Konfirmation
för det viktiga i livet
Spelar jag roll?
när jag gick i skolan hade jag framför allt två roller. Jag var klassens clown och jag var en bråkstake. En av rollerna spelade jag så framgångsrikt att fröken tyckte att jag skulle gå i en speciell klass avsedd för elever som spelade just den rollen särskilt bra. (Och då handlade det inte om clownrollen ...)
Kanske kan du känna igen dig i det där? Hur vi tar eller får roller att spela. Hur gör man egentligen?
För hur är en man? Hur är jag kristen? Bråkstake?
Snäll? Stockholmare?
Ibland tilldelas vi en roll som är rätt svårspelad. Den passar inte alls särskilt bra, det skaver i en och hela ens väsen ropar: Den här castingen blev fel.
Det här är inte jag!
I det här numret av Intron läser vi om konfirmander som upplevde att de under konfirmandtiden fick utforska sig själva och söka mening med sina liv. Vi kan vi läsa om Adam som tilldelades en roll som kändes helt fel och om kampen att göra sig fri från den.
Gävle församling består av människor. Vi är alla olika. Vi har tagit roller eller fått dem och vi spelar dem olika bra. Till kyrkan är vi välkomna precis sådana vi är. Med det som är bra och det som är dåligt. Det kan låta som en klyscha, men jag hävdar att det inte är det. Att kämpa med att vara människa är en förutsättning vi har gemensamt. En utmaning som är svår att klara ensam.
Kristen tro bär erfarenheten att Gud vill våra liv. Att vi ska vara och bli det som vi är tänkta att bli.
En hälsning från Svenska kyrkan i Gävle som skickas till 37 500 hushåll. Tidningen kommer ut fyra gånger 2023. Vill du veta mer om Svenska kyrkan i Gävle än det du finner här kan du läsa på svenskakyrkan.se/gavle eller ladda ner appen Kyrkguiden till din smartphone. Det går även att få ett kalendarium hemskickat per brev eller epost. Ring och beställ på 026-17 04 70 eller gavle.bokning@svenskakyrkan.se. foto där inget annat anges Svenska kyrkans bildbank IKON, Pixabay, Unsplash, Shutterstock samt foton tagna av personal från Svenska kyrkan i Gävle. produktion och grafisk form Kicki Svedvall, Gomorron Reklambyrå omslagsfoto Michael Tebinka
Tillsammans får vi vara nära Den som känner oss bättre än vi själva gör, bakom de där maskerna som är så lätta att sätta på sig.
I den närvaron och gemenskapen händer något. I den närvaron tror jag att vi förändras. Inte till något annat. Mer till det som är på riktigt. Sakta, ibland nästan omärkligt, blir vi de som vi ska. Så blir vi insatta i detta stora. Att få ta emot kärlekens gåva och uppgiften att ge den vidare.
”Möt mig nu som den jag är, gör mig till den jag ska bli, och lev i mig”
Sv Ps 767
Fredrik Hesselgren Kyrkoherde, Svenska kyrkan i Gävle
bokningen 026-17 04 70 mån–fre 10.00–12.00, 12.45–14.00 familjerådgivningen 026-18 73 90 högskolekyrkan 026-17 05 12 sjukhuskyrkan 026-15 49 83 kyrkogårdsenheten : gravskötsel- och gravrättsärenden 026-17 05 60 mån–tor 9.30–15.00, fre 9.30–14.00, lunch 12.00–13.00, dag före röd dag 9.30–12.00. gavle.kyrkogardsenheten@svenskakyrkan.se besöksadress Nobelvägen 2, Teknikparken skogsljus kapellkrematorium : Det eviga livets och uppståndelsens kapell: 026-51 85 95 diakonirådet (ideell förening) 026-17 04 48
svenska kyrkan i gävle Box 1423, 801 38 Gävle besöksadress Kyrkans hus, Kaplansgatan 1 telefon 026-17 04 00 e - post gavle.forsamling@svenskakyrkan.se webb svenskakyrkan.se/gavle
Adresser till kyrkor och lokaler heliga trefaldighets kyrka Kyrkogatan 1, City tomaskyrkan Blockstensvägen 59, Sörby strömsbro kyrka Hillevägen 2, Strömsbro staffans kyrka Staffansplan, Brynäs hemlingby kyrka Hemlingbyvägen 2, Hemlingby bomhus kyrka Holmsundsallén 66, Bomhus björsjökyrkan Hövdingavägen 6, Bomhus mariakyrkan Forellplan 3, Sätra soldatkyrkan Västra Gränsgatan 2, City kyrkans hus Kaplansgatan 1, City strömsbro församlingshus Iskällargatan 6, Strömsbro
Om Intron
Renoveringen av Staffans kyrka vann Gävle kommuns arkitekturpris 2023
”En varsam renovering som gett vackra och omsorgsfullt utformade rum i en varm och välkomnande miljö. Hela kyrkan är nu dessutom tillgänglig för alla”, står det bland annat att läsa i den fina motiveringen från juryn.
Renoveringen av Staffans kyrka, som pågick mellan år 2019–2021, är unik. Projektet är ett av de största som genomförts i en kulturhistorisk byggnad i Sverige. Under kyrkan finns idag flera hundra kvadratmeter helt ny lokalyta med ökad takhöjd och större ljusinsläpp. Och det på en plats där det tidigare inte fanns något annat än jord, grus och sten.
– Jag är glad och stolt över priset, inte minst för att det som för så många verkade vara en omöjlig idé, faktiskt gick att genomföra. Till och med så bra att resultatet nu har prisats, säger Roberth Krantz, ordförande i kyrkorådet.
Fredrik Hesselgren är kyrkoherde i Svenska kyrkan i Gävle:
– Renoveringen bidrar till den del av kyrkans uppdrag som handlar om att värna och ta hand om vårt kulturarv. Men den skapar också nya och bättre förutsättningar för kyrkan som en levande och öppen mötesplats för gemenskap, säger han.
Det finns med andra ord många anledningar att besöka något av arrangemangen i Staffans kyrka i sommar – inte minst för att titta närmare på de fantastiska lokalerna.
Helgsmålsbön i Staffans kyrka
Kom och var med på en stilla stund med sång, textläsning och bön. Den leds av volontärer och håller på ca 20 minuter. Sista lördagen i månaden 18.00 den 26 augusti, 30 september, 28 oktober och 25 januari.
Vill du vara med, kanske sjunga, läsa en text eller spela till psalmen? Kontakta Lennart Lundqvist, 026-17 05 39.
Sinnesrogudstjänst
Fredag 25 augusti 19.00 i Staffans kyrka, Staffansplan, Brynäs. Fika serveras från 18.00
Överst från vänster: Kyrkorådets ordförande Roberth Krantz, Åsa Viklund Lång, ordförande för kommunstyrelsen samt juryn för Gävle kommuns arkitekturpris, Mona Lantzourakis, ansvarig arkitekt hos AIX Arkitekter, kyrkoherde Fredrik Hesselgren, projektledare Robert Edman från KFS, Kyrkans fastighetssamverkan i Stockholm AB samt stadsarkitekt och jurymedlem Brita Bugge deltog alla vid pris ceremonin i Stadshuset där renoveringen och ombyggnationen av Staffans kyrka vann första pris.
Bön
Gud.
I denna ljuva sommartid, vi ber
Om ro i kropp, själ och sinne
Om tider som skapar oförglömliga minnen
Om nattlånga skratt
Att mitt i allt får känna din närvaro
Som genombryter allt
Vi ber för hjälp
I oro som tär
Oro för att inte räcka till Eller för att inte ha råd, orka eller kunna göra det man vill
Gud hjälp oss hjälpa varandra
Att bära och skänka stöd och hjälp
I såväl glädje som utsatthet
Vi tackar för otaliga gräsfläckar på byxben
För utflykter och sena sommarkvällar
För barfotaspringet på solvarma stenar
För rabarberpaj
För barnaskratten som oss förenar
Amen
Tomas Folkegård, församlingspedagog
Foto: Michael Tebinka
Staffans kyrka.
3 000 titlar och 1 000 timmar i tornrummet
När Staffans kyrka stängde för renovering i september 2019 packades alla noter ner i kartonger. I slutet av 2021 när allt skulle packas upp igen kom körmedlemmen och kyrkvärden Johan Widell på idén att erbjuda sig att göra det gedigna arbetet med att packa upp och sortera noterna, både fysiskt och digitalt, för att underlätta för musikerna.
TEXT & FOTO PERNILLA LÖÖF
det hörs småprat inifrån tornrummet när Intron kommer på besök. Vid skrivbordet sitter Johan Widell, Eva Gerdin och Ulf Olsson och på bordet ligger högar med noter och två datorer står uppställda.
Johan Widell berättar:
– Jag ställde frågan till Joakim Andersson, som är organist och körledare, om han ville ha hjälp med detta och han var inte sen att tacka ja.
Johan fick med sig Eva Gerdin och Ann Christine Melin, också körsångare och Ulf Olsson, pen
sionerad präst som finns med som teologiskt sakkunnig, just denna dag är inte Ann Christine med. Eva berättar att noterna sorteras efter kyrkoårets söndagar vilket då gör det enklare för musikern att välja sånger och musik till rätt söndag och dess tema.
Det är ett gediget arbete som görs uppe i tornrummet i Staffans kyrka. Allt sorteras in i en Excelfil och all musik är sökbar på titel, kompositör, textförfattare, kyrkans helgdagar, instrument, om sången är acappella och vilken körsättning de finns i, vad noten finns i för notsamling och om den finns i ett körverk till exempel med orgel. Du ser också var noten är placerad fysiskt.
Eva, Ann Christine, Johan och Ulf har setts sedan januari varje torsdag 10.00–17.00 och fortsätter maj ut. I höst återupptas sorteringen då det är ganska mycket kvar att göra. Uppskattningsvis är det minst 3 000 titlar och det beräknas ta ca 1 000 timmar.
Joakim Andersson, Ulf Olsson, Eva Gerdin och Johan Widell. På bilden saknas Ann-Christine Melin.
När vi pratar om det enorma jobb de gör så är alla tre överens om att de ser det som att de gör en medlemsinsats med att ge av sin tid och underlätta för musikerna, samt ge Staffans kyrka ett otroligt fint notbibliotek.
Samtalet styrs in på att vara volontär i kyrkan och där är alla tre överens om att det är lättare att bestämma sig för att göra en insats om det är ett projekt för en viss tid än för att binda upp sig för hela terminer. I Gävle församling finns
både enklare uppgifter att göra då och då och andra uppdrag som kanske sträcker sig över längre tid. På vägen ut går vi via orgelläktaren och möter då Joakim Andersson, han säger: – Det är ovärderligt att detta arbete har lagts ner på vårt notbibliotek. En översyn av alla titlar har behövts ett bra tag och nu har det verkligen gjorts ordentligt. Det här kommer förmodligen att bli norra Europas bäst sorterade notbibliotek!
Vill du ge av din tid?
Här kan du se våra ideella uppdrag just nu
Heliga Trefaldighets kyrka
• Vi söker dig som vill vara konsertvärd i kyrkan
• Himlaskoj (söndagsskola) behöver fler ledare.
Mariakyrkan
• Kaffevärdar till kyrkkaffet
• Värd till vårt volontärcafé
• Sommarträdgårdsvärdar.
Strömsbro kyrka
• Kaffevärdar med mera till arbetskretsen
• Pilgrimsvandringsledare.
Staffans kyrka och Hemlingby kyrka
• Kaffebönorna (koka kaffe till kyrkkaffet, konserter och större tillställningar)
• Andakter på våra vård- och omsorgsboenden
• Ordna promenadfika.
Björsjökyrkan
• Volontär i barnverksamheten
• Cykelreparatörer, snickare och trädgårdsintresserade.
Lindberg,
Alfons Kemi,
och William Sjödén går alla på Kunskapsskolan i Gävle och kom till konfirmationen som kompisar. Aron von Bothmer från Vallbacksskolan är efter ett läsår med sina nya vänner en självklar del av gemenskapen.
Meja
Alicia Sjöberg,
Wilmer Viger
Konfirmation
Konfirmation, vad får det dig att tänka på? Kyrkan och den kristna tron är ganska självklara svar. Att åka på läger och träffa nya kompisar likaså.
Men konfirmandgruppen är också en plats där alla är välkomna och där du kan känna dig trygg med att prata om viktiga frågor. En plats som är långtifrån självklar att hitta för den som är ung idag.
TEXT ERIKA STRANDELL FOTO JOEL ERICSSON
Här finns en värdegrund där vi alltid snackar med varandra, bjuder
in varandra och inte dömer.
skratten , kommentarerna och blickarna säger allt. Det går inte att ta miste på gemenskapen bland konfirmanderna i Tomaskyrkan. Prästen Sofie Halvarsson fyller jämnt, det är en stor dag, och gruppen överraskar med en vacker bukett.
– Tack snälla, vad otroligt gulliga ni är, säger en överrumplad Sofie.
Gruppen ska snart genomföra sin konfirmationsgudstjänst. I sju månader har de träffats regelbundet för att göra allt mellan himmel och jord. De har lärt känna nya kompisar, tävlat, läst Bibeln, pratat om stora och svåra frågor, lekt och fikat.
– Konfirmation är bland det roligaste jag gör i mitt arbete. Det är fint att vi får träffas och tillsammans fundera på hur det är att vara människa, meningen med våra liv och vad det spelar för roll för oss att Gud finns. Jag hoppas att konfirmanderna ska känna att de också får bidra med sina tankar kring de stora och viktiga frågorna, säger Sofie Halvarsson.
Meja Lindberg, Alicia Sjöberg, Alfons Kemi, Wilmer Viger och William Sjödén går alla på Kunskapsskolan i Gävle. Kompisgänget började prata om konfirmationen och flera bestämde sig till slut för att hänga på. Några är uppväxta i familjer som varit mer eller mindre kyrkligt aktiva, andra har knappt varit inne i en kyrka. Men oavsett bakgrund så har föräldrar och vårdnadshavare varken påverkat eller uppmuntrat beslutet, den mesta peppen har konfirmanderna fått genom syskon, kompisar och varandra.
– Min brorsa och hans kompisar konfirmerade sig, de tyckte absolut
att jag också skulle göra det, säger Wilmer Viger.
– Jag var tveksam eftersom jag trodde det skulle bli jättejobbigt.
Från början sa jag egentligen ja bara för att mina kompisar gjorde det, säger Alicia Sjöberg.
William Sjödén och Aron von Bothmer, som går på Vallbacksskolan, nickar och håller med:
– Visst var man lite orolig att vi skulle sitta i timmar och bara studera kristendom och Bibeln, kanske till och med behöva plugga hemma. Det hade varit tungt, vi har mycket press i skolan som det är. Men nu har det blivit tvärtom, det är ett skönt avbrott att komma hit.
Förutfattade meningar
Att konfirmander har en förutfattad mening kring vad de ska få vara med om, det är de unga ledarna vana vid.
Oliver Hjalmarsson Sarlind hade själv ingen som helst relation till kyrkan när han konfirmerade sig för fyra år sedan. Idag är han inte bara konfirmandledare – efter studenten ska han plugga teologi med målet att så småningom bli präst.
– Tyvärr lever vi i ett land där vi sällan eller aldrig pratar om kristen tro. I stället står många människor ganska långt ifrån kyrkan. Jag tror att vi saknar en gemensam bild av vad kyrkan står för idag, säger Oliver Hjalmarsson Sarlind.
– I skolan och bland kompisarna är det kanske allra svårast. Om du säger att du är troende är det väldigt få som förstår. Jag skulle inte säga att man ses som en tönt, men däremot möts du ofta av ”varför behöver du en Gud att tro på, klarar du dig inte själv?”.
– Till kyrkan är alla välkomna och det är bara att hänga med, vem du än är, säger Aron von Bothmer.
De unga konfirmanderna nickar och håller med om beskrivningen. Någon säger, lite för sig själv:
– I skolmiljön och med kompisarna kan man inte direkt prata om de frågor vi tagit upp här. Det är en helt annan stämning, man tar det inte seriöst. Många tycks tro att de vet allt…
Annat än vardag
Konfirmandgruppen har under året hunnit med att prata om många stora frågor. Ungdomarna har i tankebubblor fått föreslå viktiga ämnen där det finns funderingar. Vänskap, förlåtelse, döden, relationer och kärlek är bara några exempel.
– När vi haft känsliga frågor som kanske är svåra att ställa högt i gruppen så har vi skrivit ner dem anonymt i stället. När en ledare läser upp dem är det lättare att diskutera, säger Meja Lindberg.
Aron von Bothmer fyller i:
– Allt har känts naturligt från start på något sätt. Till kyrkan är alla välkomna och det är bara att hänga med, vem du än är. Här finns något helt annat än ens vardag.
Helt naturligt har det däremot inte varit att fira den gudstjänst som summerar varje pass i konfirmandgruppen. Åtminstone inte från början, då knappt någon av konfirmanderna sjöng med i den
Sofie Halvarsson är präst i Gävle församling och ledare för konfirmandgruppen.
Oliver Hjamarsson Sarlind, en av konfirmandgruppens Unga ledare.
avslutande psalmen. Men något har hänt längs vägen.
– Nu lyssnar vi på Bibelord, läser en bön, tänder ljus och sjunger. Konfirmationstiden har hjälpt oss att förstå hur en gudstjänst fungerar och hur budskapen hänger ihop med vårt liv här idag, säger Aron von Bothmer.
– Konfirmationen är ett sammanhang för fler. Här finns en värdegrund där vi alltid snackar med varandra, bjuder in varandra och inte dömer. Kanske kan den så ett frö som gör att fler kan ta till sig det som faktiskt är kyrkans budskap, fortsätter Alfons Kemi.
Sofie Halvarsson har följt utvecklingen i gruppen – och i många
grupper före den här. Att närma sig de stora, och många gånger nya, frågorna måste få ta sin tid.
– Konfirmation handlar ju om olika typer av kunskap. Vi tar del av viktiga bibelberättelser och vad Jesus sa och gjorde, det som kristna i alla tider har samlats kring, men också hjärtats kunskap som inte går att lära ut utan måste upplevas. Vi upptäcker hur man ber, hur man får bli en del av en gemenskap, hur man känner tillit, blir sedd och älskad. Mitt i vimlet av en lek eller fikapaus kan någon komma fram och ställa flera djupa superkloka teologiska frågor på rad. Det är fantastiskt att allt får existera på samma gång, säger hon.
Komma som du är På påsklovet reste konfirmandgruppen på det efterlängtade läger som i år förlagts till Järpen utanför Åre. För många konfirmander blir det en första resa utan föräldrar, där man får chans att känna sig lite vuxen. Årets läger har inte bara svetsat samman gruppen än mer, deltagarna har också fått minnen för livet. Flera konfirmander provade till exempel på att hålla egna andakter och några har bestämt sig för att bli Unga ledare i framtiden. De är också helt eniga om budskapet de vill skicka till höstens
konfirmandgrupper:
– Slå inte bort idén för att den känns töntig eller tråkig. Konfirmation är verkligen något helt annat än du kanske tror.
Prästen Sofie Halvarsson fyller i: – Konfirmation skiljer sig från mycket annat du möts av idag. Den handlar inte om att du ska bli duktig på någonting eller uppnå ett resultat. Du får komma precis som den du är och vi får vara i varandras gemenskap. Vi påminns om meningen med vårt liv, att vi alla har någon sorts relation till Gud och vi utforskar vad det innebär.
Varför händer onda saker i världen? Kan jag alltid vara mig själv? Vad ska jag bli i framtiden?
Du är inte ensam om att fundera över livet. Varje år väljer cirka 30 000 tonåringar att konfirmeras i Svenska kyrkan. Konfirmationen handlar om Gud, livet och det du tycker är viktigt.
Du som konfirmerar dig kanske blir mer nyfiken på kyrkan och kristen tro. Då finns möjlighet att fortsätta i en ungdomsgrupp eller som ung konfirmandledare. Eller så var inte kristen tro något för dig, men då har du fått veta vad det handlar om.
BAKOM VARJE SIFFRA
FINNS EN MÄNNISKA
Över 100 miljoner människor är på flykt och 300 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd. Din gåva gör skillnad!
För allas rätt till ett värdigt liv under samma himmel. svenskakyrkan.se/act
Meja Lindberg och Alicia Sjöberg trivs i konfirmandgruppen.
14 frågor om att konfirmera sig
Therese ”Tette” Brandt är församlingspedagog i
Gävle församling och en av ledarna i Konfirmation
Gävle. Här svarar hon på 14 snabba frågor som många ungdomar i konfirmationsåldern funderar över.
Vad brukar man prata om på träffarna?
– Det som är viktigt på riktigt, till exempel självkänsla, livet, rättvisefrågor, döden, psykisk hälsa, självmord, Gud, självförtroende, att vara människa. Det är mycket sång och musik också och fika. Vi pratar om det som ungdomar tycker är viktigt i deras liv. Det kan vara det lilla samtalet på bussen på väg till konfalägret som blir det viktigaste.
Måste man vara troende för att konfirmera sig?
– Nej, det behövs inte. Men att vara nyfiken på vad kristen tro skulle kunna handla om i livet är ett plus.
Måste man komma till exakt alla konfirmationsgångerna? Man kanske någon gång har en annan aktivitet man vill prioritera.
– Nej, det behöver man inte. Prata med oss ledare så hittar vi ett alternativ.
Får man ta med en kompis som inte bor i samma stadsdel? Alltså om konfirmationen är i Bomhus, får kompisen vara med fast den bor i Sätra?
– Ja, det får man gärna göra.
Om gruppen åker på läger och någon i gruppen inte kan följa med, får den personen inte konfirmera sig då? Man kanske inte vill, kan eller vågar sova borta.
– Jo, det får man. Skulle det hända så ordnar vi det på bästa sätt. Viktigt att man berättar hur man känner så hittar vi alltid en lösning.
Är det prov på det man lär sig?
– Nej, inga prov. Här behöver man inte vara bäst på något sätt, det är inte som i skolan. Ingen behöver prestera här och man blir inte betygsatt.
Hur många gånger träffas man?
– Det är olika beroende på vilken grupp man väljer att vara med i.
Kostar det något?
– Nej, ingenting.
Måste man gå på gudstjänst varje söndag?
– Nej, inte varje söndag men några gånger firar vi gudstjänst tillsammans.
Hur anmäler man sig?
– Det gör man via kyrkans webb eller via QRkoden.
Var kan jag läsa mer om konfirmation?
– Det gör man också på webben, på samma sida där man anmäler sig.
Kan man komma och prova på?
– Ja, absolut! Det kommer ut info på webben om när provapåkvällarna är. Men det blir troligen i början av september.
Måste man var döpt för att konfirmera sig?
– Nej! Om du inte blev döpt som liten kan du döpa dig under din konfirmationstid.
Vilka är det som är ledare?
– Det är en präst, en pedagog och sen är det också Unga ledare. De har konfirmerat sig tidigare och valt att efter sin konfirmationstid stanna kvar som Unga ledare och vara med i olika konfirmationsgrupper.
Therese vill gärna att du hör av dig till henne om du har några frågor eller funderingar kring konfirmationen. Ring henne på 026-17 05 66 eller mejla therese.brandt@svenskakyrkan.se
Sista anmälningsdag är 10 september.
Läs mer om konfirmation genom att fota QRkoden eller läs på webben svenskakyrkan. se/gavle/konfa
Vacker utsikt eller ny insikt?
Sommarkyrka i Heliga Trefaldighets kyrka vecka 25–33. Välkommen in i vår 1600-tals kyrka! Den är öppen varje vardag 11.00–16.00. 11.30 är det andakt vid ljusbäraren.
Här kan du:
• fira gudstjänst
• beundra vårt kyrkliga kulturarv
• se utställningar
• besöka lekkyrkan och klä ut dig till biskop
• gå på en skattjakt för barn
• tända ett ljus eller sitta ned en stund i tystnad
• träffa någon att prata med
• njuta av sång och musik
• gå på lunchmeditation eller lunchmässa
• få en guidning av kyrkan eller visning av kyrktornet.
Vid vackert väder ses vi utomhus för en pratstund eller ett parti kubb. Välkommen in i ett annorlunda rum!
Måndagar: 12.30 tyst meditation (12.15 introduktion för nybörjare)
Tisdagar: Barnens kyrka/barnaktiviteter
Onsdagar: 12.30 Lunchmässa, 14.30 Musikcafé (v. 26–33)
Torsdagar: 12.30 Lunchmusik
Öppen kyrka i sommar.
Övriga aktiviteter i kyrkorna i sommar
Friluftsgudstjänster utanför Bomhus kyrka
Under perioden 2 juli till 20 augusti firas de flesta gudstjänsterna utanför Bomhus kyrka 11.00. Vid dåligt väder firas gudstjänsterna inne i kyrkan.
Gudstjänst vid Nyöstertorpet i Sätra
SÖNDAG 16 JULI 11.00
Sommarorgel i Staffans kyrka
ONSDAG 19 JULI 19.00
Joakim Andersson, orgel. Musik av Waldemar Åhlén, Otto Olsson och Joakim Andersson.
Gudstjänst på Bomhus hembygdsgård
SÖNDAG 6 AUGUSTI 11.00
Morgonandakter i Björsjökyrkan
Från 27 juni till 29 augusti firas andakt på onsdagar 09.00 I Björsjökyrkan , med efterföljande fika.
Musikcaféer i Björsjökyrkan
Musikunderhållning tre torsdagskvällar i augusti Fikaförsäljning och insamling till välgörande ändamål. ”VENDELAS VALS – JAZZ PÅ SVENSKA”
Torsdag 10 augusti 18.00
Vendela Berencreutz är en ung jazzsångerska, uppvuxen i Sandviken, som gått musiklinjen i Gävle och nu studerar jazz på heltid. Tillsammans med en trio från Stockholm bjuder hon på jazz med inspiration från Monika Zetterlunds fantastiska repertoar. Det blir många bekanta jazzmelodier och texter med författare som Beppe Wolgers och Tage Danielsson. Trion består av Elias Larsson, piano, Jonathan Jessen, bas och Fabian Berencreutz, trummor.
STUFFED POCKETS – "MED FYLLDA FICKOR"
Torsdag 17 augusti 18.00
Ville & Tommie är en duo bestående av den svensk-finske spelmannen Ville Syri (SE/FI), från Bomhus, och den Helsingforsbaserade från Cornwall bördige dragspelaren Tommie Black-Roff (UK). De träffades när de båda studerade vid Sibelius Akademin och återförenas nu över en gemensam kärlek till låtar, berättelser och dansmusik. Svensk och finsk musik samt musik från Cornwall finner alla ett hem i deras kapabla händer. De har nyligen släppt en skiva som de i sommar turnerar med runtom i Europa. Ville Syri, fiol och Tommie Black-Roff, dragspel.
”GENOM VARJE ANDETAG”
Torsdag 24 augusti 18.00
Två kyrkomusiker förenas och bjuder på en bukett av läckra poplåtar, visor och ballader. Erica arbetar som kyrkomusiker i Bomhus och Daniel arbetar, sedan årsskiftet, som kyrkomusiker i Ockelbo. Erica Banck, sång och Daniel Bergroth, piano.
kärlek En kyrka för
Förmågan att älska är Guds vackraste gåva till oss människor. Det gäller alla – alltid. Därför är Gävle Pride ett av de sammanhang där Svenska kyrkan i Gävle ska bidra till både glädje och kamp.
Här kan du hitta det aktuella prideprogrammet och Gävle församlings arrangemang
Var stolt min vän, var stolt över allt du är och gör och ger. Var stolt min vän var stolt, låt dig aldrig tryckas ner.
sångtexten ovan skrevs till Gävle Pride 2017 och har sedan sjungits år efter år i kyrkorna och på gatorna under Gävle Pride, på regnbågsgudstjänster under året och när vi behövt peppa varandra i kampen för allas rätt att vara nära och leva med den som de älskar. Leif Nahnfeldt, präst i Gävle församling, som varit med och drivit Svenska kyrkan i Gävles engagemang i Gävle Pride från start säger: Pride handlar om vår rätt till stolthet över oss själva och att tillåta alla andra att vara det oavsett hur de själva eller andra valt att kategorisera deras identiteter. Leif fortsätter: – Svenska kyrkan har, som de allra flesta kristna kyrkor över världen, att göra upp med bibelsyn, teologi och trosläror som medvetet eller omedvetet sätter gränser för Guds kärlek och människors vilja att uttrycka den i relationer och samliv. Det finns alltjämt en sorglig historia att göra upp med och det finns mycket som fortsatt behöver förändras både inåt i vår egen organisation men också i det samhälle vi verkar i. Genom samarbete med asylflyktingar här i Gävle har vi förstått att Gävle församling har ett extra stort ansvar för våra handlingar och förhållningssätt i relation till dem. Bland dem som varit tvungna att fly på grund av sexuell läggning är det ofta så att de varit förföljda och fördömda av religiösa företrädare i sina hemländer.
– Jag inser att vi verkar i ett land där det är möjligt för vår kyrka att agera eftersom lagarna understödjer allas rätt till att älska den de vill, vilket inte har varit självklart och tyvärr inte i rådande samhällsklimat kan anses tryggat för all framtid. Jag ser hur fort det kan vända på många håll i vår omvärld. Därför vill jag tillsammans med mina kollegor ta ett kontinuerligt ansvar för att visa våra värderingar och ställningstaganden.
Vi måste ta ett ansvar för att reformera teologi, bibelsyn och gudstjänstliv och på så vis bidra till en klokare, tryggare och sundare kristen kyrka, i Gävle, i Svenska kyrkan, tillsammans med våra systerkyrkor, här hemma och i de världsvida kyrkofamiljerna, ja även över religionsgränserna.
Nu när Svenska kyrkan i Gävle förbereder sig inför Gävle Pride 2023 är det allas trygghet under parollen Var inte rädd 365 som leder oss igenom Prideparaden. Guds tilltal i mötet med människan är återkommande i bibeltext efter bibeltext just dessa ord: Var inte rädd. Inte rädd för Gud, inte rädd för andra människor och inte rädd för sig själv. Att värna allas trygghet är vårt gemensamma ansvar.
I kyrkan har Adam känt sig älskad
Ett av Svenska kyrkans viktigaste uppdrag är att stå upp för budskapet att alla människor är lika mycket värda och älskade av Gud. Med en uppmärksammad tweet visade kyrkan tidigare i våras sitt stöd för transpersoner, en av samhällets mer utsatta grupper.
För Adam Asp har kyrkan alltid varit en plats där han får vara den han är. När han fyllt tjugo tog han äntligen steget att komma ut som trans.
TEXT ERIKA STRANDELL FOTO JOEL ERICSSON
adam var flickan som alltid lekte med grabbarna. Han sprang snabbast, spelade hockey, fotboll och innebandy, ansågs vara högljudd och bråkig. På så sätt fick han visserligen utlopp för sin energi, men kände samtidigt alltid en längtan efter att klara av det förväntat flickiga.
– Jag ville väl också kunna sitta still, vara fin och duktig, vilket inte var mina bästa egenskaper. Frågan är väl om det ska behöva vara någons bästa egenskaper…
Som adopterad från Indien och den enda mörkhyade på förskolan i Hofors var han en normbrytare från första stund. Mamma sjöng i kyrkokören och det var just i kyrkan han för första gången kände att han kunde vara sig själv.
– Mamma pratade ihop sig med en körmedlem som också hade adopterade barn. De hade naturligtvis en tanke om att vi kunde dela erfarenheter, att något i vårt möte
skulle kännas ”bekant” för oss alla tre. Och så blev det ju, vi hörde ihop, berättar Adam Asp när han minns tillbaka.
– Jag älskade kyrkan, att sitta på golvet och lyssna på repetitionerna eller jaga varandra i kyrkbänkarna. Den där stora byggnaden ingav respekt, men var samtidigt så självklar, en riktig fristad.
I mellanstadiet tog dock lusten att passa in över. Han hängde på de tre coolaste tjejerna i klassen och minns en hemsk vinter i rosa dunjacka och klackskor.
– Det kändes som jag hela tiden stod i utkanten av dörren. Jag var en i gänget men ändå inte.
Samtidigt fanns en kille hemma på gatan som var den bästa av alla vänner. Tillsammans byggde de hopp i skogen, cyklade och fiskade i sjön.
– Jag försökte hålla isär mina två världar. Att vara med killarna var
– Att tillhöra en minoritet är alltid en stress. Du vet aldrig om folk ska titta, titta bort eller titta snett, säger Adam Asp som kommit ut som trans.
mer kravlöst, samtidigt hade jag sedan länge insett att det var tjejer jag attraherades av. Men det var inget jag var öppen med, i stället såg jag till att inte ha tid för de stora frågorna i mitt liv. Jag fortsatte med alla sporter men började också själv sjunga i kyrkans ungdomskör. Dessutom blev jag konfirmationsledare och tillbringade ännu mer tid i kyrkan, berättar Adam.
– Jag behövde nog det. Kyrkan har alltid signalerat att jag får
komma som jag är, att jag är älskad. Det är ett budskap som är både fint och starkt. Hos mig sitter det djupt i både huvud och kropp.
Kom ut som trans Inte förrän han började gymnasiet i Gävle kom vändpunkten. Redan på uppropet presenterade sig två klasskompisar med olika könspronomen och med ens kom insikten att här fanns en stor social acceptans för allas rätt att vara.
sommarjobb på annan ort och kommit in i ett vuxnare sammanhang. Jag var hög på livet och det var dags att ta steget mot en ny frihet, berättar Adam.
– Jag fick nya vänner inom HBTQ+rörelsen, började gå på träffar och så småningom smög sig insikten på. Jag var ju ”fel” i min maskulina laddning. Även om jag egentligen aldrig haft problem så insåg jag att en transidentitet gav möjlighet att passa in ännu bättre.
Den 17 juni 2019 är datumet som tatuerats in på Adams arm. Det gamla namnet lämnades då bakom honom och han kom ut som trans.
– Jag hade tagit studenten, fått
– Men det var inte bara fest. Det är på många sätt skrämmande att säga hej då till den människa jag levt ett långt liv tillsammans med. Vi hade faktiskt en liten ceremoni där vi skickade upp heliumballonger och sa ett gemensamt hej då till henne, hon som varit jag.
Fler sidor i mig
Många transpersoner vill inte prata om sin barndom och den person man varit tidigare. Rädslan kan vara stor för att den du blivit inte ska bli lika accepterad och omtyckt som den du var.
– Att vara rädd är ingen hållbar väg så klart. Du måste omfamna ditt gamla jag, även om det kan ta ett tag innan du når dit. I början var
Till unga som mår dåligt och tvivlar på sin könsidentitet brukar jag säga, varför ska du gå i ett par skor som är för små? När
du hittar rätt storlek
är det klart att du vill gå i dem.
jag rädd att uppfattas som feminin, vågade inte ens gå i tajta kläder. Idag har jag kommit längre, jag har landat i att det finns fler sidor i mig, precis som det gör i alla människor.
Adam jobbar idag som ledare för ungdomsgrupper inom RFSL. Hans mission är att skapa trygga rum där människor kan känna att de får vara den de är.
– Idag är jag öppen och har inga problem med att prata om det jag gått igenom. Jag vill bidra genom att hjälpa andra att komma ut ur sitt skal. Om jag står upp för deras trygghet och rättigheter är det deras tur att så småningom också hålla mig om ryggen.
Älska din nästa
Relationen till kyrkan är fortfarande stark hos Adam. Enligt honom är det kristna budskapet enkelt.
– Du ska älska din nästa såsom dig själv. Du ska vara mot andra som du vill att de ska vara mot dig. Vi människor söker ju alla efter normer och regler för vad som är rätt, när vi hittar det så känner vi samhörighet. Allt det finns ju i det kristna budskapet, säger han och fortsätter:
– Grundbudskapen i Bibeln passar för varenda människa. Där finns ju samhörigheten att ha eller hitta – om du vill ha den.
Inom HBTQ+rörelsen stöter han ibland på föreställningar om kyrkans
relation till dem som grupp. Inte minst bland transpersoner.
– Många har kanske en känsla, utan att riktigt veta. Det hänvisas till saker som Bibeln säger om man och kvinna, men jag tänker att texterna är skrivna för tusentals år sedan. Vem tänkte då på att bryta normer? Hur mycket kunskap har vi inte fått sedan dess, inom en mängd områden? Det var mycket annat vid sidan av de här frågorna som vi inte visste eller tänkte på när Bibeln skrevs, säger han.
– Vi föds som man och kvinna i arten människa. Men hos alla arter finns ju individer som skiljer sig från normen.
Läs Svenska kyrkans omskrivna inlägg på Twitter här
Hur beskriver du begreppet trans?
– Det vanligaste är att en tjej vill identifiera sig som kille – eller tvärtom. Men du kan också identifiera dig till båda könen eller inget av dem. Begreppet har väldigt många undergrupper, ickebinär är väl kanske det mest använda.
Vad är då queer?
– Ett samlingsnamn för alla som inte vill identifiera sig eller på olika sätt lever könsöverskridande.
Bidrar det inte till människors osäkerhet att det finns så många begrepp?
– För oss som går igenom det här bidrar det både till en frihet – du behöver inte vara det ena eller det andra – men till viss del skapas också en stress – var passar jag in?
Och vad betyder det för människor utanför HBTQ+ rörelsen?
– Att det är lätt att göra fel, så klart. Det blir svårare att förstå hela HBTQ+grejen och det är otroligt mycket kunskap som behöver delas. Men mitt budskap är att varje människa är så mycket mer än det som syns i det yttre. Det räcker egentligen att vi alla tänker på det. Det är omöjligt att sätta sig in i allas perspektiv, men om du pratar med människor kan du ändå förstå till viss del.
Vad ska jag tänka på när jag bemöter en könsneutral (ickebinär) person?
– När en person vill ha de eller dem som könspronomen, alltså inte han, hon eller hen, då kan du tänka att de alltid har en liten kompis i fickan som också bör bli tilltalad. Det är ett bra life hack. Fråga också gärna vad en person använder för könspronomen. När någon visar intresse för det brukar vi uppleva en slags könseufori. Det visar att du tar oss på allvar.
Hur förklarar du begreppet minoritetsstress?
– Tillhör du en minoritet är du nästan alltid i ett sammanhang där du sticker ut. När du kommer in i ett rum vet du aldrig vad du ska mötas av. Kommer människor att titta, titta bort eller titta snett? Det finns många små grupper som försöker passa in i ett heteronormativt samhälle och det ger en ständig stress.
Varför tror du att trans är gruppen som just nu utsätts för mycket hot och hat, runtom i världen?
– Homosexualitet har gjort en längre resa och är idag hyfsat accepterat medan trans är betydligt mer ifrågasatt. Det finns liksom inga stadgar i transvärlden och när människor inte kan greppa vad som gäller tror jag att det upplevs skrämmande. Känner man ingen som helst samhörighet, då är det svårare att ha förståelse. Men att gå så långt för att försöka begränsa någon annans frihet, det borde inte vara möjligt.
Vad är din förhoppning att människor ska känna?
– Du behöver inte älska varje ny grej du möter, men du kan åtminstone försöka förstå att det är livsviktigt för mig att få vara den jag vill vara.
Vad betyder Pride för dig?
– Glädje och kamp. Det är en glädjens dag för du får fira rätten att vara dig själv. Men det är också en kamp för våra rättigheter och för att visa alla som gått före oss att kampen fortsätter. Deras insats har betytt så mycket.
Är jag välkommen?
Gud vill att varje människa ska få leva ett liv som är fullt och helt. Det gäller alla människor och som kyrka behöver vi verka för den friheten varje dag. Detta är ett av de viktiga budskapen från Svenska kyrkan i Gävle under Pride, vid sidan av glädjen och festen. Gävle församling får ibland frågor från HBTQ+-rörelsen som handlar om församlingens inställning till dem som grupp. Vi lät prästen Hella Linander svara på några.
Hur ser Svenska Kyrkan i Gävle på Bibeln och HBTQ+?
Till att börja med måste vi konstatera, när det gäller bibel och bibelsyn, att Svenska kyrkan i Gävle består av tusentals människor. Varje individ har sin unika relation till Bibeln och ibland är det dessutom svårt att sätta ord på hur ens bibelsyn ser ut och varför. Med det sagt vill jag ändå påstå att Svenska kyrkan i Gävle överlag anser att Bibeln är sprungen ur Guds heliga ord och att vi genom att läsa, tolka och leva med Bibeln kan komma närmare Gud och varandra. I Bibeln får vi ta del av evangeliet, och evangeliet ger oss liv! Vi erkänner också att Bibeln består av många böcker med olika genrer, skrivna av olika författare, i olika kontexter, till olika mottagare och med olika syften. Detta gör Bibeln komplex och Gävle församling står därför inte för en så kallad ”bokstavstrogen” bibelsyn. Många i kyrkan håller en del bibelord högre än andra, och låter dessa vara bärande i den allmänna tolkningen.
(För den som vill läsa mer om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära kan man gärna läsa Kyrkoordningen, avdelning 1.)
När det gäller HBTQ+frågor och kyrkan, är det just bibelsyn och tolkning som kan bli problematiskt. De kristna som vill hävda att hbtq inte är i enlighet med Guds vilja hänvisar ofta till just Bibeln som grund för påståendet. (Det finns dock enbart ett femtal ställen som kan tolkas negativt för en HBTQ+persons levda liv, vilket är förvånande med tanke på vilken stor fråga den har blivit runt om i världen. Det finns andra saker som lyfts betydligt fler gånger i Bibeln, men som inte alls får samma uppmärksamhet). Den negativa synen på HBTQ+ förekommer förstås även hos individer inom Svenska kyrkan i Gävle, men som organisation har vi dock sedan många år tillbaka tagit ställning för HBTQ+personer och erkänner denna
kärlek och längtan för att vara samma som alla andras. Detta baserar vi på att evangeliet i sin helhet pekar på en människosyn som alltid uppmuntrar kärlek mellan människor, men också på att vi har lärt känna HBTQ+personer och med egen erfarenhet kan se att det inte är någon skillnad. Det finns dessutom så kallade exegetiska utläggningar (bibelforskning) som visar att de få problematiska bibelställena faktiskt kan tolkas på andra sätt.
Kort sagt: det spelar ingen roll vem du är eller vem du älskar och åtrår – du är Guds avbild och du är djupt älskad, var så säker!
Jag gick mycket i kyrkan när jag var yngre, men när jag kom ut som bisexuell för två år sen slutade folk att prata med mig och det gjorde att jag slutade gå dit. Hur ska jag våga komma tillbaka?
Jag är kristen och lesbisk och har tidigare varit aktiv i en församling. Men när jag kom ut fick jag inte längre ha kvar min ledarposition. Jag förlorade många vänner och hela mitt sammanhang. Sen dess har jag haft svårt att känna mig trygg i kristna sammanhang. Har du några tips om hur jag kan tänka och göra?
Det är helt oacceptabelt att en församling fryser ut en församlingsmedlem på grund av dennes sexuella läggning, könsidentitet eller uttryck! Det gör mig ont att höra att så har skett och jag förstår att ni inte vill gå dit. Jag vet också att en församlingsgemenskap är mycket viktig i en kristen människas liv och jag vill därför mer
? ? ? ? ?
än något annat att ni ska hitta en sådan. Vad finns det då att göra? Mitt första tips är att ni försöker hitta en själavårdare – en sorts andlig vägledare och medvandrare. (I det här fallet gärna någon som antingen själv är queer kristen eller som är väl insatt i vad det kan innebära). Ni behöver nämligen få prata om det ni varit med om, tröstas och stöttas. Ni behöver stärkas i Guds kärlek. Tillsammans med själavårdaren kan ni hitta vägar vidare. Kanske går det att hitta tillbaka in i den församling ni kom ifrån, kanske behöver ni bryta upp och hitta ett annat sammanhang. Mitt andra tips är att besöka olika samfund och olika församlingar. Till sist kommer ni att hitta hem, jag lovar!
Min blivande man och jag är kristna och vi vill gifta oss i kyrkan med präst och allt, inför gud. Vi är nyinflyttade och har båda upplevt trångsynta präster/ församlingar tidigare. Därför är jag rädd att samma sak ska hända igen när vi nu ska planera vår lyckligaste dag. Finns det något sätt att kontakta kyrkan för att hitta en bra präst – utan att få en massa fördomar serverade?
Grattis till att ni har funnit kärleken till varandra! Självklart ska denna välsignade dag få kantas av kärlek och värme, inte av fördomar och exotifiering. I Svenska kyrkan har det på högsta nivå beslutats att varje församling SKA möta alla människor som vill gifta sig på ett värdigt sätt. Man ska inte möta det ni nu beskriver. (Ni, liksom jag, vet förstås att det ändå händer, och det är något jag personligen aldrig kommer sluta att kämpa för att förändra). Det jag skulle ha gjort i ert ställe är att, när man ringer till boknings
enheten för att boka själva vigseln, säger rakt ut att ni förväntar er en präst som är insatt och rimlig. Då är det upp till bokningen (och kyrkoherden) att se till att det blir så. Om jag var ny i en stad skulle jag nog också googla församlingen för att se vilket arbete som görs gällande de här frågorna, ta del av verksamheten, gå på lite gudstjänster och därmed få egen uppfattning. Här i Gävle församling omfamnar vi frågorna aktivt och jag ser inte att ni ska behöva möta några konstigheter. Varmt välkomna att boka ert bröllop!
Är du en HBTQ+person och söker en själavårdare? Kontakta Hella Linander, präst i Gävle församling på hella.linander@svenskakyrkan.se
Kerstin Dahlgren och Inga-Lill Oliv känner sig nöjda efter informationen de fått angående renoveringen av Strömsbro kyrka.
Kyrkforum i Strömsbro
En möjlighet för dig till insyn, engagemang och påverkan i din kyrka och hela församlingen.
ett fyrtiotal personer kom den 19 april till ett extrainsatt kyrkforum i Strömsbro kyrka som bar temat: Renoveringen av Strömsbro kyrka. Mötesformen var Öppet hus med olika stationer som besökarna kunde gå runt bland och samtidigt prata med kyrkoherde Fredrik Hesselgren, kyrkorådets ordförande Roberth Krantz och projektledaren Robert Edman. Vid stationerna fanns tydliga skisser på hur det är tänkt med ombyggnationen, det fanns ett minnesbord med gamla foton, vykort och klippböcker med gamla tidningsartiklar i. Det bjöds på lättare förtäring och för den som ville fanns en tipsrunda runt kyrkan.
Två av besökarna var Kerstin Dahlgren och IngaLill Oliv som är boende i Strömsbro. De kom till det öppna huset för att de var oroliga för vad som skulle hända med kyrkan efter ombyggnationen. De fick grundliga och tydliga förklaringar av skisserna av bland annat Robert Edman, projektledaren. Bilden klarnade hos dem båda och flera frågetecken rätades ut.
– Ja, vi har inte velat bråka men vi har trott att kyrkan skulle bli förstörd, säger Kerstin och IngaLill håller med.
– Vi förstår att allt handlar om pengar, men när förståndet är på ett ställe och hjärtat på ett annat känns det jobbigt, lägger IngaLill till.
De båda damerna är ense om att förslaget, vad Strömsbro kyrka kommer användas till, låter vettigt.
Barnverksamhet och annat som förr huserat i församlingshuset kommer nu att få plats i själva kyrkan och dess nya utrymmen. De håller med varandra om att det blir härligt med rörelse i kyrkorummet och de gillar att kyrkan kommer att användas till många olika verksamheter.
När Kerstin och IngaLill, efter avslutad tipsrunda, gick från kyrkan var båda två nöjda och lättade över hur allt verkar bli.
–Ja, det var mycket bra med den här typen av öppet hus, så vi fick höra och se hur det är tänkt med allt. Nu känns det mer positivt, säger IngaLill.
Kyrkforum
Kyrkforum hålls minst två gånger per år i alla kyrkor med regelbundet gudstjänstfirande. Forumet fattar inga formella beslut men är tänkt som en bred kontaktyta. Vid kyrkforum får du information om aktuella frågor i församlingen och möjlighet att lämna förslag på kollektändamål och kyrkvärdar.
Håll utkik på webben för höstens datum.
Sommarkrysset
DE BLOMSTER SOM I ? BOR
STOR ÄRR SOM ALLA HAR
FÖRVARINGSMÖJLIGHET
LÅTA SOM EN SIAMES
EN SORTS FÖRFALL TYGSKADA
RÖRA SIG RUNT
LÅNGTÅKIG MED HANDA
BETALAR MAN MED PÅ KUBA FESAK
BIBLISK TRÄDGÅRD
HÖRS FRÅN UPPTAGEN
TVÅ HÄNGER I TAKET I BÖNA KAPELL
FÖLJA JOHN
GYCKLARE
BADPLATSEN STAD MED AGORA GALEN NEW YORK TA BORT HÖLJE
SLUTDEL HOCKEYPLAN
PLAGGDELAR
ÄR KANSKE DOLDA BUDSKAP
HATTEN I VISAN HAR TRE SOM EN ÅSNA
SPELKORT
UTFLYKTSMÅL MED KLISTRIGT NAMN OCH RIKT NATURLIV
BLYTON SOM SKREV OM FEM SE EN SKYMT AV
TROR FATALIST PÅ EN GÅNG TILL TACK
BRÖDBIT KONSTRIKTNING
TINGEST PRONOMEN
GRÖVRE ÄN TRÅDEN
SES MED CETERA
KANSKE I MASKINERIET
PÅ KORT AVSTÅND
MILDA I SAGOFLASKA
BÖJSTÄLLET
STANNAR NATTUGGLA
DOMÄN
SLITA HÅRT EN EKBORG
HÅRDHUDAD PICA PICA UTSIKTEN EN FÖRMÅGA
EXAKT, ELLER PÅ? IGEN
METALLPINNE
HAR PLATS FÖR FINGRAR
MÅNDAGAR 12.15 I HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA
HERR NILSSON
KAN MAN VARA IDEL
SYNS MITT I PARK
RIKTNING
KONSTVERK VÄGER TUNGT
VAR KIERKEGAARD EFTER PS
EN SORTS OST
LÄGGER INTRESSERAD
BLI VERKLIGHET
TIDSTJUV
RESERVERAD
SOPSTÄLLE OLLE NILSSON
MELLAN TVÅ DAGAR
TITTA UTAN PAUS ULL OCH VALE
NU FÖR TIDEN VIA SMS
KISEL NYHETSBYRÅ
SAMMANLAGT
HÄSTSPORT
SOM SIFFRA MEN KORT
ÄR SKUGGAN I HOS 4:13
HEB 4:10 GÅ IN I GUDS
TJOCK FÖRR
Lösningen hittar du på svenskakyrkan.se/gavle/sommarkrysset
Dopet, livets första fest
"Att bli min systerdotters fadder var stort. Jag är inte så kristen men runt varje dopdag har vi setts, fikat eller gått ut och käkat. Nu är hon tolv och våra samtal börjar bli annorlunda. Jag hoppas hon vet att jag finns där för henne om hon behöver det."
för henne om hon behöver det.”
Läs mer om dop genom QR-koden eller på webben svenskakyrkan.se/gavle/dop