Grus & Guld nr 3/2020

Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 23 2020 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 3 · 2020

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

Garanterad samhällsnytta Ta tillbaka ditt fokus På jakt efter skumma pengar

Rättvis nystart Vägval i virusets spår

Sanktionsavgift · Investeringar · Självtillit · Egnahemsfabrik Fantasi   ·   Thomas Piketty   ·   Kolfinansiering  ·   Budgetmat


TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Drömmer du om en ny bostad? MEN KANSKE inte vill binda upp dig på en fast månadskostnad? Med Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga. Räkna ut din månadskostnad och ansök på jak.se


Innehåll

Synen på vinst avgör

Ny forskning visar att hållbar ekonomi kräver företag som drivs av gemensam nytta i stället för privat vinstintresse.  ·  10

grus & guld · 3/2020

Foto: Anna von Brömssen

JAK får sanktionsavgift Under en granskning förra året fann Finansinspektionen brister i bankens förebyggande arbete mot penningtvätt.  ·  8

6

Garantier för samhällsnytta

Civilsamhällets eget riskkapital­bolag stöttar företag som ofta exkluderas från finansmarknaden.  ·  30

Självtillit utan tullar

Coronakrisen har fått oss att inse vikten av inhemsk basförsörjning. Alf Hornborg har ett förslag på hur det kan uppnås. ·  42

På Egnahemsfabriken skapas hem med små resurser och hjälp av andra. Tinna Harling är projektledare. BYGGER EGET IHOP.

illustr ation: k ati mets

Foto: hanna blomqvist

dessutom: omvärld

Ska vi hinna göra nödvändiga klimatinvesteringar innan kol­dioxid­ budgeten tar slut är det bråttom. ·  9

analys

Varför smittar inte en coronasjuk real­ekonomin av sig mer på finans­ ekonomin? Daniel Berg analyserar.  ·  11

Smutsiga pengar Komplext regelverk ska hindra penningtvätt, men främst klaras småbedrägerier upp. · 24 Foto: Christine Ol sson/T T

12

Corona: Vägval efter pandemin

Värna ditt fokus Tips för dig som vill ta upp kampen om kon­ centrationen med de stora techbolagen · 28

Hur kan vi få en hållbar och rättvis omställning i virusets spår? Fem experter svarar.

SÅ GJORDE VI

Landet oss odlar både grönsaker och relationer. När gård skulle köpas togs lånet i JAK Medlemsbank. ·  36

grus & guld

För tjugo år sedan såg en ny tidning dagens ljus när det första numret av Grus & Guld kom från tryckeriet. ·  34

kultur

Jason Hickel skriver om hur en planerad minskning av ekonomin kan rädda världen. Ny bok om nerväxt. · 41 grus & guld · 3/2020

3


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlems­avgiften för JAK-medlemmar. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

foto: privat

Grafisk form: ETC Kommunikation

Medarbetare i detta nummer

Lösnummer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Tryck: V-tab, Vimmerby. Upplaga: ca 22 000 ex

Manusstopp för det här numret var 17 augusti, pressläggning 17 september. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN 1650-470404

4

grus & guld · 3/2020

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är statsvetare med mångårigt klimatengage­ mang. Med bas i Göteborg har hon bland annat framgångsrikt kampanjat mot en ny fossilgas­ terminal. Favoritprojektet just nu heter Resilien­ ta rörelser och fokuserar på hållbar aktivism. På sidan 51 skriver hon om hur samhällsförändring inte alltid kan mätas och vägas.

Daniel Berg från Stockholm är doktor i ekonomisk historia och deltar för närvarande i ett forskningsprojekt om värderingar och ideologiska antaganden bakom det ”opolitiska” måttet konsumentprisindex. På sidan 11 analyserar han hur börskurserna kan gå upp – samtidigt som arbetslösheten slår rekord.

Kati Mets är illustratören från Stockholm som gjort omslag­et till detta nummer. Hennes bilder syns främst i tidningar och böcker, men även på en och annan webbsida. Helst blir det favorit­ uttrycket: kollage. När hon inte jobbar ägnar hon sig gärna åt det egna skrivprojektet eller trädgår­ den i Roslagen. Se mer av Kati Mets på sidan 12.

Foto: Janne Jakobsson

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Olivia Linander

foto: Auror a Bergh Edenborg

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

är professor i humanekologi vid Lunds universitet, välkänd för sin forskning om bland annat det mo­ derna samhällets teknikoptimism och den globala omfördelningen av resurser. Från sin gård i Småland skriver han om hur vi kan skapa ökad självtillit i eko­ nomin för att möta framtida kriser. Läs på sidan 42.

foto: Privat

Omslag: Nystart efter coronapandemin Illustration: Kati Mets

Alf Hornborg


välkommen

redaktören:

Naturens budget slut

Inte återstart utan nystart En plats på jorden som jag tycker mycket

om skakas ofta av ett dovt muller. Gigan­ tiska kryssningsfartyg tornar upp sig och gör luften stickig att andas. Den här sommaren har det varit befriande friskt och fridfullt. Men nu har nöjesfärjorna sakta börjat återvända. Och samtidigt som röken stiger från deras enorma skorstenar uppmäts 412 ppm koldi­ oxid i atmosfären, långt över den nivå på 350 ppm forskare betraktar som säker. Nej, jag längtar inte efter att allt ska

återgå till det normala. Visst vill jag kunna krama mamma, och inte alltid behöva tän­ ka på att hålla avståndet. Visst önskar jag att alla drabbade ska slippa pandemin och dess hemska konsekvenser. Men aktiviteter som förstör möjligheterna att leva väl här på jorden – nu och framöver – behöver varken räddas eller återupptas.

I det här numret ställer vi frågan hur en

hållbar och rättvis omstart av ekonomin i virusets spår skulle kunna se ut. Med start på sidan tolv möter ni fem personer som reflekterar kring detta. Svaren handlar bland annat om behovet av gemensamma satsningar. Men inte bara. Den struk­ turomvandling som behövs för att klara klimatet kräver även att vissa aktiviteter minskar, eller helt upphör.

Att pandemin inte drabbar alla lika är

uppenbart. En ny rapport från Oxfam kommer fram till att flera av världens mest lönsamma företag har förvärrat krisen genom att göra stora utdelningar till sina redan rika ägare i stället för att säkra de anställdas trygghet. Att vinstjakten ställer till det visar även studien vi skriver om på sidan tio. Den pekar på att en hållbar och rättvis ekonomi förutsätter företag som sätter gemensam nytta framför avkastning på kapital – precis som JAK Medlemsbank gör.

Källa: www.footprint­ network.org

Det är inte bara vår ekonomi som behöver förändras, utan även hur vi ser på världen och vår roll i den” Jason Hickel, Less is more, sid 34

Fåtal berikas av pandemin Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

”Sådant som förstör behöver varken räddas eller startas om.”

– Det finns ingen anledning att skattebeta­ larna ska gynna ägarna till företag som inte har en plats i en fossilfri ekonomi. I stället är det människorna som drabbas som ska stöttas, säger till exempel Tomas Kåberger, professor i förnybar energi.

I år räckte naturens årsbudget till den 22 augusti. Det är tre veckor längre än förra året, vilket förklaras av corona. Men kriser är inte lösningen på att vi använder mer än vad naturen förmår förnya, slöseriet av naturre­ surser måste minskas planerat och varaktigt.

Världens 25 rikaste personer har ökat sina förmögenheter med ofattbara summor under coronakrisen. Grundaren av Amazon, Jeff Bezos, skulle personligen kunna ge var och en av e-han­ delsföretagets 876 000 ans­tällda över 900 000 kronor och fortfarande vara lika rik som i början av pandemin. Källa: Power, Profits and the Pandemic, Oxfam, sep­ tember 2020 grus & guld · 3/2020

5


6

grus & guld ¡ 3/2020


inspiratör

Egnahemsbyggare Tinna Harling Vad är egnahemsfabriken? – Det är en mötesplats där vi gör bra saker tillsammans – odlar, äter mat, har höns – och en plats där vi bygger bostäder för folk som har lite pengar. Den som vill bygga sitt eget hem kan få hjälp både med kunskap och material. Kostna­d­erna hålls nere genom självbyggeri och återbruk. Vi tar även emot praktikanter och människor som behöver arbetsträna, och har mycket samarbete med andra organisationer. Varför behövs ni? – Idag är bostadsbyggande marknadsdrivet. Det går bara att bygga där värdet i kronor och ören blir högt, men vi anser att bostaden är en rättighet inte en vara. Även om Egnahemsfabriken inte kan bygga hus i stor skala till alla som behöver, så kan vi vara ett exempel som visar att det går att göra annorlunda. Egnahems­ rörelsen i början av 1900-talet visar att systemet inte alltid har sett ut som idag. Vilka vänder ni er till? – Våra primära målgrupper är unga, äldre och nyanlända. Men det har visat sig att just de grupperna har väldigt svårt att få lån, och vi söker projektmedel för att fler ska kunna bygga. Många som tar kontakt har ett intresse för hållbart byggan­ de och är i alla åldrar. Hur finansieras verksamheten? – Vi säljer snickar- och arkitekttid och får projektstöd, bland annat från region­ en. Mycket material skänks. De som bygger hos oss gör det oftast med pengar de har eller får låna.

text

karin backström foto

Anna von Brömssen

Namn

Tinna Harling

Ålder 47 år

Yrke

Arkitekt, projektledare

Gör

Arbetar med Egnahemsfabriken på Tjörn i Bohuslän, som ger husbyggare möjligheten att genomföra sitt projekt i ett sammanhang där det finns resurser, stöd och kunskap. Hittills har ca tio hus byggts. LÄS MER: www.egnahemsfabriken.se

grus & guld · 3/2020

7


omvärld

Den ökade ojämlikheten i västvärl­ den sedan 1980-talet har inte bara lett till att de rikas inkomster dragit ifrån. Det har också sammanfallit med en ökad skuldsättning för alla andra. Det visar en studie av forskare från bland annat Harvard University. De rikas överskott har inte kana­ liserats till investeringar utan till utlåning som hållit uppe konsumtio­ nen. Studien utgår från USA, men forskarna ser samma mönster i hela världen. Källa: The Saving Glut of the Rich and the Rise in Household Debt, Mian mfl, 2020

foto:Wikimedia (CC BY-SA 3 .0)

Ojämlikhet ger skulder

Under en inspektion i februari förra året fann Finansinspektionen brister i JAKs efterlevnad av penningtvättslagen.

JAK får sanktionsavgift JAK betalar 1,6 miljoner kronor till staten sedan Finansinspektionen funnit brister i medlemsbankens förebyggande arbete mot penning­ tvätt och finansiering av terrorism.    Sanktionsavgift     – Vi tar till oss

procent av den globala energimixen består fortfarande av fossila bränslen Källa: World Energy Balances, IEA, 2020

Corona kan öka klyftorna I spåren av covid-19 förutspås klyftorna mellan rika och fattiga i världen öka ytterligare. Oxford Economics skriver i en analys att pandemier historiskt lett till ökad ojämlikhet och att covid-19 inte ser ut att vara ett undantag. I de hårdast drabbade branscherna är lönerna låga, och används i hög utsträckning för nödvändigheter. Med minskade intäkter ökar skuld­ sättningen. Rika hushåll sparar däremot mer, och drar även nytta av att priset på finansiella tillgångar hålls uppe med stora stimulanser. Källa: The consequences of pandemic-dri­ ven inequality, Oxford Economics, 2020 8

grus & guld · 3/2020

kritiken, det har funnits svaghet­ er. Men en granskning idag skulle definitivt ge ett annat resultat, säger JAKs vd Johan Thelander, och på­ pekar att tillsynen gjordes innan ban­ ken införde nya digitala lösningar. Det var i februari 2019 som Finans­ inspektionen (FI) undersökte hur JAK Medlemsbank efterlever delar av penning­tvättslagen. I somras kom resultatet: Tillsynsmyndigheten hade funnit brister i JAKs bedömning av hur verksamheten skulle kunna utnyttjas av kriminella samt i kunska­ pen om vilka som använder banken. Resultatet blev en anmärkning och en sanktionsavgift på 1,6 miljoner kronor.

Fakta penningtvättslagen Bankerna ska bl a: - fastställa rutiner utifrån en riskbedömning. - ha uppdaterad kundkännedom. - ha extra koll på kunder med hög risk. - veta vem som kontrollerar företag/­ föreningar. - övervaka transaktioner. - vid behov kontrollera varifrån pengar kommer. - rapportera misstänkta beteenden till finanspolisen.

Mer specifikt kritiserades JAK bland annat för att ha använt schablonbe­ grepp utan närmare definition i sina analyser, och för att inte ha tagit i beaktande vilka risker bankens ”al­ ternativa status och räntefria filosofi” skulle kunna medföra. Vid stickpro­ ver fann FI även brister i id-kontrollen och annat som krävs för att uppfylla lagens krav på kundkännedom. Myndigheten fann det dock för­ mildrande att JAK vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med kritiken. Hur stor är då risken att bristerna lett till att pengar har tvättats i JAK? – Penningtvätt är ett stort samhälls­ problem och jag tror inte att det finns någon bank som är helt immun, säger Sara Hjalmarsson som arbetat med riskfrågorna. – Men på många sätt kan det vara svårare att utnyttja JAK. Dels måste du bli medlem för att göra en trans­ aktion, dels syns alla större summor tydligt hos oss. Vi gör inte heller några utlandstransaktioner, och är väldigt måna om att göra rätt. Redan innan sanktionsavgiften

räknade JAK Medlemsbank med att göra ett rejält underskott i år. Både FI (som har att ta hänsyn till detta i sina beslut) och vd Johan Thelander menar dock att JAKs ekonomi klarar den nytillkomna utgiften.

Karin Backström

Läs mer: www.fi.se (sök på JAK Medlemsbank) Se även sid 21 och 48


Bråttom klimatinvestera

Gröna investeringar    Samtidigt som

stora investeringar planeras för att få fart på såväl den coronakrisande ekonomin som klimatomställning­ en visar en studie att investeringar orsakar dubbelt så höga koldioxid­ utsläpp som annan konsumtion och produktion. – Det finns absoluta gränser för hur mycket mer koldioxid vi kan släppa ut om vi ska klara målen i Parisavtalet, säger Eva Alfredsson, forskare i miljö­ strategi vid KTH. Tillsammans med kollegan Mikael Malmaeus från IVL Svenska miljöin­ stitutet har hon undersökt hur stora investeringar vi klimatmässigt har råd med. Utgångspunkten är att Sveriges återstående koldioxidbudget är 670 miljoner ton* och att den för närva­ rande minskar med 50 miljoner ton per år. För varje miljon kronor vi in­ vesterar blir det i snitt 30 ton utsläpp, enligt forskarna. Det innebär att om vi satsar 100 miljarder kronor orsakar det nästan lika mycket utsläpp som en femtedel av alla inrikestransporter, enligt G&Gs beräkningar.

– Coronakrisen har tydligt visat att det inte räcker att vi reser och produce­ rar mindre. Vi måste ställa om så att vi kan fortsätta att leva, färdas, bo utan ut­ släpp. För det krävs investeringar. De äter visserligen upp koldioxidbudgeten snabbare, men är de investeringar i ordets Eva Alfredsson rätta bemärkelse ger de avkastning i form av långsiktigt minskade utsläpp, säger Eva Alfredsson.

foto: k th

Ska vår krympande koldioxidbudget räcka för nödvändiga klimatin­ vesteringar gäller det att agera snabbt och prioritera rätt. En ny studie lyfter fram utsläppen som investeringarna i sig genererar.

Men det är bråttom. Även med ett omedelbart fokus på klimatom­ ställning är det långt ifrån säkert att koldioxidbudgeten räcker. I fors­ karnas mest pessimistiska scenario försenas omställningen två år på grund av corona, och utsläppsgrän­ sen nås redan om tolv år. För att öka investeringsutrymmet diskuterar de möjligheten att styra om pengar från konsumtion till klimatinvesteringar genom skatter eller incitament. – Lösningar finns, och ju snabb­ are vi kommer igång desto bättre livskvalitet kan vi få på sikt, säger Eva Alfredsson.

Klimatlagen räcker inte Sverige har en av världens mest omfattande klimatlagar men måste ändå mer än fördubbla sina ambition­er för att ha en rimlig chans att leva upp till sina åtaganden i Paris­avtalet. Koldioxidutsläppen måste minskas med 12-15 procent per år, och redan om 15 år behöver en energiomställning till nollutsläpp vara klar. Det visar en ny studie med klimatforskar­en Kevin Andersson som huvudförfattare där hänsyn även tagits till att rika länder lovat gå i bräschen för utsläppsminsk­ ningarna. Källa: Climate Policy, maj 2020

Vi står inför en existentiell kris, och det är en kris som vi varken kan köpa, bygga eller investera oss ur… Vi behöver ett nytt system.” Greta Thunberg m fl i öppet brev till världens ledare, juli 2020

Karin Backström

* Studien tar även upp forskning som tyder på att den återstående budgeten är mindre.

Ökat intresse för ekocidlag

Läs mer: Hållbara investeringar – hur mycket grön omställning har vi (inte) råd med? Eva Al­ fredsson och Mikael Malmaeus, Arena Idé, 2020 foto: Nikl a s Baun, Unspl a sh

Även klimatinvesteringar ger utsläpp. Ska vi hinna ställa om är det bråttom, visar en ny studie.

Stödet för att göra ekocid, eller storskalig miljöförstöring, till ett internationellt brott vid Internatio­ nella brottmålsdomstolen i Haag ökar. I somras uttalade sig Frankrikes president Macron för idén. LO och Palmecentret har uppmanat svens­ ka regeringen att driva på i frågan. Påven vill se en ekocid-lagstiftning. Kravet finns nu även med i ett utkast till ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald efter 2020 som förhandlas fram inom FN. Ekocid är redan förbjudet i krig men fortfarande tillåtet i fredstid. Läs mer: endecocide.se grus & guld · 3/2020

9


omvärld

Inför en temporär basinkomst för världens fattigaste. Det skulle göra det möjligt även för de som saknar skyddsnät att stanna hemma, och därmed sakta ned spridningen av covid-19. Förslaget kommer från FNs utvecklingsprogram, UNDP. En temporär basinkomst för 2,7 miljar­ der människor under sex månader skulle kosta tolv procent av den summa som regeringarna förväntas avsätta för att bekämpa coronakri­ sen i år, eller en tredjedel av utveck­ lingsländernas skuldbetalningar till utlandet 2020. Källa: Temporary Basic Income (TBI), UNDP, 2020

källa: WWF Living Planet Report, 2020

Fler barn i skuldsatta hem Drygt 182 000 barn växer upp i familjer där minst en förälder har skulder hos Kronofogden eller pågående skuldsanering. Det är mer än vart tolfte barn. – Risken är stor att antalet barn som växer upp i skuldsatta hem kommer att öka markant framöver, säger Tina Häggmark på Kronofog­ den som konstaterar att coronakri­ sen inte fått fullt genomslag än. Skillnaderna i landet är stora. I Ljusnarsberg har var femte barn en förälder med skulder hos Kronofog­ den, i Lomma under två procent. Källa: Kronofogden 10

grus & guld · 3/2020

Parvin arbetar för en av världens största utvecklingsorganisationer, Brac, som bl a finansierar hälsovård genom företagande som återinvesterar vinsten i verksamheten.

Non-profit-företag viktiga för omställning En socialt och ekologiskt hållbar ekonomi kräver en förändrad syn på vinst. Ny forskning visar på betydelsen av företag som drivs av samhällsnytta i stället för privat vinstintresse.    Hållbart företagande      – Ofta ses

konsumtionismen, förstörelsen av ekosystemen, ojämlikheten, marknadskoncentrationen och storföretag­ens inflytande över poli­ tiken som separata problem, men bakom dem finns en gemensam drivkraft, säger Jennifer Hinton. Hon är doktorand vid Stockholm Resilience Center och forskar kring sambandet mellan olika juridiska företagsformer och hållbarhet. I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel visar hon hur vinstdrivande företag omöjliggör en ekonomi inom ramen för planetens ekologiska gränser. Jennifer Hinton jämför två huvud­

sakliga typer av företagande: For-­ profit kännetecknas av privat ägande, finansiellt vinstintresse och obegrän­ sad avkastning på investerat kapital. Not-for-profit karaktäriseras av ge­ mensam nytta, kollektivt ägande och att överskottet investeras till förmån för företagets syfte – vilket kan vara allt från välstånd i lokalsamhället till ett öppet internet. Resultatet visar att flera sociala, ekologiska och demokratiska problem

är en logisk följd av for-profit-företag­ ens strategier för att uppnå sitt mål: finansiell vinst. Produktion och konsumtion måste ständigt öka vilket leder till hårdare press på biosfären, löner hålls tillbaka vilket ger större ojämlikhet, konkurrenter köps upp vilket leder till mark­ nadskoncentration och politiska regle­ ringar motarbetas. I en not-for-profit-eko­ nomi däremot bryts dynamiken eftersom Jennifer Hinton inga ägare kan berika sig genom obegränsad avkastning. – Det räcker inte med not-for-profit företag för att skapa hållbar ekonomi, men det är en nödvändig utgångs­ punkt, sammanfattar Hinton.

foto: SRC/SU

procent. Så mycket har bestånden av vilda ryggradsdjur – som däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – minskat med mellan 1970 och 2016.

foto: Lucy Milmo/DFID (CC BY 2.0)

”Basinkomst kan hejda covid-19”

Hela ekonomin måste röra sig bort

från vinstdrivande företagsformer, menar hon, men kanske är det extra viktigt för banker. – Där är det inte bara de anställdas löner som står mot vinstintresset, utan även kundernas räntor. Att människors skuldsättning bidrar till ökad förmögenhet hos bankernas ägare har stor potential att driva på ojämlikheten. Vissa fastnar i skuld­ fällor och tvingas låna mer och mer vilket skapar en ond cirkel, säger hon.

Karin Backström

Läs mer: Fit for Purpose? Clarifying the Role of Profit for Sustainability, Jennifer Hinton, Journal of Political Ecology, 2020


omvärldsanalys ällan eller aldrig har världen varit så arbetslös som nu. An­ dra kvartalet 2020 saknades 400 miljoner heltidsjobb, en ökning med 14 procent jämfört med året innan, enligt Internationella ar­ betsorganisationen, ILO. Då finansiella tillgångar, som aktier och lånepapper, bör ha sitt värde i de reella tillgångar de har fordringar på – ytterst produktivt arbete i ekonomin – borde en dödssjuk realekonomi smitta av sig. Men icke. Börserna fick visser­ ligen en häftig feber i mars men till­ frisknade sedan snabbt. Det globala läget har inte speglats i finansindexen. En förklaring till denna iögon­ fallande frånkoppling mellan finansoch real­ekonomin står att finna i att pengar beter sig mycket olika, trots att de har samma nominella värde. En krona är en krona – är inte en krona. Hundra kronor i realekonomin rör sig långsammare än i finanseko­ nomin, där den kan ingå i tusentals affärer varje sekund. Det gör att sam­ ma hundralapp potentiellt kan göra långt mer i vinst genom att stanna i finansiell cirkulation än att lånas ner i realekonomin. är Coronakrisen satte stopp för cirkulationen i realekonomin hotade detta även cirkulatio­ nen i finansekonomin, men i enlig­ het med sättet som övats in under de senaste decenniernas kriser sattes

foto: Auror a Bergh Edenborg

”Det globala läget har inte speglats i finansindexen”

Daniel Berg extrema stödåtgärder in världen över. Räntorna till centralbankernas primä­ ra låntagare, bankerna, sänktes snabbt till noll vilket ökade ränteskillnaden till realekonomin vars räntefall knap­ past rörde sig i motsvarande utsträck­ ning. Även kapitalkraven på bankerna sänktes, i vissa fall till noll. Det räcker nu nästan bara med en banklicens för att ge ut nya pengar i banksystemet, inget eget kapital krävs. Insatser av detta slag bidrar till att de finansiella värdena kan upprätthållas samtidigt som de reala tillgångarna de har ford­ ringar på går i konkurs eller skuldsätts än mer. en det är inte hela för­ klaringen. Problemen med att stimulera eko­ nomin enkom med penningpolitik blev så uppenbar un­ der den senaste finanskrisen att även revolutionerande typer av gigantiska finanspolitiska stöd nu har prövats. Effekterna står dock inte i direkt pro­ portion till stödens storlek. Här spelar den fart och form olika välfärdssystem ger pengarna stor roll. USA har en unik förmåga att i kris­ tider finansiera extraordinära stöd­ åtgärder på grund av dollarns sär­ ställning. Ändå är det just i USA den realekonomiska krisen dröjer sig kvar, eller förvärras. En del i detta är att det beslutade arbetslöshetsstödet skicka­ des ut i ett sammelsurium av under­ dimensionerade program på delstats­

nivå där analog teknik och mjukvara från 1970-talet saktade ner pengarna. Likaså försenades den epokgörande ”helikopterpengen” på 1 200 dollar till hushållen eftersom den hade formen och farten av en postcheck. De euro­ peiska välfärdssystemens automatiska direkta, digitala kontoöverföringar minskar däremot skillnaden i fart och form mellan pengarna i centrum av ekonomin och de på gatan. Med min­ dre pengar räddas därför mer. Skillnaden mellan USA och Europa gäller med förödande många magni­ tuder mer för den globala ekonomin som helhet. Värst drabbade av krisen är de som jobbar i den informella sektorn i fattiga länder. Dit når kredit­ pengarna sist, har högst realränta och kan därför förmodas röra sig lång­ sammast. id varje kris upprätthålls primärt formen och far­ ten på de pengar som cir­ kulerar i finansekonomin. Vid varje kris bromsas samtidigt far­ ten in på en minskad samling pengar i realekonomin. Coronakrisen ser trots sina många radikalt nya aspekter inte ut att te sig annorlunda i detta avse­ ende.

Daniel Berg Doktor i ekonomisk historia grus & guld · 3/2020

11


12

grus & guld ¡ 3/2020


Rättvis nystart Coronaviruset har drabbat, skakat om och tydliggjort problem. Stora summor har avsatts för att mota effekterna i grind – och diskussionen om hur ekonomin bäst ska få fart igen är i full gång. Grus & Guld har talat med fem sakkunniga om förutsättningarna för en hållbar och rättvis omställning i pandemins spår. Hur ska vårt svar på corona se ut? TEXT Madeleine Johansson illustration kati mets

grus & guld · 3/2020

13


Helena Norberg-Hodge

”Vi står i ett vägskäl” oronakrisen ökar definitivt möjligheterna att uppnå en positiv förändring mot mer motståndskraftiga lokala eko­ nomier. Men det finns också en risk att vi kan gå i exakt motsatt riktning, mot en högteknologisk no touch-framtid styrd av ideologin att större och snabbare är bättre. Det säger Helena Norberg-Hodge, som ar­ betat globalt för ökad ekonomisk lokalisering ända sedan hon såg hur invånarnas livskvalitet utarmades när den tidigare ganska isolerade indiska provinsen Ladakh öppnades upp för ”utveckling” på 1970-talet. I flera decennier har vi nu rört oss i två riktningar samtidigt, menar hon. Å ena sidan inser individer och samhällen runt om i värl­ den att mer lokala, småskaliga och ekologiska sätt att leva ger hälsosammare och fullödigare liv. Samtidigt har trycket från regeringar och globala storföretag för fortsatt fokus på globa­ lisering och teknisk utveckling intensifierats. 14

grus & guld · 3/2020

– Mänskligheten står nu i ett vägskäl där vi måste välja väg. För Helena Norberg-Hodge handlar vägen framåt efter corona om att decentralisera och stärka lokala, regionala och nationella ekono­ mier i stället för att expandera en enda resurs­ intensiv och odemokratisk global marknad. Hon brukar tala om tre F: farming, fishery,

forestry (jordbruk, fiske och skogsbruk). – Så långt det är möjligt måste dessa om­ råden bli småskaliga, med lokalt anpassade arter för att öka den biologiska mångfalden. Vi behöver ekologiska lantbruk som anställer människor, inte jordbruk skötta med avance­ rad teknik och robotar. Dessa är nästan alltid mer energi- och resursintensiva än de som sköts av människor. Det småskaliga jordbruket brukar också vara mer produktivt och hållbart, eftersom där odlas en rad olika grödor anpas­ sade efter årstiderna. Givetvis finns det teknik vi behöver för att leva


Foto: JOHN Page

ett gott liv, påpekar Helena Norberg-Hodge. – Men när det gäller produktionen för att möta våra basbehov finns det många studier som visar vilken social och ekologisk förödelse industrialiseringen har fört med sig. Redan innan coronakrisen såg Helena

Norberg-Hodge ett ökat intresse för att odla mat runtom i världen, och hon ser det som fullt naturligt. – Att en­ gagera sig i naturen och producera mat tillsammans med andra är något som är djupt rotat i våra gener. Allt fler studier visar att kontakt med andra människor och naturen kan bota depressioner och göra oss lyckligare. Det största hindret för att världen i stort

ska gå i denna riktning är att vårt nuvarande ekonomiska system är inriktat på storskalighet och en typ av effektivitet som i själva verket bara betyder ökad lönsamhet för stora före­ tag, menar hon. – Överallt är vi påverkade av storföretagens logik. För att ge ett exempel: inom biologin handlar mycket idag om genetisk ingenjörs­ konst och forskare måste kämpa för finansiering av studier om ekologis­ ka lösningar. Stordrift och globalisering gynnas konsekvent av politik och regelverk. Därför vill hon se mer av det hon kallar big picture activism. I begreppet lägger hon att vi måste visa hur de olika kriserna mänskligheten

”Vi behöver ekologiska lantbruk som anställer människor”

Namn

Helena Norberg-Hodge

Gör

Författare, filmare, grundare av organisationen Local futures. Känd bl a för sitt arbete i den indiska provinsen Ladakh, filmen The Economics of Happiness och som mottagare av det alternativa Nobelpriset Right Livelihood Award.

Ålder 74 år

Ort

Byron Bay, Australien Läs mer: www.localfutures.org grus & guld · 3/2020

15


befinner sig i hänger ihop och har sina rötter i det nuvarande ekonomiska systemet. Samti­ digt behöver positiva exempel på lokalisering lyftas fram. Det kan till exempel handla om forskning som visar på effektiviteten i små­

”Systemet har blivit inhumant på grund av storleken” skalig matproduktion eller på traditionella medicinska kunskaper som fungerar. – Som individer behöver vi se till att söka sådan information och dela den med andra. Jag tror det är få personer som verkligen förstår vårt globala system i grunden. Till och med de som jobbar i stora företag och på regeringsnivå är ofta blinda för vilka reella effekter deras beslut får, säger hon. 16

grus & guld · 3/2020

Hon tror inte på att demonisera storföretag eller skuldbelägga. I stället är det systemet vi måste ändra på. – Alltför ofta har vi fått höra att världens problem är vårt eget fel, att den mänskliga naturen är girig och dum, men sanningen är en annan. Våra problem kommer från ett system som blivit inhumant på grund av stor­ leken. Om du inte ser vilken inverkan dina handlingar har på en annan plats på jorden så kan du inte ta kloka beslut. Därför understryker hon vikten av att

börja i det lilla. – Vi behöver inte vänta på att regeringar börjar lokalisera våra samhällen. Det finns redan otaliga projekt runt om i världen som visar vägen. I dessa projekt är det uppenbart att människor agerar utifrån sina klokare, samverkande sidor – och detta ger hopp om den mänskliga naturen.


Thomas Hahn

”Det krävs nya visioner” inte behöver vara något negativt. Visionerna saknar han dock. De allra flesta partier fokuserar fortfarande på att uppnå ökad tillväxt i produktion och konsumtion samt full sysselsättning, konstaterar han. – Vi måste bryta detta. Vi måste minska konsumtionen och arbetstiden i linje med vad de senaste forskarrapporterna om klimat och biologisk mångfald säger – och få en diskussion om ökad fritid, frihet, jämlikhet och trygghet. Det är ingen höger-vänsterfråga utan handlar om allas framtid.

Foto: Stockholm Resilience Center/SU

mstarten riskerar ske på fel sätt. Att vi startar om allt. Så ser det ut just nu*. EUs räddningspaket på 750 mil­ jarder euro innehåller många goda tankar, likaså den så kallade gröna given. Koldioxidtullar** är ett exempel. Men i det stora hela är det business as usual. Orden är Thomas Hahns. Han är docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Center och efterlyser både krismedvetenhet och visioner för att få till den omställning som krävs av hela samhället. En positiv effekt av krismedvetenheten under pandemin ser han i anpassningen till en mindre flygande livsstil. – Till en början kan sådana förändringar kännas jättekonstiga, men när man provar hittar man nya vanor och inser att omställning

”I omställning måste något växa – annat minska”

Så som systemet ser ut idag ställs

människor mot varandra i konkurrens om jobben. Han ser tre extra utsatta grupper: invandrare, unga som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden och vuxna som inte anses ha en relevant utbildning. Pratar man

Namn

Thomas Hahn

Gör

Docent i ekologisk ekonomi, Stockholm Resilience Center

Ålder 55 år

Ort

Huddinge grus & guld · 3/2020

17


då om minskad produktion och konsumtion är det givet att många blir rädda, menar Thomas Hahn. Därför vill han se någon form av basinkomst. – Alla borde ha en dräglig levnadsnivå. De flesta vill inte leva som studenter hela livet och kommer att fortsätta lönearbeta, fast kanske i något mindre omfattning. För andra kommer basinkomsten ge både frihet och trygghet att göra sådant de brinner för.

”Vi måste minska konsumtionen och arbetstiden” För att få en hållbar utveckling måste staten satsa på nödvändiga investeringar. Men i en omställning måste något växa – och annat minska. Om detta menar Thomas Hahn att politikerna sällan talar. – Givetvis borde alla investeringar i fossil industri strypas direkt, men gång på gång ser vi exempel på att det inte sker. Eftersom även de investeringar som måste 18

grus & guld · 3/2020

göras i hållbar infrastruktur medför stora koldioxidutsläpp behöver utrymme skapas genom såväl minskad som förändrad kon­ sumtion – från sådant som ger höga utsläpp till kultur, utbildning, friskvård, omsorg. För att möjliggöra detta vill han se en kraftig grön skatteväxling så att det som är klimatdumt blir väldigt dyrt, samtidigt som det klimatsmarta blir billigare. För att få till stånd nödvändiga föränd­

ringar är våra normer viktiga. Thomas Hahn välkomnar det nya begreppet flygskam. Han gör det inte för att han speciellt vill peka ut enskilda individer, utan för att han tror att det kan påskynda viktig ny lagstiftning. Dessutom bidrar det till en jämnare fördel­ ning mellan sedan länge skuldtyngda miljö­ kämpar och de som ganska skamlöst bidrar till gigantiska koldioxidutsläpp. – Jag unnar gärna de som har råd att äta goda middagar, dricka champagne och gå på Operakällaren, men de får inte flyga sina pri­ vata jetflyg! För det inskränker min och mina barns frihet. * Intervjun gjordes i augusti. ** Importavgifter på produkter från länder utan­ för EU med lägre klimatkrav.


Ekaterina Chertkovskaya

”Viruset visar på ojämlikheten” hur företag har lobbat i EU för att den gröna given ska gå långsammare och vara mindre omfattande.

Foto: Lunds universitet

oronaviruset har påverkat människor på ett ojämlikt sätt, framhåller Ekaterina Chertkovskaya, nerväxtforska­ re vid Lunds universitet. – Medan vissa kunnat arbeta hemifrån och haft tid för eftertanke har andra drabbats hårt. Pandemin har även väckt angelägna funderingar kring hur vi värderar olika yrkes­ grupper. Frontlinjearbeten som sjuksköterskor och chaufförer driver samhället och borde uppskattas mer. Ekaterina Chertkovskaya ser en stor möjlig­ het till förändring nu när coronapandemin synliggjort många av de kriser som fanns redan tidigare, såsom social ojämlikhet, miljö­ förstöring och klimatförändringar. – Men det kommer inte gå av sig självt. Det finns starka intressen som verkar för att allt ska fortsätta som förut. Vi ser till exempel

Ska vi få till en socialt rättvis och hållbar

samhällsutveckling måste vi arbeta för en total omvandling på alla plan, menar hon. – Först och främst måste vi erkänna hur allvarliga klimatförändringarna och förlusten av biodiversitet är. Om vi inte gör tillräckligt mycket tillräckligt snabbt så kan vi få fler pan­ demier i framtiden. Sedan måste vi se till att samhället fokuserar på att tillhandahålla nöd­ vändiga varor och tjänster, såsom utbildning och hälsovård. Coronaviruset har tydliggjort att vi haft en brist på kapacitet i sjukvårdssys­ temet och inte kunnat ge alla tillräcklig vård. Under pandemin har vi även sett exempel på hur otrygga arbetsvillkor gjort det svårt för vissa yrkesgrupper att stanna hemma vid

Namn

Ekaterina Chertkovskaya

Gör

Nerväxtforskare, Lunds universitet

Ålder 33 år

Ort

Malmö grus & guld · 3/2020

19


minsta symptom. Ekaterina Chertkovskaya vill helt omvärdera samhällets syn på arbete. – Idag är det få som har turen att älska sitt

”Om vi inte gör tillräckligt kan vi få fler pandemier” jobb och ha en fast anställning. I stället har många tillfälliga och osäkra jobb. Vi behöver tänka igenom arbetets roll så vi kan lönearbe­ ta mindre, men samtidigt omorganisera så att alla får en grundtrygghet. Ett ekonomiskt system som kretsar kring livet och inte BNP-tillväxt – och en demokrati som genomsyrar alla nivåer av samhället är viktiga förutsättningar för ett hållbart och rätt­ 20

grus & guld · 3/2020

vist samhälle, menar Ekaterina Chertkovskaya. Det gäller också att komma ihåg att Sverige inte är isolerat, utan en del av ett större sys­ tem, understryker hon. – Det vi gör här påverkar också andra delar av världen. Om vi uppnår klimatneutralitet genom att flytta utsläppen till det globala syd så har vi inte fått en rättvis omställning. Där har vi sett exempel på hur klimatkompensa­ tion kan vara djupt problematiskt. Vad kan vi då själva göra? – Förändring är kollektiv, så vi kan gå med i rörelser som jobbar med klimatfrågan och lik­ nande. Givetvis kan vi också bli medvetna om vår egen konsumtion och ekologiska fotav­ tryck, men det finns ett begränsat utrymme för vad vi som individer kan göra. Vi behöver förändra systemet och engagera alla!


Tomas Kåberger

”Styr med stödpengarna” flygbolaget SAS utan tillräckliga krav på klimat­ åtgärder är ett sådant exempel. Staten borde generellt ställa fler motkrav

när den går in och stöttar företag, menar Tomas Kåberger. Han ser ingen anledning till att skattebetalarna ska gynna ägarna till gamla företag som inte har en plats att fylla i en fossilfri ekonomi. I stället är det människorna som drabbas som ska stöttas. Och företag som har en del i omställningen bör staten stödja genom investeringar, inte bidrag. – Det är viktigt att inte bara ge bort pengarna. Blir staten delägare kan skattebetalarna ta del av de framtida vinsterna sedan, i stället för att de bara ska gå till företagen. Att rädda företag utan motprestation leder bara till att staten blir fattigare, understryker han. – Och det leder i sin tur till att skatten måste höjas eller de offentliga utgifterna minskas, vilket drabbar välfärden. Under coronapandemin har vi redan sett vad en resurssvag äldrevård kan leda till. Därför menar Tomas Kåberger att det nu är viktigt att

Foto: vat tenfall

andemin ökar möjligheten till politisk styrning av eko­ nomin, eftersom det nu läggs mycket pengar på stödpaket. Men om det leder till en håll­ bar och rättvis ekonomi – det vet vi först när vi ser hur man använder pengarna. Det säger Tomas Kåberger, professor i förny­ bar energi och en framträdande röst i debatten kring hållbar energiomställning. Han påpekar att det kan slå fel när staten stöttar företag med flera miljarder kronor för korttidspermittering­ ar ifall pengarna inte används rätt. – Om företag som Volvo använder stödet för att stänga ned sina utvecklingsavdelningar just när det sker en omstrukturering och elektrifie­ ring i hela branschen så bidrar det inte till en snabb omställning. Klimatpolitiska rådet, där Tomas Kåberger är ledamot, kommer att titta närmare på hur regeringen använder de styrmedel som skapats under coronakrisen. – Vi kommer att granska hur all politik påverkar klimatet och just nu* är det svårt att se det man gjort hittills under pandemin som positivt. Att satsa flera miljarder på att stötta

Namn

Tomas Kåberger

Gör

Professor i förnybar energi, Chalmers Ledamot i klimatpolitiska rådet

Ålder 59 år

Ort

Mölndal grus & guld · 3/2020

21


Foto: R agnhild L arsson

se till att staten får ökade intäkter. – Miljöskadlig verksamhet eller fastigheter kan till exempel beskattas. Man kan också in­ vestera i företag som utvecklar den teknik som behövs för hållbar utveckling, till exempel för­ nybar el eller elektrifiering av transportsektorn och industrin. Görs det som en investering

strukturer. Men framför allt kan man organise­ ra sig och pressa på det politiska beslutsfattan­ det. Vi behöver fler som deltar i den offentliga debatten. Och det även lokalt. Det är viktigt att vi pratar med andra människor. Riktiga människor och inte bara datorer, säger Tomas Kåberger. * Intervjun gjordes i augusti.

”Staten bör gå in som delägare, inte bara ge bort pengarna” skapar det både inkomster till staten i framti­ den och nya jobbmöjligheter. På så sätt skyndar man på den önskvärda utvecklingen och gör det lönsamt för skattebetalarna. Vad är då det bästa jag som individ kan göra? – Dels kan man se till att man spenderar sina pengar på sådant som ger bra och hållbara 22

grus & guld · 3/2020


Markus Kallifatides

”Satsa på det gemensamma” kad nöd och hållbar klimatomställning, säger Markus Kallifatides. Ett sätt att få fart på omställningen är att

skapa en statlig investeringsbank. På så sätt kan även privat kapital lockas att investera i olika hållbara lösningar, menar han. – Om det finns statliga pengar i botten så minskar risken. Det blir en trygg hand i spelet.

”Det krävs en omfattande ny grön giv” Foto: Juliana Wiklund

Det är klart att ett drama­ tiskt skeende som detta ger möjlighet till stora föränd­ ringar, men jag ser inga garantier för att det går mot mer rättvisa och mer hållbarhet. Det beror på vilken väg vi tar. Det säger Markus Kallifatides, docent i eko­ nomi vid Handelshögskolan i Stockholm som även är ordförande för den S-märkta förening­ en Reformisterna. Han menar att om det är något vi verkar ha lärt oss av pandemin så är det betydelsen av det gemensamma. – Min bild är att omständigheterna för den svenska äldreomsorgen varit undermåliga, vilket gjort att det blivit farligt både för de som arbetar där och brukarna. Vi måste till­ föra mer resurser till verksamheter som varit underfinansierade en lång tid. Dessutom anser han att samhällets investe­ ringar måste öka, till exempel i att renovera bostäder, bygga äldreboenden och satsa på en grön infrastruktur med allt vad det innebär av spårbundna transporter, fler ladd-stolpar samt utbyggt el- och stamnät. – Det krävs en satsning i form av en omfat­ tande ny grön giv som kopplar ihop behoven av miljöåtgärder med behovet av en anständig försörjning för alla. Vi behöver gå mot en mer planerad sam­ hällsutveckling där staten tar mer makt och styr marknaden. Det är nödvändigt både för att åstadkomma ökad social jämlikhet, mins­

Åtstramningspolitikens tid behöver vi däre­ mot lämna bakom oss, menar Markus Kalli­ fatides som ser ett direkt samband mellan att Sverige varit bäst i klassen på budgetbalans och de ökade klyftorna i samhället. Men i och med de stora stödpaketen som nu har lanse­ rats för att möta effekterna av pandemin ser han en ökad acceptans för statliga satsningar. Vad kan vi som individer göra för att bidra till en hållbar ekonomi efter corona? – Man kan ta en timme och fundera på de här frågorna och sedan prata med någon annan. Engagera sig kan nästan alla göra och jag menar att vi som lever i Sverige, där vi har väl upparbetade strukturer för att delta i samhället och den politiska debatten, har en förbannad plikt att göra det! ·

Namn

Markus Kallifatides

Gör

Docent i ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm

Ålder 48 år

Ort

Stockholm grus & guld · 3/2020

23


24

grus & guld ¡ 3/2020


Jakten på smutsiga pengar Ett omfattande regelverk har de senaste åren växt fram för att mota en allt mer uppmärksammad penningtvätt i grind. Flera banker, inklusive JAK Medlemsbank, har fått sanktionsavgifter på grund av bristande kontroll. Följ jakten på de illegala pengarna – och dess konsekvenser. TEXT Karin Backström foto hanna blomqvist är gangsterbossen Al

Capone tjänade stora pengar på spritsmuggling i 1920-talets Chicago behöv­ de han en förklaring till varifrån pengarna kom. Lösningen blev tvättinrättningar, som på pappret inbringade stora vinster och fick de illegala pengarna att framstå som lagliga. På så vis sägs begreppet penningtvätt ha uppstått. Det dröjde dock till slutet av 1980-talet, när colombianska knarkbaroner skickade en strid ström av kokain norrut och fick stora summor pengar i retur, innan penningtvätt i sig kri­ minaliserades för första gången. Sedan dess har ett internationellt ramverk byggts upp och lagar stiftats i såväl Sverige som andra

länder för att försvåra hanteringen av brotts­ liga pengar. De senaste åren har regelverken skärpts slag i slag i spåren av terrordåd och avslöjanden om omfattande skatteflykt. I centrum står bankerna, men även mäklare, redovisningskonsulter, advokater, spelan­ ordnare, skatterådgivare, konsthandlare och många andra är skyldiga att ha rutiner för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. I stort innebär lagen att de måste förstå och hålla sig uppdaterade på hur de kan utnyttjas, ha full koll på vilka deras kunder är och hur de använder verksamhetens tjäns­ ter. Allt för att kunna reagera vid misstänkta beteenden. Om ett sådant inte kan förklaras, ska det skyndsamt rapporteras till finanspoli­ sen. 16 olika tillsynsorgan övervakar arbetet, i bankernas fall Finansinspektionen. grus & guld · 3/2020

25


– Bankerna har fått en närmast polisiär roll, menar Svenska Bankföreningen i sin tidskrift Bankfokus (nr 2/19).

ken måste betala 1,6 miljoner kronor (läs mer på sidan 8, samt på sid 48).

I takt med att Al Capones tvättomater

förebyggande arbete. Huruvida penning­ tvätt sker eller ej är det däremot rättsvä­ sendets sak att avgöra. De senaste åren har rapporterna till finanspolisen ökat kraftigt (110 procent från 2015 till 2019) – men bara en mindre del har lett till åtgärder. Fallen, som huvudsakligen härrör från banksektorn, är ofta helt legala transaktio­ ner. Andra blir pusselbitar i pågående eller framtida brottsutredningar. Av förra årets rekordmånga (drygt 20 000) rapporter led­ de 242 till direkta brottsanmälningar och 179 till en temporär frysning av tillgångar värda 168 miljoner kronor, enligt Finans­ polisens årsrapport. När Brottsförebyggande rådet följde upp lagens tillämpning kom de fram till att även om antalet lagförda penningtvättsbrott ökar så är det främst enklare bedrägerier som klaras upp. Bara en liten del av ärendena tycks innehålla avancerade penningtvätts­ upplägg. För hela EU uppger Europol att cirka tio procent av de misstänkta fallen utreds närmare. En procent av tillgångarna i dessa ärenden konfiskeras. För att regelverket ska bli effektivare finns bland annat förslag om ökad informations­ delning mellan banker och myndigheter samt större samordning på EU-nivå. Redan i december kommer nya straffrättsliga uppdateringar.

uppgraderats till komplexa upplägg med brevlådeföretag, målvakter, utnyttjade iden­ titeter, nya betalningslösningar och annat så har kunskapen, rutinerna, rapporteringen och dokumentationen som krävs ökat. Alla bankanställda påverkas, och tusentals perso­

”Bankerna har fått en i det närmaste polisiär roll” ner arbetar specifikt med nya förkortningar som AML (Anti Money Laundering), KYC (Know Your Customer) och CTF (Counter­ Terrorist Financing). Trots detta har skandalerna avlöst varandra. Förra året blåste det som bekant rejält kring Swedbank och SEB sedan media avslöjat att deras dotterbolag i Baltikum kan ha använts för att tvätta mångmiljardsummor. Kritiken spillde även över på Finansinspektionen som inte uppmärksammat bristerna. Sedan dess har myndigheten skärpt sin granskning och fått mer pengar. Hittills i år har kontroller resulterat i att både Swedbank och SEB fått sanktionsavgifter på 4 respektive 1 miljard kronor. Även JAK har granskats, och precis innan midsommar kom beskedet att medlemsban­ 26

grus & guld · 3/2020

Finansinspektionen övervakar bankernas


Samtidigt diskuteras såväl integritet,

dataskydd och rättssäkerhet i regelverkets spår. Många människor upplever banker­ nas ingående kundkännedomsfrågor som integritetskränkande. Det finns berättelser om oskyldiga personer som inte fått ta ut eller sätta in så mycket av sina egna pengar som de velat. Andra har berövats tjänster för att de inte haft tillgång till all dokumentation banken efterfrågat eller för att de haft kopplingar banken betraktar som riskfyllda – beslut som inte går att överpröva. Att banker bestämmer sig för att inte be­ tjäna vissa kunder eller erbjuda vissa tjäns­ ter för att minska riskerna och kostnaderna för regelefterlevnad är så vanligt att det har fått en egen benämning: de-risking. Under sommaren samlade europeiska bankmyn­ digheten, EBA, in vittnesmål i syfte att skapa större kunskap kring problematiken, som bland annat frivilligorganisationer, religiösa organisationer och asylsökande särskilt drabbats av. Även möjligheterna att överföra pengar till andra länder påverkas när banker med hänvisning till regelverket säger upp relationerna till motparter i fatti­ gare länder. Hjälporganisationen Oxfam menar i en studie att beteendet hänvisar sårbara grupper till både riskablare och kostsammare lösningar – och på så vis motverkar hela syftet med lagstiftningen.

Till skillnad från regelbaserade lagar,

som talar om exakt vad som måste göras för att leva upp till kraven är penningtvätts­ lagen riskbaserad. Det innebär att bankerna

”Sårbara grupper hänvisas till riskablare och kostsammare lösningar” själva måste avgöra vilken nivå de ska lägga sig på för att motverka penningtvätt. Åtgär­ derna ska stå i förhållande till verksamhet­ ens storlek och sårbarhet, men enligt JAK Medlemsbanks vd Johan Thelander är det svårt att veta hur denna så kallade propor­ tionalitetsprincip ska tillämpas. – Där saknas det saknas praxis och tydliga rekommendationer, säger han. Såväl Sparbankernas Riksförbund som JAK Medlemsbank har tidigare uppmärk­ sammat att regelverk utformade för stora banker blir mer kostsamma för små banker – och därmed kan hota verksamheter som ofta redan från början har en större närhet till sina kunder. Idag pågår dock ingen opinionsbildning i frågan från JAK Medlemsbanks sida. – Det är tyvärr inget vi hinner med, säger vd Johan Thelander. ·

fakta

Källor/Läs mer:

Penningtvätt

Både Sverige och EU är medlemmar i det mellanstatliga samarbetet Financial Action Task Force, FATF som kartlägger risker, utvärderar och rekommenderar åtgärder. EU implementerar i form av direktiv som Sverige sedan genomför i svensk lag. Lagen kompletteras av föreskrifter från tillsynsmyndigheterna. En bank som inte följer reglerna kan få betala sanktionsavgifter – eller helt förlora banktillståndet.

Så här kan det gå till: Pengar från ett brott placeras på en målvakts bankkonto. Därefter skiktas de för att försvåra spårning, dvs pengarna skickas vidare, till exempel genom Swish, överföringar till andra konton, insättningar på ett spelkonto eller en utlandstransaktion. Detta upprepas på olika sätt tills pengarna nått sin slutdestination. Till sist integreras pengarna i den legala ekonomin genom konsumtion eller investeringar.

Omfattning Den globala penningtvätten uppskattas till mellan två och fem procent av världens BNP per år. För enbart Sverige finns inga siffor, men de riktigt stora pengarna härrör från ekonomisk brottslighet framför allt på skatteområdet, enligt Brottsförebyggande rådet.

$

Källa: Finanspolisens årsrapport, 2019

illustr ation: freepik.com

Lagstiftningen

•Penningtvättsbrott – en uppföljning av lagens tillämpning, Brå 2019. •30 år av penningtvättsbekämpning i Sverige och internationellt, Penning- och valutapolitik, nr 1/20 •Finanspolisens årsrapport, 2019 •FI:s arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism, 2019 •From suspicion to action, Europol, 2017. •Understanding banks derisking, Oxfam 2015 •Penningtvätt och annan penninghantering, Brå 2015 Samt information på: unodc.org, eba.europa.eu, fi.se, bra.se, polisen.se (sök på penningtvätt) grus & guld · 3/2020

27


tips

Stora techföretag har förstått värdet av vår uppmärksamhet. Och gör allt för att fånga den. Samtidigt behövs fokus och kreativitet mer än någonsin om vi ska kunna lösa mänsklighetens överhängande problem. Grus & Guld har några tips för dig som vill ta upp kampen om koncentrationsförmågan.

Ta tillbaka ditt fokus text

anna persson

Läs mer • Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, Anders Hansen, Bonnier Fakta, 2019. • From What is to What if: Unleashing the Power of Imagination to Create the Future We Want, Rob Hopkins, Chelsea Green, 2019. 28

grus & guld · 3/2020

Mänskligheten och vår planet står inför

stora utmaningar, globalt sett de största i mänsklighetens historia menar många. Mer än någonsin behöver vi kunna bevara vårt fokus, skapa utrymme för koncentration, uppmärksamhet och kreativitet för att lösa problem. Men det finns många distrak­ tioner på vägen. Få företeelser har lyckats fånga människors uppmärksamhet som mobilen, sociala medier, appar och andra digitala innovationer. Baksidan av myntet har blivit stress, sömn- och koncentrations­ problem.

att företagen använder beteendevetare när de tar fram nya funktioner för att se vad som får folk att stanna kvar längre. Hans budskap går rakt på sak: • De har utvecklat produkter som har hackat hjärnans belöningssystem, vi har blivit perfekt dresserade av utvecklarna. • Att försöka ignorera att ta upp och kolla mobilen är en aktiv handling som tar av vår mentala bandbredd. • Jämförelser med andras förskönade liv skapar stress även när vi är medvetna om att det inte är den sanna bilden vi får.

En av omställningsrörelsens grundare,

För många präglas arbetslivet av en strid

Rob Hopkins, lyfter i sin senaste bok fram fantasin roll för att skapa positiva framtids­ bilder värda att kämpa för. Han beskriver hur den hör ihop med fokus, kravlöshet, lek, skapande, vistelser i naturen – och hur kreativiteten utarmas när våra hjärnor stres­ sas och vi ständigt blir avbrutna. Psykiatrikern Anders Hansen har belyst

problemen i flera program i tv, radio och i boken Skärmhjärnan. Han påminner oss om

ström av e-post, mobilen som plingar och skärmen som lyser till av nya notiser. De ständiga avbrotten skapar ett kamp- och flyktläge, en diffus känsla av hot när det blir för mycket, enligt bland annat den finska hjärnforskaren Minna Huotilainen. Många ser avbrotten som oundvikliga följder av arbetslivet. Men hon påpekar att hjärnan är ett formbart organ, så det lönar sig att försöka ta hand om orken och kon­ centrationsförmågan.


illustr ation: Babich Alex ander , Shut terstock

1. 2. 3.

Koppla ned Lyssna på musik, vistas i naturen, ät bra mat, motionera, teckna, läs en bok, handarbeta, gör ingenting. Reservera tid för viktiga saker som kräver din koncentration då du helt kopplar bort dig från nätet. Ha inte alltid mobilen med dig. Hjärnans belöningssystem gör att den som använder sociala medier vill plocka upp den var sjätte-sjunde minut. Skapa mobilfria zoner.

Rör på dig

Fysisk träning är lika viktigt för hjärnan som för kroppen. Den stärker koncentration, minne, sömn, kreativitet, stresstålighet. Yoga och meditation kompletterar.

Stäng av

Stäng av aviseringar. De triggar stress. Du behöver inte svara på minuten, inte alltid vara nåbar. Tipsa dina vänner att göra detsamma

Sov gott

5. 6.

Vi sover allt mindre samtidigt som sömnen är oerhört viktig för intelligens och välmående. Skaffa väckarklocka och lämna mobilen utanför sovrummet, det minskar sömnsvårigheter.

Var lagom social

Använd sociala medier aktivt, bläddra inte passivt. De som använder sociala medier genomtänkt i cirka 30 minuter per dag verkar må bäst. Sålla, ingen har 1 600 vänner. Ha enbart sociala medier i datorn, inte i mobilen om du vill förebygga eller bryta ett beroende

Säg ifrån

Om du kan så acceptera inte så många avbrott i arbetslivet. Många avbrott gör dig mindre effektiv grus & guld · 3/2020

29


Foto: Thomas RĂśstell

30

grus & guld ¡ 3/2020


När det medarbetar­ ägda cykelbudsföretaget Pling startade i Göteborg gick Mikrofonden Väst in och garanterade en checkkredit. Stina Johansson är Plings styrelseordförande.

Garanterad samhällsnytta De kallar sig civilsamhällets eget riskkapitalkooperativ och satsar på idéer där avkastningen räknas i samhällsnytta i stället för utdelning till ägarna. Närmare hundra företag och föreningar har kunnat förverkliga sina idéer med hjälp av den ännu ganska okända Mikrofonden som i år fyller tio år. TEXT Karin Backström

tan Mikrofonden hade det inte varit möjligt! Det säger Elisabeth Abra­ hamsson, styrelseledamot i Le Mat Jonsereds fabriker. Och hon är helt säker. Efter att ha arbetat länge med kooperativa företag vet hon att det krävs flera aktörer för att kunna finansiera nya projekt. Så när det tredje svenska hotellet inom franchisekedjan Le Mat – som erbjuder hållbara övernattningar och skapar jobb åt människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden – skulle

etableras kontaktades både banker, statliga Almi och Mikrofonden. – De stora aktörerna skulle behöva mer kunskap kring företagande som bygger på andra värderingar än i traditionella aktiebolag, konstaterar Elisabet Abrahamsson. – Att vi hade Mikrofonden med på mötena, och att de rent praktiskt kunde garantera våra lån, gjorde stor skillnad. Det är nu tio år sedan JAK Medlemsbank,

Ekobanken, Hela Sverige ska leva och Coom­ panion grundade Mikrofonden. Tanken var grus & guld · 3/2020

31


Foto: Helene Jak tling

Elisabet Abrahamsson arbetar med Le Mat, ett socialt företag som driver hotell och skapar jobb för människor som har svårt att få arbete. Tredje hotellet i Sverige startades med hjälp av lån som garanterades av Mikrofonden.

– och är – att hjälpa föreningar, kooperativ, byalag, stiftelser, utvecklingsgrupper, sociala företag och samfund med säkerheter för banklån, riskkapital och rådgivning. – Vi var med i ett förortsprojekt i Göteborg och såg hur tufft det var för människor som ville starta kooperativ. Det blev så tydligt att det inte räckte med rådgivning och drivna människor – det behövdes kapital, säger Jan

”Allt fler föreningar behöver finansiering för samhällsservice” Fakta Sociala företag - Driver affärsverksamhet för samhälls­ nytta - Mäter resultat i samhällsnyttiga mål - Det mesta av överskottet går tillbaka till verksamheten Källa: Tillväxtverket 32

grus & guld · 3/2020

Svensson på Coompanion, som var med från början och nu är fondens ordförande. – Oftast handlar det om människor med små marginaler som måste gå till banken, och som inte kan lämna de säkerheter som krävs. Då kan vi gå in och avlasta borgensbördan. Mikrofondens vd Ylva Lundkvist Fridh ser

ett tomrum att fylla, eftersom alla andra stödstrukturer riktar sig till privata företag eller projekt som syftar till hög avkastning. – Vi vänder oss även till verksamheter som utvecklas långsamt och till ideella föreningar

som driver offentliga projekt där pengarna betalas ut först efteråt, säger hon. – Gruppen vi arbetar med – föreningar som har återbetalningsförmåga – faller ofta mellan stolarna och exkluderas från finansmarknaden. Mikrofonden Sverige är idag nav för åtta

regionala fonder, alla uppbyggda som egna kooperativ med lokalt anknutna medlemmar. Förutom i Göteborg och Uppsala (där kom­ munalt driftsstöd utgår) bemannas de ideellt. Kapitalet kommer från medlemsinsatser, den etablerade kooperationen, mindre banker, kommuner och fackförbundet Kommunal. Under de första tio åren har det nyttjats för kre­ ditgarantier och direktinvesteringar till ett värde av tio miljoner kronor i närmare hundra sociala företag och föreningar över hela landet. – Det gör oss till Sveriges största samhälls­ nyttiga investerare, Social Impact Investor, säger Ylva Lundkvist Fridh. Men alla som kontaktar Mikrofonden bevil­ jas inte pengar. – När vi förstått behoven kanske det visar sig att det bästa i stället är att de samlar in pengar genom crowdfunding eller att de måste satsa mer på försäljning för att bygga upp sin återbetalningsförmåga, säger hon.


Foto: Arvid Br andström

Foto: David Roxendal

– Gruppen vi arbetar med exkluderas ofta från finansmarknaden, säger Mikrofondens vd Ylva Lundkvist Fridh.

JAK Medlemsbanks nuvarande bidrag är

medlemsinsatsen på 10 000 kronor. Dessut­ om är låne­ handläg­ gare Björn Andersson styrelse­ ledamot i Mikrofon­ den Väst. – Föreningar och demokratiskt styrda före­ tag som ansöker om JAK-lån äger sällan en fastighet de kan lämna som säkerhet. Därför råder jag dem ofta att kontakta Mikrofonden, säger han. – När det gäller företagslån arbetar vi ofta med samma målgrupp och kan hjälpa varandra. Han påpekar att många andra banker ser det som riskfyllt att låna ut till föreningar, som kan bygga på några få eldsjälars engagemang. – Men vi har inga negativa erfarenheter överlag, det gäller bara att ha säkerhet.

och många ställs inför valet att lämna sin ort eller kompensera för bristande service med ideellt arbete och socialt företagande, säger hon. – Jag hopp­ as att offent­ lig sektor kommer att börja samverka med Mikrofonden i högre ut­ sträckning framöver så att vi kan hjälpa fler att lyckas med finansieringen. Varje person som kan gå från exempelvis ekonomiskt bistånd till en praktikplats på ett socialt företag är ju en stor vinst för en kommun.

”Sociala företag gör en enorm insats. Ändå glöms de bort”

Ylva Lundkvist Fridh ser en samhällsut­

veckling där allt fler föreningar behöver finansiering för samhällsservice och där det politiska intresset för socialt företagande ökar. I övriga EU – där det offentliga inte haft samma roll som i Sverige – är riktade stödstrukturer för sociala företag vanligare. – Mycket har privatiserats i Sverige de senaste åren, men i glest befolkade områden finns ingen lönsamhet för privata företag –

Coronakrisen har medfört ett ökat tryck. I

en debattartikel uppmärksammar företrädare för Mikrofonden att både företag och fören­ ingar som driver samhällsnyttig verksamhet har drabbats hårt av inställda evenemang, möten och försäljning. Ett uteblivet mid­ sommarfirande eller ett stängt sommarkafé kan stjälpa ett helt års verksamhet. – Sociala företag gör en enorm insats för att bygga det här landet, skapa integration, in­ kludering och en hållbar samhällsutveckling. Ändå glöms de gång på gång bort och ham­ nar i ett tomrum mellan näringsliv, offentlig sektor och även rent ideell sektor. Det märks även på de krisinsatser som vidtagits i sam­ band med corona, skriver de i Dagens ETC. ·

Alice Andersson hälsar gäster välkomna till Kosters Trädgårdar i Bohuslän, där ett kooperativ växt fram för att stötta verksamheten. Med en garanti från Mikrofonden kunde de låna pengar i JAK och vara med och finansiera bland annat ett bageri.

Fakta Mikrofonden - Kan ställa kapital till förfogande för låne­garantier och invester­ingar, efter sedvanlig kredithandläggning. - Verkar utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. - Vänder sig till verksamheter som: är demokratiskt organise­rade, återinvesterar största delen av vinsten i verksamheten, står fria från offentlig sektor och har fokus på samhälls­nytta. Läs mer: mikrofonden.se grus & guld · 3/2020

33


Grus & Guld 20 år

I 20 år har nu Grus & Guld bevakat frågor om social, ekologisk och ekonomisk rättvisa och hållbarhet. Det första numret kom från tryckpressarna i september 2000. Tidningens första redaktör berättar hur det hela började.

”Syftet var att bilda opinion” text

karin backström

Foto: privat

Namn

Maria Lövfors

Gör

Journalist Redaktör Räntefri och Grus & Guld 1994-2003, därefter redaktionsmedlem och medarbetare till 2015

Ålder 56 år

Ort

Stockholm 34

grus & guld · 3/2020

Om vi vill ha ett socialt rättvist och

ekologiskt uthålligt samhälle så måste finans­i­ering och investeringar styras åt det hållet. Idag, när till och med reklam­ kampanjer bygger på den insikten, kan det vara svårt att förstå att det kunde vara nytänkande. Men i mitten av 1990-talet var det så. Dåvarande redaktör Maria Lövfors berättar hur hon mötte tomma blickar när hon ställde frågor om etiskt genomtänkta sparalternativ på en finansmässa och fick svar som ”grekiskt, nja, det skulle jag nog inte rekommendera”. Och när hon frågade miljöorganisationer var de hade sina pengar kunde de svara ”vad spelar det för roll?” – Att finansiering är ett grundläggande styrmedel för hur samhället ska se ut var i princip inget man talade om på den tiden, säger hon. Den vanliga ekonomijournalistiken foku­ s­erade enbart på avkastning i kronor och ören. JAK ville få ut ett annat budskap och dåvarande vd Oscar Kjellberg lät frilans­ journalist Maria Lövfors och formgivare Thomaz Grahl pröva sina idéer. I samarbete med ett redaktionsråd, där några medlem­

mar och styrelseledamöter med journalist­ utbildning och mediakunskap ingick, gjorde de steg för steg om det tidigare egenhän­­ digt kopierade medlemsbladet till en riktig tidning. Alla gillade inte den nya fristående

tidningen som oberoende bevakade både vad som hände i JAK och i omvärlden. Maria Lövfors minns fortfarande de starka reaktionerna från delar av personalen och styrelsen sedan en bild på en man i trasiga jeans hade publicerats. – Det blev en stor konflikt! Resultatet blev att en läsvärdesunder­ sökning genomfördes. Trots att en del styrelseledamöter, enligt dåtida mötes­ referat, tyckte att tidningen var ”allt för svårtillgänglig eller ointressant för en stor del av föreningens medlemmar” visade det sig att medlemmarna uppskattade sin nya tidning. 88 procent svarade att den var gan­ ska eller mycket bra – och på insändarsidan uttrycktes starkt engagemang för den nya tidningen. Arbetet fick fortsätta.


I september 2000 byttes så det gamla tidningsnamnet Räntefri ut. Grus & Guld såg dagens ljus i ny grafisk kostym och pre­ senterades som ”en tidning för en rättvisare ekonomi, om stora och små pengar, och om människor som försöker bryta guldets makt”. Det uttalade syftet bakom satsningen var

opinionsbildning. Grus & Guld skulle inte bara vara en medlemstidning, utan en tid­ skrift att sprida till nya grupper och använ­ da som underlag för utspel – helt enkelt ett redskap för att göra JAK medlemsbank mer synlig i samhällsdebatten. – Så blev det ju inte riktigt. Jag tycker vi tog fram tillräckligt bra material, men kanske hade vi missbedömt kraften i orga­ nisationen, säger Maria Lövfors. Många medlemmar har dock under årens

lopp berättat hur tidningen väckt samtal

och diskussioner i mindre skala på ar­ betsplatser, på möten, med grannar och vänner. Och mycket av innehållet i artiklar­ na som kändes radikalt och annorlunda i tidningens barndom avhandlas numer även i stora medier. Närodlat, frivillig enkelhet, hemester, resurssnåla renoveringar, koldi­ oxidutsläpp från våra sparpengar, AP-fond­ ernas och andra stora placerares etik, lokal­ ekonomiskt samarbete och mycket annat har blivit ämnen för bästa sändningstid. – Grus & Guld har spelat en roll i att vara tidigt ute. Det känns som om vi har varit med och puttat på en våg som växt sig stor, säger Maria Lövfors. I takt med att åren gått har nya ämnen och vinklar lagts till tidningens bevakningslista, som till exempel hur krympande ekonomier kan hanteras (nerväxt) och hur pengar ska skapas och föras ut i ekonomin. Kanske blir även det bli frågor vi kommer att kunna läsa mer om i större medier framöver. ·

Det ryker om dina aktier. Lokalsamhället läcker. Ta makten över pensionspengarna. Det var några rubriker i G&G för 20 år sedan. Långt före alla andra tog tidningen upp ämnen som idag avhandlas på bästa sändningstid.

grus & guld · 3/2020

35


så gjorde vi

När Monika Bengtsson och Cecilia Ward, som driver Landet oss, skulle köpa gård vände de sig till JAK Medlemsbank.

Landet oss odlar grönsaker och relationer Landet oss drivs av två kompisar som vill förändra världen med hjälp av småskalig odling. Grunden på deras gård är hållbarhet, vilket speglas i allt från hur de säljer till valet av bank. Text & foto: Abigail Sykes

Gården där Landet oss håller till

ligger precis intill väg 13. Den ser ut ungefär som de andra gårdarna utanför Höör i mellersta Skåne, med ett bostadshus i vitt tegel och en stor röd och vit ladugård där det bland annat har fötts upp grisar. Men bortom byggnaderna skymtar växthus och en stor mångfald av grönsaker, gröngödslingsväxter och blommor. 36

grus & guld · 3/2020

Monika Bengtsson och Cecilia Ward köpte gården för snart två år sedan med hjälp av ett lån från JAK Medlemsbank. I dag driver de ett andelsjordbruk, säljer grönsaker och snittblommor till restauranger och florister samt på rekoringar och marknader, har självplock och håller föredrag och workshoppar. Dessutom har de varit med och startat rekoring­ arna i både Malmö och Höör – som

de också är med och administrerar. Hjärtat i verksamheten är andels­ jordbruket, med 25 andelsägare som hämtar grönsakskassar en gång i veckan. Modellen innebär att an­ delsägarna betalar i förväg, just när odlarna behöver pengar för att köpa frön och annat, och att de därmed är

”Att försörja vårt närområde har blivit viktigare för oss” med och delar på risken. Blir det ett dåligt gurkår blir det mindre gurka i kassarna men kanske mer av något annat i stället.


–Intresset för den väg vi valt bara växer och växer, säger Monika Bengtsson. Här matar hon tuppen Tuppjuck.

– Vi kan planera redan på vintern när vi ska ha saker skördeklara och hur mycket. Att veta att vi ska sälja 25 kassar per vecka ger trygghet och långsiktighet, säger Cecilia Ward. – Det ger inte bara ekonomisk säkerhet utan man lär också känna människorna i sitt närområde. Det blir en community av likasinnade som delar recept och på sikt kanske blir vänner, säger Monika Bengtsson medan hon knaprar på en av de egna morötterna, med den långa blasten kvar. Coronakrisen har bland annat gjort att Landet oss haft mycket färre föreläsningar, marknader och restau­ rangkunder i år, och i stället satsat mer på att sälja till privatpersoner. – Det är bra att det inte blev så mycket Malmörestauranger i år. Att försörja vårt närområde har blivit viktigare för oss, att de som bor närmast ska köpa, säger Monika Bengtsson. – Det finns så många bra odlare i Malmö, ska vi verkligen köra sex mil dit då? säger Cecilia Ward. Men några företagskunder har de fortfarande, bland annat lokala florister och ett kafé i närheten.

Tidigare jobbade Cecilia Ward på

biståndsorganisationen Svalorna Indien Bangladesh. Där fick hon se hur partnerorganisationerna jobbade med matsuveränitet och biologisk mångfald i odlingarna – något som hon tyckte saknades i Sverige. – Det var jätteinspirerande. Men jag kände att vi stöttade ett arbete utan

”I stället för att bli rika ekonomiskt siktar de på att bli rika socialt” att sopa utanför egen dörr. För Monika Bengtsson började vä­ gen mot odling med studier i närings­ terapi, där hon lärde sig att ekologisk mat har mycket högre näringstäthet. När hon sedan gick en folkhögskole­ kurs i stadsodling på Holma folkhög­ skola fick hon upp ögonen för matens relation till större samhällsfrågor. – Jag förstod att vi lever i en värld som jag inte gillar – då får jag försöka att sätta mig i en situation där jag gillar läget, säger hon. Innan Landet oss flyttade till Höör bedrevs verksamheten som stads­

I en av ekonomibyggnaderna ligger vitlök på tork.

odling i Malmö. Monika Bengtsson drog igång redan 2015 och 2017 anslöt Cecilia Ward, som hon hade träffat på folkhögskolekursen. Det var Cecilia Ward som först

började att leta efter en gård, för att kunna bo intill sina odlingar och komma bort från betongen. Så småningom fick hon även med sig Monika Bengtsson. En faktor var att båda ärvde pengar i samma veva. De började också känna att de ville utveckla företaget och att det kunde grus grus & & guld guld ·· 3/2020 3/2020

37


– Det blir en superkraft när vi är två och kan stötta varandra, säger Monika Bengtsson, till vänster.

gå att leva på att odla grönsaker. Dessutom var de tvungna att flytta ifrån den dåvarande odlingsplatsen i Malmö. Det kändes givet för båda att ansöka om lån hos JAK Medlemsbank. Bland annat för att deras förutsättningar inte verkade passa de större bankerna – två personer med låga inkomster som inte är ett romantiskt par. – Vi fick rådet att hålla varandra i handen när vi träffade banktjänste­ män. Så sjukt! säger Monika Bengts­ son. – Det ses som osäkert att satsa på två personer som inte ligger i samma säng. Det var skönt med en bank som faktiskt tittade på en affärsplan som handlade om småskalig grönsaksod­ ling. Jag vet inte hur många som hade gjort det, säger Cecilia Ward. De vill att hela företaget ska ha hållbarhet som grund – också när det gäller ekonomin. 38

grus & guld · 3/2020

– Vi ville ha en så etisk bank som möjligt. Därför har vi även JAK som företagsbank. Det är väldigt skönt att veta att pengarna på banken inte går till saker som vi inte kan stå bakom, säger Cecilia Ward. De har ett delat lån på 500 000 kro­ nor, som de betalar av så mycket de kan på samtidigt som de eftersparar. – Vi ser det som en buffert för fram­ tiden. Vi kommer aldrig att få någon hög pension, säger Cecilia Ward. De enda nackdelarna de kommer

på med JAK är att vissa tjänster som Swish saknas, vilket gör att de behö­ ver ha en kompletterande bank. – Vi ser fram emot att kunna ha JAK som helbank, säger Cecilia Ward, medan hon matar hönan Skägg-Britta med en gurkstav. Förutom inkomsterna från odlan­ det, föredrag och workshoppar hyr de ut det ena bostadshuset, arrenderar ut

lite mark och när sparpengarna är slut tänker de ta andra jobb på vintern. – Det romantiseras kring det vi gör men vi får ännu inte ut någon lön som går att leva på. Det tyder på att

”Vi vill vara en katalysator för meningsfulla möten” grönsakerna är för billiga. Det går inte runt ännu. Vi hade inte kunnat göra det här utan arv, säger Monika Bengtsson. Vad krävs för att företaget ska bli lönsamt? – Vi behöver hitta flera sätt att finansiera jobbet med grönsaker, för det är inte lönsamt om man ser till hur mycket arbete som går åt. Sådant som är mindre arbetsintensivt och


– Det är mer svett än bensin, säger Cecilia Ward. Allt arbete i odlingarna sker manuellt. Bortom dahliorna odlas bland annat squash.

mer inkomstintensivt, säger Cecilia Ward. Några exempel är studiebesök och att vara med i olika projekt. De försöker också sänka sina kost­ nader. – Vi har investerat i solceller både för att få hållbar energi och för att få ner våra boendekostnader, säger Cecilia Ward. Ett larm plingar i Monika Bengts­

sons telefon. Droppbevattningen i tunnlarna är klar. Medan hon går och stänger av den berättar Cecilia Ward att de vill ha fler evenemang på gården framöver. – Vi hade öppet hus för några veckor sedan och det kom så mycket folk. Varför ska vi skörda en mas­ sa och köra iväg det, när folk kan komma hit och vi kan skörda på beställning? – Vi vill att det här ska bli en mö­

tesplats med fler verksamheter men vi vet inte riktigt vad än. – Vi har så himla många planer men vi måste begränsa oss och få odlingsverksamheten att fungera först, säger Monika Bengtsson när hon kommer tillbaka, men får hon spåna fritt kan det bli allt från pub och galleri till utomhusbio. Det som ligger närmast i tiden är

en popupgårdsbutik och en restau­ rang med närodlad mat. I stället för att bli rika ekonomiskt eller ha ett finansiellt skyddsnät siktar de på att bli rika socialt och att ha ett stort socialt skyddsnät. – Vi vill vara en katalysator för meningsfulla möten som ökar vär­ det i området – det är det fetaste av allt! säger Monika Bengtsson. ·

Fakta Så odlar Landet oss • Så kallad market gardening, vilket bland annat innebär småskalig odling med stor mångfald av grödor, kort väg till kunden och fasta bäddar som byggs på höjden i stället för att jorden plogas sönder. • Två månader varje vinter ägnas åt att utvärdera, lära och planera. • En växtföljd som tillför näring i form av organiskt material. • Allt arbete i grönsaks- och blomsterodlingarna sker manuellt. • I första hand används resurser från gården, exempelvis gödsel från de egna hönsen, i andra hand från närområdet.

grus grus & & guld guld ·· 3/2020 3/2020

39


NY BANKTJÄNST FÖR FÖRETAG!

Bankgiro till företag ÄNTLIGEN kan vi erbjuda bankgironummer till företag, organisationer och föreningar. Bankgirot kopplas till ett transaktionskonto och kostar 699 kronor per år. För mer information och beställningar skriv till oss via internetbanken så hjälper vi er.


kultur

Ta mindre – och få mer inte bara på om vi lyckas minska utsläppen tillräckligt snabbt för att hejda den globala upphettningen. Även om alla fossila bränslen skulle bytas mot förnybara i tid återstår problemet att en växande ekonomi kräver mer naturresurser. Ska vi mota den ekologiska katastrofen i grind måste vi bryta kapitalismens inneboende krav på ekonomisk tillväxt, och börja se oss själva som den del vi är av allt levande på den här planeten. Gör vi det öppnar sig nya spännande möjligheter att skapa ett bättre liv. Om detta skriver antropologen Jason Hickel i boken Less is more – how degrowth will save the world. Med avstamp i hur vi håller på att förstöra själva grunden för vår överlevnad tar han sig i bokens första del an hur ka­ pitalismen uppstått och fungerar. Trå­ dar dras genom decennier av våldsam exploatering av såväl människor som miljö, möjliggjord av ett tankegods som åtskilt människan från naturen och gjort dominans till ett impera­ tiv. Hickel tydliggör hur drivkraften i systemet, ökad vinst, kräver att produktion och konsumtion ständigt

Foto: ja sonhickel.org

Mänsklighetens framtid hänger

nadsföring till skuldavskrivningar. Men han stannar inte vid ekonomin. Jason Hickel pekar på att kriserna vi står i inte kan lösas med samma dominanstänkande som skapade dem. Kan det ersättas med ömse­ sidighet och omsorg? Sista kapitlet öppnar nya spännande perspektiv kring vad det egentligen innebär att vara människa i relation till allt annat levande. Jason Hickel skriver både

Jason Hickel är ekonomisk antropolog.

ökar – ända tills vi bestämmer oss för att sätta stopp. Det som ger hopp är bokens andra

del där Jason Hickel tar upp vad som skapar ett gott liv. Till skillnad från den gängse berättelsen visar han att det inte finns någon automa­ tisk koppling till hög BNP. Nycklar till välbefinnande är i stället jämn fördelning och god offentlig servi­ ce. Mot bakgrund av detta skissar han olika vägar mot en postka­ pitalistisk värld, med konkreta förslag på allt från reglerad mark­

Kålgårdar och kolonier När Sverige var ett av Eu­ tiderna har odling i staden ropas fattigaste länder var haft många fler funktioner, kolonilotterna ett sätt framför allt för de mindre be­ för rekre­ medlade i staden att ation och få mat. Stadsodling hälsa. fungerade som ett Om detta viktigt komplement berättar till den omgivande Ulrika Flo­ lands­ din Furås i Bok bygdens boken StadsStadsodlingens historia jordbruk. odlingens Ulrika Flodin Furås Votum, 2019 Men genom historia. Kb

lättillgängligt och fördjupande. Trots den mörka utgångspunkten lägger jag ifrån mig den här boken med en känsla av hopp. Jason Hickel blundar inte för problemen, utan talar klartext. Jag hoppas att någon översätter den till svenska. karin backström

Bok Less is more - how degrowth will save the world Jason Hickel Penguin, London 2020

Hus som inte förstör Rädda ett gammalt hus eller bygga ett nytt utan att förstöra miljö och klimat är en dröm för många. I Kloka hus finns både fina bilder och berättelser att inspireras av. Dessutom innehåller Bok boken ett och Kloka hus – så skapar vi annat råd ekohusen att leva i och tips från Johan Ehrenberg och Gunilla Welin experter. Kb Leopard förlag, 2019 grus & guld · 3/2020

41


42

grus & guld ¡ 3/2020


opinion

Självtillit utan protektionism text

Alf Hornborg Illustration

Kati Mets

Coronakrisen har fått oss att inse vikten av en tryggad basförsörjning även i kris. Men hur skapar vi självtillit samtidigt som marknadens logik obönhörligt urholkar den? Alf Hornborg, professor i humanekologi, föreslår en komplementär ekonomisk sektor med egen valuta.

Många av oss har länge bekymrats

av riskerna med globalisering. Men coronakrisen har gjort världssam­ hällets bräcklighet och den moderna människans sårbarhet så tydlig att få har kunnat låta bli att undra om det­ ta är början på slutet för vår moderna världsordning. Det råder stor enighet om globali­ seringens drivkrafter men desto större oenighet om dess konsekvenser. I och med att alla vill betala så lite som möj­ ligt för vad de köper flyttas mycket av produktionen till länder med billigare arbetskraft och lägre krav på miljö­ skydd. Detta ligger inbyggt i markna­ dens grundläggande logik och uppfat­ tas av ekonomer som något som ökar dess ”effektivitet”. Särskilt under de

senaste fyra decennierna har de flesta ekonomer och politiker lovordat den fria marknaden och varit kritiska mot olika försök att reglera ekonomin med hjälp av skatter, tullar och sub­ ventioner. Tilltron till den oreglerade marknadsekonomin kallas ofta ”ny­ liberalism”. Samtidigt har invändningarna mot

globalisering och nyliberalism vuxit sig allt starkare. Att industrier flyttar till låglöneländer bidrar till att de eko­ nomiska klyftorna ökar både mellan och inom länder. Medan låga löner uppmuntras som en konkurrensför­ del i Syd blir allt fler människor i Nord arbetslösa eller hänvisade till lägre be­ talda yrken. Eftersom företag i Nord

har möjlighet att flytta utomlands har arbetarrörelsens förhandlingsposition urholkats. För att inte avskräcka före­ tag har skattetrycket begränsats och mycket av den moderna välfärdsstatens trygghetssystem monterats ned. Den enskilda nationens möjligheter att råda bot på människors marginalisering har satts ur spel. Även när det gäller miljöskydd har globaliseringen försvagat nationalsta­ tens möjligheter. Hur goda avsikter en regering än har när det gäller miljön kan den inte kontrollera de produk­ tionsprocesser i andra länder vars va­ ror säljs i det egna landet. Liksom låga löner har slapp miljölagstiftning blivit en konkurrensfördel. Den omhuldade frihandeln fråntar det enskilda lan­ grus & guld · 3/2020

43


opinion

det både insyn i och kontroll över hur mellan två lika riskfyllda ytterligheter – sorts pengar – en så kallad komplemänniskor och miljö långt borta drab­ omvärldsberoende eller isolering – vore mentär valuta – som delas ut som bas­ bas av dess egna invånares konsum­ det teoretiskt möjligt att bejaka globali­ inkomst till alla invånare men som tion. Dessutom innebär ju den ökande sering och självtillit sida vid sida. Nyck­ bara kan användas för att köpa varor och handeln allt mer långväga transporter elfrågan är om vi kan undanta vissa tjänster som produceras inom en viss raoch därmed utsläpp av växthusgaser delar av ekonomin från världsmarknadens die från inköpsstället. En sådan reform som bidrar till klimatförändringar. logik. Inte genom tullar på basvaror, skulle varken innebära protektionism Dessa sammanhang är välkända men utan genom att bygga upp en komple­ eller marknadsstyrning, utan bygga svåra att åtgärda utifrån den konventio­ mentär ekonomisk sektor, som i stor på invånarnas fria val. Det vore näm­ nella marknadsekonomins förutsätt­ utsträckning kan fungera oberoende av ligen fritt fram för den enskilde att ningar. Motsatsen till frihandel vore ju den globala ekonomins svängningar. använda den nya valutan eller inte. den förhatliga protekti­ Eftersom den skulle ge onismen. Ekonomerna ett betydande tillskott har sina goda skäl att till hushållskassan kan ”Nyckelfrågan är om vi kan undanta avfärda tullavgifter som man förmoda att den i en lösning på globalise­ stor utsträckning skulle vissa delar av ekonomin från ringens problem. Tullar användas – och därmed världsmarknadens logik.” gör varor dyrare än de plötsligt skapa en stor behöver vara och skapar efterfrågan på lokalt politiska spänningar producerade varor och mellan länder. Skulle det finnas något Om mänskligheten ska kunna tygla tjänster, på bekostnad av efterfrågan annat sätt att ta sig ur denna rävsax – att marknadens alla negativa konsekven­ på långväga importer. dämpa globaliseringens skadliga kon­ ser – vi har nämnt ojämlikhet, mil­ sekvenser men utan att bygga murar? jöförstöring och sårbarhet – måste vi Vad skulle ett sådant system – med börja med att inse att det är orimligt skilda sorters pengar för två markna­ Coronakrisen har gett oss flera lär­ att utgå ifrån att alla värden är der, en global och en lokal – få för domar. Vi har insett hur viktigt det utbytbara. Det orimliga antagan­ långsiktiga konsekvenser? Det skulle är att vår basförsörjning är tryggad det finns inskrivet i våra moderna öka vår hållbarhet och försörjnings­ även i krissituationer. De svenska be­ pengar. Ekonomhistorikern och beredskap samtidigt som det mins­ redskapslagren lär nog återupprättas antropologen Karl Polanyi kallade kade transporter, växthusgasutsläpp i pandemins kölvatten. Men det räck­ dem allsyftespengar och konstaterade och ojämna globala resursflöden. er inte. När beredskapslagren är slut att de uppstod sent i Europas his­ Det skulle bygga upp ett mera kom­ måste ett samhälle kunna producera toria och skiljer sig från de sorters plext lokalt samhällsliv med en större vad som behövs för att överleva – pengar som har använts av de flesta ekonomisk och ekologisk mångfald. framför allt livsmedel men också allt andra kulturer. För några århund­ För den enskilda människan skulle annat oumbärligt: rent vatten, varma raden sedan var det för de flesta det minska beroendet av lönearbete, bostäder på vintern, läkemedel, kom­ människor på jorden otänkbart att lindra konsekvenserna av arbetslöshet munikationer. Ju mer beroende vi är allting skulle vara utbytbart mot och öka möjligheterna till lokalt före­ av världsmarknaden för att täcka våra allting annat. tagande och självförverkligande. För basbehov, desto mera handfallna blir Vilka värden skulle vi kunna undan­ myndigheter skulle det innebära lägre vi i en kris. ta från marknadens idé om alltings kostnader för transportsystem, miljö­ Hur bygger vi upp förmågan till själv­ utbytbarhet? Hur skulle vi kunna skydd och socialförsäkringar. Och för tillit samtidigt som marknadens logik begränsa globaliseringens framfart? kommande generationer skulle det obönhörligt urholkar den? I stället för Det vore i princip möjligt för myn­ kunna innebära skillnaden mellan en att som nation göra det orimliga valet digheterna i ett land att inrätta en ny beboelig och obeboelig planet.· 44

grus & guld · 3/2020


TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Dax att renovera? HOS JAK kan du låna till så väl mindre som större renoveringar. Med Flexibelt Blancolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga. Räkna ut din månadskostnad och ansök på jak.se


Information från JAK redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd  har  ordet

”...jag ser fortfarande fram emot att gå till kontoret, varje dag.” Tillbaka efter sommaren. Allt är sig likt, fast ändå inte. Ledighet har fyllt på energidepåerna och jag ser fram mot allt som hösten har att erbjuda. Men innan jag fokuserar framåt vill jag passa på att blicka tillbaka på de tre år som jag varit vd på vår medlemsbank. Det är verkligen en ynnest att få arbeta med något en brinner för och att få göra det tillsammans med engagerade medlemmar och medarbetare. Det har varit en oerhört lärorik, utvecklande men också utmanande tid. Utmaningar sporrar mig dock, de får mig att bli bättre på det jag gör. Och jag ser fortfarande fram emot att gå till kontoret, varje dag. När jag började fanns en stor upparbetad skuld av sådant som inte var helt på plats och strax innan sommaren kom Finansinspektionens beslut om en anmärkning och sanktion (läs mer på s. 48). Ingen vill få ett sådant beslut, men det går också att utläsa av beslutet att

myndigheten ser positivt på de kraftfulla åtgärder som satts in. Jag ser det som ett tecken på att vi går åt rätt håll. Jag känner även att vi går åt rätt håll på många andra plan och vi har nu en stadig plattform att arbeta vidare med JAK i framtiden. Vi har arbetat hårt för att kultivera kärnan i JAK och aktualisera vårt budskap. Vi har bytt ut stora delar av vår digitala infrastruktur och utvecklat våra processer. Det handlar om allt från arbetsverktyg och arbetssätt till vision och strategi. Allt detta behöver vara ”levande” och ständigt återbesökas och utvecklas för att vi ska kunna möta efterfrågan från medlemmar och krav från omvärlden. Utifrån denna plattform så hoppas vi under hösten även kunna lansera nya låneprodukter som ska öka medlemsnyttan. Allt fokus på intern utveckling har dock inneburit att vi till viss del missat att kommunicera ut de förändringar som banken genomgår. Något jag tror

kan ha lett till att engagerade medlemmar känt sig osäkra eller till och med övergivna. Det vill jag uppriktigt be om ursäkt för. Jag är stolt över allt vi gjort hittills, och är fylld av framtidstro inför det vi ska göra. Jag hoppas att ni fortfarande vill engagera er och att vi tillsammans kan verka för att JAK blir en drivkraft i en hållbar utveckling för människa, miljö och ekonomi. Ta hand om er och varandra. Med vänliga hälsningar Johan Thelander, vd

Delårsrapport 2020 Resultat för januari–juni 2020

landade på minus 6 miljoner kronor. Att JAK tampats med flera motgångar de senaste åren har medfört en tydlig minskning av medlemsantal och inoch utlåningsstock, vilket påverkar intäkterna negativt. Investeringar i personal och IT-infrastruktur står för största delen av kostnadsökningen jämfört med samma period föregående år. Därtill belastar sanktionsavgif46

grus & guld · 3/2020

ten, utfärdad av Finansinspektionen, på 1,6 miljoner kronor resultatet. Helårsprognosen för 2020 visar ett underskott om ca 9 miljoner kronor.

För att vända dessa negativa trender pågår ett omfattande förändringsarbete och trots att den pågående coronapandemin inneburit både ökade kostnader och förseningar för pågående projekt ser vi med tillförsikt på framtiden.

Läs hela delårsrapporten på jak.se


medarbetare i fokus

”...en organisation med hjärtat på rätta stället” Som redovisningsansvarig har Marie en central roll inom JAK Medlemsbank. Efter nästan 20 år på bank­en har hon fått uppleva många förändringar i omvärld­en - och på nära håll sett hur de påverkat JAK. Hej marie! Kan du berätta lite om dig själv och om din roll på JAK? – Jag är väl förankrad i Tibrobygden och återvände för 20 år sedan efter att ha bott en sväng i Stockholm i 20 år. Vi flyttade tillbaka och skaffade hus, där höns, katt och gris ingick. Det var en ganska stor, men uppskattad, omställning från storstadslivet. – Jag slutade även jobba hos en storbank och blev anställd av JAK som lånehandläggare i samma veva. Sedan har jag bytt tjänst till redovisningsansvarig, vilket jag varit sedan 2006. – I min roll som redovisnings­ ansvarig arbetar jag mycket med finansiella rapporter som ska lämnas till myndigheter och med årsredovisningar. Jag håller även kontakten med våra externrevisorer. Samtidigt bevakar jag redovisning och regelverken för finansiell rapportering där mycket har hänt och fortsätter att förändras. Vilka stora förändringar inom bankvärlden har du upplevt? – Rent praktiskt så har digitaliseringen av alla papper inneburit stora förändringar i hur arbetet med ekonomiska underlag hanteras. Från att nästan ha allt underlag på papper till att nu kunna dela det digitalt med

medarbetare, revisorer, konsulter och myndigheter sparar resurser. Samtidigt har kraven och omfånget på underlag och rapporter ökat. Flera av de regelverk som vi anpassar vår ekonomiska rapportering efter tas fram på EU-nivå. – Vidare så har omfånget på årsredovisningen nästan fyrdubblats under

” ...omfånget på årsredovisningen har nästan fyrdubblats...” de år jag arbetat med rapportering vilket illustrerar hur mycket som har förändrats. Kraven på ekonomiska institut har ökat kontinuerligt under åren, och inget talar för att det kommer att minska framöver. Hur påverkar de allt mer omfattande regelverken JAK? – De nya regelverken tar tyvärr inte

hänsyn till JAKs storlek. Det finns en proportionalitetsprincip som ännu inte används i praktiken. Vi har samma kapitalkrav och rapporteringskrav som storbankerna, med skillnaden att de kan ha flera hundra anställda som arbetar med finansiell rapportering. – Det blir en tyngre arbetsbörda för JAK som inte har samma ekonomiska muskler. Nya regelverk och lagar som vi behöver externa resurser för att tolka gör att vi under åren har fått ett allt större behov av konsulter – vilket leder till ökade kostnader. Vad är det bästa med att arbeta på JAK? – JAK är en organisation med hjärt­ at på rätta stället och det hjärtat slår i takt med mina egna värderingar. JAK är också en organisation som är lagom stor för att man som person ska kunna ha god inblick i hela verksamheten. grus & guld · 3/2020

47


Frågor & svar angående Finansinspektionens beslut JAK Medlemsbank svarar på de vanligaste frågorna som har kommit in från medlemmar angående Finansinspektionens beslut. Varför har Finans­ inspektionen (FI) granskat JAK? Tillsynsmyndighetens arbete handlar om att granska att finansiella aktörer följer de regelverk som finns. Att bli granskad är en del av att bedriva bankverksamhet. FI har fått mycket kritik de senaste åren för att de inte varit tillräckligt hårda i sina granskningar av penning­tvätt och finansiering av terrorism, detta har lett till att de nu driver en ny nivå av granskning än de tidigare gjort. Innebär FI:s beslut att det kan ha förekommit penningtvätt i JAK? FI:s tillsynsärenden handlar inte om huruvida banken har utnyttjats för penningtvätt, utan om hur bankens processer och regelefterlevnad har sett ut. Ingen bank kan garantera att den varken har blivit eller kommer att bli utnyttjad för försök till penningtvätt. Vad handlar FI:s beslut om? FI har undersökt en avgränsad del av

medlemsannons stödsparprojekt

penningtvättsregelverket under en kort tidsperiod. FI menar att det inte går att dra någon bestämd slutsats om hurvida överträdelserna varit systematiska. Överträdelserna framstår inte heller på någon annan grund som särskilt klandervärda. Vidare lyfter myndigheten fram att JAK vidtagit och förklarat sig

” ...tillsynsärenden handlar

inte om huruvida banken har utnyttjats för penningtvätt, utan om hur bankens processer och regelefterlevnad har sett ut.”

principen ska appliceras gör det svårare att bedöma hur regelverket ska appliceras i en mindre verksamhet som vår. Banken hörsammar Finansinspektionens beslut. De satsningar som gjorts, särskilt i digital infrastruktur och kompetensinförskaffning, de senaste åren är en viktig del i det arbete som banken bedriver för att upprätthålla en god regelefterlevnad. Hur påverkar sanktionsavgift­en JAK:s ekonomi? Sanktionsavgiften på 1,6 miljoner kronor motsvarar cirka 3 procent av det maxbelopp som myndigheten kunde utfärda i ärendet. Avgiften försämrar vårt resultat men äventyrar inte bankens finansiella ställning, en slutsats som även FI gör i sitt beslut.

Vår verksamhet drivs utan vinstsyfte vidta förhållandevis kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Hur ser ni på FI:s kritik och på sanktionsavgiften? Avsaknad av praxis och rekommendationer avseende hur proportionalitets-

och utan utdelning, med en vision om att vara den självklara banken för alla som vill verka för en hållbar utveckling för människa, miljö och ekonomi. En väsentlig del i detta är givetvis att följa lagar och regler som banken lyder under.

Dellenbanans vänner Stöd Dellenbanans vänners arbete med att förverkliga visionen att återuppta tågtrafiken mellan Hudiksvall och Ljusdal! Du kan spara i Järnvägsspar: du ber medlemsservice att öppna ett nytt stödsparkonto i JAK och att sparpoängen ska gå till Dellenbanans Vänner med organisationsnummer: 887501-0467 Du kan bli medlem i Dellenbanans vänner genom att sätta in 200:- på BG: 978 - 8480 eller Swish 123 512 29 40

48

grus & guld · 3/2020


Använder du dina sparkonton? Har du sparkonton som du inte behöver? Då varje sparkonto innebär extra kostnader för banken ber JAK nu sina medlemmar att se över och avslu­ ta sparkonton som inte används. Då samtliga befintliga konton flyttades över från det förra banksystemet 2019 så finns det idag flera sparkonton hos många medlemmar. Innan bytet var sparkonton ej belagda med avgifter och

kunde enkelt öppnas själv av medlemmarna.

Vi ber dig som vet med dig att du har fler sparkonton än du har användning för att ta kontakt med oss för att avsluta dessa. Enklast skickar du ett meddelande med berörda kontonummer direkt via vår internetbank alternativt ringer oss på nummer 0500-46 45 00.

Jag vill avsluta följande konto(n) hos JAK Medlemsbank: xxx.xxx-x Jag godkänner att innestående medel flyttas till mitt medlemskonto i banken.

Tack för att du hjälper oss att minska våra kostnader!

Exempel på hur du kan skriva meddelandet till oss i vår app.

Ansökan om återbetalning av låneinsatser förbereds Styrelsen för JAK Medlemsbank beslöt den 21 augusti att en ansö­ kan om återbetalning av låneinsat­ ser ska skickas till Finansinspektio­ nen (FI) under hösten. Det är ännu inte fastställt vilket belopp som ansökan kommer omfatta, men samma turordning gäller fortsatt där den som väntat längst är först i kön för att återfå sin insats. Kan ni skicka in en ansökan när banken går med förlust? – Vår interna utvärdering visar att vi

har en god marginal till kapitalkrav och interna buffertmål, det gör att vi bedömer att det finns utrymme att återbetala medlemsinsatser, svarar Maxwell Malavan, styrelsens ordförande. Efter att ansökan skickats in gör FI en bedömning av bankens finansiella ställning som sedan ligger till grund för deras beslut. Handläggningstiden varierar men kan vara flera månader.

Håll dig uppdaterad om de försenande låneinsatserna genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev om frågan. Anmäl dig på forum.jak.se

Maxwell Malavan, ordförande för JAK Medlemsbanks styrelse.

Medlemsannonser på jak.se Läs mer på: jak.se/medlemsannonser Det går även bra att skänka spar­poäng till en vän eller familje­medlem, glöm i så fall inte att uppge personnumret på mottagaren. illustration:freepik

Medlemmar som önskar spar­poäng kan annonsera om detta på vår hemsida. Medlemmar som vill skänka spar­ poäng tar kontakt med oss via inter­ netbanken. Uppge antal sparpoäng som ska skänkas och mottagarens annonskod.

grus & guld · 3/2020

49


Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 110 59 100 61 Stockholm Eller mejla: grusoguld@jak.se

Varning för Blackrock

Mikrojordbruk i full gång

Tack för en medlemstidning som jag för det mesta tyckt varit välgjord. Men vad har hänt i nummer 1/20? När jag läser notisen om att Blackrock ska satsa på hållbart på sidan tio undrar jag om det är ett skämt. Blackrock är den allra mäktigaste av de få kapital­ koncentrat som äger och regerar över vår gemensamma värld. En ytterst farlig varelse i velourklädsel med förväntad listig propa­ ganda. Jag påstår inte att ni i den lilla notisen avser signalera att hållbarheten kommer att räddas av Blackrock, dock förväntar jag mig en liten vink om vad det handlar om i vår verkliga verklighet.

På sidan sex i förra numret skrev vi om Mira Gartz och Tove Rosander som stod i startgroparna för att börja odla mat i västra Stockholm. Några läsare har undrat hur det går. – Det går bra! Långsamt, men stadigt åt rätt håll, underbart! svarar Mira Gartz. Tack vare lyckad crowdfunding och många som velat hjälpa till har Hässel­ jorden i Hässelby byborna redan denna säsong kunnat köpa Mikrojordbruket Under lokalproducerad sallad, gurka, grönkål Inspirerande läsning och en hel del annat från mikrojordbruket Underjorden. Jag har varit medlem i JAK många år, men – Vi gör allt för hand vilket går långsamt, så aldrig för behovet av bank. Jag gillar tid­ alla extra händer är bättre än guld, säger Mira ningen Grus & Guld och dess ekonomiska Gartz. och ofta möjlighetsbaserade touch i stället Responsen i området har varit positiv. för bara alarmistisk aggressivitet. Många har krokat arm för en levande bygd Tidningen visar en hög förståelse för och mer lokal mat. Även lokalpolitiker och människans funktionssätt och hur ekonomi tjänstemän har hört av sig och Kulturhusets fungerar, men ändrar aldrig kurs i att nå en restaurant vill sälja grönsakerna. bättre och bästa värld för oss alla. Ni har Nu fortsätter uppbyggnaden. alltid inspirerat mig att ta tanken ett varv – Målet är att driva odlingen som ett till. Tack! Lars-Erik Rönnlund andelsjordbruk med prenumerationer på grönsakskassar, vi Har du tips, idéer, synpunkter eller tankar om tidningen får se om vi lyckas redan nästa år, i största allmänhet? Mejla G&G på grusoguld@jak.se. säger Mira Gartz.

Brigitte Dupré

Svar: Du har rätt i att det finns många anledningar att kritiskt granska världens största kapitalförvaltare och dess omfattande makt. Avsikten med notisen i G&G var inte att utmåla Blackrock som hållbarhetshjälte, utan att visa på den ökade insikten i finansbranschen om riskerna med fossila investeringar. När det gäller Blackrocks nya hållbarhetspolicy har flera bedömare varnat för greenwashing. Bland annat omfattas bara en bråkdel av investeringarna i kol, enligt affärstidningen Financial Times.

Karin Backström, red

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

50

grus & guld · 3/2020

Facebook Gilla Grus & Guld på Face­ book – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Annonstopp 26 oktober Manusstopp 2 november Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning (grusoguld.se/e-tidning)

grus & guld · nr 23 2020 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

Nästa nummer är ute 17 december!

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 23 · 2020

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 39 kr

Garanterad samhällsnytta Ta tillbaka ditt fokus På jakt efter skumma pengar

Rättvis nystart Vägval i virusets spår

Sanktionsa Fantasi   · vgift   Thomas · Investerin Piketty  gar  ·   Kolfinans · Självtillit iering · Egnahemsf  ·   Budgetmat abrik


Krönika

Olivia Linander:

Förändring kan ta oanade vägar Jag var ute och joggade i Majorna i

Vi som engagerar oss ideellt fastnar lätt

i tankemönster vi lärt oss av dagens sam­ hällsordning. Ser vi inte resultat till direkt följd av det vi gör kan det kännas som att vi misslyckats. Utan ett mätbart resultat kan vi rentav tappa tron på det vi gör. Det är ju så vi lärt oss att mäta framgång. Vi bryter ner – vi räknar – vi söker linjära samband. Men samhällsförändring sker inte på ett särskilt mätbart sätt. Det sker i cykler, det sker sammanvävt, och ofta tar det oanade vägar. Orsakerna går aldrig att förenkla till ett enstaka initiativ eller isolera hos en ensam handlingskraftig individ.

Försöker vi mäta vårt engagemang med inlärda måttstockar är risken stor att vi osynliggör oss själva och glömmer bort vilken otrolig makt våra rörelser har. Ge­ nom historien har många bedrivit sin rättvisekamp utan att se önskat resultat ens under sin livstid – idag har vi dem att tacka för mycket. Men ibland känns

” Försöker vi mäta vårt engagemang med inlärda måttstockar är risken stor att vi osynliggör oss själva”

det svårt. Då händer det att jag minns mannen som avbröt min joggingtur. Det sannolika scenariot var egentligen att jag aldrig skulle ha fått veta att det jag sagt hade gjort ett sådant intryck – troligen då också på fler än honom. För mig har det mötet blivit en symbol för att allt jag gör får följder som jag inte någonsin kommer att få reda på. Tänk all förändring vi skapar som vi aldrig får kännedom om. Den för­ ändringen lever sitt eget liv därute någonstans. Det finns mycket hopp i det! ·

Foto: Helen Angelova

Göteborg när jag mötte en man på trottoa­ ren som stannade mig och sa ”visst är du Olivia”. Jag sa att det stämde. Han sa att han hade hört mig tala i Stockholm för ett tag sen. Han hade argumenterat emot mig, sa han. Det händer rätt ofta sa jag, jag minns inte dig. Jag var inte på humör att debattera så jag gjorde mig redo att jogga vidare. Att jag fortfarande minns honom beror på det han sa då: Jag har ändrat mig, sa han, jag har tänkt på det du sa och du har helt rätt. Stå på dig. Jag var tjugotvå år då och en återkomman­ de röst i debatter och manifestationer om klimat­et. Jag och mina vänner ägnade otroligt mycket tid åt att engagera människor genom olika former av gräsrotsaktivism. Som gräsröt­ ter menade vi att viktig långsiktig förändring sker underifrån. Vår kämpaglöd var stor, men när vi tittade mot beslutsfattarna såg vi inte de förändringar vi krävde. Många blev frustrera­ de, vissa blev uppgivna, andra trötta.

olivia linander Folkbildare, klimataktivist

grus & guld · 3/2020

51


B Bildkommentar: Miro Elgeholm

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.