Grus & Guld 3 2019 by Grus & Guld

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 3 2019 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 3 · 2019

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

JAK-FRAMTID VID SOMMARSEMINARIUM

Ödehus finner nya ägare david korten · Fjällkons tankar · studietips · kornmjölsgröt

Sköt dina bankärenden var du än befinner dig. Med mobilbanken får du en tydlig överblick över din ekonomi. Du kan göra överföringar, göra betalningar till bank- och plusgiromottagare och skicka meddelanden till banken. På www.jak.se kan du hämta appen och läsa mer.

Innehåll

Ändrat klimat tynger mentalt

Forskning visar hur grönländare drabbas. · 8

grus & guld · 3/2019

Foton: hans månsso n

Kontrapunkt söker stöd för omstart Ny lokal efter tvister med hyresvärd. · 9

”Ekonomin måste tjäna människorna och planeten”

David Korten presenterar åtta punkter för en ekonomi som gynnar livet. · 11

Nytt liv i ödehus

Växande rörelse över hela landet

Foto: hans månsso n

Björn Forsberg har läst några av de senaste klimatböckerna · 36

Foto: hans månsson

Vad kommer efter apokalypsen?

Karolinas mål är global hållbarhet

Foto: hans månsson

Fjällkon Siv om livet på fäboden

Framtiden i fokus vid JAK-seminarium Nya spelregler kräver nyorientering. · 28

dessutom: tips

Cirkel och nät källor till kunskap. · 34

kultur

Från havets djup till universums oändlighet . · 41

krönika

Kornmjölsgröt räcker för att fylla behovet av njutning. · 51

JAK behöver finna en delvis förnyad identitet. En utgångspunkt, av flera möjliga, för en sådan förnyelse skulle kunna vara en diskussion om de orättvisor som finns inbyggda i det nuvarande skattesystemet.” Oskar Broberg, sid 42 Guld & Glrs · 3 / 2 0 1 9

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank. Den ingår i medlemsavgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

webb: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld mejl: grusoguld@jak.se Redaktör (vik): Hans Månsson Mejl: hans@bildmening.se Telefon: 063-35677, 070-203 68 14 tf ansvarig utgivare: Monjia Manai Sonnius

Annonser: Erica Rang Mejl: erica.rang@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

David Korten

foto: hans månsson

Grafisk form: ETC Kommunikation Layout och produktion: Hans Månsson

är en ledande förespråkare för levande lokala ekonomier och kritiker av de globala storföretagens makt. Arbetar nu med att tydliggöra sin vision om en ny ekonomi, som han kommer att lägga fram för Romklubben i Sydafrika i november. I detta nummer får Grus & Gulds läsare en förhandsglimt av denna framtidsvision. David Korten bor på Bainbridge Island, Seattle.

Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca 30 000 ex

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN 1650-470404

nrTi & nTdg · 3/2019

Oskar Broberg är verksam som ekonomi-historiker vid Göteborgs universitet, har forskat om finanssektorns betydelse och är som lärare ansvarig för Samhällsanalysprogrammet. Han skriver i en opinionsartikel om hur skattesystemet bör ändras för att välfärden ska kunna bevaras. Satt i JAKs styrelse 2002-2008.

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Carl-Göran Ekerwald är författare med drygt 50 böcker bakom sig, i ämnen som spänner från hembygdens Jämtland till persisk poesi. Numera bosatt i Lagga, Knivsta, där han just satt punkt för sista delen i sina memoarer, fram till det 95:e levnadsåret. Funderar i en krönika över barndomens kornmjölsgröt.

Foto: hans månsson

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

är frilansjournalist och -fotograf, bosatt vid vägs ände i Västerbotten. Hon tror på ruralisering snarare än urbanisering och skriver helst om hållbarhet i alla dess former, som odling, ekonomi, arbetsliv och mänsklig hållbarhet inom äldreomsorgen i Sverige eller i utvecklingssamarbeten världen över.

FOTO: malin broberg

JAK Medlemsbank är en demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

Anna Persson

foto: anna persson

Omslag: Johan Einarsson och Emilia Karlsson vid sitt hus i värmländska Sörmark, Torsby. Foto: Hans Månsson

välkommen

Greta bland de tio största

redaktören:

Landa i själsliga dimensioner ett ungt par köper en gård där byggna-

derna i varje vrå, varje yta, på utsidan såväl som på insidan, kallar på uppmärksamhet: ”ta hand om mig, gör mig fin igen”. Emilia Karlsson och Johan Einarsson är båda 24 år och nyblivna ägare till en sådan gård i norra Värmland. Ett ”drömställe”, där de ser möjligheterna stå på rad längs levnadslinjen. Det händer allt oftare att gamla ”ödehus” får nya ägare på detta vis. Människor lägger ner sin själ på att varsamt skala av otypiska renoveringsskikt och återskapa i samklang med husets själ. Huvudreportaget i detta nummer beskriver denna strömning, via nedslag på en handfull platser i landet och intervju med en person

”Klimatfrågans resa i medier och samhällsdebatt var länge trevande.”

björn forsberg är en forskare och författare

som var bland de första i Sverige att i populärt skriven bokform analysera vår civilisations stora kriser, när han 2007 gav ut Tillväxtens sista dagar. Nu har han på Grus & Gulds uppdrag läst några av de allra nyaste klimatböckerna från nordamerikanska författare, där han finner att det apokalyptiska temat är starkt – om än inte allenarådande och slutgiltigt.

Klimatfrågans resa i medier och samhällsdebatt var länge trevande. Förra sommarens uppenbara extremväder var en väckarklocka – men yrvakenheten var också utbredd och långdragen. En förhoppningsfull omvärldsanalys säger att erkännandet av krisens ofrånkomlighet nu allt oftare tillåts tränga igenom. Nästa steg blir då att på allvar ta sig an lösningarna. Bygga om de stora strukturerna, göra medvetna individuella val. Skala bort de konsumistiska skikten, in till tillvarons egentliga själ. Inte blir det lätt. Frågan hur man finner sin själ kan sägas

ha präglat även JAKs sommarseminarium, återupplivat efter några år i träda (sid 28). Ständigt nya regler för bankers verksamhet och förbudet att kalla sig räntefri ställer medlemsbanken inför nya utmaningar. Hur omformulerar man sin identitet i en föränderlig verklighet? En väg skissas av Oskar Broberg (sid 43), ekonomi-historiker och tidigare styrelsemedlem. Han menar att JAK har mycket att bidra med i ett samtal om skuld och ofrihet. Och då känns det ju som om vi återigen landar i rent själsliga dimensioner. foto: linda forss

som tidigt identifierade trenden – och starkt bidragit till att kanalisera den (sid 18). I nästan var tionde svensk kommun har man insett att det finns en vilande resurs i form av tomma hus. Följ med på en Sverigeresa bland ödehusen, från Pajala och söderut, start på sidan 12.

Världen fortsätter att förundras över Greta Thunberg. Nyss blev hon framröstad av det engelska politiska magasinet Prospects läsare till åttonde plats bland världens ”top thinkers 2019”.

Med tanke på hur människan behandlat mindre intelligenta varelser som kor, valar och närbesläktade apor genom att döda eller placera dem i burar hyser jag inget hopp om att en överlägsen maskinell intelligens skulle behandla oss bättre.” Författaren Roy Scranton om Artificiell intelligens, i Veckans Affärer

Rockström byter fot

Klimatexperten Johan Rockström är inte längre den hoppfulle optimisten. I en krönika i Svenska Dagbladet deklarerar han nu en pessimistisk hållning: • 1,5 gradersmålet är inte möjligt att nå • en i verklig mening grön tillväxt är omöjlig. Realism är nödvändig, om än den är jobbig att höra. nrTi & nTdg · 3/2019

nrTi & grus & nTdg guld Â· 3/2019 3/2019

inspiratör

Mångfaldsarbetare Siv, fjällkokviga Du har varit på fäbod i fjällen hela sommaren, hur är det att gå fritt och beta i fjällnaturen? kk– Det är som det ska vara. Här finns vatten och mat, hur mycket som helst. Jag ser och luktar mig till det jag behöver. Örter, gräs och löv. Rönn och sälg är bland det bästa. Människorna också. Malin och Lena. Alla blir så lugna och glada här. Vi lever så nära varann, djur och människor. En kan vara den en är. Vet du om att de flesta kor inte lever så fritt som du? Vad tycker du om det? kk– Jag vet inte så mycket men det viskas att dom bor i läger och mest står inomhus, eller går i små hagar och äter nästan bara samma sak hela tiden. Klöver och timotej är ok, men dom får visst aldrig smaka blåbärsris. Kanske vet dom inte att det finns mycket mer en kan äta och att en ko vet själv vad hon behöver. Jag tror att dom blir lite lata i sina huvuden. Fast det är inte deras fel. Och så får dom visst inte handmjölkas. Jag ser hur fina stunder det är för mina kokompisar när Malin eller Lena sitter vid mjölkspannen och lutar sitt huvud mot komagen. Jag kanske får en kalv snart, sen kan dom mjölka mig också. Ibland går ni jättelångt bort, går ni aldrig vilse? kk– Vi hittar alltid hem. Och vi vet var vi har bästa ställena för mat och vatten. Vi är ju djur. Vi kan sånt. Fast när vi äter mycket av soppen, ja svampen alltså, då kan vi bli lite som tokiga och bara dra iväg. Då får människorna hämta oss. Hur kommer ni överens med andra djur? kk– Renarna och vi äter olika saker så det går hur bra som helst. Rovdjur vill vi inte ha i närheten. Men alla små mikrober älskar oss. Vi gör så fint åt dom med våra mockor, och jorden och växterna mår bara bättre och bättre där vi håller till.

text och foto

hans månsson

Namn Siv

Ålder

Ett och ett halvt år

identitet

Fjällnära ko

aktuell

Har tillbringat sommaren på Östra Arådalens fäbod i Oviksfjällen.

www. vagabonde.snowfire1.com

grus & guld · 3/2019

omvärld

mikroplastpartiklar per liter har forskare funnit i isen mellan Grönland och Svalbard. På platser i Europa har man mätt ett genomsnitt på 24 000 partiklar per liter. Partiklarna transporteras med vinden – alltså finns de även i luften vi andas. En annan studie visar att en människa får i sig minst 50 000 mikroplastpartiklar med maten varje år. Hälsoeffekterna är oklara. Källa: the guardian, tidskriften science advances

IPCC visar orosmoln... Tre fjärdedelar av all isfri landyta nyttjas av människor. Växande befolkning och konsumtion driver på skogsavverkning. Köttkonsumtionen har fördubblats sedan 1961 och högintensivt jordbruk gör att matjord försvinner hundra gånger snabbare än den nybildas, på plogade åkrar. FNs klimatorgan IPCC har samlat oroande fakta i sin senaste rapport.

...och nödvändigheter Slutsatsen är att naturtyper som lagrar kol måste skyddas, dvs skogar, torv- och våtmarker. Det måste ske en övergång till jordbrukstekniker som inte bidrar till erodering. Köttätandet, fr a i de rika länderna, måste minska. Småjordbrukare måste få stöd till att höja sina skördar. Att stärka urfolkens rättigheter är viktigt, eftersom de har djup kunskap om att leva på naturens villkor. Samt, inte minst, måste matsvinnet bekämpas. Av all mat som produceras idag blir 25-30 procent aldrig uppäten. 8

nrTi & nTdg · 3/2019

foto: hans månsson

1760

På Grönland och andra arktiska regioner har temperaturen redan idag stigit till de nivåer som Parisavtalet satte som tak för planeten som helhet.

Klimatoro på Grönland För första gången har forskare undersökt hur grönländare upplever klimatförändringen. Oron är utbredd, men bilden är kluven. klimatkrisen Grönland står i centrum

för den globala klimatdiskussionen, på grund av risken för havsnivåhöjning vid fortsatt isavsmältning. Men hur ser grönländarna själva på klimatfrågan? Det var temat för en forskningsrapport som presenterades i augusti. Huvudförfattaren Kelton Minor vid Kraks Fond Byforskning i Köpenhamn poängterar att detta är första gången som en så bred undersökning gjorts. – Vi har mer kunskap om Grönlands is än om dess befolkning, säger han. medan världen diskuterar om man

ska klara att hålla temperaturhöjningen under 1,5 eller 2 grader så har många i de arktiska regionerna redan upplevt höjningar som är större än så. Och när det gäller den övergripande frågan, om det alls sker någon klimatförändring, så råder ingen tvekan bland grönländare. 92 procent anser det, bara en procent svarar det motsatta. En stor majoritet, 79 procent, anser att lokala isar blivit farligare att färdas på. Mer än 80 procent säger att klimatfrågan är viktig för dem personligen.

Det finns mycket i utvecklingen som kan skapa det som i rapporten kallas negative sentiment – negativa känslor – vilket är något mer grundläggande än vanlig oro, säger Kelton Minor. En kanadensisk läkare, Courtney Howard, ordförande i Physicians for the Environment, uttrycker det i en intervju med The Guardian som att människor i Arktis visar ”ekologisk sorg” och posttraumatisk stress när deras miljöer drabbas av klimatförändringarna. Men forskningsrapporten visar också

att bilden inte är entydig. En tredjedel tror till exempel att klimatförändringarna inte beror på mänskliga aktiviteter. Något som föranleder mer forskning, säger Kelton Minor. Svaren visar också på en kluvenhet. På frågan om borrning efter olja bör förbjudas är nejsägarna exakt lika många som jasvararna: 33 procent. Samtidigt är stödet starkt för satsningar på alternativ energi, och för att Grönland borde återinträda i Parisavtalet, som Grönlands regering gjort ett ”territoriellt förbehåll” för att slippa uppfylla. hans månsson

Fotnot: I studien The Greenlandic Perspectives Survey har två procent av Grönlands befolkning på 56 000 invånare deltagit.

Alternativ insamlingsmodell ska rädda Kontrapunkt i Malmö foto: kontr apunk t

– Det är fruktansvärt frustrerande att inte kunna bedriva den verksamhet vi hade arbetat upp under tio år. Nu måste vi komma igång efter nyår. ideella sektorn Det säger Johanna

Nilsson, kommunikationsansvarig för Kontrapunkt, som från starten 2009 utvecklades till en central aktör i Malmö när det gäller ideellt socialt arbete bland utsatta grupper. Tonvis med mat har förmedlats till behövande via ”matbanken”, otaliga kulturarrangemang har ordnats, för att bara nämna något. Och hösten 2015, när flyktingströmmen var som störst, spelade Kontrapunkt en central roll för att kanalisera det ideella engagemanget. – Sen kom tvisten med vår hyresvärd, och vi förlorade momentum. Väldigt olägligt, när Malmö står inför så stora sociala utmaningar, säger Johanna Nilsson. Tvisten pågick under många år,

de olika verksamheterna drabbades hårt, och det hela slutade hösten 2018 med en uppgörelse där Kontrapunkt fick en miljon kronor av hyresvärden i kompensation för förluster man lidit under tvisteperioden. I uppgörelsen ingick även att lämna lokalerna. Lämpligt nog kunde man hyra grannfastigheten – som dock är betydligt mindre, så de stora publikarrangemangen kommer inte att få plats. Kostnaden för renovering och anpassning av lokalen beräknades till 4,9 miljoner – en oerhörd summa för den ideella föreningen. Till att börja med räknades kostnaden ner med ca 3 miljoner tack vare skänkt material och utlovade arbetsinsatser från företag och enskilda. Men i början av sommaren fattades

Mycket återstår att fixa innan Kontkrapunkts nya lokal är färdig.

fortfarande 1,9 miljoner; därför drogs en extra kampanj igång, med webbsidan bygglove.nu, där gåvolöften kan ges – i någon form, inte nödvändigtvis pengar. Vad olika former av bidrag är värda i förhållande till varandra är noga beräknat och pedagogiskt presenterat, i en ”solidarisk växelkurs”. – Vi ifrågasätter marknadens logik, där allt måste köpas för pengar, säger Johanna Nilsson. Målet var att få in det som fattades

till sista september. När Grus & Guld talar med Johanna Nilsson återstår fyra veckor och det fattas fortfarande drygt 1,5 miljoner. Nu har ribban sänkts till vad som är absolut nödvändigt. – Under september behöver vi få in åtminstone 300 000, säger hon. Alltså i pengar eller motsvarande. Kommunen är inte mycket att hoppas på, menar Johanna Nilsson. Dess inställning har länge varit njugg, trots att Kontrapunkt gör stor social nytta. Lånevägen har testats, men det gick inte, på grund av att man inte kan ställa

tillräcklig säkerhet. – Föreningen är medlem i JAK sedan femton år, och har lånat tidigare, både till en renovering och till inköp av en buss. I vintras ansökte vi om ett lån på en miljon, men det gick inte igenom. – Vi skulle behöva någon som kunde gå i borgen, konstaterar Johanna Nilsson. hans månsson

Fotnot: Grus & Guld skrev om Kontrapunkt i nr 1/2017.

Fakta Kontrapunkt - Drivs av ideella föreningen Kontrakultur - Har sedan 2009 bland annat ordnat kulturarrangemang, kreativa verkstäder, mötesplatser för grupper, akutboende för flyktingar, folkkök, matutdelning via ”Matbanken” och nattöppen mötesplats för hemlösa. - Verksamheterna är öppna för alla. - Har ca 120 aktiva engagerade, varav ca 20 mer eller mindre på heltid. - I värmestugan för hemlösa samarbetar man med Svenska Kyrkan i Malmö, Röda Korset och Skåne Stadsmission. nrTi & 3/2019 grus & nTdg guld · 3/2019

Testa kalky vår lator jak.se på

Flexibelt DU Bolån DRÖMMER OM EN NY BOSTAD?

DRÖMMER DU OM EN NY BOSTAD? Men kanske inte vill binda upp dig på en fast lånekostnad? Med JAKs Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga! Men kanske inte vill binda upp dig på en fast månadskostnad? Med JAKs Flexibelt kan du själv anpassa din månadskostnad Läs mer hur du själv Bolån kan påverka din sammanlagda månadsbetalning efter behov och förmåga. Räkna ut din månadskostnad och ansök med Flexibelt Bolån på jak.se. på www.jak.se

foto: hans månsson

”Vi behöver en ekonomi som tjänar människor och planet”

david korten

omvärldsanalys

konomi, så som den lärs ut på universitet, värderar liv endast för dess värde på marknaden; den lär studenterna att vinstmaximering gynnar samhället och den bortser från att vi lever på en ändlig planet. Vi behöver en seriös uppdatering av hur vi studerar och tänker på ekonomi. Indikatorer. Utvärdera ekonomiska utfall

utifrån människors och planetens välbefinnande; förklara BNP-tillväxt som irrelevant. Om det är vårt främsta mål att förse alla människor med mat, vatten, boende och andra basbehov måste vi även utvärdera, för att veta att vår målsättning uppfylls. Resurser. Använd arbetskraft och natur-

resurser endast för syften som förbättrar människornas och jordens välbefinnande. Avskaffa krig, finansiella spekulationer, överdriven konsumtion och industriellt jordbruk som förorenar mark, luft och vatten och som producerar livsmedel med tveksamt näringsvärde. De flesta vägtransporter kan undvikas om infrastruktur utformas så att människor bor nära arbetsplatser och butiker. Globala resor och transporter kan minskas genom att stärka lokala ekonomier. Arbetskraft. Belöna och ge äganderätt till

dem som genom arbete bidrar positivt till samhällets väl; inte till dem som tillväller sig produkten av detta arbete för att utnyttja andra. Det nuvarande ekonomiska systemet belönar ofta dem som gör anspråk på äganderätt, snarare än dem som utför nyttigt arbete. Var och en bör tjäna sin

del av överskottet från det gemensamma genom vad den utför i dess tjänst. Pengar. Gör penningskapandet till en

transparent och offentligt ansvarsfull process för att tjäna det gemensamma bästa; inte en hemlig process som genererar oförtjänt vinst för privata bankirer och finansiärer. Systemet för att skapa pengar måste vara offentligt, öppet och ansvarigt inför folket. Det måste vara grundat i demokratiska regeringar och administreras av samhällsägda banker, kompletterade med kooperativa banker som med sin utlåning stöder lokalt ägande av hem och företag. Utbildning. Organisera och bedriv utbild-

ning på så sätt den stödjer livslångt lärande till nytta för samhällen som tjänar livet; inte med syftet att förbereda för karriär i vinstmaximerande företags tjänst. Vi måste förbereda ungdomar för framtida ledarskap på moralisk grund, som erkänner vårt ansvar för varandra och för planeten, som gynnar samarbete framför konkurrens och sätter samhällets välbefinnande framför företagens vinster. Teknologi. Skapa och tillämpa teknik

endast för att förbättra människornas och planetens välbefinnande; inte utnyttja, kontrollera eller undantränga människor eller natur för profitens skull. Att nyttja teknik enbart för att få största möjliga kortfristiga ekonomiska avkastning är galenskap. Teknik får endast användas för att tjäna liv, inte för att utnyttja eller tränga undan det.

Gemenskap. Organisera ekonomiskt liv

kring självorganiserande, självständiga och levande samhällen och tillse att alla institutioner tjänar och säkerställer välbefinnandet i samhället där de verkar; bryt upp storföretagens maktkoncentrationer, omstrukturera ägandet, förankra det hos befolkningen där företaget driver affärer. Fram till för mindre än 100 år sedan tillgodosågs våra behov genom ständiga lokala cykliska resursflöden. Vi kan nå dit igen. Stads- och landsbygdsbor kan återupptäcka sitt ömsesidiga beroende, fysiskt och kulturellt. Befolkning. Sök en sund balans mellan

människan och jordens andra arter till stöd för allas välbefinnande; inte en arts dominans över alla andra. Hälsan hos varje naturligt ekosystem beror på dess förmåga att balansera populationerna av dess olika arter. Enbart via de värderingar och principer som 21:a århundradets ekonomi står för kan vi säkra detta. Den är mer komplex och nyanserad än 1900-talets ekonomi. Ändå kan de flesta lätt förstå den, eftersom den är logisk, harmonierar med grundläggande etiska principer och återspeglar verkligheten att vi alla är beroende av vår Moder Jords hälsa.

David Korten, författare, usa översättning och bearbetning Hans Månsson Se lång originaltext: www.davidkorten.org, ”21st Century Economics for People of Living Earth” nrTi & nTdg · 3/2019

Obebodda hus en dold resurs 12

grus&&nTdg guld Âˇ 3/2019 nrTi

I oktober 2018 köpte Emilia Karlsson och Johan Einarsson en gård i norra Värmland. Bostadshuset hade stått obebott i mer än tjugo år och kräver omfattande renovering. Den ena av två ekonomibyggnader ser ut att ha drabbats av en jordbävning. För Emilia och Johan, båda 24 år gamla, är detta ett drömställe. Och de är del av en växande rörelse – följ med på en resa genom ”Ödehus-Sverige”, från Pajala i norr till Falkenberg i söder. TEXT och

foto hans månsson

nrTi 3/2019 grus & & nTdg guld · 3/2019

J Pajala är en av allt fler kommuner som undersöker förekomsten av obebodda hus inom kommungränsen. 14

nrTi & nTdg · 3/2019

ohanna Funck står på den gräsbevuxna gårdsplanen framför ett obebott hus i en by utanför Pajala samhälle. Ett av hundratals hus i denna Sveriges näst nordligaste kommun där någon mycket väl skulle kunna bo, men som bara nyttjas en liten del av året – eller inte alls. Johanna har koll på detta, för hon har just avslutat en inventering på uppdrag av kommunen och ser fram emot en fördjupad satsning tillsammans med grannkommunen Övertorneå. Att en kommun som Pajala kan ha många tomma hus är väl inte så överraskande, när man vet att invånarantalet halverats det senaste halvseklet. Men fenomenet finns i hela Sverige. Urbaniseringen, som satte fart på 1960-talet, har inte lämnat någon landsända oberörd. Men något håller på att ske; ett slags uppvaknande inför insikten att landsbygden ruvar på en outnyttjad resurs. Ett uttryck för detta är de inventeringar av tomma hus som allt fler kommuner gör – hittills ett 25-tal – och där

Pajalas hör till de mer ambitiösa. Ett annat tecken är aktiviteten i sociala medier, framför allt i Facebookgruppen ”Jag har räddat ett ödehus”, som nu har mer än 15 000 medlemmar. Ur ett hållbarhetsperspektiv är denna utveckling väldigt intressant, då det handlar om att nyttja befintliga resurser, stärka lokalsamhällen och i många fall även öka möjligheterna för självhushåll. Grus & Gulds resa genom ”ödehusens

Sverige” börjar i Pajala, där Johanna Funck möter upp vid kommunhuset. En energi- och idérik 37-åring, som tidigare mest arbetat med transporter på olika sätt, bland annat som testförare av extralånga långtradare. Nu fyller andra teman hennes arbetsdag, men att känna sig hemma på vägarna är fortfarande en fördel, när man verkar i en kommun som är sjutton mil från norr till söder. – Jag flyttade hem förra året, efter tre år i Luleå, berättar Johanna när vi satt oss i bilen för att åka upp längs Muonioälven, biflöde till Torne älv, längs gränsen mot Finland.

Det är ett välkänt och omdiskuterat fenomen att många hus inte kommer ut till försäljning, trots att de inte används, säger Johanna, som ser konsekvenserna på nära håll. – Jag har kompisar som också vill flytta hem från andra delar av landet och köpa hus, eller bara flytta ut från centralorten. Ofta bygger det på kontakter om man lyckas få köpa, så var det för mig också. – Jag presenterade mina tankar för kommunen; att göra en inventering, för att få veta mer om alla hus och gårdar där ingen bor, varför ägarna inte säljer, vilket intresse det finns från köpare och om det finns något man kan göra för att få fart på allt. Kommunen tände på idén. Johanna fick i uppdrag att göra en förstudie till ett ambitiöst projekt, för en ”Levande bostadsmarknad på landsbygden”. ”kieksiäisvaara” står det på vägskylten, efter

en halvmils körning. – Jag svänger upp här, så ska du få se ett hus som varit semesterhus länge men som fått ny ägare nyligen, säger Johanna. Jo, en del hus säljs även i Pajalas byar. En faktor som driver på just nu är nyöppnandet av järnmalmsgruvan i Kaunisvaara, där brytningen legat nere några år efter den stora konkursen 2014. Idag arbetar åter 300 personer där, och rekryteringen sker delvis globalt, till det nybildade bolaget Kaunis Iron. – Här är det ett par från Sydafrika som köpt den gamla lärarbostaden, berättar Johanna Funck. De hittade hit genom en släkting som är anställd vid gruvan. Jag kan konstatera att inflyttarna från den sydliga hemisfären får gott om utrymme i ett av allt att döma välhållet 30-talshus. – Sen finns det minst tio hus till bara i den här byn som inte används, säger Johanna. Men det är inte mörklagt, tillägger hon. – Många hus är välbehållna och vi brukar skoja om ”timer-byar”, där lyset tänds och släcks automatiskt i gårdarna ... Vi passerar törmäsniva, kommer till Ko-

lari. Här står faktiskt en mäklarskylt vid den första gården på höger sida. – Jo, vi vill flytta till barn och barnbarn i Gällivare, förklarar Kurt Mella, som tar emot oss i köket.

Intresse finns, konstaterar han. I alla fall för bilder och objektsbeskrivning. Sjutton tusen har varit inne på Hemnet och kollat! – Och vi har haft besökare ända från Hamburg. Fast dom kom förstås hit inte bara för att se vårat hus. Men affär har det inte blivit än, trots att man både först försökt sälja själva och sedan med hjälp av mäklare. En knapp halvmiljon är priset för ett välskött hus med omgjord ladugårdslänga och fristående bastu. Kurt Mella berättar utförligt om gården – barndomshemmet – som han renoverat omfattande efter hemflytten 1985. Nog skulle han gärna bo kvar med frun Märta Louise Backe. – Men man är ju ingen ungdom längre. Det vore annat om det var i ett plan. – Och tänk vad roligt om det kunde stå två barn här vid brevlådan och vänta på skolbussen. Vi säljer gärna till en barnfamilj. Visst fanns det barn i Kolari en gång i tiden. 1956 öppnades en nybyggd skola och den fylldes genast med 73 elever, minns Kurt Mella.

Närheten till Finland ger möjlighet att jämföra två länders glesbygdspolitik.

Kurt Mella försöker sälja sitt och hustruns hus i Kolari. 17000 har varit in och tittat på mäklarannonsen på nätet. nrTi & nTdg · 3/2019

Anneli och Ragnar Ahlberg från Göteborg med barnen Elliot och Matilda (ej på bild) vill köpa hus i någon av Pajalas byar. Johanna Funck har de haft kontakt med redan tidigare.

Han var själv en av dessa elever. Idag faller putsen i stora sjok från den med lättbetongblock uppmurade femtiotalsskolan. Den privata utombysägaren verkar helt ha gett upp alla eventuella ambitioner att nyttja och sköta fastigheten. Här har kommunen ett potentiellt problemobjekt, när förfallet når rivningspliktens nivåer. KAUNISJOENSUU. Lena Snell driver ICA Nära

tillsammans med sin syster Anette. Berättar att man omsätter 40 miljoner. Inte precis en

”Man kan komma till en by och det känns som periferins periferi”

Konstgjorda pelargoner kan ge hemkänslan en konstgjord andning. Om där även finns timers som tänder och släcker lyset fördjupas illusionen av ett liv bakom gardinkappan. 16

nrTi & nTdg · 3/2019

vanlig lanthandel, alltså. En oväntad framgångshistoria i svensk glesbygd. ”Hemligheten” ligger förstås i gränshandeln, med butiken strategiskt nära bron över älven. – 85 procent av försäljningen är till finska kunder, berättar Lena Snell. De köper charkvaror, renkött, snus, konfektyr. Johanna styr färden över bron, till finska Kolari. – Det känns som att Finland har en annan glesbygdspolitik. Trots högre priser och högre räntor köper folk hus och bygger helt nytt. De får bygga närmare vattnet också. Det svenska

strandskyddet borde mjukas upp i kommuner som vår, där vi har åttio mil strand bara längs våra älvar. Det skulle uppmuntra nybyggen av både hus och fritidshus och få upp värdena. – Man kan komma till en by i Pajala och det känns som periferins periferi. Så kommer man till motsvarande by på andra sidan gränsen och får en rent internationell känsla, konstaterar Johanna – men tillägger också som en delförklaring att en av Finlands ledande skidorter ligger bara tre-fyra mil bort och bidrar till att stärka landsdelen. Åter till den svenska sidan. På en gårdsplan vid ett obebott hus träffar vi Ragnar, Anneli och Elliot Ahlberg, nyligen inflyttade till Korpilombolo, en av Pajalas större byar. Men där är de bara hyresgäster och nu kollar de runt för att finna något de kan köpa, för att slå sig ner i permanent. De trivs så bra, hela familjen, och arbete finns hur mycket som helst för naprapaten Ragnar och för Anneli som jobbar på kommunen. – Tänk att kunna släppa ut barnen på byn och känna sig helt trygg med att de är säkra till sent på kvällen, säger mamma Anneli. – Ja, här slipper man gå med skottsäker väst, tillägger Ragnar med ett skratt. sista stoppet: sahavaara. Här är vi alldeles

i närheten av gruvan och hus står tomma för att de ligger inom gruvbrytningens

nrTi 3/2019 grus&&nTdg guld Â· 3/2019

”Ödehusrörelsen en reaktion mot urbaniseringen” – När hela bygder står och förfaller inser man att det är något som inte fungerar i vårt samhälle. Det behövs en motrörelse, som slår vakt om landsbygden och dess byggnader. Det säger Robert Danielsson, som på några år blivit en centralfigur i den växande rörelsen kring att ta vara på och ”återbefolka” tomma hus. Dels genom den Facebook-grupp han startade för tre år sedan: Jag räddade ett ödehus, dels genom boken Ödehus – från ruckel till pärla. Dessutom håller han föredrag och skriver artiklar om byggnadsvårds- och landsbygdsfrågor. Vi möts på jamtli i Östersund, ett

friluftsmuseum med kulturhistoriska byggnader frän Jämtland och Härjedalen. En passande miljö för intervjun, men samtidigt ett slags kontrast till vad Robert Danielsson vurmar varmast för. Han vill ju att man om möjligt ska vårda kulturarvet där det står, på dess ursprungliga plats. – Man måste ha rejäla skygglappar för att inte se hur värdefulla byggnader bara står och förfaller. Tiotusentals hus står öde, trots att det råder bostadsbrist. Robert Danielsson berättar att insikten växte fram i honom för sju-åtta år sedan. Han hade börjat skriva i en tidskrift om sådant som knöt an till hans byggnadsvårdsjobb och kom då in på frågor om stad och land, resursanvändning och hållbarhetsfrågor. Han märkte att detta väckte intresse, och för tre år sedan startade han en grupp på Facebook där medlemmarna kunde dela med sig av erfarenheter och inspirera varandra, ”ödehusräd-

Robert Danielsson har arbetat med byggnadsvård i många år. Numera för Svenska kyrkan i delar av Mellansverige. Tidigare bland annat för Riksantikvarieämbetet.

dare” emellan. Och av reaktionerna att döma låg hans initiativ rätt i tiden. Det finns ett växande intresse för byggnadsvård, där bland annat flera teveprogram de senaste åren banat väg och visat att nytt inte alltid är bäst. idag har gruppen mer än 15 000 medlemmar, som berättar och lägger ut bilder, frågar om råd, diskuterar och

en dålig resursanvändning. – Vi måste stärka landsbygden så att service och välfärd kan behållas. Och vi måste bromsa tärandet på jordens resurser. – Att renovera ödehus ger också jobb till bygden. Åttio procent återgenereras i den lokala ekonomin. – Platser som varit attraktiva att bo på tidigare kan bli det även i framtiden. Vi vet inte hur världen kommer att se ut.

”Att rädda ett ödehus blir för många ett sätt att leva”

nrTi & nTdg · 3/2019

inspirerar. Robert Danielsson administrerar och modererar det hela med varsam hand. – Tanken är att gruppen ska vara en plattform både för dem som redan har räddat ett hus och för dem som fortfarande bara har det som en dröm. – Jag vill göra det jag kan för att få fler att se potentialen i de här husen, som i många fall är väldigt gedigna. – Rörelsen ser jag som en motreaktion mot urbaniseringen. Det är inte hållbart att alla ska bo i städer och tro att andra ska producera allt de behöver. Samhället blir sårbart och det är

Men krävs det inte en rejäl plånbok för att ge sig på renoveriong av hus som stått onyttjade och kanske kallställda i många år? Nej, det är viktigare med engagemang, påhittighet och uthållighet, menar Robert Danielsson. Genom att se möjligheter där andra bara ser problem kan man nå långt. Lära sig hantverk och återbruka byggdetaljer. Banker kan förstås vara ovilliga att ge lån till hus med lågt marknadsvärde, men det går att komma runt längs vägen, genom att göra delvärderingar och bara låna till specifika åtgärder, som att renovera ett kök, säger Robert Danielsson. – Att rädda ett ödehus blir för många ett sätt leva.

planerade expansionsområde. Vi stannar upp och sammanfattar. 24 av Pajalas 82 byar har inventerats. Ca 200 hus, möjliga för åretruntboende, har identifierats. Totalt i kommunen uppskattar Johanna Funck att det kan finnas 500-600. Varför är det så många som inte vill sälja? Är det bara en prisfråga, eller finns det andra orsaker? Detta var huvudfrågor i den förstudie som Johanna ledde och avrapporterade tidigare i år. – Vanligaste förklaringen är att ägaren ser huset som sin sista koppling till hembygden. Man har lämnat kommunen och ofta även Norrbotten för många år sedan. Man kanske nyttjar huset en del, för rekreation, och det är känslomässigt svårt att göra sig av med. – Det kan också vara flera delägare och man har svårt att komma överens om hur huset ska förvaltas. I många fall hör det skog och jordbruksmark till gården och det vill man behålla, kanske överlåta till barnen. – Att stycka av och sälja bara själva gården ses som komplicerat och kostsamt, särskilt som prisnivån är så låg. – Idag gynnas nybyggnationer av Lantmäteriet, men vi har så lite av det så det hjälper inte vår situation alls, tyvärr. Vi skulle behöva någon förmån för dem som styckar på ett sätt

som gynnar samhällsutvecklingen på landsbygden. Till exempel vore det mycket mer attraktivt om köparen kunde få med några hektar skog och mark. Vad gäller prisbilden har man hamnat i något av en ond spiral, menar Johanna. De husägare som ändå säljer väljer ofta att göra det privat, vilket bidrar till att priserna blir så låga att andra inte precis uppmuntras att sälja. De låga värdena påverkar också bankernas vilja att ge lån till nybyggen och större renoveringar – Många underskattar värdena på sina hus samtidigt som andra hoppas på stora prisuppgångar nu när gruvan är igång igen och väntar med att sälja. Nu planeras uppföljningen till detta pro-

jekt – tillsammans med grannkommunen Övertorneå. – Tanken är att vi ska bygga upp ett kompetens- och resursteam med både myndigheter och privata aktörer. Banker, hantverkare, husbesiktningsföretag, mäklare – vi vill skapa en attraktiv bostadsmarknad i Tornedalen genom att hjälpa både säljare och köpare med alla delar i processen. Det ska finnas en person, en ”lots”, som stöttar både säljare och köpare. Det är viktigt att öppna upp marknaden så att inte bara de med eget

– Vi vill skapa en attraktiv bostadsmarknad i Tornedalen genom att hjälpa både säljare och köpare med alla delar i processen, säger Johanna Funck.

”En vacker byggnad är värdefull för byn”

För den som färdas längs Tornedalen och har minsta intresse för gamla byggnader finns ett ”måste-stopp” i Karungi. Sakarigården, en gång i tiden hotell, under första världskriget ett nav i kommunikationerna mellan öst och väst, var mot slutet av 1900-talet i långt gånget förfall. Men tack vare vissa bidrag (inledningsvis), och framför allt stora ideella insatser, står det nu som ett smycke nere vid stranden och ger rum för utställningar, minimässor, olika kulturarrengemang med mera. – Tänk vilken skillnad att ha huset renoverat och fint, jämfört med om det fått fortsätta förfalla. En vacker byggnad är värdefull för hela byn, säger eldsjälen Vigert Haapasari. nrTi & nTdg · 3/2019

För rätt grupp av människor är Gålsjö Bruk en fantastisk möjlighet, menar Petra Henriksson.

kontaktnät kan hitta ett boende. Johanna Funck är optimistisk när det gäller Tornedalens framtid, trots de många åren av nedgång. Hon ser flera kategorier som kan fylla på i de tomma husen. – Idag finns det jobb, men människor söker också annat. Vår livsstil, klimatet och naturen är attraktiv, även internationellt. Och utlänningarna rekryterar ofta varandra. – Det är härligt att se hur livet utanför städerna och vårt sätt att leva lyfts till sitt rätta värde. I Tornedalen har det hänt mycket, en tydlig stolthet har vuxit fram, där inte minst ungdomarna värnar allt mer om sitt ursprung och sätt att leva. – Vi måste vara lyhörda för vad de här

personerna söker, och våga tänka i nya banor för hur boende i glesbygden kan se ut, säger Johanna Funck. 65 mil längre söderut arbetar Petra Hen-

riksson i Sollefteå med samma målsättning: att få inflyttning till landsbygden – men med ett annat upplägg. Sedan i våras leder hon ett projekt för det kommunala bostadsbolaget, Solatum, där man framför allt riktar in sig på grupper som vill flytta till landsbygden tillsammans. Konceptet har koppling till det som bär idénamnet ”bredbandsbullerbyar” (se G&G 4/2017). Därför ses vi vid ett objekt som skulle kunna bli aktuellt för sådant boende: Gålsjö Bruk, tre och en halv mil från Sollefteå, längs vägen mot Örnsköldsvik. En tomt på 14 hektar med 20-talet byggnader om sammanlagt 3172 kvadratmeter. Fotbollsplan ingår, liksom en å med badplats, rakt igenom området. Det är lätt att hålla med Petra när hon sakligt konstaterar att här finns stora möjligheter både för boende och företagsamhet. Petra Henriksson är ganska nyutbildad arkitekt och kom att fördjupa sig i landsbygds- och omställningsfrågor när hon gjorde ett mastersarbete om Västerbottens inland. När sedan Solatum sökte en projektledare för sina planer på landsbygdsutveckling passade hennes intresseinriktning perfekt. Gålsjö Bruk anlades 1703 och i likhet med

många andra järnbruk i Norrland fick man malmen söderifrån, bland annat Utö i Stockholms skärgård. Det kan tyckas märkligt att frakta en så tung råvara så långt, men det var förstås för att bruken behövde ligga där kraften fanns – i detta fall i form av Gålån – och att där även fanns skog för koltillverkning. Järnproduktionen pågick till 1872, sedan satsades det en tid på trävaror, men under 1900-talet kom en tid av förfall, fram till att Härnösands stift tog över och rustade upp anläggningen och drev den några decennier – tills den åter såldes, en bit in på 2000-talet. Sedan har den kulturhistoriskt värdefulla miljön varit konferensanläggning och flyktingboende. Men är nu åter till salu. Vi vandrar runt på gångvägarna i nästan

andäktig stämning. Historiska vingslag viskar 20

nrTi & nTdg · 3/2019

i vinden och med lite fantasi kan man höra hur seklers hammarslag från smedjan fortfarande ekar mellan husväggarna. Vägvisare pekar ut riktningarna till de olika husen. ”Ässjan”, ”Städet”, ”Herrgården”, ”Bagarstugan” ... – Mycket är i gott skick. Bland annat finns en restaurangbyggnad med fullt utrustat kök, och ett kapell som kyrkan uppförde av en gammal rundloge, berättar Petra Henriksson. – Men det är också mycket som behöver rustas upp, framför allt ytskikt, både ut- och invändigt. De svårberäknade renoveringsbehoven, och

kraven på fortlöpande intäkter till driften, har gjort anläggningen svårsåld. Men för rätt grupp av människor utgör den en fantastisk möjlighet, menar Petra. Planen är att kommunen köper genom något av sina bolag och blir hyresvärd. Men ägandet är inte tänkt att vara långsiktigt. Efter några år kan egendomen tas över av den förening som bildas, som till exempel kan vara en kooperativ bostadsförening. – Vi vet att många vill ställa om sina liv genom att flytta till landsbygden och kanske bli helt eller delvis självförsörjande med livsmedel, säger Petra Henriksson.

Gålsjö bruk består av 20 byggnader, med bland annat herrgård, restaurang och kapell samt ett antal bostadshus längs bruksgatan.

nrTi & nTdg · 3/2019

Jerry Bengtsson bestämde sig för att sälja villan och flytta in i en tvårummare, i ett av de ”ödehus” som renoverats i Kristdala.

– Jag tror att det hänger samman med sådant som att världsläget blir oklarare, städerna upplevs som sårbara, vi lägger större vikt vid vår relation till vår mat, och många vill ha mer kontroll över sina egna liv. Det är de här människorna vi vill nå, och genom projektet vill vi förenkla för dem så att de väljer att flytta till Sollefteå. Gålsjö Bruk är inte det enda objektet som kan bli aktuellt i Sollefteå. Där finns även mer traditionella by- och gårdsmiljöer med odlingsmark och ekonomibyggnader som kan komma att erbjudas till grupper av intresserade – liksom även enskilda gårdar och hus. Ett ”extraerbjudande” till grupper som nappar på Sollefteås koncept är att de kan få kurser i ny föreningsdemokrati och konfliktlösning via den nystartade Byakademin (se Grus & Guld nr 1/19). – Vi tänker att det här kan bli en modell för kontraurbanisering som kan kopieras till andra landsbygdsområden, säger Petra Henriksson. nästa anhalt är Kristdala i Oskarshamns

Unikt koncept i Jämtländsk by I natursköna Kaxås, i Krokoms kommun, pågår ett projekt för inflyttning med helt eget upplägg. Med stöd från en ”bygdens son”, som gjort sig en miljardförmögenhet som IT-företagare, lockas barnfamiljer att köpa nybyggt i ekobyn ”Ladriket” på förmånliga villkor, eller något av bygdens ”ödehus”. Frisk miljö, trygg skola, närhet till fjällen och till Östersund är argument som skapat stort intresse. – Jag tror att vår modell kan tillämpas även på andra ställen, säger Karin Bångman på Projekt Kaxås. 22

nrTi 3/2019 grus & & nTdg guld · 3/2019

kommun. Annicka Gunnarsson och Mark Geuze möter upp i Företagshuset, ett par stenkast från kyrkan. Båda har flera hattar att byta mellan när det handlar om landsbygdsutveckling. Annicka är till exempel ordförande i både Kristdala Samhällsförening och Hela Sverige Ska Levas Oskarshamnsförening – som nu driver ett projekt om de obebodda husen. Mark är ”en som aldrig ger sig”, som han uttrycker det själv. Och det har utvecklat sig så, efter att han kom till bygden, att den där envisheten handlar mycket om att skapa boenden i tomma hus. Något som han gör rent konkret, genom att köpa, renovera och hyra ut. Varvid han ”på köpet” blivit professionell fönsterrenoverare – en syssla som han inte hade någon som helst relation till när han kom från Holland för halvtannat decennium sedan. Han gjorde också, för några år sedan, en inventering av hus utan fastboende. Bara i Kristdalabygden fanns det 300 stycken. Detta lilla samhälle kan stå som exempel på att det inte bara är rena landsbygdsbyar som drabbas av tomma hus-syndromet. Trots att detta är en levande ort, med skola,

bibliotek, pizzeria, två mataffärer och bra pendlingsmöjligheter till Oskarshamn, så finns även här de tomma husen. Vi behöver inte gå långt längs Storgatan för att se exempel på det – och hur åtgärder kan se ut. Vi når fram till ett fräscht blåmålat hus där det en gång var affärslokal i bottenplanet, och som tills nyligen var tomt och nergånget. Mark tog saken i egna händer; köpte och renoverade. Jerry Bengtsson hängde på låset när målarfärgen torkat och den återanvända köksinredningen (hämtad i Kalmar, berättar Mark) var på plats. – Det är jättebra att bo här. Min kropp klarade inte av att sköta ett hus längre, så det var perfekt att flytta hit. Jag bestämde mig direkt när jag fick erbjudandet. Jag är sån. Snabba beslut. Flyttade in i mars. Och det har jag inte ångrat. Mark Geuze äger vid det här laget en handfull hus i Kristdala. Det bara blev så, när han inte stod ut med att se dem stå tomma och förfalla. Och åsikterna om detta trillar ur honom som pärlor på ett radband.

– Varför ser inte politikerna ödehusen som en resurs? Varför står det inte ett jäkla ord om dem i landsbygdsutredningen? – Varför diskuterar man ingen lösning? De kunde till exempel titta på Norge, som har boplikt, och det finns länder där man får betala mera skatt om huset står tomt. Jag påstår inte att jag har en lösning, men varför diskuteras inte ens frågan? – Inget parti tar upp den, för så fort man gör det kommer frågan om äganderätten in i bilden och krånglar till det. – Hur kan det ta två år för Lantmäteriet att stycka av en tomt? – Och var finns lagen, när en fastighetsägare kan låta huset förfalla och göra det omöjligt för mig att få fram fiber till min fastighet eftersom jag måste gräva över hans tomt men han gjort sig onåbar i ett land hundrals mil bort? Annicka Gunnarsson jobbar nu vidare med det enkätunderlag som Mark samlade in för några år sedan. Kan de som har dessa hus tänka sig att sälja? Hyra ut? – Det finns de som älskar ihjäl sin hembygd genom att behålla barndomshem och

släktgårdar. Många gånger är det bättre att de säljer. En kategori som står för många husköp i Småland är utlänningarna, mest danskar och tyskar. Detta har både positiva och negativa sidor. Till de senare hör att de i regel bara nyttjar dem som fritidshus. Men å andra sidan har de räddat många hus från att helt gå under,

Mark Geuze har köpt och renoverat det blå huset i bakgrunden. Annicka Gunnarsson arbetar via samhällsföreningen med att få invånare till tomma hus..

”Vi vet många som vill ställa om sina liv och flytta till landsbygden” påpekar Mark Geuze. – Hellre fritidsboende än ingen boende alls. De kan vara potentiella inflyttare också. Den kommun som fått mest publicitet det senaste året för en satsning på att väcka liv i ödehus är nog Falkenberg. Något som till stor del beror på de två driftiga kvinnor som arbetar med projektet ”Lev din dröm”. Både landsbygdsutvecklaren Karin Torstensson och projektledaren Jennifer Erlandsson har själva köpt hus på Falkenbergs nrTi & nTdg · 3/2019

landsbygd och driver verksamheter där – bed & breakfast respektive hästgård. De har alltså en grundläggande känsla för både problem och möjligheter. Och deras slutsats är att möjligheterna överväger starkt. Det är huvudbudskapet i deras

”De tomma husen kan bli en tillgång för hela Sverige”

... om du hittar ditt drömhus ... Kom ihåg att även till synes öde och övergivna hus har en ägare.

Så finner du ägaren: • Fråga en granne, någon i byn, affären, macken. • Sätt en lapp på dörren. • Kolla fastighetsbeteckning på någon nättjänst, t ex hitta eller eniro och fråga sedan Lantmäteriet.

När du kontaktar ägaren: • Var taktfull och försiktig. Du vet inte vad som ligger bakom att huset står öde. När du köper: • Fastighetsaffärer handhas av Lantmäteriet. De ger all nödvändig information om hur det går till.

nrTi 3/2019 grus & & nTdg guld · 3/2019

berättelse om kommunens ödehus. – Det här är en välmående kommun, men med olika förutsättningar. Vissa delar av kommunen har växt snabbt medan andra har fått brottas med utflyttning under flera år, säger Karin när vi möts i kaféet till ett annat nystartat landsbygdsföretag, kafferosteriet i Slöinge. – När vi inventerade tomma hus hösten 2017 valde vi därför att fokusera på inlandet, öster om motorvägen. Vi fann 1300 fastigheter som hade avlopp, men där ägaren inte var skriven på fastigheten. – En del var förstås sommarstugor, men där fanns också övergivna hus som skulle kunna bli bostad för någon. Ägarna har sedan kontaktats på olika sätt med frågan om de är intresserade av att göra något med fastigheten för att väcka den till liv. Via enkäten fick man kontakt med 200 personer och deras berättelser om varför husen stod tomma. Telefonsamtalen med dem kan bli ganska speciella, säger Jennifer. – Vi vet ju inte vad som ligger bakom, så det gäller att vara på rätt humör när man ringer. Jag brukar säga ungefär så här: ”jag har ett konstigt ärende … hoppas du inte tar illa upp, men jag skulle vilja kolla hur du tänker när det gäller ditt hus … ” – Ingen har blivit förbannad ännu, tvärtom blir det ofta långa och djupa samtal. Av en del skulle man kunna göra hela teveprogram av typen ”Det sitter i väggarna”. Hittills har man lyckats skaka fram ca 45 fastigheter på detta vis, och 120 entreprenörer har anmält intresse för att söka sig en hemvist på Falkenbergs landsbygd. Att man riktat in sig på företagare hänger

samman med kommunens profil som en av

Sveriges mest företagsvänliga (plats tio i Svenskt Näringslivs ranking 2018). I Falkenberg ska de kunna få lantlig miljö och god samhällsservice med storstäder inom räckhåll. De ska, kort sagt, kunna förverkliga sig i linje med projektets slagord: ”Lev din dröm”. – Flera kompisgäng har också hört av sig om möjligheten att flytta hit och skapa en bogemenskap, säger Jennifer. – Gå ut brett, till både företagare och privatpersoner. Det ena ger det andra, när en vågar vågar flera. Det är övervikt för högutbildade bland de intresserade, berättar Karin. Något som säkert hänger samman med att de oftare har arbeten som inte är platsbundna. Önskan att leva mer hållbart finns också med i bilden, menar de båda. – Klimatkrisen, plasten i världshaven, stressen – det är många som omvärderar sina liv och längtar efter något annat. Med en sådan växande trend kan de tomma husen bli en tillgång för hela Sverige, menar Jennifer. För Falkenberg har det i alla fall hittills varit en framgångsväg, enligt dessa två landsbygdsambassadörer. – Och mäklarna har ändrat strategi, noterar Jennifer. Hus som de tidigare marknadsförde som fritidshus, säljs nu som bostadshus. Fler kommer på visningarna och prisnivån har stigit, vilket också gjort det lättare att få banklån, även till nybyggen. emilia karlsson och Johan Einarsson har varit tillsammans fyra år, idag är de 24. Och nu har de ett livsprojekt ihop. En 5,7 ha stor fastighet i Sörmark strax norr om Torsby, med mangårdsbyggnad på 140 kvadrat gånger två, och gott om plats även i ekonomibyggnader – kort sagt: en drömgård, inköpt förra hösten för dryga halvmiljonen. – Jag sa i mars 2018 att jag drömde om ett hus med sekelskiftesveranda, berättar Emilia, som blir färdig socionom till nyår. – Och jag svarade att jag visste ett hus nära mitt hem som stått tomt länge, fyller Johan i. De kollade närmare, såg potentialen och kontaktade ägaren. Som inte var särskilt angelägen att sälja. – Då började en tjatprocess, förklarar Emilia. Jag gav mig inte. Vi ville ha den här gården.

Karin Torstensson och Jennifer Erlandsson ”lever sin dröm” på landsbygden. Nu jobbar de för att få fler att finna sina drömmar. (Och de har inte trampat ner några veteax. Där var redan ett traktorspår ...) grus & nTdg guld · 2/2019 3/2019 nrTi & 3/2019

Gardiner har hängt kvar under de 20 år då huset stått obebott. Flera tidslager avslöjas när timmervägg friläggs.

Till slut gav ägaren med sig, med orden ”Du verkar vara en väldigt ihärdig person, Emilia”. Kanske orkade han inte med tjatet längre. Eller så kände han att det var just en person med den envisheten som gården behövde. Det var förstås en prisfråga också. Och den penningens mötesplats som man slutligen stannade vid låg en bra bit längre fram längs vägen än vad det unga paret tänkt sig, förstår jag av Emilia.

”Man behöver ha ett intresse för att bevara och sätta sig in i saker” Kontraktet skrevs i oktober, och köparna var glada att kunna börja beta av delprojekten. Först gällde det att åtgärda fuktskador. Under en takläcka och i ett golvbjälklag. – Min värsta mardröm var att det skulle vara hussvamp, men jag har insett att det inte behöver vara så farligt. Det är bara att ta bort svampens livsförutsättningar. Det vill säga: om någon av de tre nödvändiga faktorerna fukt, trä och kalk elimineras 26

nrTi & nTdg · 3/2019

kommer inte svampen att kunna leva vidare. Vi går på rundsyn i huset. Ytorna är verkligen vad som i en mäklarannons skulle kallas ”generösa”. Liksom takhöjden: 283 cm. Vackra inslag finns överallt. Takmålningarna i finrummet, den mjuka väggsvängen i trappans hörn, glasverandan en trappa upp, det gamla badkaret som ska emaljeras om. Och så alla originalfönstren, som stod och väntade i uthuset – även karmarna. Stor lycka för en ödehusräddare! – Se vad smäckra de är, säger Emilia och smekar en av de nyrenoverade bågarna, som står lutade mot väggen i finrummet. Snart ska de kopplade spröjslösa fönstren av 50-talsmodell ersättas. Utan tvekan kommer Emilia och Johan att

kunna genomföra sitt husprojekt. De har inspiration, energi och praktisk kompetens. Till exempel lyckades Johan sparka igång en gammal rostig Atila-grävare som stått ute i många år. Framdrivningen funkar inte, men vad spelar det för roll? Det är bara att slå ner skopans tänder i marken och dra sig fram. Då kan man

gräva både för avlopp, fiber och jordvärme. – Jag kan fixa drivningen också, men det här går bra så länge, säger Johan, som annars arbetar med att serva skogsmaskiner. Plus att han varit rallymekaniker. Vad krävs av den som ska ta sig an ett husprojekt som detta? – Man behöver ha ett intresse för att bevara och för att sätta sig in i saker. Den som har intentionen att riva ut allt bör kanske bygga nytt i stället. Och man ska ge sig tid att lära känna huset. Det går inte att ta tillbaka det man gjort, säger Emilia. – Och så är det bra att ha en partner som orkar hålla på hele natta, tillägger hon med ett leende. Visst har en del kompisar ifrågasatt projektet, men föräldrarna har uppmuntrat, säger Johan. Och Facebookgruppen ”Jag räddade ett ödehus” har varit viktig, tillägger Emilia. – Ju mer man omger sig med ”rätt” människor, desto bättre. Men ungdomars ideal håller på att skifta, menar Emilia. – Det verkar vara en rejäl vändning på gång,

det är inte alls lika trendigt att flytta till stan längre. Alla vill bli självförsörjande som en Mandelmann. – Jag vill också gärna ha ett trädgårdsland i någon form, men först behöver jag skaffa mig gröna fingrar, säger hon. – Självhushållning kan handla om mer än att odla sin egen mat. Vi tränar på det ständigt, exempelvis genom att hyvla egna lister och kanske snart även fixa fönstren själva. Sådant som gör oss mindre beroende av andra.

Ett flygfoto visar gården som den såg ut på 1950-talet. Åldern på de gamla takdekorationerna i finrummet är oklar.

Nu närmast är det värmesystemet

som ska fixas. Värmepumpen är levererad, den står inplastad i farstun. Blir det inflyttning före jul? ”Ja”, säger den ena. ”Nej”, säger den andra. Leenden. Frågan är om de ens vill att upptäcktsresan i gårdens byggnader ska ta slut. Emilia tar tag i hörnet av en masonitskiva i trappväggen. – Det är så spännande att se vad som finns där bakom... nrTi & nTdg · 3/2019

jak i fokus

Sommarseminarium med framtidstema och Impact hub i Stockholm. Många tryckte på att ideologin absolut inte får tappas bort under trycket från ökande krav på bankverksamheten från EU och finansinspektionen. Att JAK Medlemsbank bör fokusera mer på ekologisk och socio-ekonomisk hållbarhet och samverka med organisationer med liknande värderingar var också många överens om. En deltagare uttryckte det som en önskan att ”JAK blir en tydligare spelare i den omställning som är nödvändig om jorden ska överleva”. JAK Medlemsbanks mål att bli helbank,

Mats Brenner och Lena Eriksson Åshuvud var två av de styrelseledamöter som deltog i seminariet.

Efter flera års uppehåll ordnade JAK återigen ett sommarseminarium. Det hölls i Stockholm under fyra julidagar. Det nya banksystemet, ideologi och marknadsföring, nya spelregler och ungdomsfrågor diskuterades. Dessutom deltog gäster från Italien och Spanien. TEXT och Foto anna persson

e gångna årens åtstramningar av bland annat medlemsaktiviteter har gjort att den ideologiska debatten, aktiviteterna och medlemsvård och -värvning har tagit skada, menar många aktiva. Åtstramningarna har gjorts på grund av flera års minusresultat för JAK Medlemsbank, från 2014

grus & nTdg guld · 3/2019 nrTi & 3/2019

till 2017. Men 2018 redovisade banken en vinst på 1,7 miljoner och beslutade att åter arrangera sommarseminariet. Det utannonserades sent, enbart på nätet och i nyhetsbrev. Under fyra dagar i mitten av juli deltog drygt 20 medlemmar i samtal, föreläsningar och grupparbeten i ABF-huset

med tekniska lösningar som betalkort kopplat till sitt konto och Swish, stod också högt upp på deltagarnas lista, men flera menade att förutsättningen för en sådan satsning var att inte tumma på ideologin och det ideologiska samtalet. Sommarens byte av banksystem kom upp tidigt i programmet. Stora inkörningsproblem med det nya banksystemet SDC har orsakat turbulens bland medlemmar och personal. En deltagare berättade om samtal från förtvivlade medlemmar som inte har kunnat logga in, inte kommit åt sina pengar, som inte har kommit fram på telefon till kontoret i Skövde och som med kort varsel mötts av beskedet om nya rutiner för betalning av medlemsavgiften – och upplevt det som mycket obehagligt att hotas med straffavgift om medlemsavgiften inte betalades i tid. En bild som bekräftades av ordförande Monjia Manai Sonnius. – Vi är mitt i kaos nu på grund av bytet av banksystemet, konstaterade hon. Det innebär stora prövningar för oss

– Vi kan inte ha några hundra medlemmar som får fel saldo på sina konton för att vi lägger för mycket pengar på medlemsaktiviteter. Vi måste få ordning på banken först, sa vd Johan Thelander.

alla, personalen sliter och handläggningstiderna ökar vilket innebär att färre lån kan betalas ut. – Många medlemmar har inte varit medvetna om de stora förändringar som det innebär med ökade krav från EU och Finansinspektionen, mindre intäkter och banksystembyte. Strulet med medlemsavgiften är sådant som inte får hända, det var högst olyckligt och finns pengar på kontot före sista augusti blir det ingen övertrasseringsavgift, sa Monjia Manai Sonnius och tillade att banken bara har 28 anställda. – Det är otroligt få för en bank. Nu är det så pressat läge att sådant här tyvärr händer. Skadan är redan skedd, vi har även medlemmar som har gått ur på grund av detta. Vd Johan Thelander gav en bakgrund

till bytet av banksystem och varför det har blivit stora inkörningsproblem. – Vi har haft ett egenutvecklat banksystem som inte gick att förändra och inte var anpassat efter föränderliga medlemmar och tjänster som Swish och e-faktura. Det har varit svårt att ändra lån vid sjukdom, skilsmässa, flytt utomlands och eftersparandet har varit bundet så länge som lånet ursprungligen skulle löpa. – Men vi måste kunna möta förändringar, bygga system och rutiner för att kunna växa och ha mer automatisk hantering. Det kunde vi inte med det gamla banksystemet, sa Johan Thelander. – Ibland händer saker som man inte tror kan hända, det har uppstått mycket fel och problem för personalen och för en del medlemmar. Vi hade ansamlade data ända sedan 1960-talet, då kan det

bli fel ibland. Sedan bytet har vi jobbat tio timmar om dagen lite mer än fem dagar i veckan och det kommer vi att få göra ett år framåt.

Drygt 120 delägare i nya banksystemet SDC startades i Danmark 1963 under namnet Sparekassernes Datacentraler. Systemet kan hantera sparpoäng och tjänster som bankkort, e-faktura och Swish. SDCs affärsmodell bygger på samverkan och de flesta av kunderna har valt att gå in som delägare, vilket även JAK gör. Eventuellt överskott återinvesteras. I dagsläget har SDC drygt 120 banker anslutna i Färöarna, Danmark, Norge och Sverige. Sveriges andra medlemsbank, Ekobanken, anslöt sig 2016.

En deltagare påpekade att Internetbanken inte längre visar sparpoängen. – SDC är det enda banksystem som kan beräkna poäng, sa Johan Thelander. Men att bygga Internetbanken så att poängen visas skulle bli en sexsiffrig kostnad. Internetbanken ska ändras om ett par år, så vi avvaktar. Man kan beställa kontoutdrag där poängen visas. I och med nya banksystemet är Johan

Thelanders framtidsvision ljus och han tror att om fem år är helbanken genomförd och banken aktiv och välkänd inom frågor om hållbar ekonomi och hållbar omställning. Ordförande Monjia Manai Sonnius delade den optimistiska framtidsbilden om JAK som självklar vardagsbank. – JAK blir bättre, enklare, tydligare grus & nTdg guld · 3/2019 nrTi & 3/2019

jak i fokus

Lisa Allbäck, Katarina Munther, Kerstin Lönngren och Börje Johansson diskuterade etik och moral.

och roligare, med lägre tröskel för att engagera sig. Redan nu har vi förtydligat oss, vilka vi är, vad vi vill, med en ny hemsida. Vi har dragit igång sommarseminariet igen, det är stort, och det är kvalitet, inte kvantitet, som gäller. Hon hoppas att JAK på något sätt kan bli mer synlig i debatten och ifrågasätta de ekonomiska sanningarna. – Internt måste vi dra igång grundutbildningarna igen så snart ekonomin är bättre. Och en digital medlemsplattform måste igång liksom en lokalbudget som man får söka pengar ur med motivering och redovisning efteråt. Hon fick frågor om det ideologiska samtalet i styrelsen och konstaterade att historiskt sett har ideologin varit välförankrad där. – Bankinspektionens ökade krav på bankkompetens i styrelsen har gjort det svårare att hitta den bredd vi behöver. Över hälften av personerna ska ha bankkompetens. Fokus för styrelsen har förskjutits enormt mot bankvärlden, men ideologin ligger alltid i botten, det är den som driver oss. Vi kan lägga ner direkt om den inte finns med. Kerstin Lönngren och Gustav Eek

sitter i valberedningen och bad deltagarna att hålla ögon och öron öppna 30

grus & nTdg guld · 3/2019 nrTi & 3/2019

för personer som kan passa i styrelsen. – Det är inte ett lätt uppdrag och det är ett långsiktigt arbete som måste ske kontinuerligt, året om, poängterade Kerstin Lönngren. Victor Harms gick med i JAK för åtta år sedan genom en ungkurs, en av de medlemskurser som inte arrangerats på många år på grund av besparingarna. – Vi var cirka 30 ungdomar och drygt hälften blev aktiva i sina lokalavdel-

– Det är bra att vi har slopat sparkravet, då kan vi hjälpa dem som inte har råd att spara också, sa Monjia Manai Sonnius, ordförande i JAK Medlemsbank.

ningar. Det saknar vi idag, påfyllningen underifrån, säger han. Via videolänk deltog etikrådets sammankallande Nikolas Berg som tyckte det var bra att årsstämman beslutat att etikrådet ska arbeta fram och föreslå en arbetsordning, eftersom uppdraget tidigare varit diffust. – Vi ska föra utforskande samtal om de hållbara dimensionerna; ekologisk och socio-ekonomisk, sa han och visade en illustration om en ekonomi som kan ”nära och bära snarare än sära och tära, generera tillit i stället för tillväxt, ackumulera relationer snarare än transaktioner, mäter mening i stället för medel och som befriar snarare än förslavar”. Han bjöd in deltagarna att delta i diskussionerna via både länk och fysiskt möte. Listan som skickades runt blev snabbt fulltecknad av intresserade. Hur JAK Medlemsbank presenterar sig

utåt genomsyrade en stor del av seminariet och tangerade såväl etik- som ideologiaspekten. Vilka områden som ska betonas och vilka ord som ska användas har diskuterats länge. Monjia Manai Sonnius berättade att när det dök upp flera långivare som sade sig inte ha ränta men istället en väldig massa kostnader ändrades Konsumentkreditlagen så att den enda terminologin som fick användas för att beskriva kostnader för en kredit var ränta och avgift, där avgift endast kunde vara en specifik kostnad för en tjänst (t ex uttag av pantbrev). – JAK blev anmält för benämningen lånekostnad och för att vi kallade oss räntefria. 2017 beslutade därför Patentoch marknadsdomstolen mot ett vite på 2 miljoner att JAK inte får använda uttrycket räntefri och måste byta ut ordet lånekostnad mot ordet ränta, sa Monjia Manai Sonnius. – Räntefrihet är det enda helt samlande begreppet vi har haft. Nu är det ett problem att vi aldrig har behövt formulera vad räntefrihet är. Det finns inte heller en juridiskt bindande definition

Bildtext

JAK-veteranen Eva Stenius beskrev den ideologiska grunden till JAKs bildande, och framhåller alltid böcker om alternativ ekonomi.

av ordet ränta, det är mer ett vedertaget begrepp som vilar på hävd. –- Vi behöver fokusera mer på varför vi är emot ränta och förtydliga att vi bedriver räntekritisk verksamhet, sa hon, och visa att den ränta vi tar ut inte innehåller något ocker, inget utrymme för bonusutdelningar eller sparränta. I dag beskrivs banken på hemsidan

som Den goda banken. I grupparbeten och samtal under de fyra dagarna kom flera förslag och idéer från deltagarna. Många lyfte ordet Hållbarhet, men konstaterade att eftersom det är ett vitt begrepp behöver det fokuseras. Ekonomisk frigörelse lyftes fram, liksom Mänsklig frigörelse, Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och Jag äger en bank – ihop med 34 000 andra. Dessutom lyftes begrepp som att JAK inte har bonusar, orimliga löner, spekulation, men god etik, transparens och socialt ansvarstagande.

En deltagare föreslog att JAK i sin marknadsföring skulle använda det faktum att man enbart lånar ut egna, riktiga pengar och inte som andra banker skapar pengar vid utlåning, vilket skapar spekulation, medan en annan tyckte att det var alldeles för abstrakt för den som inte är insatt. Ett grupparbete fokuserade på hur JAK Medlemsbank kan utvecklas och locka fler att bli medlemmar. Även här kom många förslag och idéer, allt ifrån helbank och en mer etisk bedömning av lån, till förnyelse och ett levande JAK med engagerade medlemmar. Många tryckte återigen på att satsa mer på hållbarhetsprofil, att satsa mer på att organisationer och myndigheter med etiska förtecken ska kunna använda JAK och att samarbeta mer med andra organisationer om arrangemang som föreläsningar och träffar. Alla verkade också överens om att

en medlemsökning behövs mer än någonsin för att sprida kostnaderna nu när räntan i samhället är historiskt låg och en del av JAKs lån därför blivit dyra. Ordföranden Monjia Manai Sonnius

och JAK-veteranen Eva Stenius berättade om JAKs historia. Eva Stenius beskrev den ideologiska bakgrunden, de internationella kontakterna och funderingar och vägval. Hon påminde också om att tillkomsten av JAK 1965 till stor del skedde med inspiration från JAK Danmark, som bildats redan 1931 och i dag har 1 700 medlemmar. Av seminariets fyra dagar ägnades en och en halv åt internationella gäster. Den externa föreläsaren Cecilia Öman presenterade organisationerna Action10 och Human Rights & Science, som hon har startat för att arbeta med utvecklingssamarbeten i Afrika söder om Sahara. Arbetet sker via givare med mindre nrTi & grus & nTdg guld · 3/2019 3/2019

jak i fokus

eller större riskkapitalinsatser, i jämställt partnerskap med mycket små eller större aktörer. Alla inblandade tar betalt för sina tjänster eller produkter för att ge dem bärkraft och ägarskap. Shaji Joseph från Pakkam Group Sweden, PGS, berättade om utvecklingsverksamhet bland kvinnor i Kerala i Indien. PGS har sitt ursprung bland JAKs medlemmar och grundaren Eva Stenius. I dag är organisationen helt fristående och får Sida-stöd och samarbetar med den lokala organisationen Shreyas. Man har fortfarande stark förankring bland ideella JAK-krafter och erbjuder praktik hos Shreyas. Främst genom medlemmars initiativ

har JAKs idéer spridits i Europa. Irland har varit på gång att bilda räntefri bank och i dag finns JAK i Italien och i Spanien. JAK har tidigare inte satsat mycket internationellt och ordföranden förklarade att man varken har tid eller pengar för att arbeta mer formaliserat med de internationella kontakterna. För ett år sedan deltog tre medlemmar från Stockholm vid 10-årsjubilerande JAK Italias konferens i Brescia i Italien. Ett direkt resultat av det var att fem aktiva från Italien och Spanien bjöds till Sverige och deltog under seminariets sista dagar.

Långväga gäster från JAK i Spanien och Italien. Fr v Santiago Alonso, Damiano Spada, Roberto Gómez, Roberto Toselli och Giancarlo Cioli.

Från Italien berättade Giancarlo Cioli dels om en studie för att starta bank, vilket omgärdas av en mängd regler och kräver stort kapital, dels om en konflikt kring olika idéer, som utvecklats till personliga motsättningar och tagit mycket energi.

”Var tydlig med ideologin” – Jag vill verkligen att JAK ska satsa på folkbildning, gärna genom att knacka dörr, hålla studiecirklar eller via mun till mun. Människor behöver utbilda sig om hållbar ekonomi, säger Birgitta Nilsson från Göteborg som varit aktiv i tre år men är medlem sedan 1980-talet. – Min hjärtefråga är hur JAK ska bli mer synlig i samhället och då är ideologin jätteviktig. När JAK ska bli helbank måste vi vara tydliga med att vi för en ekonomi som kan förändra världen, inte bara erbjuda alla tekniska lösningar.

grus & nTdg guld · 3/2019 nrTi & 3/2019

– Vi har i stället landat i projektet Jak-Carta, ett kort som ska ges ut av en etisk bank, Banca Etica, säger han och berättar att när man betalar med kortet kan man runda av summan uppåt och styra de extra pengarna till olika ändamål. – Mottagaren kan bestämma att endast ta emot pengar från egna medlemmar, för att undvika penningtvätt. Det finns redan tekniska lösningar, huvudproblemet är att samla ihop tillräckligt med organisationer som mottagare för att banken ska starta kortet. – Vi hoppas att det kommer att fungera bra och att det kan ändra kartan för alternativ ekonomi i Italien. Vi har redan kontakt med flera finansiella kooperativ med upp till 4 000 medlemmar var, därför minskar risken med projektet, sa Giancarlo Cioli. JAK i Spanien växte fram ur 15-M-rö-

relsen som föddes i Madrid 2011 som en protest mot regeringens åtgärder mot den ekonomiska krisen. Man har inte

banktillstånd men har öppnat solidaritetsfond och räntefria sparfonder och har 38 medlemmar, varav en är en organisation för rättvis handel. Man får en poäng för varje sparad euro och samarbetar med den etiska banken Fiare. – Ett projekt är att locka fler medlemmar genom att be folk att spara 50 euro för att visa vad JAK är, sa Roberto Gómez. På frågan om hur långt de kan gå innan bankregler stoppar verksamheten svarar han att han tror att JAK hänger i luften. – Jag tror vi är i limbo. Vi gör inte så mycket väsen av oss, så de låter oss vara ifred än. Men om det skulle gå åt skogen med myndigheterna startar vi antagligen en Credit Union, då behöver man 3 000 Euro i eget kapital. Fotnot: Seminariet bekostades av JAK Medlemsbank och arrangerades ideellt av tre personer i JAKs Stockholmsavdelning – Rand Nezamaldin, Sylvia Hashim och Milly Darlson. Seminariet var kostnadsfritt, för deltagarna ingick lunch och en middag, dock ej resa och logi. PGS i Kerala, Indien, klimatkompenserar varje praktikants flygresa genom att ta in ytterligare en familj i sitt program.

”Satsa på de unga” Ung i JAK hade en egen dag under seminariet. Hur ska JAK Medlemsbank locka fler unga? Inte förvånande var en del av svaren att framhålla ideologin – och gärna digitalt. Helbank inom en nära framtid är en vision som delades av seminariets unga – med tillägget att koppla ett ungkort till kontot, som skiljer sig i färg eller utformning. Och gärna ett speciellt ungkonto och förmånliga lån till unga. – Unga vill att saker ska upplevas som nya, kommenterade någon. Och det ska vara en låg tröskel för att använda JAK Medlemsbank. En röd tråd genom seminariet var inte röd utan grön. Att JAK ska profilera sig mer i klimatfrågan och hållbarhet betonades av flera deltagare under grupparbetena om unga i JAK. Samarbete om seminarier, föreläs-

ningar och andra arrangemang med närbesläktade organisationer lyftes fram. Likaså att marknadsföra andra

Douglas Albinsson från Åkersberga (t v) var en av de yngre deltagarna.

värderingar än de rent ekonomiska, som att man lånar pengar av varandra, att alla vinster återinvesteras och att JAK ska vara ett tydligt alternativ till storbankerna. – Delningsekonomi är en värdering som unga gillar, sa Michael Nemec från Halland. En fördel med samarbete med närbesläktade organisationer vore att chansen att deras medlemmar vill gå med i JAK är stor, påpekade en deltagare. Digitala lösningar lyftes förstås fram. – Vi behöver häftiga bilder till JAKs Instagram, sade Katarina Munther, Umeå, och någon tillade att även aktiva ska kunna lägga upp bilder där. Ett förslag som väckte en del debatt var att utveckla ett spel för unga, som berör JAKs värderingar. Kritiken gällde att många unga redan spenderar för mycket tid med spel på datorer och mobiler. Ett par deltagare menade att ungdomar själva kan utveckla ett spel i till exempel ett hackaton, eller JAKaton (hackaton är en träff där människor med olika kompetenser möts för att digitalt ta fram en produkt av något slag). – Unga i JAK kan hjälpa till i marknadsföringen genom att hitta de nya kommunikationsvägarna. För att behålla unga medlemmar föreslogs grundkurs och andra kurser online, kortfilmer på hemsidan, egen tidning och en kommunikationsplattform. Victor Harms, Stockholm, berättade att han brukar ordna spontanträffar på något fik genom massmejl och facebook ett par veckor i förväg. – När jag känner att jag har tid, helt enkelt. Att träffas behöver inte kosta mycket tid och pengar, vi har fått 500 kronor från JAK till fika. Det kommer folk i alla åldrar med alla möjliga tankar och idéer. Och de har mycket frågor, tillade han.

grus & nTdg guld · 3/2019 nrTi & 3/2019

tips

Aldrig har väl möjligheterna till livslångt lärande varit större än nu, när appar och hemsidor erbjuder ingångar i all världens kunskapsområden. Varför inte avge ett ”höstlöfte”, för omväxlings skull? Satsa på fördjupning och förkovran – för kom ihåg:

Kunskap är aldrig tung att bära jag vet inte hur effektiv den egentligen var, text

hans månsson illustration

thomas grahl

Var källkritisk Av naturliga skäl dominerar den anglosaxiska kultursfären när det gäller nätbaserade kunskapskällor. Språkträning i engelska kan alltså i många fall bli en välkommen bieffekt. Som alltid vid faktasök på nätet gäller det också att värdera källkritiskt innan man accepterar utsagor som sanna. 34

nrTi & nTdg · 3/2019

den utsaga som utgör rubrik här ovan, när jag framförde den till de barn – sedermera ungdomar, nu vuxna – som under en period befolkade mitt/vårt hem. Kanske lät den bara som en moralitet, mest ägnad att utgöra fond för ett oppositionellt beteende. Eller så gödde den trots allt den bildningslust som man allteftersom kunde se växa fram i dessa kära individer. Nu när jag inte längre har en yngre generation på nära håll att rikta förnumstiga bildningsmaningar emot, slår de tillbaka med full kraft mot mig själv. Vad gör jag för att leva upp till devisen? Den inträdande hösten är en bra tidpunkt

att fundera på detta. Och jag kan med minnets hjälp konstatera att jag faktiskt många gånger, vid just denna punkt i kalendern, öppnat dörren till min cirkelformade studiekammare. Oftast för att underhålla och utvidga det språkliga kunnandet, men även med fokus på rent hantverksmässig kompetens. Studiecirkeln, detta fundament i svensk bildningstradition, försvarar sin position väl. Drygt sju personer av hundra över 13 år deltar i minst en studiecirkel under året. Och en genomsnittlig deltagare är med i tre per år.

Men om man nu inte kan frigöra sig en viss kväll i veckan hela terminen, vad finns det då för alternativ? Här har den digitala världen trätt in i våra studiekamrar med en hel flod av erbjudanden; så rikligt strömmande att en överblicksbild skulle kräva en panoramafilmande drönare med vidvinkelperspektiv. En tipssamling kan inte bli annat än ett antal snap-shots från höften. Och det är förstås i dator och mobil som

man klickar sig fram, via hemsidor och appar. Oavsett ämnesområde och ambitionsnivå finns det alltid någonstans att landa och dyka ner, fördjupa och förkovra sig. Där finns språkkurser med superpedagogiska upplägg. Föreläsningar på universitetsnivå om allt från grekisk mytologi till universums uppbyggnad, instruktionsfilmer i knyppling och linoljemålning. Och man kan studera i sin egen takt, slippa skämmas inför någon annan än sig själv om man inte håller studietakten. Men en sak missar man på nätet: den gemenskap och stimulans som de andra deltagarna i en levande studiecirkel också kan ge. Varför inte helt enkelt dubblera? Låt oss gå i cirkel, men även botanisera på nätet. För kom ihåg att kunskap av vikt inte tynger ett gram.

1. 2. 3.

Plugga språk

Babbel, Duolingo, Mosalingua, Anki, Worddive – bara några exempel på mobilappar för språkinlärning. Villkoren varierar mellan gratis och olika former av betalning. Man kan förstås även välja en variant som går ut på att man pluggar vid datorn.

Ladda hem litteratur

Det vimlar av tjänster för nedladdning av e-böcker och andra skriftliga källor. Google Books och Internet Archive är guldgruvor för samlat vetande. Andra exempel: Project Gutenberg och Open Library. Och glöm inte att våra svenska bibliotek har ett e-boksutbud som även innefattar faktalitteratur.

Sätt namn på naturen

Vad är det för fågel? Vad heter blomman? Allt fler appar lanseras för att hjälpa oss skapa ordning och struktur i vår kontakt med naturen. Träffsäkerheten är inte hundraprocentig, men man kommer en bra bit på vägen. PlantSnap, PlantFinder, GardenAnswers, FlowerChecker, Lärkvitter, Whatbird, Viltappen...

4. 5. 6.

Kursa på Youtube

Vill du veta hur man anlägger en trädgård? Styckar en kyckling? Spelar nyckelharpa? Knypplar spetsar? Skriver en bok? Instruktionsfilmen finns på Youtube, liksom filmerna om allt annat som du ännu inte kan. Men det visste du förstås redan. Där finns förresten även filmer om hur du gör en Youtubevideo.

TED och alternativen

De ögonöppnande och inspirerande föredragen som visas på TED talks i alla möjliga ämnen är välkända. Men det finns många alternativ: BigThink, The Moth, Pecha Kucha, Creative Mornings, 99U ...

Läs på universitet

Distansutbildning är sedan länge en möjlighet vid svenska universitet. Nu finns det ett globalt utbud på armlängds avstånd. Botanisera via sajter som Coursera, Udemy, Skillshare – kan vara gratis eller kosta en slant. Många globala spetsuniversitet har gratiskuser, sök på ”free online courses”. Khan Academy är ett oberoende alternativ med stort utbud. nrTi & nTdg · 3/2019

Bortom apokalypsen Björn Forsberg läser aktuella böcker om klimatet

öven gulnar, gräset fnösktorrt. Inte fullt lika illa som förra sommaren, men ändå. Klimathotet tränger sig närmare på. En julikväll satt vi på en uteservering uppe i Arvidsjaur, i surrealistiska 31 graders värme ännu vid åtta på kvällen. I en känsla av fröjd, men där ångesten kanske borde varit mer läglig. Under sommaren har jag läst några av de internationellt mer uppmärksammade klimatböckerna från senare tid. Böcker som redan med sina titlar gör klart att de inte hör hemma på någon feelgood-hylla. För trenden inom klimatlitteraturen tycks alltmer gå mot det undergångsartade. Frågan som ställs är inte längre hur vi avstyr en framtid av klimatkaos, utan om vad som väntar oss bortom apokalypsen. Bill McKibbens Falter – Has the Human Game Begun to Play Itself Out?, David Wallace-Wells The Uninhabitable Earth och Roy Scrantons Learning to Die in the Anthropocene samt We’re Doomed, Now What? av samme författare har alla både sina styrkor och svagheter. För den som törstar efter bra över-

nrTi & nTdg · 3/2019

sikter kring klimatfrågan och, inte minst, det aktuella forskningsläget på området kan särskilt McKibbens och Wallace-Wells böcker rekommenderas. Båda tecknar i långa tidslinjer klimatets fluktuationer genom geologins tidsåldrar, fram till vår egen mänskligt iscensatta antropocena; den som i geologiska termer blixtsnabbt vänt upp och ned på det mesta. Wallace-Wells bok är en formida-

bel genomgång av data och aktuell forskning kring klimathotet. Här ges, område för område, en lika gedigen som massivt nedslående översikt av klimatkrisen. Av torka, svält, översvämningar och ekonomisk kollaps. Ja, av allt sådant som nyss diskuterades i hypotetiska banor, men som nu spelas upp inför våra egna ögon. Fast framförallt om vad som är att vänta. Det mesta väl känt för den som närmare följt klimatdebatten, men författaren gör sig mödan att zooma in och fördjupa, och boken bidrar även med intressanta ansatser till att

se de längre perspektiven: vad tillvaron bortom avgrunden kan komma att innebära. Bill McKibbens Falter (på svenska:

vackla) – som i undertiteln ställer frågan om mänskligheten börjat göra slut på sig själv – påminner i sin problemteckning om Wallace-Wells bok. I stor utsträckning lutar de sig båda mot samma forskning, och med liknande ödesprofetior om en framtid av obeboliga kontinenter och med hungersnöd, epedemier och artutrotning. Allt ättikspetsat med en mängd mindre uppmärksammade konsekvenser av klimatförändringarna, fast som ändå gör sig nog så bra som festdödare. Vad sägs exempelvis om rönen om att våra intellektuella förmågor redan nu vid bara drygt en grads uppvärmning befinner sig på det starkt sluttande planet? Falter är ingalunda enbart en ”klimatbok”. Sådana har McKibben redan skrivit dussintalet av. Även om klimathotet löper som ett grundtema genom boken, är texten lika mycket en kritik av det kapitalistiska systemet och dess banérförare. I författaren Ayn Rand, de kusliga bröderna Koch, och tech-miljardärerna i Silicon Valley finner McKibben sin främsta projektionsyta för en kritik av ett system riggat för att skapa klyftor och ödeläggelse. Ska man bara nämna ett av de ämnen författaren grundligt vänder ut och in på i boktexten, så varför inte

kultur

Foto: pxhere

Förra sommarens skogsbränder gav bildmässig näring till det som tidigare kanske bara var hypotetiska föreställningsvärldar.

den forskning som Googlevågar jag påstå att det är få författare närmare diskutera politiska och ideoledningen nu investerar astrononiska förunnat att från pärm till pärm logiska invändningar. belopp inom, i akt och mening att formulera tankar som känns både geBåde styrkan och svagheten i den kunna ge sig själva evigt liv. nuint originella och fräscha. Betydligt typ av problemteckningar som WalHans poäng? Den råindividulace-Wells och McKibben alism och roffarkapitalism som gör ligger annars i själva ”McKibben äger den sällsynta förmågan faktatyngden. Allt är väl varit samhällets ideologiska rättesnöre sedan 1980-talet underbyggt, men som att kunna ge också en väl bevandrad dömer oss till undergång. läsare blir man till sist läsare rikligt med aha-upplevelser” Kapitalismen är klimatkrisens bedövad av den obrutna själva drivbänk, och även de katalogen av elände: av mest välmenande reformförsök lär fler fastnar i omtag på sådant som siffertirader och Fahrenheit och kalvinte ändra på den saken. redan sagts och upprepats till leda. ande isberg. McKibben har gåvan av att vara en Tanken går osökt till Worldwatch god berättare. Under läsningen hinEn jämförelse får Wallace-Wells Institute-grundaren Lester Browns ner jag många gånger önska att jag bok att blekna. Författaren må vara långa svit av böcker om världens själv hade hans förmåga att så ledigt en fena på att sammanfatta forsktillstånd. Ville man veta allt om planelätt – så kärnfullt! – sammanföra de ningsläget, men hans text blotttens moras var de en gång en ovärstora sammanhangen. Vad mer är, lägger också en person som inte derlig kunskapskälla. Fast med sida så äger McKibben även den sälldjupare reflekterat kring frågorna. upp och sida ned av eländesdiagram synta förmågan att kunna ge också En person som frejdigt förordar och all världens dystopiska statistik en väl bevandrad läsare rikligt med planetär geoengineering och liknansamlad, lämpade sig även dessa minaha-upplevelser. Efter att ha plöjt mede högteknologiska lösningar på dre väl för sträckläsning. Här kan Roy tervis av miljölitteratur genom åren klimatkrisen, utan att se risker eller Scrantons rättframhet kännas befrinrTi & nTdg · 3/2019

ande. Problemet är inte att vi saknar teknikoptimist än vad jag minns från are. På sin tråljakt efter rörelser som i kunskap, konkluderar han prosaiskt min läsning av hans bok The End of klimatkampen vågar utmana den råi Learning to Die in the Anthropocene. Vi Nature för mer än tjugo år sedan. dande kapitalistiska ordningen (under vet redan! Ingen vid sina sunda vätsTrots den massiva kritiken av teknikden förväntansskapande rubriken kor kan ha undgått att mänskligheten fetischismen i Silicon Valley, finns Ethics at the End of the World, mot bokstår inför en klimatkris. Mer fakta i ändå en stark tro på tekniklösningar ens slut) består, av någon anledning, saken kommer knappast att omvända i Falter. Det är som om McKibben fångsten ensidigt av undergångsprodem som i sten gått in för förnekelse. själv inte riktigt förmår frigöra sig feter à la Unabombaren, och diverse Frågan blir istället vad vi gör med den från det ekonomiska system hans ytterkantssekter. Processen görs kort kunskap vi redan har. med dessa, men utan att förBoken i fråga, som kom ”Förvånansvärt lite att hämta i dessa fattaren för den skull skissar redan 2015, har gjort Scranpå några egna svar. ton till en sinnebild av en I den ringa mån Roy Scranböcker för den som intresserar sig undergångsvittrande klimatton ens diskuterar ”lösningar” för själva klimatomställningen” dystopiker. Vi återkommer på klimatkrisen känns han till hans budskap, men mest som en osäkrad misScranton tål att läsas enbart för sina bok så grundligt gör upp räkningen sil. Kärnkraft! Mer av centraliserad litterära kvaliteter. Den nyutkomna es- med. När han väl diskuterar lösningar beslutsmakt! En världsregering med säsamlingen We’re Doomed. Now What? känns han ofta mer som en reformist obegränsad fullmakt! avslöjar i än högre grad en fantastisk än som en systemkritiker. Myckstilist med förmåga att växla mellan et rör det sig kring konventionellt I böckernas budskap uppfattar jag det litterära, det journalistiska och det tankegods: om tätare byggda städer, även ett motstridigt, haltande drag. självbiografiska. Här finns en självolika slags teknikfixar, etc. Å ena sidan är det kört. Redan Walutlämnande uppriktighet i essäerna Författarens hjärtefråga är som sagt lace-Wells titel – Den obeboliga pla– alla rör de olika aspekter av klimat förnybara energisystem. Omställning- neten – slår ju an undergångstemat, och konflikt – som drabbar en med en av livsmedelsproduktionen liksom och de övriga författarna är på den full kraft. Man vill fortsätta läsa. även radikala förändringsrörelser som punkten inte mycket sämre. omställnings- och permakulturrörelFast efter att McKibben och WallaceMcKibben väcker inspiration med sen försvinner synd nog helt under Wells punkt för punkt metodiskt sina berättelser från besök i ElfenMcKibbens radar. hamrat in budskapet om en feedbackbenskusten, Ghana och Tanzania. matad, accelererande klimatkollaps, Om en landsbygdens solenergirevolu- David Wallace-Wells å sin sida lyckas och med denna vår civilisations tion bortom världsmedias blickfång. förunderligt nog inte ens registrera väntade undergång – med stor risk att Småskalig och fossilifri elförsörjning förekomsten av världens alla omställäven bli mänsklighetens som sådan – sprids nu som bäst till platser dit vänds ändå allt i ett så vad gör vi nu? elnäten inte når, och visar på samma Att en fortsatt kapitalism stavas böcker gång hur klimatomställning i delar Game over för planeten gör samtliga av Falter – Has the Human Game Begun to Play Itself Out? av världen kan gå hand i hand med författarna förfärande klart. Men med Bill McKibben förbättrade levnadsvillkor. En verklig tanke på hur körd vår framtid utmålas wildfire 2019 solskenshistoria. som, blir jag som läsare just därför The Uninhabitable Earth Annars finns förvånansvärt lite smått överraskad av deras ganska David Wallace-Wells att hämta i dessa topplistade klikonventionella – återhållna – sätt att random house 2019 finns även på svenska: matböcker för den som intresserar diskutera anpassningar och tillvaron i den obeboeliga planeten sig för själva klimatomställningen. en flera grader varmare värld. Albert Bonniers förlag 2019 McKibben är i första rummet aktivist. Både Scranton och Wallace-Wells är Learning to Die in the Anthropocene En mobiliserare av massorna, med småbarnsföräldrar, och här leds vi in city lights books 2015 sin hemvist på gatan och nätforumen på ett känsligt fält. Rollen som förROY SCranton finns även på svenska: eller i seminarielokalerna – när han älder till barn som man trots allt valt att lära sig dö i antropocen nu inte står fastkedjad i första ledet i att sätta till världen låter sig inte väl Lil’Lit förlag 2019 någon civil olydnadsaktion. förenas med rollen som språkrör för We’re Doomed, Now What? När det kommer till det konkreta budskapet att allt är kört. Får jag gissa Roy Scranton soho press 2018 överraskar han mig som en större ger detta en nyckel till den dissonans 38

nrTi & nTdg · 3/2019

kultur

Foto: hans månsson

Gulnade åkrar vittnade 2018 om sårbarheten i ett samhälle som förlitar sig på stabilitet i klimat och livsmedelsförsörjning.

som uppträder i böckernas budskap, där författarna på samma gång ändå tycks mena att mänskligheten på ett eller annat sätt kommer att kunna hanka sig fram genom klimatkollapsen. Scranton och Wallace-Wells håller båda tummarna för sina egna döttrar. Om sådana motstridigheter är något man kan begripa och även sympatisera med, är de båda författarnas syn på ansvarsfrågor desto mer problematiska. Både Scranton och Wallace-Wells gör klart att de i det stora hela lever ett klimatmässigt fullständigt ohållbart liv, och inte heller har minsta föresats att ändra på den saken. Så koketterar exempelvis båda med

sin ovillighet till att ens källsortera och återvinna. Jag förväntar mig inte någon helgongloria runt klimatfrågans budbärare, men frågan man ställer sig som läsare är varför man överhuvudtaget ska lyssna till en

person som Wallace-Wells. Som å ena sidan målar klimatutmaningen i de mest dramatiska bilder, och som med skärpa efterlyser Dådkraft av samhället. Men som å den andra inte på någon punkt accepterar förändringar i sin egen högst amerikanska livsstil. Det både glipar och glappar. Ändå blir denna författarens avmätthet inför allt som gäller personligt engagemang och ansvar en säljvinkel för hela boken. Wallace-Wells gör tidigt klart att han helt saknar en bakgrund av aktivism och grönt engagemang. Just därför – om inte rakt utsagt, så underförstått – blir hans trovärdighet mer obefläckad än om han kommit från barrikaderna i klimatkampen. Själv är han mer av en nykter observatör av sakernas elände, en person lagom distanserad till sitt ämne, och därmed någon vars objektivitet inte lika lätt låter sig ifrågasättas. Ungefär så.

Om Wallace-Wells agitation känns mer av teater, bottnar Bill McKibben desto djupare i klimatfrågan. Få andra har varit lika betydelsefulla för den internationella klimatrörelsen. En i ordets ädlaste mening aktivist som sedan decennier utmanat och tagit risker i klimatkampen. För mig ger det en helt annan tyngd åt en författares ord, när man känner att det bakom orden brinner en vilja att offra allt i kampen för det man tror på. Det är inte nödvändigtvis så stor skillnad i hur Wallace-Wells och McKibben lägger orden när de efterlyser klimatpolitiska stordåd, men McKibbens budskap får i min läsning en så mycket större tyngd. Att Scranton har mindre att

komma med i fråga om lösningar på klimatkrisen ter sig logiskt. Allt är ändå kört. Istället för att minska vårt köttätande och flygande bör vi utvecknrTi & nTdg · 3/2019

Det handlar om en tro på förmågan att flytta berg, menar Björn Forsberg.

la en etik för att göra undergången så mänskligt värdig som möjlig. Ungefär så kan författarens budskap sammanfattas. Ett sista rus på den fossila energi som håller igång allt! En efterfest på ruinerna, ungefär som under romarrikets sista dagar, och Scranton själv drar sig inte heller för parallellen. Eller en slags eskapism, där vi sluter ögon och öron mot kollapsen runt om oss, som kritikern med rätta kan invända. Ändå förtjänar Scranton att

tas på allvar. För om nu kampen är förlorad, så visst kan uppgivenheten tyckas som ett lika vettigt svar som något annat. Vad är det för mening att ta strid när motståndaren är ett förändringsmotvilligt, omnipotent kapitalistiskt system, vars hela avveckling planetens framtid hänger på? Ett system som politiker över hela fältet bekänner sig till. Ett system som kontrollerar våra sinnen och som med makten över språket och ordens väsen förmår framställa den mest klimatvidriga flygresa eller SUV eller indonesiska palmolja som ”klimatsmart”. Ett allt igenom klimatdestruktivt tillväxtsamhälle, som inte tillåter en klimatdebatt på annat än dess egna premisser. Scranton lämnar med sin hopplöshetspredikan målburen öppen för att avfärdas som en nihilist bland andra. Men han har något mer. Ett återkommande tema i båda Scrantons böcker är hans bakgrund som krigsveteran i Irak (en udda karriärgång för en litteraturvetare vid ett amerikanskt universitet får man anta). Vanvettet i Bagdad och Fallujah 2003–04 görs av Scranton till en analogi över den framtid som väntar oss alla. Men som kanske ändå inte måste bli helt igenom nattsvart, om man får tro författaren. För är det inte när allt kommer omkring just när tillvaron som mest ställs på sin spets som vi också gör oss mest mottagliga för vår egen sårbarhet … vår dödlighet? I Irak kom Scranton att dagarna i ända leva med

Fler färska böcker om klimatfrågan Björn Wiman: "Sent på jorden : 33 tankar om världens största nyhet", Atlantis 2018 Greta Thunberg: ”No one is too small to make a difference”, Penguin 2019 Familjen Ernman/Thunberg: ”Scener ur hjärtat”, Polaris 2018/2019 Pär Holmgren: "Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och lite till”, Ordfront 2019 Emin Tengström "De globala klimat- och miljöhoten : kan de avvärjas?”, Folkuniversitetet 2019

Tidiga böcker om klimatkrisen Mark Lynas: ”Oväder” och ”Sex grader”, Ordfront 2005 respektive 2007 Andreas Malm: ”Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent”, Atlas 2007 40

nrTi & nTdg · 3/2019

döden – andras, men också sin egen dödlighet – inpå sig. En erfarenhet som på ett djupare plan kom honom att både inse och försonas med förgängligheten i allt mänskligt. Det är här han blir verkligt intressant. För Scranton har alltmer buddhismens lära om impermanensen blivit en väg att övervinna den egna klimatångesten. Allt går förr eller senare under, så låt oss humanistiskt göra vårt bästa utifrån denna insikt. Ungefär så menar han. Inget blir bättre av att vi förlorar oss själva i klimatvånda, så långt är även jag med på noterna. Efter den apokalyptiska värmesommaren 2018 hade jag själv nått en gräns. För att få redskap att bättre hantera min klimatångest drog jag iväg på en månadslång meditationskurs. Alla får vi nog finna våra egna vägar, men denna hjälpte mig. Fast att söka våra egna inre vägar

att hantera vår klimatångest är inte nödvändigtvis det samma som att köpa Scrantons radikaleskapism. Hur stark än hopplösheten i många stunder kan kännas, är valet att helt ge upp antagligen det mest destruktiva vi kan göra oss själva, tror jag. Engagemanget har ett värde i sig. För vad kan skänka mer mening och inre tillfredsställelse än känslan av att vara del av en större förändringskraft? Inte så värst mycket annat, om jag ska tala för mig själv. I svedjerovorna jag skördar, i komposten jag rör om, liksom i de nyuppsatta flugsnapparholkarna ser jag något större äga rum. I mötena runt omställningen … i idéerna och förändringsarbetet … i ringarna på vattnet. Vad allt detta väcker i en tro på förmåga att förflytta berg. björn forsberg

Björn Forsberg är forskare i statsvetenskap, bosatt i Bursiljum i Västerbotten. Han har skrivit böckerna Tillväxtens sista dagar (2007) och Omställningens tid (2012). I januari kommer hans nya bok Fartrusiga – Om en gränslöst massmobil tid och vår fossilfria morgondag.

kultur

Om tiden – från havets djup till universums oändlighet att Två så till synes olika

böcker kan ha ett så starkt inbördes släktskap, det hade jag inte väntat mig när jag beställde Patrik Svenssons Ålevangeliet och Carlo Rovellis Om tiden inte finns. Men efter att ha läst dem är det självklart att på något sätt knyta ihop tankarna i en enda text. För Ålevangeliet, om vi börjar med den, är inte bara en personligt hållen betraktelse över en varelse som förundrat författaren sedan han som pojke gick på drömlika fisketurer med sin far. Inte heller bara redogörelser för hur filosofer och forskare genom historien samlat teorier och fakta kring denna märkliga fisk, som så länge gäckat vetenskapen med sina många skepnader och sina långa färder över haven. Vad boken förmedlar är

också en allegori över livsresan – färden från födelse till död, med tidens relativitet som böljande tempomarkör. Kulturjournalisten Patrik Svenssons grävande har resulterat i en bok med flera bottnar, som man definitivt bör ta sig just tid att läsa. Gärna mer än en gång. samma rekommendation kan utan tvekan ges beträffande den italienske kvantfysikern Carlo Rovellis bok.

Det här är nog det mest fascinerande och tankeväckande i genren som jag läst sedan Stephen Hawkings Kosmos – en kort historik, för böcker om tiden inte finns – tankar om den nya fysiken carlo rovelli norstedts 2019 ålevangeliet – berättelsen om världens mest gåtfulla fisk patrik Svensson albert bonniers 2019

Smakfullt om äpplen, utan krusiduller

Eva Gustavsson växte upp med många äppeltr äd i trädgården, från sommarfrukt till sena sorter, både bordsfrukt och hushåll Då fanns tillgång säpplen. till egna äpplen under större delen av året. hon förmedla gamla Nu vill tiders kunskap om att ta tillvara denna finns i överskott på resurs som många håll. Hon är även civilingenjör, översät debattör, klimatv tare, än och biodlare.

Eva Gustavsson

Det godaste

äpplet växer nära dig

EVA GUSTAVSSON

vits och fotats alla de böcker om äpplen som en amatöräppelodlare kan tänkas behöva? Det kunde tyckas så, men efter att ha fått Det godaste äpplet i min hand och tagit del av innehållet, så kan jag konstatera att det i egen erfarenhet grundade kunskapsförmedlandet alltid har sin plats. Eva Gustavsson delar rakt

VÄXER NÄRA DIG

Vad är äpplen för dig? Har du upptä ckt hur underbart goda våra svensk a äppelsorter är och vilken mång fald det finns? Om inte, blir den här boken din inträdesbiljett till en ny värld av smake r och upple velser . Med rätt hantering växer de godaste äpplen a här i Norden med våra långa ljusa somm ardagar och svala nätter, kanske i din egen trädgård. De har ibland skönh etsfläckar och vissa årstider är hållbarheten mycket kort, men de kan bjuda på desto mer smak och näring. Sommarfruk ten är allra bäst nyplockad från trädet , medan höst- och vinteräpplen behöver eftermogna för att uppnå sin fulla arom. Men göra när vi får för vad mycket frukt och inte hinner äta upp allt? Boken ger tips om det och mycke t mer!

DET GODASTE ÄPPLET

har det inte redan skri-

upp och ner med sig av det viktigaste ur sin kunskapsbank. Sådant hon tillägnat sig sedan barnsben, från äldre generationer och som vaken iakttagare i egen trädgård. Sommar-, höst- och vinteräpplen, några huvudsakliga sorBok det godaste äpplet växer nära dig eva gustavsson lodilo 2019

drygt trettio år sedan. Den har sina fokuseringskrävande avsnitt, i gränslandet till vad en lekman kan omfamna, men dessa inramas av ren och ljuv poesi. Och alltihopa lyfts fram i en vacker och följsam översättning av Pär Svensson. ”[Tiden] ... är källan till vår identitet. Och till vår smärta”. ”Jag är den långa roman som är mitt liv”. ”Tiden är [...] en bräcklig ställning som bär upp världen, en flyktig vågrörelse i kosmos.” ”Vi är en spegling av den föreställning om oss själva som vi inhämtar hos våra likar”. Med pedagogisk skicklighet, ofta via överraskande analogier, öppnar Rovelli synfältet för nya vyer. Så visar han till exempel att tiden kan vara kornig, att den precis som materia och ljus kan dissekeras ner till en minsta odelbar enhet. Och jag kan tycka mig förstå loopkvantgravitationens huvudteori. hans månsson

ter, hur hanterar man och lagrar dem, vilka problem kan dyka upp, något om de olika sätten att ta hand om och förädla. Kort och gott, utan krusiduller. Amatörodlarens tillvaro behöver inte vara krångligare än så. 70 sidor inkl fina bilder kan jag överblicka och känna att jag greppar. Sedan kan jag gå vidare till de mer omfattande pommologierna när jag behöver ytterligare fördjupning.

hans månsson nrTi & nTdg · 3/2019

nrTi & nTdg Â· 3/2019

opinion

Höj skatten på kapital text

oskar broberg Illustration

Ulla Granqvist

Höga skatter är enda sättet att bevara välfärden. Men de senaste årtiondena har allt mer av skatteuttaget flyttats till löneinkomster, medan kapital, fastigheter och finansiella strömmar gynnats. I denna förändrade verklighet, och i en tid när JAK söker en förnyad identitet, kan medlemsbanken ha mycket att bidra med i en ekonomisk-politisk diskussion. Inte minst kan tankarna om skuld och ofrihet bli intressanta på nya sätt. Det menar Oskar Broberg, JAK-medlem och universitetslektor i ekonomisk historia.

Svenska JAK bildades för mer än 50

år sedan och har sedan dess utgjort en liten, men viktig, kraft för att tillföra och underhålla alternativa perspektiv på såväl privat- som samhällsekonomi. Stora förändringar på både global och nationell nivå under de senaste årtiondena har dock – inte minst genom det nyliberala tankegodsets genomslag – skapat en ny omvärld där myndigheterna förbjudit banken från att använda begreppet räntefri, men där JAK egentligen har mycket att erbjuda den ekonomisk-politiska diskussionen vad gäller frågor om ägande, skuldsättning och ofrihet. JAK behöver därför finna en delvis förnyad identitet. En utgångspunkt, av flera möjliga, för en sådan förnyelse skulle kunna vara en diskussion om de orättvisor som finns inbyggda i det nu-

varande skattesystemet. I vintras publicerade tidskriften Ekonomisk Debatt * ett temanummer (2019, #4) som handlade om skatter. I numret ges såväl dagsaktuella som historiska perspektiv på skatter, politik och samhällsutveckling. I en av artiklarna beskrev nationalekonomen Mikael Stenkula utvecklingen av det svenska skattesystemet från slutet av 1800-talet och fram till början av 2000-talet. Artikeln innehåller flera intressanta poänger. För det första visar Stenkula att hög beskattning av inkomst är ett relativt nytt fenomen. I början av 1900-talet framstod de skattesatser som vi idag betraktar som självklara, som fullständigt otänkbara. Huvuddelen av skatterna togs då i stället ut i genom tullar och varuskatter. Totalt sett var dock skatteuttaget lägre eftersom det inte,

i någon större utsträckning, fanns en välfärdsstat som skulle finansieras. För det andra visar Stenkula att skatter debatterats livligt under de senaste fyrtio åren, inte minst därför att nyliberala debattörer krävt lägre skatter för att inte snedvrida marknadsmekanismen och försämra näringslivets internationella konkurrenskraft. Det mest intressanta med detta är dock att denna diskussion till trots har Sverige (i likhet med de flesta av de rikaste länderna i världen) behållit ett, historiskt sett, högt skattetryck och en stor offentlig sektor. Och det har gått alldeles utmärkt. Problemet är att den globala inkomstojämlikheten har ökat under dessa år och att skattesystemet inte har uppdaterats till att beskatta flera nrTi & nTdg · 3/2019

opinion

av de finansiella strömmar som mest möjligheter att växa. Men utvecklingen ras. Det innebär förstås inte att de är har drivit på denna ökning – fastigheter har samtidigt missgynnat aktörer som oförstörbara. Det finns dessvärre exemi storstadsregioner, globalt verksamma i praktiken försöker bryta den rådande pel på samhällsekonomier som kollapkapitalfonder och internationellt orga- normen kring finansiella relationer. sat vid kraftigt vanstyre. Dessbättre hör niserade företag. I en ekonomi med begränsad kapi- det till undantagen. Förbannelsen är att Ojämlikheten har framförallt ökat talskatt ökar skulderna i allmänhet, det sällan finns någon enkel och snabb inom länder (snarare än mellan länder) och bostadskrediterna i synnerhet. lösning när stora samhällsproblem och de finansiella strömmar som geSamtidigt har digitalisering och nya identifieras. Den amerikanska sjuknereras i dessa verksamheter gynnar regelkrav i spåren av den senaste fi- vården illustrerar på ett skrämmande oproportionerligt mycket en redan väl- nanskrisen försvårat möjligheten att sätt hur ett samhälle kan misslyckats att beställd del av befolkningen (i sina rol- verka som liten fristående aktör på ge alla sina medborgare ett skyddsnät, ler som aktieägare och/eller lönearbe- finansmarknaden. Utmaningarna att trots stark ekonomisk tillväxt i hundtare i ”den nya ekonomin”). arbeta för en vision om en annan sam- rafemtio år. En del av dessa strömmar undandrar hällsekonomi är betydande. Många sig nationella skatter genom att de rör människor kan idag (teoretiskt) be- Vad vi behöver är diskussioner om sig över nationsgränser med hjälp av di- kymra sig för höga skuldsättningsnivå- politik och ekonomi som kan motvergital teknologi på ett sätt som är svårt er (läs stigande huspriser), men samti- ka kortsiktighet och som förmår att att övervaka och reglera. Det gäller till digt uppleva att man är fast i ett system fokusera på utvecklingstendenser och exempel företag som kan flytta vinster som är mycket svårt att ta sig ur. möjliga åtgärder som är mest betydelmellan olika dotterbolag. Andra kasefulla på lång sikt. Ett sådant fundapitalströmmar, som avkastningen på Vi lever i en tid som tycker sig stå in- ment är samhällets grundläggande fastigheter, beskattas lågt på grund av för ödesval (nu senast EU-valet i våras). skattestruktur. Ändå diskuteras detalpolitikernas oförmåga att argumentera Och på sätt och vis är det så. Samhället jer i skattesystemet mer än själva kärför behovet av en betydande fastighets- behöver ständigt fatta beslut som får nan. Vi pratar om nivån på vissa avdrag, skatt. när vi borde diskutera hur Bristen på uppdateringen vi kan skapa ett rättvist ”JAK har mycket att bidra med i en sliter också isär samhällen skattesystem. genom att det undergräver Idéer om grön skatteväxdiskussion om kapitalinkomsternas förtroendet för själva skatling är definitivt ett inslag roll för stigande ojämlikhet” tesystemet. Själva hotellsom borde få mera uppmagnaten Petter Stordalen märksamhet (igen). Men gav i Grus & Guld (2019, #1) uttryck långtgående konsekvenser in i framti- jag menar också att vi på goda histoför denna process när han citerades för den. Och i alla tider har det lurat kaotis- riska grunder kan argumentera för att sitt engagemang för att få nätjättarna ka och destruktiva krafter runt hörnet, höga skatter generellt är det enda sättet att betala skatt i de länder där det un- som dessutom ges gott om utrymme att långsiktigt bibehålla en välfärdsstat derliggande värdet av deras tjänster att synas och höras i en demokratisk och att vi behöver anpassa skattesysteskapas. rättsstat. met till globalisering och digitalisering Självklart behöver dessa krafter han- genom att införa högre kapitalskatter Utvecklingen av nya kryptovalutor teras och lika självklart kan vi inte slå på en rad områden. JAK har mycket ved är ännu ett tecken i tiden. Oavsett om oss till ro och tro att stora samhälls- att bidra med till en sådan långsiktig de är skapade av anonyma hackare (Bit- utmaningar löser sig själva. Samtidigt tankebrasa, för i en politisk-ekonomisk coin) eller någon av nätjättarna som behöver vi påminna oss om att de diskussion där kapitalinkomsternas Facebook (Libra) så är deras främsta krafter som har skapat de system och roll för stigande ojämlikhet fick fäsegenskap att de undergräver möjlighe- institutioner som vi tycker är värdefulla te skulle JAKs tankar om kopplingen ten för nationalstaten att reglera och i grunden bygger på trögrörliga sam- mellan skuld och ofrihet kunna bli inbeskatta finansiella strömmar. manhang. Det är både en välsignelse tressanta på nya sätt. Missnöjet med dagens system har och en förbannelse. Den goda nyheten kommit upp till ytan under olika är att historien kan lära oss att samhäll- Oskar Broberg är forskare och lärare i ekonomisk vid Handelshögskolan på Göteborgs univernamn under 2000-talet – Attac, Occupy en ofta är mer motståndskraftiga än vi historia sitet. Även ansvarig för Samhällsanalysprogrammet, Wall Street och andra uttryck för den tror. För medborgarna kämpar på i sin en kandidatutbildning som fokuserar på gränslandet globala rättviserörelsen. Detta borde vardag för att få dem att fungera även mellan ekonomi och samhällsutveckling. ha varit goda nyheter för JAK och dess när de yttre förutsättningarna försäm- * www.nationalekonomi.se/ED 44

nrTi & nTdg · 3/2019

NYTT OM MEDLEMSAVGIFTEN

Viktig information till medlemmar Den 1 januari 2020 dras medlemsavgiften på 365 kr automatiskt från ditt medlemskonto. På årsstämman 2019 beslutades att banken har rätt att öppna ett medlemskonto för alla medlemmar. Observera att det är viktigt att du har överfört summan på 365 kr till ditt medlemskonto innan 1 januari 2020.

Läs mer om medlemskontot och allmänna villkor på jak.se

Information från JAK VD HAR ORDET

”...syftet är att öka medlemsnyttan och växa i antal.” när jag skriver det här är jag nyss

hemkommen från en tur i norska fjällen. Sovsäcken hänger på vädring och vandringskängorna är rengjorda och nyinsmorda, redo för nästa äventyr. Jag har fortfarande en veckas ledighet kvar och planerar att spendera även den till större del ute, i naturen. Jag fylls av glädje när jag tänker på att vi har en sådan fantastisk natur och en allemansrätt som säkerställer att vi alla har rätt att ta del av den. Jag hoppas innerligt att även du som läser det här fått tillfälle att njuta av naturens skönhet i sommar. Om inte, ta chansen och gå ut en sväng i helgen som kommer. Vem vet? Kanske finns det nya smultronstället bara runt nästa knut. Men större delen av sommaren har jag ändå spenderat på kontoret. I år blev det en sen sommarledighet för många av oss på JAK Medlemsbank. Bytet av banksystem i maj förde med

sig en hel del utmaningar som påverkat både personal och medlemmar. Jag vill passa på att uppriktigt be om ursäkt om du är en av de som berörts av längre handläggningstider nu under sommaren. Långsamt börjar saker och ting falla på plats och vi beräknar att vara tillbaka till en normal handläggningstid under början av hösten. Den stora transformationsresa som vi påbörjat fortskrider. Nästa steg är att vi under höst/vinter kommer att utveckla bankens produkt- och tjänsteutbud. Syftet, det är kort och gott att öka medlemsnyttan och på sikt växa i antal medlemmar. Som ekonomisk förening ska vi (banken) arbeta för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen och då måste vi givetvis ha produkter och tjänster som både efterfrågas och som står sig på bankmarknaden. Vi hoppas att ni är lika taggade som vi på denna utveckling. På tal om förändring så vill jag på-

Nya färger och ny logga Nu till hösten börjar vi arbeta utifrån vår nya kommunikationsplattform. Den gamla logotypen byts ut och färgerna ändras till en ny färgpalett. Vi kommer även att byta typsnitt på kommunikationsmaterialet. Allt för att mottagaren lättare ska kunna identifiera JAK Medlemsbank. Denna förnyelse tror vi kommer bli ett rejält uppsving för oss.

nrTi & 3/2019 grus & nTdg guld · 3/2019

minna alla om att gå in och kika runt på vår nya, fina hemsida på jak.se. Om du saknar något, har en fråga eller bara vill ”gilla” oss, gå in på vår Facebook- eller Instagramsida eller titta in på vårt forum ”frågor & svar” på forum.jak.se. För den som vill läsa om bankens finansiella ställning och utveckling så har vi publicerat bankens delårsrapport per 30 juni 2019 på vår hemsida. Ni hittar rapporten via menyval: Om oss/Finansiell information. Med önskan om en riktigt fin och vacker höst! Vänliga hälsningar Johan Thelander, vd

Ny hemsida Från juli månad så har JAK Medlemsbank en ny hemsida. Ett resultat av ett omfattande arbete som pågått under flera månader, i samarbete med webbyrån Mindius i Skövde. Bankens kommunikatör, projektledare och IT- & utvecklingschef har arbetat intensivt för att göra hemsidan användarvänlig, lättnavigerad och inspirerade för våra nuvarande medlemmar och nya potentiella medlemmar. På hemsidan finns överskådlig information om hur banken fungerar och vad vi erbjuder för produkter. För att få mer information om sparpoäng, internetbanken och medlemskap så finns ett forum som heter frågor & svar. Där hittar ni aktuell information från oss och från medlemmar som ställer sina frågor till oss.

Kontakta oss

• Hitta ditt svar via vårt forum, frågor & svar eller ställ din fråga till oss (endast generella frågor). • Skicka meddelande via internetbanken. Här kan vi ge personliga svar om till exempel dina konton och lån. • Ring oss på 0500-46 45 00. Om du legitimerar dig med BankID så kan vi ge personliga svar, utan legitimation kan vi endast ge generella svar. • Mejla oss. Tyvärr kan vi inte lämna personliga uppgifter via e-post.

Engagera dig! Runt om i Sverige finns det engagerade medlemmar som brinner för JAK Medlemsbank och hjälper till med informationsspridning. Engagera dig idag du också, kontakta den lokalavdelning som finns närmast dig. På hemsidan finns en sida under medlem som har kontaktuppgifter till din närmaste lokalavdelning. Vill ni som är aktiva i en lokalavdelning lägga in information under er avdelning på hemsidan, så kontaktar ni kommunikatören Erica på erica.rang@jak.se. nrTi & 3/2019 grus & nTdg guld · 3/2019

Information från JAK

PS från JAKs ordförande:

Seminarium flyttas till vintern Årets höstseminarium kommer att flyttas fram på grund av att vi på JAK har haft en otroligt hektisk sommar. Vi behöver helt enkelt ladda batterierna under hösten. Nytt datum kommer att beslutas och meddelas i olika kanaler. Förbered er på ett härligt vinterseminarium! Monjia Manai Sonnius,

ordförande JAK Medlemsbank

Kontrollera din ekonomi med mobilbanken Med mobilbanken sköter du dina bankärenden var du än befinner dig. Du laddar ner appen via Google Play eller App Store. Mobilappen fungerar i mobiler och surfplattor med iOS och Android.

Detta kan du göra i mobilbanken: • Få tydlig överblick över din ekonomi, tillgängligt belopp och händelser. • Göra enkla överföringar mellan dina egna konton. • Göra överföringar till andra bankkonton, även till konton i andra banker. • Göra betalningar till bank- och plusgiromottagare. • Skicka meddelanden mellan dig och banken.

Svara på frågor om kundkännedom Äntligen! Nu går det att lämna svar på frågor om kundkännedom digitalt. Alla banker är skyldiga att ha rutiner för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. För att klara detta måste vi legitimera våra medlemmar, känna till var våra medlemmars pengar har sitt ursprung och förstå varför våra medlemmar vill använda bankens tjänster. Vi får helt enkelt inte ingå avtal eller utföra 48

nrTi & 3/2019 grus & nTdg guld · 3/2019

enstaka transaktioner åt dig som medlem om vi inte kan uppnå tillräcklig kundkännedom om dig. Kundkännedomfrågorna hittar du på JAK Forum via frågor och svar på jak.se.

Sociala medier Följ oss gärna på sociala medier. Sök efter JAK Medlemsbank på Instagram och Facebook.

Många förändringar för JAK Medlemsbank Det senaste året har inneburit en rad förändringar, och flera har hört av sig till oss i styrelsen och undrat varför det blivit så krångligt att använda banken. En kan inte betala medlemsavgift som vanligt, autogiro fungerar inte, en kommer inte in på internetbanken… Till största delen beror det på att regelverk och förordningar kring att bedriva bank har skärpts avsevärt. Krav på utökad kundkännedom ställs på alla banker och det har under en längre tid inkommit en strid ström med ökade krav på kontroll, regelefterlevnad och riskhantering. För JAK Medlemsbanks del har detta inneburit drastiskt ökade kostnader, bland annat för att anställa personer med nödvändig kompetens och/ eller konsulttjänster. Resultatet har blivit att driften av banken har blivit mycket dyrare, samtidigt som verksamheten lokalt fått allt mindre stöd.

Sparpoäng För att få reda på dina sparpoäng kan du skicka ett meddelande till oss via internetbanken. Vill du ha koll på dina sparpoäng så kan du be att få ett kontoutdrag varje månad för ditt sparpoängskonto. Läs mer på frågor & svar.

Återbetalningen av låneinsatser I slutet av maj 2019 godkände Finansinspektionen återbetalning av låneinsatser för de låntagare som slutbetalade sina lån under juni-november 2015.

En annan bidragande orsak till det upplevda krånglet är att vi bytt banksystem. Själva övergången har inneburit en del initiala fel i själva systemet. Dessutom är gränssnitten i internetbanken annorlunda än vad vi är vana vid. Under större delen av sin tid som bank har JAK Medlemsbank använt ett egenutvecklat banksystem. Detta var, när vi blev bank 1998, nödvändigt både med tanke på vår storlek och på vårt speciella sparlånesystem. Det fungerade bra under ganska lång tid, med få förändringar från lagstiftare och tillsynsmyndigheter. Men från och med 2014 och framåt har nya krav och förändringar gjort det allt svårare och mer resurskrävande att fortsätta utvecklingen i egen regi. Ledningen gjorde bedömningen att ett byte av banksystem nu var absolut nödvändigt, inte bara på

grund av regler och krav, utan framförallt för att JAK Medlemsbank ska kunna bli den vardagsbank vi arbetat för under så lång tid. Den leverantör vi valt, SDC (som ägs av sina användare, ca 120 mindre banker i

Återbetalningen har påbörjats under sommaren 2019 och alla som är berörda av detta är kontaktade. Vi kommer enligt nuvarande praxis att kvartalsvis pröva bankens kapacitet att återbetala insatser och skickar en ny ansökan till Finansinspektionen om ledning och styrelse anser att det finns utrymme för återbetalning. Läs mer på frågor & svar och aktuellt om låneinsatser.

nonserna på frågor och svar på jak.se. Vill du annonsera? Skicka in din annons till jak@jak.se. Max 150 tecken med mellanslag och skriv namn och personnummer. Annonsen är anonym.

”Största delen beror på att regelverk och förordningar kring att bedriva bank har skärpts avsevärt”

Medlemsannonser Om du vill skänka dina sparpoäng eller önskar sparpoäng så finns medlemsan-

Skandinavien), erbjuder helt andra möjligheter att utveckla nya tjänster. Det är styrelsens förhoppning att alla medlemmar kan ha tålamod med de problem som kan uppstå i ett stort systembyte och att vi alla kan se fram emot fler tjänster och en ökad medlemsaktivitet lokalt. Styrelsen i JAK Medlemsbank

Telefonväxeln Under sommaren har vi haft problem med vår telefonväxel. Vi har haft hög belastning på alla våra linjer och tyvärr så har det medfört att alla som försökt att nå oss inte kommit fram. Vi har utökat våra linjer, men vi kommer att se över vår växel under hösten.

nrTi & 3/2019 grus & nTdg guld · 3/2019

Respons

Guldkorn från förr I snart tjugo år har Grus & Guld – ofta som föregångare – bevakat frågor kring ekonomisk, ekologisk och social rättvisa; jordens framtid och verklig hållbarhet. Se här intill några nedslag i det förflutna – fem, tio och femton år tillbaka.

2004

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

Som nyutnämnd generalsekreterare för Rättvisemärkt lever Alice Bah Kuhnke sin dröm, konstaterar Karin Backström i ingressen till denna porträttartikel. ”Nu får jag betalt för att jobba med rättvisefrågor!” jublar Alice Bah Kuhnke.

2009

Omställningsrörelsen, med ursprung i engelska Totnes, skulle etableras i Sverige och det kom att ske inom den redan befintliga organisationen Hela Sverige ska leva. Men har man tid att vänta på att förändringen ska ske underifrån, mitt i en accelererande klimatkris? Ben Brangwyn från Transition Movement svarade: ”Saker kan ändras snabbt, man vet aldrig när vändningen kommer.”

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

nrTi & nTdg · 3/2019

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Årsstämman hade beslutat att JAK skulle verka för en monetär omställning – som blev tema för hela nummer 3. Samtidigt skulle Grus & Guld få ny grafisk form, och detta blev något av ett experimentnummer innan den mer definitiva nya formen etablerades ett par nummer senare.

Nummer 4/2019 i brevlådan och på nätet 12 december Manusstopp för annonser den 28 oktober Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning (grusoguld.se/e-tidning)

grus & guld · nr 3 2019 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

2014

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 3 · 2019

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 59 kr

JAK-FRAMTID VID SOMMARSEMINARIUM

Ödehus finner nya ägare david korten · Fjällkons tankar · studietip s · kornmjöls gröt

Krönika

carl- göran ekerwald

Kornmjölsgröt ger varaktig njutning I sjuttio års tid bodde jag i Jämtland.

beträffande mat hånar han den romerska lyxen med ostron, fasaner, hummer och oblandat vin. Och så plötsligt! Jag har nu hunnit fram till brev numro arton. Vill man ha mat som ger ”bestående och varaktig njutning” – då rekommenderar Seneca ”vatten och kornmjöl”. Där stannar jag läsningen och lägger ifrån mig boken, för nu kommer min barndom i Änge i Offerdal tillbaka med full kraft. Vispar man ihop kornmjöl och vatten och kokar en kvart – det är ju ”vassgröuten” och till den hörde ”lyngbersmose å mjaelken”. Detta var kvällsmålet på landet i hela Jämtland på 20- och 30-talet. Och kornmjölstunnbrödet var standard. Som barn sprang man in till ”bakstran” och fick sig ”e lithl kåku”. Seneca levde för drygt tvåtusen år sedan – men han visste att det kan räcka med en enkel kornmjölsmåltid för att fylla det sant mänskliga behovet av njutning. Och genom honom fann barndomsminnet till mig en genväg genom att gå en omväg.

”Min barndom kommer tillbaka med full kraft.”

Foto: hans månsson

Mina förfäder i många hundra år. Nu bor jag utanför Uppsala, i Lagga by. Det är klart att jag ibland har hemlängtan. Landskapet här är så annorlunda. Slätten oändlig och lindar och lönnar jättehöga. Det behövs mycket lite för att ens barndom ska höra av sig. Så blev det för mig en dag denna min nittiofemte sommar. Huset jag bor i är timrat, hundra år gammalt, och har en altan västerut som vetter mot en äng, en syrenhäck och en hög lönn – där satte jag mig för att efter arbetet få lite förströelse. Av ren slump hade jag på biblioteket i Knivsta hittat Senecas brev. Jag lånade boken därför att jag som gymnasist i Östersund 1940 hade läst Seneca – men sedan glömt bort honom. Nu ville jag se hur det var. Seneca var romare och levde på Jesu tid. Han hade en bror vid namn Gallio, han finns omnämnd i Apostlagärningarna. Jag är ganska säker på att Seneca kände till kristendomen som den var på Paulus tid. Seneca var en mycket lärd och förmögen man och blev lärare åt Nero när denne var tolv år. Som kejsare tvingade Nero sin lärare att begå självmord. På 60-talet efter Kristus skrev Seneca 124 brev till sin vän, guvernören på Sicilien. Det var dessa brev jag nu satt och läste. Han säger bland annat att man inte ska

låta sig nedslås av motgångar och inte jubla över framgångar. ”O Öde! Du och jag har ingenting med varandra att göra; jag står icke till ditt förfogande.” Det är verkligen att ta avstånd från världen och från sitt eget jag. Romerska riket var ju ett rike med slavar. Seneca betonar att slavar är människor de också – de kan gott sitta med vid bordet. Och

carl-göran ekerwald författare nrTi & nTdg · 3/2019

B Bildkommentar: Mats Jonsson

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING