UTBILDNINGSSTIGAR I UNDERVISNINGEN som Vasa stad ordnar för personer med invandrarbakgrund

UTBILDNINGSSTIGAR I UNDERVISNINGEN

som Vasa stad ordnar fรถr personer med invandrarbakgrund

2

Innehåll 1. Inledning

5

2.

7

1.1. Begrepp S2

Elevens ålder Integrationsutbildning

En språkmedveten inlärning och inlärningsmiljö

Individuella stigar 2.1.

Utbildnings- stigar

Småbarnspedagogik och förskoleundervisning

Stödåtgärder inom småbarnspedagogik

Förlängd läroplikt

Undervisning i det egna modersmålet

Stödformerna i förskoleundervisningen 2.2. Grundläggande utbildning

Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen

Övergången från undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen

Elever med invandrarbakgrund inom den grundläggande utbildningen

Stödformerna i den grundläggande utbildningen

Övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiet 2.3. Grundläggande utbildning för vuxna

Utbildningens struktur

Handledning och val av studerande till utbildningen

Stödåtgärder i den grundläggande utbildningen för vuxna

Övergång till fortsatta studier och arbetslivet 2.4. Integrationsutbildning

Integrationsutbildningens innehåll Integrationsutbildningsvägar

Övergången från integrationsutbildningen till studier eller arbetslivet 2.5. Studier på andra stadiet

Ansökan om studieplats

Studier inom utbildningen på andra stadiet

Studiernas innehåll på andra stadiet

Stödåtgärder i utbildningen på andra stadiet

Övergång till fortsatta studier och arbetslivet Valma 2.6. Utbildning enligt fria bildnings- arbetets integrationsplan, den s.k. UMAKO-utbildningen.

5 5 5 5 5 5

7 7 8 8 8 9 9 9 9 9 12 12 12 12 12 14 14 14 14 14 14 16 16 16 16 17 17 17

3. Utvecklingsmål

19

4. Slutsatser

21

Småbarnspedagogik

Grundläggande utbildning

Utbildning som förbereder för gymnasieutbildning Småbarnspedagogik

Grundläggande utbildning Gymnasiet Vamia

Fria bildningsarbetet fungerar som ett lim mellan studiestigarna

3

19 19 19

21 21 21 21 22

4

1. Inledning Utbildning och språkinlärning är de viktigaste sätten att förstärka invandrarnas integrering och främja deras sysselsättning i det nya hemlandet.

Syftet med utbildningen för invandrare är att skapa förutsättningar för personer som flyttar till Finland att verka som jämbördiga medlemmar i det finländska samhället.

ende från den inledande kartläggningen. Studerande söker till den inledande kartläggningen och utbildningen via TE-byrån.

Integrationsutbildningen pågår ca 10 mån. och integrationen (= människan integreras i ett nytt land och hittar sin plats i samhället) samt integreringen (=läroanstalten beaktar yrkesövergripande elever med invandrarbakgrund) som fortsätter under hela utbildningsstigen från småbarnspedagogiken till utbildningen på andra stadiet.

I Vasa stad ordnas utbildning för invandrare i alla åldrar samt undervisning i finska och svenska.

Samtidigt stöder man dem att upprätthålla sitt modersmål och sin kulturidentitet.

I den här broschyren beskrivs utbildningsstigar inom undervisningen som Vasa stad ordnar för personer med invandrarbakgrund.

1.1.

En språkmedveten inlärning och inlärningsmiljö I undervisningen för personer med invandrarbakgrund är en språkmedveten undervisning en viktig metod. I läroanstalterna strävar man efter att skapa en språkmedveten verksamhetskultur och inlärningsmiljö. I den språkmedvetna undervisningen förstår man språkets centrala ställning i växande, lärande, växelverkan, verksamheten samt i samverkan.

Begrepp

S2 S2 innebär finska eller svenska som andra språk.

Personens modersmål är inte finska eller svenska utan något annat språk. Finska eller svenska som andra språk, S2, studeras som ett eget läroämne.

Inom den språkmedvetna undervisningen är varje lärare också språklärare. Läraren beaktar elevens språkfärdighetsnivå, tiden för att utveckla språkfärdigheten samt förstår hur språkets konstruktioner, begrepp, abstraktionsnivå och kulturbundenhet inverkar på förståelsen av innehållet.

I undervisningen går innehållet och språkundervisningen hand i hand. Läraren reflekterar också över det språk som hen undervisar i och nyckelbegreppen samt uppmuntrar eleven att använda språket på ett mångsidigt sätt.

Elevens ålder Åldern avgör till vilken utbildning eleven hänvisas. En elev med invandrarbakgrund inleder i regel sina studier på alla stadier inom den förberedande undervisningen.

Situationen är utmanande för de elever som kommit till landet i en ålder som motsvarar åk 7-9 inom den grundläggande utbildningen, i synnerhet om personen saknar skolbakgrund eller har gått i skola i flera länder eller endast sporadiskt.

Inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen kan en elev som ska förflytta sig till åk 7-9 vid behov fortsätta till en övergångsklass innan förflyttningen till den allmäna undervisningen.

På läroanstaltsnivå beaktas språket i inlärningsmiljön och i läroanstaltens verksamhet.

Individuella stigar Personens livssituation, utbildningsbakgrund, arbetshistoria samt inlärningsfärdigheter inverkar på hur hens utbildningsstig utformas, på dess längd och i vilken ordning utbildningarna genomförs, personen kan exempelvis söka till finsk-/ svenskspråkiga utbildningar om hen har avlagt examensutbildning på ett annat språk.

I läroanstalterna på andra stadiet ordnas förberedande utbildning (Valma, Luva) innan eleven inleder sina egentliga studier. I yrkesstudier kan eleven vid behov delta i studier som stöder inlärningsfärdigheterna.

Elever med invandrarbakgrund är en heterogen grupp och detta beaktas i handledningen av dem.

Integrering (integrationsplan) Integrationsutbildning Utbildningen är avsedd för vuxna invandrare som inte längre är i läropliktsåldern. Studerandena hänvisas till rätt individuell utbildningsväg utgå-

5

6

2. Utbildnings stigar 2.1. Småbarnspedagogik och förskoleundervisning Småbarnspedagogikens uppgift är att förstärka utvecklandet av barnens språkkunskaper och – färdigheter samt den språkliga identiteten. Barn med olika språk- och kulturbakgrund har möjlighet att få intensifierat stöd i lärandet av finska /svenska språket. I undervisningsverksamheten beaktas flerspråkighet och en kulturell mångfald, vilka också intar en central roll i Vasa småbarnspedagogiks strategi.

För småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen har utarbetats en S2-läroplan, vilken strävar efter att garantera en språkundervisning av jämn kvalitet. Vidare används inom småbarnspedagogiken och i förskoleundervisningen årsklockan ”Barn med olika språk- och kulturbakgrund inom småbarnspedagogiken”, där det har fastställts vilka funktioner i anslutning till S2-undervisningen som ska ingå i verksamhetsåret. För andraspråksinlärarna utarbetas en individuell S2läroplan.

Läraren inom småbarnspedagogiken svarar för planeringen av undervisningen samt att målen uppnås. Utgångspunkten för att barnet ska tillägna sig finska/svenska språket är ett konkret vardagsspråk och dess uttrycksförråd.

Inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen i Vasa fungerar två S2-lärare i småbarnspedagogik som stöd för personalen samt som sakkunniga i frågor som ansluter sig till språkundervisningen.

Stödåtgärder inom småbarnspedagogik Stöd för utveckling och inlärning utgör en del av den kvalitativa småbarnspedagogiken och alla barn som behöver detta är berättigade till det.

Det stöd som barnet behöver antecknas i barnets småbarnspedagogikplan, som har utarbetats för barnet i daghemmet eller inom familjedagvården.

Som stöd för utveckling och inlärning kan speciallärarens inom småbarnspedagogiken tjänster användas. Barnet kan få stöd även via andra serviceformer som avsetts för barn och familjer, t.ex. från barnrådgivningarna, familjerådgivningen eller handikappservicen. Stödformerna har beskrivits närmare i grunderna för planen i småbarnspedagogik.

7

Förlängd läroplikt

en del i förskoleundervisningsgruppen. Den finskspråkiga gruppen stöder språkinlärningen hos de barn som deltar i undervisningen.

Till den förlängda läroplikten hör barn med svår funktionsnedsättning, en svår sjukdom kan även vara orsak till förlängd läroplikt. Beslutet om förlängd läroplikt fattas i regel innan läroplikten börjar. Då fattas även beslut om särskilt stöd.

Stödformerna i förskoleundervisningen Elevvården i förskoleundervisningen Elevvården förverkligas i första hand som förebyggande elevvård och som gemensam elevvård som stöd för hela förskolegemenskapen. Därutöver har barnet inom förskoleundervisningen lagstadgad rätt till individuell elevvård. Med individuell elevvård avses psykologtjänster inom primärvården samt för åldersgruppen avsedda rådgivningstjänster. Vidare finns skolpsykologoch skolkuratorstjänster till förfogande.

Undervisning i det egna modersmålet För barn i förskoleålder ordnas enligt möjlighet undervisning i det egna modersmålet i samarbete med den grundläggande utbildningen. Om deltagande i den här undervisningen beslutar elevens vårdnadshavare. Studier i det egna modersmålet stöder all inlärning.

Trestegsstödet Barn som deltar i förskoleundervisningen omfattas av stödet för uppväxande och lärande i enlighet med lagen om grundläggande utbildning. De tre nivåerna för stödet för barnets växande och lärande är allmänt, intensifierat och särskilt stöd.

I lagen om grundläggande utbildning är de stadgade stödformerna t.ex. specialundervisning på deltid, tolknings- och assistenttjänster samt olika hjälpmedel. Stöd i växande och lärande innebär gemensamma lösningar och lösningar i anslutning till inlärningsmiljön samt att svara på barns individuella behov. Stödet ges i första hand inom den egna förskolegruppen med hjälp av olika flexibla arrangemang. Speciallärarens inom småbarnspedagogiken tjänster och ett yrkesövergripande samarbete finns till förfogande då barnets behov av stöd konstateras samt i planeringen och genomförandet av stödet. Stödformerna beskrivs noggrannare i grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen.

Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen för barn i förskoleålder För barn i förskoleålder kan ges förberedande undervisning inför för den grundläggande utbildningen 5 h per dag, cirka 900 timmar/verksamhetsår. Syftet med den undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen är att ge barnet de språkliga färdigheter som barnet behöver, då hen ska börja inom den grundläggande utbildningen. Om undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen överenskoms i samarbete med vårdnadshavarna och småbarnspedagogikens personal före anmälningen till förskoleundervisningen. Andraspråksinläraren kan vid behov och i mån av möjlighet börja i en förskolegrupp som förbereder inför den grundläggande undervisningen även mitt under verksamhetsåret. Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen för barn i förskoleåldern ges i förskole-enheterna områdesvis. Dessa grupper har integrerats och ingår som

8

2.2.

Grundläggande utbildning

Elevens lärare planerar undervisningsarrangemangen så att de är ändamålsenliga med tanke på eleven. Eleverna undervisas i finska eller svenska som andra språk helt eller delvis. Utgångspunkten är elevens behov och språkinlärningsskede.

Vid behov uppgörs en plan för lärande för eleven.

Läraren differentierar undervisningen såväl i fråga om läroämnets omfattning och djup som metoder och arbetssätt. Det väsentliga är att språkfenomen och läroinnehåll iakttas jämsides. Då S2-undervisningen inleds, är det bra att granska språkfenomen, omgivningen där de förekommer, betydelser och särprägel. Efter det övergår man småningom till att förstå det som är utmärkande för finska eller svenska språket samt att använda språket i olika situationer och texter.

Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen För elever med invandrarbakgrund i läropliktsoch förskoleålder kan ordnas undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

Syftet med denna undervisning är att stöda en balanserad utveckling och integration i det finländska samhället samt ge de färdigheter som eleven behöver vid övergången till den grundläggande utbildningen. Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen ordnas i Vasa både på finska och på svenska. Undervisningen omfattar cirka ett år.

Stödundervisning för invandrare Eleven är berättigad till stödundervisning för invandrare 6 kalenderår efter att hen har inlett den grundläggande utbildningen i Finland.

Övergången från undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen Då eleven har deltagit i ett år i undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen, övergår sig hen sedan till den grundläggande utbildningen. Om eleven ännu behöver mycket språkligt stöd, kan hen fortsätta i den förberedande undervisningsgruppen som en elev inom den grundläggande utbildningen under en termin, om det finns plats i gruppen. Eleven får ett intyg över sitt deltagande då undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen upphör.

Undervisning i det egna modersmålet Studier i det egna modersmålet är viktigt, eftersom modersmålet är det begreppsliga tänkandets och känslouttryckens språk. Utan goda färdigheter i modersmålet är det svårare att lära sig andra språk, eftersom lärande av ett nytt språk baserar sig på att man behärskar sitt modersmål på ett mångsidigt sätt. Syftet med undervisningen är att stöda en uppväxt på två språk samt att bevara den egna språkliga och kulturella identiteten.

Elever med invandrarbakgrund inom den grundläggande utbildningen

I Vasa ordnas undervisning i invandrarnas eget modersmål för barn i förskole- och grundskoleålder. Undervisning kan ordnas två lektioner per vecka för en språkgrupp med minst åtta barn.

Undervisningen strävar man efter att ordna i närskolan. Undervisningstiden är 2 h per vecka, ofta på eftermiddagen efter skoldagen. Föräldrarna sköter själva om barnets skjutsningar till och från lektionerna. Undervisningen baserar sig på frivillighet, men då eleven har börjat i undervisningen är deltagandet bindande. Undervisningen är avgiftsfri för familjen.

En invandrare i läropliktsålder (7-17 år) som bor stadigvarande i Finland har rätt till samma grundläggande utbildning som en finländare. Den grundläggande utbildningen baserar sig på en mångfacetterad finländsk kulturtradition. Den har bildats och utformats genom en växelverkan mellan olika kulturer. Mål och principer i enlighet med läroplanen följs i alla elevers undervisning.

Elevernas språkliga färdigheter samt olika kulturella bakgrund beaktas, så att varje elevs språkoch kulturidentitet stöds på ett mångsidigt sätt.

Rätt till eget språk och egen kultur i enlighet med Finlands grundlag (731/1999, 17 §) respekteras.

Användningen av olika språk jämsides i skolans vardag anses vara naturligt och olika språk uppskattas.

Övergångsklasser inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen Individuell undervisning som inte är bunden till årskurser ordnas på övergångsklasser för de elever i åk 7-9 som efter den förberedande undervisningen inte kan förflytta sig till klasser inom den grundläggande utbildningen enligt den egna åldern. En del av eleverna har mycket svag skolbakgrund, en del av dem är inte läs-, skriv- och sifferkunniga. Elever integreras i så stor utsträckning som möjligt i den grundläggande utbildningens grupper samt indelas i grupp enligt sin nivå.

Ett allmänt mål är att få avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen samt en studieplats

Stödformerna i den grundläggande utbildningen S2-undervisning Elevens behov vad gäller lärokursen i finska eller svenska som andra språk bestämmer de lärare som undervisar eleven. Elevens vårdnadshavare beslutar om val av lärokurs. I valet av lärokurs är det ändå viktigt att eleven får sådan undervisning som passar hen bäst.

9

10

mycket annorlunda skolsystem. Eleven kan också ha en ytterst bristfällig utbildningsbakgrund. Det är inte alltid ändamålsenligt att framskrida i alla läroämnen enligt de mål som fastställts för varje årskurs i grunderna för läroplanen.

för fortsatta studier. Ett viktigt mål med undervisningen i övergångsklasserna är att förebygga marginalisering bland ungdomar med invandrarbakgrund.

Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av god inlärning, psykisk och fysisk hälsa och socialt välbefinnande hos eleverna samt sådan verksamhet som förbättrar förutsättningarna för dessa i skolsamfundet. Elevvården förverkligas i första hand som förebyggande elevvård och som elevvård som stöder för hela skolgemenskapen.

Därutöver har eleven lagstadgad rätt till individuell elevvård. Med individuell elevvård avses elevvårdens skolhälsovårdstjänster, skolpsykologoch skolkuratorstjänster samt yrkesövergripande elevvård för den enskilda eleven.

Då kan eleven framskrida enligt ett eget studieprogram. Läroämnenas mål och innehåll fastställs inte i läroplanen enligt årskurser utan de delas in i studiehelheter på annat sätt. Detta arrangemang kan öka möjligheterna att bilda undervisningsgrupper över årskursgränserna.

Då eleven eller eleverna studerar enligt ett eget studieprogram är det möjligt att i vissa läroämnen framskrida från en studiehelhet till en annan långsammare än i studier enligt årskurs. Att framskrida enligt det egna studieprogrammet erbjuder även särskilt intresserade elever möjlighet att framskrida snabbare och mera djupgående i vissa läroämnen. På det här sättet kan man beakta elevens olika behov mera flexibelt än i studier enligt årskurs.

Trestegsstödet Enligt lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning rätt att få tillräckligt stöd för lärande och skolgång genast då behov av stöd uppkommer. För att behovet av stöd ska upptäckas i ett tidigt skede, ska man kontinuerligt utvärdera elevernas framsteg samt deras skolgångssituation. Stödet är ett trestegsstöd: ett allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Stödformerna beskrivs noggrannare i läroplanen för den grundläggande utbildningen.

Det är viktigt att observera, att när studierna framskrider i långsammare eller snabbare takt, kan eleven hela tiden studera med sin egen undervisningsgrupp. Eleven stannar inte kvar på klassen och behöver inte hoppa över en klass, utan tidsvariationerna sker i takt med den egna undervisningsgruppen.

Handledning Varje lärare har i uppgift att handleda och stöda eleven i skolgången samt i lärandet av olika ämnen. Handledning ansluter sig till alla inlärningssituationer, läroämnen samt den respons som eleven får.

I undervisningen som inte är bunden till årskurser bedöms eleven i enlighet med sitt studieprogram.

I betyget ska antecknas varje läroämnes årskursnivå.

Särskild examen En lärokurs eller en del av den inom den grundläggande utbildningen kan avläggas med en särskild examen i enlighet med vad som avses i lagen och förordningen om grundläggande utbildning.

Särskild examen kan ordnas redan under den förberedande undervisningen. Elev som deltar i en särskild examen ska visa att hens kunskaper och färdigheter i de olika läroämnena motsvarar de kunskaper och färdigheter som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs.

Särskilda undervisningsarrangemang Elevens undervisning kan ordnas genom särskilda undervisningsarrangemang (lag om grundläggande utbildning § 18) om 1. eleven till någon del anses redan ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs; 2. det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att eleven ska genomgå lärokursen för grundläggande utbildning, eller 3. detta är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd.

En särskild examen kan ordnas t.ex. då eleven kommer till den grundläggande utbildningens åk 8, i det skede då undervisningen i en del läroämnen redan har upphört (huslig ekonomi, musik).

Den läropliktiga ska med godkänt resultat avlägga alla till den grundläggande utbildningen hörande gemensamma lärokurser för att erhålla ett betyg över att hela den grundläggande utbildningens alla lärokurser har fullgjorts.

Om särskilda undervisningsarrangemang fattas ett förvaltningsbeslut och en plan för lärande uppgörs för eleven. Årskursintegrerade studier Elever med invandrarbakgrund kommer till det finländska utbildningssystemet i olika skeden av den grundläggande utbildningen och ibland från

11

för att kunna söka till fortsatta studier • fångar som saknar avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen eller som inte har de studiefärdigheter som behövs för att fortsätta studera på andra stadiet • vuxna romer som endast har ringa grundskolestudier eller som saknar avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen • övriga vuxna som har avbrutit den grundläggande utbildningen under läropliktsåldern • vuxna som studerar ett eller flera läroämnen som ämnesstuderande och/eller som vill höja sina vitsord från den grundläggande utbildningen

Betyg som ges till den som avlagt särskild examen: 1. Betyg i en ämneslärokurs inom den grundläggande utbildningen 2. Betyg över delvis fullgjord lärokurs inom den grundläggande utbildningen 3. Betyg över fullgjord lärokurs i alla ämnen inom den grundläggande utbildningen Om en elev eller en annan person fullgör lärokursen i något läroämne genom särskild examen inom den grundläggande utbildningen, erhåller hen ett betyg över fullgjord ämneslärokurs inom den grundläggande utbildningen. Om hela den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts i en särskild examen, erhåller hen ett betyg över fullgjord lärokurs i alla ämnen inom den grundläggande utbildningen.

I Vasa erbjuder Vaasa-opisto grundläggande utbildning på finska och Vasa Arbis på svenska.

Utbildningens struktur

Övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiet

Utbildningen består av två skeden: inledningsskedet, i vilket läskunnighetsskedet kan ingå samt ett slutskede.

STIG 3 slutskedets studier STIG 2 inlednings- och slutskedets studier STIG 1 inledningsskedets studier LÄSKUNNIGHETSSTIG läskunnighetsskedets studier

De elever som får avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen övergår till andra stadiets utbildning enligt samma principer som andra elever som avslutar sin grundläggande utbildning.

De elever som inte har fått sitt avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen kan söka till den grundläggande utbildningen för vuxna.

Att avlägga hela grundskolan tar 1-4 år. I studierna framskrider man årskurslöst. För eleven uppgörs en personlig studieplan, enligt vilken hen framskrider i sina studier.

2.3. Grundläggandeutbildning

för vuxna

Handledning och val av studerande till utbildningen

Den grundläggande utbildningen för vuxna är avsedd för dem som har passerat läropliktsåldern och som inte har fullgjort den grundläggande utbildningen eller som vill komplettera sina studier i den grundläggande utbildning eller höja vitsord i något läroämne.

Studerandena introduceras i grundutbildningen för vuxna i samarbete med TE-byrån, socialsektorn, förvaltningen för grundläggande utbildning, mottagningscentralerna samt läroanstalterna i området. De som söker till utbildningen deltar i ett nivåprov och hänvisas på basis av det till grundskolestudier som motsvarar deras utgångsnivå. Grundutbildningen för vuxna är integrerande utbildning, varvid även en integrationsplan, som utarbetats i samarbete mellan sökandena, TE-byrån och socialsektorn, beaktas i valet av studerande.

Målgrupper i den grundläggande utbildningen för vuxna: • ungdomar som flyttat till Finland i den grundläggande utbildningens slutskede och som inte har hunnit få avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen under läropliktstiden eller som gått ut den grundläggande utbildningen med svaga kunskaper och färdigheter • 17-25-åringar med invandrarbakgrund, som på grund av sin ålder inte kan delta i utbildningen för läropliktiga men som behöver ett avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och studiefärdigheter för att fortsätta på andra stadiet • övriga vuxna med invandrarbakgrund, som på grund av sin svaga grundutbildning har behov i synnerhet av undervisning i inledningsskedet inom den grundläggande utbildningen, såsom läs- och skrivfärdigheter samt matematiska färdigheter eller som behöver ett avgångsbetyg

Stödåtgärder i den grundläggande utbildningen för vuxna Till den grundläggande utbildningens studerandevård för vuxna hör följande stödåtgärder: • studerandevårdsgrupp • kurator • studiehandledning • specialundervisning • skolgångsbiträde • stödundervisning

12

13

Övergång till fortsatta studier och arbetslivet

Integrationsutbildningsvägar

Studerande inom den grundläggande utbildningen för vuxna kan under sin studietid flexibelt förflytta sig till andra utbildningar eller direkt till arbetslivet. Alla behöver inte avlägga hela grundskolans lärokurs.

Väg för långsamt framåtskridande Vägen för långsamt framåtskridande är avsedd för studerande • vilkas språkkunskapsnivå i början är A1.1 – A.1.2 • som har bristfällig studieberedskap eller • andra faktorer som inverkar på en långsam inlärning, såsom livssituationen eller • vilkas läs- och skrivfärdigheter med latinska bokstäver är nöjaktiga eller otränade • målet är sysselsättning eller en yrkesinriktad utbildning

I regel förflyttar sig studerandena till yrkesutbildningen för unga eller vuxna, arbetskraftspolitiska utbildningar samt gymnasiet.

Om studerande förflyttar sig till en annan läroanstalt, skickas hens individuella studieplan till den mottagande läroanstalten. Den individuella studieplanen fogas till studerandens eventuella skiljebetyg samt till avgångsbetyget.

Basväg Basvägen är avsedd för studerande • med grundläggande studiefärdigheter • funktionella basfärdigheter i läsning och skrivning med latinska alfabetet • vilkas mål är sysselsättning eller yrkesinriktad utbildning.

2.4. Integrationsutbildning Oy EduVamia Ab ordnar integrationsutbildning för vuxna invandrare som omfattar 40 sv. Utbildningstiden är 10 månader. Utbildningen är avsedd för vuxna invandrare som har passerat läropliktåldern och som har en fungerande färdighet i att läsa och skriva latinska bokstäver. I integrationsutbildningen finns också ett avsnitt för förstärkandet av det latinska alfabetet, en s.k. semi-modul som omfattar 50 dagar.

Väg för snabbt framåtskridande Den snabba vägen är avsedd för studerande som har en vana av språkstudier • kan smidigt läsa och skriva enligt det latinska alfabetet • har utmärkta förutsättningar och färdigheter för självständiga studier på eget initiativ • har högskoleutbildning eller erfarenhet av akademiska studier • eller målet är att studerande sysselsätts i ett akademiskt yrke eller kan söka till en fördjupande utbildning inom den egna branschen.

• Stödåtgärder i integrationsutbildningen

Målet med integrationsutbildningen är att studerande ska uppnå fungerande grundläggande språkfärdigheter i finska eller svenska språket.

Målet är även att främja integrationen samt förbättra studerandes samhälleliga och kulturella färdigheter samt livshanteringsfärdigheter. Utbildningen baserar sig på läroplanen, vilken i sin tur baserar sig på utbildningsstyrelsens bestämmelser om grunderna för integrationsutbildningen för vuxna invandrare.

Vid behov ges stödundervisning. Studerandena har möjlighet att delta i olika workshoppar (skriv-, diskussions-, nätverks- och stödworkshop). En studiehandledare och en speciallärare utses för studerandena.

Integrationsutbildningens innehåll

Övergången från integrationsutbildningen till studier eller arbetslivet

• om studeranden inte kan läsa eller skriva det latinska alfabetet, hänvisas hen först • att avlägga avsnittet för förstärkande av latinska alfabetet, 50 dagar • finska språket / svenska språket och kommunikationsfärdigheter, 20 studieveckor • arbetslivs- och samhällsfärdigheter, 15 studieveckor • handledning, 5 studieveckor

Studerande får handledning och tillsammans med hen uppgörs en fortsatt plan för TE-tjänsternas ARVI-system. Studerande kan söka till VALMA (förberedande utbildning för yrkesutbildningen), grundläggande utbildningen för vuxna, yrkesutbildning, högskolestudier, arbetspraktik eller arbetslivet.

2.5. Studier på andra stadiet

Till integrationsutbildningen kan man ansöka via TE-byrån. Före integrationsutbildningen inleds, har en inledande kartläggning gjorts i enlighet med integrationslagen, där studerande hänvisas till en lämplig studiestig. Följande vägar finns:

Med utbildning på andra stadiet avses studier efter grundskolan i gymnasiet eller vid yrkesläroanstalt. Att avlägga en yrkesinriktad grundexamen eller gymnasiet och studentexamen tar cirka 3-4 år.

14

15

aftonläroverk är avsedda för vuxna, dvs. för personer som fyllt 18 år, som vill avlägga gymnasiestudier. Inträdeskrav till vuxenlinjen är att sökande har avlagt den grundläggande utbildningens lärokurs. Vuxenlinjen ingår inte i den gemensamma ansökan, utan man kan ansöka dit kontinuerligt. Studierna avläggs som en kombination av när- och distansundervisning eller enbart som distansstudier (studier på nätet).

I Vasa erbjuder Vaasan lyseon lukio, Vasa Gymnasium och Vasa övningsskolas gymnasium samt IB-linjen gymnasieutbildning på andra stadiet. Yrkesutbildning i Vasa ordnar Vamia och Yrkesakademin i Österbotten.

Studier på andra stadiet är annorlunda än inom den grundläggande utbildningen. Studerande förutsätts vara aktiv på olika sätt och att självständigt göra sina val i fråga om studieprogrammet. Framgång i studierna på andra stadiet är inte en självklarhet, utan kräver ett långsiktigt arbete. Det är bra att utveckla tidsanvändningen så bra och effektivt som möjligt.

Studiernas innehåll på andra stadiet Gymnasiets lärokurs är till omfattningen tre år.

Studerande kan om hen så vill förkorta eller förlänga sin studietid. Lärokursen ska ändå avläggas inom fyra år, om studerande inte av särskilda skäl beviljas förlängd tid för sin studieprestation.

Studierna på andra stadiet förutsätter tillräckliga språkkunskaper och studieberedskap samt vilja att utveckla dem.

Studerande har avlagt gymnasiets lärokurs då hen med godkända vitsord har avlagt lärokurserna i de olika ämnena samt minimiantalet kurser i gymnasiet, dvs. då 75 kurser har avlagts.

Ansökan om studieplats Till studier på andra stadiet söker man via gemensam ansökan. Till Vamia och Yrkesakademin i Österbotten kan man även söka kontinuerligt.

Ett mellanskede i studierna är avgångsbetyget, studentskrivningarna som visar hur studerande har tillägnat sig det som hen ha lärt sig i skolan.

Avgångsbetygets innehåll är delvis valfritt och inriktas på avläggande av studentexamen.

Ansökan till gymnasieutbildningen förutsätter avgångsbetyg från grundskolan. Eleverna från grundskolans åk 9 söker till gymnasiet i samband med den gemensamma ansökan. Medeltalsgränsen till gymnasiet fastställs årligen och gäller läsämnena. Om elevens medeltal ligger under gränsen kan eleven inte inleda sina studier i gymnasiet.

I Vamia och Yrkesakademin i Österbotten kan man avlägga en yrkesinriktad grundexamen i form av examens- eller läroavtalsutbildning. En grundexamen ger övergripande basfärdigheter för olika uppgifter inom den bransch som du väljer samt allmän behörighet för fortsatta studier.

Grundexamen omfattar 180 kompetenspoäng. I examen ingår yrkesinriktade examensdelar och gemensamma examensdelar. Studietiden i Vamia och Yrkesakademin i Österbotten är 2-4 år.

Till Vamia och Yrkesakademin i Österbotten söker man med avgångsbetyget från grundläggande utbildningen. Om studerande saknar avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen kan hen ansöka om studieplats enligt prövning genom att avlägga ett språkprov.

Stödåtgärder i utbildningen på andra stadiet

Studier inom utbildningen på andra stadiet

I gymnasiet finns följande stödåtgärder för studierna: • studerandevårdsgrupp • förbindelselärare för personer med invandrarbakgrund • speciallärare • kurator • studiehandledare • stödundervisning • S2-lärare • S2-lektioner som egna läroämnen (S2-kurser) • studieteknik kurs • föräldramöten

I studier på andra stadiet planeras individuella studiestigar för studerandena. Studerande planerar tillsammans med studiehandledningen en individuell studieplan.

I gymnasiet har varje studerande ett eget program, som hen har valt utgående från sina egna intressen och målsättningar med hjälp av studiehandledningen.

Vamia och Yrkesakademin i Österbotten uppgör för varje studerande en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK).

Utbildningen på andra stadiet sker dagtid. I läroanstalterna ges även kvällsundervisning.

Vaasan lyseon lukion aikuislinja och Vasa svenska

16

utbildningsförsök samt genom perioder av inlärning i arbetet.

Vamia och Yrkesakademin i Österbotten erbjuder följande stödåtgärder i studierna: • studerandevårdsgrupp • koordinator för studerande med invandrarbakgrund, Vamia • speciallärare • kuratorer • studiehandledare • stöd- och verkstadsundervisning • S2-lärare > yrkesinriktad S2-undervisning • S2-lektioner som egna läroämnen • kurser som stöder studiefärdigheterna • föräldramöten

Utbildningen omfattar helt valfria utbildningsdelar, bland vilka studerandena väljer enligt de egna målsättningarna. Delarna är: • orientering i yrkesutbildningen samt inhämtande av grundläggande arbetslivsfärdigheter • förstärkande av studieberedskapen; kunskaper i kommunikation och interaktion (t.ex. S2), matematisk-naturvetenskaplig kompetens, att fungera i samhället som medborgare • förberedelser inför utbildning som ordnas på arbetsplatsen • förstärkande av delaktighet och praktiska färdigheter

Övergång till fortsatta studier och arbetslivet Syftet med andra stadiets studier är att hjälpa studerande att gå vidare till fortsatta studier och arbetslivet.

Valma inriktas på yrkesutbildningen. Utbildningen ordnas i nära samarbete med arbetslivet och under utbildningen kan man även avlägga gemensamma studier i anslutning till examensutbildningen eller en yrkesinriktad examen, särskilt delar av en yrkesinriktad grundexamen eller en yrkesexamen, t.ex. hygienpass, arbetssäkerhetskort. Vidare ordnas utbildning i samarbete med andra intressegrupper i övergångsskedet, såsom med offentliga parter som utför ungdomsarbete, samfund, social- och hälsovårdsmyndigheter samt den grundläggande utbildningen. Målet är att det genom individuella val också är möjligt att höja vitsorden från den grundläggande utbildningen.

Gymnasiestudierna stöder i huvudsak studerandenas övergång till högskolestudier.

Studier inom yrkesutbildningen möjliggör fortsatta studier vid högskola eller att förflytta sig till arbetslivet till den bransch som man har studerat.

Valma Vamia och Yrkesakademin i Österbotten erbjuder Valma-utbildning som pågår ett läsår. Valma är en förkortning av ”Ammatilliseen koulutukseen valmentava koulutus” dvs. utbildning som förbereder för yrkesutbildning.

2.6. Utbildning enligt fria bildningsarbetets integrationsplan, den s.k.

UMAKO-utbildningen.

Utbildningens målgrupp är i första hand personer som har fullgjort den grundläggande utbildningen och övriga som inte har någon grundläggande examen, arbetslösa arbetssökande, personer med föråldrade eller bristfälliga yrkesfärdigheter, personer som behöver särskilt stöd samt personer med invandrarbakgrund som blivit utanför utbildningen och inte har hittat någon lämplig utbildningsplats.

Vaasa-opisto erbjuder utbildning i enlighet med integrationsplanen för specialgrupper. Utbildningen riktas till de invandrare som under integrationstiden behöver flexibel och funktionell utbildning i läskunnighet samt i finska eller svenska språket och i vilkas integrationsplan har antecknats behov av läskunnighetsutbildning. I utbildningen strävar man efter att nå de invandrare som den traditionella läs- och skrivkunnighetsutbildningen inte tillräckligt bra har kunnat stöda utbildnings- eller sysselsättningsstigen.

Utbildningen riktas både till unga och vuxna, personer som behöver färdigheter för övergången till yrkesutbildningen. Invandrare eller personer med invandrarbakgrund och personer med främmande modersmål som kommer till utbildningen ska ha tillräckliga språkkunskaper i finska eller svenska, så att de har nytta av den förberedande utbildningens studier.

Vaasa-opisto ordnar läskunnighetsutbildning i form av kurser av olika omfattning enligt målgruppernas behov. Målgrupper är t.ex. hemmaföräldrar, äldre invandrare, förvärvsarbetande, personer med inlärningssvårigheter eller yngre invandrare som är i en sådan livssituation att heltidsstudier inte passar dem.

Utbildning innebär för studerandena en tid av tillväxt, planering samt övervägande av olika alternativ. De bekantar sig med olika utbildningsområden och utbildningar, även genom olika

Till läskunnighetsutbildningen strävar man efter

17

UMAKO-utbildningen finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och är avgiftsfri för deltagarna. Studerandena hänvisas till utbildningen via socialväsendet och TE-byrån.

att få speciellt föräldrar som är hemma och sköter sina barn. Förbättrande av förälderns läs- och skrivkunnighet samt färdigheter i finska språket integrerar hela familjen och man har försökt göra det så lätt som möjligt för dem att delta i undervisningen. På en del av kurserna har barnskötsel ordnats under den tid lektionerna pågår.

Vaasa-opisto ordnar med specialfinansiering undervisning även för invandrare som har överskridit integrationstiden och som är i olika övergångsskeden och som har blivit utanför utbildningssystemet.

UMAKO-utbildningen gör det möjligt att studera flexibelt och på deltid. Kurserna ordnas enligt behov av olika omfattning och på olika nivåer. Till utbildningen ansluts i mån av möjlighet även undervisning i samhällskunskap på personens eget språk.

Vaasa-opisto och Vasa Arbis erbjuder även språkoch kulturutbildning som ordnas i form av det fria bildningsarbetet och som är avgiftsbelagd för studerande.

18

3. Utvecklingsmål Småbarnspedagogik

mycket nytta av. I Vasa stads integrationsplan har detta fogats till som ett utvecklingsobjekt.

Antalet barn med ett annat modersmål än finska eller svenska har ökat inom småbarnspedagogiken under flera års tid . Den kulturella mångfalden framkommer i växelverkan mellan olika identiteter, religioner, synsätt och språk. Då man ser på småbarnspedagogikens verksamhet och mål är det viktigt att ta i beaktande familjers olikheter.

Det finns hela tiden behov av att utbilda personalen i anslutning till frågor som berör olika språkoch kulturgruppers undervisning.

Beaktande av olika religioner och kulturbakgrunder i skolans vardag är en stor utmaning. Ett exempel på detta är bl.a. svårigheterna att ordna undervisning i islam trots förvaltningens ansträngningar.

Den språkmedvetna undervisningens andel borde utökas. Hela skolsamfundet borde motiveras att använda språkmedvetna metoder. För tillfället kunde t.ex. det riksomfattande Dived-projektet, där Åbo Akademi är en av huvudaktörerna, vara till hjälp i detta.

Särskild uppmärksamhet ska fästas på S2-undervisningen, så att barnen får tillräckligt stöd i sin egen integration. Vidare bör hela personalens språkmedvetenhet förstärkas.

Utbildning som förbereder för gymnasieutbildning

Ordnandet av undervisningen i det egna modersmålet i samarbete med grundläggande utbildningen är ett utvecklingsobjekt. Ett starkt modersmål utgör grunden för ett nytt språks utveckling.

Målet med den utbildning som förbereder för gymnasieutbildningen för gymnasiet (LUVA), som ordnas för invandrare och utlänningar, är att ge studerande språkliga och andra nödvändiga färdigheter för övergången till gymnasieutbildningen. I Vasa har LUVA-utbildning inte ordnats på grund av att läroplanen har varit problematisk.

Man har dock konstaterat att det finns ett behov.

Bland elever med invandrarbakgrund, som avslutar den grundläggande utbildningen, finns det allt fler som söker till gymnasieutbildningen. Av dessa behöver många ett omfattande och konsekvent stöd särskilt vad gäller språk- och studiefärdigheterna, så att de har möjlighet att klara av gymnasiestudierna enligt sina förutsättningar.

Samarbetet med vårdnadshavarna är centralt med tanke på barnets integration och lärande.

Samarbetet försvåras på grund av avsaknaden av ett gemensamt språk samt lämpliga informationskanaler.

Grundläggande utbildning Personer som saknar skolbakgrund eller personer som i senare grundskoleålder kommer till den grundläggande utbildningen är den största utmaningen för språk- och kulturgruppers undervisning inom den grundläggande utbildningen. I de svenskspråkiga skolorna ökar andelen elever med invandrarbakgrund. Skolorna har ännu inte alltid lämpliga verktyg att svara på dessa utmaningar.

Det finns hela tiden behov av att utbilda personalen inom grundläggande utbildningen i frågor som ansluter sig till språk- och kulturgruppernas undervisning.

Den för gymnasieutbildning förberedande utbildningen leder inte till en examen och berättigar inte till gymnasieutbildning, utan studerande ska söka om studieplats till gymnasiet enligt den gemensamma ansökan.

För utbildningen som förbereder för gymnasieutbildningen uppgörs som bäst en ny riksomfattande läroplan som träder i kraft i augusti 2021.

Undervisningsarrangemangen förutsätter flexibilitet på många olika sätt. Årskursintegrerad undervisning som inte är bunden till årskurser samt i synnerhet särskild examen borde tas mera konsekvent i användning. Användningen av invandrarnas stödundervisningsresurs borde granskas öppet.

I samarbetet mellan hem och skola finns utmaningar särskilt i inledningsskedet av utbildningsstigen. I Joensuu och Kuopio har man utvecklat familjeskolmodeller, som vi också kunde ha

19

20

4. Slutsatser Vasa är och har varit en föregångare på riksnivå i många avseenden i anslutning till undervisningen och utbildningen för personer med invandrarbakgrund. Under de senaste åren har man konsekvent utvecklat i synnerhet den grundläggande utbildningen för vuxna samt elevhandledningen.

Som ett resultat av detta får största delen en studieplats på andra stadiet. I det här har även skolgarantisystemet varit till hjälp. För att studerandena ska slutföra sin utbildning borde de få stöd under hela utbildningsstigen.

invandrarbakgrund än i genomsnitt i Finland.

Största delen av dem kommer från svåra förhållanden och en del är t.o.m. traumatiserade. Många av elevernas vårdnadshavare kan inte läsa eller skriva på något språk. Detta medför att de inte kan stöda sina barn i deras skolgång. I samarbetet mellan hem och skola finns speciellt stora utmaningar för denna grupps del.

Gymnasiet Vid Vaasan lyseon lukio har man under de senaste åren fäst uppmärksamhet på utvecklandet av stödåtgärder för invandrare bl.a. genom att fortsättningsvis understryka undervisningen i S2-språket samt genom att utse en förbindelselärare. Uppmärksamhet har även fästs på utbildning för lärare. Detta arbete bör fortsätta. I början av läsåret hålls ett eget föräldramöte för invandrarelevers vårdnadshavare om frågor som de funderar på.

Detta har upplevts vara till nytta för alla.

Tidigare var samarbetet mellan olika förvaltningar inom Vasa stad mera logiskt. En mångsidig koordinatorverksamhet samt en separat utlänningsbyrå var till hjälp i detta.

Småbarnspedagogik Småbarnspedagogikens nuvarande verksamhetsmodeller, såsom undervisningen för förskolebarn som förbereder för den grundläggande utbildningen och S2-undervisningen bör kvarstå.

Inom småbarnspedagogiken fungerar ett S2-nätverk som fungerar som ett gemensamt team för förbindelselärarna. Som S2-nätverkets ledare fungerar S2-lärarna inom småbarnspedagogiken. I fokus för S2-nätverkets verksamhet ligger språkundervisningen. Målet är att informera om ärenden i anslutning till undervisningen i finska språket samt utveckla undervisningen.

Den nya riksomfattande LUVA-läroplanen kommer eventuellt att lösa LUVA-undervisningen.

Vamia Situationen är mest utmanande för de invandrarelever som kommit till landet i en ålder som motsvarar åk 7-9 i den grundläggande utbildningen, i synnerhet om personen saknar skolbakgrund eller har gått i skola i flera länder eller endast sporadiskt. Inom finskspråkiga grundläggande utbildningen kan en elev, som ska gå vidare till åk 7-9, vid behov fortsätta till en övergångsklass innan övergången till den allmänna undervisningen.

Småbarnspedagogikens pedagogiska metoder och verksamhetsmetoder bör väljas så att barnens sociala delaktighet förverkligas. Särskild uppmärksamhet bör fästas på personalens utbildning.

Inom småbarnspedagogiken bör vårdnadshavarna ha möjlighet att aktivt delta i beslutsfattandet som gäller det egna barnet. För barnen är det viktigt att vårdnadshavarna är med i småbarnspedagogikens verksamhet. Samarbetet och uppmuntran att delta i det kan förbättra invandrarföräldrars självsäkerhet samt känsla av delaktighet.

I Vamia finns en invandrarkoordinator som ansvarar för handledningen av studerande med invandrarbakgrund. Koordinatorn deltar i samarbetet vid övergångsskedet då studierna inleds samt vid övergången till arbetslivet eller till fortsatta studier. Invandrarkoordinatorn handleder och stöder även om studierna avbryts samt fungerar som sakkunnig i frågor som berör invandrarstuderande samt förebygger marginalisering bland studerande med invandrarbakgrund, vilket ingår som en del i Vamias studerandevård.

Grundläggande utbildning I Vasa stads skolor finns ett stort antal elever med invandrarbakgrund. Detta innebär att nuvarande stödformer, t.ex. övergångsundervisningen borde kunna bevaras och nya lösningar vidareutvecklas.

Detta garanterar fortsatta studiemöjligheter för eleverna och därigenom integration i arbetslivet och samhället.

I Vasas befolkning finns det mera personer med

I Vamia och Valma samt inom den grundläggande examensutbildningen har man under de senaste åren utvecklat en workshop, om omfattar både utrymmen, material och inlärningsmiljöer där studerandena kan samtidigt studera olika saker enligt sina egna planer. Utvecklingsarbetet omfattar utrymmen, läromedel och inlärningsmiljö

21

och Vasa Arbis har som lokala institut utmärkta förutsättningar att erbjuda integrationsmöjligheter med hjälp av informellt lärande. Instituten är läroanstalter med låg tröskel, där stadens invånare trivs på sin fritid. Studerande med invandrarbakgrund har hittat institutens språkkurser och grundläggande utbildning bra, men deras andel av institutets andra kursdeltagare motsvarar inte deras andel av befolkningen. Den språk- och kulturmedvetna institutkulturen utvecklas kraftigt, bl.a. i projektet Kielisolmu utvecklas institutets information att betjäna de nya finländarna. Institutens lagstadgade uppgift är att svara på de lokala utbildningsbehoven. Institutens resurser kan styras till åtgärder som t.ex. förenar samarbetet mellan hem och skola samt främjar integrationen på ett för dem naturligt verksamhetssätt. Målen i integrationsprogrammet är utgångspunkten och verksamhetsformerna för att dessa mål ska uppnås och skapas genom ett samarbete mellan olika myndigheter.

samt planeringen av undervisningen. Målet är att utvidga verkstaden att täcka ännu fler funktioner.

I Vamia erbjuds studerande med främmande modersmål sådana studier som stöder inlärningsfärdigheterna. Studier som stöder inlärningsfärdigheterna (Opva-opinnot) består vanligtvis av undervisning i språk, matematik och ikt samt av stödundervisning och handledning i de yrkesämnen som behövs vid ifrågavarande tidpunkt.

Studierna som stöder inlärningsfärdigheterna förläggs antingen till början av utbildningen eller så pågår de under hela utbildningen, den sammanräknade tiden är högst 6 månader. S2-lärarna undervisar även teamlärarna tillsammans med yrkeslärarna.

Fria bildningsarbetet fungerar som ett lim mellan studiestigarna Studier vid medborgarinstituten är ett finländskt kulturfenomen. Mer än en miljon finländare deltar årligen i 78 000 olika kurser. Vaasa-opisto

22

23

Utbildningsstigar i undervisningen som Vasa stad ordnar fรถr personer med invandrarbakgrund

24