Läsa D 4–6 by Folkuniversitetets förlag

LÄSA

Läsförståelseutveckling för sfi

Kultur och möten

Medborgare och samhälle

6 Helena Bogren & Susanne Södergren

Klimat och miljö

LÄSA

Läsförståelseutveckling för sfi

Kurs D Kapitel 4–6 4. Kultur och möten 5. Medborgare och samhälle 6. Klimat och miljö

Helena Bogren Susanne Södergren

Folkuniversitetets förlag Skomakaregatan 8 223 50 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovs rätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonusavtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet över huvud taget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan, första tryckningen © 2021 Författarna och Folkuniversitetets förlag Bilder: se sid. 168 Grafisk form: Dan Abelin Layout & omslag: Camilla Adolfsson Omslagsbilder: Pixabay/Mark Greaves (kap.4), Mostphotos/Michael Erhardsson (kap. 5), Pxhere/publicdomain/zero/1.0 (kap. 6), Viktoriia Khorzhevska/depositphotos.com (rygg), appleuzr/iStock.com (illustration) Tryck: KOPA, Litauen 2021 ISBN 978-91-7434-785-2 (Läsa D 1–3) 978-91-7434-786-9 (Läsa D 4–6)

Innehåll Till eleven 4 Kapitel 4. Kultur och möten 7

Kapitel 5. Medborgare och samhälle 64

En tidningsartikel 8

Innehåll

Hitta ledtrådar Hjärnstorma Läs artikeln om Linda, Elias och Elie Ta reda på vad orden betyder Ta reda på vad uttrycken betyder Gör en egen ordlista Välj ut rätt påståenden Lev dig in i ämnet Fundera Sammanfatta texten

En blogg 22 Mina första intryck

Två diagram 24 Kulturupplevelser och kulturaktiviteter

En tabell 28 Att umgås

Meddelanden 30 En dialog

Anslag 34 Graffiti

Webbkommentarer 36 Att hitta nya vänner

En undersökning 40 Sociala medier

En anslagstavla 42 Lokal information

Fakta 46 Mattraditioner

En webbsida 50 Biblioteket

Intervjuer 54 Vad tänker du på när du hör ordet kultur?

Webbkommentarer 56 Åsikter om privata mobilsamtal

En instruktion 58 Att skaffa en språkvän

Anslag 60 En app för den historieintresserade

Ett program 62 Kulturnatt i stan

Kapitel 6. Klimat och miljö 118 Innehåll

Bildlista 168

Läsa D • 4–6

Till eleven LÄSA D – läsförståelseutveckling för sfi hjälper dig att utveckla din läsförståelse. Den första texten i varje kapitel är en tidningsartikel och till den finns det flera uppgifter. Du får använda olika lässtrategier före, under och efter läsningen. Det innebär att du arbetar med texten på olika sätt.

Dra nytta av ledtrådar En bild och en rubrik är ledtrådar som hjälper dig att förstå vad en text handlar om. Börja med att titta på bilden och läsa rubriken innan du läser artikeln. Då får du ledtrådar om textens innehåll.

Hjärnstorma En tidningsartikel inleds med en ingress. När du har läst ingressen stannar du upp en stund. Samtala med en kamrat kring de fem frågorna. Frågorna tar upp några av de begrepp som finns i ingressen och lite om textämnet. När man hjärnstormar är det tillåtet att gissa vad vissa ord i ingressen betyder och att associera kring textens ämne. Den här aktiviteten förbereder dig mentalt för läsningen och textens ämne.

Skaffa dig en överblick Du får en överblick över innehållet i tidningsartikeln om du redan första gången läser texten från början till slut. Under läsningen kan du stryka under de ord och uttryck som är nya för dig. Men du behöver inte stanna upp och ta reda på betydelsen direkt. Om du fortsätter att läsa börjar du kanske ana vad vissa ord och uttryck betyder, samtidigt som du behåller flytet i din läsning. Forma gärna läpparna efter orden i texten när du läser, eller läs med låg röst. Du kan också lägga en linjal eller ett papper under textraden, eller föra pennan i textriktningen. Då kan du lättare fokusera på att komma framåt i texten. När du läser en text från början till slut får du en övergripande uppfattning om vad texten handlar om. Andra och tredje gången du läser texten kan du stanna upp och fundera mer över innehåll och detaljer, samt översätta nya ord och uttryck.

Ta reda på vad ord och uttryck betyder Om du tar reda på vad nya ord och uttryck betyder och hur de används förstår du mer av texten. I en av uppgifterna får du prova att bilda ord av 4

Läsa D • 4–6

substantiv, verb eller adjektiv ur tidningsartikeln, samt översätta de olika formerna till ditt språk. När du kan använda flera former av ett ord blir ditt ordförråd rikare. I en annan uppgift får du diskutera innebörden i några meningar som kommer från tidningsartikeln. Meningarna innehåller idiomatiska uttryck och fasta fraser. Många av dem är bildspråk. Du kan använda lexikon, men det är också bra om du försöker komma fram till uttryckets betydelse på ett annat sätt. Om du läser hela meningen en gång till kanske du förstår uttrycket ändå. Du kan även gå tillbaka till tidningsartikeln och läsa om hela det stycke som meningen är hämtad ifrån. Då ser du frasen eller uttrycket i ett större sammanhang.

Gör en egen ordlista I en uppgift gör du en egen ordlista med de ord och uttryck i artikeln som är nya för just dig. Du skriver också egna meningar med de nya orden. Då blir det lättare att komma ihåg begreppen och själv börja använda dem. Det hjälper dig att senare förstå andra texter med liknande innehåll.

Läs på olika sätt Det är bra att kunna anpassa sin lästeknik till typen av text. Några läsuppgifter i LÄSA D består av diagram, tabeller eller annan kortfattad information. När du ska hitta uppgifter som antal, procent, kontakt person, telefonnummer eller mejladress behöver du inte läsa allt. Då räcker det med att sökläsa för att hitta rätt svar. När du svarar på frågor till längre texter behöver du ofta läsa texten flera gånger. Det kallas djupläsning. I en uppgift till tidningsartikeln ska du välja ut fyra påståenden av totalt åtta, som stämmer med innehållet i artikeln. Tycker du att fler än fyra påståenden stämmer med textens innehåll? Då är det bra att läsa hela eller delar av artikeln en gång till. Fundera över vilka händelser som är avslutade och vad som pågår i huvudpersonens liv nu. Fundera även över vem som har gjort vad innan du bestämmer dig för om ett påstående är rätt eller fel.

Lev dig in i ämnet I en uppgift får du en fråga som handlar om vad du själv tänker om ämnet i tidningsartikeln, t.ex. ”Vad tycker du kännetecknar en vardagshjälte?”. 5

Läsa D • 4–6

Markera sedan ett av de tre svarsalternativen. Det finns inget svar som är rätt eller fel. Det viktiga är att du kan motivera ditt svar. Då kanske du upptäcker nya detaljer i texten, som stödjer det svarsalternativ som du har markerat.

Ha en dialog med texten Tidningsartiklarna handlar om olika personer som har varit med om en förändring, tagit ett beslut eller som brinner för något. Vid sidan om varje artikel finns det frågor till dig, som du kan fundera över både under läsningen och efter läsningen. Har du liknande erfarenheter, mål och intressen? Vad vet du om det svenska samhället eller din kommun? När du gör kopplingar till egna erfarenheter och tidigare kunskaper, blir läsningen som ett samtal mellan dig och texten. Du kommer också ihåg texten bättre.

Sammanfatta I den sista uppgiften till tidningsartikeln ska du sammanfatta innehållet med hjälp av en tankekarta. Några nyckelord saknas i tankekartan. Din uppgift är att göra färdigt den genom att sätta in utvalda nyckelord på rätt plats. Sedan provar du att sammanfatta innehållet i tidningsartikeln muntligt för en kamrat, samtidigt som du har tankekartan till hjälp. Att sammanfatta har du nytta av i flera skolämnen. kkk I LÄSA D möter du även andra typer av texter och uppgifter. De hjälper dig också att utveckla din läsförståelse och att bygga ut ditt ordförråd. Dessutom ger de dig en god förberedelse inför det nationella provet. Författarna

4. Kultur och mรถten

Läsa D • 4 Kultur och möten

En tidningsartikel Hitta ledtrådar a Bilder och rubriker är ledtrådar som hjälper dig att förstå vad en text handlar om redan innan du börjar läsa den.

f Själv: • Titta på bilden till artikeln på nästa sida. Vad tänker du när du ser den? • Läs sedan rubriken till artikeln. Vad tror du att artikeln handlar om?

ff I par: Samtala om vad ni tror att artikeln handlar om. Hjärnstorma a Ingressen är den första delen av en tidningsartikel. Den berättar kort om artikelns innehåll.

f Själv: Läs ingressen. ff I par: Diskutera följande frågor innan ni läser vidare i artikeln: • Vilken synonym kan ni till ordet ”matchning”? • Vad menas med ”personkemi”? • Vet ni vad uttrycket ”ett öppet sinne” innebär? • Vad tror ni att ordet ”startskottet” betyder? • Vad krävs för att det första mötet mellan två personer ska bli lyckat?

Läsa D • 4 Kultur och möten

Läs artikeln om Linda, Elias och Elie a V Läs igenom hela artikeln. Stryk samtidigt under de ord

och uttryck som är nya för dig.

Språkvän – en lyckad satsning på integration Det började som en matchning i kommunens integrationsprojekt Språk vän. Kontakten mellan ett par från Syrien och 27-åriga Linda resulterade i att parets äldsta son fick nya vänner. Samma ålder, rätt personkemi och gemensamma intressen blev start skottet för en vänskap mellan sonen Elie, språkvännen Linda och hennes pojkvän Elias. Mat, musik och odling, men också ett öppet sinne, har bidragit till att de tre numera är goda vänner.

Projektet ”Språkvän” Allt började när Linda läste om projektet Språkvän på kommunens webbplats: – Jag var nyinflyttad och en kväll surfade jag runt på kommunens webbplats för att se vad som var på gång i stan. Det var då jag såg informationen om integrationsprojektet.Det verkade vara ett lätt sätt att träffa nytt folk, så jag anmälde mig direkt på nätet. Sedan väntade Linda på svar och ganska snabbt fick hon en inbjudan till en första träff i Stadshuset. Där skulle hon träffa sin blivande språkvän. – Jag trodde att jag skulle matchas ihop med någon i min egen ålder, så jag blev förvånad

Läsa D • 4 Kultur och möten

Parets son Elie blev en god vän och han kopplar gärna av med sin gitarr på Lindas kolonilott.

när min matchning var ett par i 60-årsåldern, berättar Linda. De tre pratade en liten stund. Efter pratstunden fick både Linda och paret fundera på om de skulle fortsätta träffas eller inte. – Först var jag lite tveksam på grund av den stora åldersskillnaden mellan mig och paret. Vilka projekt Men de var så rara och eller aktiviteter man kunde ses när man finns det hade tid och lust. för nyanlända Det verkade vara ett där du bor? kravlöst sätt att lära känna nya människor, förklarar Linda. Linda och paret bytte telefonnummer och bestämde att de skulle höras av. – Nästa gång vi träffades var jag hemma hos dem, berättar Linda. De bjöd på söndagsmiddag. Söndagen därpå bjöd jag hem dem på en bit mat. Därefter fortsatte vi att träffas

på söndagar. De gemensamma måltiderna blev ett sätt att umgås, säger hon. Kort därefter träffade Linda en kille, Elias, och han började också vara med på söndagsmiddagarna. Nu hade det syriska paret inte bara en utan två språkvänner. – Jag fick Lindas språkvänner på köpet när hon och jag blev ihop, skrattar Elias. Precis som Linda var Elias mycket positiv till idén med projektet Språkvän: – Jag tycker att det är smart att para ihop folk från olika kulturer, säger han. Det kändes spännande att lära känna några med en helt annan bakgrund än min egen. Dessutom var det ett enkelt sätt för mig och Linda att bidra till integrationen i vår kommun, tillägger han. Barnen kommer Varje söndag fortsatte de fyra att ses. Efter nästan ett år kom parets tre vuxna barn från Syrien till Sverige, och då blev de fler vid

Läsa D • 4 Kultur och möten

middagsbordet på söndagarna. På en av middagarna avslöjade mamman en hemlighet. Hon berättade att hon och hennes man medvetet hade önskat sig en språkvän i 25–30-årsåldern. Paret hade nämligen hört att det inte var så lätt att lära känna svenskar, så mamman ville underlätta för sina barn när de kom till Sverige. Då gick det upp ett ljus för Linda: – Plötsligt fattade jag varför jag hade matchats ihop med det äldre paret. De ville inte ha en språkvän i sin egen ålder, utan någon som var i deras barns ålder. Och nu önskade de att jag och Elias skulle bli deras barns vänner, förklarar Linda. Elias tänker tillbaka på första gången han träffade Elie, som är parets äldsta son: – Jag är gitarrlärare och Elie älskar också att spela gitarr, berättar Elias. Redan första gången vi möttes spelade vi ihop.

kulturutbud, särskilt musik, så vi tog med Elie och hans syskon på olika musikevenemang, berättar Linda. Vi var till exempel på jazzklubben när det var jam-kvällar och på Musikskolans konserter. Elie följde med på allt som vi föreslogoch hans syskon följde med ibland, berättar Linda. Elias och Elie fortsatte att ses för att spela gitarr. Med tiden hittade de även på andra saker att göra. Eftersom båda gillar fotboll såg de en hel del fotbollsmatcher ihop. Elias bjöd även med Elie ner till Skåne: – Jag är uppvuxen i Skåne, och när jag skulle åka ner och hälsa på mina föräldrar frågade jag Elie om han ville följa med. Det ville han gärna. Därnere fiskade vi torsk. Fiske är mitt intresse, inte Elies. Men eftersom Elie är nyfiken på det mesta i livet hakade han på. En fristad

Kontakten mellan språkvännerna och de tre syskonen blev tätare. Linda berättar: – Jag och Elias började träffa Elie och hans syskon utan föräldrarna. Vi käkade ihop. Vi kikade på deras läxor i svenska ihop. Och det slutade nästan alltid med att Elias och Elie tog fram Vad tycker du sina gitarrer och jammade är det bästa ihop. receptet för Elias fortsätter: en lyckad – Till en början pratade integration? vi mest engelska när vi träffades. Men efter en tid började Linda och jag hjälpa dem med deras läxor i svenska språket. Sakta men säkert började vi alla använda svenska när vi umgicks. Till slut pratade vi nästan bara svenska med varandra. En vänskap växer fram Linda och Elias bjöd med sina nya språkvänner på aktiviteter som de själva gillade. – Jag och Elias gillar att ta del av stadens

När sommaren kom bjöd Linda och Elias in sina språkvänner till Lindas kolonilott. Kolonilotten blev en plats där de odlade tillsammans och hade grillkvällar. Alla tyckte om att vara där. Linda och Elias la märke till att tiden ute vid kolonilotten var extra betydelsefull för Elie. Miljön och luften därute var avkopplande för honom: – Elie trivdes på kolonilotten, säger Linda. När jag skulle resa iväg fick Elie låna min extra nyckel så att han kunde vara där så mycket han ville. Det gillade han. Och för mig var det perfekt, eftersom jag kunde få hjälp med att vattna mina grönsaksland. När jag kom tillbaka fick han behålla nyckeln. På så sätt kunde både han och jag njuta av kolonilotten. Det märktes att Elie uppskattade det. Det sägs att delad glädje är dubbel glädje och det stämmer verkligen, tillägger hon. Den första sommaren i Sverige var Elie ofta vid kolonilotten. Elias påpekar att man kan njuta av en kolonilott på olika sätt: – Vissa kopplar av med odling och njuter av

Läsa D • 4 Kultur och möten

En blogg Mina första intryck På sin blogg berättar Oseino om sina första intryck, då han var ny i Sverige. V Skriv in de verb som saknas.

Jag kom till Sverige för några år sedan. Det var mycket som var nytt för mig när jag kom hit. Idag ska jag berätta lite om mina första intryck.

A förstod märkte lät var hörde

märkte Jag .................................................. att de flesta svenskar var vänliga och hjälpsamma när man frågade dem om något. Det .................................................. positivt. Språket var helt annorlunda än mitt modersmål. I början .................................................. jag ingenting. Det ..................................................

också som om svenskarna sjöng,

när jag .................................................. dem prata första gången.

B längtade såg saknade blev gjorde

När hösten kom blev dagarna kortare. Jag ............................... lite chockad över kylan och mörkret. På kvällen var det folktomt ute. Efter klockan åtta .................................................. man inte en kotte. Då .................................................. jag efter mina nära och kära, som var långt borta. Jag .......................................... det sociala livet i mitt tidigare hemland. På kvällarna la jag mig tidigt, eftersom mörkret ..................................................

mig trött.

Läsa D • 4 Kultur och möten

C trodde provade tyckte uppskattar visste vande kände vaknade

Men jag .................................................. att det var spännande när den första snön kom. Jag .................................................. inte att det var sant när jag tittade ut genom fönstret och såg allt det vita. Första vintern i Sverige .......................................... jag att åka skidor. Det var svårt för jag ................................................ inte vilken teknik jag skulle använda. Skridskor gick lite bättre. När våren kom .................................................. både naturen och människorna till liv. Då .................................................. jag mig gladare och piggare. Vinterhalvåret var tufft för mig de första åren, men sedan .................................................. jag mig. Nu .................................................. jag alla fyra årstiderna.

D minns fick upptäckte blev insåg drack

upptäckte När jag fick mitt första jobb .................................................. jag plötsligt att det fanns en stark fikakultur i Sverige. Jag ..................................................

också överraskad över hur mycket

kaffe svenskarna drack. Jag ...................................... att jag försökte smälta in på arbetsplatsen. Så jag ............................... mellan fem och sex koppar kaffe per dag, precis som flera av mina kollegor. Det slutade med att jag .......................... halsbränna och ont i magen. Då ........................................... jag att kaffe inte var något för mig. Efter det gick jag över till te.

E är känner göra tänker trivs anpassar

Nu har jag rotat mig i Sverige. Jag .................................... bra och folk har inkluderat mig. Jag har fått nya vänner här. Jag ........................................... mig som en del av Sverige. Jag ........................................... förvånad över hur snabbt man ........................................... sig till livet i ett nytt land. Men jag ........................................... ofta tillbaka på livet i mitt tidigare hemland. Det kommer jag nog alltid att ..........................................

Läsa D • 4 Kultur och möten

Fakta Mattraditioner Här kan du läsa några korta informationstexter om svenska mattraditioner. V Para ihop varje text med rätt dag eller fest. Svara med en

siffra i varje ruta.

Välj bland följande alternativ: 1 Kanelbullens dag 2 Surströmmingspremiär 3 Valborgsmässoafton 4 Midsommarafton 5 Fettisdagen 6 Kräftskiva 7 Luciadagen 8 Våffeldagen

Läsa D • 4 Kultur och möten

Den här dagen äter man bullar som är bakade med saffran och garnerade med russin. Bullen kallas för lussekatt eller lussebulle och är formad som bokstaven S. Bullarnas gula färg är en symbol för ljuset under den här mörka årstiden. Man äter också pepparkakor och dricker glögg. I botten på glöggkoppen kan man lägga russin och mandlar. En del får chansen att höra julsånger från en vitklädd kör samtidigt som de fikar.

Den här festen äger rum någon gång under sensommaren, då kräftfisket börjar. Man dekorerar med ljuslyktor, serpentiner och girlanger. Många dukar bordet med färgglada papperstallrikar och servetter. Ibland får gästerna en liten hatt och en liten haklapp när de sätter sig till bords. Skaldjuren kokas med kvistar av dill och serveras när de har svalnat. Som tillbehör brukar man ha paj, mjukt bröd, knäckebröd och kryddig ost. Det är vanligt att man serverar en snaps till maten.

Förr i tiden var det vanligt att man fastade 40 dagar före påsk. Under fastan levde man enkelt. Man frossade inte och man lät bli att äta kött. Men innan fastan började åt man fet och god mat. De sista tre dagarna före fastan var det fest. Festdagarna var söndag, måndag och tisdag. Den sista festdagen åt man semlor. Ett annat ord för semla är fastlagsbulle. Den traditionella semlan är en delad söt vetebulle som är fylld med grädde och mandelmassa. Locket är pudrat med florsocker. Det finns även andra varianter av semlan. Idag är det inte många som fastar före påsk, men traditionen att äta semlor på vårkanten finns kvar. Det går också bra att äta en semla när som helst under året, men livsmedelsbutiker och konditorier säljer dem oftast mellan januari och mars.

Denna fest infaller tredje torsdagen i augusti. Burken med fisk öppnas ofta utomhus, eftersom lukten från spadet är mycket kraftig. Fisken produceras på ett speciellt sätt. Först rensas den och sedan saltas den. Därefter får den jäsa i flera veckor. Till sist läggs den i konservburkar. De klassiska tillbehören till fisken är smör, kokt potatis och rödlök. Dessa tillbehör läggs i ett tunnbröd tillsammans med fisken. Sedan viks brödet och innehållet kläms ihop. Det fyllda brödet kallas för ”en klämma”. Man kan dricka mjölk till klämman för att skydda magen från syran i fisken. En del väljer att ta en nubbe eller ett glas öl till sin klämma.

Innehåll Kapitel 5. Medborgare och samhälle En tidningsartikel 66 Hitta ledtrådar Hjärnstorma Läs artikeln om Nettan Ta reda på vad orden betyder Ta reda på vad uttrycken betyder Gör en egen ordlista Välj ut rätt påståenden Lev dig in i ämnet Fundera Sammanfatta texten

Webbkommentarer 78 Demokrati och jämställdhet

Anslag 82 En likabehandlingsplan

Ett program 84 En temavecka

Ett utdrag ur en tidning 88 Kvinnor och flickor

Fakta 90 Det svenska valet

Information 92 Att rösta

En tabell 94 Valdeltagande

Fakta 96 Regeringen

En tabell 98 Inkomstskatt

Information 100 Ett debattprogram

Ett diagram 102 Turism

Ett utdrag ur en tidning 104 Sveriges befolkning

Anslag 106 Ett medborgarkontor

Anslag 110 Välgörenhet och ideellt arbete

Fakta 112 Oro för brott

Ett diagram 114 Otrygghet

Anslag 116 Vardagshjältar

5. Medborgare och samhĂ¤lle

Läsa D • 5 Medborgare och samhälle

Anslag En likabehandlingsplan På nästa sida ser du en skolas likabehandlingsplan. V Skriv rätt ord på rätt plats i texten.

Skriv in följande adjektiv i textens första del: • trygga

• hotad

• god

Skriv in följande verb i textens andra del: • betraktar

• välkomnar

• motverka

• främja

Skriv in följande substantiv i textens tredje del: • rutiner

• exempel

• rubriken

LI K A B E H A N D LI N GS PL A N Varje elev har rätt till en ______________ arbetsmiljö. Vårt mål är att alla på skolan ska känna sig ______________. Ingen ska behöva känna sig diskriminerad, ______________, missgynnad eller trakasserad. Personal och elever arbetar förebyggande för att ______________ diskriminering och ______________ likabehandling. Vi ______________ alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. Vi ______________ olikheter som en tillgång. Skolans ______________ för hur man anmäler diskriminering, hot eller trakasserier finns under ______________ ”Likabehandling” på lärplattformen. Där finns också ______________ på olika åtgärdsprogram.

Stockholm, 8/3 2020

Rolf Olsson

............................................................................ ............................................................................ Ort och datum Skolans rektor

Läsa D • 5 Medborgare och samhälle

Fakta Regeringen V Vilka meningar stämmer med innehållet i texten?

Den svenska regeringen Regeringen styr landet. Den svenska regeringen består av en statsminister samt flera andra ministrar. Regeringen har flera uppgifter. En uppgift är att lägga fram lagförslag för riksdagen, och sedan genomföra de nya lagar som riksdagen beslutar om. Regeringen utser också chefer för statliga myndigheter. En annan uppgift är att presentera en ny budget varje höst. En regering måste ha tillräckligt med stöd i riksdagen. I riksdagen sitter 349 ledamöter. Om ett parti får mer än hälften av platserna i riksdagen kan det bilda regering. Då är det en majoritetsregering. Men en regering kan också bildas på annat sätt. Partier som har valt att samarbeta kan bilda en gemensam regering om de tillsammans får majoriteten av platserna i riksdagen. Då kallas det också majoritetsregering. Partiernas samarbete kallas koalition. Ibland är regeringen en minoritetsregering. Då har regeringspartiet eller regeringspartierna mindre än hälften av platserna i riksdagen. Men mer än hälften av ledamöterna i riksdagen har ändå valt att tolerera regeringen. Det betyder att ledamöter från ett eller flera andra partier accepterar regeringen. De kanske stödjer regeringen för att man är överens om förändringar i sjukvårdssystemet, utbildningssystemet, skattesystemet, miljöpolitiken eller infrastrukturen. Man kanske också är överens om vilka satsningar man bör göra för att fler arbetslösa ska få jobb.

Läsa D • 5 Medborgare och samhälle

A Regeringen beslutar vilka nya lagar som ska gälla i landet.  Rätt

 Fel

B Regeringen tillsätter chefer för de statliga myndigheterna.  Rätt

 Fel

C En regering kan bestå av flera partier.  Rätt

 Fel

D Riksdagen måste ha regeringens stöd.  Rätt

 Fel

E En majoritetsregering innebär att regeringspartiet eller regeringspartierna har mindre än hälften av platserna i riksdagen.  Rätt

 Fel

F En minoritetsregering får stöd från andra partier som har samma åsikter som regeringspartiet i vissa frågor.  Rätt

 Fel

Läsa D • 5 Medborgare och samhälle

Ett diagram Turism Här ser du ett diagram över några populära turistattraktioner i Sverige. V Svara på frågorna med hjälp av informationen.

Antal besökare 2018

Källor: www.dagensvimmerby.se www.kolmarden.com www.gp.se www.vastgötabladet.se www.vasamuseet.se

A Vilka turistattraktioner hade under en halv miljon besökare år 2018? _________________________________________________________ B Vilken turistattraktion hade ungefär dubbelt så många besökare som Vasamuseet? _________________________________________________________ 102

Läsa D • 5 Medborgare och samhälle

C Ungefär hur många besökare hade Liseberg? _________________________________________________________ D Vilken turistattraktion hade ungefär hälften så många besökare som Kolmårdens djurpark? _________________________________________________________ E Vilken turistattraktion var populärast om man jämför Astrid Lindgrens värld och Skara Sommarland? _________________________________________________________

103

Innehåll Kapitel 6. Klimat och miljö En tidningsartikel 120 Hitta ledtrådar Hjärnstorma Läs artikeln om ReTuna Ta reda på vad orden betyder Ta reda på vad uttrycken betyder Gör en egen ordlista Välj ut rätt påståenden Lev dig in i ämnet Fundera Sammanfatta texten

Webbinlägg 132 En bättre boendemiljö

Fakta 136 Miljökampanjer

Intervjuer 138 Hur tar du dig till jobbet?

Ett blogginlägg 140 Miljöval

En undersökning 142 Skolgårdar

Fakta och diagram 145 Vatten

Fakta och diagram 149 Energianvändning

Ett diagram 152 Materialåtervinning

Ett program 154 Miljövecka

Webbinlägg 158 Leva miljövänligt

Webbkommentarer 160 Åsikter om ett grönområde

Fakta 162 Avfallstrappan

Ett utdrag ur en tidning 164 Miljö

En kalender 166 Datum för att rädda klimatet

6. Klimat och miljรถ

Läsa D • 6 Klimat och miljö

Fundera a

f Själv: Gå tillbaka till artikeln och läs frågorna i de rosa rutorna. Fundera över vad du själv skulle svara.

ff I par: Intervjua varandra med hjälp av frågorna i de rosa rutorna.

130

Läsa D • 6 Klimat och miljö

Sammanfatta texten a V Här ser du en tankekarta som sammanfattar innehållet

i artikeln. Fyll på med nyckelord i de tomma cirklarna. Välj bland orden i rutan. Försök sedan återberätta innehållet i artikeln med hjälp av tankekartan.

ReTuna

Välj bland följande alternativ: Laga Återbruk

Cyklar Skänka begagnade saker

131

Läsa D • 6 Klimat och miljö

Webbinlägg En bättre boendemiljö En hyresvärd har bett sina hyresgäster att komma med förslag på hur boendemiljön kan bli bättre. Nu har flera hyresgäster lämnat in förslag på hyresvärdens webbsida. V Läs vad några hyresgäster har skrivit och svara på frågorna.

Förra året hade många hyresgäster synpunkter på tvättstugan. Efter det bytte ni ut alla tvättmaskiner och de nya maskinerna fungerar utmärkt. Men jag är ändå inte nöjd. Problemet är att dagarna är indelade i två längre pass. Det innebär att endast två hyresgäster kan tvätta per dag. Det är nästan omöjligt att få tillgång till tvättstugan. Nu har jag inte kunnat tvätta på en hel månad. Dessutom är det inte tillåtet att tvätta på söndagar. Min förhoppning är att ni ser över tvättstugeschemat. Tack på förhand!

Mitt förslag gäller trapphusen. Det är rent i dem, så städningen har jag inget att anmärka på. Men de är så trista. Färgen på väggarna har flagnat och det är fullt med klotter överallt. Man får ett dåligt intryck när man kliver in genom porten. Jag föreslår att ni målar om våra trapphus, gärna i en ljusare nyans. Då skulle det bli trevligare för oss som bor här. Hoppas att ni tar till er mitt förslag!

132

Vad föreslår personen?

 Fler tvättider

 Fler tvättmaskiner

 Fler tvättstugor

Vad föreslår personen?

 Ommålning av trapphusen

 Städning av trapphusen

 Låsning av portarna till trapphusen

Läsa D • 6 Klimat och miljö

Det finns gott om parkeringsplatser för boende som har bil. Fast jag tillhör de hyresgäster som inte har någon bil. Jag har en el-cykel i stället. Men grejen är att det inte finns något cykelställ. Om jag ställer min hoj ute på gården finns det risk för att den blir stulen. Därför ställer jag den i cykelförrådet varje kväll. Det är ganska besvärligt att dra den genom källaren och förrådet är väldigt litet. Det skulle vara bra om det fanns en plats på gården där man kunde låsa fast hojen.

För två år sedan klagade en del hyresgäster på att det blev så varmt i lägenheten, när solen tittade fram. Alla de hade fönster och balkong åt söder. Till sist fick de markiser och blev nöjda. Men ni får inte glömma bort oss som bor på skuggsidan. Jag är en av de hyresgäster som har utsikt mot norr. Vi har knappt någon sol alls på den sidan, så det är kallt att sitta ute på balkongen. Min önskan är att ni glasar in balkongerna på vår sida, så att vi kan använda dem. En sådan investering gör också att vi s parar energi, eftersom det hindrar värmen i lägenheten från att läcka ut.

Vad föreslår personen?

 Fler parkeringsplatser för bilar

 Större källarförråd

 Montering av cykelställ

Vad föreslår personen?

 Höjning av inomhustemperaturen

 Inköp av markiser till fönster och balkonger

 Inglasning av balkonger

133

Läsa D • 6 Klimat och miljö

Intervjuer Hur tar du dig till jobbet? En reporter på en dagstidning har frågat fyra personer hur de tar sig till jobbet. V Läs vad personerna säger och svara på frågorna.

A Hur brukar Reza ta sig till jobbet?  Han brukar gå.

 Han brukar åka kollektivt.

 Han brukar cykla.

 Han brukar ta bilen.

B Hur brukar Ning ta sig till jobbet?  Hon brukar gå.

 Hon brukar åka kollektivt.

 Hon brukar cykla.

 Hon brukar ta bilen.

C Hur brukar Mats ta sig till jobbet?  Han brukar gå.

 Han brukar åka kollektivt.

 Han brukar cykla.

 Han brukar ta bilen.

D Hur brukar Maggan ta sig till jobbet?  Hon brukar gå.

 Hon brukar åka kollektivt.

 Hon brukar cykla.

 Hon brukar ta bilen.

138

Läsa D • 6 Klimat och miljö

När man bor i en storstad är det bara jobbigt att köra bil. Det är bilköer och svårt att hitta parkering. Själv har jag varken bil eller körkort. Så mina alternativ är att gå, cykla eller åka kollektivt. Att gå till jobbet skulle ta alldeles för lång tid för mig, så det är uteslutet. Att cykla till jobbet tar ungefär lika lång tid som att ta tunnelbanan. Jag v äljer oftast det senare alternativet, eftersom det funkar oavsett väder och årstid. Reza 23 år, personlig assistent

Vi har bestämt att den som lämnar ungarna på dagis får ta bilen och den andra får åka buss. Jag är lite bekväm av mig, så oftast är det jag som sätter mig bakom ratten på morgonen. Min man sköter hämtningen av barnen. Jag ska förresten tillägga att vi kör på el. Ning 34 år, driftstekniker

Jag bor strax utanför stadskärnan och har gångavstånd till jobbet. Jag promenerar gärna i rask takt. När man lägger på en rem piggnar man till. Det passar mig eftersom jag brukar vara lite trött och seg på morgonkvisten. Det finns en busshållplats precis utanför mitt fönster och det går en buss var tionde minut. Men jag föredrar att röra på mig. Mats 57 år, socionom

När man bor på landsbygden, som jag gör, har man inte så många val. Det är ganska dåliga kommunikationer in till stan där jag jobbar. Dessutom tar det ungefär 15 minuter att gå till närmaste busshållplats. Jag och min sambo har bara en bil, så vi försöker planera våra jobbscheman så att vi kan samåka. Maggan 61 år, verksamhetschef

139

Läsa D • 6 Klimat och miljö

Ett blogginlägg Miljöval Andreas skriver om miljöval på sin blogg. V Läs de olika styckena och sätt dem i rätt ordning. Använd

siffrorna 1–5.

140

Läsa D • 6 Klimat och miljö

Först och främst kan man dra ner på köttätandet, så att man inte äter kött varje dag. Jag kan absolut tänka mig att äta vegetariskt en eller två gånger i veckan. Om alla hade en köttfri dag i veckan skulle det få goda effekter för miljön. Det skulle leda till mindre metangas och färre djurtransporter. Det skulle också gå åt mindre energi till uppfödning.

Det pratas mycket om hållbar utveckling. Det betyder att vi måste leva miljövänligt, så att kommande generationer också kan tillgodose sina behov. Men måste man verkligen bli vege tarian för att vara en sann miljövän? Min åsikt är att man kan bidra till en bättre miljö på andra sätt än att helt sluta äta kött.

q vänligt. Nu är det dags för lite käk. Det blir nog hamburgare Man behöver definitivt inte bli vegetarian för att leva miljö

i dag. En ekologisk sådan.

q djuren har fått foder som är ekologiskt odlat eller att de har Dessutom kan man välja ekologiskt kött. Det betyder att

fått beta på naturbetesmarker. När kor får beta fritt hålls land skapet öppet. Då trivs många olika växtarter och djurarter där. Biologisk mångfald är viktigt. Tänk på våra bin! Vi skulle inte klara oss utan dem.

Sist men inte minst kan man faktiskt göra andra saker för miljön, till exempel åka kollektivt istället för i egen bil eller hålla nere elförbrukningen och vattenförbrukningen hemma. Man kan också låta bli att köpa plastkassar i mataffären. Ju fler kli matsmarta val vi gör i vardagen, desto bättre blir det för m iljön och framtiden.

141

Läsa D • 4–6

Bilder Kapitel 4. Kultur och möten Pixabay/Mark Greaves 7 Depositphotos/deagreez1 9 Pixabay/Free-Photos 10 Pixabay/Jana V M (trädgård) 13 Pixabay/Free-Photos (händer) 13 Depositphotos/SimpleFoto 17 Pixabay/Gerd Altmann 19 Pixabay/Mircea Iancu 20 Pixabay/Artsy Solomon 22 Pixabay/Bob Dmyt 27 Pixabay/natureaddict 29 Depositphotos/Olga Lebedeva 31 Pixabay/Quinn Kampschroer 32 Pixabay/teetasse 35 Depositphotos/Aleksandra Mikhailechko 37, 38, 39 Pixabay/Gerhard Janson (anslagstavla) 43 Pixabay/Annalise Batista (trådrulle) 43 Pixabay/cameradud 45 Pixabay/Lena Nilsson 46 iStock/Satu Knape 49 Pixabay/Aline Dassel 53 Pixabay/Martyn Dix (Anita) 54 Pixabay/Hans Braxmeier (Daniel) 54 Pixabay/Uschi Dugulin (Nova) 55 Pixabay/DanaTentis (Carol) 55 Pixabay/Fadly Halim (Emilio) 55 Pixabay/Janina Müller-Schmidt Piqsels/publicdomain/zero/1.0 58 Pixabay/Mashiro Momo 60 Pixabay/Nati Mainero 63 Kapitel 5. Medborgare och samhälle Mostphotos/Michael Erhardsson 65 Nettan Göthlin 67 Pixabay/Kaffeetastisch 68 Pixabay/Giustiliano Calgaro 75 Pixabay/StockSnap 81 Pixabay/Anastasia Gepp 82 Pixabay/OpenClipart-Vectors 85 Pixabay/Gordon Johnson 86 Pixabay/OpenClipart-Vectors (pennor) 87 Pixabay/slightly_different (pratbubblor) 87 Pixabay/Igor Drondin 89 Pixabay/Erich Westendarp 91 Pixabay/Reimund Bertrams 92 Wikimedia/Patrik Nylin/CC BY-SA 4.0 94 Pixabay/moritz320 98 Pixabay/Clker-Free-Vector-Images (tv) 101 Pixabay/mohamed Hassan (silhuetter) 101 Pixabay/slightly_different (pratbubblor) 101 Pixabay/Bob Dmyt 103 Depositphotos/Roxana (hus) 105 Pixabay/OpenClipart-Vectors (figurer) 105 Mostphotos/shalamov (same) 105 Pixabay/Clker-Free-Vector-Images 106, 107, 108 Pixabay/Jan Alexander 109 Pixabay/OpenClipart-Vectors (2 bilder) 110 Pixabay/PublicDomainPictures 111 Pixabay/Marco Wolff 112 Pixabay/donterase 115 Pixabay/OpenClipart-Vectors 116 Pixabay/nugroho dwi hartawan 117

168

Kapitel 6. Klimat och miljö Pxhere/publicdomain/zero/1.0 119 Retuna/Lina Östling 121, 123 Pixabay/Sabine Lange 127 Pixabay/stux 129 Pixabay/meineresterampe 130 Pxhere/publicdomain/zero/1.0 133 Pxhere/publicdomain/zero/1.0 (4 bilder) 139 Pixabay/engin akyurt 140 Pixabay/hjartstrom 143 Pixabay/Nina Garman 145 Pixabay/mohamed Hassan 147 Public Domain Pictures/Piotr Siedlecki/CC0 149 Pixabay/peke_lupita (tvättmaskin) 151 Pixabay/Clovis Cheminot ( joystick) 151 Recycla.se 153 Clipart (bi) 155 Pxhere/publicdomain/zero/1.0 (cykel, kläder, bil) 155 Pixabay/Clker-Free-Vector-Images (sol, notislapp) 156 Pixabay/stux (barnvagn) 156 Pixabay/JKakaroto (ansiktsmålning) 157 Pixabay/EKM-Mittelsachsen (plast) 157 Pixabay/hot-sun (kläder) 157 Pixabay/orhan ç (man) 157 Pxhere/publicdomain/zero/1.0 160 Pixabay/OpenClipart-Vectors (kundvagn, lampa, lådor) 162 Pixabay/Clker-Free-Vector-Images (klänning, eld) 162 Pixabay/Hanna Bazhyna (grävmaskin) 162 Pixabay/OpenClipart-Vectors 163 Pixabay/Karl Egger 164 Pixabay/Please Don’t sell My Artwork AS IS (tv, fjärrkontroll) 165 Pixabay/OpenClipart-Vectors (droppe) 165 Pixabay/skeeze (bananer) 165 Pixabay/Pezibear (löv) 165 Depositphotos/iCreative3D 167

Bildleverantörer: Clipart.email Depositphotos.com iStock.com Mostphotos.com Pixabay.com Piqsels.com Pxhere.com Publicdomain.net Wikimedia.com Länkar till CC-licenser: www.creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/ www.creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0/ www.creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/

B C D 4–6 I de två övningsböckerna LÄSA D – läsförståelseutveckling för sfi – tränar man strukturerat och effektivt för att nå målen för läsförståelse i sfi kurs D (GERS B1/B1+). Övningarna ger även metodiskt en god förberedelse inför det nationella provet. LÄSA D innehåller många typer av texter – tidningsartiklar, fakta texter, diagram, webbkommentarer, intervjuer, programblad m.m. Varje bok inleds med instruktioner och tips till eleven. Eleven använder flera återkommande lässtrategier i LÄSA D. Strategierna används före, under och efter läsningen. Språket i LÄSA D är synonymrikt och idiomatiskt så att eleven samtidigt bygger ut sitt ordförråd. LÄSA D består av sex kapitel fördelade på två böcker. Varje kapitel har ett givet tema: Läsa D 1–3 • Relationer och familjeliv • Kropp och själ • Studier och arbete

Läsa D 4–6 • Kultur och möten • Medborgare och samhälle • Klimat och miljö

LÄSA D fungerar som ett bra komplement till SKRIVA D, efter som de båda läromedlen utgår ifrån samma teman. Facit samt lärarhandledning till LÄSA D finns på www.lasabcd.se.

ISBN 9789174347869

789174

347869