Vasa stads invånartidning 01 / 2019

I Vasklot blåser förändringens VINDAR s. 4 PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2019 s. 18

Offentligt meddelande, delas ut till alla hushåll.

NY CIRKULATIONSPLATS vid Handelsesplanaden s. 6

Vasa stads invånartidning 01/2019

Invånartidning 01/2019

4

I Vasklot blåser förändringens vindar

14

”

Vi ville att just studerande planerar bron

8

10

3

Ledare

3

Vi frågade

4

I VASKLOT BLÅSER FÖRÄNDRINGENS VINDAR

6

Ny cirkulationsplats vid Handelsesplanaden

7

Till din tjänst

8

Campusområdena förenas i framtiden av en vacker bro

10

Studier och idrott i samma paket

12

Byggnadsforskarens arbete är mångsidigt och rörligt

14

Brandgatornas nya framtoning

16

Briefly in English

17

I korthet

18

Planläggningsöversikt

+

Plock bland evenemang (i finska delen av tidningen)

Chefredaktör: LEENA FORSÉN / Redaktionschef: JENNI TULINIEMI / Redaktionssekreterare: JOHANNA JUSSILA / Redaktörer: RAISA HUTTUNEN, SUSANNA SAARI, ULLA KALLIOKOSKI, PÄIVI KORKEALAAKSO, JENNA KIVINIEMI / Översättningar: VASA STADS ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ / Pärmbild: JUKKA VÄHÄLUMMUKKA, på bilden: Jan, Elli och Lova Alin / Layout: MIKAEL MATIKAINEN, Vasa stads grafiska tjänster / Tryck: ARKMEDIA OY / Upplaga: 53 600 st / Papper: UPM Star Silk H 80g (PEFC™ & FSC® -certifikat) / Utgivare och förläggare: VASA STAD, PB 3, 65101 Vasa, www.vasa.fi / Issn (tryckt): 1459-6016 / Issn (nättidningen): 1459-6032 / Respons: FEEDBACK.VAASA.FI / Följande invånartidning utkommer I MAJ 2019 /

fb.com/vaasankaupunki

2

@vaasavasa

@vaasavasa

youtube.com/cityofvaasa

pinterest.com/vaasa

linkedin.com/company/city-of-vaasa

Vi frågade

Vasklot ska utvecklas med eftertanke Raisa Huttunen

Ledare

Förutseende regionutveckling som mål

Raisa Huttunen

Vasa stads planläggning ordnade 14.11.2018 ett möte för allmänheten om delgeneralplanen för Vasklot. Vi frågade deltagarna vad de har för tankar kring utvecklandet av Vasklotområdet.

1. Vad är det bästa med Vasklot och hur bör Vasklot utvecklas?

2. Vad har du för åsikt om de kommande förändringarna i Vasklot?

DET FINNS bevis på den framgång som härstammar från kompetensen, företagsamheten och den starka viljan i Vasaregionen. Ett betydande erkännande för denna mentalitet fick vi höra förra sommaren, då Wärtsiläs koncernchef konstaterade ”I Vasa har man hittat världens bästa modell för samarbete ”. Vi har alltså gjort saker rätt.

Finland är enligt World Happiness Report världens lyckligaste land. Vasa är ett av Finlands lyckligaste områden och en av de lyckligaste städerna att bo i. Trots detta kan blinda fläckar skönjas i bevakningen av regionens intressen. I viktiga strategiska frågor ser det alltför ofta ut som att påverkan är reaktioner för en kamp om överlevnad. I Österbotten har man blivit van vid att försvara sig och kämpa, men att ändra på sådant som redan har fastställts är mycket svårt. Exempel på detta är omfattande jour för centralsjukhuset i anslutning till landskapsreformen och frågan om huvudvägarnas stomnät. Även om förändringar fås till stånd med gemensam påverkan, kan man fråga sig: Var kompromissen ett slutresultat som planerats på annat håll? I stomnätsärendet var slutresultatet långt ifrån tillfredsställande.

Det råder knappast någon brist på mod och framtidstro i Vasaregionen i framtiden heller.

Vissa saker måste kunna göras på ett nytt sätt så att den energi som går åt till att försvara sig kan kanaliseras på utveckling och tillväxt.

Hurdan är regionens strategi för påverkan?

Kan taktiska drag ses på spelbrädet, eller sker påverkan i regionen under ytan? Och hur är det med gemensamma forsknings- och utvecklingssatsningar inom det aktuella temat i regionens kommuner, företag och högskolor?

Jag utmanar parterna till samarbete genom positiv påverkan. Målet är lyckad och proaktiv påverkan som främjar utvecklandet av regionen.

Jani Erkkilä Helsingfors

1

Det bästa med Vasklot är närheten till havet! Vasklot är en unik plats med ett storslaget läge. Förhoppningsvis medför nya invånare och arbetsplatser även mer service och verksamhet på området.

2

Allt verkar väldigt positivt! I det här skedet har man lite konkret information om vad som kommer att hända. Vasklot är en slumrande ö som borde väckas till liv.

Minna Helminen-Fahler & Mari Silvennoinen Vasa

1

Närheten till havet och naturen är viktiga för oss båda. Det är lugn och ro i Vasklot, men det ligger nära centrum. Trivsamma kaféer och andra nyheter som passar in i miljön är välkomna.

2

Förändringar är en bra sak, men samtidigt är det spännande att se vad som är på kommande. Vi hoppas att området utvecklas med eftertanke, god smak och respekt för det gamla.

Taher Zaki

Vasa

1

Jag tycker om hamnen och området där campingområdet och Zip Adventure Park ligger. På området skulle det behövas en arena som lämpar sig för familjer, t.ex. för idrott och musikevenemang.

2

Det är bra att området utvecklas förutsatt att naturen och miljön inte skadas. Jag tycker att man borde satsa på enkla och förmånliga trafikförbindelser till området.

NYA VINDAR I VASKLOT S. 4

Tillsammans är vi mer!

MARKKU JÄRVELÄ direktör för tekniska sektorn

INVÅNARTIDNING 01/2019

3

VASA I UTVECKLING

I Vasklot blåser förändringens vindar Raisa Huttunen

Jukka Vähälummukka

Wärtsilä berättade i augusti 2018 att bolaget bygger ett nytt Smart Technology Hub–forsknings-, produktutvecklings- och produktionscentrum i Vasklot i Vasa. Jämsides med Wärtsiläs projekt utvecklas området också ur invånarnas perspektiv och med tanke på övrig verksamhet. Delgeneralplanearbete och ändringar i detaljplanerna pågår, med vilka man tryggar bland annat att trafiken fungerar smidigt på området.

P

å området för Wärtsiläs nya centrum har en ändring av detaljplanen redan inletts och den behövs för att genomföra Hubbhelheten. Också andra detaljplaneändringar är på kommande.

— Då delgeneralplanen framskrider får vi mera information från bakgrundsutredningar och planer.

Med ökad information går vi också framåt med detaljplanläggningen, berättar planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso.

Syftet med planläggningen är att utveckla Vasklotområdet ur olika aktörers synvinkel och att utnyttja dess potential som en del av hela Vasaregionen.

— I Vasklot finns många olika slag av verksamhet, såsom industri, boende och rekreationsanvändning.

Målet med planläggningen är att förena områdets olika användningsändamål och beakta alla aktörers utvecklingsbehov, berättar generalplanläggare Annika Birell.

Målet är också en godkänd delgeneralplan före utgången av år 2020.

4

Invånarnas och företagarnas synpunkter beaktas Delgeneralplanens program för deltagande och bedömning var framlagt 5.11-7.12.2018. Under den tiden fick man ta ställning till planeringen genom att lämna in en åsikt till Planläggningen eller genom att svara på en webbenkät som var riktad till privatpersoner eller företag.

— Hur planläggningen framskrider kan man följa med på Planläggningens nätsidor. I utkast- och förslagsskedet är det möjligt att påverka planläggningen.

Ju tidigare i processen kommentarerna kommer, desto bättre kan man beakta dem, påminner Birell.

Till invånarenkäten mottogs 303 svar och svar kom från alla åldersgrupper allt från under 15-åringar till över 75-åringar. En stor del av dem som svarade berättade att de tillbringar fritid i Vasklot och också är intresserade av boende på området.

I fråga om önskad service framkom bland annat daghem, matbutiker och caféer. I svaren föreslogs

också att det på området ska byggas en cykelled som går runt ön.

— Sockerfabrikens, tidigare Wasalandias och hotellets områden kunde utnyttjas bättre än nu. I många svar föreslogs att man till exempel kunde bygga nya bostäder på de här områdena, berättar Birell.

På enkäten som riktades till företag svarade 13 personer. I svaren kom bland annat fram trafikförbindelsernas betydelse på området.

Landsbygdens lugn nära centrum Jan Alin, som jobbar som lärare på Vasa övningsskola, har bott med sin familj i Vasklot de senaste 12 åren. Till Alins familj hör fru, fem barn, tre katter och två kaniner.

— Här är lugn och ro, skog, hav och natur. Grannarna känner varandra bra och grannsammanhållningen är stark. Det är ändå bara ett avstånd på ca tre kilometer till stadens centrum. I Vasklot känns det som att bo på landet, men ändå nära centrum. Jag är nöjd med Vasklot som bostadsort, men nog finns här ju också saker som kunde utvecklas. Kanske det kunde finnas lite mera bostäder och mindre industri, funderar Alin.

Enligt Alin är byggandet av Wärtsiläs nya produktionscenter en bra sak med tanke på hela området.

Trafikarrangemangen och ökad pendeltrafik ger dock vissa betänkligheter.

— Det är viktigt att trafikarrangemangen tänks igenom noggrant. Barnen cyklar till skolan varje dag, så jag önskar att cykelrutterna är väl planerade och trygga, funderar Alin.

Wärtsilä bygger ett nytt innovations- och produktionscentrum

Jan, Elli (8) och Lova (11) Alin bor i Vasklot på det gamla Sockerfabriksområdet.

Raisa Huttunen

WÄRTSILÄ grundar ett nya generationens Smart Technology Hub -forsknings-, produktutvecklings- och produktionscentrum i Vasklot i Vasa.

Wärtsiläs beslut att bygga i Vasklot kommer att stärka Vasaregionens energiteknologikluster. Att ett internationellt företag förbinder sig till Vasa stärker också en utveckling av de nationella och internationella trafikförbindelserna.

— Det här är ett fint uttryck för att vi har kunnat skapa en innovativ tillväxt- och utvecklingsmiljö för internationella företag och framtida lösningar, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Till det nya centret överförs från år 2020 alla Wärtsiläs funktioner och arbetstagare från centrum av Vasa samt logistik- och serviceverkstadsfunktionerna från Runsor.

— Byggandet av Smart Technology Hub inleds som det ser ut i nuläget sommaren 2019. I anslutning till Hubben byggs också kompetenskoncentrationen Smart Partner Campus, där forskning och produktutveckling görs tillsammans med kunder, leverantörer, startup-företag och högskolor, berättar Wärtsilä Finlands verkställande direktör Vesa Riihimäki.

Då fabriksverksamheten flyttar från centrumområdet till Vasklot öppnas nya möjligheter för utvecklandet av centrum, då industriområdet som använts av Wärtsilä frigörs i Vöråstan.

Wärtsiläs satsning på utvecklandet av innovationsoch produktionscentrumet i Vasa är betydande både för regionens sysselsättning, tillväxt, livskraft, dragningskraft och konkurrenskraft.

Hösten 2018

Våren 2019

Sommaren 2019

Vintern 2020

Hösten 2020

Delgeneralplanens program för deltagande och bedömning (PDB) framlagt

Utkastet till delgeneralplan läggs fram våren 2019. Nu kan du påverka planen genom att lämna in din åsikt till Planläggningen!

Byggandet av Wärtsiläs nya Smart Technology Hub –forsknings-, produktutvecklingsoch produktionscentrum börjar

Förslaget till delgeneralplan läggs fram offentligt.

Flyttningen till Vasklot av Wärtsiläs funktioner och anställda i Vasa centrum samt verkstadsfunktionerna inom logistik och underhåll i Runsor börjar.

Godkännande av den färdiga delgeneralplanen.

Uppskattad tidtabell

INVÅNARTIDNING 01/2019

5

TRAFIK

Vasa stads byggarbetsplatschef Tommi Korpi och byggnadschef Jan-Ove Ingo diskuterar hur byggandet av Handelsesplanadens turbocirkulationsplats framskrider.

Ny cirkulationsplats vid Handelsesplanaden för med sig ett nytt sätt att köra i Vasa

B

yggherre är Vasa stad och huvudentreprenör MRP Risberg Oy. Arbetets många skeden och trafiken på området medför särskilda utmaningar för projektet.

—De pågående cirkulationsplatsarrangemangen genomförs i två skeden. Först byggs gatuanslutningarna invid Elisa-stadion och sedan de anslutningar som finns mot sjukhuset. Motorvägen fungerar med en fil medan byggarbetena pågår. Grundläggande orsak till de nya trafikregleringarna är stora ändringsarbeten på Vasa centralsjukhus område, och för dem detaljplanerades området på nytt, berättar Vasa stads byggnadschef Jan-Ove Ingo.

Vasas första turbocirkulationsplats Många undrar säkert vad en turbocirkulationsplats är.

Före turbocirkulationsplatsen kommer det att finnas skyltar som visar vilken fil du ska välja för att komma i önskad riktning.

Johanna Jussila

Jukka Vähälummukka • Heikki Jaurakkajärvi

Byggandet av en turbocirkulationsplats vid Handelsesplanaden där motorvägen tar vid i Sandviken är i full gång. Målet är att cirkulationsplatsen ska vara klar hösten 2019. Den är en del av de ändringsarbeten som fortsätter ända till Vasa centralsjukhus. Helheten blir klar år 2022.

6

— Genom att följa skyltarna kommer du genast in på rätt fil i cirkulationsplatsen och behöver inte byta fil i onödan, berättar Vasa stads planeringsingenjör Tiina Kristola.

Attraktiv och högklassig infart Ändringsarbetet ska leda till en ännu bättre och mera urban miljö. Förhoppningen är att infarten till Vasa ska bli så lockande och högklassig som möjligt. Infarten ger en bild av vår stad framför allt för dem som kommer till Vasa för första gången söderifrån.

Till din tjänst Johanna Jussila

Totalt 263 träd, 1531 buskar och 18 klängväxter planteras på området TIINA KRISTOLA

— En urban miljö skapas bland annat med vackra planteringar och lämplig belysning.

Vid cirkulationsplatsen vill vi också lyfta fram det som är typiskt för Vasa, dvs. esplanader, säger Kristola.

sida och den andra delen av cirkulationsplatsen och en förbindelse till Bragegränden byggs.

I ändringarna som berör cirkulationsplatsen har ökande trafikmängder och tung trafik beaktats.

— I byggarbetena ingår i Elisa-stadions norra ända även ett område som görs torgliknande med hjälp av varierande ytmaterial, planteringar och parkbänkar. Strävan är att det nuvarande trädbeståndet på området ska bevaras i mån av möjlighet. Också nubbstenarna på området återanvänds, berättar Kristola.

— Trafiken mellan motorvägen och Vasklot till hamnen kommer i fortsättningen att styras genom centrum på rutten Handelsesplanaden – Korsholmsesplanaden – Skolhusgatan – Vasaesplanaden, berättar Kristola.

Hälften klar i början av juni Den del av turbocirkulationsplatsen som finns på Elisa-stadions sida och gaturegleringarna som berör den blir klara i början av juni. Efter det flyttar byggarbetsplatsen till bobollsstadions

För en lättrafikförbindelse byggs underfarter under Handelsesplanadens körbanor till cirkulationsplatsens södra sida.

Strävan vid planeringen av både underfarten och området vid norra ändan av Elisa-stadion har varit att så bra som möjligt beakta olika användargrupper bland annat i fråga om materialval och belysning.

Jukka Vähälummukka

VEM ÄR DU OCH VILKA ÄR DINA ARBETSUPPGIFTER? Mitt namn är Tiina Kristola och jag är planeringsingenjör inom tekniska sektorns kommunteknik. Jag har varit i stadens tjänst ett år men har många års arbetserfarenhet som planerare inom privata sektorn. Mina planeringsarbeten varierar från gatuområden till torgliknande öppna platser och strandområden.

HUR SKULLE DINA KOLLEGER BESKRIVA DIG? Lugn, kunnig och samarbetsvillig.

VILKA ÄR HÖJDPUNKTERNA I DITT ARBETE? Jag upplever små höjdpunkter varje dag.

Jag tycker om när jag får vara delaktig i många planeringsprojekt och planeringsgrupper som kan vara till och med mycket olika sinsemellan. Den största höjdpunkten är ändå när man ser att ett objekt som man har varit med om att planera är klart.

VAR HITTAR MAN DIG SANNOLIKT PÅ FRITIDEN? Jag trivs bäst hemma, så jag tillbringar största delen av min fritid med familjen.

Jag tycker om att röra mig i den närbelägna skogen och att pyssla i min egen trädgård. Ibland njuter jag också av något av de många kulturella evenemang som vår stad bjuder på.

VART SKULLE DU TA EN BESÖKARE I VASA OCH VARFÖR? En promenad i somriga Vasas centrum skulle stå högst på listan. De vackra parkerna och brandgatorna i centrum och de gamla byggnaderna är det som kännetecknar Vasa mest. Sedan skulle jag ta gästen på en promenad till stadens magnifika havsstrand där den vackert byggda miljön och de praktfulla parkerna kombineras. Att stanna till på något av de härliga kaféerna lyfter på ett bra sätt fram hur mångkulturell och internationell stad Vasa är.

Se övriga gatu- och byggnadsobjekt: www.vaasa.fi/sv/byggnadsobjekt

INVÅNARTIDNING 01/2019

7

TRAFIK

Campusområdena förenas i framtiden av en vacker bro Jenni Tuliniemi

Mikael Matikainen • Illustration: Iiro Virta, Lauri Kärpänoja, Santtu Virtanen

Vasa stad ordnade senaste november en idétävling för studerande gällande campusbron. Bron skulle förena Åbo Akademis campus med Brändö campus. Vinnare i tävlingen var ett team arkitektstuderande från Aalto-universitetet med arbetet Sabrage.

8

I

détävlingen för bron var öppen för arbetsgrupper med minst en byggnadsingenjörsstuderande och en arkitektstuderande och de skulle vara namngivna.

I arbetsgruppen kunde även ingå studerande från andra specialområden, bland annat från konstsektorn eller belysningsplanering. Till tävlingen inkom inom den utsatta tiden fyra förslag Aallokko, Lanka , Sabrage samt Pikku-Pukki,

Keski-Pukki, Iso-Pukki.

— Vi ville att just studerande planerar bron, eftersom bron kommer att förena Brändö campus med Åbo Akademis campus. Vår stads stränder tillhör alla och strandrutten är en viktig helhet, säger tekniska direktören Markku Järvelä.

Högklassiga och stilfulla lösningar Arbetena bedömdes av en jury som bestod av stadens direktör för tekniska sektorn, planläggningschef, kommunteknikledare, byggnadsinspektör, gatuplaneringschef samt kulturchef.

Under arbetet bedömdes brons och den till landskapet anpassade pumpstationens lämplighet för platsen och stadsbilden samt brons genomförbarhet tekniskt och ekonomiskt.

— Huvudvikten vid bedömningen var lagd på själva idén och dess lämplighet i miljön samt uppbyggandet av olika rum. Utöver bron var anpassandet av pumpstationen bredvid Innohuset till landskapet en del av planen. De viktigaste kriterierna vid bedömningen var planens lämplighet i miljön, funktionsdugligheten samt vistelseområdena. Alla tävlingsarbeten var fina, säger planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso.

Sabrage är vacker och enkel Till vinnare valdes Sabrage, vars huvudplanerare är arkitektstuderande Santtu Virtanen, konstruktionsplanerare byggnadsdiplomingenjörsstuderande och arkitektstuderande Lauri Kärpänoja samt konstnärlig ledare är arkitektstuderande och lantmäteriingenjör Iiro Virta. Som pris fick vinnarna 5000 euro.

— Sabrage är vacker och enkel, men passar mycket bra in i landskapet. Den är särpräglad och har en väldigt naturlig placering. Anpassningen av pumpstationen till landskapet har förverkligats genom ett vistelseutrymme, berättar Korkealaakso om vinnararbetet.

Vid bedömningen betonas brons konstruktioner och pumpstationsområdet. Stål som material passar på ett naturligt sätt ihop med både det äldre och det nyare byggnadsbeståndet i rödtegel och förenar de olika områdena med varandra. Den lätta bågen har ett stöd som inte är centrerat, vilket ger bron särprägel och stil. Landskapsplaneringen av pumpstationen är bra på det sättet att den har en funktion som sittplats och omkring den bildas en mötes- och evenemangsplats.

I tävlingen kom Aallokko på andra och Pikku-Pukki, Keski-Pukki, Iso-Pukki på tredje plats.

Arkitektstuderandena Iiro Virta, Lauri Kärpänoja samt Santtu Virtanen tycker speciellt om brons material och form i sitt arbete.

Vinnarna blev inspirerade av rödteglet — Vi är alla tredje årets arkitektstuderande vid Aalto-universitetet. Vi inspirerades av strandens rödtegelbyggnader, vilkas framtoning vi ville fortsätta genom tävlingsarbetet. Vi fattade också tycke för stål som material, vilket ger en unik form åt bron. Det bästa i vårt arbete är dess material, som är både en bärande konstruktion och en ytstruktur, säger Virta.

Planeringen av bron är enligt hela teamet inspirerande.

— Broar är bra att planera, eftersom det i dem finns mycket potential och de förenar två platser. Vårt samarbete fungerade bra, fastän tidtabellen var utmanande, berättar Kärpänoja.

Planeringen av bron fortsätter Bron kommer inte att genomföras direkt utifrån det vinnande arbetet, utan vid planeringen av den kan de bästa elementen ur alla tävlingsarbeten användas.

Vid planeringen framskrider man på detaljplaneringens villkor.

— Först kommer man på strandområdet att byta förorenad marksubstans. Efter det här behövs ännu ett miljötillstånd. Stranden är en helhet som byggs bit för bit till en fin helhet. Om det går bra, kan bron vara färdig år 2021, funderar kommunteknikens ledare Markku Litmanen.

Människonärhet är enligt teamet viktig i planeringen.

Tävlingsarbetena framlagda

— I framtiden skulle vi säkert alla vilja koncentrera oss på just människonära planering. Vinstpengarna går sannolikt till nya datorer så att planeringen kan förverkligas, säger Virtanen leende.

uu TÄVLINGSARBETENA FÖR CAMPUSBRON finns framlagda på Brändö bibliotek fram till 29.3.

uu LÄS MERA: www.vaasa.fi/sv/campusbron

INVÅNARTIDNING 01/2019

9

BARN OCH UNGDOMAR

Studier och idrott i samma paket Jenna Kiviniemi

Jukka Vähälummukka

I Vasa har aktivt idrottande ungdomar som siktar på att bli elitidrottare möjlighet att träna fullödigt vid sidan om yrkes- eller gymnasiestudierna. Enligt ungdomarna som studerar inom idrottsprofileringen fungerar kombinationen idrott och skola väldigt bra.

I

nom Vaasan lyseon lukios, Vasa gymnasiums och Vamias idrottsprofilering kan ungdomarna koncentrera sig på idrott inom sin specialgren och samtidigt studera på ett gymnasium eller en yrkesläroanstalt.

Huvudgrenarna inom idrottsprofileringen är ishockey, fotboll, simning, konståkning, innebandy, boboll, volleyboll och bågskytte.

Ronja Hermanson, 17, studerar andra året vid Vasa gymnasium. Hon har hållit på med fotboll i tio år och siktar i framtiden på en plats i ett lag på hög nivå. Enligt Hermanson fungerar kombinationen skola och idrott.

— Skolan hjälper mycket i idrotten. Det bästa inom idrottsprofileringen är att man hinner träna mer, men också hinner göra läxorna bra, säger Hermanson.

Claes Fjellström, 17, som studerar andra året vid Vasa gymnasium har simning som gren. Fjellström som hållit på med simning i 11 år har redan samlat ihop 13 FM-medaljer. Han berättar att idrotten hjälper i gymnasiestudierna.

— Om jag inte skulle ha idrotten, skulle jag bara sitta hemma och spela eller vara med kompisar på fritiden. Idrotten hjälper mig att orka i skolan, ler Fjellström.

Idrottskoordinator och Vasa gymnasiums biträdande rektor Tomas Brännkärr kom och hälsade på Ronja på träningen.

10

Idrottsprofileringen

I SIFFROR

Det bästa inom idrottsprofileringen är att man hinner träna mer. Man hinner även göra läxorna bra RONJA HERMANSON, 17

Deltagande läroanstalter i Vasa

3 st.

Idrottsprofileringen funnits

8

läsår Grenar i början

2

Idrottsprofileringen är viktig för Vasa

Flera olika grenar inom idrottsprofileringen i Vasa

Idrottskoordinator och Vasa gymnasiums biträdande rektor Tomas Brännkärr har varit med inom idrottsprofileringen från början. Han berättar att idrottsprofileringen är viktig för såväl ungdomarna som för Vasa stad.

Övriga grenar inom idrottsprofileringen utöver huvudgrenarna är friidrott, golf, ridning, skateboard, brottning och breakdance.

— Många kommer utifrån till Vasa för att studera inom idrottsprofileringen. Vi har en flexibel atmosfär här som beaktar idrottarnas specialbehov. Studierna framskrider på idrottens villkor, säger Brännkärr.

För att kunna söka till idrottsprofileringen ska de unga färdigt ha en studieplats inom utbildningen på andra stadiet, endera vid Vaasan lyseon lukio, Vasa gymnasium eller Vamia. Ansökan sker i allmänhet i samband med den gemensamma ansökan, men man kan även söka till idrottsprofileringen under läsåret.

Bland annat ishockeyspelarna Robin Salo, Tommi Tikka, Ida Kuoppala och Nea Lehtimäki samt fotbollsspelarna Samu Alanko och Joonas Vahtera har studerat inom idrottsprofileringen i Vasa.

Idrottarna har en egen individuell läroplan, och i läsordningen ingår tre träningar i veckan under hela läsåret. Om exempelvis en viktig tävling hålls en viss månad, behöver den studerande inte ta många kurser under samma period. På kurserna kan idrottarna även få förlängda tidsfrister för inlämning av uppgifter på grund av t.ex. en tävling.

— Det här är vårt särdrag. Personalen förstår och stöder ungdomarna, beskriver Brännkärr.

Läs mer:

vasagymnasium.fi/urheiluidrott/

— Vi har även diskuterat att ta med dans och redskapsgymnastik i grenutbudet, säger Brännkärr.

Idrottsprofileringen i Vasa är en del av Vasaregionens idrottsakademi. I Finland finns 21 regionala eller lokala idrottsakademier med uppgiften att hjälpa idrottare att kombinera studier och idrott.

st.

Huvudgrenar i nuläget

8 st.

Studerande i början

25 st.

Studerande i nuläget över

150 st.

Träningar på läsordningen

3

st. per vecka

INVÅNARTIDNING 01/2019

11

BOENDE OCH BYGGANDE

Byggnadsforskarens arbete är mångsidigt och rörligt Ulla Kalliokoski

Jukka Vähälummukka

Outi Orhanen arbetar som byggnadsforskare vid Vasa stads museer. Hennes arbete varierar allt från planöverläggningar och att skriva utlåtanden till att sammanställa kulturhistoriska utställningar. Byggnadsforskaren ger också råd om renovering av gamla byggnader.

V

asa stads museer är i egenskap av ett landskapsmuseum sakkunnig och Museiverkets samarbetspart i frågor som ansluter sig till områdets kulturtradition. Orhanens ansvarsområde är den byggda kulturtraditionen och landskapsarkeolog Pentti Risla sköter den arkeologiska kulturtraditionen.

— Vi deltar som myndighet i planeringen av markanvändningen och ger utlåtanden om planer samt om övriga markanvändningsprojekt, berättar Orhanen.

Byggnadsforskaren sköter vidare om lovärenden som ansluter sig till ändringsarbeten i skyddade byggnader och ger utlåtanden om t.ex. rivningstillstånd. Byggnadsforskaren kan också ge utlåtanden om värdefulla byggnader, fastän de inte skulle vara skyddade.

— Såväl i Vasa stad som i landskapet finns ett stort byggnadsbestånd som är värdefullt, men som inte har skyddats eftersom områdets detaljplan är gammal eller inte alls finns. Skyddsfrågor har därför inte utretts eller behandlats, förklarar Orhanen.

12

En omfattande utbildningsbakgrund är till nytta Orhanen bor i Kurikka och pendlar till arbetet i Vasa.

— I mitt arbete ingår också annars att röra sig mycket. Jag besöker ungefär två dagar i veckan de övriga kommunerna som hör till landskapsmuseets verksamhetsområde, berättar Orhanen.

Orhanen är till utbildningen byggnadsingenjör och byggnadskonservator (YH) och dessutom har hon magisterexamen i konsthistoria.

— I mitt arbete har man nytta av en omfattande utbildningsbakgrund, för det är viktigt att byggnadsforskaren utöver traditionellt byggande även känner till material och tekniker som ansluter sig till nybyggande, tillägger Orhanen.

I Orhanens arbetsvecka ingår många olika slags uppgifter. Till exempel veckan då den här artikeln skrevs var Orhanen med och sammanställde utställningen Paris, London, Brändö, hjälpte privata personer i deras byggprojekt, deltog i behandlingen

av bygglov på synemännens möte samt diskuterade golvmaterial i anslutning till Styrelsegårdens renovering i Vasa.

För renoveringen av Styrelsegården har en byggnadshistorisk utredning och färgundersökningar gjorts.

— I färgundersökningarna har utgående från husets inre ytor undersökts olika byggskeden samt ytbehandlingar. I undersökningen har tagits fram färgskikt och med hjälp av dem kan man skapa en uppfattning om olika byggskedens färgvärld. På basis av detta kan man välja t.ex. en färg till ett rum, förklarar Orhanen.

Styrelsegården är ett av Vasas värdefulla objekt och i samband med planeringen av reparationsarbetena har också diskuterats bl.a. vilka material som kan användas i respektive del av huset, vad som ska bevaras och vad som ska ändras och hur.

Kulturmiljöskydd

uu Vasa stads museer sköter i egenskap

av landskapsmuseum sakkunnig- och myndighetsuppgifter i anslutning till kulturmiljöskydd i enlighet med avtalet som ingåtts med Museiverket.

Till landskapsmuseets verksamhetsområde hör landskapet Österbotten samt Bötom och Östermark.

Fråga innan du renoverar Ulla Kalliokoski

DÅ MAN PLANERAR att renovera en gammal byggnad lönar det sig alltid att fråga om råd först på förhand.

— Vi ger råd och hjälper gärna, lovar Orhanen.

— I synnerhet då en skyddad byggnad ska renoveras måste man klarlägga vad man får och inte får göra. Ibland kan man renovera, ibland är man tvungen att bara förnya – avgörande är i vilket skick materialet i det gamla huset är.

I städerna ansluter sig frågorna enligt Orhanen ofta till skyddade objekt. På landsbygden finns det ett stort antal områden som inte är planlagda, varför man där funderar på byggnadens eventuella värde. Ofta frågar man också varifrån man kan få understöd för renoveringar.

Orhanen tipsar till sist om webbsidor, där det finns information om ämnet. Om byggda kulturmiljöer av riksintresse finns på Museiverkets sida www.rky.fi Om understöd kan man läsa på webbplatsen www.kulttuuriymparistomme.fi under rubriken ”Vårda och bevara”.

Ibland kan man renovera, ibland är man tvungen att bara förnya – avgörande är i vilket skick materialet i det gamla huset är OUTI ORHANEN

Läs mera:

www.vasastadsmuseer.fi

I färgundersökningarna har man utgående från Styrelsegårdens inre ytor kunnat undersöka olika byggskeden och hur ytorna har behandlats då.

INVÅNARTIDNING 01/2019

13

BOENDE OCH BYGGANDE

Brandgatornas nya framtoning Susanna Saari

Jukka Vähälummukka • Österbottens museum

I Vasas centrum och i Vöråstan finns det sammanlagt 41 brandgator som går tvärs igenom kvarteren och som bildar en kulturhistoriskt värdefull helhet. Brandgatorna iståndsätts småningom att motsvara sitt ursprungliga utseende med sina lövträd och parkområden.

U

nder de senaste åren har t.ex. leden som går bakom kulturhuset Fanny (f.d. ungdomsgården) mellan Kaserngatan och Fredsgatan samt brandgatan bakom Wasaborghuset mellan Vasaesplanaden och Fredsgatan iståndsatts.

Brandgatornas ursprungliga karaktär iakttas För iståndsättningen av brandgatorna har utarbetats principer för planeringen där bl.a. ytor, planteringar

14

Landskapsarkitekt Anni Vainio har gjort utkastet till översiktsplan för Flickiskvarterets brandgata, som går från Sandögatan till Biblioteksgatan mellan Skolhusgatan och Kyrkoesplanaden. Brandgatan kommer att iståndsättas under de närmaste åren. I planen fastställs bl.a. de träd och planteringar som kommer att finnas på leden.

— Brandgatans allmänna utseende har planerats i stil med den ursprungliga. På ena sidan av leden kommer det skogslindar och på den andra syrener.

På grund av de rör som går under marken kan på det här stället stora träd inte planteras på båda sidorna, beskriver Vainio.

— Före iståndsättningen har de varit grusbelagda och sett oskötta ut. I iståndsättningen har de asfalterats, försetts med kantsten och grönplanteringar och vidare har belysning och inventarier förnyats berättar gatuplaneringschef Siri Gröndahl.

Gröndahl berättar att i samband med iståndsättningen av brandgator anläggs ofta också vattenledningar och kablar samt dagvattenavlopp.

och belysning har bestämts. För varje brandgata som iståndsatts har planläggningen dessutom utarbetat en separat översiktsplan.

Även brandgatans nya yta liknar den ursprungliga grusbeläggningen som är gjord av lokal sten.

Brandgatan mellan Biblioteksgatan och Museigatan som kantas av trädrader av träd och gårdsbyggnader, bild från 1950-talet.

— I skissen är leden av lättskött asfalt, med en tvättad yta. Stenmaterialet är till färgen grått och ljusbrunt och påminner om grusbeläggning, berättar Vainio.

Brandgatan bakom Fanny-huset har iståndsatts bl.a. med stenbeläggning och ny belysning.

Bakom landskapsarkitekt Anni Vainio (t.v) och gatuplaneringschef Siri Gröndahl syns den ursprungliga uthusbyggnaden som går längs med brandgatan.

Välbevarade brandgator i Vöråstan B r an dg ator na här s t ammar f r ån läns ar k i tekt C.A. Setterbergs stadsplan för Vasa från år 1855. Ursprungligen växte det träd i två rader på brandgatorna.

— Bland annat på Kipinähusets brandgata mellan Hovrättsesplanaden och Sandögatan finns det ännu av de ursprungliga lindarna som planterades i slutet av 1800-talet, berättar Vainio.

Brandgatorna byggdes för att hindra bränder från att spridas inom ett kvarter och från ett kvarter till följande. Gränderna kantades av ekonomibyggnader men på 1960-70-talet revs största delen av uthusbyggnaderna. I Vöråstan har brandgator ändå bevarats nästan i sin ursprungliga form.

— En välbevarad helhet av brandgator går från Berggatan till Träskgatan mellan Storalånggatan och Långviksgatan, beskriver Vainio.

Brandgatorna planeras få namn Vid stadens planläggning kommer man i år att ge namn åt brandgatorna. Hittills har man namngett endast de brandgator som finns nära torget och intill vilka det finns affärslokaler. Exempelvis brandgatan bakom Wasaborghuset heter Wasaborgsgränden.

— Även andra brandgator som utgör en viktig del av centrumområdets och Vöråstans rutplan är det motiverat att namnge. Namnen skulle göra det lättare att hitta dem, förbättra räddningssäkerheten och samtidigt förbättra deras image, säger planläggningsarkitekt Aila Virtanen.

Bränder förebyggdes med hjälp av planläggningen

uu I Vasa finns det 41 brandgator. uu Brandgatorna härstammar från

länsarkitekt C.A. Setterbergs stadsplan för Vasa från år 1855.

uu En del av brandskyddsmetoderna

i stadsplanen utöver esplanaderna och andra grönområden.

uu Brandgatorna delar in kvarteren parallellt i syd-nordlig riktning.

uu Ursprungligen var de 11,9 meter breda.

uu Brandgatorna delas in i tre olika

kategorier: affärscentrum, bostadskvarter samt Vöråstans brandgator.

Se på kartan

www.vaasa.fi/sv/brandgator

INVÅNARTIDNING 01/2019

15

BRIEFLY IN ENGLISH

Municipal Council decisions in April

T

he municipal merger agreement between Vaasa and Mustasaari (Korsholm) has been completed. The draft merger agreement and its amendments were available on 21.1.-20.2. in both municipalities. During this time, residents were allowed to leave comments on the terms of the merger.

During the spring, several discussions were held for the residents of Vaasa and Mustasaari.

In March, an advisory referendum on the merging of the municipalities will be held in Mustasaari. The councils of both municipalities will decide on the merger in April.

If the municipalities decide to merge, a new municipality, the City of Vaasa, would come into force on 1.1.2020.

Original: Johanna Jussila • Translation: Paul Wilkinson

Jukka Vähälummukka

The winds of change are blowing on Vaskiluoto

W

ärtsilä announced in August 2018, that it will build a new Smart Technology Hub as a centre for research, product development and manufacturing on Vaskiluoto, Vaasa.

Alongside the Wärtsilä project, the area is also being developed from the perspective of residents and other activities. Partial planning work is underway, as well as changes to city plans, to ensure (among other issues) the smooth flow of traffic in the area.

— Vaskiluoto is used in many different ways, such as for industrial, residential and recreational purposes. The goal of zoning is to combine the different uses of the area and consider the development needs of the actors, says general planner Annika Birell.

The views of residents and entrepreneurs are considered Last year 303 responses were received from the resident survey. A large number of respondents informed that they spend their free time on Vaskiluoto and were also interested in living in the area.

Among the desired services were daycare centres, grocery stores and cafes. Some of the respondents also suggested that a cycle route should be built around the island.

The goal is to adopt an agreed sub-plan by the end of 2020.

Studying and sports in the same package

V

aasan Lyseon Lukion and Vasa Gymnasium (upper-secondary schools) as well as Vamia are actively helping students who wish to become sport professionals by providing them with the opportunity to train properly alongside their academic or vocational studies. The main sports activities include hockey, football, swimming, figure skating, floorball, Finnish baseball, volleyball and archery.

16

Emphasis on Sports is important for Vaasa Tomas Brännkärr, Sports Coordinator and Assistant Rector of Vasa Gymnasium, says that promoting sports is important for both the youngsters and the city of Vaasa.

— Many come from outside Vaasa to study sport.

Here we have a flexible environment that considers the specific needs of the athlete. Studies progress while taking account of the demands of the sport, explains Brännkärr.

Kauppapuistikko’s new roundabout brings a modern kind of driving culture to Vaasa

T

he construction of the Kauppapuistikko turbo roundabout at the end of the motorway is well under way in Hietalahti. The goal is to complete the intersection by autumn 2019. The construction of the intersection is part of ongoing redevelopment work that will continue as far as the central hospital in Vaasa. The entire project will be completed in 2022.

— The intersection work that has now started will be made in two stages. First, the street arrangements next to the Elisa Stadium will be built and then on the hospital side. The motorway is only one lane around the construction site during the construction work, says Jan-Ove Ingo, Construction Manager at Vaasa City.

The first turbo roundabout in Vaasa Many will surely wonder what the term turbo means. At the turbo roundabout, signposts tell you which lane to choose as you approach the intersection, which will then allow you to travel in the direction you want.

— By following the signs, you will immediately drive in the right lane through the intersection, without using any unnecessary lanes, says Tiina Kristola, Planning Engineer at the city of Vaasa.

I KORTHET

Beslut om kommunsammanslagningen i april Jenni Tuliniemi

UTREDNINGEN om en kommunsammanslagning mellan Vasa och Korsholm har blivit färdig. Förslaget till sammanslagningsavtal och dess bilagor fanns framlagda 21.1-20.2 i båda kommunerna.

Kommuninvånarna fick under framläggningstiden lämna in kommentarer och anmärkningar gällande förslaget till sammanslagningsavtal.

I Vasa och Korsholm hölls under våren

också flera diskussionsmöten om ämnet för kommuninvånarna.

I Korsholm ordnas en rådgivande folkomröstning i mars om kommunsammanslagningen.

Båda kommunerna fullmäktigeförsamlingar beslutar om sammanslagningen i april.

Om kommunerna beslutar att gå samman, skulle den nya kommunen Vasa stad inleda sin verksamhet 1.1.2020.

www.fusionskollen.fi

Raisa Huttunen

FINLANDS MIL JÖCENTRAL har valt Travdalen i Vasa till ett av tio projekt som erhåller bidrag av Acceleratorn för cirkulär ekonomi – Kiertotalouskiihdyttämö för att främja upphandlingen under åren 2018–2019. Vasa stad får bidrag för konkurrensutsättning av ett kvarter i området Travdalen med temat cirkulär ekonomi.

— Det kommer exempelvis att vara möjligt att i kvarteret pröva på nya byggnadsmaterial och nya byggsätt som är baserade på cirkulär ekonomi. I tomtöverlåtelsevillkoren kan förutsättningarna för cirkulär ekonomi beaktas, berättar tomtchef Pertti Onkalo.

Vasaborna vill ha bättre cykelleder i centrum Tiina Salonen

Travdalen i Vasa har valts till ett projekt för cirkulär ekonomi som stöds av Finlands miljöcentral

Det är meningen att kvarterskonkurrensutsättningen inleds efter att planen godkänts våren 2019. www.materiaalitkiertoon.fi

Ta emot stöd från en krisgrupp

Kasper Dalkarl

Johanna Jussila

I VASA fungerar en krisgrupp, som ger mentala första hjälpen åt personer som upplevt en akut traumatisk situation. Traumatiska situationer är till exempel en anhörigs eller närståendes överraskande död, en olycka samt allvarliga tillbud.

Ofta är en person som råkat ut för en kris i chock, och kan inte söka hjälp. Därför lönar det sig för en närstående eller myndighet att av personen som råkat ut för en kris begära tillstånd att ge kontaktuppgifterna till krisgruppen.

EN ÅTGÄRDSPLAN har gjorts för förbättrande av cyklingsförhållandena. Vi ville höra invånarnas åsikt om vilka åtgärder som de skulle vilja att genomförs först. Det kom in 305 svar på enkäten.

Viktigast anser Vasaborna att det är med nya cykelleder i centrum (24 %), förbättrande av vinterunderhållet (20 %), avlägsnade av kantstenar (19 %) www.vaasa.fi/sv/cykling

— Med undersökningar har man kunnat bevisa att de som fått krishjälp bättre har klarat av traumatiska händelser, intygar krisgruppens koordinator Eija Seppelin.

samt förbättrande av cykelvägarnas skick (19 %). I hela staden önskas skilda cykelfiler som märks ut med en egen färg och skyltar som tydligare visar cykelrutterna.

Gatuplaneringschef Siri Gröndahl berättar att den första åtgärden är en cykelfil på Kyrkoesplanaden.

Det är meningen att arbetet inleds under år 2019.

För personer som upplevt en traumatisk situation ordnar krisgruppen efter 1-3 dygn en debriefingssession, där man går igen det som hänt.

Krisgruppen har jour vardagar klockan 8-16 på nummer 040 550 1990.

LÄS MERA

www.vaasa.fi/sv/krisgrupp

nyheter på adressen www.vasa.fi

INVÅNARTIDNING 01/2019

17

Planläggningsöversikt

2019 Planläggningsöversikten är en i markanvändnings- och bygglagen avsedd utredning om betydande planeringsärenden som har inletts eller inom den närmaste tiden kommer att inledas. På de följande sidorna beskrivs objekten detaljerat. Planläggningens uppgift är att bereda planerna och ansvara för att möjligheter till deltagande och växelverkan ordnas.

Kontaktuppgifter: Vasa stad/Planläggningen

Landskapsplanläggning En landskapsplan är en översiktlig plan över markanvändningen i landskapet. I den presenteras de grundläggande lösningarna för landskapets samhällsstruktur och områdesanvändningen på medellång och lång sikt. Landskapsplanen hör till det i markanvändnings- och bygglagen föreskrivna systemet för planering av områdesanvändningen och den s t yr kommunernas planläggning. Österbottens landskapsplan 203 0 f as t s t ällde s av miljöministeriet 21.12.2010. Landskapsplanen har uppdaterats med etapplandskapsplaner.

Etapplandskapsplan 1 behandlar lokaliseringen av kommersiell service. Planen fastställdes av miljöministeriet 4.10.2013. Etapplandskapsplan 2 behandlar placeringen av förnybara energiformer. Planen fast ställdes av miljöministeriet 14.12.2015.

år 2014 att utarbetandet av Österbottens landskapsplan 2040 inleds. Programmet för deltagande och bedömning var framlagt i början av år 2016 och planutkastet var framlagt i början av år 2018. Målet är att ett planförslag ska läggas fram hösten 2019 och att planen ska föreläggas landskapsfullmäktige för godkännande våren 2020.

Enligt markanvändnings- och bygglagen ska kustlandskapen utarbeta tre havsplaner. Landskapsförbunden för Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Lappland har påbörjat utarbetandet av en gemensam havsplan för Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Planen bör vara klar 2021. Österbottens förbund www.obotnia.fi ¤¤planläggningsdirektör Ann Holm tfn 044 320 6540

uu Kyrkoesplanaden 26 A

Landskapsstyrelsen beslutade i början av

uu Besöksadress fram till maj: uu planlaggningen@vasa.fi

Generalplanläggning

uu Tfn 040 357 3821 uu www.vaasa.fi/sv/planlaggning

1. Delgeneralplan för centrum

3. Delgeneralplan för Märkenkall vindkraftspark

Avsikten med delgeneralplanen för centrum är att utveckla Vasas centrumområde. Viktiga mål i arbetet är bl.a. att förstärka centrums livskraft och dragningskraft, att utvidga och förtäta centrum samt att öka invånarmängden i centrum, att utveckla trafiken och rörligheten samt att beakta kulturmiljöns och stadsbildens värden. Förslaget till delgeneralplan var framlagt sommaren 2017 och på nytt hösten 2018.

Målet är att stadsfullmäktige ska godkänna planen i början av år 2019.

Delgeneralplanen för Märkenkall vindkraftspark som utarbetats i samarbete med Korsholms kommun godkändes av kommunernas fullmäktige i början av år 2017. Besvär över planen har lämnats in till förvaltningsdomstolen.

PB 2, 65101 Vasa

Vasaesplanaden 17, 6:e våningen. eller fornamn.efternamn@vasa.fi

Uppskattning av bostadstomtreserven Planreserven som gäller egnahemstomter, småhustomter i bolagsform och radhustomter garanterar möjlighet att bygga i 2–5 års tid. Planreserven i fråga om flervåningshustomter räcker bra till för åtminstone två år.

Med de detaljplaner som är under arbete tillgodoses boendebehov i 10–15 år.

Strävan är att främja byggandet i centrum och dess närområden samt andra områden invid befintlig infra.

www.vaasa.fi/sv/dgp_centrum ¤¤Annika Birell tfn 040 846 5173 ¤¤Emma Pitkäjärvi tfn 040 354 2819

2. Delgeneralplan för Lillkyro kyrknejd Delgeneralplanen godkändes hösten 2018 av stadsfullmäktige. Besvär över planen har lämnats in till förvaltningsdomstolen. www.vaasa.fi/sv/dgp_kyrknejd ¤¤Annika Birell tfn 040 846 5173 ¤¤Jaakko Löytynoja tfn 040 170 3640

www.vaasa.fi/sv/dgp_markenkall ¤¤Jaakko Löytynoja tfn 040 170 3640

4. Delgeneralplan för Vasklot Målet för delgeneralplanen för Vasklot är en generalplanemässig helhetsgranskning och utveckling av Vasklot. Mål för planeringen är bl.a. att dra nytta av möjligheterna och potentialen i Vasklot som en del av Vasa och Vasaregionen, att skapa förutsättningar för ett stadsdelscentrum i Vasklot samt att sammanjämka olika intressen och användningsändamål i området (bl.a. boende, rekreation, turism, industri, arbetsplatser, service och hamnverksamhet). Programmet för deltagande och bedömning var framlagt hösten 2018. www.vaasa.fi/sv/dgp_vasklot ¤¤Annika Birell tfn 040 846 5173 ¤¤Emma Pitkäjärvi tfn 040 354 2819 ¤¤Jaakko Löytynoja tfn 040 170 3640 ¤¤Gun-Mari Back tfn 040 706 4514

18

Grönområdesplanering

Grönområdesstrukturen Vasa stads grönområdesstruktur granskas och uppdateras i anslutning till utarbetandet av de delgeneralplaner som är under beredning. Därtill kompletteras grönområdesstrukturen med de uppgifter om vattenområden som har samlats in i anslutning till utarbetandet av Vasas dagvattenprogram under åren 2016–2018. I fortsättningen ingår i utvecklingen av grönområdesstrukturen även uppgörandet av översiktliga dagvattenutredningar i anslutning till detaljplaner och generalplaner. Målet för planeringen av grönområdesstrukturen är att skapa ändamålsenliga grönområden för olika typer av rekreation samtidigt som områdets naturtyper utvecklas genom lämplig skötsel. ¤¤Hanna Vallinmäki tfn 040 706 2832 ¤¤Annukka Kuoppala tfn 040 170 3349

Grönområdesplanering i anslutning till detaljplanering För detaljplaneringen utarbetas preliminära planer och skötselklassificeringar för grönområdena.

Särskild uppmärksamhet fästs vid att rekreationsområdena och rutterna förverkligas i enlighet med grönområdesstrukturen samt vid utvecklingen av vattenmotiv som renar och fördröjer dagvattnet.

Därtill eftersträvas placering av överskottsmassor från områden som bebyggs så att de förstärker landskapsstrukturen. År 2019 utarbetas preliminära planer för områdena Västerängen, Travdalen och Smulterö.

Övrig planering av grönområden och allmänna områden För stadens grönområden och andra allmänna områden utarbetas översiktsplaner som underlag för genomförandeplaneringen. En naturutredning görs upp som underlag för planer som kräver miljötillstånd. Med planerna eftersträvas en trivsam, trygg och hållbar omgivning för alla. Planerna för grönområden och allmänna områden utarbetas i samarbete med Kommuntekniken. ¤¤Hanna Vallinmäki tfn 040 706 2832 ¤¤Annukka Kuoppala tfn 040 170 3349

Naturdatabas och NaturVasa-sidorna Naturutredningar, som markanvändnings- och bygglagen förutsätter, görs i fråga om general- och detaljplaneområdena. Uppgifterna från naturinventeringarna samlas i Planläggningens naturdatabas.

Databasen innehåller information om naturtyper, vegetation, fåglar och arter som ingår i EU:s skyddsdirektiv, såsom flygekorrar och fladdermöss.

Kartläggningarna, utvecklingen av naturdatabasen samt uppdateringen av stadens naturwebbsidor fortsätter under år 2019. Natursidorna finns på adressen:

Utvidgning av promenadcentrum För utvidgning av promenadcentrum görs en översiktsplan utgående från delgeneralplanen för centrum. Målet är att förbättra centrums livskraft, dragningskraft och stadsbild samt att öka trivseln i synnerhet för dem som promenerar och cyklar.

Promenadcentret som planeras omfattar utöver omgivningen kring torget hela Hovrättsesplanaden och brandgatorna vid den. En del av utvidgningsområdena kommer att bestå av gågator och en del av promenadvänliga gator. Genomförandeplaneringen görs stegvis i samarbete med Kommuntekniken.

Avsikten är att byggåtgärderna ska inledas sommaren 2020 med den del av Hovrättsesplanaden som finns mellan Rådhusgatan och Kyrkoesplanaden och som ändras till en promenadvänlig gata. ¤¤Anni Vainio tfn 040 573 8335 ¤¤Hanna Vallinmäki tfn 040 706 2832 ¤¤Emma Pitkäjärvi tfn 040 354 2819

natur.vasa.fi ¤¤Jan Nyman tfn 040 846 8626 ¤¤Tuomas Kiviluoma tfn 040 846 5191

¤¤Hanna Vallinmäki tfn 040 706 2832 ¤¤Annukka Kuoppala tfn 040 170 3349

INVÅNARTIDNING 01/2019

19

Detaljplanläggning

3. Reinsgatans område *, ak1092, I

I fråga om de objekt som anges med * förutsätts markanvändningsavtal

En planändring startar för området öster om teknologikoncentrationen våren 2019. Planens tidtabell är brådskande, eftersom målet är att anvisa funktioner som betjänar aktörerna i närområdet och att justera områdets kvarters- och tomtgränser.

Strävan med planändringen är att skilja åt bostadsområdets och fabriksområdet trafik från varandra genom att planera en ny gatusträckning till Finska Socker i enlighet med de principer som uppkommer vid beredningen av en delgeneralplan för Vasklot.

Detaljplanerna är indelade i prioritetsklasserna I-III. Projekt som främjar energi- och klimatprogrammet, kompletterande byggande och stadens helhetsstrategi har prioriterats.

www.vaasa.fi/sv/ak1092 ¤¤Eija Kangas tfn 0400 961 090 ¤¤Kati Vuohijoki tfn 040 508 1003

4. Västerängen II, ak1072, I När Forskärr har bebyggts och bebyggandet av Västerängen har kommit i gång fortsätter planeringen av området med andra skedets detaljplan för Västerängen. Detaljplaneområdet Västerängen utvidgas norrut. Området planeras så att det blir en trivsam stadsdel som erbjuder olika boendeformer och så bra närservice som möjligt. Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt år 2017.

Målet är att ett planförslag läggs fram år 2019. www.vaasa.fi/sv/ak1072 ¤¤Oliver Schulte-Tigges tfn 040 846 7792 ¤¤Juha-Matti Linna tfn 040 575 9377

1. Travdalen *, ak1079, I Travdalen är en ny stadsdel som bildas på det gamla travbaneområdet och som erbjuder en fascinerande och upplevelserik levnadsmiljö för 2000-2500 nya invånare. Det blir också mångsidiga service- och affärslokalsmöjligheter på området.

Travdalen är Sandvikens nya hjärta och baserad på traditionell rutplanestadsstruktur, samtidigt som de nyaste tekniska och klimatstrategiska utmaningarna antas, uppfylls den moderna människans önskemål och behov i fråga om levnadsmiljön.

Byggandet av Travdalen har redan startat med inledande jordbyggnadsarbeten. Arbetena pågår under inkommande 2–3 år. Byggandet i de första kvarteren startar år 2020. Målet är att de första invånarna ska kunna flytta in på området under åren 2022–2023. www.vaasa.fi/sv/ak1079 ¤¤Oliver Schulte-Tigges tfn 040 846 7792 ¤¤Matti Laaksonen tfn 040 846 8379

2. Företagsområdet Smart Technology Hub *, ak1091, I Planområdet finns i Vasklot, i hamnens omedelbara närhet. Målet för arbetet är att skapa förutsättningar för utveckling av ett ca 10 hektar stort område till ett industri- och verksamhetslokalsområde som är lämpligt för en teknologikoncentrations behov, dit all verksamhet som Wärtsilä har i centrum och vissa delar av verksamheten i Runsor flyttas under åren 2020–21.

Vid utarbetandet av planen fästs särskild uppmärksamhet vid konsekvenserna för de omgivande områdena. De trafikmässiga ändringarna, tryggandet av verksamhetsförutsättningarna och boendetrivseln i närmiljön samt beaktande av den till planområdet angränsande värdefulla kulturmiljön av riksintresse, Finska Socker, är teman som kommer att behandlas i arbetet. Under planprocessen utreds de säkerhetsområden som verksamheten förutsätter och eventuella risker för storolyckor. Målet är en lagakraftvunnen detaljplan sommaren 2019. www.vaasa.fi/sv/ak1091 ¤¤Eija Kangas tfn 0400 961 090 ¤¤Kati Vuohijoki tfn 040 508 1003 ¤¤Päivi Korkealaakso tfn 040 550 0757

20

5. Liselund *, ak1062, I Målet med detaljplaneändringsarbetet är att göra upp en detaljplan som styr affärsbyggandet på området. Avsikten är att ca 55 000 m² affärslokaler av olika slag ska förläggas på området. Målet är att skapa detaljplanemässiga förutsättningar för uppbyggnaden av ett trivsamt och fungerande område med ett livligt näringsliv i enlighet med idén om Vasa kvalitetskorridor. Målet är en lagakraftvunnen detaljplan våren 2019. Detaljplaneutkastet var framlagt hösten 2018. www.vaasa.fi/sv/ak1062 ¤¤Juha-Matti Linna tfn 040 575 9377

6. Korsnästågets centrum *, ak1087, I Att stöda gamla bostadsområdens livskraft är en del av stadens strategi och genomförandeprogram för markanvändningen. Målet är att med olika åtgärder stöda och utveckla Korsnästågets stadsdelscentrum, de olika funktionerna där samt dess tillgänglighet och hinderfrihet. Målet är en lagakraftvunnen detaljplan våren 2020. ¤¤Juha-Matti Linna tfn 040 575 9377 ¤¤Jonas Nylén tfn 040 139 3617

7. Utvidgning av Torgparkeringen *, ak1071, II Stadsstyrelsen godkände 21.3.2016 ett intentionsavtal med Vasa Torgparkering Ab om en ändring av detaljplanen för en del av Vasaesplanaden. Aktören har som mål att bygga ca 800 nya parkeringsplatser under Vasaesplanaden enligt dagbrottsmetoden.

Intentionsavtalet är i kraft till utgången av år 2020. En utredning om placeringen av de nya ingångarna blev klar våren 2018. Samtidigt undersöks möjligheterna till utbyggnad av fastigheten Handelsesplanaden 14.

Målet är en lagakraftvunnen detaljplan år 2020. www.vaasa.fi/sv/ak1071 ¤¤Anne Majaneva tfn 040 743 8149 ¤¤Emma Pitkäjärvi tfn 040 354 2819 ¤¤Päivi Korkealaakso tfn 040 550 0757

8. Sundom centrum *, ak1050, II Föremål för detaljplaneringen är omgivningen kring skolan, prästgården och äldreboendet i Yttersundom.

Mål för planen är att skapa förutsättningar för utbyggnad, utveckling av servicestrukturen i Sundom samt att stöda bevarandet av den kulturhistoriskt och landskapsmässigt värdefulla bymiljön. Målet är ett detaljplaneutkast år 2019. www.vaasa.fi/sv/ak1050 ¤¤Kati Vuohijoki tfn 040 508 1003 ¤¤Gun-Mari Back tfn 040 706 4514

9. Handelsesplanaden 29 *, ak1083, II Målet för detaljplaneändringen är att utveckla en stadsbildsmässigt och funktionellt högklassig lösning med kompletterande byggande på tomten.

Målet är en lagakraftvunnen detaljplan under år 2019. www.vaasa.fi/sv/ak1083 ¤¤Anne Majaneva tfn 040 743 8149 ¤¤Oliver Schulte-Tigges tfn 040 846 7792

10. Södra Klemetsö I och Korsholmsesplanadens bro, ak1096, II Med detaljplaneändringsarbetet preciseras brons läge utgående från trafikutredningarna och planeringstävlingen år 2018. Avsikten är att skapa en ny trafikförbindelse över järnvägen från stadskärnan till Södra Klemetsö och Sjukhemsgatan. Samtidigt inleds förnyandet av området Södra Klemetsö med målet att planera ett högklassigt, urbant och mångsidigt område som fortsättning på centrum. I första skedet av förnyelsen planeras de kvarters- och rekreationsområden som är belägna närmast bron. Målet är ett detaljplaneutkast år 2019. www.vaasa.fi/sv/ak1096 ¤¤Kati Vuohijoki tfn 040 508 1003 ¤¤Matti Laaksonen tfn 040 846 8379

11. Brändö sunds område, Smulterö och Sundsparken *, ak1000, II Detaljplaneärendet inleddes 26.11.2013. Ett detaljplaneutkast har varit framlagt år 2015. I detaljplanen definieras markanvändningen för historiskt och stadsbildsmässigt betydelsefulla Brändö sunds område i det sydvästra hörnet av Brändö utgående från Vasa generalplan 2030 och idétävlingen om området.

Efter utkastskedet har detaljplanen delats in i två delar så att Smulterö och Brändö sunds parkområde söder om s.k. Rahkolafastigheten tas upp i detaljplaneändring ak1000. Rahkolafastigheten och området norr om den tas upp i detaljplan ak1081.

Målet är att utveckla området till en högklassig stadsmiljö, där nybyggandet och utmaningarna när det gäller byggnadsskydd och landskap i området har sammanjämkats till en arkitektoniskt högklassig, fungerande och genomförbar helhet. Området ska bli en aktiv del av park- och fritidszonen längs med stadsstranden.

Avsikten är att detaljplanen ska föras framåt samtidigt med tomtöverlåtelsetävlingsplanen för Smulterö och den år 2017 utarbetade översiktsplanen. I översiktsplanen har den i utkastet presenterade, på industrihistorien baserade invånarparkplanen utvecklats och bl.a. har möjligheterna att använda och olika sätt att iståndsätta varvshallen undersökts. Målet är en lagakraftvunnen detaljplan år 2019. www.vaasa.fi/sv/ak1000 ¤¤Oliver Schulte-Tigges tfn 040 846 7792 ¤¤Matti Laaksonen tfn 040 846 8379

12. Molnträskets företagsområde *, ak980, II Planeringsområdet omfattar ett fabriksområde på Kapellbacken, fyra begravningsplatser samt jordbruks-, skogs- och vägområden. Planeringsområdet är inte detaljplanerat. Ägaren till fabriksområdet vid Molnträsket och huvudaktören Uponor Infra har centraliserat tillverkningen av plaströr på området och sålt hälften av området. I och med den förändrade situationen finns möjlighet att granska alternativ till utveckling av företagsområdet ur en ny synvinkel.

På planeringsområdet finns särskilda naturvärden och betydande historiska kulturmiljöer. Molnträsket fungerar som Vasa Vattens råvattenreservoar.

Norrifrån sträcker sig Smedsby-Kapellbackens grundvattenområde till planeringsområdet. Åkerlandskapet söder om Kapellbacken och de historiska platserna på Kapellbacken är från tiden före Vasa stads grundande.

Den tunga trafiken på Vattentagsvägen och Lumivaaravägen medför störningar och för att minska dem söks lösningar.

Vid utarbetandet av detaljplanen sammanjämkas markägarnas och övriga aktörers mål samt de allmänna målen för utveckling av stadsstrukturen med de utgångspunkter som naturen och den byggda miljön anger.

Ett avtal om inledande av planläggning har ingåtts med fabriksområdets markägare år 2017. Målet är en lagakraftvunnen detaljplan under år 2019. www.vaasa.fi/sv/ak0980 ¤¤Aila Virtanen tfn 040 761 6776 ¤¤Matti Laaksonen tfn 040 846 8379

13. Trafikregleringar vid Förbindelsevägen och motorvägen, ak1065, II Planprojektet har anknytning till ombyggnaden av hela Förbindelsevägen så att den blir fyrfilig, i och med det styrs fjärrtrafiken till huvudlederna, varvid enbart den lokala biltrafiken blir kvar på bostadsgatorna. Anläggandet av ytterligare en körbana och framför allt planskilda arrangemang i problemkorsningarna kommer att förbättra smidigheten i trafiken på Förbindelsevägen under rusningstid betydligt.

Förverkligandet av anslutningsarrangemangen på Förbindelsevägens och motorvägens rampområde kräver en detaljplaneändring. Därtill granskas med detaljplanen placeringen av kvartersområden för affärs- och verksamhetsbyggnader i närheten av Förbindelsevägen. Detaljplaneförslaget har varit offentligt framlagt hösten 2016. Målet är en lagakraftvunnen detaljplan i början av år 2019. www.vaasa.fi/sv/ak1065 ¤¤Juha-Matti Linna tfn 040 575 9377

INVÅNARTIDNING 01/2019

21

19. Metviksparken *, ak970 Förslaget till detaljplan för Metviksparken godkändes av stadsstyrelsens planeringssektion våren 2015.

Planen kommer att läggas fram för stadsstyrelsen för behandling när avtalsförhandlingarna om området är slutförda. www.vaasa.fi/sv/ak0970 ¤¤Emma Pitkäjärvi tfn 040 354 2819

20. Risö affärs- och företagsområde *, ak993, I Stadsfullmäktige har godkänt detaljplaneförslaget 10.12.2018. Detaljplanen har överklagats till förvaltningsdomstolen. www.vaasa.fi/sv/ak0993 ¤¤Juha-Matti Linna tfn 040 575 9377

21. Silorna, ak1057 Stadsfullmäktige godkände förslaget till detaljplaneändring 13.11.2017. Förvaltningsdomstolen har förkastat besvären över detaljplanen och beslutet har överklagats till högstaförvaltningsdomstolen.

14. Bank vid Borgarparken *, ak1088, III Ny granskning av ett utfyllnadsområde i södra delen av Vasklot för småbåtshamnverksamhet av privat karaktär. www.vaasa.fi/sv/ak1088 ¤¤Matti Laaksonen tfn 040 846 8379 ¤¤Oliver Schulte-Tigges tfn 040 846 7792

15. Museigatan 11 *, ak1093, II Med detaljplaneändringen ändras tomtens användningsändamål från offentlig service till boende. Ändringen förverkligar stadens strategi och målen för delgeneralplanen för centrum genom att förtäta stadsstrukturen och öka boendet i centrum.

En del av byggnaderna på tomten rivs, en del bevaras. På planeringen inverkar trafikarrangemangen i näromgivningen, järnvägsområdet, lättrafikarrangemangen samt den nuvarande och kommande användningen av Wärtsiläs område bakom järnvägen. Därtill bör läget på en synlig plats vid utkanten av stadsstrukturen samt telefonföreningens skyddade gamla byggnad beaktas vid planeringen.

Målet är att detaljplanen ska ha godkänts av stadsfullmäktige före utgången av år 2020. www.vaasa.fi/sv/ak1093 ¤¤Anne Majaneva tfn 040 743 8149 ¤¤Kati Vuohijoki tfn 040 508 1003

16. Gerbybrinken *, ak972, III Gerbybrinken är att kompletteringsbyggnadsprojekt som syftar till att finna en högklassig bostads-, service-, rekreations- och grönområdeslösning som stöder sig på servicen i Gerby centrum och kompletterar den. Enligt planerna ska det skapas hem för ca 300 nya invånare på området.

22. Gamla hamnen *, ak996 Stadsfullmäktige har godkänt detaljplaneförslaget 18.12.2017. Besvär över planen har lämnats in till förvaltningsdomstolen.

www.vaasa.fi/ak972 ¤¤Oliver Schulte-Tigges tfn 040 846 7792

www.vaasa.fi/sv/ak0996 ¤¤Oliver Schulte-Tigges tfn 040 846 7792

¤¤Matti Laaksonen tfn 040 846 8379

17. Wolffskavägen 24 *, ak1094, III

23. Brändö sunds område, Rahkola – Kråkfjärdsparken *, ak1081

Med detaljplanen undersöks byggandets omfattning och utformning på tomten, där en gammal boendeenhet har rivits. Målet är bostadsbyggande som passar i miljön och en lagakraftvunnen detaljplan under år 2019.

Detaljplanen har godkänts av stadsfullmäktige sommaren 2018. Besvär över planen har lämnats in till förvaltningsdomstolen. www.vaasa.fi/sv/ak1081 ¤¤Oliver Schulte-Tigges tfn 040 846 7792

www.vaasa.fi/sv/ak1094 ¤¤Anne Majaneva tfn 040 743 8149

¤¤Matti Laaksonen tfn 040 846 8379

18. Östra bangatans område *, ak1095, III Den planerade sträckningen för Östra bangatan måste ändras på grund av naturvärden som har påträffats på området. Gatan byggs lite längre norrut än vad som planerades tidigare. En del av tomten norr om gatan ändras till gatuområde, så att gatuplanen kan godkännas och gatan anläggas utan att naturvärdena äventyras. Därtill övervägs SO-byggnadens skyddsbeteckning (Elbacken 4) på nytt. Målet är en lagakraftvunnen detaljplan år 2019. www.vaasa.fi/sv/ak1095 ¤¤Matti Laaksonen tfn 040 846 8379

22

www.vaasa.fi/sv/ak1057 ¤¤Anne Majaneva tfn 040 743 8149

24. Stenkilen ak1080 Detaljplanen har godkänts av stadsfullmäktige sommaren 2018. Besvär över planen har lämnats in till förvaltningsdomstolen. www.vaasa.fi/sv/ak1080 ¤¤Eija Kangas tfn 0400 961 090

LÄS MERA OM PLANLÄGGNING www.vaasa.fi/sv/planlaggning

Utvecklingsprojekt och fristående projekt Strömsö I detaljplanen för Strömsö avgörs den detaljplanemässiga situationen för området mellan Gerby strandväg, Västerviksvägen och Strömsö. I detaljplanen vidareutvecklas Västervik delcentrum genom att nya rekreationsförbindelser och –funktioner, ett torg som främjar gemenskap och service, nya bostäder samt affärs- och verksamhetslokaler skapas. ¤¤Gun-Mari Back tfn 040 706 4514 ¤¤Matti Laaksonen tfn 040 846 8379 ¤¤Oliver Schulte-Tigges tfn 040 846 7792

Arkitekturpolitiskt program Arkitekturpolitik är att ta hand om den byggda miljöns kvalitet långsiktigt och strategiskt. En högklassig fysisk miljö och byggnadsarvet har stor betydelse som konkurrens-, attraktions- och välmåendefaktor för staden. Målet ingår i stadspolitiska program på både europeisk och finländsk nivå. Arkitekturen är en förenande och innovativ faktor vid förverkligandet av en hållbar utveckling för staden. Målet är en process i växelverkan med aktörerna. Avsikten är att programmet ska godkännas av stadsfullmäktige i början av år 2019. ¤¤Anne Majaneva tfn 040 743 8149

Uppdatering av genomförandeprogrammet för markanvändningen

Utvecklingsområdet Södra Klemetsö *

Projektet Attractive Nordic Towns

Målet för utvecklingen av Södra Klemetsö är en högklassig, urban och mångsidig stadsdel, med vilken boendezonen i centrum utvidgas till andra sidan av järnvägen och förenas med det nuvarande industrioch lagerområdet i Södra Klemetsö. Området är i delgeneralplanen för centrum angivet som i markanvändnings- och bygglagen avsett utvecklingsområde.

En del av området är redan belagt med byggförbud på grund av behovet av detaljplaneändring. Vid utvecklingen av området kommer utvecklingsförfarande att tillämpas vid behov.

Vasa är med i ett samnordiskt projekt tillsammans med städerna Lund (Sverige), Hamar (Norge) och Viborg (Danmark), inom vilket små och medelstora nordiska städers attraktionsfaktorer planeras via stadsplanering. Inom projektet prövas nya metoder för växelverkan vid planeringen av stadsdelar samt planeras en anslutningsparkeringsmodell för att förbättra resekedjorna.

¤¤Kati Vuohijoki tfn 040 508 1003 ¤¤Petur Eklund tfn 040 164 6930

Wärtsiläs område i centrum

Programmet är en del av stadens strategiska programhelhet. Målet är att på lång sikt främja tryggandet av de utvecklingsförutsättningar som är angivna i stadsstrategin, se till att det finns tillräckligt med bostads- och företagstomter samt sammanjämka tomtproduktions- och servicenätsprocesserna. Målet är att uppdatera programmet årligen via uppföljning. Uppföljningen görs i fråga om befolknings- och arbetsplatsutvecklingen, bostadsbyggandets utveckling samt behoven av servicebyggande. Stadsstyrelsen godkände 18.6.2018 en uppdatering av personalstrategin för åren 2018–2022.

Målet är att närmare undersöka huvudanvändningsändamålet, dimensioneringen och helhetsstrukturen för Wärtsiläs område i centrum genom precisering av beteckningen i delgeneralplanen för centrum.

¤¤Annika Birell tfn 040 846 5173

Målet är att bedöma läget för och omfattningen på nya skolcampus i centrum samt att granska olika alternativ och konsekvenserna av dem.

Stadsdelscentrumen Ett utredningsarbete i fråga om nuläget för stadsdelscentrumen utanför Vasa centrum startade hösten 2017. Målet är att identifiera behoven av och möjligheterna att utveckla de viktigaste stadsdelscentrumen och att göra sådana modeller för utvecklingen av de enskilda stadsdelscentrumen som ska fungera som utgångspunkt för stadens strategiska utveckling vid förbättrandet av servicen i stadsdelscentrumen, utbyggnaden av dem och kollektivtrafikförbindelserna till dem.

¤¤Oliver Schulte-Tigges tfn 040 846 7792 ¤¤Juha-Matti Linna tfn 040 575 9377 ¤¤Kati Vuohijoki tfn 040 508 1003 ¤¤Päivi Korkealaakso tfn 040 550 0757 ¤¤Emma Pitkäjärvi tfn 040 354 2819

Skolcampus i centrum

¤¤Juha-Matti Linna tfn 040 575 9377

Markanvändningsplanering och direktivarter Europeiska unionen har i naturdirektivet angivit de djurarter på unionens område som är föremål för strikt skydd. I Finland genomförs naturdirektivet via naturvårdslagen. Strikt skyddade djurarter är bl.a. flygekorren och alla fladdermusarter. Övervakningsansvaret för genomförandet av skyddet har Närings-, trafik- och miljöcentralerna. I Vasa har ett projekt startat i form av samarbete mellan miljösektorn, Planläggningen och NTM-centralen, inom vilket man strävar efter att finna tillvägagångssätt för att förena markanvändningsplanering och beaktandet av direktivarter. ¤¤Jan Nyman tfn 040 846 8626 ¤¤Tuomas Kiviluoma tfn 040 846 5191

¤¤Kati Vuohijoki tfn 040 508 1003 ¤¤Päivi Korkealaakso tfn 040 550 0757 ¤¤Emma Pitkäjärvi tfn 040 354 2819

¤¤Juha-Matti Linna tfn 040 575 9377 ¤¤Annika Birell tfn 040 846 5173

INVÅNARTIDNING 01/2019

23

Kaavakohteet ja hankkeet Vaasassa Planobjekt och -projekt i Vasa

Kaavakohteet ja hankkeet Vähässäkyrössä Planobjekt och -projekt i Lillkyro

2 Asemakaavat Detaljplaner

2 Yleiskaavat Generalplaner