Vasa stads invånartidning 02/2020

Vad är lycka? s.5 Offentligt meddelande, delas ut till alla hushåll.

Den fina nya ishallen s.14 Har du hemförråd? s.7 Vasa stads invånartidning 02/2020

Invånartidning 02/2020

12

Ekologiska gärningar i vardagen

motstycke i Finland

16

10

Ledare

3

Vi frågade

4

Lycka hänger på attityden

5

Vad är lycka?

6

Elden - En bra dräng men en dålig husbonde

7

Ställ hemförrådet i ordning

8

Seniorklubben Pärlestunden satte fart på rehabilitering

9

I korthet

10

14

”De saknar

3

20 Briefly in English

H-BYGGNADEN PLANERAS I SAMARBETE MED KLIENTERNA

11

Högklassig social- och hälsovårdsservice för österbottningar

12

Ekologiska gärningar i vardagen

14

Den nya ishallen imponerar

16

Variska genomgår en omvandling

17

Föräldrar och lärare med i planeringen

18

Husprojekt utan sömnlösa nätter

19

Till din tjänst

20

Briefly in English

Chefredaktör: Leena

Forsén / Redaktion: Johanna Jussila, Eevamaria Paasikari, Susanna Saari, Eliina Salmela, Tiina Salonen, Jenni Tuliniemi, Marianna Österlund / Översättningar: Vasa stads översättningsbyrå / Pärmbild: Christoffer Björklund / Layout: Mikael Matikainen, Vasa stads grafiska tjänster / Tryck: Arkmedia oy / Upplaga: 53 500 st. / Papper: UPM Star Silk H 80g (PEFC™ & FSC® -certifikat) / Utgivare och förläggare: Vasa stad, PB 3, 65101 Vasa, www.vasa.fi / Issn (tryckt): 1459-6016 / Issn (nättidningen): 1459-6032 / Respons: feedback.vaasa.fi / Följande invånartidning utkommer i april 2021 fb.com/vaasankaupunki

2

@vaasavasa

@vaasavasa

youtube.com/cityofvaasa

pinterest.com/vaasa

linkedin.com/company/city-of-vaasa

Vi frågade

Coronaepidemin har varit en konkret påminnelse om hur viktigt det är med hemförråd Marianna Österlund

Ledare

Lyckan finns här och nu

Marianna Österlund

Med hemförråd avses ett sådant förråd med förnödenheter att man klarar sig hemma i minst tre dygn vid en störningssituation. Hemförrådet kan bestå av livsmedel och andra produkter som man behöver i vardagen. Vi frågade Vasabor om deras hemförråd och den allmänna säkerheten i deras hem.

1. Har du hemförråd?

2. Vad består det av?

3. Hur har du sett till säkerheten hemma hos dig?

Anna-Liisa Kultavirta Vasa

1 2 3

Ja, jag har ett hemförråd.

Mitt hemförråd består av frysvaror, mat och bär.

När jag lämnar hemmet ser jag till att inga elapparater är påslagna och låser dörrarna.

Riitta Konster Vasa

1

Ja, det har jag. Jag samlade ihop ett hemförråd redan under den värsta coronatiden då det fruktades att livsmedlen tar slut. Jag har redan ätit upp en del men köper nya om det börjar se ut så.

2 3

Jag har kondenserad mjölk och torrprodukter såsom nudlar, grötflingor, tonfisk och makaroner.

Jag har en brandvarnare och en brandfilt samt ett klistermärke bredvid dörren där hemma som påminner mig om att jag inte ska gå ut i trapphuset om det finns rök där. I mobilen har jag 112-appen och dessutom har jag tränat att lämna hemmet i blindo.

André Lassfolk Vasa

1 2 3

Nej, jag har inget hemförråd.

Om jag hade ett hemförråd skulle det bestå av en massa pasta, frysvaror och kött.

Vi har ändamålsenliga brandvarnare hemma hos oss.

CORONAVIRUSET kom och förändrade mycket.

Det kan vi inte göra någonting åt, men det vi kan göra är att välja hur vi förhåller oss till de förändringar som coronaviruset för med sig. Har vi fastnat i allt som vi har varit tvungna att avstå från? Är vi i all oändlighet bedrövade över semesterresan som inte blev av eller över festivalen som ställdes in? Eller fokuserar vi tankarna på de saker som trots allt är bra? Skulle vi till och med kunna tänka att vissa saker blev bättre i och med coronaviruset? Det minskade resandet har gjort gott för vår planet - utsläppen har minskat, luftkvaliteten har blivit bättre och vattnen har blivit renare.

Den nya verkligheten utmanar oss också att hitta på innovationer och nya sätt att agera.

I Vasa stads strategi skrev vi redan förra året in det ambitiösa målet att ha Finlands lyckligaste invånare.

Vi funderade på om det under denna coronatid alls är lämpligt att berätta om detta mål. Vi kom dock fram till att vi nu om någonsin behöver lycka. På grund av coronaviruset kan framtiden kännas osäker och det lönar sig inte att göra planer långt in i framtiden. Det här har lärt åtminstone mig att leva mer här och nu och njuta av enkla saker. Coronaviruset fick oss ut på äventyr till de närliggande skogarna, naturstigarna, havet, de lokala turistmålen och restaurangerna. Hemmet, familjen, vännerna, hobbyerna, naturen och en stad i lämplig storlek ger ingredienserna för lycka varje dag.

Lyckan finns verkligen här och nu, i de små viktiga sakerna i vardagen. Även i denna tidning berättar vi om stadens service, via vilken vi för egen del vill ge Vasaborna lycka. I detta arbete får vi stöd av lyckoprofessor Markku Ojanen för att vi bättre ska förstå vilka saker som gör människor lyckliga och hur vi med stadens service och gärningar kan bidra till ökad lycka och välfärd.

Ta tillvara

BROSCHYREN OM HEMFÖRRÅDET

LEENA FORSÉN kommunikationschef

på sidan 7!

INVÅNARTIDNING 02/2020

3

VÄLBEFINNANDE

Som tjugoåring beslutade jag mig för att göra nånting med mitt liv.

IIRO HÄYRY

Iiro är en trevlig och lugn ledare, ingen slavdrivare.

Det är bra stämning på gymmet och alltid roligt att komma hit, tackar Iiros gruppmedlemmar.

Lycka hänger på attityden Eliina Salmela

4

Christoffer Björklund

Då 30-åriga Iiro Häyry tränar på gymmet skulle en utomstående betraktare inte kunna lista ut vad mannen har gått igenom i sitt liv.

En positiv attityd och hälsosam livsstil sporrar honom framåt i vardagen, som ser annorlunda ut än för många av oss.

L

Vad är lycka?

ivet kan förändras på ett ögonblick. Så gick det för femåriga Iiro Häyry som ivrigt skulle testa sin nya blåa cykel. När den lilla cyklisten med fart körde ut på övergångsstället, hann bilisten inte upptäcka pojken i tid.

— Vid kollisionen fick jag en smäll mot huvudet, och efter det låg jag i koma i tre veckor och satt några år i rullstol.

Under en lång rehabiliteringsperiod lärde jag mig att gå på nytt, säger Häyry.

Olyckan präglade hela barndomen och påverkade även den unga mannens känsliga sinne.

— Som tjugoåring var jag riktigt på botten. Jag var i dåligt skick både fysiskt och psykiskt. Då beslutade jag mig för att göra någonting med mitt liv, minns Häyry.

Häyry fick professionell samtalshjälp, och även den egna familjen var ett stöd under tillfrisknandet. Enligt Häyr y var den viktigaste faktorn dock den egna attityden – utan den skulle inga resultat ha uppstått.

— Jag började med små saker, gå på gym, sova och äta nyttigt. Jag förstod även att svårigheter har en plats i livet, deras uppgift är att få en att växa, funderar Häyry.

Eevamaria Paasikari

DEN FRÅGAN har professor emeritus i psykologi Markku Ojanen fått svara på otaliga gånger under sin karriär.

— Då en person är lycklig behöver hen inte tänka tillbaka på ”den gamla goda tiden” eller tänka att framtiden för med sig något bättre, eftersom hen är nöjd och glad över samt tacksam för det som livet ger just nu, säger Ojanen.

Det är också möjligt att lära sig att uppleva lycka och positivitet och få mer av dessa i sitt liv, trots att man skulle vara van vid ett mer pessimistiskt tankesätt. I synnerhet goda levnadsvanor har en viktig roll.

— När du förändrar dina levnadsvanor behöver du inte byta ut alla på samma gång. Även små förändringar är viktiga, t.ex. att motionera mer eller värna om dieten. Även kulturella erfarenheter kan öka erfarenheterna av lycka i vardagen, räknar Ojanen upp.

Ojanen deltar som rådgivare vid genomförandet av Vasa stads strategi. Han påpekar att även invånarna kan ges en utmaning kring lycka.

— Rådet gör något bra för någon annan kan låta litet, men när man följer och upprepar det kommer lyckan flerfalt. Det kan vara att du ger kollegorna mer beröm på jobbet, ansluter dig till en frivilligorganisation eller sporadiskt går ut med grannens hund, tipsar Ojanen.

Kramar från gamla tanter I och med arbetspraktiken som hör till närvårdarstudierna fick Häyry följa rehabiliteringsarbetet ur ett nytt perspektiv. Även om han avbröt studierna i slutskedet på grund av en skada till följd av olyckan, gav en väl genomförd arbetspraktik honom ett jobb på Seniorcentret i Vasa.

Där leder Häyry gymträningen för seniorer en gång i veckan.

— I mitt arbete får jag sporra seniorerna att övervinna sig själva. Mina träningar innehåller alltid en liten utmaning, dock så att alla kan delta efter egen förmåga, säger Häyry.

Enligt Häyry är arbetet med

?

seniorerna belönande och ger innehåll i vardagen. Julkorten och kramarna från klienterna värmer.

— Att jag får arbeta med något som gör både mig och klienterna glada har en enorm betydelse i mitt liv, säger Häyry glatt.

Upp ur soffan Vid sidan av arbetet går Häyry i vuxengymnasiet och målet är att ta studenten inom den närmaste framtiden. Efter studentexamen drömmer han om att läsa idrottsvetenskap eller studera till fysioterapeut.

På fritiden går Häyry på gymmet, tränar kampsport och

spelar gitarr; på spellistan finns både Metallica och Iron Maiden.

— Att ha mål och utmana sig själv tar en vidare i livet, nu tränar jag inför min första tävling i bodybuilding, avslöjar Häyry. Även om Häyry försöker se det positiva i livet, har han ibland också dåliga dagar.

— Alla gör sig säkert skyldiga till det ibland. Själv bemöter jag en dålig dag sådan som den är, i allmänhet hjälper det redan att stiga upp ur soffan. Enligt mig hänger lycka på attityden, ler Häyry.

Läs mer om lycka: www.varldenslyckligastestad.fi

Markku Ojanen

INVÅNARTIDNING 02/2020

5

BOENDE OCH BYGGANDE

Läs m brands er om äk och te erheten sta dig p palotu rvallisu å u sviikko.fi /sv

Elden – en bra dräng men en dålig husbonde Marianna Österlund

Adobe Stock / Rob Cartorres

I takt med att kvällarna blir mörkare plockas allt flera levande ljus fram. Även om de skapar stämning kan de också vara farliga om brandsäkerheten inte är i ordning. Det går inte alltid att undvika skada. Då är en brandvarnare en billig livförsäkring.

O

m flera block- eller värmeljus ställs för nära varandra kan de orsaka en explosionsartad brand, då alla de små flammorna blossar upp till en stor, till och med flera meter hög låga som snabbt sprider sig och orsakar stor skada i hela lägenheten.

— Nu är det hög tid att se till att brandvarnarna är i skick både i det egna hemmet och hos nära och kära. Det är

6

alltid invånaren som ansvarar för brandvarnaren, påminner Tanja Nyqvist, kommunikationsplanerare vid Österbottens räddningsverk.

Räddningsverket larmas beklagansvärt ofta till bostäder som saknar brandvarnare eller där brandvarnarna inte fungerar. En brandvarnare är en väldigt billig livförsäkring.

— De moderna husen är så täta att man inte nödvändigtvis hör brandvarnaren ens på den egna gården. Lyckligtvis finns det idag också brandvarnare som larmar direkt i invånarens mobiltelefon, säger Nyqvist.

Nationella brandsäkerhetsveckan ordnas 21.11–1.12 Under veckan laddas det upp material kring temat på stadens och räddningsverkets konton på Facebook och Instagram. Då ordnas även det traditionella evenemanget En dag på brandstationen. De brandstationer som deltar i evenemanget anges på Österbottens räddningsverks webbplats pohjanmaanpelastuslaitos.fi/svenska/.

Brandsäkerhetstips från Österbottens räddningsverk

u Kontrollera att brandvarnaren fungerar genom att trycka på knappen en gång i månaden. Glöm inte heller att byta ut batteriet varje år. Se till att det finns en brandvarnare per 60 bostadskvadratmeter i varje våning.

Se även till att brandvarnarna fungerar hos dina nära och kära.

u Ställ block- och värmeljus minst fem

centimeter från varandra och långt från lättantändliga material. Föredra batteridrivna LED-ljus i stället för levande ljus. Lämna aldrig brinnande ljus utan uppsikt, inte ens i rummet intill.

u Töm ur askan från öppna spisar i

metallkärl i stället för i plasthinkar. Även om askan tycks ha svalnat kan den fortfarande pyra.

u Gå igenom utrymningsvägarna i hemmet med familjen.

Klipp och bärga!

HEMFÖRRÅDET i skick!

Medborgarnas och olika samfunds egen beredskap är grunden för kriståligheten i samhället! Varje hushåll ska se till att det i hemmet finns vatten, mat och andra förnödenheter så att de räcker FÖR TRE DYGN.

HEMFÖRRÅD Vatten att dricka och för tvättning

Kärl för uppbevaring av vatten

Mat, t.ex. torrproviant och konserver samt burköppnare

Livsmedel för specialdiet

Ficklampa och reservbatterier

Batteridriven radio och reservbatterier

Hygienartiklar

Mediciner, förstahjälpen- och primärsläckningsutrustning

Ljus, tändstickor och stormkök

Varma täcken eller sovsäckar

Kontanta medel

Husdjurstillbehör

Om du bor i ett hus med öppen spis, vedspis eller vedeldad bastuugn, skaffa tillräckligt med ved som reservvärme

Se till att bensintanken i din bil är så fylld som möjligt

Hemförrådet används dagligen genom iakttagande av “bäst före”-rekommendationerna och ersätts kontinuerligt med nya varor. På så sätt hålls livsmedlen och förnödenheterna användbara.

VID ELAVBROTT

1

Ta FICKLAMPAN från platsen som reserverats för den.

3

Ring nödnumret 112 ENDAST I NÖDSITUATIONER. I andra ärenden hjälper Medborgarinformationen, tfn 0295 000 eller medborgarradgivning.fi.

2

Stäng elspis, cirkelsåg m.m. HUSHÅLLSMASKINER eller -apparater SOM SKAPAR FARLIGA SITUATIONER.

4

Slå på en BATTERIDRIVEN RADIO och lyssna på eventuella ANVISNINGAR FRÅN MYNDIGHETERNA (Yle Radio Vega 101,0 MHz).

MERA INFORMATION: Österbottens räddningsverk www.pohjanmaanpelastuslaitos.fi och Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland www.spek.fi

INVÅNARTIDNING 02/2020

7

VÄLBEFINNANDE I Pärlestunden lämnas klienterna aldrig ensamma, berättar Marjut Töyli, lektor vid Vamia. Bredvid sig har Töyli en av klienterna, Börje Kukkonen, som brukar först cykla en stund i konditionssalen och njuta av annat program därefter.

Pärlestunden är livsluft för mig!

BÖRJE KUKKONEN

Seniorklubben Pärlestunden satte fart på rehabilitering Johanna Jussila

Christoffer Björklund

Börje Kukkonens förmåga att gå var kraftigt nedsatt till följd av sjukdomar och att han inte rörde på sig tillräckligt mycket i sin lägenhet.

Motion i Pärlestunden i Brändö gav honom fart i stegen.

S

eniorklubben Pärlestunden är avgiftsfri men kräver tidsbokning. Klubben har mångsidig verksamhet, allt från föreläsningar till evenemang och temaveckor.

Dessutom får alla klienter komma med önskemål om aktiviteter.

Kukkonen tillbringar en dag i veckan i Pärlestunden.

— Förutom om att cykla tycker jag om temaveckor. Jag har lärt känna olika kulturer, för studerandena som leder klubben kommer från olika länder. De har berättat om sina kulturer och lärt oss danser från sina respektive länder, säger Kukkonen nöjt.

Verksamheten leds av studerande vid Vamia under en lärares ledning — I Pärlestunden umgås studeranden hela tiden med klienterna. Med de klienter som bor på gångavstånd från klubben kan vi komma överens om att en studerande följer med dem till och från verksamheten, säger Marjut Töyli, lektor vid Vamia.

Pärlestunden finns i Brändös Pärla, enheten för effektiverat serviceboende

8

för äldre.

— Klienterna får tillbringa önskad tid i klubben, till exempel en timme om dagen.

Klubben har tidsbokning och klienterna bokar tid antingen per telefon eller på nätet.

Tyvärr är seniorklubben inställd under resten av året på grund av den osäkra situationen med coronaviruset, säger Töyli.

Vamia utvecklar undervisningsverksamheten i seniorklubben med projektfinansieringen TecnoFuture.

”Jag skulle vilja klara mig utan rollator och bara använda en käpp” Med stöd av hemvårdens personal och fysioterapeutbesök klarar sig Kukkonen bra hemma. Uteaktiviteter är emellertid mera utmanande, för Kukkonen har också en synskada.

— En gång i tiden använde jag en vit käpp för synskadade. Det hjälpte, för då kunde även utomstående ta hänsyn till min skada. Därför har jag som mål att få en så bra kondition att jag klarar mig utan rollator med bara den vita käppen. Jag skulle helst inte vilja hamna i rullstol ännu utan gå själv, konstaterar Kukkonen.

— Jag tackade studerandena i Pärlestunden genom att berätta för dem hur vi synskadade borde tas i beaktande. Studerandena har gärna lyssnat på mina historier, säger Kukkonen nöjt.

Pärlestunden:

www.vaasa.fi/sv/parlestunden

I KORTHET

Vasa.fi gick till final i FM i kommunmarknadsföring

Vasa stad blir koldioxidneutral med hjälp av data

Tiina Salonen

DEN UNIKA regionala webbtjänsten vasa.fi valdes med till FM-finalen i kommunmarknadsföring!

Enligt Kommunförbundet utgick de arbeten som valdes ut till finalen från ett omsorgsfullt varumärkesarbete och de hade resulterat i förstärkt livskraft och utveckling. De tre som fick pris avgjordes bland fem finalister den 9 september. Webbtjänsten vasa.fi erhöll ett hedersomnämnande. I tävlingen deltog 49 förslag från olika delar av Finland.

Vasa stad, Vasaregionen/VASEK, Visit Vaasa och UNESCOs naturarvsobjekt Kvarkens skärgård publicerade en ny gemensam webbtjänst hösten 2019. Servicen och evenemangen i regionen är nu lättillgängliga på den gemensamma adressen vasa.fi. Förnyelsen ökade besökarantalen enormt: med 44 procent på hela webbplatsen och med 118 procent i avsnitten om turism. Webbtjänsten är resultat av ett unikt samarbete på riksnivå och av målgruppernas aktiva insatser.

Tiina Salonen

I FINLAND byggs just nu en av de första lösningarna i världen som hjälper städer att bli koldioxidneutrala. Bakom initiativet står Vasa stad tillsammans med Vasa Elektriska, Wärtsilä och TietoEVRY. Försöket går ut på att undersöka åtgärder som stävjar klimatförändringen i en pilotmiljö som utgörs av Vasa stad.

Städerna har ett gemensamt problem: koldioxidutsläppen bör minskas mycket och snabbt. Informationen som behövs för beslutsfattande ligger spridd i olika aktörers system. Vasa inleder ett banbrytande försök att samla in fenomen, aktivitet och data kring stadens tre största utsläppskällor – trafik, uppvärmning och elförbrukning.

På så sätt kan olika aktörer granska hur olika åtgärder påverkar utsläppsnivåerna.

Med hjälp av det nya verktyget går det att illustrera vad det är som ger upphov till utsläpp i Vasa och hur samt simulera och bevisa effekter av enskilda åtgärder. Hur skulle det påverka utsläppen om exempelvis inomhustemperaturen i skolorna sänktes med en grad?

Kollektivtrafiken i Vasa och Korsholm får ett gemensamt varumärke med statsunderstöd

Boka mottagningstid till en skötare på nätet Johanna Jussila

Tiina Salonen • Eevamaria Paasikari

PÅ NÄTET kan du boka en mottagningstid till en skötare, när du behöver tid till medicininjektion eller vaccinering, öronsköljning eller stygnborttagning. I ickebrådskande ärenden kan du också boka telefontid till en skötare. Tidsbokning för vuxna kan man göra utan elektroniskt avtal.

Om du är över 18 år, kan du göra ett elektroniskt avtal och även få tillgång till textmeddelandeservice. Boka tid eller fyll i avtalet på adressen: www.vaasa.fi/sv/ halsostationsservice

Mikael Matikainen

VASA STAD har erhållit statsunderstöd för mobilitetsstyrning för 2020 av Transport- och kommunikationsverket Traficom. Understöd söktes för skapande av ett varumärke, kommunikation och marknadsföring beträffande kollektivtrafiken. Vasa och Korsholm har bundit sig till ett gemensamt område för kollektivtrafiken som inleder sin verksamhet inom två år. För invånarna syns förändringen, utöver i form av ett eget varumärke, även i form av ett helt nytt linjenät.

Målet med förnyelsen är att öka användningen av kollektivtrafiken inom alla användargrupper. Den kommunikativa framtoningen kommer att vara baserad på Vasas och Vasaregionens framtoning och varumärket med sina kommunikativa spetsar att föra fram grundtankarna i fråga om hållbara färdsätt i Vasa.

Arbetsgruppen består av representanter för Vasa stad, Korsholms kommun och det av VASEK förvaltade projektet MoveIT.

LÄS FLER nyheter på adressen www.vasa.fi

INVÅNARTIDNING 02/2020

9

VÄLBEFINNANDE

H-byggnaden blir färdig 2022 och planeras i samarbete med klienterna Johanna Jussila

Bildbanken för alliansen Bothnia High 5

Johanna Jussila

Christoffer Björklund

10

Skötar- och läkarmottagningarna på hälsostationerna i Gerby, Kyrkoesplanaden, Korsnäståget och Dammbrunnen flyttas till den nya H-byggnaden vid Vasa centralsjukhus hösten 2022.

Lillkyro hälsostation är fortsatt verksam i Lillkyro.

Ä

ven polikliniken för könssjukdomar, undervisningshälsocentralen i Vasa samt en del av den psykiska hälsovården och missbrukarvården flyttar till H-byggnaden. Huruvida även andra tjänster flyttas till den nya byggnaden fastställs efter att välfärdssamkommunen har bildats. Cirka 150 personer inom Vasa stads socialoch hälsovårdssektor flyttar till den nya H-byggnaden.

H-byggnaden förenar landskapets primärvårds-, specialsjukvårds- och socialvårdstjänster och privata tjänster såsom apotek, café och restaurang.

Lokalerna planeras klientinriktat och teknologin utnyttjas på olika sätt Målet är att erbjuda klienterna och personalen den bästa kvaliteten i Finland. Även klientråd, patientföreningar och arbetsgrupper med personalrepresentanter deltar i planeringen. I planeringsarbetet beaktas dessutom tillgänglighet.

När H-byggnaden blir färdig är den en smart sjukhusbyggnad med moderna och högklassiga lokaler och beredskap att utnyttja modern teknologi även i framtiden. Med hjälp av digitalisering och distanskontakter tillhandahålls tjänsterna nära klienten, oavsett bostadsort. Även olika applikationer testas.

Varifrån namnet H-byggnaden?

Idén bakom den nya byggnadens namn är att Vasa centralsjukhus samtliga byggnader har en bokstavsbeteckning.

Bokstaven H står också för hälsa.

Alliansen Bothnia High 5 för H-byggnaden består av Vasa sjukvårdsdistrikt, YIT, Granlund Österbotten, Ramboll Finland, Raami Arkkitehdit och Arkkitehdit Kontukoski.

Läs mer om projektet: www.bothniahigh5.fi

H-byggnaden

u 326 000 klientbesök om året u 37 000 kvadratmeter u 10 våningar u Öppenvårdens tjänster på minst tre våningar u Bäddavdelningar på fem våningar

Högklassig social- och hälsovårdsservice för österbottningar Johanna Jussila

SAMKOMMUNEN FÖR ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE är ett övergångsskede inför den nationella vårdreformen. Framtiden får visa hur reformerna kommer att framskrida. I alla fall träder reformen i kraft 1.1.2022, antingen på riksnivå eller på landskapsnivå.

Vasa sjukvårdsdistrikts medlemskommuner, med undantag för Malax och Korsnäs, har överfört ansvaret för att ordna och producera lagstadgade socialoch hälsovårdstjänster helt till samkommunen för Österbottens välfärdsområde.

— Alla kommuner delar ett gemensamt mål: vi vill säkerställa en fungerande social- och hälsovårdsservice av jämn kvalitet åt våra invånare såväl inom primärvården som inom specialsjukvården. Som samkommun har vi bredare axlar, det vill säga flera anställda som tar hand om invånarna. Vi hjälper varandra, sammanfattar Jukka Kentala, sektordirektör för social- och hälsosektorn i Vasa stad.

I beredningen har bland annat kommande förändringar i förvaltningsstadgan beaktats. Dessutom har man kartlagt fastigheter och hur de förvaltas. Därutöver har exempelvis stödservicen kring social- och hälsosektorn utretts. Ett av de pågående projekten gäller gemensamma klient- och patientdatasystem. Beredningen och planeringen av verkställandet slutförs under 2021.

Österbottens räddningsverk med i den nationella reformen En praktisk skillnad mellan samkommunen för Österbottens välfärdsområde och den nationella vårdreformen är att man i den nationella reformen även ansluter Österbottens räddningsverk till samkommunen för Österbottens välfärdsområde. I övrigt uppfyller samkommunen de förutsättningar som regeringen satt upp för landskapen.

En egen samkommun för välfärdsområdet byggs upp på frivillig basis — Det har varit både nyttigt och utmanande att planera en egen samkommun för Österbottens välfärdsområde. Nyttigt i det avseendet att vi frivilligt och fritt har kunnat samarbeta med kommunerna i beredningsfasen. Utmanande har varit att övertyga de medverkande kommunerna om att reformen är oundviklig med tanke på framtiden, funderar Kentala.

Små kommuner har på goda grunder fruktat för att antalet lokala tjänster minskar, vilket skulle drabba i synnerhet den äldre befolkningen.

— Alla kommuner tar nog hand om sina äldre invånare. Det är viktigt att de äldre fortsatt får leva i bekanta kretsar i sina hemkommuner, försäkrar Kentala.

Många kommunanställda får en ny arbetsgivare I många kommuner är kommunen eller staden den största arbetsgivaren. Enligt Kentalas uppskattning överförs över hälften av kommunernas nuvarande personal till en ny arbetsgivare, antingen till samkommunen för Österbottens välfärdsområde eller till landskapet Österbotten.

Dessutom överförs cirka 60 procent av kommunernas budgetar till den nya organisationen i samband med förändringen gällande ansvaret för att ordna och producera social- och primärvårdens tjänster.

Följ med beredningen:

www.vaasankeskussairaala.fi/sv/valfardsomrade

INVÅNARTIDNING 02/2020

11

BOENDE OCH BYGGANDE

Ekologiska gärningar i vardagen

04.

Marianna Österlund

Det talas mycket om ekologiska val och en livsstil som sparar på miljön, men att genomföra det i vardagen kan kännas jobbigt. Vi samlade tio enkla ekologiska gärningar som kan göra din vardag lite grönare.

01.

Namnet på den nya färjan avgjordes genom en namntävling. Det kom in nästan 2 500 namnförslag.

Utnyttja möjligheterna att motionera i närområdena

Vasa stad upprätthåller året runt skidspår och friluftsleder samt brasplatser. En regnig dag kan du delta i motionspass för allmänheten exempelvis i Botniahallen eller i den förnyade ishallen. Då du utnyttjar motionsmöjligheterna i närområdena sparar du även på naturen utöver bränsle. Kom dock ihåg att hålla naturområdena snygga även på vintern!

Utnyttja biblioteket och bokbytarställen

Det är gratis och ekologiskt att låna på biblioteket. Om du ändå vill äga en bok i stället för att låna den, utnyttja bokbytarhyllorna på stadens bibliotek eller starta ett bokbytarställe t.ex. i ditt husbolag. Kom ihåg att bara ta med böcker i gott skick.

02.

Tänk om du skulle cykla i vinter?

Att cykla är enkelt och ibland det snabbaste sättet att ta sig fram korta sträckor, t.ex. till och från arbetet. När vintern kommer ställer många in cykeln i förrådet, men på vasa.fi finns en cykelkarta och tips för cykling på vintern. u www.vaasa.fi/sv/cykling

03.

Sortera rätt

Det blir enklare att sortera avfall i framtiden, eftersom det blir obligatoriskt att återvinna plast i husbolagen.

Skölj ditt plastskräp och lägg det redan hemma på en separat insamlingsplats. Även bioavfallskärl blir obligatoriska i egnahemshus, ett alternativ är naturligtvis kompostering. Bioavfallspåsar kan du hämta t.ex. vid Medborgarinfo.

12

05.

Minska matsvinnet

Gör en inköpslista, det minskar impulsköpen. Eller ta i bruk en matsvinnsapp. I Vasa finns t.ex. ResQ Club, via vilken du kan köpa hem restaurangmat. Du kan även beställa mat på webben.

Exempelvis på fiksuruoka.fi kan du till nedsatt pris köpa mat eller hygienprodukter som annars skulle slängas bort.

09.

Minska på plasten

Du kan ersätta plastfolie med exempelvis bivaxpapper eller silikonskydd som du kan använda på nytt. När du åker och handlar lönar det sig att ta med egna tygpåsar eller använda papperspåsar. Vid medborgarinfon kan du köpa hållbara Vasa-fruktpåsar. Kom ihåg att alltid väga lösviktsvarorna! Av en papperspåse viker du enkelt till och med två bioavfallspåsar. Anvisningar finns på webben.

06.

Utnyttja sociala medier

I Vasaregionen finns många Facebook-grupper, loppisar och bortskänkesgrupper, där du exempelvis kan skaffa möbler eller hobbyutrustning. På Instagram lönar det sig att följa hashtaggarna #nowaste och #ecofriendly. Via dem får du enkelt inspiration i vardagen.

07.

Ta utrustning i gemensamt bruk med grannen

Har du ett äppelträd vars skörd överskrider dina egna behov eller en slagborrmaskin som du skulle vara beredd att låna ut till din granne? Skapa ett forum för ditt husbolag eller grannskap, där ni kan meddela endera om ni behöver hjälp eller vill hjälpa. Social gemenskap är ett utmärkt sätt att träffa människor, minska onödiga inköp och öka lyckan i vardagen.

08.

Hämta take away-mat med eget kärl

När du hämtar lunch, bakverk eller kaffe för att ta med det hem, testa att ta med ett eget förvaringskärl eller en egen kaffekopp (en hållbar mugg/termosmugg). Miljömedvetna restauranger och caféer kan om du frågar ge take away-portioner i dina egna kärl. Det här är ett enkelt sätt att minska på onödigt avfall.

10.

Slå in presenter i återvinningsmaterial

Många presentpapper innehåller plast, och då kan du inte lägga dem i pappersinsamlingen. Presenten blir mer personlig då du slår in den i en tidning eller brunt förpackningspapper. Som dekoration passar t.ex. juteband och ett lönnlöv. På brunt papper kan du också måla dekorationer eller skriva en personlig hälsning med vit målarfärg för att glädja mottagaren.

INVÅNARTIDNING 02/2020

13

VASA I UTVECKLING

Den nya ishallen D imponerar

e första projektplanerna gjordes redan 2011, och byggnadsentreprenaden inleddes i början av 2019. Planerna har ändrats mycket under resans gång, men nu är man äntligen på slutrakan.

Vasaregionens Arenor Samkommun var huvudbyggherre.

Vasa Sport ansvarade för färdigställandet av restauranglokalen på cirka tusen kvadratmeter.

Nästan allt är nytt

Marianna Österlund

Mikael Matikainen

Projektet med att renovera och bygga ut Vasa Elektriska Arena blev klart i oktober. Den nya ishallen är extra fin med finländska mått mätt, och utöver en hektisk FM-ligasäsong väntar även många andra issports- och fritidsevenemang.

14

Den drivande kraften bakom renoveringen var den åldrande hallbyggnaden, i synnerhet dess takkonstruktioner. Ishallens fastighetsteknik skulle ha fyllt 22 år nästa vår, så förnyelsen var mer än välkommen. Enligt Tommi Pullola, hallchef för Vasaregionens Arenor, har användningen av utrymmet i båghallar från 70-talet även i övrigt medfört utmaningar.

— Taket i båghallarna är högst i mitten, dvs. där det inte alls finns människor. Publiken har minst utrymme av alla, och det ville man ändra på. Det är svårt att känna igen hallen som samma byggnad, säger Pullola.

Man ansåg alltså att det var bäst att förnya hela hallen på samma gång; förutom supporterläktaren på ena kortsidan är nästan allt nytt. Utöver takkonstruktionerna har åtminstone läktarna, fastighetstekniken och alla

publikutrymmen förnyats. Kvar är bara lite ytarbete, och hallen blir enligt planerna helt färdig före slutet av året. Hallen har använts nästan hela tiden trots renoveringen.

Antalet läktarplatser ökade med tusen i och med renoveringen, och de nya platserna har dessutom bra läge. Det totala antalet platser i hallen är numera cirka 5000 vid issportsevenemang.

Bättre service och mer utrymme I hallen finns totalt fyra rinkar: en tävlingsrink och tre träningsrinkar. Den har därtill ett gym, en gymnastiksal och långa korridorer som kan användas vid uppvärmning eller kompletterande träning under idrottsevenemang.

Andra våningen gjordes om till en publikvåning, där det finns fler försäljningsställen och toaletter än tidigare. Serviceställena förbättrades avsevärt. Tredje våningen är en VIP-våning som planerats och genomförts av Vasa Sport. Den har t.ex. en restaurang.

Ishallen kommer att vara den mest följda hallen i FM-ligan denna höst, vilket ger Vasa synlighet och besökare från olika håll i Finland. Juniorturneringar och andra issportsevenemang är också välkomna, förhållandena för att arrangera dem är utmärkta.

— I bästa fall kan tre ishockeymatcher spelas samtidigt hos oss och en rink kan användas t.ex. för konståkning, säger Pullola entusiastiskt.

Efterfrågan på evenemang som inte berör issport ökar även. Exempelvis vid

konserter ökar antalet åskådarplatser i den nya ishallen till 7000.

Ett exempel för andra Hallen väcker intresse även som byggprojekt, eftersom den var ett pilotobjekt för hur en hall med bågar får en stålfackverkskonstruktion. Pullola säger att hallen redan har haft besök från två ligaorter. Det är sannolikt att ishallen i Vasa blir ett exempel för andra motsvarande båghallar i Finland.

— Jag hoppas att hobbyutövarna uppskattar de förhållanden som vi skapat här. De saknar motstycke i Finland. Vi måste dock värna om dessa förhållanden, så vi hoppas att alla förbinder sig även till det, konstaterar Pullola.

Byggprojektet krävde ett bra och tätt samarbete mellan projektledarna och huvudentreprenören. Utmaningar under entreprenaden var att byggandet enligt tidtabellen skulle ske mellan två säsonger, men det lyckades man med. Nu får vi alla njuta av den nya inramningen och issport i dess olika former.

— Det har varit häftigt att vara med i ett sådant här projekt för byggherrens del. De senaste fem åren har varit intensiva, men vi klarade av dem bra, tackar Pullola.

Tommi Pullola

Vasa Elektriska Arena

u Blev färdig 1971. u Byggdes ut 1999 ja 2020. u Publikkapacitet på ishockeymatcher cirka 5 000. u 3 500 sittplatser och 1 500 ståplatser. u Publikkapacitet på konserter cirka 7 000. u Vasa stad äger 84 % och Korsholm 16 %. u Tre träningsrinkar och en tävlingsrink under samma tak.

De saknar motstycke i Finland TOMMI PULLOLA

INVÅNARTIDNING 02/2020

15

UNDERVISNING OCH UTBILDNING

Variska genomgår en omvandling Susanna Saari

UKI Arkkitehdit Oy

Skolan Variskan koulu byggs ut när lågstadieeleverna i området får nya lokaler i anslutning till högstadieskolan år 2022. Samtidigt slås skolorna samman till enhetsskolan Variskan yhtenäiskoulu.

På skolans temagårdar betonas det naturliga. På bilden nybyggnaden som ska användas av lågstadieskolan.

16

B

yggarbetena inleds i januari 2021 med en renovering av den gamla skolbyggnaden. Det befintliga köket och den befintliga matsalen byggs ut och akustiken i utrymmena förbättras.

Nybyggnaden byggs ihop med den nuvarande byggnaden på dess södra sida. Det utlovas totalt 3 400 nya kvadratmeter.

— Nybyggnaden kommer att inrymma 12 klassrum och en allaktivitetssal.

Dessutom får skolan en andra gymnastiksal i de nya lokalerna, vilket säkert också gläder kvällsanvändarna, säger byggchefen Kukka Potka.

Under byggtiden är man tvungen att göra några tillfälliga arrangemang i den nuvarande högstadieskolan. Det dagliga skolarbetet störs emellertid så lite som möjligt.

Nybyggnaden har inretts med dämpad färgrikedom och brutna färger.

Föräldrar och lärare med i planeringen Susanna Saari

Temagårdar och äventyrsbana

Trygg skolgång i en enhetsskola

Den nya skolans gård delas in i temagårdar med betoning på det naturliga.

— Det vackra gamla trädbeståndet bevaras så långt det går. Den befintliga kullen tas till vara som en funktionell äventyrsbana. Även kvällsanvändningen beaktas, för skolans gård tjänar också som rekreationsområde, beskriver arkitekten Nina Hokka från Uki arkkitehdit Oy, som ansvarar för planeringen.

Nybyggnaden har planerats utifrån byggnaden för högstadieskolan från 1990. Den nya byggnaden bildar ett fungerande par med den gamla och helheten är harmonisk och balanserad.

— Båda byggnaderna har avfasade hörn, triangelgavlar, beklädnad med rött tegel, horisontella fönsterrader och lodräta ribbverk av trä på fasaden, säger Hokka.

Den nya Variskan koulu möjliggör öppna inlärningsmiljöer och där finns även ett eget klassrum för varje grupp. Helheten av undervisningsrum går att variera på alla möjliga sätt.

— Vi ville ha flexibla lokaler som möjliggör olika undervisningsmetoder och fungerar dessutom tiotals år framöver, beskriver Päivi Kaarniemi, rektor för Variskan koulu.

I en enhetsskola studerar låg- och högstadieklasserna i en och samma skolbyggnad. De övriga enhetsskolorna i Vasa är Onkilahden koulu och Savilahden koulu. När den nya skolan blir färdig har den cirka 700 elever, 500 på högstadiet och 200 på lågstadiet.

— Det finns mycket olika färdigheter i en stor gemenskap som dessutom gagnar alla, såväl i skolvardagen som vid fester. Vi har en viktig uppgift med att säkerställa en trygg skolgång på nio år för eleverna i en för dem bekant fysisk omgivning där de äldre eleverna tar hand om de yngre, säger Kaarniemi.

De totala kostnaderna för projektet uppgår till 9,7 miljoner euro. Med den summan byggs nybyggnaden och görs ändringar i de nuvarande lokalerna. Ansvarig för byggandet är Lujatalo Oy. Lågstadieskolan Vanhan Vaasan alakoulu i Gamla Vasa revs 2019 på grund av långvariga problem med inomhusluften. För närvarande går eleverna i Vanhan Vaasan alakoulu skola i tillfälliga lokaler i den före detta Palosaaren koulu i Brändö.

FÖRÄLDRARNA till skoleleverna i Gamla Vasa samt skolans lärare har haft möjlighet att påverka planeringen av den nya enhetsskolan Variskan yhtenäiskoulu. Önskemål och förslag har samlats in med hjälp av en webbenkät och under ett infomöte. Dessutom är föräldraföreningen representerad i arbetsgruppen för projektplanering. År 2019 genomfördes en öppen webbenkät om planeringen av den nya skolan bland såväl föräldrarna som de övriga invånarna i området. I svaren önskade föräldrarna att man vid planeringen av den nya enhetsskolan i synnerhet beaktar säkerheten och trivseln samt uteområdena och trafiken.

— Trafikarrangemangen har övervägts väldigt noggrant. Det kommer att byggas två områden för eskorterande trafik, ett på skolans tomt och ett annat vid Gamla Vasagatan. För mopeder byggs en särskild parkeringsplats skild från den övriga elevtrafiken. Underhållskörningar och matleveranser sker separat från elevernas rutter, säger byggchefen Kukka Potka.

I enkätsvaren önskades framför allt att det finns separata gårdsplaner för låg- respektive högstadieskolan och att i synnerhet lågstadieskolans rastområde är naturnära och rymligt.

— Gårdsplanen för de yngsta eleverna gärdas inte in från den övriga gården men aktiviteterna på gården grupperas så att det finns aktiviteter för eleverna i olika åldrar på olika håll på gården och på olika sidor av den nya byggnaden, säger Potka.

Rummen kan öppnas till en så kallad cellhall mellan klassrummen.

INVÅNARTIDNING 02/2020

17

UNDERVISNING OCH UTBILDNING

Husprojekt utan sömnlösa nätter Inför sommaren var det slut på livet bland papplådor för familjen Virolainen. Då blev det nya hemmet för Tiia och Petri och deras döttrar Matilda och Helmiina färdigt i bostadsområdet i Forskärr. Det ståtliga rappade trähuset har byggts av byggstuderande vid Vamia.

Eliina Salmela

18

Christoffer Björklund

F

örsta natten i det nya hemmet vid skogsbrynet gick lugnt. Till och med familjens ragdollkatter Lumi och Toma kände sig hemma med detsamma och vandrade inte runt så som de brukade i höghuslägenheten som var familjens tillfälliga hem i ett år.

— Det bästa i det nya hemmet är den vanliga vardagen. Det är skönt att få dricka morgonkaffe och lyssna på fågelkvitter på en egen gård. Ett eget grilltak, ett bubbelbadkar utomhus och en

takterrass ger dessutom lite lyx i tillvaron, beskriver Tiia med ett leende.

I Forskärr har familjen inte längre längtat till sommarstugan som de sålde innan de köpte det nya huset. Familjen trivs bra hemma och hittar nu samma lugn och ro i sitt väl planerade hus av hög kvalitet som de gjorde på sommarstugan.

— När vi bestämde oss för att köpa huset var vi lite nervösa inför hurdant hus oerfarna studerande får till stånd. Vi blev dock övertygade om att en lärare övervakar byggprocessen och -kvaliteten hela tiden tillsammans med andra proffs inom branschen. Därefter stressade vi knappast över husprojektet, säger Petri.

Med lång erfarenhet Undervisningen inom byggbranschen vid Vamia, som ger yrkesutbildning i Vasa, sker till stor del på plats på husbyggnadsplatser. Även inom vuxenutbildningen ges undervisning mestadels på kundernas byggplatser där projekten är mindre, såsom terrassarbeten och lätta renoveringar inomhus.

— Riktigt arbete i en genuin miljö är motiverande för de studerande och tränar dem inför arbetslivet på det bästa möjliga sättet, konstaterar läraren och ansvariga mästaren Tero Kontiainen.

Undervisningen på plats på byggplatser inleddes i Vasa vid mitten av 90-talet då det uppfördes fem parhus i Melmo. Därefter flyttade man över till Skogsberget, där ett flertal parhus byggdes.

— I Forskärr har vi hittills byggt tre nyckelfärdiga egnahemshus för nöjda invånare. Det finns fortfarande flera lediga tomter i grannskapet till familjen Virolainen. Husen uppförs i området som studentarbete, tipsar utbildningschefen Seppo Uusitalo.

Inga skräckhistorier I byggnadsskedet skulle man räkna med tiden som gick åt till inlärning och undervisning.

Familjen Virolainen kunde därmed också förbereda sig för ett lite längre byggprojekt än vanligt.

När beslutet om ett nytt hem fattades stod husets ytterväggar redan färdiga.

— Eftersom vi fattade köpbeslutet cirka ett år innan huset blev färdigt hade vi möjlighet att planera inomhusutrymmena och påverka bland annat utformningen av köket och inredningsmaterialen, säger Tiia.

Skräckhistorier om misslyckade husprojekt och vilt överskridna budgetar, som man kan läsa på nätet, blev inte verklighet för familjen Virolainen. Bygget framskred också enligt tidsschemat tills undantagsvåren på grund av coronapandemin tvingade de studerande och lärarna till distansjobb.

— Då var vi en stund nästan förtvivlade över om vi någonsin kan flytta in. Till all lycka kunde specialyrkesmannen, som bistod byggundervisningen vid Vamia, och lärarna inom el- och VVS-branschen med sina smågrupper lägga sista handen vid huset i tid, säger Petri nöjt.

Huset på drygt 140 kvadratmeter uppfördes som studentprojekt och är det första egnahemshuset för familjen Virolainen. Dessutom tycker hela familjen om att bo i Forskärr.

— Just nu känns det som att vi kan leva resten av livet i det här hemmet, säger Tiia nöjt.

Fråga om by bildnin ggutgen: Studie handle dare Heli Ka ntola, 040 8 34 251 8

Till din tjänst Eliina Salmela

Eliina Salmela

VEM ÄR DU OCH VILKA ÄR DINA ARBETSUPPGIFTER? Jag är kommunteknikdirektör Jukka Talvi. Jag leder kommunteknikens resultatområde som är en del av tekniska sektorn. Kommuntekniken svarar med sju serviceenheter bland annat för trafikens, grönområdenas och utomhusidrottsplatsernas infrastruktur samt producerar service med anknytning till dessa.

HUR SKULLE DINA KOLLEGER BESKRIVA DIG? Jag tror att de tycker att jag är ganska snabb i mina vändningar. Jag började i uppgiften i våras och har satt fart på många saker på en kort tid.

VILKA ÄR HÖJDPUNKTERNA I DITT ARBETE? När vi lyckas åstadkomma något nytt och imponerande för det gemensamma bästa.

VAR HITTAR MAN DIG SANNOLIKT PÅ FRITIDEN? I en lekpark med mina två små barn.

Från vänster Seppo Uusitalo och Tero Kontiainen samt familjen Virolainen: Tiia, Matilda, Helmiina och Petri

VART SKULLE DU TA EN BESÖKARE I VASA OCH VARFÖR? Till den nya Fiskstranden och på det fina strandstråket, de är värda att visas upp. Det finns förstås otaliga fina platser i Vasa och jag tror att besökare trivs här även längre tider.

INVÅNARTIDNING 02/2020

19

BRIEFLY IN ENGLISH Ostrobothnian Rescue Department included in national reform

The practical dif ference between the Ostrobothnian Consor tium of Municipalities for Regional Welfare and the national social welfare and healthcare reform (SOTE) is that in the national reform, the Ostrobothnian Rescue Department (Pohjanmaan pelastuslaitos) will also be affiliated with the Ostrobothnian Consortium of Municipalities for Regional Welfare. Otherwise, the consortium of municipalities meets the requirements set out by the government for provincial areas.

Hospital H-building complex, scheduled for completion in 2022, will combine specialist medical care and primary healthcare

Original: Johanna Jussila • Translation: Paul Wilkinson

Bothnia High 5

High-quality social welfare and healthcare services for Ostrobothnian residents

T

he Ostrobothnian Consortium of Municipalities for Regional Welfare (Pohjanmaan hyvinvointialueen kuntayhtymä) is an intermediate stage in preparing for the national SOTE reform.

How the reform progresses will be seen in the future. In any case, the reform, provincial or national, will come into effect on 1 January 2022.

The member municipalities belonging to Vaasa Hospital District, apart from Maalahti (Malax) and Korsnäs, have transferred the entire responsibility for organising and producing statutory social and primary healthcare services to the Ostrobothnian Consortium of Municipalities for Regional Welfare.

All municipalities have the same goal

— We all have the same goal, which is to ensure equal and efficient social welfare and healthcare services for our residents in both primary healthcare and specialist care. As a consortium of municipalities, we have broader shoulders. In other words, there are more staff to take care of residents. We help each other, sums up Jukka Kentala, Director of the Social and Healthcare Sector at the City of Vaasa.

Activities currently being conducted during the preparation stage include the consideration of changes in administration rules, real estate surveys and studies on support services related to social welfare and healthcare. The preparation and implementation planning will be completed during 2021.

In 2022, the practices of doctors and nurses at health stations located at Gerby, Kirkkopuistikko, Ristinummi and Tammikaivo will be moved into the new H-building complex at Vaasa Central Hospital. Vähäkyrö Health Centre will continue to operate in Vähäkyrö.

The Venereal Diseases Outpatient Clinic, the Vaasa Teaching Health Centre and several mental health and substance abuse services will also be transferred to the H-building. The possible transfer of other functions to the H-building will be strengthened due to the establishment of the Ostrobothnian Consortium of Municipalities for Regional Welfare. About 150 people will move to the new H-building from social welfare and healthcare services belonging to the city of Vaasa.

The H-building will combine specialist healthcare, basic healthcare, and social welfare services for the province as well as provide a location for private services, such as a pharmacy, café, and restaurant.

The H-building is an intelligent hospital complex with the capacity to utilise future technology. Digitalisation and remote connections bring services close to all customers, regardless of their place of residence.

Variska is being transformed

V

ariska school will expand when new facilities are completed for primary school children living in the area in 2022. At the same time, the schools will merge into a single school at Variska. Building work will begin in January 2021 with the renovation of the old school building. The new wing will be attached to the southside of the existing building. The new school area will be 3 400 square metres in total.

— The new wing has 12 classrooms and a multifunctional space. In addition, a second sports hall will be built for the school, which will also be a joy for the evening users of the halls, says building manager Kukka Potka.

Some exceptional arrangements will have to be made on the premises of the current secondary school during the building work, but the inconveniences affecting schoolwork will be kept to a minimum.

A safe learning pathway in an integrated school

In an integrated school, primary and secondary school classes study in the same school building. Upon completion, the new school will have about 700 pupils: 500 secondary school pupils and 200 primary school pupils.

— There are a lot of different skills in a large community that everyone can benefit from in everyday school life as well as in celebrations. We have an important task to ensure a safe nine-year learning pathway for pupils in a familiar physical environment, where the bigger ones take care of the smaller ones, says Variska headteacher Päivi Kaarniemi.

The total cost of the project is 9.7 million euros. This amount will be used to build the new wing and make changes to the existing facilities.

Lujatalo Oy is responsible for the building work.

New ice rink sparkles

T

he renovation and expansion project of Vaasa Sähkö Areena was completed in October. The new ice rink is particularly impressive on a Finnish scale. Not only is a busy Finnish SM-league season expected, but a bustle in the field of other ice sports and leisure events is anticipated as well.

Almost everything renewed

The driving force behind the renovation was the age of the hall. The technology used when the ice rink was built will be 22 years old next spring, so the renovation was more than welcome. It was decided that the best solution was to renovate the entire hall at the same time; with the exception of the supporters’ terrace. In addition to the roof structures, the seating areas, building systems and all public spaces have been renovated. There is only a small amount of surface work left, and the hall will be finally completed by the end of the year. Despite the renovation, the hall has been in use almost all the time.

The number of seats in the arena has increased by a thousand with the renovation, making the total number of seats at around 5,000 during ice sports events.

Mikael Matikainen

Happiness is all about attitude

A total of four ice rinks are found in the arena complex: one competition rink and three training rinks. In addition, there is a gym, sports hall and long corridors that can be used for warming-up before sporting events or side training.

W

An example for others

The arena is also of interest as a building project since the hall was a pilot project for converting an arched hall into a steel truss structure. Tommi Pullola, the hall manager of Vaasa Region Arenas, says that the arena has already been visited by representatives from two league locations. It is probable that the Vaasa ice rink will serve as an example for other similar arched halls in Finland.

— I hope all the hall users appreciate what we have made here. Nothing like this can be found elsewhere in Finland. This place needs to be cared for, so we hope that everyone will look after it. It has been great to be involved in such a project on behalf of the developer, says Pullola.

u vaasanseudunareenat.fi/en/ vaasan-sahko-arena/

Christoffer Björklund

hen thirty-year-old Iiro Häyry trains at the gym, an observer would never guess what the man has experienced in life. Life can change in the blink of an eye. This was the case for five-year-old Iiro Häyry, who was excited to test his new bicycle. When the little cyclist was cornering at speed onto a pedestrian crossing, a motorist did not manage to notice him in time.

— My head was hit in the collision, after which I was in a coma for three weeks and in a wheelchair for a few years. During a long period of rehabilitation, I learnt to walk again. In my twenties, I was in poor shape both physically and mentally.

That’s when I decided to do something about my life, Häyry recalls.

— I started off doing little things, like going to the gym, sleeping and eating healthily. I also realised that difficulties are a part of life, and they can actually help you to become stronger, Häyry ponders.

Häyry received counselling from professionals, as well as from his own family who also supported his recovery. According to Häyry, the most important factor was his own attitude.

Get off the sofa

Although Häyry’s studies as a practical nurse were interrupted in the final stages due to an injury following the accident, he has done a great job at the Vaasa Senior Centre. There, Häyry organises gym training for seniors once a week.

— In my work, I encourage seniors to break through their barriers. I always bring a little challenge to my workouts, but in a way that everyone can participate according to their own abilities, Häyry says.

In addition to the work, Häyry attends an upper secondary school for adults, where his goal is to place a white graduation cap on his head in the near future. After graduating from high school, his dream is to learn more about sports science or to study to be a physiotherapist.

While Häyry tries to see the positive aspects of life, sometimes there are bad days too.

— Everyone is guilty of having them sometimes. On a bad day, it usually helps to simply get off the sofa. I think happiness depends on attitude, Häyry smiles.