Grus & Guld nr 3/21 by Grus & Guld

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 3 2021 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 3 · 2021

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

KALLELSE TILL JAKs EXTRAST ÄMMA

Investeringar ger levande vuollerim Klimatet kräver mer än bränslebyte Oro i spåren av italiensk nötboom

Gör podd om tillväxt

Hannes vill få fler att tala ekonomi Fantasi · Thomas Piketty · Kolfinansiering · ·Budgetmat It-utsläpp · Nettonoll · Konspirationstro boktips

Tack för att du är medlem! Tillsammans äger vi en bank som verkar för en hållbar värld

Innehåll

”Byta bränsle räcker inte”

Arne Müller om behovet av mer medveten samhällsplanering i klimatomställningen – och varför det inte sker i högre utsträckning. · 40

grus & guld · 3/2021

Foto: Simona Sbrilli

nötboom. Effekterna av den ökade hasselnötsodlingen i Italien skapar

Klimatkrisen ökar skulden

Många fattiga länder, som bidragit minst till den globala upphettningen men som drabbas värst, kämpar även med allt tyngre skuldbördor. · 10

Olika syn på verkligheten I pandemins spår har en våg av konspirationstro sköljt över världen. Kent Werne har tittat närmare på utvecklingen. · 34

oro. Nu vill fler se ekologiska planteringar – som hos Mario Profili.

Foto: Johanna Lundeberg

KALLELSE TILL JAKs EXTRAST ÄMMA

dessutom:

s 43

omvärld

lu st ra ti on :h an na bl om qv

Oxfam varnar för markbrist ifall nettonollmål blir en ursäkt för att inte göra reella utsläppsminskningar. · 9

is t

omvärldsanalys

Investerar lokalt I Vuollerim håller invånarna bygden och fjällkorna levande.· 12 Foto: dan lepp

Tips:

DIGITALISERA KLIMATSMART

Ekonomipoddare Hannes Anagrius vill att fler ska förstå och diskutera ekonomi. · 6

Så kan du minska ditt digitala koldioxidavtryck.

Ylva Lundqvist Fridh skriver om konsekvenserna av det ojämlika ekologiska utbytet i dagens globala ekonomi. · 11

omvärld Forskare efterlyser nya klimatscenarion som inte förutsätter att rika ekonomier måste fortsätta att växa. · 8

krönika David Jonstad presenterar programförslaget Trädgårdsakuten, ett mer osminkat komplement till Mandelmanns. · 51

kultur Kryp upp i soffan med en bra bok i höst – Grus & Guld tipsar om några aktuella titlar att läsa. · 39 grus & guld · 3/2021

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlemsavgiften för JAK-medlemmar. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Ansvarig utgivare: Lena Eriksson Åshuvud

Grafisk form: ETC Kommunikation Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

foto: marcus nil sson

Redaktör: Karin Backström Mejl: grusoguld@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Medarbetare i detta nummer

Lösnummer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Tryck: V-tab, Vimmerby. Upplaga: ca 20 000 ex Omslag: Hannes Anagrius gör Tillväxtparadigmet. Foto: Dan Lepp (färgen på Hannes t-shirt har ändrats för att rubriken ska synas)

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

grus & guld · 3/2021

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är journalist från Umeå, som skrivit flera böcker om naturresurser, miljö, regionala klyftor och klimatomställning. Elbilen och jakten på metallerna och Smutsiga miljarder – den svenska gruvboomens baksida är några. På sidan 40 skriver han om möjligheterna med medveten samhällsplanering och effektivare resurshushållning.

Ylva Lundkvist Fridh är ekonomhistoriker med mångårigt engagemang för en samhällsnyttig finansmarknad. Idag är hon vd för Mikrofonden, organisationsutvecklare på de arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation – och aktiv i flera projekt hemma i Stjärnsund. Läs hennes analys om det ojämlika ekologiska utbytet i världen på sidan 11.

Madeleine Johansson är frilansjournalist med fokus på miljö, klimat, jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati. Hennes texter syns ofta i tidningen Syre, där hon även är helgredaktör. Hemma är en blandning av Göteborg och Viterbo i Italien, alldeles intill den plats där hasselnötsodlingarna som hon berättar om på sidan 22 breder ut sig.

Foto: privat

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Arne Müller

foto: Privat

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. Artiklar representerar inte nödvändigtvis JAK Medlemsbanks åsikter.

är frilansjournalist, bosatt i Täby, som gärna berättar historier från förr och från människors vardagsliv. Hon trivs bäst i naturen, och paddlar gärna i Bohuslän eller springer bland skog och fjäll i Norrbotten. Läs hennes reportage på sidan 12 om hur invånarna i Vuollerim samarbetar för bygdens – och fjällkornas – bästa.

foto: Erl and Segerstedt

Adressfrågor/e-tidning: Medlemsservice (nås bäst via meddelande i Internetbanken) Telefon: 0500-46 45 00

Johanna Lundeberg

välkommen

redaktören:

Uppe i det blå

Att sätta stopp i tid Jag har just ätit en hel påse godis. Jag

skulle bara ta en bit, men så blev det en till. Och en till… Till slut var det inte ens gott. Och nu vill jag inte ens tänka på godis. Mitt tillfälliga sötsug får förhoppningsvis inga allvarligare konsekvenser. Men själva fenomenet, att inte kunna sätta stopp även när det vore det bästa, återkommer i mer förödande sammanhang. I italienska Tuscia planteras fler och fler hasselbuskar, eftersom ett globalt företag vill sälja mer och mer nötkräm. Hasselnötsodlingarna brer nu ut sig till den grad att både biologisk mångfald, vatten och landskap hotas (sid 22). Likaså ökar efterfrågan på metaller starkt. Utvinningen kräver stora ingrepp i miljön, om det ens är fysiskt möjligt att utvinna de mängder prognosmakarna ser behov av framöver (sid 40). Samtidigt finns det motbilder. I Tuscia ökar intresset för alternativa sätt att odla, producera och bedriva handel.

Och när det gäller metallerna finns många exempel på hur bättre planering och hushållning skulle kunna minska efterfrågan. Trots detta fortgår den ständiga strävan

efter mer och mer. Arne Müller förklarar det med att ökad produktion ofta är vägen till en hög avkastning på kapitalet. – Bilindustrin vill sälja fler bilar, oavsett

Fast det finns som bekant alternativa

modeller. I Vuollerim har invånarna investerat både pengar, tid och engagemang i hela sju bygdebolag – utan krav på annan avkastning än räddade fjällkor och ett levande närområde (sid 12). Precis som i JAK Medlemsbank drivs företagandet där av andra motiv än att dela ut vinst till aktieägare. Hannes Anagrius, detta nummers inspiratör, har startat en podd om tillväxt eftersom han tror att det är omöjligt att lösa vår tids akuta kriser utan att ställa om det ekonomiska systemet (sid 6). Det är mycket vi måste sätta stopp för i tid.

Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

”Trots detta fortgår den ständiga strävan efter mer och mer”

drivmedel. Stålindustrin kan tänka sig att producera stål med vätgas, men det ska helst vara lika mycket eller mer än tidigare, skriver han på sidan 40.

Två av världens rikaste män har nu upplevt tyngdlösheten i rymden. Bara under pandemin har den enes förmögenhet fördubblats, och även om han bjöd alla jordens invånare på covidvaccin skulle han fortfarande vara rikare än innan corona. Ojämlikheten har nått stratosfäriska nivåer. Uträkning: Oxfam

Rikare nationer måste agera snabbare och göra mer för att ge stöd åt länder som redan lider av höga temperaturer. 2021 måste bli året då världen byter kurs – vår hälsa hänger på det” Ledare, publicerad i 200 vetenskapliga hälsotidskrifter, september 2021.

Kom igen, banker! Nettonollutsläpp till 2050 lyder löftet från 20 av Europas 25 största banker. Men ännu saknas konkreta planer för hur åtagandet ska nås, och ingen har hittills åtagit sig att helt sluta finansiera fossila bränslen. Källa: An analysis of the climate and biodiversity practices of Europe’s largest banks, ShareAction, 2021 grus & guld · 3/2021

grus & guld · 3/2021

inspiratör

Tillväxtpoddare Hannes Anagrius Du gör en podcast om vårt ekonomiska system – varför det? – Jag tror det är omöjligt att lösa vår tids akuta kriser om vi inte ställer om det ekonomiska systemet. Därför vill jag att fler ska förstå och diskutera ekonomi. Det talas mycket om hur klimathotet ska mötas på individuell och politisk nivå, men när det kommer till det ekonomiska området har ekonomer fått ensamrätt att uttala sig – och teorierna de grundar sina resonemang på utgår från ofta ganska orealistiska antaganden. Hur ser du på ekonomisk tillväxt? – På global nivå har vi inte lyckats bryta sambanden mellan å ena sidan BNP-tillväxt och å andra sidan utsläpp, energi eller resursanvändning. Ska planeten kunna fortsätta försörja oss måste vi sluta att hela tiden ta mer av naturens kapital och förstöra klimatet, därför tror jag inte tillväxt kan vara drivkraften. Däremot behöver vi ju utveckling och ekonomin behöver förändras hela tiden. Många saker behöver växa, men andra behöver minska. – Om ekonomin inte ständigt krävde ökade volymer kunde vi i stället sträva efter sådant som får oss att må bättre. Kravet på tillväxt gör att vi stressas och pressas att köpa saker vi inte egentligen behöver. Fortsätter vi med samma tillväxttakt som nu kommer ekonomin vara fyra gånger så stor på 2050-talet samtidigt som koldioxidutsläppen måste upphöra. Det är en omöjlighet. Vilken är den mest spännande gäst du haft i podden? – Det är många…en är klimatforskaren Kevin Andersson som nästan matematiskt visade att det inte går att klara klimatomställningen utan att de rikaste som släpper ut mest tar största ansvaret för utsläppsminskningarna.

text

karin backström foto

dan lepp

Namn

Hannes Anagrius

Ålder 32 år

Yrke

Ekonomhistoriker med master i social och ekologisk resiliens. Politisk sekreterare.

Gör

Driver Tillväxtparadigmet – en podcast om vårt ekonomiska system, globala kriser och alternativa lösningar i samarbete med det tillväxtkritiska nätverket Steg 3. Cirka 17 000 lyssningar hittills LÄS MER: www.tillvaxtparadigmet.se

grus & guld · 3/2021

omvärld

Forskare efterlyser nya klimatscenarion foto: Chris LeBoutillier/Unspl a sh

I stället för att slå i folk blå dunster om grön tillväxt behöver v i inleda en grundläggande omvandling till ett rättvist samhälle med ett mycket mindre ekologiskt fotavtryck.” Gunnar Rundgren i Svenska Dagbladet, 12 augusti 2021

Många redo göra mer för planeten – Människor vet att vi tar enorma risker. De vill att regeringar ska göra mer, och är själva redo att göra detsamma. Det säger Owen Gaffney, ansvarig för en undersökning som visar att 73 procent av befolkningen i G20-länderna tror att världen närmar sig brytpunkter för ekosystemet med oåterkalleliga dominoeffekter. Hela 83 procent är redo att göra mer för att skydda och återställa våra globala allmänningar – och 74 procent vill se en ekonomi som prioriterar människa och natur framför vinst. Källa: The Global Commons Survey, Global Commons Alliance, 2021

Ett steg närmare global bolagsskatt Finansministrarna i världens största ekonomier (G20) har tagit ställning för en global bolagsskatt på minst 15 procent. Syftet är att förhindra stora företag från att etablera sig där skattesatsen är lägst. Den föreslagna skatten förväntas öka de globala skatteintäkterna med motsvarande 1 300 miljarder kronor per år. Den genomsnittliga bolagsskatten i världen ligger strax under 24 procent, och många hade hoppats på förslag om en högre miniminivå. 8

grus & guld · 3/2021

Ett minskat energibehov behöver inte leda till sämre välfärd, menar en grupp forskare.

Den senaste rapporten från FNs klimatpanel understryker allvaret i klimatkrisen. Nu behövs nya scenarion som går bortom antagandet att rika länders ekonomier måste fortsätta växa, menar forskare. Bortom tillväxten Den senaste sam-

manställningen av forskningsläget från FNs klimatpanel är skrämmande tydlig: De pågående klimatförändringarna saknar motstycke på tusentals eller hundratusentals år. För att inte möjligheterna att begränsa uppvärmningen till 1,5 – eller till och med 2 grader – ska gå oss ur händerna behövs både kraftiga och mycket snabba utsläppsminskningar. Nu menar en internationell forskargrupp att de scenarion som används i klimatarbetet behöver uppdateras – eller bytas ut. Anledningen är att de bygger på antagandet att även rika länders ekonomier måste fortsätta växa. I vissa scenarion (så kallade Shared Socioeconomic Pathways) förutsätts till exempel redan en måttligt avstannad BNP-tillväxt leda till problem som försvårar utsläppsminskningar. Men så behöver det inte vara, påpekar gruppen i den vetenskapliga tidskriften Nature Energy. Om klimatmodelleringen även beaktade hur välfärd kan skapas utan ökande

produktion och konsumtion så skulle fler politiska handlingsalternativ kunna synliggöras, menar de. Idag bygger de vedertagna klimat

scenariona på att den ekonomiska tillväxten ska kunna frikopplas från utsläpp av växthusgaser och att nya tekniker ska kunna fånga in och lagra koldioxid. Men varken det ena eller det andra har ännu visat sig fungera i stor skala. – Rakt på sak: sättet att ta sig an problemet kanske inte räcker för att lösa krisen vi står inför, säger Jason Hickel vid London School of Economics, en av forskarna bakom artikeln. En mindre riskfylld väg skulle vara att minska energibehovet. Och där visar studier inom forskningsfältet post growth (bortom tillväxten) hur ett gott liv kan uppnås med betydligt lägre energiåtgång än idag. I sin artikel pekar forskarna på en rad möjliga åtgärder. Ökad livslängd för produkter, medveten stadsplanering, minskat svinn, satsningar på allmän välfärd och kortare arbetstid är bara några. – Om vi fördelar ekonomins resultat mer rättvist kan vi säkerställa ett gott liv för alla utan att plundra planeten mer, säger Jason Hickel.

Karin Backström

Läs mer: Urgent need for post-growth climate mitigation scenarios, Nature Energy 6, 2021

foto: Dennis Wegewijs/Shut terstock

Maten hotas ifall fortsatta utsläpp ska kompenseras med trädplantering, visar ny rapport.

Oxfam varnar för nettonoll Allt fler regeringar och företag lovar att uppnå nettonollutsläpp. Men det lilla ordet ”netto” kan ställa till problem, inte minst för matförsörjningen. Det visar Oxfam i en ny rapport Nettonollutsläpp Hittills har över

120 stater och hundratals stora företag lovat att uppnå nettonollutsläpp till år 2050. Det betyder inte att alla deras utsläpp ska upphöra då, men att det som återstår på olika sätt ska kompenseras. Det kan till exempel ske med hjälp av nya tekniska lösningar eller genom att lagra koldioxid i skog och mark. – Att binda kol i naturen är en viktig del i den mix av åtgärder som krävs för att hejda uppvärmningen, men metoden måste användas med större försiktighet. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med mark för att förverkliga alla nuvarande planer. Risken är att de i stället leder till än mer hunger, illegala markanspråk och människorättsbrott, samtidigt som de blir ett alibi för fortsätta föroreningar, säger Nafkote Dabi på Oxfam International i ett pressmeddelande. I en ny rapport har hjälporganisa-

tionen räknat på hur mycket mark som krävs ifall alla planerade negativa

utsläpp skulle förverkligas med landbaserade metoder, till exempel trädplantering. Resultatet är nedslående: En yta motsvarande fem Indien, eller lika mycket som all jordbruksmark på planeten. Dessutom varnar organisationen för att den ökade konkurrensen om mark en skulle leda till 80 procent högre matpriser. Enbart nettonoll-planerna från fyra av världens stora energibolag skulle kräva mark motsvarande två Stor britannien. Och om hela energisektorn skulle anta liknande mål behövs land motsvarande en tredjedel av världens jordbruksmark, enligt Oxfam. – Nettonoll låter fint, men det är höjden av dårskap ifall övertro på trädplantering och oprövad teknik får ersätta verklig omställning. Vi ser ju redan de förödande konsekvenserna av att utsläppsminskningarna inte skett i tid, säger Nafkote Dabi. I sin rapport skriver Oxfam att fokus nu främst måste ligga på reella utsläppsminskningar, och att metoder som används för klimatkompensation både måste ge mat och klimatfördelar – som till exempel skogsjordbruk och regenerativa odlingsmetoder.

Karin Backström

Läs mer: Tightening the net: the implications of net zero climate targets for land and food equity, Oxfam, 2021

Svårare förhindra grön omställning Energibolag som bedriver klimatskadlig verksamhet i EU ska inte längre kunna stämma stater som gör deras investeringar olönsamma. Det kan bli följden sedan EU-domstolen slagit fast att tvistelösnings mekanismen i det så kallade energistadgefördraget är oförenlig med EU-rätten. Tidigare i år krävdes den holländska regeringen på skadestånd efter beslutet att avveckla all kolkraft till 2030. Flera röster hörs nu för att den begäran måste avslås och att EU helt ska lämna energi stadgefördraget.

Klimatfrågan tas till domstol I flera länder i Europa har unga stämt stater för bristande klimatåtgärder. Det mest uppmärksammade fallet har utspelat sig i Nederländerna där klimatnätverket Urgenda stämde regeringen – och vann. Nu förbereder även en grupp svenska ungdomar och jurister en stämning av staten. Deras utgångspunkt är att Sverige inte gjort tillräckligt, och därmed äventyrar barns och ungas framtid. Till stöd åberopar de bland annat barnkonventionen. Läs mer: @auroramalet på sociala medier

procent av vinsten, eller motsvarande 236 miljarder kronor, bokför Europas 36 största banker i skatteparadis. Källa: www.taxobservatory.eu grus & guld · 3/2021

omvärld

foto: ja zell a /Pix abay

Den senaste tiden har ett nytt begrepp dykt upp i diskussionen om klimatfinansiering för låginkomstländer: debt for climate swaps. De innebär att fordringsägare gör en skuld mindre kostsam, till exempel genom avskrivning eller lägre ränta. I gengäld åtar sig det skuldsatta landet att göra klimatinvesteringar, till exempel skydda skog eller stänga kolgruvor. Inför FNs klimatkonferens i november har Internationella valutafonden och Världsbanken aviserat en modell för att möjliggöra ett bredare genomslag för idén. Kritiska röster har bland annat varnat för att nödvändig övervakning av avtalen kräver ökad byråkrati, och att debt for climate swaps blir ytterligare ett sätt för kreditgivare att styra fattiga länders prioriteringar. Förespråkare ser ett sätt att både bidra till stärkta klimatåtgärder i utvecklingsländer och göra skuldavskrivningar mer attraktiva.

av 120 låg- och mellan inkomstländer har svårigheter att betala sina skulder. 20 har allvarliga betalningsproblem. källa: UNDP, 2021

grus & guld · 3/2021

foto: AFP/T T

Byta skulder mot naturvård

När orkanen Maria drog in över den lilla ön Dominica i Karibien förstördes enorma värden över en natt, vilket fick till följd att statsskulden ökade kraftigt.

Klimat- och skuldkris förvärrar varandra Skuldkrisen och klimatkrisen förstärker varandra i en negativ spiral. I klimatförändringarnas spår ökar flera fattiga länders skuldbörda. Klimat och skuld Många av de

fattiga länder som har bidragit minst till den globala upphettningen, men som drabbas värst av den, kämpar även med tunga skuldbördor. Inte minst nu i coronakrisen. Pengar som skulle behövas för såväl välfärd som klimatåtgärder går i stället till räntor och amorteringar. Och när orkaner, torka eller översvämningar slår till blir nya lån nödvändiga. Ofta till en allt högre ränta eftersom fordringsägarna i de rika länderna ser stora risker med utlåning till länder vars sårbarhet ökar i takt med den globala upphettningen. – Klimatkrisen och skuldkrisen förstärker varandra i en ond spiral som måste brytas, säger Jerome Phelps på brittiska Jubilee Debt Campaign. Han tar den karibiska ö-staten Dominica som exempel. För några år sedan orsakade orkanen Maria i princip total förödelse. Värden motsvarande 226 procent av landets BNP (värdet av den samlade ekonomiska aktiviteten) förstördes på tolv timmar. – Det finns ingen global katastrof-

fond som täcker sådant, utan statsskulden ökade kraftigt som en direkt följd av orkanen. – Samtidigt står små ö-nationer under utveckling bara för 0,2 procent av världens koldioxidutsläpp. Jerome Phelps påpekar att de mest

klimatutsatta ländernas ekonomier även är mer känsliga för extremväder på grund av det starka beroendet av enstaka exportgrödor sedan kolonialtiden. Och inte nog med att pengar som skulle behövas för allt från sjukvård till vallar och vindkraftverk går till skuldbetalningar. Det finns även exempel där privata kreditgivare krävt att nya gas- och oljefyndigheter ska utvinnas för att öka ett lands återbetalningsförmåga, berättar han. Ett sådant exempel är Surinam. – Vi behöver storskaliga skuldavskrivningar. Och de rika länderna måste stå för sina åtaganden om klimatstöd till låginkomstländer och ge det i form av bidrag, inte lån. Detta är en knäckfråga för att FNs klimatkonferens i Glasgow i november ska lyckas, säger han.

Karin Backström

Fotnot: Jerome Phelps var en av talarna på webbinariet Debt and the climate crisis: a perfect storm (finns på Youtube)

foto: privat

”Det var mitt livs mest spännande resa, men något skavde” omvärldsanalys fter gymnasiet sommarjobbade jag som brevbärare. Pengarna jag skrapade ihop räckte till en flygbiljett till Centralamerika och ett halvår av volontärarbete och backpackande. Det var mitt livs mest spännande resa, men det fanns något som skavde. Jag som var uppvuxen under relativt enkla förhållanden, hade plötsligt förvandlats någon slags rik drottning som kunde spendera månader på att roa mig. Förvandlingen hade skett genom att jag tog mig till ett fattigt land. Att bo på vandrarhem och äta på restaurang i Guatemala kostade ungefär en tiondel av vad detsamma hade kost at i Sverige. Om jag kunde spendera två månader som brevbärare i Sverige för att sedan roa mig i Centralamerika i ett halvår, så betydde det att en centralamerikansk brevbärare kanske behövde arbeta tio gånger så länge (20 månader!) för att få ihop samma belopp. Med de pengarna skulle hon bara kunna köpa en tiondel så många restaurangmåltider och nätter på vandrarhem i Sverige. Att få den orättvisan så tydligt förkroppsligad skapade skamkänslor hos mig. Det växte också en skepsis mot hela det globala ekonomiska systemet. Det faktum att pengar har olika värde och representerar olika många arbetade timmar i olika länder är givetvis något som vi i den rika delen av världen utnyttjar varje gång vi handlar importvaror.

ylva lundkvist fridh är jag några år senare läste internationell ekonomi vid Uppsala uni versitet så låg allt fokus på fördelarna med internationell handel. David Ricardos teori om kompara tiva fördelar från 1800-talet – att alla länder skulle tjäna på specialisering och export – var fortfarande grunden för undervisningen. För att hitta kritiska perspektiv som bekräftade mina upplevelser i Guatemala fick jag leta utanför kurslitteraturen. En som fors kat om det ojämlika utbytet i den inter nationella handeln är Alf Hornborg, professor i humanekologi. Hans fokus ligger inte på det monetära utbytet, utan på fysiska aspekter av hur nuvarande handelsmönster är en förlängning av tidigare koloniala praktiker. Forskningen inom teorin om ojämlikt ekologiskt utbyte har bland annat visat att den globala handeln mellan syd (Afrika, Asien, Sydamerika) och nord (Europa och Nordamerika) innebär en stor nettoöverföring av såväl energi, råvaror, organiskt material, närings ämnen som arbetade timmar från fattiga till rika länder. ag frågade mig vad det innebär för mig som relativt rik väster länning om jag inte längre vill vara med och upprätthålla ett system som utnyttjar mina fattigare kusiners underbetalda arbetstid och som förstör deras jordar? Kan jag på något

vis bli allierad i kampen för ett mer jämlikt och ekologiskt hållbart utbyte? Jag landade i att jag själv måste bli producent av mina egna basbehov – odla mat helt enkelt! Och arbeta för en mer lokaliserad ekonomi. Som självhushållare blir man dock snabbt varse att många delar de nyliberala nationalekonomernas syn på handel: man blir anklagad för att vara protektionist och förstöra fattiga länd ers möjlighet till ökat välstånd. Men av de småbrukare och rättviserörelser jag träffade i Centralamerika fick jag lära mig att de kämpade för matsuveränitet – rätten att producera för egna lokala behov samt makt och inflytande över hela kedjan i produktionen. tt dagens globala eko nomi skulle skapa rättvisa är en illusion. Så länge den bygger på ett ojämlikt ekologiskt utbyte så är det bara frågan om en modernare form av kolonialism som döljs av långa avstånd och olika valutor.

ylva Lundkvist fridh Skribent, VD, organisationsutvecklare grus & guld · 3/2021

I Vuollerim slår invånarna vakt om den utrotningshotade fjällkon. Antalet fjällkor har minskat kraftigt de senaste 150 åren. 12

grus & guld · 3/2021

Räddade kor bakom ostsuccé

När fjällkorna räddades från slakt blev det starten för ett nytt, lokalt hantverksmejeri. Nu samarbetar flera bygdebolag kring småskalig ostproduktion med kornas bästa i åtanke. I Vuollerim investerar invånarna både tid, pengar och engagemang för att hålla bygden levande. TEXT & Foto Johanna Lundeberg

grus & guld · 3/2021

Gabriella Lönngren tillsammans med korna på Vuollerim gård. De flesta av dem går ute i hagen året om. 14

grus & guld · 3/2021

å Vuollerim gård, fyra mil söder om Jokkmokk, har Gabriella Lönngren just klarat av morgonens mjölkning. Nu kliar hon den två månader gamla tjurkalven Gustu bakom öronen medan vi omringas av fler nyfikna kor och kalvar. De flesta går ute dygnet runt, året runt. Gården har 90 hektar arrenderad mark till sitt förfogande. En kilometer härifrån väntar Agnes Otterbech tillsammans med Lena Jonsson på att det senaste dygnets mjölk ska levereras till traktens mejeri. Fyra år tidigare, år 2017, är läget annorlunda. Konkursen hotar för dåvarande bolag, och invånare i Vuollerim blir oroliga att korna ska gå till slakt. Det vore en katastrof både för

dem som värnar om ett öppet landskap och för fjällkorna som ras. De senaste 150 åren har antalet fjällkor sjunkit från 400 000 till 600 registrerade mjölkande kor, och rasen är utrotningshotad. Tillsammans diskuterar engagerade invånare vad som kan göras. I Vuollerim finns en anda av entreprenörskap, trots att såväl antalet verksamheter som invånare har sjunkit sedan Porsi kraftverk på 1960-talet byggdes invid Lule älv. I dag är de bofasta drygt 600 personer, men med en framtidstro som håller bygden levande och välkomnande både för dem som bor här och för besökare. – Jag skulle säga att det är hela byn som är bra. Här finns inte bara ett fåtal engagerade, utan det är många som gör bra saker tillsammans. Vi måste hjälpas åt för att det

Lena Jonsson och Agnes Otterbech väntar på att det senaste dygnets mjölk ska levereras till traktens mejeri.

ska fungera. Det är det som gör att det är så roligt, både när det gäller verksamheterna och rent privat, säger Gabriella Lönngren.

pengar – och det visar sig snart att det också innebär andra kvaliteter. – Mjölken skvalpar runt och påverkas under

Våren 2018 köper Bidra ideell förening

”Här finns inte bara ett fåtal engagerade, utan många gör bra saker tillsammans”

hela konkursboet och kan fortsätta driften av Vuollerim gård. Korna har räddats och Mathantverket Vuollerim, som experimenterar med lokala råvaror och smaker, har redan börjat färdigställa ett mejeri mitt i centrum. Tidigare har det funnits ett mejeri i Skabram, strax norr om Jokkmokk. Att satsa på ett mejeri i Vuollerim betyder att man nu slipper de långa transporterna från gården. En tio mil lång tur- och returresa för att leverera ungefär 350 liter mjölk kunde aldrig bli lönsam, vare sig i tid eller

transporten, och med den korta väg vi har nu blir det en skonsam hantering av mjölken, man kan säga att den blir mer hel. Det täta samarbetet mellan gård och mejeri gör det också lätt för mig att ge feedback. Jag smakar alltid på mjölken och mäter ph-värdet. Om det grus & guld · 3/2021

någon gång skulle finnas en förändring kan jag återkoppla direkt, förklarar Agnes Otterbech och räcker över en sked. Smaken för tankarna till sommarängar och till riktigt lyxig vaniljglass. Det känns nästan

”Smaken för tankarna till sommarängar och till riktigt lyxig vaniljglass” overkligt att några droppar mjölk kan smaka så gott. Iskall mjölk är också det som serveras i champagneglas när mejeriet invigs i maj 2018. Alla som vill får ta med varsin sax för att Det är lite glesare än vanligt på osthyllorna gemensamt klippa bandet. En viktig symbohos Mathantverket lisk handling för att visa att här är alla välkomVuollerim. När hotell och restauranger öppnat na, att mejeriet är en investering för bygden. Vuollerim gård drivs som ideell förening efter pandemin har efterfrågan ökat. med näringslivsgren, vilket innebär att den är 16

grus & guld · 3/2021

registrerad för moms. Mathantverket Vuollerim drivs som aktiebolag, men vinsten återinvesteras i verksamheten och bygden i stället för att delas ut till aktieägarna. Båda är olika former av bygdebolag, verksamheter som ska komma trakten till godo. I Vuollerim finns i dag sju bygdebolag, där

det första skapades 1999 för att driva bygghandel på orten. När ortens gästgiveri var till salu år 2006 fanns en oro för att det skulle bli uppköpt av verksamheter som inte ville driva det året runt eller locka hit turister, till exempel en bärplockarfirma eller en sluten verksamhet. Man beslöt sig då för att sondera intresset bland byns invånare och satte målet att få in ett kapital på 200 000 kronor. På en vecka hade lokalbefolkningen investerat 700 000 kronor i den hotell- och restaurangverksamhet som än i dag finns kvar och

Lena Jonsson visar lagret med ostar. De lagras på hyllor av gran, producerade av lokala, ideella krafter.

Innan mjölken kan bli ost ska ph-värdet mätas. Om ystarna upptäcker någon förändring i mjölkens smak kan de snabbt ge feedback till gården.

som sedan starten både har växt och blivit en viktig samlingsplats för invånarna. Det har blivit allt vanligare att föreningar vill driva sin verksamhet som aktiebolag, och då i bolagsformen aktiebolag med särskild vinstudelningsbegränsning, SVB. I Vuollerim var de tidiga med idén. – Då var det något nytt, och vi hade många diskussioner med Bolagsverket. Vi fick ägna mycket tid åt att förklara att främsta syftet med aktiebolaget inte var att dela ut vinst till aktieägarna, och det var inte helt lätt att få gehör, minns Louise Kramnäs Larsson, engagerad i både gästgiveriet och Vuollerim gård. I dag har Mathantverket cirka 50 aktie

ägare, men snart kan de bli fler. I höst ska ytterligare 200 aktier i en nyemission göra det möjligt för fler att investera för att stötta bygden. I bolagsordningen finns dock inskri-

vet att ingen får äga mer än 24 procent av aktierna, detta för att undvika en huvudman. Att det har varit rätt väg att gå för bygden är alla jag pratar med övertygade om. Det har bidragit till en vi-känsla och till att människor vill ställa upp när det behövs. – Bygdebolagen har betytt mycket inte bara för bygden, utan för hela regionen. De har lett till att det har blivit mer aktivitet här och att det finns en levande by att komma till. Och det spelar ingen roll om man äger en aktie eller femtio aktier, alla behandlas lika, säger Louise Kramnäs Larsson. – Man vet att ingen stoppar vinsten i egen ficka, utan att den kommer bygden till godo. Då är det roligt att jobba, även ideellt, inflikar Agnes Otterbech. Delar av verksamheten bygger på ideella krafter, och därför betyder ett lokalt engagemang mycket. Därutöver är en bra bank-

Vuollerim gård Vuollerim gård är Jokkmokks kommuns enda kvarvarande heltidslantbruk och en av få mjölkgårdar i Sverige med endast fjällkor i besättningen. Här finns 80–90 djur av rasen fjällko, varav 40 mjölkkor. Vuollerim gård drivs sedan juni 2018 av Bidra ideell förening. Gården levererar också mjölk till Norrmejerier. grus & guld · 3/2021

Älv och skog är vanliga inslag i Jokkmokks kommun. Louise Kramnäs Larsson med Vuollerimselet i bakgrunden.

Mathantverket Vuollerim Mathantverket Vuollerim är Sveriges nordligaste mejeri. Mejeriverksamheten har bedrivits sedan maj 2018, och varje år tillverkas cirka 5 000 kilo ost, såväl hårdost som färskost och kaffeost. Mejeriet erbjuder också mjölk på flaska samt yoghurt, fil och kvarg. 18

grus & guld · 3/2021

kontakt, som förstår vad det innebär att vara ett bygdebolag och som är intresserad av att verksamheten ska fungera, mycket värd. För Mathantverket Vuollerim har det till exempel inneburit att de hos en långivare har fått boka upp ett större lån och sedan har möjlighet att plocka ut lite av det i taget. Men också de olika bolagen är beroende av varandra. Vuollerim gård och Mathantverket drivs fristående från varandra, men Louise Kramnäs Larsson kallar det för en teamworksymbios. Fjällkorna hade aldrig kunnat räddas om det inte fanns ett lokalt mejeri, och mejeriet hade inte kunnat starta om inte korna hade fått bli kvar på gården. Gemensamt för båda verksamheterna är också viljan att inspirera och få fler att upptäcka vikten av ett öppet, levande landskap. Gården erbjuder den som vill att symboliskt adoptera en ko, en idé som flera lokala företag har anammat. På

personal- och kundaktiviteter kan de servera den lokalproducerade osten och berätta om just sin ko, något som ytterligare ökar intresset för det lokala. Och från mejeriets nyöppnade kafé och butik kan den som är nyfiken genom ett fönster följa ystningen för att se vad som skapas och vilken betydelse den lokala livsmedelsproduktionen har.

”Hårdosten Gärda är flaggskeppet som snart blev prisbelönad”

Berättelsen om de räddade fjällkorna och

mejeriets utveckling kan låta som en saga. Men de små tårarna i Agnes Otterbechs ögonvrår skvallrar om att mycket hårt arbete ligger bakom utvecklingen. Hon blir fortfarande rörd när hon berättar hur de tillsammans har kämpat, hur de sista tillstånden för att kunna ta emot besökare i fiket kom på plats den 18 juni i år. Dagen efter tog de emot den första busslasten med resenärer från Inlandsbanan.

På några timmar har ostmassan formats till en rund hårdost. Agnes Otterbech är fortfarande, efter alla ostar hon ystat, förtjust över att se resultatet.

grus & guld · 3/2021

Ett glas vitt för tankarna till blomstrande sommarängar och vaniljglass.

Gabriella Lönngren tillsammans med tjurkalven Gustu.

– Det är så fantastiskt att den idé vi har trott på har blivit verklighet, och den betyder så mycket för så många. Den här sommardagen ska 350 liter mjölk

”Berättelsen om de räddade fjällkorna kan låta som en saga” bli ost. Till varje kilo ost går det åt ungefär 8,5 liter mjölk, och på några timmar förvandlas den till en kesoliknande, seg och gnisslande ostmassa. Agnes Otterbech lägger den i formar av olika storlek, och efter någon timme har massan förvandlats till runda ostar som hon vant vänder med ett förtjust leende. – Jag har gjort det så många gånger, men blir fortfarande lite förvånad att det har blivit 20

grus & guld · 3/2021

en ost, varje gång, säger hon. Så småningom ska ostarna bäras ner till saltbaden i källaren och därefter lagras på hyllor av gran, ”eftersom det är bästa träslaget för att lagra ost”, snickrade av ideella, lokala krafter. Minst nio månader ska de ligga, men ibland, när efterfrågan är mindre och det finns tid, kan det bli ännu längre. Här ligger rad efter rad med runda ostar. Men Lena Jonsson säger att det är färre än vanligt, att lagret behöver fyllas på. Pandemin har påverkat såtillvida att när hotell och restauranger öppnade igen så ökade också efterfrågan på ost till såväl frukostbord som ostbricka. I hagen kallar Gabriella Lönngren på varje

ko med dess namn. Här finns Gärda, Rosa och Sota, som alla har fått ge namn till Mathantverkets ostar. När mejeriet öppnade sin verksamhet i Vuollerim kunde de inte

använda samma recept som använts i det tidigare mejeriet i Skabram. Mjölken kom visserligen från samma kor, men vatten från annan brunn påverkade smaken, vilket skulle ha gett osten en annan karaktär. I stället bestämde de sig för att börja från början och göra en helt ny svensk hantverksost. De letade i gamla svenska recept efter grynpipiga hårdostar, gick ystningskurser och pratade med andra gårdsmejerister för att hitta formen på den egna hårdosten gjord på fjällkomjölk. – Problemet är att den måste lagras, så vi kunde inte veta hur den skulle smaka förrän det gått nio–tio månader. Mycket kunskap, erfarenhet, experimenterande, glädje och jävlar anamma ligger bakom framtagandet av Gärda, säger Agnes Otterbech. Hårdosten Gärda är flaggskeppet som snart blev prisbelönad i en internationell osttävling,

World Cheese Award, med brons i klassen nytillkomna hårdostar. Än så länge säljs ostarna emellertid bara inom Sverige, med utgångspunkt i Vuollerim och i de rekoringar som ligger inom en radie av 30 mil. Därifrån har de

Asta och Finlina (på bilden) är några av fjällkorna i Vuollerim. Andra är Gärda, Rosa och Sota – som även fått ostar uppkallade efter sig.

”Vi vill först se till att korna är säkrade och inspirera andra” spridit sig vidare till fler delar av landet, men frågan hur mycket mer verksamheten kan växa är egentligen inte väsentlig. Ingen av dem menar att det är vad de främst eftersträvar. – Att växa internationellt är inte ett mål i sig, utan vi vill först se till att korna är säkrade och att vi kan inspirera andra. Visst växer vi, men vi gör det härifrån, från vår bygd, säger Agnes Otterbech.

grus & guld · 3/2021

Det största italienska odlingsområdet för hasselnötter ligger i Tuscia, på en höjd som ger ett perfekt klimat för hasselnötsbusken. 22

grus & guld · 3/2021

Nötboom väcker oro

Hasselnöt är ingrediens i en av världens mest sålda bredbara krämer. Men den ökande odlingen ställer till problem i italienska Tuscia. Bekämpningsmedel rinner ut i sjöar, mark utarmas och landskapet förändras. Nu höjs allt fler röster för ett annat sätt att odla. TEXT Madeleine Johansson foTo Simona Sbrilli

grus & guld · 3/2021

Foto: Marie Ange Holmgren- Sylvain

Mario Profili minskar behovet av bekämpningsmedel genom att odla flera olika växter. Då härmar man naturen, och naturen är perfekt, säger han. 24

grus & guld · 3/2021

ario Profili lyfter upp lite av den bördiga, mörka jorden under hasselnötsbuskarna. Den är täckt av grön vegetation, ett tydligt tecken på att den här odlingen inte har behandlats med bekämpningsmedlet glyfosat. – I många konventionella odlingar är marken under buskarna bar och ljus. Ingenting växer där, säger han. Han är åtminstone femte generationens jordbrukare i sin familj. Och traditionen att odla ekologiskt går långt tillbaka. Marios farfar nappade aldrig riktigt på det industriella sättet att odla som växte fram under 50- och 60-talet med storskalighet och bekämpningsmedel som motto. Så när gården i slutet av 80-talet gick över till att bli en av de första

eko-certifierade gårdarna i Italien var steget egentligen inte så långt. Även om ekologisk odling länge varit självklart för familjen Profili så har det inte varit det för den stora majoriteten lantbrukare. Sedan tiden efter andra världskriget har den intensiva formen av jordbruk fått allt större fäste här, liksom i övriga Italien och världen. Även historien bakom den globala storsäl-

jaren Nutella, företaget Ferreros mest kända produkt, börjar vid andra världskrigets slut. På grund av bristen på kakao i Europa uppfann konditorn Pietro Ferrero en ny produkt där han ersatte en del av kakaon med hasselnötter. Det blev snabbt en succé – och vi känner till utvecklingen. I takt med den ökade efterfrågan på nötkräm har Italien blivit världens näst största producent av hasselnötter (med 12 procent

Foto: Mario Profili

– Så vitt jag vet så är inte smaken annorlunda i ekologisk nötkräm, säger Famiano Crucianelli, som ser flera risker med konventionell odling. Foto: Valerio Muscell a

av den totala mängden, ett rejält steg efter Turkiet, som producerar 70 procent). Det särdeles största italienska odlingsområdet ligger just här i Tuscia, i gränstrakterna mellan Lazio, Umbrien och Toscana, med kullar på en höjd som ger ett perfekt klimat för hasselnötsbusken. Dessa buskar, som kan bli höga som träd, har vuxit här naturligt sedan urminnes tider. Men numera består de flesta odlingarna i området av prydligt uppradade buskar i långa, raka linjer. Sedan några år tillbaka har det även börjat dyka upp nya odlingar både i och utanför området – ett resultat av Ferreros önskan om att på bara några år utöka hasselnötsodlandet i Italien med 20 000 hektar, utöver de redan existerande 70 000 hektaren. Anledningen bakom företagets Progetto nocciola – projekt hasselnöt – uppges på deras hemsida vara att Italien har bra förutsättning-

ar för hasselnötsodling och att en ”särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt italiensk produktion”. För att göra verklighet av sin önskan om en kraftigt ökad italiensk produktion har

”Många tar bort gamla odlingar som är mindre lönsamma” företaget utlovat tekniskt stöd och – framför allt – ett tjugoårskontrakt med odlarna i vilket Ferrero förbinder sig att köpa en större del av skörden till ett förbestämt pris. På detta vis har de lockat många jordbrukare att antingen börja med hasselnötter eller att utöka redan befintliga odlingar. En rad kritiska röster har dock varnat för vad en kraftig expansion av hasselnötsodlingargrus & guld · 3/2021

Foto: Madeleine Johansson

I den ekologiska odlingen håller den gröna vegetationen under hasselbuskarna kvar fukten i marken. I den konventionella är marken ofta bar.

na innebär för det italienska landskapet och dricksvattnet. Sjön Vico är ett tydligt exempel, eftersom sjön ligger i en dal som omgärdas av hasselnötsodlingar. Under flera år har experter från Tusciauniversitet och läkare från organisationen ISDE (International society of doctors for the environment) varnat för det

”Motståndet mot det konventionella sättet att odla växer” ohälsosamma dricksvattnet som de närliggande kommunerna Ronciglione och Caprarola tar från sjön. Situationen är ett resultat av läckage av bekämpningsmedel, övergödning, naturligt höga halter av arsenik i området och en otillräcklig rengöringsprocess från kommunernas sida. Oron för vad detta innebär för invånarnas hälsa späds på av att statistiken 26

grus & guld · 3/2021

över cancerfall i kommunerna är högre än genomsnittet för resten av befolkningen. I september 2020 meddelade Europeiska kommissionen att man tar upp fallet för att utreda om kommunerna bryter mot rätten till rent dricksvatten. – Hasselnötter är en stor rikedom för vårt

område, men när den odlas intensivt i form av monokulturer med mycket pesticidier får det negativ effekt på biodiversitet, vatten och människors hälsa, säger Famiano Crucianelli. Han är ordförande i Biodistretto della via Amerina e delle Forre, en organisation som samlar en rad aktörer – odlare, forskare och kommunala representanter – från 13 kommuner i området för en ökad ekoproduktion och hållbar utveckling i området. Han är en av dem som många gånger offentligt debatterat hållbarhet, biologiska metoder och effekten av

att monokulturerna breder ut sig. De stora riskerna är hotet mot den biologiska mångfalden och grundvattnet, konstaterar han. Men också landskapet har förändrats, eftersom många tar bort gamla odlingar av oliver och vindruvor som är mindre lönsamma än hasselnötterna. – Till och med övervakningsbyrån för konst och kulturarv har konstaterat att man inte kan hugga ner olivlundar och vinodlingar på det här sättet. Det är en stor skada som orsakas, säger Famiano Crucianelli. Det kostar också i vattenåtgång. – Hasselns naturliga växtplats ligger ungefär 400-500 meter över havet. Men nu börjar odlingarna breda ut sig också till dalområden som ligger 50-100 meter över havet, och där behövs det jättemycket vatten för att få buskarna att växa. Tillbaka på Mario Profili och hans familjs

gård konstaterar även han att takten som landskapet nu förändras på är förödande.

– Det är inte bara olivlundar och vinodlingar Många tar bort gamla som försvinner. Här finns även mycket histo- odlingar av oliver och vindruvor som är riska lämningar, rester från romartiden och mindre lönsamma än etruskiska begravningsplatser. Det är lite av hasselnötterna, men civilisationens vagga. hos familjen Profili är de kvar. Han önskar att fler skulle välja ekologisk odling. Han vet att det innebär mer arbete och att man behöver komma upp i en viss yta för att det ska löna sig. Men samtidigt tjänar man på det på så många andra sätt, säger han. – Säljer man till stora företag så blir man lite av en slav till industrin. Här är vi inte slavar till någon, och kan göra det vi vill. En kritik som många framfört mot Ferrero

rör kraven de ställer på hasselnötterna de köper in. En liten insekt, il cimice, en typ av halvvinge/bärfis, kan ställa till det i en hasselnötsodling eftersom nötterna som angrips kan få en bitter bismak. En viss förekomst är svår att undvika utan konventionella bekämpningsmedel. Ferreros policy är därför att grus & guld · 3/2021

I minst fem generationer har familjen Profili – Anna maria, Mario, Paola, Ovidio, Daniele, Valentina och hunden Achille – odlat ekologiskt.

inte köpa in ekologiska nötter. ”Vår prioritet är höga kvalitetsstandarder, eftersom vi alltid vill ge det bästa till konsumenterna”, säger Marco Gonçalves, VD för Ferrero Hazelnut Companys hasselnötsdivision, till tidningen Internazionale. Han öppnar dock upp för en förändring på sikt: ”Genomsnittskonsumenten idag har en annan idé om kvalitet än tidigare. Om marknaden utvecklas i den här riktningen kommer vi säkerligen att följa den. I vissa delar av världen testar vi mer naturliga jordbruksmetoder. I Viter-

”Hasselnötter är en stor rikedom för vårt område” bo-området, i samarbete med universitetet, ska vi inleda ett projekt för att mäta konsekvenserna av hasselnötsodling på biologisk mångfald. Det är en lång resa, men vi har börjat den.” Famiano Crucianelli på Biodistretto della via

Amerina e delle Forre tycker att man skulle kunna förvänta sig mer av ett så stort företag. – De säger att det handlar om perfektion, men att behöva använda bekämpningsmedel är inte perfekt. Så vitt jag vet så är inte smaken annorlunda i ekologiska krämer, så jag tycker att det låter som att det skulle kunna vara en förevändning. Jag tror att de inte vill ha en ”dubbel linje”, 28

grus & guld · 3/2021

för om de skulle ha en ekologisk linje så skulle ju det bekräfta att den traditionella har defekter. Mario Profilis familjeföretag tillverkar också nötkräm, men en ekologisk sådan. – Jag kan garantera att några angripna nötter inte förändrar smaken, konstaterar han. Han fortsätter och berättar om hur man odlar hasselnötter för att undvika angrepp. – Vi odlar inte bara hasselnötter, vi har bland annat oliver, vindruvor och kor också. När man har en mångfald av växter så härmar man naturen, och naturen är perfekt! Om man bara har en gröda kan man räkna med värre angrepp. – Det är klart att halvvingarna ger sig på hasselnötsplantorna om det är det enda som växer i området, säger han. Den konventionella odlingen av hasselnötter blir därför svårodlad utan bekämpningsmedel – och mycket vatten. Det hänger ihop med att bekämpningsmedlen dödar all vegetation under buskarna och torkar ut marken, förklarar Mario Profili. Den gröna vegetationen vi ser under buskarna där vi står hjälper till att hålla kvar vattnet i marken. – Vi vattnar omkring fyra liter vatten per timme under ungefär två timmar per dag. Under en torrperiod blir det mer, uppåt tre timmar per dag. Men en konventionell odling använder i genomsnitt ungefär tre gånger mer än oss, till varje planta!

I september mognar hasselnötterna i Italien, som i takt med den ökade efterfrågan på nötkräm har blivit världens näst största producent av hasselnötter efter Turkiet.

Foto: Mario Profili grus & guld · 3/2021

Foto: Communita rur ale

Nätverket Communita rurale har genomfört flera aktioner mot utbredningen av monokultur och användandet av bekämpningsmedel. Foto: Communita rur ale

Motståndet mot det konventionella sättet att odla växer i området. Flera kommuner har bannlyst användande av glyfosat.

Motståndet mot det konventionella sättet

att odla växer i området. Att biodistriktet som Famiano Crucianelli är ordförande för över-

”De stora riskerna är hoten mot biologisk mångfald och grundvatten” huvudtaget existerar är ett bevis på det. Flera av medlemskommunernas borgmästare har utfärdat beslut om förbud mot användande av glyfosat – något som också gäller privata odlare och har lett till häftiga offentliga debatter mellan dem som är för och emot. Branschor30

grus & guld · 3/2021

ganisationen för hasselnötsodlare, Assofrutti, har på juridisk väg försökt få ett beslut i kommunen Nepi upphävt, men fick nyligen avslag i en förvaltningsdomstol. Samtidigt sätter kommunerna hårdare press på jordbrukarna. – Nyheten för i år är att dessa kommuner också börjar utföra kontroller av att förbuden följs, säger Crucianelli och konstaterar att tonläget mellan de olika sidorna hårdnat i området. Nya ekologiska hasselnötsodlingar börjar också ploppa upp. Strax utanför staden Orvieto, strax norr om det område som traditionellt varit hasselnötsdistrikt, hittar man var tredje lördag en bondemarknad som organiseras av

ekoodlarna från nätverket Communita rurale diffusa. De gick samman för några år sedan för att samarbeta, stärka varandra, genomföra pedagogiska event för allmänheten och skapa social gemenskap. – Det kan bli ensamt att arbeta som jordbrukare, så att hitta personer i närområdet som ser saker och ting på samma sätt som du själv är värdefullt, säger Elisa Cortese. Även om de odlar olika saker, och några inte odlar alls, så har de en sak gemensamt: De vill verka för ett hälsosammare sätt att odla. Vid flera tillfällen har de genomfört aktioner mot utbredningen av monokultur i området och användandet av bekämpningsmedel som glyfosat.

De ser också till att försöka informera så många som möjligt om de negativa konsekvenserna med sådan odling och tycker sig se ett ökat intresse för odling som på ett bättre sätt respekterar natur och människor och djurs hälsa. Också Famiano Crucianelli ser att stödet ökar för ekologiska och mer naturliga odlingsmetoder.

Ovidio Profilis gård var en av de första som ekocertifierades i Italien i slutet av 1980-talet.

– Att det finns problem med föroreningar av

luften, marken och vattnet håller många med om. Om vi idag skulle hålla en folkomröstning om att förbjuda bekämpningsmedel så vet jag inte om vi skulle vinna. Men problemen finns kvar och du förorenar inte bara naturen med bekämpningsmedel, utan också människor! · grus & guld · 3/2021

tips

Smarta mobiler har inneburit den största omställningen av den rika världens livsstil sedan teven. Ständigt nya modeller och snabbväxande streaming ökar förbrukningen av energi och ändliga resurser. Men med enkla medel kan du minska ditt digitala koldioxidavtryck.

Digitalisera miljösmart text

Mats Karlsson illustration

hanna blomqvist

Läs mer: Daniel Pargman och Kelly Widdig, Breaking the cornucopian paradigm. Towards moderate internet use in everyday life, KTH, 2019 Beräkna ditt digitala koldioxidavtryck: ecotree.green/sv/calculate-digital-co2

grus & guld · 3/2021

Vår stadigt växande maskinpark av

elektronik förbrukar en allt större del av den energi som produceras på jorden. En överväldigande del går åt för att tillverka och frakta apparaterna. Det i särklass bästa sättet att hjälpa miljön är därför att byta ut dem så sällan som möjligt. Efter köpet ligger de mobila enheternas största förbrukning i strömning av framför allt rörliga bilder. Men fasta apparater, som stationära datorer, drar sammantaget mer energi än de mobila. Och nya tillkommer hela tiden, till exempel appstyrda ”smarta” apparater i hemmen. Totalt växer den digitala sektorn med mer än en tiondel per år. Uppskattningar av internettrafikens miljö-

belastning varierar i olika studier, mellan en och tre procent av koldioxidutsläppen. Det är i samma storleksordning som flygets påverkan. Internets andel av den globala energiförbrukningen är högre, kanske upp emot tio procent. – Allt som går på batteri är extremt energisnålt. Däremot kan grejer som ständigt är anslutna till elnätet förbruka mycket mer. En

fet speldator kan på en timme dra lika mycket el som en kyl-frys gör på en dag, säger Daniel Pargman, lektor vid institutionen för medieteknik och interaktionsdesign på KTH. Trots det är koldioxidavtrycket av vår elektronik ännu ganska litet i förhållande till avtrycket från vår totala konsumtion. Daniel Pargman har bland annat undersökt vilket koldioxidavtryck datorspelande på olika plattformar har. – Mobilen drar mycket mindre energi än en spelkonsol. Men de aktiviteter som ger högst fotavtryck är de som har en resekomponent: som att ta bilen för att se på fotboll eller för att uppleva kultur, säger han. Att elektronikmarknaden kan växa

ohejdat och teleoperatörer erbjuda ”fri surf ” beror på att elektriciteten historiskt sett är extremt billig. 1895 behövde en arbetare jobba i två timmar för att köpa en kWh. I dag krävs under en minut! – Men är ”fri surf ” hållbart på sikt? Ny infrastruktur leder till nya tjänster som är mer avancerade. Fler abonnerar och infrastrukturen måste uppgraderas. Det är en loop som inte kan fortsätta i evighet, med ändliga resurser, säger Daniel Pargman.

1. 2. 3.

Digital detox Att begränsa nättiden av miljöskäl kan vara svårt. Att skapa ett meningsfullare liv kan vara mer peppande: Hur mycket vill du egentligen leva uppkopplat? Vad kan du göra med din tid i stället? Hur kan du stärka dina relationer IRL (i verkliga livet)?

Dra ur sladdar Äldre apparater på standby drar mer energi än nya. Om du har gammal elektronik för att inte belasta miljön med ständigt nya prylar, dra ur sladdarna när du inte använder den. Låt inte mobilladdaren sitta i kontakten dygnet runt.

Streama smart Strömning står för en stor del av dagens internettrafik. Du kan minska ditt bidrag utan att förlora särskilt mycket kvalitet: • Stäng av webbkameran vid videomöten. • Titta på film eller lyssna på musik i lägre upplösning. • Använd inte Youtube för att bara lyssna på musik. • Lyssna på CD, miljöavtrycket minskar för varje gång. Med streaming är det tvärtom.

Byt enhet sällan Nya tjänster kräver ”bättre” enheter och högre nätkapacitet, vilket genererar nya tjänster osv. Tillverkning och transporter påverkar miljön mycket mer än användningen. Byt därför ut dina enheter så långsamt du kan. • Byt inte mobil så snart en ny modell kommer. • Låt din nästa mobil bli en enklare funktions telefon. • Köp en begagnad, ge bort din gamla. • Köp inte större TV eller datorskärm bara för att det finns. • Maxa inte ljudanläggningen till din speldator, lyssna i lurar i stället.

Minska användningen Du kan minska din användning av mobila enheter utan stränga restriktioner: • Använd en enhet i taget, lägg bort mobilen om du ser film på plattan. • Slå av alla aviseringar på mobilen. • Testa appar som begränsar din surftid. • Välj ut IT-fria zoner i hemmet, som köket och sovrummet. grus & guld · 3/2021

Dragkamp om verkligheten Är corona egentligen en bluff för att dölja att en hemlig elit vill kontrollera oss med microchip under huden? I pandemins spår har en våg av konspirationsteorier sköljt över världen. Kent Werne, aktuell med boken Konspirationsfeber, har tittat närmare på utvecklingen. I början av pandemin uppstod ett

tomrum på grund av bristande kunskap om det nya viruset. Snabbt fylldes det med information som inte alltid var helt tillförlitlig. Påståenden spreds om allt från att viruset hade skapats av läkemedelsindustrin till att det var ett biologiskt vapen. Och i de fall uttalandena inte stannade vid hypoteser som återstår att bevisa eller förkasta, utan på lösa grunder presenterades som sanningar i kampen mot en ränksmidande fiende ute efter vinning eller makt – ja, då uppfylldes definitionen för det som brukar kallas konspirationsteorier. Det är inte första gången tron på dolda agendor och hemliga sammansvärjningar ökar i pandemitid. Att judarna anklagades för att sprida 34

grus & guld · 3/2021

pesten på 1300-talet, vilket ledde till att tiotusentals oskyldiga människor dödades, är bara ett exempel. Kriser fungerar nämligen som en drivbänk för konspirationstro, menar journalisten och författaren Kent Werne som har granskat konspirationsmiljön i två böcker. 2018 gavs Allt är en konspiration ut, och i augusti i år kom uppföljaren Konspirationsfeber. – Många av de systemomfattande konspirationsteorierna – om illuminati, frimurarna, en judisk världsregering – har uppstått just som en reaktion på den oro, osäkerhet och rädsla som sprids i krissituationer, säger han. I grunden tror Kent Werne att det handlar om hur vi människor hanterar att det inte alltid finns enkla

text

karin backström foto

Anna Drvnik

förklaringar av komplexa problem, att det ibland saknas säkra svar och entydiga lösningar. – Det är något med den där osäkerheten, rädslan… Vissa kan leva med den, acceptera den. Andra har svårt för den och handskas med det på olika sätt. En del kanske väljer att tro blint på vad en grupp vetenskapsmän säger, andra faller för konspirationsteorier som ger säkra svar. Jämte kriser lyfter Kent Werne

fram misstro som den mest betydelsefulla katalysatorn för konspirationstron. Studier visar att i länder där förtroendet för myndigheter, etablerade medier, politiker och forskare är lågt frodas konspirationsteorier i högre utsträckning än i

kultur Konspirationsteorier föds inte i ett vacuum utan påverkas både av sociala och politiska förhållanden, menar författaren Kent Werne som i två böcker tittat närmare på utvecklingen.

grus & guld · 3/2021

kultur

länder med hög tillit. – Det säger sig självt eftersom de ofta utgör en motbild till den etablerade sanningen och på så vis både göder och göds av misstro, säger han. Samtidigt som vi sitter och pratar på ett kafé i Stockholm pågår omfattande protester i Paris mot att invånarna där måste kunna visa upp ett vaccinpass för att få göra detsamma. Kent Werne är inte förvånad. Frankrike har haft flera läkemedelsskandaler som allvarligt skadat tilliten till läkemedelsbolag och ansvariga myndigheter. – När misstron är stor sprids naturligtvis även konspirationsteorier om

en alternativ tillhörighet där deltagarna engagerat bidrar med nya pusselbitar.

tänkandet är – och får sina teorier bekräftade i äldre konspirationslitteratur, säger han.

Skulle det stora engagemanget kunna komma till sin rätt i andra sammanhang? – Om politiska grupperingar eller folkrörelser fångade upp människors oro och missnöje med samhället – och längtan efter något bättre – tror jag definitivt att det skulle konkurrera ut konspirationstänkandet som samhällsfenomen. Därmed inte sagt att det skulle försvinna, men det kanske inte skulle mobilisera lika stora grupper.

Några av Kent Wernes tidigaste

”Kriser fungerar som en drivbänk för konspirationsteorier vaccin lättare. Han pekar också på att demokratin fungerar dåligt i många länder där konspirationskulturen har starkt fäste. – Det är samhällen där människor känner att någon annan har makten. Dessutom finns det stora klassklyftor, hög grad av polarisering, osäkerhet och en utbredd otrygghet – framför allt en utbredd ekonomisk otrygghet, säger han. – Även i Sverige har vi sett en utveckling som ger grogrund för konspirationstänkande. Naturligtvis spelar även sociala

medier stor roll för konspirationsteoriernas ökade genomslag. Personer som tycker sig ha upptäckt dolda sanningar når ut på ett helt annat sätt än tidigare, och människor som tror på konspirationsteorier bekräftar varandras misstankar i nya gemenskaper. Kent Werne beskriver 36

grus & guld · 3/2021

En av de mer

omfattande konspirationsteorierna som cirkulerar kring pandemin går under namnet The Great Reset. I en plan för ekonomisk omstart efter pandemin från World Economic Forum (som samlar ledande företrädare för politik och näringsliv i schweiziska Davos varje år) finner anhängarna belägg för att en global elit nu rullar ut en ny världsordning – ett kontrollsamhälle där medborgarna mikrochippas genom massvaccinering. Kent Werne pekar på att tankemodellen – precis som många andra konspirationsteorier – har gemensamma drag med äldre hypoteser om komplotter. Det påstådda införandet av en ny världsordning, en global diktatur, finns till exempel både i äldre konspirationsteorier om FN och antisemitiska myter om en judisk sammansvärjning för att ta över världen. – När man tror sig ha kommit en sanning på spåret vill man gräva vidare för att avslöja konspiratörerna, men i stället hamnar man i den idétradition som jag menar att konspirations-

möten med konspirationsteorier var i grupper på nätet där banker, ränta och pengar diskuterades. – Tyvärr har jag stött på många människor som inte alls verkar vara antisemiter men som hemfaller åt, eller åtminstone sprider, teorier som har fötts i en antisemitisk kontext. I 200 år har antisemiter anklagat judar för att styra världen genom bankerna – och även om juden ersätts med någon annan, till exempel Wallenberg, så bygger teorierna på samma tankefigur, säger han. – Om man övergår till föreställningar om att det finns en avsikt bakom finanskriser, skuldsättning och andra dåliga effekter av den fria finansmarknaden, att det är en grupp onda människor som styr, att det finns en plan – då har man lämnat en seriös och välbehövlig systemkritik och blivit konspirationsteoretiker. Varför anar då vissa konspiratio-

ner där andra kanske ser lobbyism, ideologier, marknadskrafter eller helt enkelt en kombination av komplexa skeenden? I den psykologiska forskningen har Kent Werne identifierat två faktorer. Den första är ett förstärkt mönsterseende. – När jag träffar konspirationsteoretiker är det uppenbart att de ser samband som jag själv inte riktigt tycker är relevanta. Förmågan att se mönster är evolutionärt utvecklad och viktig för människan, men det kan gå till överdrift, säger han. Den andra är svårighet att acceptera slumpen. – De som lockas av konspirationsteorier föreställer sig att det finns en plan för allt som händer, att någon har velat att det ska bli på ett visst

Foto: OLIVIER TOURON/AFP/T T

Qanon, konspirationsteorin om att Donald Trump leder en hemlig kamp mot ett internationellt pedofilnätverk, fick stor uppmärksamhet i samband med stormningen av USAs kongressbyggnad i mars.

sätt – och har väldigt svårt att tänka sig att det inte skulle finnas en avsikt bakom allt. Är det då ett problem att det lockar

allt fler att fundera över möjliga konspirationer, historien har ju visat på flera riktiga komplotter, som Watergateskandalen, NSA-skandalen och mordet på Gustav III? Inte nödvändigtvis, menar Kent Werne, men när konspirationsteorier används för att undergräva demokratin – som vi såg i USA vid stormningen av kongressbyggnaden – eller skadar möjligheterna att få bukt med en pandemi så ser han ett enormt problem. Genom historien har vi också sett exempel på hur konspirationsteorier utpekat oskyldiga människor till syndabockar med fruktansvärda konsekvenser. Riskerar även människor som inte ser dolda konspirationer, men som till exempel oroar sig för biverkningar av vaccin, avfärdas som konspirationsteoretiker i en alltmer polariserad debatt? – Där vill jag lägga skulden på konspirationsteoretikerna. Deras snabba spridande av alternativ information i

osäkra lägen, gör att vissa saker som skulle kunna vara sanna beläggs med ett stigma. De kidnappar välbehövlig samhällskritik, säger Kent Werne. Han lyfter till exempel fram att seriösa forskare under många år undvek att studera det årliga mötet mellan globala makthavare som går under namnet Bilderberggruppen. – Är det ett problem eller inte att några av världens ledande politiker och affärsmän möts bakom stängda dörrar? Det finns många relevanta frågor att ställa kring det, men den som gör det riskerar att hamna i samma båt som dem som hävdar att Bilderberggruppen är en hemlig världsregering som styrt samhället i decennier, och som kanske till och med styrs av

illuminati, säger han. Hur motverkas då att allt fler

hanterar obekräftade uppgifter som om de vore sanningar? Kent Werne sätter sitt hopp till beskrivningar av världen på basis av verifierbara fakta och bevis. – Det är väldigt svårt att se att information från någon myndighet skulle lösa hela problemet, utan det handlar om grundläggande frågor som utbildning, folkbildning, spridning av vetenskaplig forskning och seriös journalistik. – Sedan handlar det också om att politiken måste få större möjligheter att förbättra människors livsvillkor och minska krisers följdverkningar. ·

böcker Konspirationsfeber Kent Werne Ordfront, 2021

Allt är en konspiration: En resa genom underlandet Kent Werne Ordfront, 2018

grus & guld · 3/2021

TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Dags för nytt boende? Hos JAK kan du låna till din bostad i en värdedriven verksamhet som har sina medlemmars ekonomiska intresse som drivkraft. Nu erbjuder vi bolån med 1.95% i ränta och 3 månaders bindingstid Läs mer på jak.se

grus & guld · 3/2021

kultur

Bortom kapitalismen Jackson fick nästan rockstjärnestatus när hans bok Välfärd utan tillväxt kom ut för drygt tio år sedan. Mitt bland alla rop efter ökad konsumtion för att få fart på hjulen efter finanskrisen, visade den på behovet att frigöra ekonomin från krav på ständig tillväxt – till förmån för mänskligt välbefinnande inom planetens ekologiska gränser. När den mer filosofiska uppföljaren Post Growth – life after capitalism nu ges ut präglas samhället av en annan kris. Under pandemin har pengar avsatts för att rädda liv och hälsa på ett sätt som tidigare ansågs näst intill omöjligt. En tid saktade även livet ned lite, luften blev renare och vad som är viktigt på riktigt blev tydligare för många. I detta skymtar Tim Jackson en möjlig start för en ekonomi som inte ständigt kräver ökande produktion för att vara stabil. För även om många tror att tillväxten ska ta fart igen har produktiviteten per arbetad timme inte ökat sedan innan finanskrisen, påpekar han.

Foto: Fernando Manoso-Borga s

Den brittiska ekonomen Tim

Tim Jackson är ekologisk ekonom, författare och dramatiker.

Enligt Tim Jackson är det alltså

inte en fråga om huruvida vi vill ha en ekonomi utan tillväxt eller ej. Den är redan här. Kapitalismen levererar inte. Och ur ruinerna av det gamla måste något bättre skapas. På ett vackert språk, och med berättelser om tänkare, poeter och författare från både då och nu, bjuder han in till ett fördjupat samtal kring hur vi kan leva bättre på mindre.

Karin Backström

bok Post Growth – life after capitalism (finns ännu bara på engelska) Tim Jackson Polity, 2021

Utflyttarberättelse För sex år sedan flyttade David Jonstad och hans familj till en liten gård i Dalarna med drömmen om ett mer självförsörjande liv. Blev det som de tänkte? I boken Meningen med landet – min väg till ett jordat liv delar författaren med sig av såväl svårigheter som glädjeämnen. En personlig berättelse som Bok bland annat berör hur man Meningen med landet David Jonstad egentligen gör för att sakta Ordfront, 2021 ned, och vad som skänker livet verklig mening. KB

Från en till många Berättelsen om hur en ensam ton-

årings skolstrejk leder till en global klimatrörelse skildras i höst i två böcker. Er tystnad är nästan värst av allt är skriven av miljöjournalisten Anders Hellberg som följde Greta Thunberg under de tre första veckornas strejk utanför Riksdagshuset. Gretas resa, av DN-medarbetarna Alexandra Urisman Otto och Roger Turesson, kommer in lite senare och är med på resor i Europa och USA. Båda böckerna är rikt illustrerade med fotografier, och innehåller många angelägna formuleringar av huvudpersonen. KB

bok Er tystnad är nästan värst av allt Anders Hellberg Ordfront, 2021

Bok Gretas resa Alexandra Urisman Otto Roger Turesson Polaris, 2021

Systemomställning Miljöorganisationen Greenpeace har startat en podcast. I Systemskiftet - en podd om hur vi slutar laga klimatet med tejp analyserar tidigare EU-parlamentarikern Carl Schlyter dagens samhällssystem tillsammans med inbjudna gäster. Under sommaren avhandlades ämnen som pengar, grön tillväxt, ekonomiska klyftor, arbetstid, regenerativt jordbruk, demokrati och bolagsformer. En ny programsäsong startar i oktober. KB grus & guld · 3/2021

grus & guld · 3/2021

opinion

Byta bränsle räcker inte text

Arne Müller Illustration

Kati Mets

Går ekvationen ihop när de starkt ökade behoven av förnyelsebar el, metaller och andra naturresurser ska summeras? Arne Müller skriver om nödvändigheten av en mer medveten samhällsplanering och effektivare resurshushållning i klimatomställningen – och varför det inte sker i högre utsträckning.

Batterifabriker, fossilfria stålverk,

enorma vindkraftparker och storskalig tillverkning av biobränslen – på några år har det hänt massor. Nu verkar industrin vara med på tåget när det gäller klimatomställningen. Särskilt i norra Sverige planeras investeringar för många hundra miljarder kronor. Jag har följt utvecklingen och känt en stor glädje över de tekniska framsteg som gör det möjligt att tillverka stål med vätgas och driva bilar med el. Samtidigt har jag undrat över om ekvationen verkligen går ihop, när behoven av förnyelsebar el, metaller och andra naturresurser summeras. I takt med att jag har läst och räknat har oron blivit allt större.

• De senaste årtiondena har användningen av el i Sverige legat runt 140 terrawattimmar (TWh) per år. Bara de största klimatsatsningarna i norr kräver ytterligare 85 TWh. Inom några årtionden väntas elanvändningen i Sverige mer än fördubblas. • På global nivå fortsätter den fossila elproduktionen att öka, trots en snabb utbyggnad av sol och vind. Ska dessutom världens ståltillverkning ställas om kommer det att krävas el motsvarande produktionen från åtskilliga hundratusen stora vindkraftverk. • Northvolts batterifabrik i Skellefteå kommer att behöva omkring tio procent av allt litium som utvanns i världen 2019. Enbart i Europa kommer det inom några år att finnas 28 batterifabriker.

• Alla prognoser för metallbehoven från världens batterifabriker och utbyggnaden av förnyelsebar energi pekar brant uppåt. För metaller som litium, kobolt och indium handlar det om flerdubblingar. Men det väntas stora ökningar även för mer gamla välkända metaller som koppar och nickel. Ingreppen i miljön för en sådan ökning av metallutvinningen är mycket stora och det är inte självklart att det ens är fysiskt möjligt att utvinna de mängder som det handlar om. Exempelvis sjunker metallhalten i världens koppargruvor i en oroväckande takt. För mig är slutsatsen av detta upp enbar. Det räcker inte med att byta ut de fossila bränslena och i övrigt köra på enligt principen business as usual. grus & guld · 3/2021

opinion

Bränslebytet måste kombineras med en mycket effektiv hushållning med energi och ändliga naturtillgångar. Det handlar inte i första hand om att komma ihåg att släcka lamporna hemma eller att cykla till jobbet även när det faller snöblandat regn och blåser motvind. De stora klippen går att göra på samhällelig nivå. Sedan 1950-talet har mycket av sam-

hällsplaneringen utgått från bilen. Det finns mer parkeringsyta än bostadsyta i Sverige. En stor del av handeln har flyttat ut från städerna till platser dit det är svårt att ta sig utan bil. Det fortsätter att byggas glesa villaom”Paris råden, där det ofta står att all två bilar på garageuppfarten, eftersom inget av det som behövs i vardagen finns i närheten. Det går att vända på detta. Paris visar vägen med målsättningen att bli en 15-minuters stad, där all vardagsservice ska gå att nå på en kvart utan bil. Samtidigt skruvas kranen för biltrafiken igen, bland annat tas de flesta gatuparkeringarna bort och gator byggs om för gång och cykeltrafik. Utsläppen från vägtrafiken ligger runt 15 miljoner ton koldioxid årligen. Järnvägens totala utsläpp är 45 000 ton. Även om fordonen drivs med el är vägtrafiken inte i närheten av järnvägens utsläppsnivåer. Det gäller att med alla till buds stående medel flytta över både människor och gods till spåren. Det kräver i sin tur en upprustning av alla tillgängliga spår och även en del nya banor byggda för normala hastigheter. Utsläppen vid bygget av höghastighetsbanor är orimligt höga. Den tidigare KTH-professorn Staffan Laestadius skriver i sin senaste bok En strimma av hopp att det med åtgärder av det här slaget är rimligt och nödvändigt att sikta mot att dagens fem miljoner 42

grus & guld · 3/2021

bilar i Sverige blir en miljon inom något årtionde. Det är en sak till som förtjänar att tas upp innan vi lämnar bilarna. Tittar man på bilannonserna står det noll gram CO2 vid alla elbilar. Det är inte sant. Tillverkningen av elbilar, särskilt batterierna, orsakar stora utsläpp. Även den el som bilarna förbrukar orsakar mindre eller större utsläpp beroende på hur elen tillverkats. En stor del av de elbilar som bilindustrin levererar är stora tunga bilar med orimligt stora batterier och energiförbrukning. Det är lätt att hitta modeller med dubbelt

Idag drivs efterfrågan på guld mest av att personer med gott om pengar använder guld som en form av sparande. Detta kan knappast ses som ett grundläggande mänskligt behov. Det är lätt att hitta exemplen på hur

en bättre hushållning bidrar till en omställning som är hållbar på riktigt, men det finns en hake. Det mesta av det som borde göras står i direkt motsättning till den moderna marknadsekonomins mest grundläggande drivkrafter. Vägen till en hög avkastning på kapitalet går ofta via ökad produktion. Bilindustrin vill sälja fler bilar, oavsett drivmedel, stålindustrin kan tänka sig att provisar vägen med målsättningen ducera stål med vätgas, vardagsservice ska gå att nå på men det ska helst vara lika mycket eller mer än en kvart utan bil” tidigare och för kraftbo lagen hägrar en snabbt så stort batteri som en elbil av rimlig växande marknad. Det är detta som storlek har. gör att frågan om hushållning med energi och resurser har en relativt undan Vi lämnar transporterna och går till skymd plats i samhällsdebatten. en annan del av ekonomin. Under de Tänk för ett ögonblick att någon senaste decennierna har nya nät för av senare års näringsministrar skulmobiltelefoni byggts ut i takt med le komma in på ett möte med bilatt tekniken utvecklats – 3G, 4G och branschen och säga: ”Hörni, nu ska vi nu 5G. Men det har inte byggts ett göra något bra. Vi ska se till att folk kan nät, utan flera konkurrerande. Det förflytta sig, men det måste gå att k lara betyder att det behövs flera uppsätt- med en femtedel av dagens bilpark.” ningar av basstationer som är fyllda Det politis ka mod som detta skulle av de sällsynta metaller som finns i kräva känns avlägset, oavsett sammanall elektronik och att varje basstation sättning på regeringen. behöver elförsörjning. En fungerande Men för drygt 100 år sedan var motmobiltelefoni har blivit ett allt vikti- ståndet hårt mot allmän rösträtt från gare redskap i vardagen för de flesta, de ekonomiskt och politiskt styrande. men det gäller att vara sparsam med Länge fanns det inga större tecken på de knappa resurserna. eftergifter. Ändå ledde kraften i den Det finns verksamheter som det helt rörelse som drev rösträttsfrågan under går att klara sig utan. Guldgruvor är ett många år till seger den gången. Då är exempel på detta. Koldioxidutsläppen det väl inte orimligt att tro att kraftfulla från världens guldgruvor är stora, lite mobiliseringar av många människor större än alla utsläpp i Sverige. Till hundra år senare ska kunna åstadkomskillnad från många andra metaller ma en omställning som är hållbar på återvinns guld i stor utsträckning. riktigt. ·

Extrastämma 2021

Extrastämma 23 oktober

Kallelse till extrastämma i JAK Medlemsbank Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas härmed till extra förenings stämma den 23 oktober 2021. Stämman kommer att hållas genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, i enlighet med riksdagens beslut i syfte att underlätta för föreningar att hålla stämma utan risk för smittspridning av coronaviruset. Stämman inleds på lördagen den 23 oktober kl. 09:00 med en föreläsning och samtal kring ämnet ”Förenings demokrati i en digital tid”. Stämmo förhandlingarna börjar kl. 10:00 och stämman avslutas cirka kl. 12:00. Poströster ska vara föreningen tillhanda senast den 22 oktober 2021 och skickas in via post enligt instruk tioner som finns på jak.se/stamma. Anledningen till att hålla extra stämma är att styrelsens sammansätt ning förändrades i slutet av augusti då ordförande Maxwell Malavan och styrelseledamot Moa Björnson lämna de sina förtroendeuppdrag. Bakgrun den, för båda, är byte av tjänst där ny tjänst inte kan kombineras med förtroendeuppdrag i JAK. Styrelsen

väljer därför, efter dialog med valbe redningen och lekmannarevisor, att kalla till extrastämma för att utse ny ordförande samt göra fyllnadsval till styrelsen. Vidare kommer även fyllnadsval till etikrådet behandlas, detta med anledning av att en av ledamöterna som valdes på årsstämman valde att avsäga sig uppdraget i juni.

ANMÄLAN & STÄMMOHANDLINGAR Anmälan ska vara föreningen tillhanda senast den 22 oktober 2021. Informa tion om stämman, stämmohandlingar och anmälan finns på föreningens hemsida: jak.se/stamma

:p oc

För frågor kontakta medlems service via e-post jak@jak.se alternativt ring 0500-46 45 00.

Missa inte!

föreläsning & samtal

Föreningsdemokrati i en digital tid Anmäl dig senast 22 oktober på: jak.se/stamma

Dagordning för JAK Medlemsbanks extrastämma 1. Föreningsstämmans öppnande 2. Val av mötesordförande, två justerare och två rösträknare 3. Anmälan av protokollförare 4. Upprättande av röstlängd 5. Fastställande av dagordning

6. Föreningsstämmans Varmt välkommen att delta i behöriga utlysande JAK Medlemsbanks 7. Val av ordförande extrastämma! 8. Fyllnadsval till styrelsen Lena Eriksson Åshuvud 9. Fyllnadsval till etikrådet Styrelsens vice ordförande 10. Föreningsstämmans avslutande grus & guld · 3/2021

Information från JAK redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd har ordet

”… nyutlåningen i augusti var den bästa på tre år.” Hösten förknippas ofta med skörde tid. Alla de ekosystemtjänster som na turen producerar påminner oss gång på gång om dess livskraftighet – och hur beroende vi är av den för vår fort levnad. Att samexistera med naturen, är och förblir en grundvärdering som ska genomsyra hela vår förening. Pandemin har förändrat mycket, bland annat hur vi möts och hur vi samarbetar. Tack vare undantags regler utfärdade av regeringen har JAK kunnat hålla två (snart tre, se kallelsen på föregående sida) föreningsstämmor under året – helt utan fysiska möten och de risker de hade medfört. Möjligheten att enklare

kunna hålla föreningsstämma har även gjort att vi kunnat skynda på införandet av modellen för överlåtelse av insats medlem till medlem, så att medlemmar som slutbetalat sitt lån ska kunna återfå sin insats så snart som möjligt. Hur påverkas föreningsdemokratin i en digital tid? Detta kommer vi dis kutera med en inledande föreläsning vid extrastämman den 23 oktober, hoppas vi ses där! Även om delårsrapporten kan ver ka dyster, kan vi se att satsningar och aktualisering av verksamheten börjar ge resultat. De senaste månaderna har medlemsantalet börjat öka igen och

nyutlåningen i augusti var den bästa på tre år. Det visar att medlemsnyttan ökat och att vi bland annat kan vara med och finansiera fler medlemmars boende. Vänliga hälsningar, Johan Thelander, vd

Delårsrapport 2021 – Delårets resultat landar på minus

5,9 miljoner, vi räknar med att det tar tid att vända till lönsamhet men vi kan redan nu se tecken som pekar i rätt riktning, kommenterar Johan Thelander, vd JAK Medlemsbank. Underskottet ligger i linje med prog noser där banken väntas göra plusre sultat först om några år. Banken har under de senaste åren behövt investera stora resurser för att hantera äldre brister och nå en adekvat regelefter levnad och ett effektivt systemstöd. Detta har medfört en tydligt minskad in- och utlåningsstock samt minskat 44

grus & guld · 3/2021

antal medlemmar, vilket påverkar bankens lönsamhet negativt.

Det nya bolånet som lanserades tidigare i år har börjat ge effekt. – Vi ser en ökad tillströmning av ansökningar och det är kul att både gamla och nya medlemmar fångat upp vårt nya bolån, säger Sofie Nyholm, affärschef. – Vi har tagit stora kliv framåt un der det första halvåret och jag har stor tilltro till att de betydande förändringar vi genomför kommer förmå att bryta de negativa trender vi sett de senaste åren, avslutar Johan Thelander.

Du hittar delårsrapporten på: jak.se/finansiell-information

medarbetare i fokus

”...ofta följer vi ett kreditärende från första kontakt till utbetalat lån” Kristian Schönborg har varit en del av vårt team med engagerade medarbetare på JAKs låneavdelning sedan 90-talet. Under sin tid har han upplevt stora förändringar både gällande JAKs låneutbud och kreditgivningsprocessen. Hej Kristian! Berätta lite om dig själv och din roll på JAK. – Jag fyller snart 50 år och bor i Skövde med fru och två tonåringar. På fritiden är det mycket tid som går åt till familjen och idrott, speciellt tennis och föreningsliv i samband med det. – På JAK började jag som så kallad ungdomspraktikant på tidigt 90-tal. Nå got år efter praktiken blev jag tillfrågad om jag var intresserad av att komma tillbaka som kredithandläggare, och på den vägen är det. Vad är mest givande med ditt jobb? – Jag har alltid värdesatt den per sonliga kontakten med medlemmar – ofta följer vi ett kreditärende från första kontakt till utbetalat lån. Många gånger handlar det om att få vara med och för verkliga medlemmars drömmar, om ett eget boende till exempel. Det är alltid roligt när man kan hitta en bra lösning utifrån medlemmens möjligheter. Hur har arbetet med de nya bolå nen gått? – Det har varit ett intensivt år med

mycket arbete för bankens olika avdelningar. Nu när det är på plats så är det roligt med all positiv respons från medlemmar. Och framför allt känns det bra att kunna erbjuda bolån till ett rimligt pris – vilket gör att fler har möjlighet att låna hos oss. Vilka stora förändringar har du upplevt under din tid hos JAK? – Utvecklingen inom kreditgivnings processen har blivit mer reglerad. Ett exempel är att kredithandläggare för bolån måste ha Swedsec-licens*. – En stor förbättring som skett på senare år är att BankID kan användas för identifiering. Det har sparat mycket tid i det dagliga arbetet och i kreditgiv ningsprocessen. Vilka är de största utmaning arna din roll? – Det är alltid tråkigt när man inte kan hjälpa en medlem för att kalkylen inte går ihop. Men kalkylen finns där av en anledning, vi kan inte bevilja med lemmar ett större lån än vad de klarar av att betala – då kan det bli problem

längre fram för både medlemmen och banken. Hur har responsen varit på det nya sparlånesystemet? – Den sänkta nivån på sparandet har tagits emot mycket positivt. Att det dessutom har kortare bindningstid med kontinuerliga utbetalningar om de skö ter lånet har också gjort att fler väljer att spara. Sedan så är det positivt att det nu finns fler alternativ att välja emellan så man kan få till en bra lösning tillsam mans med medlemmen. Vad är det bästa med att arbeta på JAK? – Jag har alltid trivts på jobbet, vi är ett bra gäng med kollegor. Sedan uppskattar jag även den frihet jag har att styra över min arbetsdag. * SwedSecs licensiering bidrar till en hållbar finansmarknad avseende bland annat kunskap, regelefterlevnad och konsumentskydd. grus & guld · 3/2021

hållbara lån tar form

Så fungerar JAKs nya bolån Lägre ränta, lägre och kortare sparkrav, alla får samma villkor och sparpoängen ska kunna användas för att uppmuntra till mer sparande i banken. Det har varit målsättningen i arbetet med det nya bolånet. I juni 2021 kunde det första av JAKs nya bolån betalas ut. Intresset för JAKs nya bolån för privatpersoner har varit stort – och fler låneprodukter med samma upplägg är på gång. Här nedan förklarar vi hur de nya lånen fungerar och berättar om vad som är på gång i JAKs låneutbud.

Rörlig ränta En av de största förändringarna med de nya bolånen är att upplägget med en fast ränta under hela årets löptid ersätts med en rörlig ränta som är bunden i tre månader. En uppskattad aspekt av de tidigare lånen var att den fasta räntan möjlig gjorde att redan från första dagen veta exakt hur mycket som skulle betalas varje månad fram till att lånet återbe talats. Samtidigt orsakade detta en hel del problem längs vägen.

– Med det tidigare upplägget fick medlemmarna olika lånevillkor i takt med förändringar i verksamhet och omvärld. Det betyder att de medlemmar som just nu har bolån i JAK inte har samma villkor. I stället vill vi att alla som har bolån vid samma tidpunkt ska bidra på sam ma villkor till bankens verksamhet. – Vi har behövt ett styrverktyg som kan anpassas utifrån bankens finansiella ställning. Nu har vi det äntligen på plats, kommenterar David Rosén, utvecklingschef på JAK Medlemsbank. Utöver att säkerställa lika låne villkor för medlemmar så har rän tan också sänkts till 1,95 procent. – Vi ska främja medlemmar nas ekonomiska intressen och det

gläder mig att vi nu kan erbjuda ett bolån med kraftigt förbättrad med lemsnytta, säger Johan Thelander, vd JAK Medlemsbank.

Flera låneprodukter

– Vi har ytterligare produkter som vi utvecklar. En produkt som jag tror kommer bli särskilt uppskattad är vårt hållbara bolån där man får en ränterabatt om boendet uppfyller vissa kriterier, fortsätter David. Vad krävs för att JAK ska kunna sänka räntan ytterligare? – Med det nya systemet finns det all möjlighet att kunna sänka räntan till väldigt konkurrenskraftiga nivåer när medlemsantalet och lånestocken ökar, säger David Rosén.

LÅNEEXEMPEL: Bolån 2 miljoner kronor Amortering

Ränta

3 334 kr

3 255 kr

Med 50 års återbetalningstid blir den effektiva räntan 1.98 %. Total ränta som betalas för lånet är 991 650 kronor. I samband med lånets utbetalning ska låneinsats på 120 000 kronor erläggas. Återbetalas efter godkännande av Finansinspektionen.

grus & guld · 3/2021

Sparlånesystem

Välj mellan 3 olika alternativ:

1 667 kr

1: Sparande (Bundet minst 5 år)

167 kr

2: Sparlättnadsavgift (Återbetalas ej)

3: Sparpoäng 0 kr/månad (Cirka 66 miljoner sparpoäng för hela lånet)

Vad innebär bytet från bunden till rörlig ränta för verksamheten?

– Vår ränta är fortsatt direkt kopplad till bankens kostnader för att driva verksamheten och är inte kopplad till marknadsräntan. Med den nya modellen kan räntan justeras vid behov vilket medför att alla med samma låneprodukt och riskklass får samma villkor. Har vi ökade kostnader höjs räntan, men blir vi fler som delar på kostnaderna sänks räntan. Johan Thelander, verkställande direktör.

Hur har intresset varit för det nya alternativet sparlättnadsavgiften?

Skulle JAKs Bolån vara något för dig? Kika gärna in på jak.se, där hittar du våra kalkyler och kan i lugn och ro räkna på ditt bolån.

– Sparlättnadsavgiften har varit ett populärt alternativ för nya medlemmar. Men många uppskattar även sparkravet som gör att de kommer i gång med ett sparande. Rania Bahreddine, lånehandläggare.

Uppdatering av sparlånesystem Det nya sparlånesystemet, är likt de nya lånen byggt för att alla som har ett lån ska ha samma villkor vid samma tidpunkt. Samtidigt erbjuds individuella val så du kan välja det som passar just dig bäst. Deltagande i sparlånesystemet är ett krav för att få låna. Som låntagare kan du spara parallellt med lånet, betala en sparlättnadsavgift eller an vända sparpoäng som du fått för ditt sparande hos JAK. Nu kan låntagare använda spar poäng för att minska eller eliminera sparkravet i ett lån, något man inte kunde göra i de tidigare ”Flexilånen”. En viktig förändring är att sparan

det inte längre är bundet tills lånet är helt återbetalt utan endast i cirka fem år. Det som du sparade år ett betalas ut till dig i slutet av år sex – förutsatt att du skött ditt lån under året. Det nya systemet möjliggör att sparkrav kan sättas utifrån bankens finansiella ställning. Är banken i behov av inlåning sätts ett högre sparkrav och i tider av god inlåning kan sparkravet vara lägre.

Vad tycker du? JAK finns för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, vi vill gärna veta vad du tycker är viktigt för att fortsätta utveckla verksam heten.

Hör av dig med dina funderingar till jak@jak.se

grus & guld · 3/2021

extrastämma 2 juli 2021

Rapport från extrastämma Den 2 juli hölls en extrastämma i JAK Medlemsbank genom poströstning, i enlighet med riksdagens beslut i syfte att underlätta för föreningar att hålla stämma utan risk för smittspridning av coronaviruset. Syftet med extrastämman var att skynda på beslutet om stadge ändring för införandet av den nya modellen för överlåtelse av insats medlem till medlem. Även övriga stadgeändringar som bifölls vid den ordinarie förenings stämman i april togs upp för ett andra beslut. Utfallet av extrastämman blev att samtliga stadgeändringar bifölls. Nu ska stadgeändringarna godkännas av Finansinspektionen innan de kan tas i bruk.

Antagna stadgeändringar

Stadgeändring utifrån ny associationsrättslig reglering samt andra förtydliganden

Stadgeändring av § 8 Medlemsavgift

Justeringar utifrån de nya regler som gäller för medlemsbanker från årsskiftet 21/22.

När och var medlemsavgift ska erläggas och inom vilket intervall.

Stadgeändring av § 7 Insatser

Stadgeändring av § 9 Styrelse

Ny hantering av insatser, överlåtelse medlem till medlem.

Förändringar i rotationsregler för styrelseledamöter.

Medlemsträffar och utbildning i fokus Foto:ingrid westerfors

Styrelsens medlemsutskott arbetar för att öka medlemmarnas möjligheter att mötas, lära och bygga nätverk. I höst ligger fokus på medlemsträffar och utbildning. Genom samverkan med bland annat Mikrofonden och Coompanion kommer JAK delta i flera spännan de sammanhang under hösten där vi också hoppas möta intresserade medlemmar. I anslutning till Mötesplats Socialt Byggande 18-19 november planeras en medlemsträff 20 november där fokus ligger på JAK som verktyg för utveckling och finansiering av koope rativt och socialt byggande. I början av september deltog medlemsutskottet i en arbetshelg till sammans med etikrådet som påbörjat ett arbete för att ta fram en ny digital 48

grus & guld · 3/2021

Styrelsens medlemsutskott har haft en arbetshelg tillsammans med etikrådet under september för att bland annat diskutera ny digital grundkurs. grundkurs. Kursen ska vända sig till dem som vill lära sig mer om ekono min och banksystemet i stort, dess på verkan på klimatet och samhället och hur JAK kan vara ett konkret verktyg för förändring och omställning till ett hållbart samhälle. Träffar planeras i samband med utveckling av material et för att involvera fler medlemmar.

Vad vill du diskutera? Kontakta gärna medlemsutskottet med frågor eller förslag på teman för träffar på e-post: mu@jak.se

JAK deltar i träff om socialt företagande Sociala företag och samhälls entreprenörskap kan bidra till att lösa samhällsutmaningar och bidra med lösningar till hur vi når de Globala Målen. På Stora Sociala Företagsdagen 5 oktober lyfts exempel på hur sociala företag skapar jobb, inklu dering, delaktighet och lösningar för ett mer hållbart samhälle. JAK bidrar till dagen och Lena Eriksson Åshuvud, vice ordfö rande i JAKs styrelse kommer delta i samtal med bland annat Mikrofonden om utveckling av social finansiering i Sverige och medlemsbankernas roll för ut

vecklingen av kooperativ och sociala företag. – JAK är ett exempel på en alternativ form för att bedriva bank, en verksamhet som i de allra flesta fall bedrivs som ett rent aktiebolag med det Lena Eriksson Åshuvud uttalade syf tet att maximera vinsten för bolagets ägare. Som en medlems ägd och -styrd verksamhet har

vi förutsättningarna för en god förståelse för de mjukare värden och kooperativa principer som präglar många samhällsentre prenörer och sociala företagare. Det underlättar för oss och våra medlemmar i den kategorin att mötas när vi utvecklar vår verk samhet inriktad mot juridiska personer under det närmaste året, kommenterar Lena Eriks son Åshuvud. Välkommen att delta via länk Program och biljetter:

www.socialaforetagsdagen.se

Foto:ingrid westerfors

Områden med många byggemenskaper i Tübingen och Freiburg, Tyskland

Träffa JAK Medlemsbank på mötesplats Socialt byggande! JAK har sedan starten gett lån till medlemmarnas boende och dem som velat bygga hållbart. Nu tar JAK en mer aktiv roll även i utvecklingen av bo- och byggemenskaper. Möt JAK på mötesplats Socialt byg-

gande 18-19 november där JAK deltar

i seminarier kring finansiering och kooperativt bostadsbyggande. – Som medlemsbank har vi en möjlighet och kan spela en viktig roll för finansieringen och rörelsen för fler bygg- och bogemenskaper. Vi kan på ett konkret sätt bidra till fler bostäder och mer hållbara sätt att bo och på så

Lördagen 20/11 Medlemsträff (fysiskt + digitalt) Under träffen kommer vi prata mer om JAKs roll i den sociala byggrörelsen. Anmäl intresse till: mu@jak.se

MER INFO KOMMER PÅ: JAK.SE/EVENT

sätt göra en stor skillnad i våra medlemmars vardag, kommenterar Erik Johansson, ledamot i JAKs styrelse. Biljetter och program: socialtbyggande.se grus & guld · 3/2021

Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 110 59 100 61 Stockholm Eller mejla: grusoguld@jak.se

Grus & Guld bör nå fler

För snart två år sedan hade vi Elinor Askmar Cederholm som inspiratör. Då hade bostadsbolaget Byar & kvarter, som hon och Mattias Poulsen tagit initiativ till, just sett dagens ljus. Tanken var att underlätta för människor som vill bo hållbart och gemensamt – bland annat genom att köpa upp större villor för uthyrning. Några läsare har ställt bostadsföretafrågan: hur gick det sen? om det nystartade I nr 4/19 skrev G&G Jo, i slutet av augusti var första get Byar & kvarter fastigheten klar för inflyttning. Tio personer bor nu i ett sekelskifteshus i Vad blir då nästa projekt? Strömsfors, som har renoverats tillsammans – Det kommer nog ta ett med hyresgästerna. Vissa har egna lägenhetag innan vi kan köpa fler ter, andra egna rum. Toaletter, sal, trädgård fastigheter, men vi arbetar mm är gemensamma utrymmen. långsamt mot målet att bli – Intresset för att bo i huset har varit det alternativ vi ser ett bejättestort, berättar Mattias Poulsen. hov av på hyresmarknaden, Folkfinansiering gjorde det möjligt att säger Mattias Poulsen. Mattias köpa huset. Människor som velat stödja idén – Vi vill också bygga Poulsen har gått in med summor de kunnat avvara i Attefallshus för uthyrning, form av riskkapital, vilket i sin tur möjliggjort som placeras på arrenderad mark på andras karin backström ett banklån. tomter.

I Grus & Guld skriver Eva Stenius att vi måste hålla samtalet levande om ideologin. Jag förstår synpunkten mycket väl. En viktig del av JAKs verksamhet är faktiskt Grus & Guld. Folkbildande och inspirerande, lättläst och snygg – hela tiden med en bakomliggande ideologisk grundsyn. JAK ska vara stolt över sin viktiga tidning. Mitt enda önskemål är att tidningen skulle utvecklas för att vända sig till en bredare allmänhet, och inte bara vara till för JAK-medlemmar. Det är Grus & Guld som gör att jag fortfarande är medlem.

Foto: privat

Första huset snabbt fullt

tipsa grus & guld Har du tips, idéer, synpunkter eller tankar om tidningen i största allmänhet? Mejla till G&G på: grusoguld@jak.se.

Nästa nummer är ute 15 december!

grus & guld · nr 3 2021 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Hitta oss på nätet

Bosse Blideman, Norrtälje

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 3 · 2021

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

KALLELSE TILL JAK EXTRASTÄ s MMA

Investeringar ger levande Voullerim Klimatet kräver mer än bränslebyte

Webbsida Gamla och nya e-tidningar på www.grusoguld.se

grus & guld · 3/2021

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning.

Oro i spåren av italiensk nötboom

Gör podd om tillväxt

Hannes vill få fler att

tala ekonomi

It-utsläpp Fantasi · Thomas · Nettonoll Piketty · Konspirati · Kolfinans onstro iering· · Höstläsnin Budgetmatg

Krönika

david jonstad:

Bakom den gröna fasaden Folkets aptit på tv-bilder av härligt lantliv

är stor och växande. Men, har jag konstaterat den senaste tiden, det har börjat knorras en del över dessa bilder ute i stugorna. Åtminstone bland folk jag har omkring mig, som också bor på landet och som trampar sina leriga gårdsplaner och skitiga ladugård ar till vardags. Det går liksom inte att låta bli att reta sig en aning på hur oerhört lätt och frejdigt livet på landet ter sig på tv-skärmen – att allt är så mycket välputsad fasad. Samma knorr kan nog förresten höras lite varstans hos alla som under de senaste åren makat sig upp ur soffan och faktiskt gett sig i kast med projekt snäppet mer ambitiösa än tre pallkragar. De inspirerande tv-scenerna i perfekt ljus sätter sig liksom i halsen när det visar sig hur mycket som kan gå fel. Och vilket sabla slit det emellanåt kan vara att få rätt saker att växa ur jorden. Det är hög tid att bredda denna genre av

Snarare än att låta tittarna förfasas och

roas över folk som trasslat till det för sig skulle programmet ge värdefulla verktyg. Inte bara för att kunna fixa alla de rent praktiska aspekterna bakom det härliga lantlivet, men framför allt för att lära ut systemtänkande. En sådan sak som en köks trädgård är ju inte något isolerat. Den hänger ihop med resten av platsen och alla som finns där, liksom med väder och vind. Lägger man ihop alla delar: resurser (jord, arbetstid, pengar och så vidare), behov och förutsättningar blir det en rätt avancerad ekvation. Som en snygg fasad gör den sig inte, men den är betydligt mer intressant. ·

” Det går liksom inte att låta bli att reta sig en aning på hur oerhört lätt och frejdigt livet på landet ter sig på tvskärmen”

Foto: Maria Hansson

livsstilsprogram. Mandelmanns behöver få ett mer verklighetsnära och osminkat komplement. Låt mig därför presentera: Trädgårdsakuten. Tänk tv-program som Arga snickaren, Supernanny och Konsten att städa, men nu med annat än vilda barn och livsfarliga eldragningar att hantera. Jag kan lätt plocka exempel på tänkbara teman ur mina egna erfarenheter av att flytta ut på landet och glad i hågen dra igång en massa projekt, både i form av odlingar och att skaffa djur. Bli övermannad av kvickrot, tröttas ut av krångliga system för utfodring till djuren, chockas av snigelinvasion och en massa annat. Efter sex år har vi börjat få ordning på en hel del, men det hade inte varit fel med professionell hjälp från början. Och jag är

knappast den enda som är i behov av lite sund folkbildning i självhushållning.

david jonstad Författare, föreläsare och frilansskribent grus & guld · 3/2021

B Bildkommentar: Ellen Ekman

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

POSTTIDNING