade energitillgångar tas med försörjning. Befolkningen kommer av tal och maskiner skulle vara bevis för i kalkylen. Långt driven regional speci- nödtvång att behöva fördela sig jämna- framsteg. Den process som beskrivs här komalisering i jordbruket har gjort lokal- re över landskapet. Mindre städer och samhällen beroende av global handel städer omgivna av områden med hög mer sammanfattande att benämnas 44

grus & guld · 2/2019


”Den stora förenklingen” (the Great Simplification) och motsvarar det som permakulturpionjären David Holmgren kallar Energy Descent-scenariot: Nya teknologier och kulturella mönster kan underlätta en nedtrappning, men kommer inte att kunna förhindra den process som leder mot mindre komplexa men mer hållbara sätt att tillgodose människors behov och värderingar. Så som skett med många tidigare civilisationer (inklusive det romerska riket) kan nedgången ske via en serie djupa kriser som punkterar längre perioder av stabilitet. Förutsättningarna när det gäller

livsmedelsproduktion kommer att vara starkt drivande för den demografiska utvecklingen under detta århundrade. Produktionen behöver öka, med metoder som är anpassade för plats och omständigheter. Människor med livsupplevelser och träning för stadsliv kommer att behöva lära sig vad som krävs för att bo på landet, och konventionella bönder kommer att ha en brant inlärningskurva mot enklare och mer hållbara metoder. Kuba är ett exempel på hur ett land

snabbt kan anpassa sig till en ny energisituation, när man efter Sovjetunionens fall inte längre fick några oljeleveranser. Ett program startades för att klara denna ”Speciella period” med mindre fossilberoende teknik, och många av den tidens reformer finns kvar idag. Om vi ä ​​ r vad vi äter, hur ska vi då hantera det faktum att fossila bränslen ligger bakom vårt matssystem? Vi är varelser i den fossileldade världen, inte bara fysiskt utan även i våra sinnen. När vi säger att det moderna jordbruket och livsmedelssystemet är otroligt effektivt så är detta sant bara i den meningen att insatsen av mänskligt fysiskt arbete har minskat. Men om vi tar med fler perspektiv, såsom resursanvändning och föroreningar, ser vi både grymheter och stor ineffektivitet. De flesta gödningsmedel som används idag är produkter från gruvdrift och andra energiintensiva tillverkningsprocesser. Fosfat bryts på några få platser och genomgår energikrävande processer för att ge superfosfatgödselmedel. Kaliumkarbonat (pottaska) bryts i gamla sjöbottnar osv. Vi har brutit vår förbindelse med de

omgivningar som gav oss vår mat, i stället betalar vi för de föroreningar som uppstår i städerna och för att utvinna, tillverka, transportera och sprida ersättningsmineraler tillbaka till odlingsmarkerna. Detta kallas ”framsteg”. Vårt energislukande livsmedelssystem är en förvillelse som så småningom kommer att framstå som en tillfällig avvikelse i människans historia. Vi kommer att kräva att våra gårdar ska ge ett överskott av energi, för att undvika svält. Studier av traditionella jordbrukssystem visar att de vanligtvis gav fem till tio kalorier tillbaka för varje satsad kalori. Nutida försök i USA har gett samma resultat. Men mycket lite forskning görs för att se hur gårdar kan fasa ut fossila bränslen, vilket är mycket märkligt med tanke på hur snabbt det behöver ske. Att utveckla ett fossilbränslefritt energisystem för att driva övriga led i livsmedelssystemet, och i resten av ekonomin, är en stor utmaning inom den tidsram vi har till vårt förfogande. Uppgiften att omstöpa ett lokalt livsmedelssystem kan verka överväldigande. Men om varje år fem procent av den jordbruksmark som betjänar den globala marknaden ställs om till att betjäna den lokala, kommer halva totala arealen att vara omställd på 14 år. Erfarenhet från krigstider har visat oss att snabb omvandling är möjlig när behovet är uppenbart. När den stora förenklingen förverkligas har vi möjlighet att skapa nya och vackra sätt att leva på jorden. Den oerhörda energin i fossila kolväten var en fantastisk gåva, men den krävde ett stort pris, inte minst påtagliga förluster av regional självförsörjning. Artikeln bygger på rapporten The Future is Rural av Jason Bradford, biolog, bonde och styrelseordförande i tankesmedjan Post Carbon Institute. Rapporten finns på www.postcarbon.org/ publications/the-future-is-rural/ I slutet av juni leder Jason Bradford ett webbsänt seminarium kring rapporten, www.postcarbon.org grus & guld · 2/2019

45


Information från JAK Foto: nikl a s björling

VD HAR ORDET

”... vi är på rätt väg och har kommit en bra bit.” äntligen. I slutet av maj beslöt Fi-

nansinspektionen att ge oss tillstånd att återbetala medlemsinsatserna till de låntagare som slutbetalat sina lån under perioden juni-november 2015. Detta i enlighet med den ansökan som vi lämnade till Finansinspektionen i slutet av november 2018. Att vår tillsynsmyndighet nu gett oss detta tillstånd tolkar jag som ett starkt bevis på att det omfattande förändringsarbete som pågått sedan knappt två år tillbaka visat resultat. Vi är på rätt väg och vi har kommit en bra bit. Men, som jag skrivit tidigare, vi är inte framme än. Nu fortsätter vi arbeta för att alla ni som väntar på att återfå en insats ska få denna återbetalad så snart som möjligt. Vill du läsa mer om insatser och återbetalning av dessa kan du göra det på vår hemsida. När detta nummer kommer ut har

det stora interna arbetet med att byta banksystem äntligen nått de flesta medlemmar genom att vi till exempel fått en ny internetbank och nya bankappar (finns att ladda ned i Google Play och App Store). Det har varit ett krävande och stundvis slitigt arbete, men nu är vi äntligen i mål. Eller kanske inte riktigt. Vi har visserligen bytt system, det är helt riktigt. Men nu ska vi, både medarbetare och medlemmar, lära oss att använda det nya systemet. Det tar tid och det kräver tålamod från oss alla.

Vi är medvetna om att tiden både

före och efter systembytet har präglats av längre handläggningstid av inkomna ärenden än vi normalt har. Anledningen är dels att vi internt utbildat oss i och konfigurerat det nya systemet, dels att vi fått in många frågor. Vi bedömer att handläggningstiden kommer vara längre än normalt

Ny personal på JAK Under våren 2019 har JAK Medlemsbank anställt tre nya medarbetare. I mars började Mikael Valkeinen som tidigare var konsultchef på Experis IT. Mikael är anställd som projektledare och ska arbeta med bankens interna utvecklingsprojekt. Därefter tillträdde Sofie Lundström som affärschef i april, Sofie har bland annat tidigare arbetat på Sparbanken Skaraborg. Sofie är ansvarig för bankens affärsverksamhet dvs. bankverksamheten. Senaste tillskottet är Carl-Magnus Lindhe, som är anställd som kreditchef med ansvar för bankens kreditprocess. Carl-Magnus har tidigare arbetat som Business controller på Kinnarps och revisor på EY, Ernst & Young. 46

grus & guld · 2/2019

under de närmsta månaderna och jag hoppas att alla kan ha överseende med detta. Samtidigt har systembytet fört med sig en rad positiva förändringar, personligen har jag till exempel börjat betala mina räkningar i vår nya app. Supersmidigt tycker jag! Och mer tjänster och produkter kommer komma, så håll utkik. Avslutningsvis vill jag önska alla en riktigt, riktigt fin sommar med såväl avkoppling som äventyr! Vänliga hälsningar Johan Thelander, vd


Foto: hans månsson

Årsstämma 2019 JAK Medlemsbank har haft årsstäm-

ma i biograf Odeons lokaler i Skövde kulturhus med omkring 50 deltagare. Vd Johan Thelander redogjorde för året som gått samt presenterade det arbete som pågår med en ny kommunikationsplattform, ny grafisk profil och en ny hemsida som ska lanseras sommaren 2019. Vidare presenterades det stora och viktiga arbetet med att byta banksystem. Diskussion fördes avseende att banken, vid tidpunkten för stämman, inte fått tillstånd från Finansinspektionen att återbetala medlemsinsatser till dem som slutbetalat sina lån, något som påverkar både banken och medlemmarna som det berör. Banken skick-

ade in ansökan om återbetalning till Finansinspektionen den 27 november 2018, ärendet är under handläggning och FI kan inte ge något besked i dagsläget. Vid stämman ställdes frågan om medlemmarna kan göra något för att påskynda handläggningen hos FI. – Det är tyvärr inte mycket vi kan göra mer än att vänta på besked från Finansinspektionen. Det är djupt beklagligt att våra medlemmar ska behöva vänta på sina låneinsatser, kommenterade vd Johan Thelander. Stämman fattade bland annat beslut om flera stadge- och reglementesändringar enlighet med styrelsens propositioner och valde förtroendevalda enligt listan här intill.

Styrelse (bilden fr v): Emma Lustig (stf vd, styrelsesuppleant), Mats Brenner, Monjia Manai Sonnius (ordförande), Lena Eriksson Åshuvud, Leif Tomas Olsen, Sten-Inge Kedbäck (vice ordförande), Inger Eriksson, Johan Thelander (vd, styrelseledamot). Ej med på bilden: Maxwell Malavan och Per Rosengren. Lekmannarevisor: Aime Laur (ordinarie) och Per Eriksson (suppleant). Revisor: EY, Micael Engström Etikråd: Eva Stenius, Rune Forssén, Anne Ribjer och Nikolas Berg (sammankallande). Valberedning: Tomas Frejarö (sammankallande), Katarina Munther, Kerstin Lönngren, Gustav Eek och Börje Johansson. Nomineringskommitté: Carl Henric Bramelid, Iréne Burö och Ulla Kedbäck. För mer information, se www.jak.se grus & guld · 2/2019

47


Information från JAK David Rosén har som IT- och utvecklingschef ansvarat för övergången till det nya banksystemet och svarar här på frågor kring processen.

Sedan den 13 maj arbetar JAK med SDC, ett banksystem med stor potential.

Många möjligheter med nytt banksystem I slutet av september 2018 teck-

nade JAK Medlemsbank ett avtal med danska IT-leverantören SDC, som är bankens nya IT-leverantör från maj månad. Tidigare använde JAK Medlemsbank ett egenutvecklat system som innebar att vi endast kunde erbjuda medlemmarna ett kraftigt begränsat utbud av banktjänster. Med avtalet med SDC har vi möjlighet att erbjuda våra medlemmar utökade tjänster och har fått en plattform för att vidareutveckla bankverksamheten för att öka medlemsnyttan. SDC ägs gemensamt av bankerna som nytt-

Nyheter med SDC • Ny internetbank med enkel hantering av dina bankärenden. • Mobilapp där du kan sköta dina bankärenden. • Säkerhetshantering med BankID. • Framtida utvecklingsmöjligheter som Swish och bankkort. • Signeringsrum där du hanterar digitala dokument. • Medlemsavgiften dras automatiskt från ditt medlemskonto som ingår i ditt medlemskap. 48

grus & guld · 2/2019

jar systemet och JAK Medlemsbank kommer således vara både ägare och kund i SDC. Fredagen den 10 maj stängdes JAK Medlemsbanks gamla banksystem ner och måndagen den 13 maj öppnade banken med det nya systemet på plats och med nya möjligheter för framtiden. På hemmaplan så har alla i personalen varit engagerade i bytet. Det är mycket som ska kontrolleras och undersökas, förändras och förnyas. Sista månaderna innan lanseringen arbetade en stor del av bankpersonalen hundratals timmar med att stämma av korrektheten i konverteringen till det nya banksystemet. Testkonverteringar har gjorts löpande sedan januari och generalrepetitionen i slutet på april stängdes även vårt gamla system ned under några timmar. Utbildning har skett under våren och nu med det nya banksystemet på plats arbetar vi med att vänja oss och förbättra våra interna rutiner och processer. Inom kort kommer vi kunna påbörja projekt för införande av nya tjänster och öka medlemsnyttan för våra medlemmar.

Varför valdes SDC som IT-system för JAK Medlemsbank? – När banken skulle byta banksystem så undersökte vi ett flertal olika IT-system. SDC var det system som bäst uppfyllde våra behov. Att vi tillsammans med 120 andra banker i Norden, däribland danska JAK, går in som ägare i SDC är väldigt positivt då vi kan säkra systemets fortlevnad och har möjlighet att påverka banksystemets utveckling framåt. Hur har hela banksystemprocessen gått? – Hela processen har varit väldigt krävande för alla inblandade. Vi har bytt ut allt och ersatt med nya rutiner och nya arbetssätt. Det är som att gå till ett helt nytt arbete för alla samtidigt! Svårast att ta sig igenom i processen? – Det har varit en pressad arbetssituation för många och vi har inte haft de personalresurserna som vi kanske önskat. Vi har varit ett fåtal som har arbetat nästan heltid under hela processen sedan i höstas och sen under våren har vi successivt tillfört mer personal. Vi hade givetvis önskat att vi redan från start hade fått med fler av alla de tjänster vi i framtiden kommer kunna erbjuda. Vi har haft ett pressat utgångsläge där vi till slut i princip nästan lyckats med det omöjliga och kan känna oss nöjda med resultatet vi uppnått. Hur har reaktionen från personalen varit under processen? – Även om personalen just nu givetvis känner av stressen i att serva medlemmarna i ett system som vi


”Nu kan JAK bli vardagsbank”

– Jag ser banksystemet som en nystart för banken, säger David Rosén. ännu inte är lika hemma i som våra gamla system så finns en utbredd känsla av att det kommer bli så mycket bättre. För alla vet att vi kommer kunna leverera mer medlemsnytta på sikt och att det kommer bli mycket enklare och bättre att arbeta i det nya banksystemet. Hur har medlemmarna påverkats av banksystembytet? – Detta är bankens största förändring genom tiderna och det är klart det påverkar våra medlemmar. Vi gör detta för våra medlemmar, för att framtidssäkra banken. Medlemmarna har efterfrågat flera tjänster som vi aldrig skulle kunna utveckla i gamla systemet. Med bytet så har vi möjlighet att i framtiden utöka våra tjänster och vårt mål är att bli en vardagsbank. Vi är glada och tacksamma

att de flesta medlemmarna har ett otroligt tålamod och överseende med bytet. Nu är största delen av transformationsprocessen klar och nu ska vi utveckla och skapa en bättre bank för medlemmarnas nytta. Största förändringen med nya banksystemet? – Den största förändringen som är lanserad idag är att banken får en egen riktig mobilapp, både för iOS och Android. Vi hade ingen mobilapp till vårt gamla system och vi hade svårt att följa med i utveckling-

en när nya operativsystemsversioner släpptes. Jag tror att alla medlemmar som är iOS användare vet vad jag pratar om nu. – I mobilappen kan du göra överföringar, betala räkningar osv. Detta är ett stort steg i rätt riktigt till att bli en vardagsbank. En sak till som är ny för medlemmarna är att alla har tillgång till ett medlemskonto på banken som ingår i medlemskapet enligt beslut på årsstämman. Härifrån dras medlemsavgiften automatiskt. Det är både en förenkling för medlemmen men även en stor besparing för oss och miljön. Även om nätbanken och mobilappen är ny nu, och medlemmarna känner sig ovana med gränssnitten så kommer det på sikt att bli enklare för medlemmarna och även för banken. Vi kommer ha en övergångsfas nu på några månader där vi får hjälpas åt. – Jag ser banksystembytet som en nystart för banken. Att det nu finns möjligheter att skapa nya produkter och tjänster och att utvecklas. Vi vill bli konkurrenskraftiga och vara ett starkt hållbart varumärke på marknaden. Detta är en transformationsresa för banken, och även för medlemmar och bankpersonalen. Det händer så mycket just nu med bytet och ny kommunikationsplan och grafisk profil. Det är en spännande resa som vi får vara med på och jag hoppas att medlemmarna tycker detsamma!

Viktig information! Medlemsavgift dras automatiskt! Alla medlemmar har tillgång till ett medlemskonto på banken som ingår i ditt medlemskap, enligt beslut på årsstämman 2019. Härifrån dras medlemsavgiften automatiskt. Det är både en förenkling för dig som medlem, men även en stor besparing för oss och miljön. grus & guld · 2/2019

49


Respons

Guldkorn från förr I snart tjugo år har Grus & Guld – ofta som föregångare – bevakat frågor kring ekonomisk, ekologisk och social rättvisa; jordens framtid och verklig hållbarhet. Se här intill några nedslag i det förflutna – fem, tio och femton år tillbaka.

2009

50

grus & guld · 2/2019

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Mångfaldens möte i Mumbai • Hans Månsson

Alla slöt upp bakom samma tema – ”En annan värld är möjlig”. Men hur ska denna andra värld se ut? För att få fram den bilden blir det till att lägga pussel. Det världssociala mötet i Mumbai var en jättemanifestation i etnisk, social och geografisk mångfald.

World Social Forum, WSF, tillkom 2001 för att visa att ”en annan värld är möjlig” där större hänsyn tas till sociala frågor och där nyliberalismen ges mindre spelrum. Tanken var också att skapa ett alternativ till det årliga ekonomiska toppmötet i Davos, World Economic Forum. De tre första gångerna hölls WSF i Porto Alegre, Brasilien. I år, den 16-21 januari, hade man flyttat till Mumbai, Indien. Mer än hundra tusen människor från hela världen deltog i mötet

Med tusen olika bakgrunder och budskap kom de till World Social Forum i Indien för att försöka få världen att upptäcka just deras frågor. Där var indianättlingen från Peru som ville berätta om hur staten överlåtit nationalarvet Machu Picchu till ett privatföretag, där var kvinnan från ett ursprungsfolk i södra Indien som vittnade om kastväsendets förtryck, och där var mannen från Michigan som sett livsmedelsjätten Nestlé exploatera grundvattentillgångar utan att betala en cent för det vatten man pumpar upp. Konferensen hade över hundra tusen deltagare, men det var ändå en droppe i folkhavet om man jämför med den omgivande femtonmiljonersstaden (som 1997 bytte namn från Bombay till Mumbai). Under en knapp vecka pågick jättearrangemanget, på ett konferens- och mässområde i stadsdelen Goregaon, en timmes resa norr om centrum. Vid sidan av de gigantiska konferenshallarna, med plats

text och foto

för flera tusen åhörare, hade arrangörerna monterat upp ett hundratal tältliknande byggnader, för de 1 200 seminarier som ordnades av deltagande organisationer. Och snabbt utvecklades en speciell puls i människomassan, där olika kategorier av deltagare trampade upp sina egna stigar. De intellektuella fann sina spår mellan seminarielokalerna, där de valde ämnen likt suktande finsmakare bland faten i en festbuffé, allt medan grupper från förtryckta folk i regionen intog områdets gator och öppna platser, med banderoller, trummor och talkörer. Sällan har man väl, på en och samma plats vid ett och samma tillfälle, skådat två så olika sätt att bearbeta och kommunicera budskap. Den gemensamma utlevelsens jagstärkande kollektivism, sida vid sida med de intellektuellas tro på förändring genom diskussion och analys. Och detta var bara en av de kontraster som gjorde WSF i Mumbai till en så omtumlande upplevelse. Frågan är om det inte var just konferensens mångfald som gav deltagarna de djupaste erfarenheterna och insikterna – genom att den satte in deras egna frågor och intressen i ett större sammanhang.

Man kan bara gissa vad det betyder för en oberörbar dalit från den indiska lands-bygden att se sig själv som en del i en världsvid rättviserörelse. Och nog ger det en extra dimension till ett seminarium om mikrokrediter i tredje världen, ifall det i en workshop på andra sidan tygväggen diskuteras globala kärnvapenhot

5

4 GRUS GRUS && GULD GULD 22 •• 2004 2004

GRUS GRUS && GULD GULD 22 •• 2004 2004

2014

”Fortsätter utvecklingen med extremt lågt ränteläge och minskande utlåning kommer JAK att vittra sönder i takt med att lån och eftersparande återbetalas”. Så skrev styrelsesuppleanten Stephen Hinton i ledartexten i nr 2/2014. ”Kanske skulle fler byta från storbankerna till JAK om medlemsbanken erbjöd fler tjänster – och mer aktivt marknadsförde dessa?” funderade han, för att slutligen deklarera att ”det är dags att kavla upp ärmarna för att göra JAK till en bank värd namnet”.

Grus Guld Nummer 3/2019 i brevlådan och på nätet 26 september grus & guld · nr 2 2019 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

2004

”Världssociala forum” började hållas 2001 i brasilianska Porto Alegre för att avhandla globala rättvisefrågor. 2004 flyttades arrangemanget till indiska Mumbai, där Grus & Gulds Hans Månsson fanns med för att rapportera från denna jättemanifestation i etnisk, social och geografisk mångfald med långt över 100 000 deltagare.

I huvudreportaget i nr 2/2009 skrev Karin Backström om Transition Movement, som då hade ett par år på nacken i England, och som höll på att etableras i Sverige. För att möta klimatförändringar och minskad tillgång till olja måste en omställning påbörjas, och byggas lokalt, menade Rob Hopkins, eldsjäl i brittiska staden Totnes. I Sverige fångades tankegångarna upp av nätverket ”Hållbara bygder” som låg inom organisationen ”Hela Sverige ska leva”.

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

Tidning om r ättvis ekonomi

nr 2 · 2019

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 59 kr

grönt ljus för återbetalning av låneinsatser

Manusstopp för insändare och annonser den 19 augusti Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning (grusoguld.se/e-tidning)

McKibben ser en avgörande tid hållbarhe tsmål  ·  naturens rätt  ·  solkraft i afrika ·  kulturtips


Krönika

mats karlsson

Krama inte sönder Greta de kallar sig Grandparents för future. Det är de som är hoppet. Men framför allt är Parents for future och Teachers for future vårt hopp. Greta har visat vägen, men låt inte barnen bära oss alla. För vi är redo. Mynttorget i Stockholm, fredag förmid-

Länge har det talats om folkrörelsernas kris. Och att kvinnorna, som bär upp det sociala volontärsarbetet, börjat krokna. Det befarade Ersta Sköndal högskola i en rapport 2010. Fem år senare kom bilderna på den drunknade flyktingpojken Alan Kurdi, följt av en aldrig skådad flyktingström. Människor som aldrig jobbat volontärt ryckte ut över en natt. Sedan har det fortsatt. Flyktingkrisen och #metoo har triggat oss. Av alla som 2017 engagerade sig via Volontärbyrån – som förmedlar uppdrag och hjälper folk att finna sitt sätt att agera – var 40 procent nya. Många av dem var just unga och kvinnor.

”I de lösa nätverken föds framtidens folkrörelser.”

Foto: privat

dag. Våren har tagit timeout, en isvind biter i kinden. Men Greta Thunberg är där, järngänget och några tappra skolstrejkare till. Medier från flera länder är på plats. Turister tar en selfie med Gretas skylt ”Skolstrejk för klimatet”. Kvinnor med skyltarna ”#grandparentsforfuture” och ”Rädda klimatet för barnbarnen” har också trotsat kylan. De beklagar att bara gamla och unga slutit upp, att en generation saknas. Men skenet bedrar. Vi är redo. Våra liv är fyllda av materiell välfärd men själslig tomhet, vi söker något att brinna för. Det intygar psykologen och volontären Liria Ortiz som jag intervjuade nyligen. Vi har en beredskap att sätta igång bara vi triggas.

Sedan kom larmet om flygets miljöpåverkan, Facebokgruppen Tågsemester sköt i höjden och barnfamiljer började planera tågluff. Så kom en liten tjej och startade en global utmaning mot själva systemet: ”Vår framtid på den här planeten såldes ut för att en liten grupp människor skulle kunna tjäna enorma mängder pengar.” Så stort är det hopp som hon bär att hon både fått tala i FN och träffa påven. ”Greta-effekten” är ännu för ny för att märkas i någon statistik. Fast Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och framför allt Fältbiologerna vittnar om ökat intresse från unga. Än fler engagerar sig informellt via sociala medier. Här i de lösa nätverken föds framtidens folkrörelser, och kanske bland dem som samlas bakom taggar som Parents for future, Social workers for future, Psychologists for future och Bird watchers for future. För vi kan inte låta Greta och andra barn göra jobbet. Vi får inte krama sönder henne.

mats karlsson frilansjournalist grus & guld · 2/2019

51


B Bildkommentar: Annica Orädd Vad är vi ?

vad

vill vi ?

Sjukt fossilbränsleberoende!

Fasa ut fossilbränslena!

När börjar vi ?

På måndag!

IDAG ÄR MÅNDAG

NÄSTA MÅNDAG!!!

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

posttidning

Profile for Grus & Guld

Grus & Guld nr 2 2019  

JAK Medlemsbanks medlemstidning nr 2 2019.

Grus & Guld nr 2 2019  

JAK Medlemsbanks medlemstidning nr 2 2019.

Profile for grusoguld