Grus & Guld nr 1 2019 by Grus & Guld

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 1 2019 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 1 · 2019

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Kulturbygd i brytningstid

basinkomst · elbilsmetaller · fjällvandring · Jak årsstämma

...det är vi medlemmar som äger banken tillsammans, det är en jättefin känsla.” Läs mer på jak.se varför Maha väljer att ha familjens bolån hos Sveriges största Medlemsbank.

#jagärjak

Innehåll grus & guld · 1/2019

”Vi är också en del av problemet”

Konserthuschef stoppar flyg för gästmedverkande · 6

Foto: hans månsso n

Det ideella arbetet är värt miljarder Frivilligarbete värderat för första gången · 8

batteriråvara eller rent vatten

– brytpunkt i Oviksbygden

Jakten på metallerna

Foto: hans månsson

Komplicerad väg till fossilfritt samhälle

Ro för själen

Vandra hållbart i svenska fjällen

Ekonomisk bas gav ökad tillit

Finskt forskningsprojekt har väckt stort intresse · 10

Gruvboom i Centralamerika Kanadensiska bolag möter protester · 27

Vi sitter alla i samma båt

Men vem är det egentligen som styr? · 34

dessutom: omvärldsanalys

Therese Uddenfeldt vänder på begreppen · 12

omvärld

Påskön under tryck från klimatförändring och turism · 28

kultur

Otrevligare människor i ojämlika samhällen · 36

opinion

”Mer grönt krävs för hållbar matframtid” Stor forskningsrapport visar vägen men möter även kritik · 32

Foto: hans månsso n

”Mat och klimat avgör mänsklighetens överlevnad” · 40

Välkommen till JAK årsstämma! sid 44

grus & guld · 1 /2019

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank. Den ingår i medlemsavgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

webb: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld mejl: grusoguld@jak.se Redaktör (vik): Hans Månsson Mejl: hans@bildmening.se Telefon: 063-35677, 070-203 68 14 tf ansvarig utgivare: Monjia Manai Sonnius

Annonser: Erica Rang Mejl: erica.rang@jak.se Telefon: 0500-46 45 31 Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca 30 000 ex

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

jobbar numera som lärare i en liten landsortsskola men har också en bakgrund som journalist. 2016 utkom hennes bok ”Gratislunchen – varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut” som handlar om allas vårt enorma, men nästan osynliga, oljeberoende.

Arne Müller är journalist bosatt i Umeå, aktuell med boken ”Elbilen och jakten på metallerna”. Han har tidigare skrivit om gruvbranschen i ”Smutsiga miljarder – den svenska gruvboomens baksida” och ”Norrlandsparadoxen”. För den senare fick han Föreningen grävande journalisters pris Guldspaden.

foto: erl and segerstedt

Omslag: Ovikens medeltidskyrka ligger strax söder om det område som är aktuellt för gruvbrytning. Foto: Hans Månsson

Therese Uddenfeldt

foto: Emil malmborg

Grafisk form: ETC Kommunikation Layout och produktion: Hans Månsson

ISSN 1650-470404

grus & guld · 1 /2019

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är frilansjournalist med passion för fjällen. Hon skriver gärna om friluftsliv och natur – i detta nummer om hållbar fjällsemester för miljö, kropp och själ. Lena tar även bilder och har gett ut böcker, bland annat ”Överlevnadsbok för glesbygdsbor” och ”Ymse” – om det mustiga språket jamska.

Vibeke Olsson Falk är författare, bosatt i en by utanför Edsbyn, och på Söder i Stockholm. Arbetar nu med en romanserie från Svartviks sågverkssamhälle. Har tidigare skrivit bland annat om romartiden och andra världskriget – dock inte om matlagning, som annars är ett stort intresse, liksom politik (åt vänster), ideellt arbete och trädgård.

Foto: magnus aronson

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

foto: emil olofsson

JAK Medlemsbank är en demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

Lena Hedman

välkommen

redaktören:

Osmart följd av energismart teknik

Eftertanke och besinning för precis 24 år sedan tillbringade jag en vecka på Påskön, vår mytiska och mystiska antipod. Trots att vistelsen var kort satte den djupa spår. Intrycken var så starka och speciella att veckan på ön blev en bestående referenspunkt för hela min världsbild. Huvuddragen i berättelserna om Påskön är väl kända. Hur befolkningen lade enorma resurser på att hugga ut stora stenstatyer ur den vulkaniska berggrunden och förflytta dem till olika platser runt om på ön. Att en ekologisk katastrof skapades, då hela ön avskogades – kanske för att träden användes till att transportera statyerna. Det finns även legender om strider mellan klaner som bröt ner sociala strukturer, och det finns fler förklaringar till den ekologiska

”Ett symboliskt mikrokosmos med ett budskap till världen.”

När jag besökte Påskön var jag inte fullt

medveten om hur den flygresan på 380 plus 380 mil från Santiago belastade klimatet. Men jag såg parallellerna mellan den lilla ön långt ute i Stilla Havet och vår lilla planet i Vintergatans periferi. Och det väcker många tankar när jag nu läser om hur Chile vidtar drastiska åtgärder för att inte Påsköns ekologi och samhällsfunktioner ska braka samman (sid 28-29). Återigen framstår den lilla solitären i den stora oceanen som ett symboliskt mikrokosmos, med ett budskap till världen om eftertanke och besinning.

foto: linda forss

katastrofen. Men det som stannat kvar i mitt sinne är framför allt den övergripande bilden – hur ett ohållbart utnyttjande av begränsade resurser kan undergräva en civilisations hela existens. idag pågår, Runt om på planeten, en jakt efter metaller som används i omställning från fossila energikällor till förnybara. Syftet är alltså – i en dimension – gott och vällovligt. Men som vi ser i artikelblocket på sidorna 12-27 för även detta utvecklingsspår med sig risker och komplikationer. En fråga som man oundvikligen ställer sig är om denna typ av omställning – där en icke ifrågasatt förut-

sättning verkar vara bibehållen konsumistisk livsstil – verkligen handlar om hållbarhet. Precis den tråden har också Therese Uddenfeldt gjort till tema i sin omvärldsanalys (sid 11). ”Tillväxt”, så som den mäts och tillämpas i våra ekonomier, innebär i själva verket ”en minskning av det enda värdefulla vi har”, skriver hon – i en verklig omställning högläser vi hemma framför brasan och gör flygets bonuspoäng till förödelsepoäng.

Redan 1865 visade ekonomen William Stanley Jevons att energieffektivare teknologi paradoxalt nog kunde leda till ökad energiförbrukning. Detta har nu även svenska konsertarrangörer erfarit. – Eftersom Ledtekniken är energisnålare än gamla scenljus gör banden i dag större ljusshower, som trots att de bygger på en mer klimatsmart teknik faktiskt kostar mer för klimatet, säger Louise Lindén på LiveGreen. källa: dagens nyheter

vår svenska genomsnittskonsumtion måste ner till en tredjedel av dagens nivå om Sverige ska kunna bidra till att uppnå tvågradersmålet..”

23 Stefan Edman, sid 39

2018 tjänade världens dollarmiljardärer tillsammans 23 miljarder kronor om dagen, samtidigt som de 3,8 miljarder som utgör världens fattigaste hälft såg sina tillgångar minska med 4 miljarder kronor om dagen. källa: oxfams rapport ” Public good or private wealth?” grus & guld · 1 /2019

grus & guld Âˇ 1/2019 1 /2019

inspiratör

Flygstoppare Fredrik Österling Du har bestämt att ni i Helsingbergs Konserthus hädanefter bara ska anlita medverkande som kan ta sig till er utan att flyga. Varför det? kk– Traditionellt har ju konsten ansett sig stå utanför diskussioner av den typen, man har varit beredd till nästan vad som helst för att hålla en hög konstnärlig nivå. Men när vi började fundera insåg vi dels att vi faktiskt är en del av miljöproblematiken, dels att vi faktiskt kan undvika flyg utan att tumma på kvaliteten. En sak som bidrog var också att en musiker som kommit med nattåg från Stockholm frågade om vi klimatkompenserade för dem som flyger. Det väckte en tanke hos oss. Vad har ni mött för reaktioner? kk– Framför allt har det varit ett stort intresse från media. Även från utlandet, vilket överraskat mest. Strax före den här intervjun talade jag med The Guardian, till exempel. Agenturer har hört av sig och sagt att deras klienter kan ta sig till oss med tåg, en musiker meddelade att han tar tåget från Berlin, osv. Men det är inget annat konserthus i Sverige som sagt att de tänker göra som vi. Från den sidan har väl reaktionerna varit mer blandade. Ser du en risk att ni förlorar mångfald om ni bara tar europeiska musiker? k– Nej, det finns instrumentalister och dirigenter från hela världen i Europa, så det är inget problem. Man kan till och med se fördelar, kvalitativt, med att ha en geografisk begränsning. Tänk på att den klassiska musikens mångfald byggdes upp innan det ens fanns tåg! Och det omfattande internationella utbytet har faktiskt gjort att intressanta musikaliska särdrag slipats bort. När är den nya policyn helt i kraft? kk– Vi har en lång planeringshorisont i vår bransch, men från 2021 kommer vi att kunna vara flygfria.

text

hans månsson foto

mathilda ahlberg

Namn

Fredrik Österling

Ålder 53 år

Yrke

Konserthuschef i Helsingborg

Gör

Har bestämt att Helsingborgs Konserthus ska sluta anlita artister och dirigenter som behöver nyttja flyg för att ta sig till Helsingborg.

grus & guld · 1/2019

omvärld foto: hans månsson

Om ni tycker att vi

slösar bort viktig skoltid, låt mig då påminna om att våra politiska ledare har slösat bort decennier genom förnekelse och inaktivitet. Vi agerar eftersom tiden håller på att rinna ut. Vi har börjat röja upp i den röra ni skapat och vi kommer inte att sluta förrän vi är klara.”

greta Thunberg inför EU:s sociala och ekonomiska kommitté den 21 feb

Tolv stycken anläggningar som ska producera biokol hann få stöd från Klimatklivet, innan riksdagen antog det budgetförslag som lades fram av M och KD, där anslagen till Naturvårdsverket skars ner kraftigt.

JAK Medlemsbank är en av de kooperativa rörelser där många lägger ner ett ideellt arbete.

Ideellt arbete lika stort som detaljhandeln För första gången finns nu ett ekonomiskt mått på det ideella arbete som utförs i Sverige. Och det är förvånansvärt högt, menar forskaren bakom studien. civilsamhället Många organisationer

”Nätjättar måste betala mer skatt” Om inte nätjättar som Facebook och Google är beredda att betala mer i skatt borde de stängas ute från den skandinaviska marknaden. Det säger den norske hotellmagnaten Petter Stordalen i en intervju för norska tidningen Klassekampen. – När en skandinavisk kund bokar rum hos mig via hotellbokningssajter får jag betala 20 procent till dem. Och jag vet vad deras arbetsinsats är. Där sitter femtio karlar i Nevada och dricker Cola och gör ingenting. – Utan dem hade jag tjänat 300 miljoner mer och betalat mer i skatt. Så enkelt är det, säger Petter Stordalen, som sägs vara god för 26 miljarder norska kronor – och en varm anhängare av de nordiska välfärdssystemen. 8

grus & guld · 1 /2019

har på senare år fått se sina medlemstal minska. Men att det frivilliga arbetet fortfarande är omfattande framgår tydligt av en rapport som Ersta Sköndal Bräcke Högskola tagit fram i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. Genom att samordna sina kunskapsfält har de kunnat räkna fram ett ekonomiskt värde på de timmar som läggs ner ideellt inom denna sektor. Man har sedan ställt detta värde i relation till Sveriges Bruttonationalprodukt, BNP, för respektive år, och konstaterat att det frivilliga arbetets värde växte från 1992 till 2009, från 3,05 till 3,73 procent av BNP. Sedan minskade andelen till 2014 och landade då på 3,32 procent. (Obs att detta bara är en jämförelse för att se relationen; det frivilliga arbetet ingår inte i BNP) – Det är förvånande siffror, konstaterar Ola Segnestam Larsson, ekonomie doktor vid Åbo Akademi, men i detta projekt knuten till Ersta Sköndal.

– Man kan jämföra med detaljhandeln, som 2014 låg på 3,27 procent av BNP, eller de samlade bidragen från stat, landsting och kommun till ideella organisationer på 54 miljarder kronor, motsvarande knappa 1,4 procent av BNP. De två organisationstyper som hade störst andel ideellt arbete 2014 var de med social inriktning och idrottsorganisationer. Kooperativ hade drygt hälften så stor andel som var och en av de två förstnämnda. Fördelningen mellan könen visade

på övervikt för männen. De stod för 57,7 procent av hela det frivilliga arbetets monetära värde, kvinnorna därmed alltså för 42,3 procent. Skillnaden förklaras delvis av att fler män än kvinnor ägnar sig ått frivilligt arbete, samtidigt som de i genomsnitt lägger ner fler timmar, men siffrorna återspeglar också att män i genomsnitt har högre löner på arbetsmarknaden. Slutligen pekar forskarna i sin rapport på en tänkbar nackdel med att göra en kartläggning som denna – att ”en ekonomisk värdering skulle kunna motverka de underliggande principerna för frivilligt arbete”. hans månsson

Dags följa upp forskning bortom BNP-tillväxt – Jag upplever att det finns ett intresse för vår rapport som går att bygga vidare på. Det finns en växande beredskap att tänka kring hur man skapar ett samhälle utan ständig BNP-tillväxt.

Nya Zeeland: välfärd är inte bara pengar I och med årets budget inför Nya Zeeland en ”välfärdsbudget”. Som första land i världen, enligt premiärminister Jacinda Ardern. ”wellbeing budget” – Ekonomisk till-

växt är viktig, men den ensam garanterar inte förbättringar i levnadsnivån, sa hon när hon berättade om planerna vid ett möte med näringslivsföreträdare. – Vi kommer att sätta in åtgärder och

spåra framsteg inte bara vad gäller materiell välfärd, utan även en rad sociala indikatorer; möjligheterna för individer, familjer och samhällen, tillståndet för vår miljö. Åtgärder för klimatet och maoribefolkningens behov, mot barnfattigdom och för en förbättrad psykisk hälsa ingår också i budgetens prioriteringar, betonade premiärministern. hans månsson

Martina Nisser Christoffersson Du deltog i Svt-serien ”Nedsläckt land”, om samhällets sårbarhet när strömmen går. Kände du till förutsättningarna när du sökte till programmet? – Nej, det enda jag visste var att det handlade om ett socialt experiment i två veckor och att jag skulle packa utrustning för alla väder. Sedan, när strömmen gick i vårt hus, fick vi veta att det var det som var själva experimentet.

foto: Janne daniel sson/ sv t

foto: k arin backström

även flygresandet. Men de skiljer sig på andra punkter, som hur välfärden ska organiseras, var och hur människor ska bo, hur infrastrukturen ska se ut, hur mycket och med vad man ska arbeta. En uppmuntrande slutsats var att samtliga alternativ enligt forskarna är framtidsforskning Mikael Malmafullt förenliga med både hållbarhet och eus, forskare vid Svenska Miljöinstitu- välfärd – alltså utan växande BNP. tet IVL, ser optimistiskt på möjligheMen hur tar man detta vidare? I ett terna att forskningsprojektet ”Bortom första steg är det viktigt med samtal, BNP-tillväxt” ska ge ringmenar Mikael Malmaeus. ar på vattnet. Det har nu – Jag tror mycket på diagått några månader efter log. Samtal i kommuner, vid slutredovisningen och seminarier osv, ger bra synMalmaeus blickar framåt. punkter och nya perspek– Vi är flera från projektiv, ofta av personer man tet som anlitats av kominte hade väntat det ifrån. muner, företag och andra Det finns goda skäl att gå aktörer för att berätta om vidare, för att inte samtalen våra slutsatser och stimuska tystna, menar Mikael lera till diskussion. Malmaeus och hans kol- Fortsatt samtal är viktigt, Rapportens under- säger Mikael Malmaeus. leger, som söker finansierubrik var ”Scenerier för ring för en fortsättning. hållbart samhällsbyggande”. Sjutton Till exempel skulle man kunna utveckla forskare från olika områden tog fram ett studiematerial där scenarierna förs fyra huvudscenarier. Fyra modeller med in i ett samhällsplaneringsperspektiv. olika karaktär renodlades: kollaborativ – Att styra en samhällsutveckling i ekonomi, lokal självförsörjning, auto- önskad riktning är stort och svårhantermatisering och cirkulär ekonomi. ligt. Men Sverige har ju gjort det tidigaAlla alternativ visar att resurser be- re, när vi byggde upp välfärdsstaten. hans månsson höver omfördelas, att varukonsumtion och köttätande måste minska, liksom Slutrapport: www.bortombnptillvaxt.se

Hallå där

Vad var jobbigast? – Att kontakten med nära och kära kapades, att helt oförberedd bli så isolerad. Och vardagssaker som att inte kunna äta när man vill, eller gå på toa, tvätta händerna. Du sa i sista programmet att alla borde få vara med om något liknande. Varför det? – Det är nyttigt att utmanas och se att man klarar sig utan så mycket av det man tar för givet, och att man har kreativitet att lösa nya och oväntade situationer. Vad har du mött för reaktioner? – Bara positiva. För de flesta verkar serien ha varit en ögonöppnare. Man har börjat tänka mer långsiktigt, och se till att ha mat och annat hemma, så man klarar sig åtminstone några dagar. Gäller det dig också? – Ja, vi har fyllt på förrådet, inte minst med linser och torrvaror, så vi klarar oss betydligt mer än några dagar. Och jag känner fortfarande tacksamhet för så enkla saker som att när som helst kunna gå och ta sig ett glas vatten.

hans månsson grus & guld · 1/2019

omvärld

Basinkomst gav förbättrad hälsa

Basinkomst Det finns alltså en del att ta fasta på för dem som tror att basinkomst/medborgarlön är en bra idé. Men även motståndarna har funnit argument i projektets resultat. Till exempel visade det sig att gruppen som fick det ekonomiska stödet bara nådde marginellt högre sysselsättning än kontrollgruppen, trots att ett huvudsyfte med projektet var att utreda om en arbetslös med ekonomisk grundtrygghet lättare skulle finna ett jobb. – Men då ska man också veta att underlaget var väldigt avgränsat, betonar forskningsledaren Olli Kangas, som är arbetslivsprofessor vid Åbo Universitet. De två tusen i den beforskade gruppen måste vara anmälda som arbetslösa i november 2016, och de fick inte ha någon a-kassa utöver det grundbelopp som samhället erbjuder. Därutöver fanns en kontrollgrupp. Alla lottades fram, helt slumpmässigt.

Ännu återstår mycket analys, men

för deltagarnas del finns flera positiva effekter, menar Olli Kangas – varav några är nämnda i ingressen. – Viktiga är också de psykologiska effekterna av att få pengar utan krångel, utan motkrav. Det visade sig i ökad tillit både till samhället och till framtiden. Men om vi fått mer tid till projektet och kunnat göra ett bredare urval hade fler lärdomar kunnat dras. – Det hade till exempel varit intressant att veta vad som skulle hända med lågavlönade, frilansare och mikroföretagare om de fick en basinkomst. Och vi vet från andra försök med basin10

grus & guld · 1 /2019

foto: heikki saukkoma a /T T

Mindre stress, bättre hälsa och bättre koncentrationsförmåga. Det var några av de positiva effekter som kunde noteras när 2000 personer fick ta emot vardera 560 euro i månaden, i ett tvåårigt forskningsprojekt som just avslutats i Finland.

– Många tror att de sämst ställda blir lata om det regnar manna från himlen, säger professor Olli Kangas, som lett det finska forskningsprojektet om basinkomst.

komst att det krävs längre tid för att se hur beteendeförändringar utvecklas. Att det blev så pass begränsat hade delvis politiska skäl; regeringen tyckte sig inte ha tid med de lagändringar som skulle krävas för att få med fler grupper. Det var lättare att skapa det juridiska ramverket för en mer specifik grupp. Vad tror då Olli Kangas? Skulle den här modellen fungera i full skala, för en generell basinkomst? – Nej, det är ganska orealistiskt. Eftersom finansdepartmentet inte levererade en skattemodell betalades pengarna ut skattefritt. Den här modellen skulle

Stort globalt intresse Intresset för det finländska basinkomstförsöket har varit stort från hela världen, med många förfrågningar till både forskare och deltagare. Enligt professor Olli Kangas är projektet unikt, genom att deltagarna är utvalda helt slumpvis, ”som vinnare i ett lotteri”. I andra aktuella forskningsprojekt – i Nederländerna, Kanada och USA, har deltagarna aktivt anmält sig själva som frivilliga.

kosta tio-elva miljarder euro. En modell där basinkomst skattas bort när arbetsinkomsten ökar skulle vara billigare. – Jag tror det vore lättare att få igenom ett system med negativ inkomstskatt, där alla garanteras en viss miniminivå, till exempel 700 euro. För den som har inkomst sker det via skattesystemet; när inkomsten når över en viss nivå så fasas den negativa inkomstskatten ut helt. Medan den som inte har någon annan inkomst får beloppet ograverat utbetalt till sitt konto. Olli Kangas med medarbetare vill gärna forska vidare, och avvaktar nu resultatet av riksdagsvalet i april. – Socialdemokraterna och de konservativa, Samlingspartiet, är emot. Vänsterförbundet och De Gröna är för. Sedan finns nog en fraktion bland de konservativa – de ultraliberalistiska – som också är för. Men det är många som har inställningen att de sämst ställda behöver hållas efter med piska av byråkrater för att bete sig på ett riktigt sätt. Man tror att de blir lata om det kommer manna från himlen. hans månsson

Therese Uddenfeldt

omvärldsanalys

n dag snurrade min kollega Daniel på sin kontorsstol och vände sig mot mig med en mycket allvarlig min. Han hade drabbats av en plötslig och stor insikt. Högtidligt utbrast han: – Vet du, Therese? Allt är sin motsats! Det där var några år sedan och jag minns inte vad han syftade på, eller om jag tänkte att det hade gått en propp. Men idag vet jag att ack, vad rätt han hade. Det går nästan inte en dag utan att jag upprepar och påminns om sanningen i de där fyra orden. Det händer både i ögonblick av grubbel över de stora frågorna och i de mest banala situationer. Som när jag nyligen tvättade händerna. På den svalt lila förpackningen med akvarellblommor stod det: ljung. Aha, en ljungtvål! Den har alltså doft av ljung, varför inte smak av ljung, och kanske innehåller den till och med välgörande extrakt av ljung? Det är därför den är så gräddigt lila! Och så välluktande! Och äger sådana naturliga egenskaper som gör mina händer så lena!

jo. Naturligtvis finns det inte ljung i en massproducerad, petroleumbaserad tvål med en evighetslång innehållslista. För, just det, allt är sin motsats. Om det står ”ljung” på förpackningen, vet jag nu, ska man förstå det som att inte finns en droppe ljung i den. Och ni vet alla företag som så fort de

foto: emil malmborg

” Allt är sin motsats. Ljung är inte ljung. Tillväxt är minskning.” får chansen basunerar ut Kontakta oss! De är bara för kärvänliga, som så gärna vill ingå i en relation med mig! Eller? Inte? Nej, det sista som företag eller myndigheter vill är att bli kontaktade. Varför skulle de annars, när jag verkligen vill få svar på en fråga, hänvisa till en chattrobot eller kasta runt mig i ett oändligt antal menyval? Så lyd mitt råd. Så fort du möter en juridisk person som ömt påstår sig vilja ha kontakt, påminn dig då: allt är sin motsats. De vill egentligen inte ha det minsta med dig att göra. Jo – räkningen får du gärna betala.

et här är, som sagt, banaliteteter. Men det stannar inte där. Tyvärr har den här uppochnervända logiken lett till att vi inte ser vad vi faktiskt gör med vår planet. Ta ordet tillväxt. Det ger sken av att något växer och frodas. Men kom ihåg mina, eller okej då – min kollega Daniels – ord. Om vi skärskådar fenomenet ser vi att ekonomisk tillväxt förutsätter ett ständigt ökande uttag av höggradiga råvaror och naturresurser. Tillväxt är alltså inget annat än en minskning av det enda värdefulla vi har. Eller begreppet omställning. Vi hör det överallt. Från journalister, politiker, näringsliv, influencers och skolstrejkande ungdomar. Men hur många av dem vill på riktigt att vi i grunden förändrar våra liv? Att vi äter vitkål och

potatis i stället för avokador och apelsiner? Att vi stannar hemma på loven, lappar och lagar, odlar vår egen spenat och ägnar fredagskvällarna åt högläsning framför brasan? För det vore en verklig omställning. Vad vi i stället får höra är att ytterligare konsumtion av ny, grön teknik ska ta oss ur miljökrisen. Vi kan leva hållbart och samtidigt resa, expandera, konsumera, unna oss.

anden på hjärtat, är det möjligt? Knappast, anser jag. Men så har jag ju fått dela Daniels stora insikt. Jag vet numera att allt är sin motsats. Jag vet att ljung betyder ingen ljung alls, och att omställning bara innebär mer av samma sak, det vill säga mer tillväxt, som egentligen är lika med utarmning. Allt är sin motsats. Sådana kraftfulla ord. Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma om vi började se på vår omvärld med dem i bakhuvudet. Bonuspoäng skulle bli förödelsepoäng. Diamantkortet döper vi om till uppvärmningskort. Och avhållsamhet framstår som rikedom.

therese uddenfeldt lärare och författare grus & guld · 1 /2019

På väg mot en gruva?

grus & guld · 11/2019 /2019

Bortom granarna skymtar Oviksfjällen. I svackan rinner ån som mynnar i Storsjön vid legendariska festplatsen Fröjdholmen. Detta är en rik bygd, i mer än en bemärkelse – något som även gruvbolagen upptäckt. ”Här kommer lastbilarna att dundra förbi om det blir en gruva”, konstaterar Ylva och Björn Forsanker där de står vid infarten till sitt hus i Åbbåsen. TEXT och foto hans månsson grus & guld · 11/2019 /2019

Ö Myrviken är centrum för en bygd med 50-talet byar mellan Storsjön och Oviksfjällen. 14

grus & guld · 1 /2019

ppna dagbrott i hjärtat av en levande bygd med mer än 50 byar. Ett stenkast från de två kyrkorna, den ödmjukt hukande medeltidskyrkan och den högt spirande ”nya”, från början av 1900-talet. Skrämmande perspektiv, tycker många i trakten och ser framför sig dammande dagbrott och läckande bassänger som sprider giftiga lakrester ut i Storsjön. Här har man sedan generationer byggt sina liv på annan grund. Jorden, gemenskapen, de starka traditionerna. I det öppna landskapet med de vida vyerna och den friska miljön. Att allt vilade på en berggrund av mineralrik alunskiffer visste man förstås sedan tidigare. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har ju kartlagt även denna del av landet. Men att den skulle locka hit prospekteringsbolag från fjärran länder, med helt andra perspektiv på bygdens värden – det hade nog inte många räknat med. Det kanadensiska prospekteringsbolaget

Continental Precious Minerals, CPM, kom 2005 och mutade in en fyrkant, mer än 500 hektar stor. Riggar monterades bakom gamla gårdars husknutar och man borrade sig igenom det bördiga matjordsskiktet, ner till den mineralbärande alunskiffern. Metervis med borrkärnor hämtades upp och nöjda prospektörer kunde konstatera att här fanns en rejäl uranskatt att uttaxera, värd hundratals miljarder. Man gav projektet namnet Viken. Säkert hade de vägletts och lockats av Sveriges generösa minerallagstiftning och av borrkärnearkivet i Malå, fritt tillhandahållet av SGU – en service gentemot intresserade bolag som är unik för Sverige. Strax efter CPM kom australiensiska Aura

Energy till byn för att muta in ett område på andra sidan av väg 321, närmare fjället. Även för detta bolag var det uranet som lockade. Sedan följde ett antal år med varierande aktivitet från bolagens sida. Men de höll igång sina projekt, trots att kommunen inte visade minsta intresse för att gå dem till mötes. Vid

Men så kom vändpunkten – med två viktiga markörer: • Riksdagen beslutade om förbud mot uranbrytning i Sverige. Kommunernas rätt att säga nej till urangruvor försvann alltså. Det behövdes inte när ändå ingen fick utvinna uran. • ”Vi bryter vanadin i stället”, förklarade bolagen, som upptäckt en växande marknad för den metallen i energiomställningens kölvatten. Detta var för ungefär ett år sedan. Och sedan har det gått fort. Pionjären i området, Continental Precious Minerals, har sålt sin inmutning inklusive analysresultaten från 152 borrhål till ett annat kanadensiskt bolag, EU Energy corp. Den obligatoriska samrådsprocessen med sakägare och andra berörda inleddes i januari och därefter skickas ansökan om brytningskoncession till myndigheten Bergsstaten. Förutom det ökade intresset för vanadin finns det även en tidsfaktor som gör att en ansökan om att få öppna gruva måste komma ungefär nu, säger Johan Morin, jurist vid Bergsstaten. – Sex av bolagets åtta undersökningskoncessioner i Viken-området är från 2005 och har redan förlängts en gång, till 2020. Nu kan inte någon mer förlängning ges, så för bolagets del är det bråttom om de vill behålla sitt företräde till området. Skulle det kunna vara så att bolaget då lämnar in en ansökan om brytning för att ”vinna tid” och inte gå miste om sin ”första-tjing”? Nej, det håller inte att göra så, menar Johan Morin. – De måste visa att de ”har på fötter” i sin ansökan, vad gäller mineralhalter och totala mängder, hur de tänker bryta och anrika osv. Annars blir det snabbt avslag. För motståndarna spelar det i nuläget min-

dre roll vad som ligger bakom att ansökan om brytning kommer att lämnas in inom kort, menar Elin Hoffner, en av de drivande

k arta : K jell Nil sson-mäki

den tiden fanns ju det kommunala vetot mot uranbrytning och en rätt stark övertygelse i bygden att det aldrig skulle bli något av med bolagens gruvplaner. En vanlig uppfattning var att de bara ville skapa en bild av framtida lönsamhet för att sedan sälja projekten vidare med god vinst till större globala aktörer.

3 2

i motståndet. Hon bor själv på andra sidan sjön, men hennes far och bror finns på släktgården inom ”zonen” i byn Åbbåsen. – Det är skarpt läge nu. Så här nära har det inte varit någon gång sedan prospekteringarna började. Människor i bygden – delvis de närmast berörda i de många småbyarna, men i än högre grad de som bor vid Storsjön men lite

Preliminär skiss, baserad på EU Energys kartmaterial. Vart och ett av de fyra dagbrotten är ca 200 x 200 meter. Tanken är att successivt ta upp nya dagbrott och då fylla igen de gamla.

”Uranet kommer upp ändå, och kan likafullt ställa till med skada” längre bort – kan nog sägas vara något yrvakna inför vanadinplanerna. Efter halvannat decennium med uranfrågan lätt surrande i bakgrunden och ett riksdagsbeslut om förbud var det många som tänkte att frågan var borta från dagordningen, tror Elin Hoffner. – Den nya lagen med stopp för uranbrytning inger en falsk säkerhet. Det har blivit svårare grus & guld · 1 /2019

En av de politiker som lagt många timmar på att sätta sig in i frågan är Daniel Arvastsson (S), själv bosatt i Oviken. Framför allt i den Facebookgrupp, Oviksbygden mot gruvbrytning, som han startat och administrerar. – Det började med att jag var arg för att mitt boende och bygden hotades, men det har vuxit till en mycket större fråga, när man ser det som händer oss i ett globalt perspektiv. – Och det är väldigt mycket man ska vara kunnig i för att kunna driva sin sak. Det är inte lätt för en liten kommun som vi, säger Daniel Arvastsson. Men för att vara så pass resurssvag är ändå Bergs kommun någorlunda lyckligt lottad, då man ”råkar” ha en geolog i sin sold... väggarna i Det före detta kommunkonto-

– Om det öppnas en gruva blir det ett stort gruvområde väster om Storsjön under överskådlig tid, säger Anders Olof Öhlén, geolog på Bergs kommuns tekniska avdelning.

att driva opinion, konstaterar hon, plus att det även finns de som tror att en gruva skulle skapa fler jobb. Det finns risk för splittring i bygden. – Men vad gäller uranet så kommer ju det upp ändå, även om man i första hand är ute efter något annat, och det kan likafullt ställa till med skada. Förutom att det blir stora dagbrott ser vi de enorma riskerna för Storsjön med giftutsläpp från deponier och lakningsdammar, konstaterar hon. För Bergs kommun är det något helt nytt att behöva hantera gruvfrågor. Här är jord, skog och turism de traditionella näringarna.

”Om något går snett kan konsekvenserna bli svåra för Storsjön.” Mycket småföretagande och rätt stor arbetspendling till Östersund. Så länge som gruvfrågan handlade om uran var saken ändå relativt enkel för kommunen; man hade ju sin vetorätt. Nu är spelplanen förändrad, i och med att det är vanadin som ska brytas. Men enigheten i motståndet består, över partigränserna. 16

grus & guld · 1 /2019

rets källare pryds av runda konstverk med sjö- och fjällmotiv; påminnelser om det kommunen ser som sina största tillgångar: naturen och friluftslivet. Här möter jag Anders Olof Öhlén, som blivit en särskild resurs när det gäller gruvfrågorna, eftersom han har geologisk utbildning med inriktning mot hydrologi (vattenförhållanden), vilket ju är särskilt aktuellt i Ovikenfallet. Nu vill kommunledningen att han i princip ska kunna ägna sig åt gruvfrågorna på heltid. – De starkaste argumenten mot brytning i alunskiffer handlar om vatten, säger han. Om något går snett vid gruvan kan konsekvenserna bli svåra för Storsjön. Det är tveksamt om det går att säkra sig mot att farliga rester från en gruvbrytning tar sig ut i Storsjön. Det finns flera varnande exempel med gruvdammar som brustit, nu senast i Brasilien. – Även bolaget själv säger ju att viss urlakning kommer att ske från brytningsresterna. Att gruvbolag är intresserade av området är förståeligt, säger Anders Olof Öhlén. Fyndigheten är ju gigantisk, med ett flera mil långt alunskifferbälte från Hallen i norr nästan ner till Svenstavik. – Samtidigt är det den sedimentära berggrunden som gjort att vi har så fina jordbruksmarker runt Storsjön. Om det öppnas en gruva ändras karaktären på bygden totalt. Då blir det ett stort gruvbrytningsområde väster om Storsjön under överskådlig tid. Visserligen går EU Energy ut relativt ”försiktigt” i samrådsmaterialet, jämfört med de

foto: anneli Å sén

jättelika dagbrott som var på tal tidigare, på ”urantiden”. Nu talar man om att öppna några ”mindre” dagbrott och fylla igenom dem allt eftersom med nyproducerade massor, medan man tuggar sig fram över området. ”Mindre” i detta sammanhang är ytor på 200 x 200 meter, och ett djup på 30-35 meter. Det innebär att om man har tre eller fyra dagbrott i det första skedet så handlar det om en yta på upp till 16 hektar. Därtill kommer vägar, byggnader, upplag, dammar med mera. Medan EU Energy nu driver sin tillståndsprocess avvaktar Aura Energy och dess nybildade svenska dotterbolag Vanadis Battery Metals AB lite i skymundan, med sin inmutning längre västerut, på andra sidan länsvägen – som är betydligt större. Om EU Energy får tillstånd till brytning bara en kilometer från Storsjön så kommer ingen juridik eller politik att kunna hindra att även Aura får starta gruva, menar Anders Olof Öhlén. Och sedan ligger fältet öppet för att bara fortsätta inom hela alunskifferbältet.

Det är därför som den nu startade tillståndsprocessen är så viktig. Att gruvbolagens fokus skiftade från uran till vanadin, just när uranbrytning förbjöds i Sverige – var det bara en taktisk manöver, eller finns det en affärsmässighet i detta? Jo, vanadin har fått ökad användning, säger Anders Olof Öhlén. – Till exempel har Kina höjt kvalitetskraven på armeringsjärn. Det kan man åstadkomma genom att blanda in mer vanadin i legeringen. Men framför allt så har vanadin fått en til�lämpning i stora batterier, som kan användas för att lagra el från vindkraftverk och solceller. Och det är här som Ovikenprojektet ställs i särskild belysning. EU Energy är nämligen nära knutet till batteriföretaget CellCube Energy Storage Systems, som uppger sig vara världsledande när det gäller vanadinbatterier. Om det visar sig att vanadin är lösningen på problemet hur man lagrar vind- och solel blir marknaden enorm.

Det har blivit svårare att driva opinion efter riksdagsbeslutet om förbud mot uranbrytning, säger Elin Hoffner.

grus & guld · 1 /2019

2013 gick ett demonstrationståg genom bygden, i protest mot den tidens planer på att öppna en urangruva.

Det är lätt att se konflikten. Ett globalt miljöintresse ställs mot ett lokalt. Om vi ska vika av från fossilspåret, in i det förnybara kanske något måste offras på lokal nivå? Kvällsmörkret har sänkt sig över Oviksbygden. Men det lyser inne på konditoriet i Myrviken, vid korsningen där man kan ta av från 321:an mot bron över Storsjön vid Sannsundet eller till Gräftåvallen på fjällsi-

”Det här är en sjukt välkomnande bygd med mycket kultur” dan. Runt ett bord pågår en diskussion om gruvplanerna. – Man pustade ut när förbudet mot uranbrytning kom, säger Björn Forsanker, som driver konditoriet tillsammans med sin fru Ylva. De bor i byn Åbbåsen, precis på kanten till EU 18

grus & guld · 1 /2019

Energys prospekteringsområde. Ett av borrhålen finns bara ett stenkast från husknuten. – Men så blev det aktuellt med vanadin i stället. Och då fattar till och med jag som är bagare att om man gräver i backen så kommer även uranet upp. Och det är märkligt att aktieägare från utlandet ska kunna komma och putta ut oss ur våra hem för att gräva en grop! Ylva Forsanker konstaterar att det inte var detta de tänkte sig när hon och Björn flyttade till hans hemby för ett par år sedan. – Här finns Björns familj och vi har många vänner. Det är en väldigt trevlig bygd, otroligt välkomnande. Det är trivsamt och vackert. Så kommer detta med gruvan, det känns som ett övergrepp på en bygd där gårdar ärvts i generationer. Man känner sig maktlös. Anna Rydberg, som bor i Hällne, skriver under på Ylvas karakteristik av bygden. Hon flyttade hit med sambo för fyra år sedan, för att få nära till fjällen och skidåkningen. – Vi trivs jättebra. Det är en sjukt välkomnande bygd. Här finns ny förskola med 80 barn och mycket kultur.

Emil Matzén berättar att hans familj flyttade hit för 30 år sedan, från Malmberget – ett samhälle som kom till på grund av gruvan. Men dagbrottet expanderade och familjens hus stod i vägen. Emil konstaterar det märkliga i att ett liknande hot nu tornar upp sig här. Själv läser han till landskapsarkitekt i Uppsala, och kan mycket väl tänka sig att flytta hemöver, till trakterna kring Storsjön. – Jag har rest mycket, bland annat i Asien. Det man reagerar på under resorna är hur jäkla skitigt det är överallt, och man inser hur sällsynt det är med den rena miljö som vi har här. Och att det finns en levande jordbruksbygd så långt norrut och nära fjällen. Men vad säger man då om miljöargumentet? Vanadinet är ju tänkt att nyttjas på ett sätt som gör sol- och vindkraft till mer användbara energikällor. Är inte det bra? – Ja, om det inte vore så att vattnet hotades, säger Björn. I valet mellan batterier och rent vatten så är vattnet mycket viktigare. Det håller oss vid liv. Tänk att till Storsjön rinner friskt

vatten från en stor del av fjällvärden som är fullt drickbart direkt ur vattendragen! Anna Rydberg medger att det inte är en lätt fråga. – Jag har tänkt supermycket på det här, det är skitsvårt. Men jag tror faktiskt att man kan leva fossilfritt även utan vanadin. – När jag tar upp det med mina kolleger i Östersund – jag jobbar på ett it-företag – då tycker de att jag är en miljönisse. De fattar inte vidden, att det berör dem också, om Storsjön förorenas. Det här handlar om så mycket mer än att en del hem kan försvinna, även om det är hemskt nog för dem som drabbas. – Om det blir gruvbrytning flyttar vi härifrån. Jag kommer från Bergslagen, och vet vad som händer med en ort när en gruva läggs ner. Jag kan inte se att det finns något som är bra med hela den här grejen. Lars Nordberg bor inte i Oviksbygden, men har anslutit till samtalet på grund av sitt starka intresse för Storsjön. 2013 tog han initiativ till att bilda Intresseföreningen Skydda Storsjön, när en stor fiskodling planerades i den trakt

Risken för dammbrott och giftiga utsläpp i Storsjön är det starkaste argumentet mot en gruva, menar en kvintett som samlats i konditoriet.

grus & & guld guld ·· 2/2018 1 /2019 grus

foto: maria lindholm

De besökte Östersund för ett möte i november. Jack Purdy (t h) är ägare till EU Energy. Stefan Schauss representerar batteritillverkaren CellCube.

där han själv bor. Föreningen pekade på risker som förstörd vattentäkt och påverkan på naturfisken, och efter en lång process lyckades man vinna i Miljööverdomstolen. Säkert med god hjälp av Lars Nordbergs kompetens som advokat. – För min del struntar jag i om vanadin behövs för batterier. Den största bristvaran är färskvatten. Måste det brytas vanadin så får det vara där inte en sjö riskerar att förorenas. Gruvprojektet kommer att prövas både mot minerallagen och mot miljöbalken. Lars Nordberg menar att det är på miljösidan som bedömningen blir hårdast. – Jag kan tänka mig att det finns en chans att gruvplanerna stoppas av Miljödomstolen, eller av Miljööverdomstolen – om frågan skulle nå dit, där behövs ju prövningstillstånd. Miljö-

”För Europeiska Unionens behov” På sin hemsida presenterar EU Energy sig själva och gruvprojektet i Oviken – kallat ”Viken”, som ett projekt med oerhörd potential: • EU Energy Corp är ett privat kanadensiskt företag som äger 100 procent av Viken-fyndigheten i Sverige. • Viken innehåller 7,5 miljarder kg vanadin, vilket gör fyndigheten till en av de största vanadinfyndigheterna i världen, om inte den allra största. • Fyndigheten har en strategisk lokalisering för att förse batteritillverkare med vanadin, för den europeiska unionens behov. • 650 km norr om Stockholm; lättillgänglig transport, elkraft, vatten och arbetskraft. • Sverige har en gruvvänlig lagstiftning; tredje plats i Europa vad gäller attraktivitet för investeringar. (Texten är översatt från engelska, något förkortad och redigerad, se www.euenergycorp.com). 20

grus & guld · 1 /2019

balken är betydligt tuffare än minerallagen. Man kan fundera över hur en gruva skulle kunna tillåtas om en fiskodling bedömdes som omöjlig, säger Lars Nordberg. – En fiskodling är ändå bara biologiskt material som kanske skulle försvinna på 50 år. Men vad händer om en massa uran kommer ut, och hur länge blir det kvar? Att måttstockarna kan skifta konstaterar Marica Hamberg, som bor i Bjärme, tvärs över sjön. Hon är utbildad skogsmästare och jämför med miljövillkoren i den branschen. – Du får inte ens köra med skogsmaskin i vissa områden och inga slaggprodukter får komma ner i vattendragen från skogsbruket. Men en gruva kanske får startas … det är ett kortsiktigt tänk, som kan förstöra möjligheterna för andra näringar på lång sikt. Miljöhotet är mycket större än vinsten. Oavsett vilka synpunkter som framförs i

samrådsprocessen kan man räkna med att bolaget kommer att driva saken vidare, längs det spår som svensk lagstiftning anvisar (se faktaruta sid 22). Anders Olof Öhlén på Bergs kommun ser det som sannolikt att ärendet till slut hamnar på regeringens bord, och att kanske även regeringens beslut överklagas, till Högsta Förvaltningsdomstolen. Om gruvbrytning slutligen tillåts så har det nog gått sex till åtta år från nu, tror Öhlén. – Vår bästa chans att undvika det är att regering och riksdag bearbetas från kommunerna runt Storsjön, och det bör man sätta igång med genast, säger han.

Men är politiska beslut säkraste vägen för den som vill stoppa gruvplanerna? Miljöpartiets EU-parlamentariker Max Andersson besökte Östersund i februari och förklarade vid ett välbesökt kvällsmöte hur han såg på EUs roll – med risker och möjligheter. Möjligheterna ligger i att EU har ett stramare regelverk än Sverige, menade han. EUs miljöregler gäller lika för alla sektorer, medan Sverige ger gruvnäringen en (i praktiken ofta gynnande) särbehandling genom att projekt prövas inte bara mot miljöbalken utan även mot minerallagen. Och den senare väger tungt i den avvägningen. I och med EU-medlemskapet har Sverige

i princip lovat att anpassa sig efter EUs miljöregler, men processen går långsamt, eftersom svenska regeringar valt att låta anpassningen ske genom successiva praxisförändringar i domstolar och myndigheter – inte genom styrande beslut uppifrån. Annars finns det en hel del att ta fasta på i EUs olika direktiv när det gäller gruvprojekt. – Jag skulle särskilt rekommendera att ni tar en titt på vattendirektivet, med tanke på närheten till Storsjön, sa Max Andersson. Men det finns också skeenden på EU-nivå som pekar åt andra hållet. – Dels arbetas det sedan 2008 med en strategi för hur europeisk industri ska få en säker tillgång till råvaror, bland annat genom ökad exploatering i Europa, dels har vi risken för att gruvbolag kan få möjlighet att stämma stater om de anser att de berövats möjligheter att tjäna pengar på sina investeringar. Ett sådant investeringsskydd finns i CETA, det färska handelsavtalet mellan EU och Kanada, men det är ännu inte avgjort om avtalet i den delen är förenligt med EU-rätten. Frågan behandlas i EU-domstolen som kan besluta redan i vår. EUs generaladvokat sa i sitt yttrande att skrivningarna är helt ok, men domstolen kan besluta annorlunda. För Oviken-projektets del är det här viktigt, eftersom gruvbolaget är kanadensiskt. Om skrivningen i CETA-avtalet skulle godtas av EU-domstolen är det ändå mycket som är oklart. Det talas om ”legitima förväntningar”, ”rättvis behandling”, och om vad som är ”uppenbart orimligt” ifall ett land till exempel skärper miljöskyddet på ett sätt som hämmar företaget – och så vidare. Det ges vida marginaler för tolkningar. Men det kan räcka med blotta risken att

hamna i process för att politiker ska avstå från att ta strid, menar Max Andersson. – Och det blir vik tigt för alla inblandade, till och med kommunala tjänstemän, att vara noga med vad man säger till bolagen, för att inte ge dem möjlighet att hänvisa till att de fått en legitim förväntan på framtida vinster från sina investeringar. Sverige har ända sedan Axel Oxenstiernas 1600-tal haft en mycket generös inställning till nya gruvprojekt – ytterligare accentuerat med 1991 års minerallag. Men kanske finns

det antydningar om en viss reträtt, när det gäller brytning i alunskiffer. I den överenskommelse som ligger till grund för regeringspolitiken sägs det att ”regelverket för när utvinning av mineraler får ske från alunskiffer skärps” (p 33) med ny lagstiftning från 2022. En lag som införs om tre-fyra år kommer dock svårligen att kunna åberopas för projekt som startat under dagens lagar. Men skrivningen kan tolkas som uttryck för en politisk viljeinriktning som kanske får betydelse.

Bergs kommunalråd Therese Kärngard (S) har kontaktat både övriga tre kommuner runt Storsjön och de som ligger längs Indalsälven ner till Sundsvall, för att försäkra sig om enighet kring gruvmotståndet.

Grus & Guld har bett om kommentarer från

EU Energy, men den advokatbyrå som representerar företaget i Sverige har svarat att man ”i dagsläget inte har mer att tillföra än det som finns i samrådsunderlaget”. I november, när företaget besökte Östersund för ett samrådsmöte uttalade sig EU Energys ägare Jack Purdy för Östersunds-Posten: ”Jag hoppas vi får en bättre förståelse för vilka vi är ... alla vill veta vad vi ska göra med uranet, men det har ju legat där jämt. Det kommer inte att lakas ut mer nu än det redan har gjort. Vi ska stoppa tillbaka det i hålet och vi kommer att lämna marken i bättre skick än det var innan”. Motståndare till gruvan har förstås sökt information om dem som står bakom bolagen och funnit att Jack Purdy bland annat i början av millenniet skärskådades av USAs federala grus & guld · 1 /2019

polis, FBI, i en penningtvättsutredning – han arresterades men dömdes inte för brott. Sådana historier har dock ingen betydelse för den svenska tillståndsprocessen, säger Bergs

”Vi menar att det kommunala vetot fortfarande skulle kunna gälla” gruvexpert Anders Olof Öhlén. Där är det bolagets kompetens och fyndighetens kvalitet som avgör. Och om brytningsrätt ges är det sannolikt att den säljs vidare till en större global aktör, menar han. Men på vägen dit är fortfarande bara de

första stegen tagna. Och vad gäller Bergs kommun så råder politisk enighet kring fortsatt nej till gruva. Det uttrycktes bland annat i det samrådssvar som togs av en enig kommunstyrelse den 25 februari. Kommunstyrelsens ordförande Therese Kärngard (S) sammanfattar: – Att låta miljöfarliga tungmetaller förorena både åkermark och dricksvattentäkter rimmar

väldigt illa med kommunens strävan mot en god livsmiljö för alla i kommunen, med bland annat god tillgång till rent dricksvatten och möjligheter till hållbar, ekologisk och lokal livsmedelsproduktion i framtiden. Men hur är det egentligen med det kommunala vetot mot uranbrytning? Är kortet verkligen helt ute ur leken eller kan det poppa upp som en joker? I det skarpa läget när koncessionsprocessen nu rullar igång har tanken börjat spira i Bergs kommunalkontor. Kanske finns det ändå en del att hämta i det juridiska finliret? Uranhaltigt material kommer att hanteras, konstaterar man i sitt samrådssvar. Det kommer inte att ligga bundet på samma sätt som tidigare och dessutom ökar volymen när materialet finfördelas. Utifrån detta menar kommunen att Lag 1984:3 om kärnteknisk verksamhet kan åberopas. En bedömning som man finner stöd till i Europakommissionens förordning nr 302:2005 (Euratom). Därmed skulle det kommunala vetot fortfarande gälla, trots att exploatörens huvudfokus skiftat från uran till vanadin. Saken lär komma upp till prövning, på denna prövningarnas väg.

Lång väg till slutligt avgörande Med analysresultat från 152 borrhål går EU Energy nu in i koncessionsprocessen, som kommer att sluta i ja eller nej till brytning. Det är många etapper som ska avverkas innan det slutliga avgörandet faller. • Samråd. Gruvföretaget presenterar sin samrådshandling i möte med Länsstyrelsen och berörd kommun. Detta ägde för Viken-projektets del rum den 22 januari i år. Under samrådsperioden har allmänhet och olika intressenter möjlighet att lämna synpunkter till bolaget, inför dess upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, MKB.

• Rekommendation. Länsstyrelsen bedömer hur bolagets MKB tillgodoser lagstiftningskrav i Miljöbalken och ge en rekommendation huruvida brytning ska tillåtas. • Möjlig regeringsfråga. Om Länsstyrelsen rekommenderar att neka brytning får inte Bergsstaten ge koncession. Ärendet överlämnas till regeringen, som beslutar. • Möjligt överklagande. Regeringsbeslutet kan överklagas till Högsta Förvaltningsdomstolen (som tidigare hette Regeringsrätten).

Om bolaget nu fått brytningskoncession ska projektet prövas juridiskt ur miljösynpunkt. Mark- och Miljödomstolen avgör om det är tillåtligt enligt Miljöbalken. Den dom som avges kan överklagas till Mark- och Miljööver• Remiss. Bergsstaten skickar bolagets ansökan till domstolen, som själv avgör om den ska ta upp målet. Länsstyrelsen, som även inhämtar synpunkter från berörd Om det blir ja i denna instans kan regeringen ändå gå in Den sjätte internationella kommun. och stoppa avslutades brytningen. nerväxtkonferensen med en demonstration genom centrala Malmö. • Ansökan. Bolaget lämnar ansökan om bearbetningskoncession (tillstånd att öppna gruva) till Bergsstaten, tillsammans med sin MKB.

1 /2019 grus & guld · 2/2018

analys

Se upp för gupp på hållbara vägen text

arne müller Illustration

kati mets

Elbilar och förnyelsebar energi spelar en central roll i satsningarna på att skapa ett fossilfritt samhälle. Den politiska entusiasmen är stor. Men man får inte blunda för att det finns komplikationer, poängterar Arne Müller, i en analys av sambanden mellan mineralutvinning, den växande batteriindustrin och omställningen till ett hållbart samhälle. .

tora förhoppningar knyts nu till att elbilar och förnyelsebara energikällor ska möjliggöra övergången till ett fossilfritt samhälle. Möjligheten finns, men det kommer att krävas en väl fungerande hushållning med alla de metaller som behövs för dessa tekniska lösningar.

Utanför Skellefteå har ett stort skogs-

område avverkats och förra hösten började schaktmaskiner och grävskopor omforma terrängen. Om planerna går i lås ska en av Europas första stora batterifabriker stå färdig för pro-

duktion på denna plats redan nästa år. Råvarubehovet till denna fabrik kommer att vara mycket stort. Enligt företaget Northvolt, som står bakom planerna, behövs ett antal tusen ton av metaller som nickel, koppar, mangan, litium och kobolt för batteritillverkningen, plus stora mängder grafit. Och detta bara till den första av fyra planerade etapper i fabriksbygget. De exakta talen säger inte så mycket, mer intressant är att jämföra fabrikens behov med världsproduktionen av de olika ämnena. Koppar, nickel och mangan produceras i så stor mängd att det bara krävs försumbara mängder för en enskild fabrik. Men när det

gäller grafit och kobolt behöver anläggningen i Skellefteå omkring en procent av produktionen i världen och för litium är siffran två procent. Detta är alltså vad som behövs för att förse en fjärdedel av en enda batterifabrik! På sin hemsida räknar Northvolt med att det framöver kommer att finnas plats för 100 till 150 batterifabriker i världen. Det behöver knappast sägas att alla

prognoser för behoven av nyckelmetaller som behövs för batteritillverkning pekar brant uppåt. Detsamma gäller för de metaller som behövs för att bygga ut den förnyelsebara energiproduktionen. För ett antal metaller väntas behoven grus & guld · 1 /2019

mer än tiodubblas under de närmaste årtiondena. Enligt rådande produktionsstruktur tillgodoser man denna växande efterfrågan framför allt genom ökad gruvbrytning, medan återvinningsgraden för många av de metaller som det handlar om är helt obefintlig eller mycket låg. Exempelvis finns det ännu inga anläggningar som återvinner litium ur batterier i Europa (Enligt uppgifter i tidningen Ny teknik har några anläggningar i Asien börjat återvinna denna metall). Ett ytterligare problem är att kunskapen om vart de uttjänta produkterna tar vägen är långt ifrån fullständig. Att så är fallet när det gäller elektronik är kanske inte så förvånande, men inte ens bilar har man full koll på för närvarande. En ny forskningsrapport konstaterade att av de 15 miljoner ton bilar som tas ur trafik i Europa under ett år är det bara i 60 procent av denna volym som det med säkerhet går att säga att bilarna 24

grus & guld · 1 /2019

går till skrotning och någon form av återvinning. Vad som sker med resten är oklart. För att omställningen inte ska kräva helt ohanterligt många nya gruvor kommer det alltså att krävas dramatiskt höjda ambitioner när det gäller

Allt mer sällsynta metaller i nya bilar En studie som finansierats av EU har tittat på de metaller som ingick i de bilar som såldes i Europa 2015. Av totalt 19 miljoner ton utgör fortfarande basmetallerna järn, aluminium och koppar den största delen. Men listan över andra ämnen visar att moderna bilar kräver allt mer av många fler sällsynta metaller: Silver 210 ton, guld 31 ton, kobolt 380 ton, indium 0,2 ton, niob 700 ton, neodym 1700 ton, palladium 50 ton, platina 50 ton.

återvinning. Det har lagts fram en rad tänkbara förslag på hur detta skulle kunna ske. Skärpta regler är en möjlighet. Dagens regler för batteriåtervinning inom EU innebär exempelvis att det räcker om hälften av batteriets vikt återvinns, men en översyn av reglerna pågår. Pantsystem för att säkra att produkter lämnas till återvinning är en annan tänkbar väg. I överenskommelsen inför bildandet av den nya regeringen ingår att ett pantsystem för bland annat batterier och elektronik ska införas. Deponier kan vara en tredje väg till att minska behovet av nya gruvor. Där finns betydande mängder metaller som redan tagits upp ur marken, men som inte ansetts värda att ta vara på. Detsamma gäller för landets kommunala soptippar. Bara där har under årens lopp mängder som motsvarar flera års produktion av vanliga metaller som koppar, bly och zink samlats.

analys

Skulle omställningen ske inom ramen för en ekonomi som ganska stabilt låg på samma nivå år efter år skulle resursproblemet ändå vara relativt hanterligt. Men så är inte fallet. Bilparken växer i en rasande takt. På bara ett årtionde, 2005 - 2015 , ökade antalet bilar i världen med 283 miljoner, vilket motsvarar en ökning med 40 procent.

har orsakat utsläpp på sju ton koldioxid utan att den körts en meter. Betydelsen av detta blir tydlig om man räknar på utsläppen från personbilarna utifrån den prognos för bilparken fram till 2022 som myndigheten Att antalet bilar ökar får i sin tur Trafikanalys presenterade i höstas. konsekvenser för de utsläpp som påver- Fler el- och hybridfordon, tillsammans kar klimatet. På senare år har det gjorts med snålare bensin- och dieselbilar gör att utsläppen när bilarna körs Att det behövs fler bilar för att kommer att minska märkProblemet är att den globala tillgodose rimliga transportbebart. Men samtidigt räknar energiförbrukningen har ökat ännu hov i de fattigare delarna av värlTrafikanalys med att antalet den är kanske inte så konstigt, bilar ska fortsätta öka. Räksnabbare än utbyggnaden av men även i välmående länder nar man försiktigt med att de förnyelsebara energikällorna. fortsätter antalet bilar att växa dessa bilar inte alstrar mer i snabb takt. I Sverige fanns utsläpp än en VW Golf vid fyra miljoner bilar 2000. Under förra en del så kallade livscykelanalyser där tillverkning så äter ändå det ökade anåret passerades femmiljonerstrecket. man beräknar koldioxidutsläppen som talet bilar upp utsläppsminskningen Det innebär att antalet bilar blivit fler uppstår vid tillverkning, service och som den minskade användningen av i förhållande till befolkningen. Tittar skrotning av bilen. Resultaten varierar fossila bränslen ger. man lite djupare i trafikstatistiken går kraftigt beroende på hur beräkningarna det dessutom att se att bilarna används gjorts, men det handlar om betydande Samma problem går att se när det gäller allt mer oekonomiskt – antalet passa- utsläpp. För att ta ett exempel så kom energisektorn. Vindkraften har byggts en av studierna fram till att en VW Golf ut i ett rasande tempo under senare år. gerarkilometer per bil har minskat. Nu har Sverige långt ifrån den mest extrema bilparken. Här finns det runt 500 bilar per 1000 invånare. Det är något lägre än snittet inom EU. I USA är siffran 821.

grus & guld · 1 /2019

analys

Sedan 2000 har den globala kapacite- kol med väte inom stålframställning- ytterligare ökningar av produktionen ten 20-faldigats. På senare år har sol- en. Förhoppningen är att detta inom av förnyelsebar el för att kunna sjösätenergins utbyggnadstakt kommit ikapp 20 till 30 år drastiskt ska minska koldi- ta denna tillverkningsprocess. Skulle och till och med gått om vindkraften. oxidutsläppen från stålindustrin. Men man tillämpa den för hela världens Problemet är att den globala energi- det finns en hake. Denna metod kräver ståltillverkning skulle det krävas ytterförbrukningen har ökat ligare 700 000 moderna vindännu snabbare. Utbyggnakraftverk. Detta alltså enbart Entusiasmen för omställning den av de förnyelsebara enför att ställa om stålindustrin av bilpark och energisystem är stor. ergikällorna täcker inte ens till den miljövänligare tillverkmerparten av denna ökning. ningsmetoden. Däremot förs nästan ingen diskussion Det innebär att koldioxidÄnnu har ingen lyckats preom komplikationerna. utsläppen från energiprosentera en lösning på probleduktion har ökat med 16 met med att naturtillgångarna stora mängder elenergi. De siffror som är begränsade och att utvinningen av procent under det senaste årtiondet. Den politiska entusiasmen för om- har nämnts är 15 till 20 TWh, vilket är metaller åstadkommer betydande kolställningen av både bilpark och ener- mellan en tiondel och en sjundedel av dioxidutsläpp. Så länge inte en sådan gisystem är stor. Däremot förs nästan hela elförbrukningen i Sverige. är i sikte krävs det att omställning till Det kommer alltså att krävas stora eldrivna fordon och förnyelsebar eneringen diskussion om de komplikationer jag beskrivit här. Det gör att det går gi kombineras med en mycket effektiv att hitta motsägelser i de politiska behushållning med metaller och energi i sluten. Det blir tydligt när man ställer alla delar av samhället. Det räcker exHär behövs den Mineralstrategi som antogs 2013 empelvis inte att byta ut bensin- eller de ”nya” metallerna: mot Klimatlagen som riksdagen med dieselbilarna mot fordon som drivs Kobolt och litium är idag nödvändiga stor majoritet ställde sig bakom för två med el. Det gäller också att minska det ingredienser i de litiumjonbatterier år sedan. totala antalet bilar. som används i el- och hybridbilar. Mineralstrategin tar sikte på en Det pågår forskning som syftar till En sådan omställning är svår att klara snabb utbyggnad av gruvbranschen i att minska behovet av kobolt i för den enskilda individen. Avståndet Sverige, bland annat med hänvisning batterierna. mellan bostad, arbete, skola och butitill omställningen av energisystem och Vanadin har sedan länge använts för ker är exempelvis något som kan vara bilpark. Förhoppningen finns att antaatt framställa särskilt hållbart stål. De svårt att påverka. let gruvor i landet ska mer än tredubbsenaste åren har priserna på vanadin Mycket kommer därför att handla las till 50 stycken 2030. rusat i höjden utifrån ett nytt möjligt om en förändrad samhällsplanering, I dagsläget står gruvor och smältverk användningsområde i stora batterier som syftar till att minska transportbeför 14 procent av de svenska koldioxidsom ska kunna lagra el från vindkrafthoven. Till exempel har de senaste årutsläppen. Även med åtgärder för att verk eller solpaneler. tiondenas etablering av stora externa minska branschens utsläpp skulle MiNeodym är en sällsynt jordartsmetall köpcentra kraftigt drivit på behoven neralstrategins inriktning leda till krafsom fått en växande betydelse. Bland av bilresor inom och till större städer. tiga utsläppsökningar. annat behövs den i de vindkraftverk Starka styrmedel som gynnar bilSamtidigt så säger de klimatmål som utan växellåda, som blivit allt vanligare pooler i förhållande till privat biläganingår i riksdagsbeslutet att koldioxidutunder de senaste åren. de är en annan åtgärd som skulle kunsläppen ska ha halverats 2030 jämfört na vända trenden med en stadigt växmed 2016. Att förena dessa båda poliIndium finns idag i en hel del av den elektronik vi använder dagligen, bland ande bilpark. tiska målsättningar är näst intill en maannat mobiltelefonernas pekskärmar. Minskad försäljning, vare sig det tematisk omöjlighet. Den väntas få ett snabbt växande gäller bilar eller metaller, är inte något användningsområde inom tillverkning Det finns ambitioner att lösa denna som ligger i industrins intresse. Det av solpanelser. motsättning med tekniska innovaåterstår att se om det trots detta komtioner. Det tydligaste exemplet är ett mer att finnas en politisk ambition att Palladium, Platina och Rodium är projekt som fått namnet Hybrit. Där tre ädelmetaller som finns i bilarnas kombinera omställningen till elfordon katalysatorer. arbetar SSAB, Vattenfall och LKAB med och förnyelsebar energi med en straatt utveckla en metod för att ersätta mare hushållning. 26

grus & guld · 1 /2019

Växande gruvindustri drabbar bönder i Centralamerika värdefulla metaller – Sedan gruvbolaget kom finns det ingen mark kvar för bönderna att bruka, säger Lesbia Villagrán, som bor i San Rafael Las Flores i östra Guatemala. Här inledde dotterbolaget till ett kanadensiskt gruvföretag verksamhet för tolv år sedan, och sedan dess har befolkningen i regionen kämpat för att stoppa verksamheten. Det handlar om silvergruvan El Escobal, som lokalbefolkningen menar slår mot deras försörjningsmöjligheter, mot vattentillgångarna och den ekologiska mångfalden. Gruvan bytte nyligen ägare och tillhör nu ett dotterbolag till det kanadensiska Pan American Silver, som enligt företagets hemsida är världens näst största producent av silver. – Företagets verksamhet har gjort det svårare jordbruket, säger den lokale kaffeodlaren Alex Reynoso. Enligt honom vill inköparna inte ta emot bönor som producerats i närheten av gruvan av oro för att de ska innehålla spår av tungmetaller. – Landets viktigaste inköpare undviker att köpa in vår produktion, säger kaffeodlaren till IPS. Konflikten i Guatemala är bara en av många som uppstått kring metallgruvor i Centralamerika. De senaste decennierna har gruvindustrin vuxit snabbt, i takt med att fler multinationella gruvbolag inlett verksamhet i regionen. Bolagen som tilldelas rättigheterna att bedriva gruvdrift tar även kontroll över markområden som i många fall

foto: amanda kistler/ciel

Den storskaliga gruvdriften har expanderat över hela Centralamerika. Men detta slår hårt mot lokala småbönder och ekosystem, uppger bybor och aktivister. Och en ny rapport ger dem rätt.

Marlin Mine i västra Guatemala är en av många omstridda gruvor i Centralamerika med kanadensiska ägare, i detta fall Vancouverbaserade Goldcorp.

har använts som odlingsmarker. Detta samtidigt som gruvdriften även kräver stora vattenresurser. Nyligen publicerade Alianza Centroamericana frente a la Minería, som består av flera centralamerikanska miljöorganisationer, en ny rapport om gruvornas expansion i regionen och de effekter industrin för med sig. I mars 2017 förbjöd El Salvador, som första land, alla former av gruvdrift. Forskaren Angélica Alfaro, som varit med och författat den nya studien, säger att det finns organisationer i regionen som anser att även andra länder ska följa El Salvadors exempel och skapa ”gruvfria områden”. – Samtidigt är verkligheten den att länder som Honduras, Guatemala och Nicaragua har infört lagar som direkt syftar till att stötta gruvsektorn, säger Angélica Alfaro till IPS.

Julio González, som också medverkar i rapporten och är engagerad i den guatemalanska miljöorganisationen Madre Selva, säger att gruvindustrin hotar livsmedelsförsörjningen i Centralamerika eftersom den slår mot både jordbruket och vattentillgångarna. Ett exempel på det är gruvan Cerro Blanco i Guatemala, nära El Salvador. Föroreningar från gruvan uppges hamna i sjön Guija i El Salvador, och vidare till floden Lempa, som används både för bevattning och som dricksvatten. Julio González tillägger att gruvetableringar oftast sker i områden som nyttjas av småbönder. I synnerhet marker där ursprungsbefolkningar bor. Redan 2011 kom en rapport som sa att gruvbolagen kontrollerade dub belt så stora markområden i Centralamerika jämfört med de områden där det odlades spannmål. edgardo ayala/IPS

grus & guld · 1 /2019

1 /2019 grus & guld Âˇ 1/2019

omvärld

Klimatkris på Påskön S

tigande havsnivåer, höjd vattentemperatur och minskande regn hotar Påskön och dess mystiska stenstatyer. Nu kräver aktivister och myndigheter snabba åtgärder mot klimatförändringarna. Ludovic Burws Tuki, lärare och aktiv i miljöorganisationen Te Mau o te Vaikava o Rapa Nui, berättar hur de stigande havstemperaturerna gjort att vissa koraller vid ön har börjat blekna. Och på land ser man hur årstiderna hamnat i otakt. – Nu i februari borde ön vara gulfärgad, men den är grön. Det regnar mer under en period när det inte borde regna, och regnen är kortare och intensivare, vilket leder till erosion ner mot havet där det eroderade materialet lägger sig på korallerna, säger han till IPS. Dessutom har en ny typ av alger uppstått, som äter på korallerna, samtidigt som en annan alg, unik för Påskön, nästan försvunnit, berättar Ludovic Burws Tuki. Till detta kommer problemen med mikroplasterna. – Avfall kommer hit utifrån och förvandlas till mikroplaster, fiskarna äter dem och sedan äter vi fisken. Borgmästaren i Hanga Roa, Pedro Edmunds Paoa, berättar att Påskön sedan lång tid drabbats av ett minskande fiskbestånd. En faktor är de höjda vattentemperaturerna. I närheten av ön, på 40 meters djup, har ett fartyg

från USAs forskningsmyndighet NOAA, National Oceanic and Atmospheric Administration, mätt upp en temperatur på 29 grader. Normal temperatur på ytan har förr varit högst 24 grader – och betydligt lägre på 40 meters djup . Temperaturhöjningen påverkar korallerna negativt, vilket försämrar förutsättningarna för fiskens reproduktion, säger Pedro Edmunds Paoa. Men det pågår även ett överfiske, säger han. – Det utförs av utländska båtar på våra vatten, fast de hävdar att de inte bedriver något fiske här. Sedan förra året finns ett skyddat marint område vid Påskön. Det är med sina 720 000 kvadratkilometer det största i sitt slag i Latinamerika. Men Ludovic Burws Tuki säger att Chile bara anslagit en bråkdel av vad som skulle behövas för att sköta den marina parken. Juristen Tiare Aguilera Hey menar att hela Påsköns kulturarv riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. – Det gäller även de enorma stenstatyerna, moais, som i första hand finns vid kustområdena, säger hon. Vid sidan av hotet om stigande vatten varnar hon också för att minskad nederbörd och ökad erosion riskerar att slå mycket hårt mot både jordbruket och fisket. orlando milesi/IPS

foto: hans månsson

• Påskön tillhör Chile och ligger 380 mil utanför landets kust. • Öns yta är ca 164 kvadratkilometer. • 2017 hade ön 7 750 invånare, vilket innebar en fördubbling på femton år. 95 procent bor i Hanga Roa på öns västra kust. • Även turismen växer och är nu uppe i 120 000 besökare årligen. Turisterna kommer med flyg eller kryssningsfartyg.

• Öns stora attraktion är de närmare 1000 stenstatyerna, som står i spridda grupper över ön, främst i närheten av kustlinjen. • Den 1 augusti 2018 införde Chile en lag – Ley Rapa Nui – som säger att besökare till Påskön får stanna maximalt 30 dagar. Dessutom införs via presidentdekret ett regelverk som ska hindra att befolkningen blir större än vad ekologi och samhällsbärande system klarar av. grus & guld · 11/2019 /2019

Testa vår kalkylator på jak.se för att se hur mycket du kan spara!

omvärld

Flexibelt Bolån - ett nytt sätt att låna i JAK

DRÖMMER DU OM EN NY BOSTAD? Men kanske inte vill binda upp

dig på en fast lånekostnad? Med JAKs Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadsbetalning efter behov och förmåga!

A KN N! RÄ LÅ

CH BO AO T L N LÅN ER E B I ÄK O M S EX /R -B LÄ FL SE LT K . BE PÅ JA XI E FL 30

grus & guld · 1 /2019

TESTA I KALKYLATORN PÅ JAK.SE hur du själv kan påverka din

sammanlagda månadsbetalning med Flexibelt Bolån.

foto: Orl ando milesi/ips

omvärld

Sara Hjalmarsson och Gustav Eek ser gärna en årlig uppföljning av sitt arbete med att intervjuade aktiva i lokalavdelningarna. En frisör från Haiti i Chiles huvudstad Santiago. Utvandrade haitier skickar hem belopp motsvarande 29 procent av landets BNP.

Migranter skickar alltmer pengar Mer pengar än någonsin tidigare överfördes förra året av privatpersoner till låg- och medelinkomstländer, i form av så kallade remitteringar. överföringar Antalet migranter i världen har aldrig varit större än idag, så att penningöverföringarna når nya toppnivåer är logiskt. Enligt Världsbankens beräkningar uppgick överföringarna 2017 till 466 miljarder dollar. och ökade till 2018 med 4,1 procent – till 485 miljarder dollar. När det gäller vilka länder som tar emot de största beloppen i överföringar från migranter så är de säkraste siffrorna från 2017. Indien toppar listan med 69 miljarder dollar, sedan följer Kina

med 64 och Filippinerna med 33. Om man i stället sätter överföringarna i relation till ekonomins storlek finner man i toppen en handfull mindre länder, där migranternas pengar står för omkring en tredjedel av BNP: Kirgizistan 35 procent, Tonga 33, Tadzjikistan 31, Haiti och Nepal 29. Nyhetsbyrån IPS rapporterade från en konferens i Bryssel att summan av remitteringarna är tre gånger större än det samlade utvecklingsbiståndet. Andra exempel i IPS-referatet berättar om att Marocko får in nästan lika mycket i remitteringar som från turismen och att Kongo-Kinshasas årliga budget bara är hälften så stor som de belopp migranterna skickar hem.

En nackdel med remitteringarna är dock att de inte bidrar till några strukturella förändringar av fattiga länders illa fungerande ekonomier. Typiskt är också att pengarna går till konsumtion snarare än investeringar. Risken finns dessutom att remitteringar ger näring till en ond cirkel, säger Jean-Jacques Schul från den belgiska organisationen IDAY, i IPS-artikeln. – Tack vare de pengar som kommer från utlandet behöver regeringen inte lyssna till sina medborgare. De överlever utan folkets stöd. Och med en regering som inte lyssnar till sina medborgare ser ingen någon framtid i sitt land, vilket får dem att flytta. Det blir en ond cirkel. hans månsson grus & guld · 1 /2019

tips

Och snart är det sommar igen . . . . . varför inte redan nu planera för den bästa av naturupplevelser, en fjällvandring? Vänligt för miljön, välgörande för kropp och själ. Erfarna friluftsjournalisten Lena Hedman ger hållbara tips för en tur på naturens villkor.

Kropp och själ får ro i fjällen text och foto

lena hedman

Smaka av vad naturen bjuder Färsk, nyttig och gratis är naturens mat. Plocka blåbär, hjortron, kantareller och testa fiskelyckan. Lär dig vilka växter som är ätliga, och gör till exempel en sallad med skott av rallarros, späda kvanneblad, granskott och rödklöverblommor. Drick kvällste med ljung som anses ge nattro. 32

grus & guld · 1 /2019

Stigen leder fram i den gröna dalen Tjäktjavagge där jåkken strömmar. Vi är fyra vänner som vandrat från Nikkaluokta, upp på Kebnekaise och ut på Kungsleden. Vackrast är det på stugplatsen i Kaitumjaure där rallarrosor lyser rosa mot mörka fjäll och en turkos sjö. Från en högfjällsplatå längre söderut ser vi mot fjälltoppar i Sarek och turen tar slut i Vakkotavare. Fyllda av frid, skratt och inre fjällvyer åker vi hem. Resan går med buss och tåg, vilket är möjligt till många fjäll. Tågen drivs av grön el och färden är vilsam. Med nattåg blir det en bonusdag på fjället – eller hemma. Bekvämt att längs Kungsleden bo i fjällstugor, som ligger med en till två mils avstånd. I hela fjällkedjan finns stugor, många har bastu och säljer proviant, se öppethållande och annat på svenskaturistforeningen.se. Att tälta ger mer packning att bära i ryggsäcken, men det är skönt att fritt kunna välja boplats och stanna när orken tryter eller där utsikten är snyggast. Med avskilt läge och i lugn och ro kan tältare vila vid kvällsbrasan och blicka ut över blanka vatten. Det brukar inte vara något problem att

dricka direkt ur fjällbäckar, men viktigt att det strömmar och inte är stillastående. Gör aldrig toabesök ovanför vattendrag eftersom det kan sprida bakterier som kan orsaka magsjuka för den som dricker vattnet. Tänk också igenom packningen och gör

smarta val. Investera i utrustning som är hållbar – men inte onödigt tung. Välj kläder och prylar i god kvalitet, spana gärna in utförsäljningar och begagnat. Viktigt också att sköta om utrustningen. Att fetta in kängorna gör att de står emot väta – och håller längre. Impregnera jackor och byxor när det behövs, välj miljövänligt utan fluorkarboner. Med lite eftertanke blir fjällsemestern naturvänlig. Allemansrätten är en gåva att vårda, så att vi kan fortsätta ta oss fram i fjällmarken. Turen ska göras på naturens villkor. Vandring lämnar endast fotavtryck som upplevs slita mindre på marken än cykling. Att paddla ger en spårlös färd och är, liksom klättring, en meditativ aktivitet. En fjällsemester är hållbar för kropp och själ. En rofylld känsla infinner sig när vyerna vidgas och tankar släpps fria. Fjällturen kan också bli en inre resa.

Längs den strömmande jåkken i Tjäktjavagge vandrar kropp och själ i takt.

1. 2.

Res med tåg Åk miljövänligt och boka tåg i tid så får du bättre pris. Förutom SJ och olika lokaltåg går även Inlandsbanan upp i norr. Du fortsätter oftast med buss från tåget till fjället. Sök resor på resrobot.se.

Rätt utrustad Välj plagg i ull och naturfiber som tencel. Syntet är slitstarkt men görs av olja och släpper ut mikroplaster vid tvätt. Köp hållbara tält och ryggsäckar. Eller hyr på fjällstationer och av butiker. Begagnat på utsidan.se.

Bo enkelt Mest naturnära med tält som värms upp av dig och ditt sällskap. Ett tåligt tält kan du ha hela livet. Eller gå med lätt packning till fjällstugor där gäster turas om att hämta vatten, ved och bära ut slask.

4. 5. 6.

Vårda naturen Ta med skräpet hem eller sopsortera i stugor och på fjällstationer. Värna allemansrätten och lämna inga spår. Gör inte upp eld på klippor som kan spricka eller på ris som tar eld. Stör inte renskötseln.

Ta en vilodag Vandring ger sinnesfrid och är ett skönt sätt att komma i form. Fjällturer kan ge fin gemenskap, med stunder vid lägerelden. Boka in en vilodag på turen så blir det ingen stress till tåget.

Grön ekonomi Tältare bor billigast. Lågt pris också i länsstyrelsens stugor och för medlem i Svenska turistföreningen. Du får pengar över till annat – som lokalodlad och ekologisk mat där hemma och kanske nya kängor. grus & guld · 1 /2019 grus & guld · 1/2019

Det krävs mer grönt i maten om tio miljarder ska bli mätta Ja, det går att producera tillräckligt med mat för att föda en världsbefolkning på tio miljarder människor. Men andelen vegetabilier måste öka och köttet minska. Det är två av slutsatserna i en forskningsrapport som i januari presenterades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Det är ett omfattande arbete som

– Vad vi väljer att lägga på tallriken ligger bakom Eat-Lancet-rapporten. är vårt viktigaste dagliga beslut, för Forskare inom hälsa, jordbruk vår optimize egen hälsa och för världen A healthy och diet should health, defined broad- runt as being aavstateomkring of complete and miljö har under flera årlyskannat oss.physical, Om vi mental inte gör rätt när well-being merely theså absence of disforskningsläget och satt social samman en and det not gäller maten kommer vi inte att Scientific fornå healthy diets are hållbarhetsmål based on helhetsbild som visar attease. dagens sys- targets kunna vare sig FNs the extensive literature on foods, dietary patterns tem för produktion och konsumtion eller Parisavtalets tvågradersmål. Men and health outcomes (see Table 1). av livsmedel inte är hållbart. å andra sidan har vi i maten vår kanske – Men nu har vi denna rapport, som största möjlighet att förbättra både plaför första gången i historien ger oss netens och människornas hälsoläge, ett ramverk, en vägvisare för hur vi ska sa Gunhild Stordalen, som också är bygga ett hållbart matsystem, förklara- grundare till stiftelsen Eat. Stockholm Resilience Center har varit de den norska läkaren och mataktivisten Gunhild Stordalen, när rapporten en aktiv och drivande part i arbetet. När rapporten presenterades var dess presenterades i Stockholm. tidigare chef Johan Rockström en av de medverkande. Han refererade då

et 1 thy Diets

vad Richard Horton, chefredaktör för The Lancet, sagt någon dag innan – att ”detta är den viktigaste vetenskapliga rapport som vi någonsin publicerat”. När chefredaktören för världens mest ansedda medicinska tidskrift uttalar sig på det viset så säger det något om vad vi åstadkommit i detta samarbete mellan olika forskningsdicipliner, menade Johan Rockström. Ett resultat av projektet är en omfattande lista med kostråd. Det handlar om att äta mer från växtriket och minska mängden rött kött (nöt, lamm och gris). Hundra gram per vecka är en lagom ranson, anser man – men anger också en flexibilitet att kunna dubbla mängden, för att underlätta anpassningen till olika regioners matkultur. – Köttet blir ett tillbehör på tallriken, inte huvudfokus. Man kan fortfarande äta fyra tallrikar per vecka med animaliskt protein, sa Johan Rockström. Minskad köttproduktion, till förmån för baljväxter, frukt, grönsaker och

gr ain s

Huvudpunkter för en hållbar mat-framtid ble

eta

eg yv ch tar

y Dair

food

Animal sourced prote

Pla

nt s

our ced

nt pla s

oil

Added sugars

ed rat atu

s Un

• Att förse en växande befolkning på 10 miljarder år 2050 med mat som är både hälsosam och hållbar kräver att vi ställer om vår kosthållning, förbättrar livsmedelsproduktionen och minskar matsvinnet.

• Att göra denna stora omställning kommer att kräva att konsumtionen av livsmedel som rött kött och socker minskar med ca 50 procent, medan konsumtion av nötter, frukt, grönsaker och baljväxter mer än fördubblas.

• Kostråden som presenteras i rapporten innebär cirka 35 procent kalorier från fullkorn och rotfrukter, protein huvudsakligen från växter - men även ungefär 14 g rött kött per dag och d pork mb anoch 500 g per dag av grönsaker frukt. Beef, la

• En sådan global omställning av kosten kan leda till stora hälsofördelar, vilket potentiellt kan avvärja 10,9-11,6 miljoner förtida dödsfall per år, enligt rapporten.

pro

tein

Poultry

34 34

grus & guld · 1/2019 grus & guld · 1 /2019

Eggs

Fish

omvärld

EAT-Lancet-rapporten utgår från att matsystemet är fossilfritt 2050.

nötter ska resultera i en minskad klimatbelastning från jordbruket, menar man. Hållbar odling av fisk och annan ”sjömat” är också tänkt att öka. – Om vi optimistiskt antar att alla som skrivit på Parisavtalet gör vad de lovat så kommer vi att ha ett fossilfritt matsystem 2050 och då kan jordbruket bli en kolsänka, sa Johan Rockström. – Om planeten blir en ”vinnare” så kommer också människor som lägger om sin kost att kunna bli det, tillade han. Halva världsbefolkningen lider av ohälsa relaterad till mat. Vi visar på sambandet mellan personlig hälsa och en frisk planet. Att satsa på hållbarhet är ett bidrag till jordens framtid. EAT-rapporten togs inte emot med

odelad uppskattning. Fjorton tunga debattörer – bland dem Anders Wijkman, Pella Thiel, Artur Granstedt och Stefan Edman – skrev i Dagens Nyhe-

ter att en global diet skulle ge förödande konsekvenser. Mycket större hänsyn måste tas till lokala matkulturer, menade man. Rapporten kritiserades även på flera andra punkter, som att man borde ha lagt större vikt vid hur maten produceras, att koldioxidutsläppen från fossila bränslen skulle ha räknats in i miljöbelastningen. – Rapportens beräkningar är gjorda så att rött kött framstår som mycket sämre än vad det är, eftersom man inte har räknat med koldioxidutsläppen från livsmedelssystemet utan bara utsläppen av metan och lustgas. Man har inte räknat med utsläpp från tillverkning av konstgödsel, maskiner, transporter, förpackningar, bevattning, kylkedjor och matlagning, säger Kravpionjären Gunnar Rundgren i en kommentar till Grus & Guld. – Man kan givetvis räkna på globala genomsnitt i pedagogiskt syfte, men

foto: hans månsson

att ha dem som underlag för kostråd eller för politik är helt förfelat. I själva verket borde vi verka för mer variation och en blomstrande regional gastronomi, menar han. forskarna bakom Eat-rapporten svarade på DN Debatt att man visst hade lämnat utrymme för flexibilitet gentemot lokala produktionsförutsättningar och ”i viss mån” kulturella normer. Koldioxidutsläpp hade man avstått från att inkludera i kalkylen, eftersom man utgått från antagandet att samhället kommer att ha ställt om till förnybara energikällor om 32 år. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, kommenterade via ordföranden Palle Borgström att rapporten talar till fördel för svenskt jordbruk, som redan är ”bland de bästa i världen när det gäller klimateffektiv produktion”. hans månsson

grus & guld · 1 /2019

Hoppsan! Sitter vi i samma båt? Likt ett enormt fartyg tuffar vi på. Tillväxten och ny teknik driver oss fram. En tjock vägg av förträngning separerar oss från det vi lever av, de ekologiska och geniala system som tagit en evighet att utveckla. Vi är mycket stolta över vårt flaggskepp och har en tilltro på att tillväxtmodellen löser allt och gör oss osänkbara. Det trots att fakta visar att det är ohållbart.

Passagerarna blir allt fler och alla vill konsumera mer. Insekterna, det ekologiska systemets motor blir färre. Det tar tid att ändra kurs för ett gigantiskt fartyg. Alla står vid rodret och styr sitt eget. Då alla drar åt sina egna håll ändras inte riktningen för den gemensamma båt som vi alla sitter på. Maktlöshet skapar stress.

Vi utmanar jordens egna system genom att på kort tid förbränna fossila bränslen som tagit en evighet att skapa. Vi gräver ur jordens resurser, formar om, konsumerar och sen slänger vi ut allt som osorterade sopor som tar jorden en ny evighet att få ordning på. Vi stressar och dödar det tunna skiktet av matjord med ”effektiva” odlingsmetoder som mikroorganismerna som skapar myllan inte tål.

Skål!

Greta-effekten är stark. Ekar över världen

grus & guld · 1 /2019

Andas in. Andas ut

Stress kan göra oss sjuka. Men stress gör oss också enormt starka och smarta. En naturlig överlevnadskraft som gjort att vi klarat problem förr. Alla paralleller med Titanic är naturligtvis rena tillfälligheter. text och bild

ulla granqvist

Forskarna larmar!

-Om vi girar två grader klarar vi det!

ug ran

is qv

Lyssna! Fatta!

Alla styr åt sitt eget håll. Ingen styr båten.

m il.co

Nej. Livbåtarna räcker inte till alla.

a gm t@

-Jag tror att isen hinner smälta. Ingen fara!

De som konsumerat minst drabbas först.

Nättroll sprider hat via ventilationssystemet

grus & guld · 1 /2019

kultur

Jämlikhet är bra för klimatet

Under vår tid som moderna människor här på jorden har vi levt med två helt skilda förhållningssätt till status och hierarkier: jägar- och samlarsamhällenas egalitära samvaro där man aktivt motarbetade enskildas maktambitioner och jordbrukarsamhällets mer hierarkiska, då människor kunde börja samla på sig rikedomar och makt ansamlades hos färre personer. Vi är fortfarande kapabla till båda. Det säger sig självt att det förstnämnda får oss att må bättre, ändå lever vi 38

grus & guld · 1 /2019

Foto: Hans Månsson

För tio år sedan presenterade de brittiska epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett i boken Jämlikhetsanden stora mängder data som visade på ojämlikhetens negativa effekter för vårt samhälle. I nya, och minst lika faktastinna, Den inre ojämlikheten ser de närmare på de psykologiska aspekterna av ojämlikhet och förklarar hur och varför den har så stark inverkan på oss som individer. Att leva i ett ojämlikt samhälle ökar risken för bland annat depression, antisocialt beteende, lågt samhällsengagemang, narcissism, egoism och förakt för andra. Människor i mer ojämlika samhällen är dessutom otrevligare mot sina medmänniskor och skryter mer. Den ökade osäkerhet detta leder till hos oss alla får många att försöka höja sin status genom konsumtion, vilket, påpekar de båda författarna, inte bara skadar miljön och klimatet. Att vara mer materialistisk kan bland annat kopplas till ökad ångest, missbruk och fördomsfullhet. I länder med större inkomstskillnader är hushållen till följd av ökat fokus på statuskonsumtion i genomsnitt också mer skuldsatta än i mer jämlika länder.

bok Den inre ojämlikheten Richard Wilkinson och Kate Pickett Karneval förlag 2018

Wilkinson/Picket radar upp argument för ekonomisk jämlikhet ger det mest harmoniska samhällsbygget.

i ett samhälle som i stor utsträckning bygger på det andra förhållningssättet. Wilkinson och Pickett menar att de flesta av oss måste acceptera att få det materiellt sämre om vi ska klara att leva inom planetens gränser, men att vi samtidigt kan få det socialt bättre om vi satsar på samarbete och jämlikhet. Några av deras förslag är ökad ekonomisk demokrati med mer

”Idag behöver världen, inför det tydliga hotet om global uppvärmning och katastrofala klimatförändringar, ett radikalt alternativ: en tydlig vision av ett samhälle som inte bara är miljömässigt hållbart utan dessutom grundat på förbättrad livskvalitet för den stora majoriteten. Först då kommer engagemanget för att skapa ett sådant samhälle att vakna till liv.” wilkinson/Pickett

i Den inre ojämlikheten

jämlik lönesättning, omfördelning genom skattepolitik och fler kooperativa och arbetarägda företag. De föreslår en logga för företag som arbetar ekonomiskt demokratiskt och hyllar också den svenska idén med löntagarfonder, utan att gå in exakt på hur nya sådana borde utformas. Wilkinson och Pickett har skrivit en bok som alla som vill ladda sig med argument för ekonomisk jämlikhet bör läsa. När Jämlikhetsanden kom ut för tio år sedan var ännu nyliberalismen en stigande stjärna och starka högerinstitutioner och -debattörer gjorde vad de kunde för att skjuta bokens siffror och resonemang i sank. Idag har utrymmet för kritik av

dessa doktriner vuxit och även institutioner som Världsbanken, Internationella valutafonden och OECD diskuterar problemen som följer med växande klyftor. Förhoppningsvis kan Den inre ojämlikheten fungera som ved i den debattbrasan under lång tid framöver. eva-lotta hultén

Är Donald Trump en rymdödla? Är USAs president den nya

världsordningens främste utmanare, är han dess marionett och nickedocka, eller är han i själva verket en rymdödla som ser till att andra sprattlar i hans manipulativa garn? Med den frågeställningen – som bara utgör en sammanfattning av olika spekulationer som förekommer inom konspirativa kretsar – avslutar Kent Werne sin ”resa genom underlandet”; en gedigen genomgång av konspirationsteoriernas historia och det konspirativa tänkandets psykologi.

Det är en imponerande

grävresa som Werne gjort, fram till den rubrikmässiga Trump-ödle-knorren. Han guidar både till skriftliga källor från olika epoker, till massmöten med karismatiska ledare och till de människor som tror på

ledarnas påståenden om dolda sanningar bakom offentliga lögndimmor. Werne förklarar bakgrunden till centrala begrepp och företeelser i det konspirativa tänkandets världsbild – ”Illuminati”, ”NWO” (den nya världsordningen), Sions vises protokoll, frimurarnas roll, Kennedymordet, 9/11 osv. Och han visar att människans benägenhet att söka konspirativt präglade förklaringar till stora händelser är långt ifrån ny. Franska revolutionen är bara ett exempel ur historien, där såväl filosofer som frimurare anklagades för att ha styrt och anstiftat upproret mot kyrka och kungamakt. Den stora skillnaden gentemot idag är framför Bok allt är en konspiration kent werne ordfront 2018

Vedbibel för spisägare Det är roligt med

allt tillkomsten av internet, där aparta och absurda idéer lätt kan spridas och globala gemenskaper byggas mellan individer som annars hade singlat runt i separata universa. Det herbarium av kvasiintellektuell undervegetation som Kent Werne sammanställt utifrån sitt botaniserande i floran av konspirationsteorier är kort sagt nyttig läsning för alla som vill förstå vad som händer i det politiska landskapet, i en tid när falska nyheter sprider förvirring, vetenskap ifrågasätts och populistiska rörelser skördar framgångar.

böcker som skrivs av entusiaster, experter, nördar – av någon som känner sitt ämne, är nyfiken på att ta reda på mer, och ogenerat grottar ner sig i detaljer. Elda i vedspis är en sådan bok. Här förmedlas kunskap både brett och djupt. Från skog till splintved, från öppen spis till kakelugn. Från eldstad till skorsten. Lättsamt skriven, vackert fotograferad. God att inta portionsvis – ja det finns förstås en gedigen receptavdelning också! hans månsson

Bok elda i vedspis peder edvinsson mattias Bardå (foto) pug förlag

hans månsson

Trumpismen måste bemötas konstruktivt Nej, han är inte ett undantag, en udda figur som råkat bli president av en tillfällighet. Tvärtom, Donald Trump är den ”klichéartade följden av [..... ] idéer och trender som borde ha stoppats för länge sedan”. Det konstaterar Naomi Klein i sin pocket, snabbt skriven på några månader; ovanligt för hennes del. Inte minst tillämpar

Trump den princip som Klein beskrev ingående i Chockdoktrinen: snabbt genomdriva förändringar i lägen av oordning och kaos. Och varför inte först bidra till att även skapa detta kaos. Med konkreta exempel från aktioner runt

om i världen visar Klein hur man kan bjuda motstånd. Men för att åstadkomma förändringar är det viktigt att ta ett steg vidare och formulera ett ja. Naomi Klein gör Bok nej är inte nog naomi klein ordfront 2018

i boken detta genom att avslutningsvis lyfta fram ett intressant projekt i hemlandet Kanada: The Leap Manifesto, som skapats via ett stort nätverkssamarbete och ställer upp en rad målsättningar för en nation baserad på omsorg om jorden och varandra. Skrivet för det landet, men lika tillämpbart var som helst i det rika väst. hans månsson

grus & guld · 1 /2019

Foto: Hans MĂĽnsson

grus & guld Âˇ 1 /2019

opinion

Sveriges agerande är betydelsefullt text

stefan edman

För femton år sedan gav den dåvarande S-regeringen i uppdrag till biologen och författaren Stefan Edman att utreda hållbarhetsfrågorna och föreslå åtgärder för att anpassa ekonomi och välfärd till planetens bärkraft. ”Om jag gjorde en liknande utredning idag skulle jag fokusera på mat och klimat”, skriver Stefan Edman i denna framåtblickande uppföljning.

Bilen, biffen, bostaden – hur gick det, och vad måste göras framöver? För snart femton år sedan kom min statliga enmansutredning från trycket, Bilen, biffen bostaden. Hållbara laster – smartare konsumtion (SOU 2005:51). Den var ett av Sveriges bidrag till diskussionen efter Johannesburg 2002, då det famösa Riomötet 1992 om miljö och hållbar utveckling utvärderades. I Johannesburg lovade Sverige och övriga nationer att ”därhemma” föreslå åtgärder som försöker anpassa ekonomi och välfärd till det vi bedömer vara Jordens bärkraft. Efter konsultation med ett stort antal experter, branschföreträdare och folkrörelser presenterade jag ett 60-tal förslag om hur Sverige kan och måste förändra konsumtion och därmed produktion i de tre sektorerna transporter,

mat och boende. Min utgångspunkt var att Sverige skulle bli mindre tärande på planetens resurser genom grön teknik och ”smartare” livsstil – ja, jag använde det uttrycket. När jag nu bläddrar i tidningsläggen ser jag hur förbluffande stort utrymme Bilen, biffen, bostaden fick i media. DN hade till exempel flera stora uppslag, radio och TV diskuterade åtgärderna. Själv kvistade jag runt i landet, höll föredrag och deltog i seminarier. Boken trycktes i överupplaga och användes på somliga håll i undervisningen på gymnasiet och högre utbildning. Och politikerna? Jo, regeringen tog till sig fler av förslagen och förde in dem i propositioner. Bland annat beslöt riksdagen att rekommendera kommunerna att anta strategier för att 30 procent av den offentliga konsumtionen av livs-

medel senast år 2010 skulle utgöras av ekologiska livsmedel. Annat gick inte vidare, till exempel mitt förslag – underbyggt av en ekonom jag samarbetade med – om att genom skatteväxling göra resurssnål ickemateriell konsumtion som till exempel kultur billigare än ”prylar”. Om jag idag fick uppdraget att göra en liknande statlig utredning skulle jag fokusera på områdena mat och klimat, de som i vid mening avgör mänsklighetens överlevnad på planeten och i grunden handlar om rättvisa, mänskliga rättigheter och fred. Klimatfrågan. Efter FNs klimatkonferenser i Paris och Katowice måste det tuffa arbetet nu börja med att höja och säkra ambitionsnivån i klimatarbetet på alla nivåer: globalt, nationellt, lokalt, grus & guld · 1 /2019

opinion

i företag och hushåll. 1,5-gradersmålet miljarder dollar per år, i Sverige med vårdas, för nuet och framtiden. Det kräver 45 procents minskade utsläpp 30 miljarder kronor. A propos Sverige: gäller också Sverige, där 600 000 hektar redan till 2030 och ett globalt netto- Riksdagens mål att till 2030 minska prima åker idag ligger för fäfot; orsaken nollutsläpp år 2050, alltså om bara en trafikens utsläpp av klimatgaser med är bland annat att vi importerar mer än generation. 70 procent kommer inte att nås såvi- 50 procent av nötköttet och 40 procent Den supereffektiva tekniken spe- da inte den årliga minskningstakten av fläsket. Plus en del andra livsmedel. lar därvid en helt avgörande roll. Den fyrdubblas, från 2 till 8 procent (källa: 2. Sveriges nationella självförsörjfysiska mobiliteten måste effektivise- Trafikverket) ningsgrad på baslivsmedel är den lägras och ännu snabbare än idag delvis sta i EU. Vi är oerhört sårbara. Och vårt ersättas av videokonferenser, det inter- Överflödskonsumtionen måste stäv- jordbruk är i detta stycke ohållbart, till nationella flygets exempellösa expan- jas. Idag vet vi det vi inte visste för fem- 90 procent beroende av fossila råvaror. sion måste brytas. Förnybar energi och ton år sedan – att vår svenska genom 3. Svenska baslivsmedel måste bli förelektrifiering samt nya lättare mate- snittskonsumtion måste ner till en tred- stahandsval för oss konsumenter; råvarial måste in i fordonsparrukvalitet, djurvälfärd och ken (globalt har världen ca ”Hur kan en sund värdeförskjutning ske, miljöanpassning håller ge5 miljarder fordon, jämför nerellt mycket hög klass där kultur, andlighet och gemenskap (även om mer måste göras, Sverige med 4,8 miljoner). exempelvis vad gäller kemisSystem måste skapas för skänker större upplevd livsmening ka bekämpningsmedel). återvinning av de sällsynSvenskt nötkött är per ta jordartsmetaller som är än materiell överkonsumtion?” kilo EUs klimatsmartaste kärnan i sol- och vindkraft, elfordon och annan elektronik. En jedel av dagens nivå om Sverige skall (eftersom cirka 90 procent av fodret proknäckfråga är hur den moderna fos- kunna bidra till att uppnå 2-gradersmå- duceras på gården eller nära. Källa: FAO) 4. Sveriges rikaste biologiska mångsiltörstiga livsmedelsproduktionen ska let. Annars äts den effektiva teknikens klimatvinster upp; den globala medel- fald har utvecklats i odlingslandskapet kunna ställas om. klassens glupande materiella aptit är och kan bara bevaras och utvecklas om Men det räcker inte att minska ut- en ödesfråga i klimatpolitiken (rebound- det finns bönder och betesdjur – vilket släppen radikalt, koldioxid som redan effekten). En fråga är hur en sund värde- förutsätter att vi konsumenter köper finns i atmosfären måste också ”sugas förskjutning kan ske, där kultur, andlig- svensk basmat även om den är något ut” och lagras i jordens inre; det kräver het och gemenskap skänker större upp- dyrare (på grund av god djurvälfärd och förfining av den nya så kallade BECCS- levd livsmening än materiell överkon- miljö). 5. Bioråvaror som ersätter klimatstötekniken. Mer trä i husbyggnation på sumtion. Det är så att säga den inre klibekostnad av betong, effektivare skogs- matstrategin, ”hjärtats omställning”. rande oljeprodukter – drivmedel, plast skötsel (samtidigt som den biologiska För det behöver vi hjälp av beteendeve- med mera – utvinns ur svenska åkrar mångfalden värnas!) tare, filosofer, teologer. I ”Biffen bilen och i svensk skog. 6. En hållbar landsbygdsutveckling Marknadens spelregler måste radi- bostaden”, lade jag flera förslag. med öppna landskap, jobb och rättvis kalt förändras, bland annat med omfattande skatteväxling, en global koldioxMatfrågan. I ”Bilen, biffen, bostaden” välfärd förutsätter delvis att lantbruk idskatt och vassare styrmedel överlag. modell 2019 skulle jag fortsätta plädera och livsmedelsföretag kan överleva och Bara så blir det dyrare att slösa, släppa för en stark satsning på svensk livsme- utvecklas. Världen står inför en ofattbart tuff utut och skita ner – och påtagligt lönsamt delsproduktion och dito konsumtion. maning. Hur Sverige agerar är inte beatt spela den nya ”gröna matchen” med Av minst sex skäl: jordens resurser. Kol och olja är i dag på 1. Den globala livsmedelsekvationen tydelselöst. Tvärtom borde vi, med ödtok för billiga; fossila råvaror subven- kan bara lösas om all befintlig och po- mjukhet, ta på oss ledartröjan och skapa tioneras dessutom globalt med 400 tentiellt odlingsbar mark bevaras och en fossilfri, solidarisk välfärdsnation. grus & guld · 1 /2019

d? ä tr a ll a r fö n e g o sk te in u d r e S

Det är snårigt i försäkringsskogen, vi vet. Villkor hit och självrisker dit. Det är mycket att tänka på när man ska välja försäkring. En sak som särskiljer oss från nästan alla andra försäkringsbolag är att vi har miljösmarta försäkringar märkta med Bra Miljöval och att vi ständigt arbetar mot en grönare vardag. Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar. Hitta rätt direkt i försäkringsskogen, bli miljösmart med oss! Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

www.watercircles.se/jak

010-4900 999 i samarbete med

Årsstämma 2019 Kallelse till JAK Medlemsbanks årsstämma 2019 Alla medlemmar kallas härmed till ordinarie föreningsstämma den 13–14 april 2019 i Skövdes Kulturhus, Trädgårdsgatan 9 i Skövde. Stämman inleds lördag 13 april kl. 11:00 med registrering och fika. Förhandlingarna börjar kl. 13:00 och stämman ajourneras för dagen ca kl. 18:00. Stämman återupptas sedan söndag 14 april kl. 09:00 och avslutas ca kl. 12:00. Vid stämman kommer flera stadgeändringar att behandlas. Stadgeändring av § 7 Insatser handlar i huvudsak om att förtydliga processen vid återbetalning av medlemsinsatser. Stadgeändring av § 5 Medlemskap handlar i huvudsak om att precisera skäl för uteslutning

ur föreningen samt de villkor som ska uppfyllas för medlemskap. Därtill kommer en stadgeändring att behandlas som syftar till att ändra stadgarna utifrån den dom i Patent- och marknadsdomstolen som vid vite förbjuder föreningen att kalla sig en räntefri bank eller använda ordet lånekostnad istället för ränta. Med anledning av ett uppdrag från årsstämman 2017 föreslås en stadgeändring av § 15 Ärenden på ordinarie föreningsstämma. Med anledning av ett uppdrag från årsstämman 2018 föreslås en stadgeändring av § 2 Ändamål och verksamhet. Därtill läggs ett antal övriga ändringsförslag fram i syfte att förenkla och förtydliga föreningens stadgar och reglemente.

STÄMMOHANDLINGAR

Stämmohandlingarna skickas ut per post eller e-post till alla som anmäler deltagande samt till övriga medlemmar som så önskar och meddelar detta till e-post: jak@jak.se eller ring tel. 0500-46 45 00. Glöm inte att uppge din postadress eller e-postadress.

ANMÄLAN

Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: jak@jak.se eller ring tel. 0500-46 45 00, uppge om du vill ha stämmohandlingarns skickade till dig per post eller via e-post. Meddela även om du behöver någon form av teknisk hjälp på stämman samt om du har någon allergi.

Dagordning för JAK Medlemsbanks årsstämma 2019 1. Val av mötesordförande, två justerare och två eller fler rösträknare 2. Anmälan av protokollförare och övrigt presidium 3. Föreningsstämmans behöriga utlysande 4. Upprättande av röstlängd 5. Fastställande av dagordning och arbetsordning för stämman 6. Val av valberedningsgrupp/nomineringskommitté 7. Valberedningens nomineringar till styrelseledamöter och övriga förtroendevalda 8. Rapportering med anledning av föregående års stämmo uppdrag 8.1. Styrelsens rapport 8.2. Valberedningens rapport 8.3. Etikrådets rapport 9. 10. 11. 12. 13. 14.

44 44

Styrelsens årsredovisning Revisorernas berättelser Fastställande av resultat- och balansräkning Beslut med anledning av föreningens överskott eller under skott enligt den fastställda balansräkningen Beslut angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören Behandling av styrelsens propositioner 14.1 Beslut om stadgeändring av § 7 Insatser 14.2 Beslut om stadgeändring av § 5 Medlemskap 14.3 Beslut om stadgeändring utifrån dom i Patent- och marknadsdomstolen

grus & guld · 1/2019 grus & guld · 1 /2019

14.4 Beslut om stadgeändringar av § 15 Ärende på ordinarie föreningsstämma 14.5 Beslut om stadgeändring av § 2 Ändamål och verksamhet 14.6 Övriga stadge- och reglementesändringar 15. Behandling av förslag från valberedningen 15.1. Beslut om ändringar i etikrådets uppdragsbeskrivning 16. Behandling av inkomna motioner 17. Styrelsens redogörelse för budget för det kommande verksamhetsåret 18. Fastställande av medlemsavgift för det kommande verk samhetsåret 19. Beslut 0m antalet styrelseledamöter och övriga förtroendevalda 20. Val av ordförande för styrelsen 21. Val av styrelseledamöter 22. Val av revisorer och suppleanter för dessa 23. Val av ledamöter i etikrådet, varav en sammankallande 24. Val av ledamöter i valberedningen, varav en samman kallande 25. Övriga frågor Varmt välkommen till JAK Medlemsbanks stämma 2019! Monjia Manai Sonnius Styrelsens ordförande

REDAKTÖR: HANNA BLOMQVIST hanna.blomqvist@jak.se

Praktisk information årsstämma 2019

Resa och logi

Föreningen ersätter kostnader för resa och logi i efterhand enligt följande. Logi ersätts upp till ett maxbelopp per natt för alla som haft en logikostnad. Hur stor ersättningen blir avgörs av hur många som deltar och ansöker om ersättning. Resa ersätts utöver ett visst belopp för alla, under förutsättning att resa skett med tåg 2 klass eller buss. Resa med bil ersätts endast om de allmänna kommunikationerna inte varit tillfredsställande. Kvitton i original för logi och resor ska vara föreningen tillhanda senast två veckor efter stämman. Styrelsen beslutar om kostnadsutjämning och utbetalning av ersättning i efterskott.

Fullmakter

Om du inte har möjlighet att närvara, kan du låta dig företrädas av ett ombud, som ska medföra en fullmakt i original. Observera att ett ombud enligt stadgarna har rätt att företräda en (1) fysisk person som är medlem och en (1) juridisk person (t.ex. en förening eller ett företag) som är medlem.

Varje medlem som fyllt 16 år och betalat grundinsats har rösträtt på stämman. I det fall förmyndare för omyndig medlem bedömer att den omyndige kan företräda sig själv, kan en fullmakt lämnas till denne och ska medföras i original. Observera att personbevis på den omyndige ska uppvisas där det framgår vem eller vilka som är förmyndare. Ställföreträdare för en juridisk person som är medlem har rätt att

Logitips Quality Hotel Prisma Skövde, tel 0500-48 80 00. Beställ gärna så tidigt som möjligt och glöm inte att uppge bokningskod – JAKs årsstämma – för att få avtalad rabatt. Ni kan också be om att bli sammanförda i flerbäddsrum.

Övriga logitips är:

Hotell Majoren, 0500-41 06 10 Hotell Skövde, 0500-41 06 45 Scandic, 0500-74 50 00, Skövde Vandrarhem, 0500-48 17 18.

rösta för denna utan fullmakt på stämman. Observera att rollen som ställföreträdare måste styrkas med t.ex. vidimerad kopia av protokoll som utvisar teckningsrätten eller vidimerad kopia på registerutdrag från Bolagsverket. Dokumenten får inte vara äldre än 1 år. Om flera personer är ställföreträdare gemensamt behöver samtliga närvara eller ett protokoll visas upp som visar att den närvarande har givits rätt att ensam företräda den juridiska personen vid den här stämman. Begränsningen av antalet fullmakter gäller inte ställföreträdarskap och enligt föreningslagen behöver en sådan företrädare inte vara personlig medlem i JAK Medlemsbank.

Blanketter för fullmakter till årsstämman finns att ladda ner på: www.jak.se/stamma

Anmäl deltagande i stämman snarast till e-post: jak@jak.se eller ring tel. 0500-46 45 00. Meddela då om du behöver någon form av teknisk hjälp på stämman samt eventuella allergier.

grus & guld · 1 /2019

information från jaK Foto: NIKL A S BJÖRLING

VD HAR ORDET

”... vi är en god bit på väg, men inte framme än.” Året 2018 blev ett år som till stor del fylldes av en omfattande intern rannsakan för JAK Medlemsbank. Ett år då vi vågade erkänna att vi inte arbetade på det sätt vi ville, att vi inte nådde våra mål. Med detta som grund gav vi oss in på en omfattande transformationsresa, för att göra om och för att göra rätt. Målet, att öka medlemsnyttan och samtidigt verka för en hållbar utveckling för människa, miljö och ekonomi. När vi går in i 2018 har jag innehaft min position i sex månader. Under den tiden har vi genomfört en minutiös rekonstruktion av bankens ekonomiska organisation. Med fyra år av negativa resultat bakom oss måste vi nu visa att vår affärsmodell står sig; att vi affärsmässigt klarar av att bedriva idéburen bankverksamhet samtidigt som vi lever upp till såväl regulatoriska krav som krav från våra medlemmar. Att vi för 2018 visar svarta siffror

på sista raden ser jag som ett kvitto på att vi har kommit en god bit på vägen i detta arbete. Men vi är inte framme än. Med en ekonomi i balans kunde jag under året fatta ett avgörande beslut i syfte att framtidssäkra medlemsbankens verksamhet och den långsiktiga medlemsnyttan. I september månad ingicks avtal med den danska banksystemleverantören SDC. SDC:s affärsmodell bygger på samverkan och de flesta av deras kunder har valt att gå in som delägare i företaget, vilket även vi kommer att göra. Som delägare kommer vi kunna påverka kommande satsningar i banksystemet. Övergången till det nya systemet planeras till maj 2019. Ytterligare ett väsentligt arbete som påbörjades under året avser hur vi ska kommunicera vad vi som medlemsbank står för och hur vi vill verka i samhället. Som tudelad visionär och pragmatiker ligger dessa frågor mig varmt om hjärtat. Det är här jag känner att

mitt brinnande engagemang för vår medlemsbank har sitt rotfäste. Under arbetet har vi varsamt sovrat oss igenom organisationens historia, stött och blött femtiotre år av drömmar. Vissa förverkligade, andra fortfarande i sitt idéstadie. Arbetet kommer kulminera i mitten av 2019, då vi lanserar en ny hemsida med en ny grafisk profil. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare och engagerade medlemmar för ett enastående år. Utan er hade vi aldrig varit där vi är i dag. Med tillförsikt. Vänliga hälsningar Johan Thelander, vd

Återbetalning av låneinsatser Så snart Finansinspektionen lämnat besked kommer detta meddelas i våra kanaler. Anmäl dig gärna till vårt kvartalsvisa nyhetsbrev som är riktat till berörda medlemmar på:

jak.se/låneinsatser

Prognos för återgång till normalläge Vår nuvarande bedömning är att det kan komma att ta 4-5 år innan vi återgått till ett normalläge och helt arbetat bort den extra väntetiden. Enligt nuvarande prognos ska alla 46

grus & guld · 1 /2019

som i dag väntar på sin låneinsats ha återfått denna 2020. Efter tillstånd från Finansinspektionen återbetalas låneinsatserna i tur och ordning där den som väntat längst återfår insatsen först. Ovan angivna tidpunkter är prognoser, återbetalningen kan komma att ske tidigare eller senare beroende på en rad faktorer. ”Det är ett beklagligt besked, samtidigt anser vi att det är vårt ansvar att vara öppna och transparenta med de prognoser vi arbetar efter. I och med att det hela tiden tillkommer nya låntagare som slutamorterat sina lån

så byggs kön på. För att återgå till normalläge behöver vi därför återbetala större belopp varje år”, förklarar Johan Thelander, vd på JAK Medlemsbank.

Hur vet jag om min låneinsats finns med i ansökan? Denna ansökan gäller endast lån som slutbetalades under juni– november 2015.

viktigt meddelande

Autogiro in till JAK-konton upphör

I samband med att vi byter banksystem, kommer vår tjänst för stående autogiroöverföringar, även kallad ”autodragning” till ditt konto på JAK att upphöra. I april 2019, i samband med att vi byter banksystem, kommer vår tjänst för stående autogiroöverföringar till ditt konto hos JAK att upphöra. Du kommer istället att behöva lägga upp en stående överföring från din andra bank så snart som möjligt.

Vad behöver jag göra? Gå in på din andra banks internetbank och gå igenom de aktiva autogiron du har som går till dina JAK-konton. Ersätt respektive autogiro med en stående överföring till aktuellt konto hos JAK, avsluta sedan dina autogiron till JAK. Denna förändring omfattar både autogiro för sparande och lån.

Hur lägger jag upp stående överföringar? Det skiljer sig mellan bankerna hur en stående överföring läggs upp. Därför hänvisar vi till din andra banks hemsida och kundtjänst. När du lägger upp den nya överföringen ha beloppet på överföringen och ditt kontonummer hos JAK tillgängligt. Alla konton hos oss börjar med 9670, som är vårt clearingnummer. Gör detta så snart som möjligt för att undvika onödiga påminnelseavgifter vid låneaviseringar.

Resan mot ett nytt banksystem Vi ber om ursäkt för det merarbete det kommer innebära för dig. Vi vill samtidigt passa på och påminna om

att i och med bytet av banksystem kommer vi ha möjlighet att erbjuda fler och bättre banktjänster framöver. Systembytet är en förutsättning för att kunna fortsätta utveckla JAK Medlemsbank. Läs mer på nästa uppslag om hur vägen mot systembytet går.

Överför någon annan pengar till ditt JAK-konto? Glöm inte att meddela förändringen till dem som för över pengar till ditt bankkonto via autogiro.

Om du har ytterligare frågor kontakta medlemsservice på: jak@jak.se eller 0500-46 45 00

grus & guld · 1 /2019

information från jaK #JAGÄRJAK

Effektiv support med Kundo

”JAK är fritt från ocker och har medlemsnytta som främsta drivkraft.” Foto: HANNA BLOMQVIST

För att JAK Medlemsbank ska bli ännu bättre på att finnas tillgängliga för våra medlemmar så har vi sedan december 2018 ett nytt serviceverktyg som heter Kundo. Med hjälp av Kundos smarta lösningar för mail och forum hoppas vi utveckla vår medlemsservice under 2019 och framåt. Har du frågor om JAK och vår verksamhet så hittar du svar och har möjligheten att ställa dina egna frågor i vårt forum. Vi svarar under vardagar 9:30 till 15:00.

Besök: forum.jak.se

Medlemsannonser nu på jak.se Sedan januari 2019 publiceras

inte längre medlemsannonserna i grus & Guld utan på jak.se/medlemannonser. Vi uppdaterar med nya annonser en gång i månaden. Annonserna ligger sedan publicerade i tre månader. Vill du annonsera? Skicka in din annons till jak@jak.se. Max antal tecken med mellanslag är 150 stycken. Besök: Jak.se/medlemannonser

Svara på frågor om Kundkännedom! Det du behöver göra för att hjälpa oss är att logga in på din internetbank och svara på några frågor. Banker måste enligt lag ha information om sina kunder för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Vi uppskattar att du hjälper oss med detta så snabbt som möjligt!

grus & guld · 11/2019 /2019

Gustav har varit medlem i JAK Medlemsbank i cirka 6 år och bor i Göteborg. På stämman 2018 valdes han även in som förtroendevald i föreningens valberedning. Hej Gustav, vem är du? Jag är utbildad fysiker och arbetar som statistiker och datautvecklare. Jag har länge varit aktiv i Fri programvarurörelsen i Göteborg, vilket är en samling av människor som intresserar sig för användandet av fria datorprogram. Varför är du medlem i JAK? Jag gick med i JAK för ungefär sex år sen för att jag tror på det lokala och en nära demokrati. Att organisera sig demokratiskt är förutsättningen för att upprätthålla hållbarhet i samhället utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska förutsättningar. Jag gick också med för att JAK är fritt från ocker och har medlemsnytta som främsta drivkraft. Vad betyder JAK för dig? Att vara medlem i JAK är ett sätt för mig att få utlopp för min solidariska drivkraft och syn på demokrati.

Vilken roll har du i JAK? Jag är förtroendevald som revisor i JAK Göteborgs lokalavdelning. Vid årsstämman blev jag även invald i valberedningen riks. Där hoppas jag kunna bidra i och med att jag också i min professionella roll har arbetat med rekrytering och är van vid kompetensbedömningar. Vad tror du om JAKs framtid som folkrörelse? Jag tror starkt på JAK, allt finns ju redan! Vi har både verksamheten och banken som står redo för omställning när den kommer. Det finns en bred förståelse för att tillsammans hitta en lösning på bankproblemet. I JAK finns även ideellt aktiva medlemmar som kan propagera utåt. Den här treenigheten innebär nytta för JAK, då folkbildningen blir mer effektiv av bankverksamheten och vice versa. Den utåtriktade verksamheten drar till sig fler medlemmar och sprider information om JAK. Till sist, Gustav, hur skulle du kortfattat beskriva JAK? En idéburen demokratisk bankverksamhet.

Louise Clausen

RESAN MOT SDC

”Det är det största projektet inom banken på flera år…” I två dagar fick personalen utbildning och möjlighet att arbeta i det nya systemet. Nu väntar en period av intensivt arbete under våren för samtliga medarbetare.

Foto: eMMA LUSTIG

I februari åkte medarbetare från alla avdelningar i banken till SDCs lokaler utanför Köpenhamn på workshop inför bytet av banksystem som blir klart under 2019.

”Det är det största projektet inom banken på flera år och är en nödvändig åtgärd för att framtidssäkra JAK för kommande generationer”, menar Johan Thelander. ”Vi hoppas att vi har medlemmarnas stöd och förståelse under övergångsperioden och även att många nya medlemmar kommer att upptäcka JAK framöver”, avslutar han.

Även du som är medlem kommer att påverkas av bytet. Vi har tagit fram en informationssida på jak.se/sdc där det står om de kommande förändringarna. Sidan uppdateras löpande under våren.

Håll dig uppdaterad inför bytet: jak.se/sdc Medarbetare från alla avdelningar i banken besökte SDCs lokaler i februari 2019.

Emma Lustig ny ställföreträdande vd på JAK Emma har arbetat hos JAK Medlemsbank sedan

Foto: erica r ang

Styrelsen har den 25 januari utsett Emma Lustig som ställföreträdande vd på JAK Medlemsbank. 2014 och är insatt i organisationen genom sitt arbete som personalansvarig, stabschef och sekreterare i styrelsen.

I och med utnämningen går Emma nu in som suppleant i JAK Medlemsbanks styrelse.

grus & guld · 1 /2019

återblick

Guldkorn från förr I och med detta nummer av inleds det tjugonde utgivningsåret av Grus & Guld. Tidningen ”föddes” år 2000, då medlemstidningen Räntefri bytte namn och fick ny form. I snart tjugo år har tidningen – ofta som föregångare – bevakat frågor kring ekonomisk, ekologisk och social rättvisa och hållbarhet. Se här intill några nedslag i det förflutna – fem, tio och femton år tillbaka.

2004

Kreativa bybor som ”tar saken i egna händer” är ett återkommande tema i Grus & Guld. I Trönö blev nedläggningen av deltidsbrandkåren den tändande gnistan. Sedan bildades eget brandvärn, det startades en bygdetidning, öppnades bygdekonto i JAK – ja, det togs en rad både privata och gemensamma initiativ. Satsningen på affären var nog bland det viktigaste.

2009

Den globala finanskrisen var högaktuell vid den här tiden. Grus & Guld frågade i nr 1 fyra ”alternativa” ekonomer om orsaker, hur man bör agera för att slippa kriserna och hur ett bättre system kunde se ut. Som alltid när ämnet är krångligt gjorde Ulla Granqvist en helt genial illustration.

Webbsida

Facebook

Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

grus & guld · 1 /2019

2014

Inte en förening, men en förgrening – det blev svaret när en grupp människor i Värends Nöbbele söder om Växjö sökte lösningar på problemet med ständigt minskad service på landsbygden. Inom ramen för ”förgreningen” ska man kunna ge och få hjälp, efter behov, på en rad områden. I Grus & Guld nr 1 för fem år sedan beskrevs detta nya sätt att stärka en lokal ekonomi.

Nummer 2/2019 i brevlådan och på nätet 13 juni Manusstopp för insändare den 10 maj Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning (grusoguld.se/e-tidning)

grus & guld · nr 1 2019 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 1 · 2019

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 59 kr

Kulturbygd i brytningstid

basinkomst · elbilsmeta ller · fjällvandr ing · klimatvälfärd

Krönika

vibeke olsson

Uppgradera gamla dygder En god vän i en medelstor svensk stad har

Samtidigt finns det något som skaver. Ett långt yrkesliv med medelinkomst räcker alltså inte för att köpa en bostad om man nu skulle vilja eller behöva det. Annie Lööf har ställt marknadshyror i nyproduktion som villkor för stödet till Stefan Löwen. Dessa hyror är redan extremt höga, så skillnaden kanske inte blir så stor i praktiken. Men signalen är tydlig; vanligt folk ska inte efterfråga bostäder. Så vart ska vi ta vägen? Parallellt med den groteska bostadsmarknaden pågår utarmningen av landsbygden.

Det behövs inget långt yrkesliv för att köpa ett hus i Ådalen eller Västerbottens inland. Vackra hus från förra sekelskiftet och bekväma 70- och 80-talsvillor slumpas bort. På 80-talet fanns ett lyxigt, glassigt

heminredningsmagasin. Min mamma och jag brukade raljera över dess skamlösa lyx. Idag finns otaliga sådana magasin. Det är herrgårdar och jättelika etagevåningar som gäller. Ett torp i Västergötland, en trea i Rinkeby eller ett radhus i Ånge göre sig icke besvär. Det känns som att överklassens livsstil smugit sig på oss som norm. Få har råd med ett sådant liv, men det är detta vi matas med. Bygg pool och jättelika trädäck, anlita Rut-tjänst till mingelpartyt, du kan knappt se ett recept på havregrynsgröt utan att vintips medföljer. Hur blev det så här? För inte så länge sedan identifierade sig medelklassen till största delen med den väletablerade arbetarklassen. Kanske är detta en frukt av den nyliberala råindividualismen. Det blir allt mer ont om resurser i samhällsbärande verksamhet – medan privatkonsumtionen ångar på, till skada för klimatet. Vi behöver uppgradera gamla dygder som förnöjsamhet och skötsamhet. Vi behöver påminna oss om att det vi verkligen längtar efter är delaktighet och sammanhang, varaktig bekräftelse, inte femtio ”gilla” på ”fejan”.

”Det vi verkligen längtar efter är delaktighet.”

Foto: caroline andersson

bott i samma hyreshus i flera decennier. Plötsligt ville hyresvärden, som ägt huset i tiders tider, sälja. Den nye ägaren visade sig inte vilja satsa på långsiktig förvaltning. Han ville sälja till en bostadsrättsförening. Under några turbulenta veckor bildades föreningen, grannarna delades upp i för och emot, efter känt mönster från storstäderna. Det unga ambitiösa kinesiska paret ville köpa två lägenheter! Så kom kallduschen. Nästan ingen fick lån. Det indiska paret med arbete på högskolan fick inget lån. Vår goda vän som är pensionär efter ett långt yrkesliv med medelinkomst fick inget lån, inte ens om hennes särbo gick med. Så var det med det, och vår goda vän blev oerhört lättad. Den nye hyresvärden fick allt masa sig till att ta hand om huset. Händelsen i vår närhet visar på de nya tuffare lånevillkoren från bankerna. Vi är många som välkomnar detta. Allt för länge har generösa lån skopats ut och bostadspriser rakat i höjden. Det måste sättas stopp för denna farliga utveckling – och vår goda vän drog, som sagt, en lättnadens suck.

vibeke olsson falk författare grus & guld · 1 /2019

B Bildkommentar: Sara Granér

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

posttidning