Glöd #4 2020

-A ND E

glöd #4 2020 - ges ut av SVENSKA KYRKAN I GNE STA

a!

Tem aten m

5

"

Det vackra, det sköna, det starka finns i det vår värld ser som svagt och skört.

Sätt som Jesus åt sig genom evangelierna

HÅLLBAR JUL DET LIVSVIKTIGA FETTET KYRKOVALET Påverka och gör skillnad

Bryt en tradition i år ACT Svenska kyrkan

#4

6

innehåll tema MATEN

3 kyrkoherdens spaning 4 betraktelsen 5 aktuellt 6 jesus åt sig igenom evangelierna Vad betyder maten och måltiden för Jesus?

8 maten och förbuden 8 livsviktigt fett 9 matpolicy klubbad

LIVETS BRÖD Varför kallade Jesus sig så?

10 hållbar jul 11 att vara ensam en julafton

Ställ upp i KYRKOVALET

12 kalendarium 14 bryt en tradition i år Hög tid att bryta skadliga traditioner

14

16 det finns plats för sorg - Sorggrupp - Bok/film/podd-tips om sorg - Behöver du tala med någon?

17 första hjälpen vid sorg

19 aktuellt - Livsstegen, samtalsgrupp - Texten talar, samtalsgrupp - Ekoteologi, en alternativ kristen hållning 20 ställ upp i kyrkovalet

HÅLLBAR JUL. S10

22 medlem 23 korsord

glöd E-post frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/frustuna Redaktionsråd Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman, Annika Hansson Lindström Ansvarig utgivare Annika Hansson Lindström Redaktör & formgivare Sofia Arman Omslagsfoto Shutterstock Tryck Östertälje tryckeri AB 2

20

FOTO Magnus Aronson /IKON

18 kyrkogård Aktuell information som rör kyrkogårdarna

kontakt POSTADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA

BESÖKSADRESS TINGSHUSET Tingshusgatan 12, Gnesta.

KANSLI / BOKNING / VÄXEL 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Annika Hansson Lindström / 0158 - 799 576 PRÄST Jennie Högberg / 0158 - 799 574 Johanna Scherp 20% / 0158 - 799 571 DIAKON Vakant BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Ida Fransson / 070-297 64 15 Johanna Scherp Anna Leidensjö MUSIKVERKSAMHET Klaus-Henning Schütt / 076-104 65 11 Lotta Aggeborn / 070-288 77 84 KANSLIST Elsy Svensson KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOM Per Sandberg INFORMATÖR Sofia Arman VÄRDINNOR Ing-Marie Andersson Monia Svensson VAKTMÄSTARE / TRÄDGÅRDSMÄSTARE Angelika Karlsson Torbjörn Karlsson Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA FÖRTROENDEVALDA? Ordförande Kyrkoråd Siw Andersson 070-425 32 95 Ordförande kyrkofullmäktige Jonny Karlsson 076-807 61 35

Adventstid kom till mitt ensamma hus Jag tror att den här adventssången beskriver den ensamhet som varje människa känner mer eller mindre ofta. Det kanske är därför gemenskap är så viktigt för oss? För att vi har en ensamhet i oss på något sätt. Coronapandemin har dessutom inneburit att ensamhet har blivit ännu vanligare, och svårare. Jag tänker på alla äldre som fått leva i stor försiktighet och isolering. Jag hoppas att den här förändringen av restriktionerna för just den här gruppen får fortsätta trots allt, så att ensamheten viker av.

Särskilt nu, när Advent och Jul lyser upp decembermörkret och vi sätter våra sparade ljus i staken. Vi förbereder oss förstås som vanligt, fastän hela det här året har varit mest ovanligt. PostNord befarar ett paketkaos i jultider och det är nog bäst att skicka redan när första ljuset brinner om det ska komma fram i tid till dan före dopparedan. Resandet blir lugnare också, tror man. Det blir hemmajul, inte så mycket Thailand eller Guadeloupe. Och julborden känns inte lika attraktiva längre.

Nu väljer vi bort bufféer och lagar hemma mer och mer.

mindre fläsk. Det veganska julbordet ger en lättare känsla än vårt traditionella som har anor från bondesamhällets feta rätter. Och korv och burgare får det ju heta, även om innehållet är från växtriket. På julbordet har jag numera griljerad rotselleri och aubergines som senapssill och de gröna rätterna blir fler och fler.

Och någon ska komma i frostig advent och hälsa på. Ett löfte från gången tid i en profetia som besannades. Varje år firar vi ju undret med barnet som föddes i stallet och lades i krubban. Till den händelsen har musik, konst och kyrkor skapats. För nu händer det igen, och igen, att människor upptäcker honom, lär känna honom, vill följa honom. Också detta år händer det, när vi kanske behöver honom som allra mest. Fridsfursten. Människosonen. Han som är Messias. Gud själv, Jesus Kristus.

Välkommen hem till din kyrka i jul! Vi ses!

Annika Hansson Lindström, Kyrkoherde i Frustuna församling

Det är mycket möjligt att vi också väljer nytt med maten. Mer grönt,

Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling.

Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

3

BETRAKTELSEN

"

Det vackra, det sköna, det starka finns i det vår värld ser som svagt och skört.

Måste vi orka allt?

TEXT Jennie Högberg FOTO Sofia Arman

I advent tänder vi ljus. Det är något vi ser fram emot. Kanske för att vi längtar efter att få se något av livets andra sida – att få känna att livet inte bara är det vardagliga. Utan att det också består av stämning och högtid, stillhet och skönhet. men ljusets mening finns inte inne i

ljuset utan i det som blir belyst. Adventsljuset låter oss se en ny dimension. Adventsljuset lyser på styrkan, på det vi hyllar som starkt. Man ska ju vara stark. Man ska orka allt, hinna allt, lyckas med allt, inte gå miste om något, inte göra bort sig.

I vårt samhälle hyllas uppgång i försäljarsiffror, en effektivare process.

Vansinnet i detta styrketänkande blommar för fullt i vår värld. Och vi vet nu att det drivit oss mot ett ohållbart sätt att leva. På flera sätt. Men världen längtar efter kärlek. Efter upprättelse. Efter mer av det som kan tyckas svagt men är starkt.

Det finns en annan styrka som Jesus

visar på; att släppa kraven och se på livet för vad det är. Låta ljuset leta sig in i varje vrå. Att inte se på det långsamma, det svåra, det sorgliga i livet som svagt utan att se att det är där styrkan ligger, i det som inte är perfekt.

Som Leonard Cohen sjunger: ”There is a crack in everything – that is where the light gets in”. Det vackra, det sköna, det starka finns i det vår värld ser som svagt och skört. jesus makt, den makt som ”hela tiden

går längre ner” (Sv Ps 717), rätt ner i vägdammet, den ger oss mod att bryta med vansinnet, med perfektionismen.

Adventsljuset lyser på det vi gömmer undan. Något som var kännetecknade för Jesus var att han sa sanningen. Han gick inte med i det sociala spelet. Det är en av anledningarna till att människor lade ut sina mantlar och palmkvistar och ropade Hosianna! De behandlade honom som en kung. Den de väntat på.

En kung som lyfte fram det som behövdes sägas. Som inte duckade för det svåra. De här människorna levde i

4

ett samhälle där den religiösa eliten lurade människor och folket levde i förtryck under en ockupationsmakt.

Vi ser människor idag som lever under liknande förhållanden, vi ser hur skapelsen utnyttjas och skändas. Många gånger handlar det om att vår välfärd har ett pris. Och det betalas av någon annan.

Adventsljuset ger oss hopp! Det finns en längtan efter att allt ska genomlysas. Varje gång vi är sanna mot oss själva, och mot andra så går vi adventsljusets ärende. kyrkan firar nyår första advent.

Kyrkoåret börjar med första advent.

Precis som vid nyår kan man fundera över hur året som gått har varit och hur man vill att året framför oss ska bli. Och kyrkan behöver fundera på vilka sätt den kan genomlysa mörkret idag. Hur den kan lyfta det som är gömt och gå i en riktning som visar på att det svaga är det starka och det enkla är det stora.

AKTUELLT

Covid-19

Hur blir vintern i församlingen?

Att säga hur vintern blir kan ingen göra i nuläget. I skrivande stund skärps restriktionerna och regioner i Sverige med dessa stärkta restriktioner utökas. Så hur kommer vintern i våra kyrkor och församlingshem se ut? Hur fortlöper verksamheterna?

Det vet vi tyvärr inte. Men det vi vet är att vi är rädda om varandra och löpande förändrar verksamheterna utifrån de förutsättningar som finns.

VISSTE DU ATT?

Våra besökare, deltagare och gudstjänstfirare ska kunna känna sig trygga hos oss. Vi uppdaterar informationen om läget på församlingens hemsida och i annonsen i ÖSP.

FOTO Kristin Lidell / IKON

Var med oss, tillsammans håller vi ut.

SVENSKA KYRKAN FINNS PÅ SPOTIFY?!

UTGIVNINGSDATUM

glöd 2021

Svenska kyrkan har spellistor på Spotify för många olika tillfällen. Där kan du hitta sånger till dop, musik till tröst, oändlig nåd etc.

Just nu är spellistorna för julen högst aktuella.

Sök på Svenska kyrkan så hittar du bland annat dessa listor:

För att kunna fördjupa tidningens innehåll i de sammanhang och högtider som djupast berör församlingslivet och kyrkoåret har vi år 2021 förlagt utgivningsdatum lite annorlunda.

LUCIASÅNGER JULGOSPEL JULPSALMER MUSIK I ADVENT

#1 - MARS #2 - JUNI #3 - SEPTEMBER #4 - DECEMBER

ÅRETS

Luciatåg På grund av de restriktioner som råder kring Covid-19 kommer vi i år tyvärr inte genomföra den traditionsenliga Luciakonserten i all sin prakt.

Håll utkik efter sjungande Luciahälsningar på hemsidan!

FOTO Magnus Aronson / IKON

5

TEMA: MATEN

JESUS ÅT SIG IGENOM EVANGELIERNA

Julen handlar om mycket men kanske särskilt om att äta tillsammans, att umgås kring julbordet. Traditionerna går långt tillbaka. Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige. Då var Sverige katolskt och man fastade under advent för att sedan fira Jesu födelse den 25 december.

Maten är en viktig del när det kommer till socialt umgänge. Att äta tillsammans som familj eller med vänner är inte självklart idag. Och det påverkar våra relationer. I kyrkan har ätandet varit en självklar del av våra verksamheter länge, ända sedan start. Och kanske är det inte så konstigt då Jesus åt sig igenom evangelierna.

TEXT Jennie Högberg

1

JESUS FÖDDES PÅ ETT MATBORD Hans liv började i en krubba, där djuren äter. Jesus föddes och lades sedan lindad i en krubba – i djurens matplats. Man hade förutspått att en ny kung skulle födas den natten, den Messias som folket väntat på.

En kung förväntades födas i ett palats och läggas lindad i vackra tyger i en vagga – inte i ett stall och läggas där djuren äter. Under hela sin mission vände sig Jesus till de sjuka, fattiga och de mest utsatta.

Han föddes själv in i enkelhet och utsatthet.

Man kan föreställa sig en ko som tittar fram nyfiket men ändå lite ängsligt, ett lamm som springer fram och undrar och bräker – ”vad händer” några åsnor som tveksamt begrundar människobarnet som ligger i deras mat.

2

DEN SISTA MÅLTIDEN Instiftelseorden, läses av prästen vid varje nattvard. Det är en beskrivning av hur Jesus vad Jesus sa under den sista måltiden med lärljungarna.

Instiftelseorden lyder: Den natt då Han blev förrådd, tog Han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp, som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse." Likaså tog han bägaren, tackade och gav åt lärjungarna och sade: "Drick av den alla. Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse 6

3

JESUS KALLADE SIG LIVETS BRÖD Vi behöver mat för att överleva. I västvärlden har vi både mat och materiella tillgångar i överflöd och ändå kan vi uppleva en inre tomhet. Kanske är det något annat som egentligen kan göra oss ”mätta”? Var och en behöver söka sin väg. Jesus visade på en väg – tjänandets väg.

Gång på gång utmanade han de med makt i vad som är viktigt på riktigt.

Och gång på gång tröstade han dem som var fattigast och mest utsatta.

Bröd var basfödan på Jesu tid och Jesus kallade sig själv för livets bröd.

Han sa: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.” (Joh 6:35)

"

FOTO Shutterstock

Den natt då Han blev förrådd, tog Han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sa...

4

5

JESUS ÅT MED SYNDARE Maten och gemenskapen, vad betyder det att äta tillsammans? Att dela måltid med varandra var en grundläggande del av livet i de första kristna församlingarna – precis som det hade varit när Jesus levde i Palestina. Han var känd för att äta tillsammans med dem som ingen annan ville äta tillsammans med, t.ex. tullindrivare, horor och syndare.

BESPISNINGSUNDRET Jesus gav folket mat. Bespisningsundret är en av de få berättelser som finns i alla fyra evangelierna. Jesus, och vad han sagt och gjort hade blivit känt runtom i landet och femtusen människor följde honom ut i ödemarken. Framåt kvällen blev folket hungriga och Jesus lärjungar föreslog att folket skulle gå till byarna och köpa mat. Jesus sa: ”De behöver inte gå härifrån. Ge dem något att äta ni själva”. De var ute i ödemarken, det var sent på kvällen, femtusen människor var hungriga. Det naturliga att tänka här är förstås, som lärjungarna gjorde, att de behöver skingras och gå in till byarna för att köpa mat, att var och en ser till sig själv.

Och Jesus säger istället: ”De behöver inte gå härifrån. Ge dem något att äta ni själva".

Tullindrivare drog in skatter för romarnas räkning. De var kända för oärlighet och missbruk av systemet. De beskrivs som motsatsen till en rättfärdig människa och betraktades som allmänt opålitliga i samhället.

Horor var kvinnor som likt idag försörjde sig på sex. Och dit räknades även ogifta kvinnor som bytte partners.

Syndare var inte folk i allmänhet utan var de som levde i synd, och framhärdade i den livsstilen. De ställde sig utanför förbundet och ansågs vara religiösa förrädare. Syndaren brydde sig inte, hade inget behov av omvändelse och var inte angelägen om sin gudsrelation.

Men hurdå? Det är en fråga man ställer sig när man står inför det till synes omöjliga.

Hurdå? Lärjungarna kom till Jesus med det lilla de hade och Jesus bad och det räckte och alla femtusen blev mätta och mer därtill. (Matteus 14:13-21, Markus 6:31-44, Lukas 9:10-17 och Johannes 6:5-15.)

Jesus delade bord med dessa. Att dela måltid var att göra ett statement. Det var att säga att; Jag ser dig, vi är likvärdiga, vi hör ihop.

7

TEMA: MATEN

FETT ÄR LIVSVIKTIGT

Mycket av julen handlar om mat. Och det är inte så konstigt. Det var vid jul som man slaktade grisen och tillagade skinka, grisfötter, revbensspjäll och korv. Äntligen fick den jordbrukande befolkningen äta något annat än rovor och spannmål. Och man åt gärna och länge, och fyllde upp sina kroppars förråd av fett i kroppen, det som vi nuförtiden kan se som en ren hälsofara. Men våra kroppar är gjorda för att klara perioder av svält också. Därför var det livsviktigt att kunna äta när mat fanns. Och fett är livsviktigt. urmänniskan

FOTO Shutterstock

Maten och f örbuden

fett och makt

De första kristna var judiska bekännare som hade följt Jesus och som sedan höll ihop och berättade om livet med honom. De fortsatte dessutom att leva som judar på olika sätt bland annat när det gäller mat. Inom judendomen fanns, och finns, det många regler kring mat.

Dessutom var maten ofta viktig i själva gudstjänsterna och de religiösa festerna. Jesusföljarna firade också gudstjänster tillsammans med den judiska gruppen i synagogan och i templet så reglerna om mat kände alla till.

Det var när aposteln Simon Petrus fick en uppenbarelse på ett tak i Caesarea som det här förändrades.

Han såg en duk sänkas ner från himlen som var fylld med alla markens djur, kräldjur och fåglar.

Och en röst sade till honom: "Peturs, slakta och ät!" Men Petrus blev förskräckt och sade "Nej, nej, Herre! Aldrig har jag ätit något oheligt eller orent." Men då hörde han rösten igen som sade: "Vad Gud gjorde till rent skall inte du göra till orent." Och successivt hävdes många av matreglerna som kom från kristendomens judiska ursprung. Men andra regler kom istället.

För urmänniskan var fett en fråga om liv och död. Därför har också vi en särskild aptit på fett. Om vi jämför oss med de apor som vi liknar mest så föredrar de en magrare kost medan urmänniskan älskade den feta märgen och åt särskilt hjärnor och inälvor på bytesdjuren. Jakten på fett var faktiskt viktigare än jakten på kött. När det fanns mat åt man ordentligt. Kött och fisk torkades också och fettet användes till oljelampor, att garva skinn och salvor.

Du blir vad du äter är ett gammalt talesätt. Och visst ligger det mycket i det. En gammal kristen regel är att inte äta kött på onsdagar och fredagar. Den kommer från klostergemenskaperna och handlar om att avstå från kött den dag som Jesus blev förrådd (onsdag) och den dag han dog (fredag). Det påminner faktiskt om 5:2-dieten.

Men Jesus själv sade inget om att något vi äter kan göra oss orena.

Däremot sade han att det är sånt som kommer ut i människans mun som gör oss orena. Det är alltså vad vi uttrycker med våra ord som vi behöver vara uppmärksamma på. Orden förändrar och förvanskar oss och gör så mycket mer skada än det vi stoppar i oss.

TEXT Annika Hansson Lindström

Fett brukade förr betyda makt och rikedom.

En knubbig kropp signalerade välstånd. Hos kvinnor var det extra attraktivt, eftersom det visade att hon hade möjlighet att bära och ge mat till ett nytt liv. Fett var också det finaste människan kunde offra till Gud. Oftast var det djurfett. men vilket fett är bra?

Idag forskas det på bra och dåligt fett mer än någonsin. Det som kommer från havslevande djur är extra bra och hjälper vår hjärnas utveckling. De första homo sapiens levde ofta nära haven. När de åt fisk och skaldjur fick de i sig mycket Omega-3 som byggde upp hjärnans funktioner. äta mer

Vi skulle behöva äta mycket mer Omega-3 än vad vi gör. I en vegetarisk kost ger linfrön, rapsolja, gröna bladväxter, valnötter och algextrakt ett bra tillskott av Omega-3.

Och vild fisk, som ätit kräftdjur, som i sin tur ätit alger, ger också mycket Omega-3.

Annars finns det tillskott att köpa på apotek eller hälsokostaffär. Det stärker hjärnan och blodomloppet. Livsviktigt! mer om fett kan du läsa i boken

”Fett – en historia om smak, skräck och starka begär” skriven av Jenny Damberg.

TEXT Annika Hansson Lindström

8

RECEPT

TEMA: MATEN

Tofubollar

Tädgårdsmästarna gör must av äpplena i Prästgården. Musten serveras i verksamheterna så länge det räcker. FOTO: Sofia Arman

250 g naturell tofu 3 dl kokta kikärter (1 burk 400g) 1 gul lök 2 vitlöksklyftor 1 tsk salt ½ tsk grovmalen svartpeppar 1 ½ dl vetemjöl (går bra att byta ut mot glutenfritt) 1 tsk bakpulver 1 dl hackad bladpersilja ½ dl neutral rapsolja 1. Smula ner tofun i matberedaren.

2. Skölj kikärterna noga i kallt vatten och låt dem rinna av i en sil och häll ner i

matberedaren.

3. Skala och finhacka lök och vitlök.

4. Mixa tofun med kokärter, lök, vitlök, salt och peppar. Lägg i en bunke.

5. Blanda vetemjöl och bakpulver i en skål.

6. Vänd ner mjölblandningen och bladpersilja i tofusmeten, rör om ordentligt.

7. Forma till ca 25 st bollar. Stek i olja runt om på medelvärme ca 7 min.

Tips: Gör mindre bollar – de bli krispigare

Matpolicy klubbad När du väljer att delta i gemenskaper i Frustuna församlig som involverar mat eller fika, så är de livsmedel som serveras inköpta i enlighet med den inköpspolicy som Kyrkorådet beslutade om i mars 2019.

Andra aktiviteter för klimat hållbarhet är bland annat att det blir äppelmust av Prästgårdens äpplen, att det odlas grönsaker i odlingsbäddarna och kyrkor och församlingshem dekoreras med blommor som trädgårdsmästarna själva drivit upp.

"Vi väljer alltid att handla ekologiskt och Fairtrade i den mån det finns framför andra varor. Det gäller även chips och godis till konfirmanderna och ledarskolan.

Vi väljer att servera vegetarisk mat/pålägg till största delen. Om vi köper eller serverar kött skall svenskt och närproducerat väljas.

När det är möjligt väljs viltkött.

De tillfällen vi väljer att servera fisk ska den vara MSC-märkt.

Vi handlar frukt-och grönsaker i säsong."

RECEPT

Sockerkaka

50 g smält mjölkfritt margarin 1/2 tsk kardemummakärnor 4 dl vetemjöl 1 1/2 dl strösocker 2 tsk vaniljsocker 1 msk bakpulver 2 1/2 dl havredryck 1. Sätt ugnen på 175C och bröda en sockerkaksform med kokosflingor 2. Krossa kardemummakärnor i en mortel 3. Blanda mjöl, socker, vaniljsocker, kardemumma och bakpulver.

4. Rör ner margarin och havredryck i mjölblandingen och blanda till en smet och häll i formen 5. Grädda kakan mitt i ugnen i ca 35 minuter.

9

: Receptet är växtbaserat

FOTO Shutterstock

hållbar jul Traditioner kan förändras i takt med att tiden kräver det. Det har vi sett bevis på de senaste månaderna. Mänskligheten har tvingats förändra sitt sätt att leva och agera för att förhålla sig till Covid-19. Vardagen är annorlunda och det nya normala är att hålla avstånd och på det sättet visa omsorg om varandra.

På samma sätt behöver jorden vår omsorg, jorden behöver att vi människor förändrar vårt sätt att leva. Julen är årets mest kommersiella period.

Frågor som hur vi äter, reser och konsumerar blir extra viktiga att ifrågasätta.

Förändring kräver mod. Firar du julen tillsammansmed andra måste det säkert ske gemensamma beslut och då behövs modet att prata om hur en annorlunda jul kan se ut - en hållbar jul.

Men tänk om människorna du firar med delar dina tankar om en hållbar jul?

BE FÖR EN HÅLLBAR JUL, DÄR JULENS BUDSKAP STÅR I CENTRUM Gud, vårt samhälle krånglar till allt så mycket.

Jag tror att du bjuder in mig att stanna upp inför enkelheten inför barn som föds i nöd inför hoppets röst i den stilla natten inför det största underverket på den torftigaste platsen.

FOTO Shutterstock

Hjälp mig att se det enkla det som inte lockar till konsumtion eller överdåd det som bor i det avskalade. Öppna mina ögon för det enkla i livet de underverk som inte syns från början det som jag själv inte kan förtjäna.

Amen

10

JULEN

Att vara ensam en julafton Julen är den högtid som man antingen älskar och längtar till eller som man ser på med fasa. Den vanligaste frågan som ställs när vi närmar oss jul är; vad ska du hitta på i jul?

Vem kommer du att fira med?

För många blir svaret på dessa frågor.

Jag har inget planerat, jag sitter ensam hemma. Tvn är mitt sällskap.

När jag var prästpraktikant träffade jag en präst som sa att jag tycker det är så svårt att fira jul.

Jag frågade med stor nyfikenhet och förvåning varför, och sa med en stor glädje, jag älskar julen.. att få vara med familjen, äta gott och bara mysa. Inte ens jag som blivande präst pratade om julens budskap utan bara relaterade till det andra som för mig tillhörde julen och dess firande.

Hon tittade på mig och sa pga alla som jag träffat som INTE har det där. Som inte har en familj att gå till, som inte har pengar att fylla hela bordet med julmat, mat överhuvudtaget. Hon sa vidare, att jag skulle vilja bjuda hem alla dessa till mig, för då gör jag verkligen det

som Jesus skulle ha gjort. I vår verklighet är det inte möjligt, vi kan inte bjuda hem alla som inte har någon att fira med.

Efter det samtalet har jag varit så mycket mer ödmjuk inför julen.

Mina tankar går till dem som saknar det vi har i överflöd.

står öppen för alla, där finns en gemenskap som är större än julmat och julklappar. Alla är välkomna, vi är däremot tvungna att ha omsorg om varandra och hålla avstånd. Gratis biljetter finns att hämta i Frustuna prästgård till julens samtliga gudstjänster.

Men hur hittar vi ett sätt att fira som inte bara handlar om mat och julklappar? Ett firande som fokuserar på det viktigaste, att Gud blir människa och att vi i våra kyrkor får fira det miraklet..

Runtom i vårt land står kyrkorna öppna för att få fira julens underbara budskap tillsammans.

Där kan vi bjuda in ALLA som vill komma och fira jul. Även fast det inte är en hel dag så är det stunder tillsammans där vi kan känna en stor gemenskap. Även hos oss i Frustuna kyrka firas det i många dagar. Kyrkan

Kom och fira julens underbara budskap med oss!

24 december

25 december

julkrubba 11.00 i Frustuna kyrka midnattsmässa 23.00 i Frustuna kyrka

julotta 07.00 i Torsåker kyrka

TEXT Johanna Scherp

26 december gudstjänst 11.00 i Frustuna kyrka

11

27 december gudstjänst 11.00 i Frustuna kyrka

Preliminärt

Kalendarium Här hittar du församlingens evenemang och gudstjänster under perioden DECEMBER - MARS. Vi reserverar oss för eventuella ändringar.

Håll utkik på församlingens hemsida och i våra annonser i Östra Sörmlands Posten.

Körer

Barn och ungdomar

FOTO Magnus Aronson /IKON

körglädje Onsdagar 11.00 Frustuna kyrka. Kör för alla.

Uppehåll v.51-v.2 Kontakta Klaus-Henning för mer info: klaus-henning.schutt@svenskakyrkan.se frustunakören Onsdagar 19.00 Frustuna kyrka. Kyrkokör.

Uppehåll v.51-v.2 Kontakta Klaus-Henning för mer info: klaus-henning.schutt@svenskakyrkan.se hur presenterar vi ett kalendarie fram till mars när förutsättningarna för verksamheterna kan komma att ändras med väldigt kort varsel?

Detta kalendarie är en förhoppning om hur verksamheterna ser ut under perioden december-mars. Dock är vi väl medvetna om att det kan komma att ske ändringar.

Hittar du en verksamhet / evenemang du vill besöka eller vara delaktig i, råder vi dig att kolla en extra gång på vår hemsida att informationen fortfarande är aktuell.

Frustuna församling anpassar kontinuerligt sina gudtjänster och verksamheter efter myndigheternas rekommendationer som rör Covid-19.

Med kort varsel kan vi därför behöva göra förändringar. Vi ber dig hålla dig uppdaterad via församlingens hemsida.

KANSLIET I PRÄSTGÅRDEN ÄR ÖPPET MEN VI UNDANBER PERSONLIGA BESÖK.

0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se BEHÖVER DU KOMMA I KONTAKT MED NÅGON UR PERSONALEN? Kontaktuppgifter finner du på s.3 i denna tidning eller på hemsidan.

barnkörer för anmälan och repetitionstider, se församlingens hemsida. folk- och gospelkören Mer info på hemsidan eller kontakta: lotta.aggeborn@svenskakyrkan.se

Barn som går i årskurs 1 – 7 är välkomna till våra klubbar i Tingshuset efter skolan. Vi har tre olika klubbar, indelade efter ålder. Klubbarna inleds med mellanmål, därefter fyller vi tiden med pyssel, lekar och prat om viktiga saker. Vi avslutar med andakt.

Anmälan via hemsidan. tisdagsklubb åk 4 – 5. Tisdagar kl 14 – 16 onsdagsklubb åk 6 - 7. Onsdagar kl 15 – 17 torsdagsklubb åk 1 – 3. Torsdagar kl 14 – 16 fredagskul Fredagar 14.30-16.00 Öppen verksamhet årskurs 1-7 Uppehåll v. 51-v. 2 och v. 9

Musik & Konsert

Familj öppen famn I Tingshuset, Tingshusgatan 12 För föräldrar och barn 0-5 år.

Lek, prat, sångstund och enkelt fika.

HT20: Fredagar 9.30-11.30 Uppehåll v.51-v.2 VT21: Onsdagar och fredagar 9.00-11.30

babycafé För föräldrar och barn 0-1 år. Lek, prat, sångstund och enkelt fika.

HT20: Onsdagar 9.30-11.30 i Tingshuset.

Uppehåll v.51-v.2 VT21: Tisdagar 9.00-11.30 i Tingshuset.

NYTT FÖR VINTERN: OBS! Pga av rådande pandemi kommer vi att ha ett max antal på 5 vuxna med barn på Babycafé och Öppen famn. Det betyder att man måste anmäla sig för att få en plats. Detta gör ni genom att skicka ett mail eller sms till: anna.leidensjo@svenskakyrkan.se 070-8250877

12

lördagsmusik 20 feb 17.00 i Frustuna kyrka Biljetter/platsbokning på 0158-22100 lördagsmusik 6 mars 17.00 i Frustuna kyrka Biljetter/platsbokning på 0158-22100 lördagsmusik 20 mars 17.00 i Frustuna kyrka Biljetter/platsbokning på 0158-22100

FOTO Magnus Aronson /IKON

. a vara all om on ati orm inf r me du r Pa hemsidan hitta ev enemang och verksamheter! .

Gudstjänster frustuna kyrka Mässa/Gudstjänst Gudstjänst alla söndagar 11.00 i Frustuna kyrka 29 nov Gudstjänst 1:a advent kl. 11.00 i Frustuna kyrka Biljetter/platsbokning på 0158-22100 29 nov Gudstjänst 1:a advent 14.00 i Frustuna kyrka Biljetter/platsbokning på 0158-22100 13 dec Familjegudstjänst 11.00 i Frustuna kyrka. övriga gudstjänster Morgonmässa varje torsdag 08.30 Frustuna kyrka jul: 24 dec Julkrubba 11.00 Frustuna kyrka Platsbokning på 0158-22100 24 dec Midnattsmässa 23.00 Frustuna kyrka Platsbokning på 0158-22100 25 dec Julotta 07.00 Torsåkers kyrka 26 dec Gudstjänst 11.00 Frustuna kyrka 27 dec Gudstjänst 11.00 Frustuna kyrka nyår: 31 dec Nyårsbön 16.00 Frustuna kyrka 1 jan 18.00

Nyårsmässa Frustuna kyrka

3 jan 11.00

Gudstjänst Frustuna kyrka

Mötas och umgås onsdagar på verandan Varje onsdag kl. 13-15.

Uppehåll v.51-v.2 Träffarna förlagda till Frustuna kyrka.

Fika och program med olika gäster. mötesplats torsåker Torsåkers kyrka och församlingshem 13.00.

Andakt, lunch och föreläsning/program.

28 jan 18 feb 25 mars café torsåker Torsåkers kyrka och församlingshem 14.00.

Andakt och fika 8 dec 12 jan 9 mars ungdomshäng För dig i högstadiet och gymnasiet.

18.00-20.00 Tingshuset 1 dec 19 jan 16 feb 16 mars texten talar En torsdag i månaden kl. 18.00 – 19.30 i Frustuna kyrka/Tingshuset. Om bibeltexter och att läsa dem högt. 17 december.

VT träffar presenteras på hemsidan.

Ledare: Annika Hansson Lindström.

Jourhavande PRÄST Svenska kyrkan erbjuder Jourhavande präst som en samhällsinsats under den tid på dygnet när många andra resurser är stängda. Jourhavande präst är närvarande, lyssnar och delar det du vill prata om en stund. Prästerna är anonyma och har tystnadsplikt. Det betyder att det som sägs mellan er i samtal, chatt eller digitalt brev inte får föras vidare.

JOURHAVANDE PRÄST är ett akut SAMTALS- OCH KRISSTÖD TELEFON 112 www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Mer info Mer information om våra evenemang, verksamheter och gudstjänster hittar du på hemsidan. Där uppdaterar vi även eventuella ändringar.

www.svenskakyrkan.se/frustuna

GUDSTJÄNSTENS BESÖKARE Vi ber alla som varit på resa i smittdrabbade områden eller ni som känner av minsta förkylningssymptom, att vänta med besök hos oss

6 jan Mässa 11.00 i Frustuna kyrka

9 jan Julgransplundring 13.00 i Tingshuset andakter på äldreboendet strandhagen Frustuna församling och Ådalskyrkan i Gnesta håller andakt varannan vecka så snart det åter blir tillåtet att besöka våra äldreboenden.

När 112 kopplat dig vidare till jourhavande präst kan ingen höra vad som sägs.

Samtalet spelas heller inte in och det syns inte på din telefonräkning.

- Använd munskydd och handsprit som finns i kyrkan - Vänligen sitt på anvisad plats - Vi hänvisar er att använda toaletten i bisättningslokalen (det lilla röda huset mellan Prästgården och kyrkan) och undvika att besöka den inne i Prästgården.

13

- Respektera andra besökare och håll väl tilltaget avstånd, undvik att mötas i mittengången.

SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223

svenskakyrkan.se/act

ACT SVENSKA KYRKAN

Foto: Deborah Rossouw / Ikon

BRYT EN TRADITION I ÅR Det är hög tid att bryta skadliga traditioner. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp. Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter.

Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut.

I många länder har människor större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Därför är det avgörande att religiösa företrädare tar avstånd från exempelvis tvångsgifte, könsstympning och andra övergrepp.

Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer och förändra förtryckande strukturer, oavsett om de finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhället.

Men en del traditioner är skadliga. Tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp drabbar många flickor runtom i världen. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort, en del inte äldre än 10 år. Var tredje flicka och kvinna utsätts för våld under sitt liv – bara för att de är flickor.

Skadliga sedvänjor, strukturer och normer berövar flickor och kvinnor makten över sina liv. Det kan vi inte acceptera!

Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val. Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner!

14

Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp.

Vi lever alla under samma himmel. Var med i kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv.

som kyrka har vi särskilt ansvar

DET ÄR HÖG TID ATT BRYTA SKADLIGA TRADITIONER.

traditioner är viktiga för oss.

Det blir extra tydligt under julen, vår största kristna högtid. Traditioner är invanda seder och bruk, språk och värderingar som förs vidare från generation till generation. Ofta skapar de en trygg ram runt våra liv, oavsett var i världen vi lever.

BRYT EN TRADITION

TEXT OCH FOTO ACT Svenska kyrkan

"

Tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp drabbar många flickor runtom i världen. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort, en del inte äldre än 10 år.

Var tredje flicka och kvinna utsätts för våld under sitt liv – bara för att hon är flicka.

Skadliga sedvänjor, strukturer och normer berövar flickor och kvinnor makten över sina liv. Det kan vi inte acceptera!

ACT SVENSKA KYRKANS JULKAMPANJ 2020

15

PLATS FÖR SORG

Redaktionen tipsar

Här tipsar vi om tre olika kanaler som berör sorgens många frågor och funderingar.

PODD "VILA I FRID" AV JOHANNA KOLJONEN

Säg något för att bryta min krampaktiga tystnad men tala inte om väder och vind och se inte på mig med min egen sorg

Här träffar programledaren Johanna Koljonen personer som på ett eller annat sätt lever nära döden, för att prata om det vi ofta blundar för. Det är en podcast för dig som söker tröst, svar eller ännu fler frågor, för dig som är, eller inte är, redo att tänka på det oundvikliga, dödsbäddar och olycksplatser?

Säg inte att det går över: det vet vi båda att det inte gör Säg heller inte att jag får lov att vänja mig vid tanken Det vet vi båda är omöjligt

BOK "MAN BLIR MÄNNISKA IGEN" AV GÖRAN LARSSON

Mellan ett du och ett jag I

FOTO Shutterstock

SORGGRUPP

För dig som mist en anhörig Sorg är något som alla någon gång får uppleva. Sorgen har många färger och tar sig många uttryck. Många menar att sorg går över med tiden. Vi vet att sorgen inte går över ut av tid utan av att vi bearbetar den. Har du mist någon i ditt liv, välkommen att prata om det svåra. Ledare för sorgegruppen är Johanna Scherp och den startar i januari. för mer info och intresseanmälan kontakta johanna scherp johanna.scherp@svenskakyrkan.se

Säg du och jag så kan jag svara tillbaka jag och du en sorts gemenskapens anslag Längre kan vi ändå inte nå Säg vi och låt oss korsa våra händer i ett handslag värmande som en handske värmer handen en vinterdag Vindsmek min kind: berörelsens fjärilsvinge ger mig en glädjerysning

Göran Larssons son Isak väljer att avsluta sitt liv 2004 strax innan han ska fylla 18 år.

Katastrofen drabbar Göran och hans familj från ingenstans. Vad hjälper det att han är präst och psykoterapeut och har stått vid otaliga sjuksängar, dödsbäddar och olycksplatser? Nu tappar han fotfästet i tillvaron. ”Man blir människa igen”, säger en vän efter en tid. Men kan man egentligen bli människa igen när det ofattbara har hänt?

AV: MARIA WINE

Behöver du tala med någon?

Samtalen kan röra allt; stort som smått.

Kanske funderar du på något i din livssituation eller något som rör din tro eller livsåskådning. I Frustuna församling finnns möjlighet till enskilda samtal med en präst, det som i kyrkans värld kallas för själavård. Präster har tystnadsplikt och du kan boka ditt samtal via växeln eller genom att ringa direkt till prästen.

Samtalen är kostnadsfria.

0158-22100 Församlingsexp.

0158-799576 Annika H Lindström, präst 16

DOKUMENTÄR "SORGEN OCH JAG" DOKUMENTÄRSERIE, SVT

I februari 2018 dör Claes Elfsbergs dotter Hanna, 30 år gammal. Mot cancern finns ingenting längre att göra. I serien "Sorgen och jag" möter vi Claes Elfsberg under de två första åren efter hans dotters död.

Första hjälpen vid sorg

Konkreta tips som gör det lite lättare att finnas där för någon som sörjer.

Sorg kan inte botas, men genom att dela den kan sorgen göras mer uthärdlig.

Tipsen på den här affischen är baserade på Svenska kyrkans långa erfarenhet av att möta och stötta människor i sorg och är bara några av de många saker vi som medmänniskor kan göra för den som sörjer. Underskatta inte det lilla, även en liten insats kan få stor betydelse. Vill du ha mer stöd eller någon att prata med är du välkommen till din församling. Du hittar kontaktuppgifter och fler konkreta tips på svenskakyrkan.se/forstahjalpenvidsorg

Ta ansvar för kontakten

Bryt tystnaden

Ge utrymme

Viktigast av allt är kanske att vi inte lägger ansvaret för kontakten på den sörjande. Vi kan undvika att säga ”Ring mig om det är något, jag finns här” eftersom risken är stor att den sörjande inte orkar vara den som hör av sig.

Då är det bättre om vi säger ”Jag ringer dig på tisdag igen, svara om du orkar”. Ibland får vi inget svar och det är helt okej, den sörjande orkar inte alltid svara, men då kan vi ringa tillbaka, igen och igen.

Många känner att det är svårt att höra av sig till en medmänniska som sörjer. Vad ska jag säga? Tänk om det bara blir tyst eller om personen börjar gråta? Men det viktiga är inte vad vi säger utan att vi bryter tystnaden.

Och ibland är ett sms en bättre lösning än ett telefonsamtal eftersom det kan vara lättare att både skicka och svara på.

Ofta är det många som sörjer en människa samtidigt, där alla har haft sin egen relation och historia med den som dött. Det är viktigt att vi låter den närmast sörjande vara i fokus och undviker att ta över med våra egna minnen och känslor. Vi måste komma ihåg att låta den sörjandes känslor, oavsett vilka de är, vara de som gäller. Våra tankar och berättelser är såklart också viktiga – men inte viktigast.

Ta initiativ

Visa närvaro

Ha tålamod

Det är bra om vi som stöttar kan vara den som föreslår en helt vardaglig aktivitet. Bjud på fika, kolla på en film eller ta en promenad i all sin enkelhet. Många som sörjer längtar efter en paus i sorgen och lite vanligt liv. Tänk på att den vi bjuder in kanske tackar nej och att det är helt okej, det viktiga är att vi frågar – och att vi vågar fråga igen.

Många av oss är rädda för att tränga sig på och det slutar ofta med att vi inte hör av oss alls.

Kanske tänker vi att den sörjande behöver vara ifred eller att man ska vänta lite med att höra av sig tills ”det värsta gått över”. Det är viktigt att vi tydligt visar att vi finns där så att den sörjande inte känner sig isolerad, utanför eller ignorerad.

Varje sörjande har sin egen sorgeprocess, vilket vi behöver ha förståelse för och tålamod med.

Det kan finnas en risk att vi försöker trösta bort sorgen eller visar frustration över att den håller i sig. Sorg har inget bäst-före-datum och det finns ingen normal eller onormalt lång tid som det tar att sörja. Vissa saker behöver helt enkelt berättas om och om igen, så låt din medmänniska älta det som har hänt, det kan vara en viktig del i att förstå och bearbeta sorgen.

illustration: stina löfgren. sk17757

17

KYRKOGÅRD

GRAVSTENAR SÄKRAS PÅ KYRKOGÅRDARNA Det ingår i kyrkogårdsförvaltningens uppdrag att se till att våra kyrkogårdar är säkra att beträda både för besökare och arbetstagare.

Av den anledningen testas gravvårdarnas stabilitet och säkerhet enligt en instruktion från CGK - Centrala Gravvårdskommittén Våren 2020 påbörjades arbetet med att avlägsna stenar från återlämnade gravplatser och gravplatser som saknar innehavare.

- varit återlämnade i minst ett halvår - Dessutom tas stenar bort som utgör fara, även om de varit återlämnade mindre än ett halvår eller skyltade kortare tid än 2 år.

Gravplatser som återgått till församlingen kan upplåtas på nytt när det gått minst 25 år sen senaste gravsättningen.

gravstenar äldre än 1950 som

TEXT Ulrika Rix

- varit skyltade med kontaktskylt 2 år eller längre

Välkommen att kontakta kyrkogårdsförvaltningen:

besöker du en grav med kontaktskylt? Om ingen vill an-

mäla sig som innehavare kommer platsen att återgå till församlingen och gravsten tas bort.

Du hittar listor med alla kontaktskyltade gravplatser på vår hemsida eller på expeditionen vid Frustuna kyrka.

vi tar bort stenar som:

HAR DU EN FRÅGA SOM RÖR EN GRAVSTEN?

Planteringsytor sås igen på Återlämnade och Kontaktskyltade gravar och förvaltningen klipper under säsong gräset runt stenarna tills de tas bort.

0158-221 00

betraktas som speciella får tills vidare stå kvar för bedömning av kulturgrupp, gravstenar i den kategorin läggs ner på plats om de utgör fara.

NU ÄR KYRKOGÅRDSVANDALERNA HÄR IGEN Det är inga tjuvar vi talar om utan det är våra årliga kråkfåglar som rycker upp blommor ur vaser, ljungen ur marken, kastar runt ljus och lyfter upp skyltar.

Tips!

Förankra ljungplantor och kransar

De är klyftiga rackare, de kan nämligen öppna lyktor och de ser var höstlökarna sätts i för att sedan plocka upp dem. Och fågelskrämmor verkar de inte bry sig speciellt mycket om. Eftersom även kråkfåglar är välkomna på kyrkogården gäller det för oss männsikor att försöka städa upp där det går och förankra ljungplantor och kransar med metallmälor eller blomsterpinnar så att fåglarna får det svårare att riva upp.

Det sista vattnet blåses ut inför vintern

VATTNET AVSTÄNGT PÅ FRUSTUNA KYRKOGÅRD När frosten kommer stängs vattnet på kyrkogården av för att det inte ska bli frysskador. Detta vackra dimmoln uppstår när det sista vattnet blåses ut ur ledningarna.

Vatten finns under vinterhalvåret tilgängligt att hämta vid bisättningslokalen, det låga röda huset mellan Frustuna Prästgård och Frustuna kyrka.

Vi beklagar verkligen, vi försöker snygga till den oreda som de skapar.

18

AKTUELLT

EKOTEOLOGI

En alternativ kristen hållning FOTO Shutterstock

Jag läste en intressant artikel från 1967 av Lynn White, en amerikansk historiker. Han var professor under många år.

Artikeln berör de historiska rötterna till den ekologiska krisen. Vad är det för tankegångar som gjort att vi hamnat här?

SAMTALSGRUPP

Livsstegen

Vi kommer utgå från boken: Livsstegen: 12 steg till inre hälsa (O. Carlsson, F. Carlsson 2017)

Livsstegens program har rötter i tidlös andlig visdom och AA:s tolv steg. Men är inte riktad särskilt till personer med kemiskt beroende eller medberoende. Från boken: ”I Livsstegen är de tolv stegen översatta till att gälla alla ”normalstörda” människor oavsett livsproblematik och har alltså ingenting med kemiskt beroende att göra." intresseanmälan till jennie högberg

ANTROPOCENTRISM

- är övertygelsen om att människan står i centrum och att hon är den enda som bör tillerkännas ett egenvärde.

Ur en antorpocentrisk utgångspunkt är människan och hennes intressen positionerade över natur, djur och växter.

EKOCENTRISM

- är antropocentrismens motsats, nämligen övertygelsen om att naturens samspel bör vara utgångspunkten för hur vi lever våra liv.

FOTO Shutterstock

jennie.hogberg@svenskakyrkan.se

Han var själv en del av kristenheten men i artikeln lyfter han delar av de kristna tankegångar som varit förhärskande ända sedan begynnelsen för snart två tusen år sedan. Främst den starkt antropocentriska inriktning som stora delar av kristenheten haft och som tydligt har bidragit till den ekologiska kris vi är i.

FOTO Shutterstock

Gruppen är till för alla oss som känner att livsproblem – stora som små – har gjort att vi har hamnat fel i tillvaron. Det kan bero på vantrivsel på jobbet, ett stukat självförtroende, ett destruktivt beteende som det är svårt att komma ur eller maktlöshet inför livets stora frågor.

Vi är i stort behov av teologi som tar en annan riktning.

White målar fram en alternativ kristen hållning där Franciskus av Assisi får vara en förebild. Han menar att man tonat ner Franciskus radikala hållning; att han försökte avsätta människan från hennes monarki i skapelsen och upprätta en demokrati där hela Guds skapelse ingår.

TEXT Jennie Högberg

SAMTALSGRUPP

Texten talar Varje söndag läser vi texter ur bibeln i gudstjänsten. Texterna väcker många känslor och tankar. Vad betyder de? Vad händer när vi läser? Det finns en grupp för vana och ovana textläsare. Välkommen du som är nyfiken och vill veta mer och läsa mer! Vi träffas en torsdag i månaden, sista träffen innan juluppehållet är den 17 december.

Kom gärna då och dela dina tankar med oss, eller bara lyssna in. Fler träffar kommer under våren.

Ledare är Annika Hansson Lindström.

19

FOTO Gustaf Hellsing /IKON

KYRKOVALET 2021

STÄLL UPP I KYRKOVALET Vill du vara med och göra skillnad? Då kan uppdraget som förtroendevald i Svenska kyrkan vara något för dig!

Här får du veta hur du gör för att ställa upp i kyrkovalet

VAD PÅVERKAR JAG?

Vad kyrkan ska göra Den strategiska inriktningen

Som förtroendevald inom Svenska kyrkan är du med och bestämmer vad kyrkan ska göra de kommande fyra åren.

Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang och i kyrkovalet har du och andra en möjlighet att påverka.

Vad det får kosta Budgeten och fördelningen av resurser

Hur det går under tiden Du är med och följer upp och utvärderar församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, möta och hjälpa utsatta människor

Det handlar främst om fyra olika områden:

Begravningsverksamheten Påverka hur vi ska vårda, bevara och utveckla församlingens kyrkogårdar

MER INFORMATION OM VALET FINNER DU HÄR: www.svenskakyrkan.se/kyrkoval 20

HUR GÖR JAG?

BILDA EN NY NOMINERINGSGRUPP För att bilda en ny nomineringsgrupp krävs det ett antal stödpersoner som vill stödja er registrering. Ni behöver också kandidater som vill ställa upp och som är valbara.

Stödpersonerna måste vara röstberättigade i det val som ansökan gäller. Så här många stödpersoner behövs för att kunna bilda en ny nomineringsgrupp:

FOTO Alex Giacomini /IKON

FOTO Alex & Martin /IKON

FOTO Johannes Frandsen/IKON

GÅ MED I EN BEFINTLIG NOMINERINGSGRUPP De grupper som ställer upp i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. De motsvarar ungefär partier i de allmänna valen. Du kan ansluta dig till en nomineringsgrupp som redan är aktiv eller skapa en ny nomineringsgrupp tillsammans med människor som vill arbeta med samma saker som du.

I Frustuna församling finns idag dessa nomineringsgrupper: Socialdemokraterna, Siv Andersson, tel.

070-425 32 95, s.iw@telia.com Kyrklig samverkan, Kurt Cedergren, tel. 070886 13 98, cedergrenkurt44@gmail.com Sverigedemokraterna, Göran Ehrenhorn tel.

070-239 16 72, goran.ehrenhorn@gmail. com

FOTO Magnus Aronson /IKON

Kyrkomötet – minst 300 stödpersoner Stiftsfullmäktige – minst 100 stödpersoner Lokala val – minst 10 stödpersoner

DETTA KRÄVS FÖR ATT BLI KANDIDAT I KYRKOVALET •Du som vill ställa upp som kandidat i kyrkovalet måste: tillhöra Svenska kyrkan, alltså vara medlem.

ORDLISTA

förtroendevald – den som är vald till något uppdrag i Svenska kyrkan, i kyrkovalet, i församlingsrådet eller på annat sätt, exempelvis som kyrkvärd.

•vara döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidigare ha varit förtroendevald i Svenska kyrkan.

kandidat – den som ställer upp som valbar i kyrkovalet. Kandidaternas namn står på nomineringsgruppens valsedlar. I kyrkovalet går det att sätta kryss för ett, två eller tre namn.

•fylla 18 år senast på valdagen.

•vara kyrkobokförd i det område valet gäller (för kyrkomötet är du bara valbar i det stift där du är kyrkobokförd).

ANSÖK Ansök om att bilda en nomineringsgrupp, registrera gruppbeteckning (namn) stödpersoner, ombud, företrädare och kandidater senast 15 april 2021.

nomineringsgrupp – kyrkovalets motsvarighet till partier. En del grupper finns bara i en viss församling, andra ställer upp även på stiftsnivå och i valet till kyrkomötet.

FOTO Alex Giacomini /IKON

21

MEDLEM

Bli medlem anledningar att vara medlem Nästan alla som lever i Sverige kommer någon gång i sitt liv i kontakt med Svenska kyrkan. Det kan vara när livet känns som bräckligast eller absolut bäst – och allt däremellan. Oavsett när ska mötet med Svenska kyrkan lyfta, stärka och ge hopp. Kyrkan är en plats att vara stolt över. Du som medlem gör allt möjligt!

Som medlem i Svenska kyrkan betalar du en kyrkoavgift som används till många viktiga verksamheter.

Din kyrkoavgift går bland annat till detta:

Samordning av volontärer som kan handla åt de människor som inte kan/ vill/borde ge sig ut under rådande pandemi Kyrkans öppna förskola och andra aktiviteter där små barn och deras föräldrar kan mötas.

Läger, ungdomskaféer och andra mötesplatser för ungdomar.

Klimatarbete i Gnesta, Sverige och världen.

Hembesök och sjukhusbesök för att stötta sjuka eller människor i kris.

vi finns med dig i livets skeden Det finns en värdegrund som aldrig slutar vara aktuell. I alla tider har kyrkan stått upp för människans värde och värdighet, för miljö och klimatarbete, för fred och rättvisa i vårt eget land såväl som globalt.

Gudstjänster, för alla i livets glädjeämnen och sorger, förtvivlan och hopp.

I Frustuna församling arbetar vi för den värdegrunden genom ett medvetet miljöarbete, ett engagemang för barn och unga i alla situationer och för människor i utsatthet, vare sig det handlar om flyktingar eller behövande familjer. Vi erbjuder samtalsgrupper om tro och sorg, andlig vägledning och enskilda samtal av alla möjliga slag. Varje söndag och helgdag firas gudstjänst i Frustuna kyrka. Vi finns med både i livets början och i livets slut, vi finns med när kärleken manifesteras.

Jourhavande präst som människor i krissituationer kan kontakta under den tid på dygnet då många andra resurser är stängda.

Gemenskapsträffar för äldre och ensamma.

Arbete i krissituationer med lokala kriscentrum, samtalsstöd med mera.

Välkommen in i gemenskapen!

Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN Nam Adress

22

Själavårdssamtal när livet känns tufft och man behöver någon att prata med.

Ett rikt musikliv med körer och musiker.

Underhållet av våra kyrkobyggnader och kulturarv.

Stöd till människor på flykt, både i Sverige och utomlands.

Stöd till de som sörjer.

Stöd till människor som är nya i Sverige, för att de ska lära sig svenska och komma in i samhället.

Tillfälligt ekonomiskt stöd när det verkligen krisar.

Stöd till svenskar som befinner sig utomlands stöd inom vård, försvar, universitet och fängelser.

Act Svenska kyrkan, som finns på plats vid katastrofer och kämpar för allas rätt till ett värdigt liv.

KORSORD

BILD B I L D :PPixabay.com I X A B A Y. C O M

SNÖSÖRJA

VÄRNA

SYSTER TILL LASAROS

HÄNDA

SKRIVS SAKNAR PÅ BEN KUVERT

SIGNAL VID FARA ÄR DÅLIGT AV

GE AKT PÅ!

ENFALDI G DÖRRHANDTAG DJURHÅR

PYNT

PRONOMEN KALCEDON

LÅGLAND BLIR KLAPP KANSKE

ANKOMST PÅ LATIN JÄTTEORANGU- STAD TANGEN ÄR MED I KÅR

HOTAT TRÄD KRING BOENDE VILL MATERIALIST

UNDVIKA

UPPREPAR GÅNG PÅ GÅNG KAN FISK KANSKE I SINGLA LUNCHTILLNED REDAS I LÅDA

SES OENIGA

FYLLS JESUS AV I LUK 7:13

MIKKELSEN HÖGSTA NIVÅ

UTTRYCKA I ORD

INVÄND- LAPSANG NING

GRÖDA OPRÖVAD INGEN VÄLDOFT

INKOMSTKÄLLA

STRÖM

VÄRMEKÄLLA MOTGÅNG

EN SÄGS OM MATERI E- SORTS PERSON PARTIKEL RÅTTOR

FLYDDE FRÅN SODOM

MED LEDER SES T I D OCH TILL BAN PLAN FJÄTTRAD

EN AV GLAS I SAGAN

KAN LYCKA ORSAKA SJÄTTE TONEN KAN MAN DANSA KRING

HAR RANDIG HJULDEL FLAGGA

BAKRE DEL

KONSTGENRE PRICKEN ÖVER?

TILLVERKA

HERRENS VISAR SIG I LUK 2:9

UPP- ANSIKTSGIFTER SKYDD

PROMENADVÄG

SHOPPINGGALLERIA VÅRDAVDELNING

GUDSVIND DEPARTEMENT

EN SORT ÄR AV STÅL

LANDOMRÅDE

DRAR SIG SAKNAR ENSAM- ERFARVARG ENHET HON FI RAS 9 DEC

GE SIG IVÄG

KAIN VAR JORDART VEMS SON? KVISTAR

DÅ FÖRSTÅR JAG! NARKOSMEDEL

HUDHÅL

ELEKTRISK KOMPONENT NEDANFÖR FÖRBRUKAD

ASTAT

HEMOGLOBINBRIST

ÅTERSTÄLLD

MITT I GENEN

ILSKEN

MER ÄN HÄRLIG

SES MED HÄNDA

DRA VID NÄSAN FIRAS 24 DEC I FRUSTUNA K:A

FÖRNIMMA

vinn boken ”Man blir människa igen”

Skriv meningen du får fram i de rosa fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller på mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”.

Glöm inte att uppge namn och adress.

Två vinnare dras av GLÖDS redaktion och presenteras på församlingens hemsida.

Varmt lycka till!

RÄTTSSAK

SYFTA PÅ

FRÖSKAL BILD:PIXABAY.COM

T

UTHÅLLIGHET ÖGONABÖJ

T

EN FÖRMÅGA

BRÖD I MATT 15:34

SKJUTS IN

V

Å

G

A

SHIITAKE

S

V

V

A

G

E

L

FYLLS MED SALT

J

HAR MÖJLIGHET

K

A

N

K

U

GÅ FÖRBI

N

JAG FÖRSTÅR! HALVGRÄS

PAPPERSFODRAL TECKEN PÅ FEBER

STILLHET JAG OCH NÅGRA ANDRA

A

H

A

FÄRRE ÄN FÅ

P

A

S

S

E

R

A HUVUDLINJE

HÖGA V 2:17 TILLS VINDEN

......

Vinnare!

Två vinnare av förra numrets korsord har korats, ni kommer få er bokvinst hem i brevlådan.

SÄTTA PÅ SPEL ÖGONONT

DOMSTOL

Namnen på vinnarna finner du på församlingens hemsida: www.svenskakyrkan.se/frustuna HÄLSNINGAR

Redaktionen

PÅ GOTT HUMÖR

SKA VÄL SLITSTARK

M Å FIRAS 4 JULI

U

A

HAR EN AV TRE RUTINBRORERAD SÖNER

K

MORGON- UPPHÖJD LÄSNING PLATT- KEJSARE FORM

TÄVLING TUNNSÅDD

S

M

U

N

G

A

VRIDER SIG

O

L

T

K

A

T

T

R

O

T

DYRGRIPEN

H

E

L

E

T

A

BEGÄR

Ä

FULLSTÄNDIG

R

I

D

Ä

C

TYDLIGT

KYRKA MED EN ENDA KLOCKA I TORNET

R

T

KÖFORMAT

T

A

L

GRATISRESA

L

I

F

T

NÅGOT MAN GÖR DEL AV LOKAL

V

E

A

I

R

R

R

S

ANRIKAS

T

A

Ä

A

KAN EN DEL MED KNÄNA TANDDEL

L

MITT I KÄRR

L

T

A

INFATTNING

Å

Ä

V

M

D

N

K

S

N

FÖREMÅL AV TRÅDAR

K

I

A

A

RIVVAPEN

A

R A

E

DEL AV ÅR

N

HALVSOVA

RAGDOLL

VÄLBESTÄLLD

E

R

S

VÅNING VENUS PÅ FÖDELSE FARTYG

O M

B

A

N

B

T

RADIUM

FÖLJA JOHN

A

A

INNEHÅLLSLÖS STEKEL

V SKRÄMMANDE

STOR ÅDRA

A

U

N

K

T

G

T

E

ÄTA BORDS- FRÅN SKIVA MARKEN

R

N

RESANDE SES MED MÖJLIGHET

N

EN SORTS MEDEL

E

I

V

D

A

V

JUVENILA

E

GAMMALDAGS

S

K

A

R

K

BESTÅR AV ÄRRVÄVNAD

N

A

V

L

50

S

E

L

N

ÄR GI FT

U

K

A

T

T

N

Ä

S

A

T

T

PÅ DÅLIGT HUMÖR

I

MORS

N

BI LDDI AGNOSTI K

R

B

HASTIGHET SES MED SE

T

A

K

T

S

E

R

SKINNPAJ

Å

N

G

L

MITT I NATTA DIREKT

M O

D

F

Ä

L

L

D

A

BLIR VITTNE TILL

1 THES 5:14 UPPMUNTRA DE

A

VILL VÄL SKÄMTARE

R

O

A

ORSAKA BESVÄR

K

R

BESKEDLIGA

T

N

L

O

T

I

L

P

R

Ä

V

TYCKA DUGER SOM FÖDA

FI RAS TORSDAGAR 8.30 I TINGSHUSETS KAPELL

ASKBEHÅLLARE

SE EN SKYMT AV

.........

23

T

R

P

A M

GI FT

M R

HÖR IHOP

P

A

R

J

A

C

K

A

A

VÄDJAR

B

E

R

GE RIKTIGT VIKTIGA JULKLAPPAR Allt du köper i gåvoshoppen förändrar människors liv. Välj mellan flera riktigt viktiga gåvor. Du får fina gåvobevis att ge bort som julklappar till vänner och bekanta. Du kan välja mellan att skriva ut gåvobevisen själv eller få dem tryckta med en hälsning. Du betalar bekvämt via betalkort, internetbank eller Swish.

GÖR SÅ HÄR: • Gå in på svenskakyrkan.se/gavoshop.

• Klicka i vad du vill ge och antal gåvor.

• Gå vidare och välj dina gåvobevis.

• Välj mellan flera olika motiv.

• Välj mellan tryckt eller digitalt gåvobevis.

• Betala med betalkort, internetbank eller Swish.

!

Nästa nummer kommer 19 mars