Ö
ver 300 miljoner människor. Så många runt om i världen kommer behöva yrkesväxla före 2030, beräknar management konsultbolaget McKinsey. Även de som inte byter yrke kommer att behöva anpassa sig till nya färdighetskrav på framtidens arbetsmarknad. Vad är det då för kompetens som efterfrågas? Tom Svensson driver företaget nxtHR med fokus på stöd i HR-processer, arbetsrätt och ledarutveckling. Hos Folkuniversitetet leder han kurser i rekrytering. Han ser en ökad efterfrågan på digital kunskap av olika slag. Han trycker också på vikten av att vara nyfiken på nya ämnen.
Det kan handla om att gå en kurs för att förstärka kompetensen i sin nuvarande yrkesroll. Men många gånger kan det räcka med att intressera sig för ett nytt ämne som inte nödvändigtvis har med jobbet att göra. – Om du hör ett ord som du inte riktigt förstår så börja med att googla och därifrån märka om du vill förkovra dig ytterligare. Det är i små lärtillfällen de stora förändringarna sker, säger Tom Svensson. Variation som livsfilosofi Nyfiken på nya ämnen, det är en bra beskrivning av Solveig Cappelen. Hon har variation som livsfilosofi och vid 75 års ålder anser hon sig vara långt ifrån färdigjobbad.
Solveig Cappelen
”En senior person har ofta mer erfarenhet av svåra uppgifter och innebär inte sällan en lägre affärsrisk än att ta in en nybörjare.” – Jag har skolat om mig hela livet. När man bytte jobb i min ungdom kallades man för hoppjerka, men det har jag aldrig brytt mig om. Jag söker ju hela den där livsådern, säger hon. Hennes första jobb som vuxen var som byggnadsingenjör på Ringhals. Att valet av studier föll på just byggnadsteknik hade inget med barndomsdrömmar eller framtidsplaner att göra. – Min man läste till byggnads ingenjör och det var så tråkigt att han satt och studerade för sig själv hela tiden, så då började jag också, säger Solveig Cappelen. Jobbet som byggnadsingenjör älskade hon, liksom alla andra jobb hon hunnit med under åren. En tid jobbade hon med marknadsföring av en lokal tidning. Där kom hon i kontakt med journalistiken. Solveig Cappelen hade alltid varit intresserad av att skriva, men som invandrad från Norge kände hon att kunskaperna i det svenska språket behövde förbättras. Det löste hon genom att ta jobb som korrekturläsare på ett tryckeri.
14
F O L K · M A G A S I N E T F Ö R D I G S O M Ä R N Y F I K E N PÅ D E T M E S TA
