Var jag går i skogar, berg och dalar f öljer mig en vän, jag hör hans röst. Han osynlig är, men till mig talar, talar stundom varning, stundom tröst. Han, min herde, gick f ör mig i döden, men han lever i all evighet. Sina får han f öljer, vårdar, f öder med osäglig trofasthet. Sina får han f öljer, vårdar, f öder med osäglig trofasthet. Psalm 251 ur Den Svenska Psalmboken
”
Längtan efter helighet och andligt liv är nog pilgrimens starkaste drivkraft att ge sig ut på ständigt nya oprövade vägar, där den yttre vandringen blir ett sätt att gå den inre – neråt, inåt, likt en spiral som borrar sig ner mot grundvattnet. En pilgrim vandrar i det trefaldiga kärleksbudet – att söka och älska Gud, att söka och älska sig själv och att uppsöka och älska sina medvandrare. Pilgrimen går till vägs ände. Målet hägrar vid horisonten. Hoppet om livet efter döden.
16
hans-erik lindström, pilgrimspräst och författare ur boken pilgrimsliv – handbok för vandrare
