Gällivare kommunblad nr 2 2022

Vad tycker du om att det byggs så mycket i Gällivare just nu?

- Det är positivt. Det förnyar samhället på ett sätt som verkligen behövs. Störningarna är inget jag reagerar på men det som kan vara tråkigt är att det kanske är svårt att bygga i den takt som behövs för att få det här samhället att fungera.

Innehållsförteckning

Fyra snabba frågor

- Det är att bra det byggs för det behövs. Det är för lite av allt. Malmberget försvinner med bostäder, ishall och sporthall. Sedan tycker jag att hela Gällivare är en byggarbetsplats just nu och det ju inte så kul att bo på med ungar. Men det måste byggas upp.

Kommunalråden har ordet Byggboom i Gällivare Regnbågens förskola Nytt ridhus i Gällivare Multiaktivitetshuset kan börja växa fram I väntan på multiaktivitetshuset Hockeyboom för tjejer Det ska sjuda av liv Vinterkrysset Sjöparkens parkområde Nya Sporthallen Från tropisk värme till arktiskt klimat Gällivare är vår plats När Hooja kom hem Kulturfestival i midvintern En försmak av julen Typiskt Gällivare - en podd att lyssna in! Till Agda Rössels minne

- Det är bra. Vi behöver ju någonstans att bo. Och man får ta de besvär som det innebär.

Gilla oss och följ oss på facebook.com/gallivare.se Instagram: @gallivare_kommun

- Det är bra för kommunen att det byggs. Vi har inte plats att bo här nu. Det är som att rivs mer än det byggs. Besvär av byggandet? Det är sådant man får ta.

Gällivare kommun 982 81 Gällivare, Tfn 0970-818 000 vx Besöksadress Tingshusgatan 8-10 • E-postadress post@gallivare.se Hemsida www.gallivare.se Ansvarig utgivare Ann-Sofie Malmefjäll Grafisk form Michael Renström Redaktionsgrupp Gällivare kommun Foto Kent Wingsund, Michael Renström, där inget annat anges.

Omslag Foto: Kent Wingsund Tryck Ågrenshuset Produktion AB

Henrik Siira

Nina Ledin

André Johansson

Vi bygger för Livet

Det här är inget vanligt nummer av Re:new. Tidningen du håller i din hand är en ”byggspecial”. Ingen gällivarebo kan ha undgått att det just nu byggs på ett aldrig tidigare skådat vis.

Det byggs bostäder för samhällsomvandlingen, det byggs bostäder för nya gällivarebor och dessutom byggs våra gemensamma lokaler där vi ska mötas, leka, spela, uppleva, njuta - leva.

Gällivare är just nu en stad i kraftfull omvandling och även om man börjar skönja konturerna av framtiden kan det kanske krävas en del fantasi för att skåda slutresultatet mitt i byggdamm, avspärrningar, sprängningar och högljudda maskiner.

Det är där den här tidningen kommer in i bilden. Även om det kanske är svårt vill vi ge en inblick i vad det är vi ser framför oss och vart vi är på väg. Vad en Arktisk Småstad i världsklass betyder i praktiken. Genom samhällsomvandlingen, den gröna omställningen och industrins mångmiljardsatsningar har Gällivare fått en möjlighet att skapa ett nytt samhälle.

En kommun där inte bara människor trivs och blir kvar men som också lockar till sig nya invånare. Om målet är tydligt blir det lättare att stå ut med det omak och besvär som en så här stor omvandling innebär.

Vi vill också tacka alla gällivarebor för det tålamod och den förståelse som ni visat upp under den här processen. Kanske många förstår att vi inte bara bygger för oss själva utan också för Gällivares barn och till och med barnbarn. För framtiden.

Mycket har redan byggts och också det har en plats i den här tidningen. Det kan ge en bild av vad det vi bygger ska innebära för er gällivarebor, nya och nuvarande. Bostäder, skolor, fritidslokaler, kulturytor, näringslokaler, alla är platser där människor ska röra sig, ja leva. Och det livet har redan börjat på Repisvaara, i Kunskapshuset, i Isborgen, i Sporthallen, i Ridhuset. Med mera. Så vi kan med stolthet säga: vi bygger för livet.

God Jul

Wäppling jeanette.wappling@gallivare.se

Birgitta Larsson birgitta.larsson@gallivare.se

Jeanette

Henrik Ölvebo henrik.olvebo@gallivare.se

LKAB bygger 85 lägenheter samt cirka 1200 kvm stor butiksyta i anslutning till Gällivare centrum. Fastigheten byggs som en ersättning för delar av Top bostäder AB:s bestånd som påverkas av gruvdriften i Malmberget. Bilder: LKAB.

Byggboom i Gällivare

Den gröna omställningen innebär stora möjligheter för Gällivare kommun att växa och utvecklas. Fler medborgare behövs och då behövs fler bostäder. Det planeras nu för fullt för att möta efterfrågan där kalkylen visar att det behövs 1200 nya bostäder de närmaste åren.

Det fordras stora investeringar för att producera de bostäder, den infrastruktur och den samhällsservice som målet om 1200 nya bostäder medför. Eftersom kommunen i sig inte bygger några bostäder är det nödvändigt att bostadsbolag och investerare ser Gällivare som en attraktiv ort att etablera sig på för att producera, äga och förvalta bostäder samtidigt som det måste finnas goda förutsättningar för enskilda att bygga eller köpa småhus.

Att Gällivare är en attraktiv kommun och stad är en av de avgörande faktorerna för att lyckas, där måste förutsättningar skapas för god arkitektur och estetiskt tilltalande livsmiljöer men även att den samhällsservice som finns här håller hög kvalité. De områden som uppfyller krav på hållbara, attraktiva och inkluderande livsmiljöer och förutsättningar för bostäder med hög kvalitet är bland annat förtätningar av centrum, områdena vid Repisivaara och Dundret, Noulajärvi samt landsbygden.

- Kommunen jobbar på att hitta fler aktörer som vill satsa och investera med att bygga vår stad. En viktig del vi ser är att skapa attraktiva bostadsområden med utmärkt samhällsservice, säger Magnus Mathiasson, mark- och exploateringssamordnare.

Platsvarumärkets roll i att lyfta Gällivare som plats Gällivare kommun konkurrerar om invånare, investeringar, etableringar och besökare. Genom att kraftsamla olika aktörer och arbeta med enhetlig, långsiktig och strategisk utveckling och marknadsföring av Gällivare, skapas förutsättningar för att lyckas i konkurrensen. Att jobba med platsvarumärket är att fokusera på platsutveckling och samtidigt se till att jobba med professionell kommunikation och marknadsföring.

Alla som bor och verkar i och kring Gällivare äger platsvarumärket gemensamt. Varumärkesplattformen är ett hjälpmedel som ägs av Gällivare kommun men som är till för alla som vill stärka attraktiviteten för Gällivare och få människor att upptäcka platsen, som boendeort eller ett ställe att besöka.

Lediga tomter

Det finns lediga tomter på södra Repisvaara etapp 2, ett fjällnära boende vid Dundret.

Det färdigställs för tomter mellan Vassara älv och Nuolajärvi där det blir en fin mix av kulturhus, flerbostadshus samt villor. Försäljningen av ett 40-tal tomter beräknas starta 2023. Det jobbas även för industri-, och handelstomter.

Klicka på QR-koden för lediga tomter.

Regnbågens förskola

Nu är bygget i full gång av den nya centrumnära Regnbågens förskola, vid Vassara älv.

Det satsas bland annat på spännande och säkra lekmiljöer vid den nya förskolan som ska stå klar hösten 2023. Barnen ska bland annat mötas av en mångsidig och pedagogisk miljö med glaspartier och tittgluggar där de kan spana och utforska. Men det ska även finnas lugnare områden. Spännande lekmiljöer med mycket utrustning utlovas på den väl tilltagna ytan för utelek.

Förskolan byggs i två våningsplan vid Bondegatan/ Garvaregatan. Den kommer att ha sju avdelningar, varav en minoritetsspråksavdelning för finska och meänkieli.

Den nya förskolan är en så kallad konceptförskola som är designad för barn. Modellen är populär och byggs av flera kommuner i Sverige.

Skola och förskola Repisvaara

Det planeras för en ny skola för två parallellklasser från förskoleklass upp till årskurs 6 och en förskola med 5-6 avdelningar på Repisvaara.

Tidplan är inte fastställd i dagsläget. Under 2022 sker framförallt planering och projektering.

Visste du förresten att det redan nu går att söka plats på Regnbågens förskola? Klicka på QR-koden och följ anvisningarna.

Nytt ridhus i Gällivare

Gällivare har ett nytt ridhus vilket gläder många, bland annat Smilla Gustafsson och Emma Johansson som syns på bild. Det nya ridhuset består av en manege på 24x80 meter med tillhörande läktare, caféteria samt domartorn. I en andra etapp ska några befintliga byggnader rivas och ett till ridhus samt stall byggas.

Tidplan för etapp två ser ut som följer:

• Byggstart av ridanläggning ny-, till-, och ombyggnad samt personalbyggnad: maj 2023. Beräknas stå klar hösten 2024.

• Rivning av gammalt stall och manege: Vinter 2024/2025.

• Utemiljö med vindskydd och hagar: Sommar 2025.

Multiaktivitetshuset kan börja växa fram

- Det känns tillfredsställande att grunden är lagd och att multiaktivitetshuset nu kan börja växa uppåt. Det säger Örjan Matti, projektledare. Han har tidigare bland annat varit Kiruna kommuns projektledare för Kirunas stadshus.

Nyligen var Örjan Matti på plats vid slutbesiktningen av gjutningen av bottenplattan och kunde konstatera att det nedersta våningsplanet, 2700 kvadratmeter, såg bra ut.

Härnäst ska delentreprenad tre, alltså själva betongskalet tills man kommer upp i marknivå, upphandlas, det har redan utannonserats.

- Får vi in anbud som är attraktiva kan vi komma igång tidigt till våren. Tills dess ser vi till att arbetsområdet är säkert och att inströmmande grundvatten pumpas upp, berättar Örjan.

Parallellt pågår upphandlingsförberedelserna för den sista etappen, den mer avancerade där förutom byggarbeten även vattenrening, VVS, el och ventilation ingår.

Det är den kanadensiske arkitekten Michael Green, internationellt känd för sina stora träbyggnader, som ritat huset. Multiaktivitetshuset med sina 21 900 kvadratmeter i sex våningsplan, byggs till stor del i trä. Huset är en del av samhällsomvandlingen och ska inrymma många verksamheter inom sport, fritid och kultur.

Några detaljer: Mot Hantverkargatan finns den norra entrén. Där kommer man genom fönstret skönja äventyrsbadets rutschbanor. Mot södra entrén, Vassaratorget, kommer man att se

biblioteket i två plan genom de stora fönsterpartierna. Övrigt som ska in i byggnaden är exempelvis tyngd- och styrkelyft, kampsporter, Kulturskolan, musik- och danslokaler, biograf, skatehall, simbassänger, brottning, bowling, klättervägg, skatehall, restaurang och en Black box för olika scenframträdanden.

För några månader sedan kom nyheten att huset ska stå klart 2027. Två år senare än man tidigare sagt. Att det blir så beror på att kommunen i somras sa nej till de anbud som kommit in för den stora entreprenaden. Prisnivån var så hög att det inte kunde anses försvarbart för kommunen att teckna kontrakt. Att prisnivån var så hög bedömdes främst vara det osäkra världsläget med höga material- och transportpriser.

-Det är ju skattemedel kommunen förfogar över. Den måste förvalta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt, säger Örjan Matti.

Därefter valde projektgruppen att dela upp entreprenaden i två delar, vilket verkar vara en mer framkomlig väg.

Men många rykten om att bygget inte blir av och att gropen blir kvar har cirkulerat i Gällivare.

-Byggprojektet är inte och har aldrig varit stoppat, som många verkar tro. Vi har heller inga politiska direktiv om att förändra projektet, säger Örjan Matti.

Lite kuriosa kring byggprojektet:

När man skulle utföra pålning och bergförankra det blivande bygget, upptäcktes en sprickbildning i berget, därför går den längsta bergförankringsstaget så långt som 40 meter ner under gatunivå. Den totala längden av alla nedborrade stag, i varierande längder, är ungefär fyra kilometer.

Betongplattan väger 4250 ton varav 260 ton är armering. Den höga vikten tillsammans med bergförankringen bidrar till att grundvattnet inte ska lyfta hela den framtida byggnaden.

60.000 kubikmeter berg- och jordmassor har schaktats från platsen för att komma ner till den nivå, där bottenplattan gjutits – sex meter under grundvattennivån och nio meter under marknivån. Jordmassorna har miljökontrollerats och kommer att användas som fyllnadsmassor för industritomter i kommunen.

I väntan på multiaktivitetshuset

Den anrika sporthallen i Malmberget stängs vid årsskiftet. En av dem som jobbar för högtryck med att lösa lokalsituationen för berörda verksamheter är Robert Nilsson, avdelningschef, Ungdom Fritid.

- Det gäller att bygga ett livslångt intresse för ett fysiskt aktivt liv hos barn och unga. Hela samhället mår bra av det, därför försöker vi lösa det så bra som möjligt för alla, säger han.

För ett tag sedan kom nyheten att multiaktivitetshuset som byggs i centrum inte står klart förrän 2027. Under tiden behöver idrottsföreningarna, som i framtiden ska flytta in där, ersättningslokaler. Många har redan fått lokaler i tätorten och schemalagts i exempelvis i nya Sporthallen, Sjöparksskolans idrottshall och Mariaskolans idrottshall. Men ännu väntar en del verksamheter på en lösning.

Robert Nilsson samordnar en stor del av det som görs i samband med avvecklingen av sporthallen i Malmberget men förvaltningen hanterar även skoterleder, fiskefrågor och liknande. Han har förståelse för att de berörda tycker det är besvärligt att flytta sina väl fungerande verksamheter.

- Sporthallen har ju varit jätteviktig för hela kommunen. Jag förstår att de som ännu bedriver verksamhet där uppe, och kommuninnevånarna i stort, varit oroliga.

En viktig del i arbetet är att föra regelbunden dialog med alla verksamheterna. Och de är många, både stora och små föreningar.

Dialogen kan handla om att träffa styrelsen eller mötas på plats i ersättningslokalen för att titta på praktiska lösningar. Förvaring av utrustning har varit knepigt i vissa fall, berättar Robert.

- Vi försöker jobba proaktivt. Vårt primära fokus är att det ska bli så lite påverkan som det bara är möjligt för de berörda. Och nu pratar vi tidsaspekt också, att snabbt hitta alternativa lösningar så att ingen behöver få ett avbrott i verksamheten.

Många har som sagt redan schemalagts i nya lokaler. Men det finns fortfarande verksamheter som är lite svårare nötter att knäcka. Skytte och bowling tillhör de som behöver anpassade lokaler. Kommunen förhandlar just nu fram avtal med externa parter och det nära en lösning, enligt Robert. Att kommunen vänder sig till näringsidkare för att lösa vissa lokalfrågor förklarar han så här:

- Det måste finnas ett brett utbud av sport- och fritidsaktiviteter i hela Gällivare. Det har stor betydelse för folkhälsan och för hela samhället. Vi behöver komma ifrån stillasittandet.

Robert Nilsson ger rådet att om man har en fråga, en synpunkt eller ett förslag kan det vara bra att framföra det till sin föreningsstyrelse eller till kommunens felanmälan/medborgarförslag.

- Era inspel är viktiga och vi vill inte missa något, säger Robert Nilsson.

Hockeyboom för tjejer

Flick- och damhockeyn blomstrar i Malmbergets AIF. På träningarna finns runt 40 tjejer i åldrarna 8–19 år.

- Det där leendet man ser bakom gallret på tjejerna är ovärderligt, säger Toni Hietala som själv är gammal hockeyspelare och stortrivs i rollen som tränare.

Det var på initiativ av ortens tonårstjejer som hockeyverksamheten för tjejer startades upp. Tidigare fick tjejerna träna med killar, men att hoppa in som nybörjare med killar som spelat i flera år var inte helt enkelt. Tonis egna tjejer var drivande i satsningen och vilken succé det blivit.

- Vi har delat upp så att damjuniorerna 13+ spelar för sig och tjejerna mellan 7 och 12 spelar för sig, säger Toni. Is- och evenemangsarenan Isborgen i Gällivare är nyligen färdigställd och är en av Sveriges modernaste och miljösmartaste isarenor, vilket gör träningarna extra roliga. Arenan ger plats för 1800 personer och med 600 sittplatser kan publiken uppleva idrott och evenemang på ett bekvämt sätt.

Lite extra inspiration har tjejerna också fått på annat sätt. Till exempel har de fått LKAB:s idrottsstipendium på 75 000 kronor, pengar som gick till att köpa in utrustning.

Foto: Kenneth Strömberg

- Det är ofta en tröskel att börja med sporten då det krävs så mycket utrustning. Nu finns det utrustning att låna så att alla ska kunna spela!

Tjejerna har också uppmärksammats i media, bland annat genom ett inslag i P4 Norrbotten.

- Det händer mycket för tjejer inom hockeyn nu och Svenska Ishockeyförbundet satsar mycket på dem, avslutar Toni.

- Det där leendet man ser bakom gallret på tjejerna är ovärderligt, säger Toni Hietala.

”Det ska sjuda av liv”

Kanske har några av er läsare nåtts av ryktet att det ska öppna en restaurang i is- och evenemangsarenan Isborgen i Gällivare? Ryktet stämmer så låt oss genast presentera de nya restaurangägarna till ”Istappen Bar & Käk”, Daniel Söderberg och Jim Järnroos.

Friskt vågat håller de två vännerna på att ge sig in i restaurangbranschen – utan tidigare erfarenhet. Båda är kring fyrtio och tycker att det behövs mer att välja på när det gäller uteställen i Gällivare.

Deras idé är att driva en bar och restaurang där man kan välja mellan enklare mat och kolla in en match eller lite finare middag i en lugnare del av restaurangen. Dessutom ska det finnas möjlighet till biljardspel, shuffleboard och darttavlor.

En del av lokalen ska ha karaktären sportbar med tv-skärmar, matchtröjor och en fotovägg. Men i stället för att dekorera med NHL-tröjor, som annars är vanligt, ska det vara lokala idrottshjältar som lyfts fram.

- Vi tänker att det ska vara en historisk tillbakablick med gamla matchtröjor av de lokala lagen. Och en fotovägg med kända lokala profiler.

Det lokalproducerade ska även återspeglas i mat- och dryckesmenyn är det tänkt. Den bortre delen av den u-formade restaurangen ska ha en lugnare avdelning.

– Alla vill inte se på sport medan de äter. Vår vision är att det ska finnas en del som är lounge och en del som är sportbar. Isborgen är en otroligt fin anläggning, den har verkligen potential. Det ska bli kul med mycket liv och rörelse under exempelvis cuper och konserter, säger Daniel.

Att få igång ett gott samarbete mellan restaurangen och de lokala idrottsföreningarna ser de båda som viktigt.

- Javisst, det är ju självklart att det ska sjuda av liv under cuper och andra evenemang, säger Daniel och Jim.

Gällivarekillarna Jim och Daniel är egna företagare och båda har mindre fastighetsbestånd. De har känt varandra länge och känner att de kompletterar varandra.

Men att öppna restaurang och mitt under en ekonomisk kris ser de inget problem med:

- Är det någonsin ”rätt tillfälle”? Jag tror inte man ska vänta på det, för det dyker alltid upp något nytt hinder, säger Jim Järnroos.

Det är mycket att tänka på inför öppnandet som ska ske under våren 2023. Regler för alkoholtillstånd och STIM-avgifter för tv-sändningar är bara några av de saker som de blivande restaurangägarna måste sätta sig in i. Möbler och annan inredning ska köpas in. Och det kanske viktigaste av allt, personal behöver anställas. Annonsen ”Restaurang Istappen Bar & Käk söker personal” ligger redan ute. Jim och Daniel hoppas att det ska vara lockande för en kock att få sätta sin egen prägel på menyn och det nya köket. Sedan kommer det alltid att behövas serveringspersonal, under längre eller kortare perioder.

- Personalfrågan kan bli en svår nöt att knäcka, det ska bli intressant!, säger Daniel optimistiskt.

Isborgen stod klar år 2020 och restaurangen 2021. Namnet fick anläggningen efter en namntävling där allmänheten fick lämna förslag. Sommaren 2022 har Isborgen försetts med ett sprinklersystem. Idag inrymmer huset bland annat ishockey, curling och konståkning.

Jim Järnroos och Daniel Söderberg.

VINTERKRYSSET

MATERIALGRANSKNING PÅ HELLNER STADION HAVSFÅGLAR

DELAS UT FÖR ROSADE VERK? REGISTRERATS

DOGMER HÖGT TONLÄGE VINNA ÖVER

ADELSMAN

EJ KOLLEGIALA LIMAKILLAR HAR UTSNIDADE FIGURER SÖKER SIG FRAM UPPVAKTAD LÄGGER EJDERÄGG

FÄRDEN

LITET STRÄNGINSTRUMENT

HOSTIADOSA ÄR SÄKRA

ETAGE

FIRAS 9 OKTOBER & 24 MAJ URFÅNIGA HAR GÅVAN

ENSTÄMMIG SÅNG

TVÅ L BALEARERNA MINDRE DEL

BITTIDA STUVAS IBLAND VULKANMASSA

KORT TILL SJÖSS FÖRNÖJER OSS

MINSTA BYGGSTENEN GÅRDSPLAN VIMLAR TILL FÖRTRET

VISAR TIDEN FN I USA

SKRÖPLIGT

BRIST PÅ KLANDRA OCH BESKYLLA

NL-BLOMMAN BEKLAGAR SIG

UTAN RÄTT STACKARE VÄLLUKT URSINNIG

NOGA RÄKNAT GROVT GRUS ÄR BANKETTARTADE

VARIT FÖRMAN RETURFLASKA

SKÄLVER FARKOST

Vinnarna i vinterkrysset meddelas per post, sociala medier eller lokala annonsbladet.

STRÅKINSTRUMENTET

FÅR FOLK ATT DANSA

MACKAPÄR

RÅDGIVARE GRUPPERNA

U R K

ÄR FETA

STEMME MED HÖG STÄMMA

PASSOPP GÖKLÄTE KNÄANDEN

KÄNGURUUNGE HOS PUH STÖRRE MÄNGD

HAR MÖTTS MISSNÖJE

ISLAMINRIKTNING OMGÅNG NÖDHJÄLP

FINNS

SAGOVÄSEN BARRBUSKE PLAN

VILDASTE UTAN VITE

DEGENERERAR MAT FRÅN UNDERJORDEN

AV HYLLAR

REDSKAPET FÖR DUPLANTIS

SMÖRJA PÅ BIBELDEL

NÖJE FÖR MÅNGA ÄLDRE

ÄKTA HÄLFT FÖRKORTAS TB KRICKA

MÖRK FILMGENRE

MISTLUR

DÖG

FOLKDANSEN

KEJSARE

MILJÖ FÖR KRYDDVÄXT

SERIE SOM LEE FALK SKAPADE SKÖTSEL VIDSYNEN

FJÄDRINGEN

RUCKAT STÄLLA IN SIG

TVEKA MISSHAGET

NYSILVER ÄR NARCISSISTISK

PLATS UNDER AXELKLAFF VÄGLEDER

RÄCKER LÄNGE EXPERTGRUPP

KOMBINERA HELANDE ÖRT

BOSKAP TRÄD

AVHÅLLSAMHET FRÅN NJUTNINGAR VIGG PASSÉ

NÄSTE

SOM TVÅ

KILLEN FRÅN ORSA VAJA I ORKANENS MITT PAPPERSKLÄMMA

FÖDOÄMNENA EGNAHEM HULLING

SOM OSS SKYDDSPÄRM

PÅSTÅ OLAGLIGTBESTRAFFAD

VÄDERSTRECK 500 I ROM

LIVSMEDEL GER VÄRME VAR PÅ VÄG BUMS

SNÖBLANDAT REGN

VITA DVÄRGEN SMÅ SOM ÄR PÅ VÄG UTFÖR

Bland de rätta svaren drar vi 10 vinnare Skicka rätt svar senast 15 januari till: Gällivare kommun Kommunikationsavdelningen Michael Renström 982 81 Gällivare E-post: post@gallivare.se

Namn: Adress: Postnr: Postadr: Telefon:

ARVSANLAG RYMLIG OXUDDE 118-22

Sjöparkens parkområde

Arbetet med Sjöparken är färdigställt utifrån en programskiss med fokus på aktiviteter för alla åldrar.

Den populära betong- och aktivitetsparken för bland annat skateboard och sparkcykel används flitigt under barmarksperioden. Dessutom omfattar arbetet en boulebana, lekpark, utegym, multisportplan, pulkabacke, utsiktsbrygga, en inhägnad för lek med hund, grillkåta, planteringar av blommor, buskar och träd samt ny allmän belysning.

Under 2023 kommer fontänen, scenbyggnaden och cafébyggnaden från Svanparken i Malmberget att flyttas till Sjöparken av LKAB till en placering beslutad av Gällivare kommun. Efter det kommer en invigning av parken att ske.

Grillkåtan i Sjöparken är öppen för alla dagligen mellan klockan 07.00-19.00.

Utemiljö Koskullskulle

Gällivare kommun anlägger utemiljö Koskullskulle i parken mittemot Myranskolan. Syftet är att skapa en gemensam plats som är tydligt utformad för lek, träning, samvaro samt med övriga utomhusaktiviteter både sommar och vinter; såsom boulebana, pumptrack och pulkabacke, lekplats, utegym och umgängesytor. I år har arbetet inletts med bygge av lekparken.

Gällivare kommun vill inbjuda medborgarna till aktiviteter som passar alla oavsett kön, ålder, ursprung, intressen och förmågor. Stora delar av grönområdet kommer att vara arbetsområde och således också avspärrat under hela byggtiden och fram till godkänd slutbesiktning.

Nya Sporthallen

Sporthallen som rymmer två hallar under samma tak invigdes under hösten 2020. Här finns en friidrottshall som är dimensionerad för 585 personer och en idrottshall för upp till 300 personer. Inom arenan finns även en spegelsal och ytor för artistisk gymnastik samt styrka/rörlighet. Det finns även en skumgrop för hoppträning - bra träning för Gällivares freeski-åkare under barmarkssäsong.

Sporthallen är byggd enligt parametrarna för miljöbyggnad silver, för att spara på el så styrs exempelvis så energianvändningen i byggnaden automatiskt.

Vad har det då haft för betydelse för kommunens aktiva att få en ny hall. Vi ställde frågan till GSK Friidrott.

- Det har haft en stor betydelse! Vi har blivit ca 100 personer fler i sektionen. Och är idag näst störst efter fotbollen. Vi har blivit uppmärksammade i friidrottsverige med en av det finaste hallarna i Norrbotten.

Och andra klubbar vill komma och träna samt tävla i Gällivare. Det visar på vikten av infrastruktur för att åstadkomma utveckling, säger Tony Ömalm, ordförande i GSK Friidrott.

Informationscentret Re-form

För dig som vill bli ännu mer insatt i samhällsomvandlingen finns Informationscentret Re-form i Norrskensgallerian. Informationscentret Re-form i Gällivare ger besökaren möjlighet att överblicka samhällets förändringar. Genom bland annat film och VR tas besökare med på resan från förtid och nutid till framtida scenarion.

Re-form är öppet enligt följande:

Tisdag – fredag kl. 11.00-18.00 Lördagar ojämna veckor kl. 11.00-15.00 För mer information, besök www.gallivare.se/reform.

Saeko Nyberg är besöksvärd på Re-form.

Från tropisk värme till arktiskt klimat

Kazi Sadman Rashid är stadsnätstekniker, anställd på Fiberenheten i Gällivare kommun, sedan juni 2022. Han är uppvuxen i ett av de mest tätbefolkade länderna i världen, Bangladesh men bor nu i vår arktiska stad. Och frågan blir förstås om han inte saknar myllret av liv, storstadspulsen och värmen?

- Absolut inte! Min högsta dröm har alltid varit att bo ovanför polcirkeln, säger Kazi.

Kazi kom till Stockholm 2009 för studier, det senaste ämnet han läste var till DevOps-engineer. Det var när han skulle söka praktikplats som han fick upp ögonen för Gällivare, via Framtidsmässsan, en digital mässa för studenter.

Han sökte och blev antagen som praktikant på sin nuvarande arbetsplats. Tidigare hade han besökt Åre en gång och tyckt att det var fint. Så när han började praktiken var det första gången han reste riktigt långt norrut.

- Det var ett äventyr att köra den långa vägen till Gällivare, jag gillar långa bilresor.

Kazi berättar att han blev väl mottagen på sin praktikplats. Chefen och kollegerna ordnade så han fick göra en massa roliga saker, som att åka upp på Dundret med bandvagn, prova pulkaåkning, pimpelfiske och vinterutflykter med grillning och skoteråkning.

Efter praktiken erbjöds Kazi fast anställning som stadsnätstekniker där hans uppgift numera är att övervaka fibernätet och göra viss administration.

Det är nu andra vintern Kazi Sadman bor i Gällivare. Han är fortfarande lika positiv, även om den mörkare årstiden kan vara lite deppig, säger han. Men han berättar med glimten i ögat om allt han sett för första gången. Norrsken, polarnatt, midnattssol, renar, älg och räv.

- Det enda jag inte mött ännu är en björn, men det vill jag inte! Skämt åsido, jag tycker om vinter och snö och att det inte bor så mycket folk här. Där jag kommer ifrån är det folk överallt och värmen, som är mellan 28 till 35 grader, känns som 40 grader på grund av den höga luftfuktigheten.

På minussidan tycker han är att det är svårt att hinna handla kläder i Gällivare, efter arbetstid. Butiker i centrum stänger tidigt och en del har helgstängt.

På fritiden går Kazi gärna långpromenader och har även varit ute och plockat bär i höstas. Övrig tid spenderar han i sitt datorlabb som han har hemma.

- Jag är utbildad IT- säkerhetsspecialist. Jag leker lite och testar olika saker i labbet så att jag inte glömmer den delen.

Någon gång i månaden reser han till Stockholm där han har ”fru och katt”. Visst vill han bo i Gällivare men det är ännu ovisst hur det kommer bli på lång sikt. Vad gäller fiberutbyggnaden ligger vår kommun ganska bra till där cirka 80 procent har tillgång till fast bredband och telefoni via fiber.

- Näst på tur att driftsättas är Dokkas, berättar Kazi.

Gällivare är vår plats

Just nu riktas världens blickar mot Gällivare och det byggs som aldrig förr. Våra företag växer grönt och vi behöver bli fler. Så fint att fler ska få bli del av vår plats på jorden. Vi är nog många som blivit hemmablinda, men när vi tänker efter är vi väldigt unika.

Vår plats präglas av stark gemenskap. Vi enas över gränserna i våra byar, genom kulturer och språken. Här svetsar urkraften samman och naturtillgångarna bidrar till internationellt företagande och svensk framgång. Vår största tillgång är dock människorna. Människorna som står stadigt i platsens unika kulturarv med blicken fäst på en spännande framtid.

Gällivare är för den som vill låta naturen sätta takten och vill fascineras av åtta årstider och ett natur- och kulturlandskap med flera tusen år gamla spår av mänsklig verksamhet. För den som gillar förändring, men också att saker på många sätt är som de alltid varit. Det är för den som vet att en arktisk livsstil inte passar alla, men att den belönar med gnistrande vinter, sprakande norrsken och sommarnätter som aldrig tar slut.

Vi omsluts av den storslagna naturen. Närheten till lugn och outdoor är en del av vårt liv här. I världsarvet Laponia finns fyra nationalparker, två naturreservat, nio samebyar och en av Sveriges främsta skidanläggningar. Vi är bortskämda med vandringsleder, skoterleder, skidleder, skidbackar, vindskydd och utsikt mot Sarek och Kebnekaise.

Vårt läge och våra förutsättningar har fostrat oss i en anda där vi alltid behövt anstränga oss lite mer. Det har vi stor nytta av nu när vi bygger för framtiden och välkomnar fler att bli en del av vår urkraft. Och vi som redan är en del av den här platsen har ett viktigt uppdrag: att öppna dörrarna till våra gemenskaper.

När Hooja kom hem

Så kom de då, musiksensationen och Gällivares stolthet Hooja. En lördag i oktober som sent ska glömmas då brandgula fibertröjor hjäpte anrika Sporthallen i Malmberget i graven.

- Det är mycket historia i väggarna där.

Vi såg det som ett riktigt hedersjobb, säger Hoojakillarna. Att det var efterlängtade råder det inga tvivel om. Den första spelningens 1500 biljetter sålde slut direkt.

- Vi förstod att intresset skulle vara stort. Från första början ville vi ha två konserter men av planeringstekniska skäl var det inte möjligt, säger Gällivare kommuns eventplanerare Daniel Sonntag. Men besvikelsen hos de som inte fått biljetter var så stor att Daniel och Hooja tog till skohornet för att få till en extra spelning.

Och även den sålde slut inom en halvtimme.

- Jag vet inte hur många biljetter vi kunde ha sålt men jag tror minst det dubbla, säger Daniel Sonntag.

Vad är det då som gör Hooja så oerhört populära i Gällivare?

Till att börja med är det förstås musiken och texterna som verkar gå hem i alla åldrar. Verkligen alla åldrar. Det blev tydligt under spelningarna då ålderspannet i publiken låg mellan 3 år och 70 år.

Men Hooja har också satt Gällivare på kartan. Säg Gällivare och man tänker på Hooja. Säg Hooja och man tänker på Gällivare.

- Vi marknadsför Gällivare utåt på alla tänkbara sätt varje dag. Men det Hooja gör för att sätta Gällivare på kartan och i folks medvetande går inte att köpa för pengar. Tacksamt för oss, säger Ann-Sofie Malmefjäll, chef för Tillväxtoch attraktivitet på Gällivare kommun. Slutligen handlar det nog också om stolthet. Hooja kommer från Gällivare. Precis som vi.

Som erkänsla för vad de gjort för kommunen fick Hooja dagen före symboliskt ta emot ”stadens nycklar” på taket till Kunskapshuset i form av en nål som säger Gällivare. Kommunalråden delade ut, tackade och välkomnade hem.

- Det kändes givetvis mycket bra. Vi har våra broscher i mössorna och ser dem vart vi än är, en fin påminnelse om hemmet, säger DJ Mårdhund.

Många timmar före utsatt tid för första spelningen började folk samlas vid Malmbergets Sporthall. För att tävla i att backa med släp, äta hamburgare och för att umgås. Det var som sagt sporthallens sista stora evenemang och det kändes.

- Vi tänkte hela tiden att vi ville få till en riktigt jäkla bra spelning som är värdig sporthallen, säger Hooja.

Och det lyckades de med. Första konserten klockan 15 hade lite matinékaraktär med mycket barn på plats. Barn som kunde vartenda ord av texterna. Inför andra spelningen på kvällen fanns en oro för lite mer röj bland publiken. Hooja är trots allt partymusik. Men förhågorna kom på skam. En mjuk, värdig stämning samtidigt som alla hade kul, på och framför scenen.

- Det kändes stort att få spela på hemmaplan. Många var på hugget och det var kul att se en så blandad publik, säger Hooja och DJ Mårdhund nästan i mun på varandra.

Tre team från SVT fanns på plats. Konserten kommer inom kort gå att återuppleva på SVT Play. Dessutom gjordes en dokumentär om Hooja som kommer under nästa år.

- Det var oerhört mycket arbete med att få till det här eventet men när det blev så bra som det blev så var det absolut värt det, säger Daniel Sonntag. Hooja.

- Det kändes stort att få spela på hemmaplan. Många var på hugget och det var kul att se en så blandad publik.

Kulturfestival i midvintern

När julljusen är nedpackade och mörkret aldrig verkar vika kommer kulturfestivalen Polarvinternatten med hopp för kropp och själ. Sedan starten 1998 har den vuxit rejält och det finns planer på att göra den både större och mer välkänd. - Vi har en vision om ”Vinterveckor” i samarbete med Kiruna och Jokkmokk, säger Gällivare kommuns kultursamordnare Jerker Johansson.

Amanda Ginsburg.

Foto: Fabian Rosenberg.

Tomas di Leva.

Foto: Mattias Edwall.

Foto:

Iris Bergcrantz.

Nadja Hallström.

Jerker Johansson Kultursamordnare

fram mot Norrbotten Big Band med Amanda Ginsburg och Iris Bergcrantz som tolkar Olle Adolphsson, säger Jerker Johansson.

Han är eldsjäl och drivande bakom Polarvinternatten. Festivalgeneral skulle man kunna kalla honom, och det går inte att ta miste på entusiasmen.

- Det är väldigt roligt. Och uppskattat. Vi får förfrågningar från artister som vill vara med och medborgare hör av sig kring Polarvinternatten. Det blir förstås mycket arbete kring ett så här pass stort arrangemang särskilt med hållningen att de som vill ska få vara med.

- Vi säger inte nej om någon vill medverka eller har en bra idé.

Traditionsenligt inträffar festivalen mitt i mörkaste och ofta kallaste vintern. Det ger en speciell inramning där värmen från människor, musik och kultur på något sätt bekämpar vintergreppet och ger kraft för fortsättningen. Vinter, snö och kyla är ju numer ett försäljningsargument i turistbranschen och därför finns det stora planer.

Festivalen är inte så känd utanför Norrbotten som den borde vara men visionen finns.

- Det är ingen slump eller krock att den ligger samtidigt som Snöfestivalen i Kiruna och veckan före Jokkmokks marknad. Vi samarbetar och i förlängningen borde det här kunna bli en lysande kombination för den som vill uppleva Sverige kring polcirkeln vintertid. Vi jobbar på det, säger Jerker.

Från början handlade det om en kväll men festivalen har som sagt vuxit och berör hela Gällivare. I kyrkan, på hotellet, i Folkets hus, i Dansens hus och på Kulturmuséet kommer man att kunna ta del av en mängd bra konserter och högklassig kultur.

Festivaltips från festivalgeneralen?

- Programmet är inte helt spikat ännu men när det kommer, gå igenom det och hitta några saker som du blir sugen på. Men gå också på något som du inte känner till eller tror är din grej. Polarvinternatten är verkligen en möjlighet att vidga sina kulturella horisonter.

Program

Polarvinternatten 23-29/1- 2023

Dag Plats/ Arrangemang

Måndag Dansens Hus Kulturcrew, fritidsgården. Engagerade ungdomar skapar en kväll med olika aktiviteter. Gällivare Kulturmuseum 23/1-19/2 Fotoklubben öppnar sin fotoutställning. Tisdag Dansens Hus Mirja Palo med musikföreställningen Marjattas sångFörlossningar nu och då i Sápmi och Norrbottens finnbygder. Onsdag Folkets Hus Norrbotten Big Band med Amanda Ginsburg. Torsdag Dansens Hus

Författarkväll med Tina Harnesk. Folkets Hus

Elin Telius med den samiska barnföreställningen Biejvve bájttáSolen skiner. Skol- och offentlig föreställning.

Fredag Gällivare kyrka Iris Bergcrantz med sin trio hyllar kompositören Olle Adolfsson. Folkets Hus

Tomas di Leva. Grand Hotell Cafét Olika artister uppträder under hela kvällen. Lördag Grand Hotell caféet Olika artister uppträder under eftermiddagen och hela kvällen. Gällivare kyrka Världsdragspelaren Minna Weurlander bjuder på solokonsert. Folkets Hus Tomas di Leva. Söndag Dansens Hus Daniel Wikslund kvartett. Under veckan på torget, i Gällivare centrum kommer möjlighet att skapa i snö och is att finnas tillsammans med snö- och isskulptören Jan-Erik Falck. Se programmet i sin helhet med tider, biljettpriser i Kometen, gallivare.se och våra sociala medier. Varmt Välkomna till Polarvinternatten 2023!

Artister i cafét Grand Hotell Fredag och Lördag Prel program o tider Fredag 27/1 19.00 Kulturskolans jazz m.m 20.00 Lyckselebandet 21.00 Gve Hot 5 22.00 Luigi och Simon 23.00 ev. Jam

Lördag 28/1 16.00 Lyckselebandet 17.00 Gve Hot 5 18.00 Tottabandet 19.00 Kulturskolan 20.00 Simon och Luigi 21.00 Jerker, Hanz de Waard, Tommy Lakso med 2 amerikanska musiker, en sångerska plus pianist Ca 22.30 Ev. Jam

En försmak av julen

Som alla vet kommer den riktiga tomten från Gällivare och ingen annanstans. Förmodligen bor han på hembygdsområdet vilket kanske är skälet till att julmarknaden under första adventshelgen är så välbesökt och uppskattad.

Det är hembygdsföreningen som arrangerar julmarknaden och frågar man ordförande Ann-Helen Mickelsson hur länge den funnits så svävar hon en aning på målet.

- Minst 25 år. Men det kan vara 30 år, säger hon.

Där kring första advent verkar det finnas ett uppdämt behov av jul för alla åldrar och då sitter en julmarknad perfekt.

Hembygdsområdet i Gällivare är en sällsynt lämpad plats med stämning och historiska byggnader. Kanske är det därför som den vuxit år från år. Antalet försäljare har ökat, antalet besökare också. Och årets julmarknad är enligt många bedömningar den mest välbesökta hittills.

Redan från start trängdes folk mellan byggnader och bord där det gick att köpa allt från rernhorn och knivar till hembakt och hemstickat.

Varför var det då så extra mycket folk?

- Jag tror det har med pandemin att göra. Det finns fortfarande ett extra behov av att göra saker och att träffa folk. Det var visserligen julmarknad förra året men med restriktioner. Nu är det friare, spekulerar en besökare.

Naturligtvis var tomten där. Han gick omkring bland folk och lät sig villigt fotograferas med barn och faktiskt en och annan vuxen. Tomten tror man på så länge man vill. Det finns många skäl att gå på julmarknad. Det kan vara att klara av några julklappsinköp, eller att få hem lite hembakt eller så är det bara att insupa lite julstämning innan den stora julstressen sätter in. Hembygdsområdet levererar.

Om det är dofterna av vedrök, kaffe och glögg; eller ljusen under den redan mörka eftermiddagen; eller den mjuka stämningen människor emellan eller alltihop spelar kanske mindre roll.

En del jobb blir det förstås för hembygdsföreningens medlemmar som förberett och gjort i ordning, serverar fika och sköter försäljning.

- Jo, det är en del att göra men när det blir så uppskattat är det värt det, säger Ann-Helen Mickelsson.

Typiskt Gällivare - en podd att lyssna in!

Under hösten har tillväxt- och attraktivitetsavdelningen vid Gällivare kommun släppt en rykande färsk podd som heter Typiskt Gällivare.

- Vi vill lyfta fram allt positivt som händer och är på gång i vår stora och härliga kommun, både i stan och i byarna. Sätta ljuset på aktiviteter, skeenden och låta några av våra spännande medborgare få plats i programmet. Vi arbetar hårt för att ge varje avsnitt god innehållsvariation och vill bjuda lyssnarna på olika möten i varje program, berättar Monika Nilsson, en av programledarna för Typiskt Gällivare.

Podden som är en feel good podd riktar sig till den som är nyfiken på platsen, funderar på att flytta hit och för de som redan bor här. I varje avsnitt möter du människor från Gällivare med omnejd och får en inblick i vad som händer i kommunen och hur det är att bo i en av Sveriges till ytan största kommuner.

Programleder gör Magdalena Forsman, inflyttningslots och Monika Nilsson, landsbygdsutvecklare vid tillväxt- och attraktivitetsavdelningen i Gällivare kommun.

- Satsningen på podden är ett nytt grepp i att nå ut till sådana som vill veta mer om platsen och kanske överväger att flytta hit, men vi hoppas också att den ska få våra medborgare att känna än mer stolthet över hur mycket vi faktiskt har att erbjuda här och hur mycket som faktiskt händer hela tiden, för det är massor, till och med mer än vad vi har utrymme att lyfta i podden, säger Magdalena.

Synliggöra hela Gällivare

Första avsnittet som släpptes i september togs emot väldigt väl och i slutet av november kom avsnitt två ut i etern. I det senaste avsnittet får ni höra om den gröna omställningen, det nya rekryteringsverktyget MindDig, möta elever och lärare från Puoltikasvaara skola som är högaktuella med en film efter att de vann en rikstäckande tävling och möta initiativtagaren till Rollatorracet som gick av stapeln i höstas. Dessutom sammanfattas Hoojas bejublade konsert i Malmberget och vad som är på gång i byarna och stan. Nästa år 2023 släpps ytterligare avsnitt med start någonstans runt mars med ett vårvinterprogram.

- Det är bra marknadsföring av platsen ur flera perspektiv och ska vara ett av alla verktyg för att synliggöra hela Gällivare, då vi står inför utmaningen att locka hit mer arbetskraft och nya medborgare, säger Ann-Sofie Malmefjäll, chef för tillväxt- och attraktivitetsavdelningen Gällivare kommun.

Podden finns tillgänglig online där de flesta poddar finns, och här; https://pod.space/typisktgallivare

Monika Nilsson, landsbygdsutvecklare och Magdalena Forsman, inflyttningslots.

Scanna QR-koden

Till Agda Rössels minne

Många har genom åren önskat hylla pionjären

Agda Rössel med ett minnesmärke. Och nu förverkligas planerna. Konstnären Ingrid Falk har fått uppdraget att göra minneskonstverket.

Inte långt från platsen där Agda Rössel bodde som barn ska verket få stå, precis framför järnvägsstationen. Agda Rössel föddes 1910 i byn Kilvo och flyttade i sjuårsåldern till Gällivare. Familjen hade fått bostad i banvaktstugan då pappan var tågkonduktör.

Att en kvinna med Rössels arbetarbakgrund senare i livet skulle bli världens första kvinnliga FN-ambassadör i New York var högst ovanligt. Det ifrågasattes när hon utnämndes 1958. I FN drev hon angelägna frågor – för avskaffandet av dödsstraff och mot könsstympning av kvinnor. Hon var även socialdemokratisk politiker som stred för kvinnors rättigheter och för de utsatta i samhället.

Att Agda Rössel kunde nå så långt, i en tid då kvinnors främsta uppgift ansågs vara att ta hand om barn och familj, berodde förmodligen på hennes tidiga läsintresse. Det har Ingrid Falk tagit fasta på. Skulpturen kommer ha formen av en boktrave där kärnan är av betong och ytskiktet granit.

Rössels porträtt i laserskuret stål och koppar syns från ena sidan och det kommer finnas infällt ljus. Besökare kommer även kunna sitta på ”böckerna” i den fem meter långa och två meter höga skulpturen.

- När Agda Rössel var elva år hade hon redan läst 450 böcker på Gällivare bibliotek. Hennes skollärare ska ha sagt: ”Det är förbrytelse om man inte låter den här flickan studera vidare”. Det och andra citat från unga och äldre Gällivarebor kommer finnas inristade i skulpturen, berättar Ingrid Falk.

Vid två tillfällen har Ingrid Falk varit här i kommunen och träffat skolungdomar och hållit workshops för allmänheten. Där och då har hon samlat in medborgarnas tankar kring Agda Rössel, som kan bli textcitat. Det är viktigt med den lokala förankringen, menar hon.

Materialvalen sten, stål och koppar har koppling till gruvbrytningen. Stålet ska vara spegelblankt, för att ge känslan av en person med strålglans.

- Hon var en rakryggad kvinna, känd för sin eleganta klädstil, sin intelligens och värme. Det ville jag få fram.

- Det är ett ärofyllt uppdrag att göra. Agda Rössel var tidig med sitt engagemang för kvinnors rätt, barnens rätt och andra människorättsfrågor. En fantastisk livsgärning. Med dagens ord kan jag bara säga, Wow! säger Ingrid Falk.

På sin meritlista har Falk, bland annat, Sara Lidmankonstverket ”Lev!” i en gångtunnel i Umeå. I början av sommaren 2023 börjar minneskonstverket ta form.

Övrigt: För den som vill veta mer om Agda Rössel finns biografin: ”Hennes excellens Agda Rössel–från banvaktstugan till FN-skrapan” av journalisten Elin Jäderström.

VIKTIGA NUMMER

Nästa nr av Kommunbladet

kommer i juni 2023

Har du tips eller synpunkter om Kommunbladet kan du skriva till: kommunikation@gallivare.se eller Kommunikationsavdelningen, 982 81 Gällivare

I nödsituation Ring 112 Vid en kris eller allvarlig händelse 113 13 Sjukvårdsrådgivningen Ring 1177 Ambulans i icke brådskande fall 0920-22 02 75 Räddningstjänst 0970-551 65 Sotningsväsendet 0980-100 11 Felanmälan 0970-818 213 (Ang vatten och avlopp, gator och vägar, kommunens fastigheter) Socialjour, efter kontorstid 0970-818 212 Socialtjänsten, dagtid 0970-818 000 Polisen Gällivare 114 14

Ingrid Falk, Konstnär.