Mozhgan Kharraziha
Numeracitet för sfi/sva
– räkna på svenska
Folkuniversitetets förlag
Box 2116
SE-220 02 Lund Sweden
Tel. +46 46 14 87 20 info@folkuniversitetetsforlag.se www.folkuniversitetetsforlag.se
Bilder: se bildlista s. 258 Grafisk form och omslag: Camilla Adolfsson
Redaktör: Henrik Killander
Faktagranskning: Cecilia Leide
Omslagets foto: Pixabay/Bruno
Första upplagan, första tryckningen 2025
©2025 Mozhgan Kharraziha och Folkuniversitetets förlag
ISBN 978-91-7434-856-9
Kopiering förbjuden
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet över huvud taget inte kopieras för undervisningsändamål.
Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till uppphovsman/rättsinnehavare.
All rights reserved. No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system, or transmitted, in any form or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise, without the prior permission of Folkuniversitetets förlag.
Tryckt hos Bloms tryckeri, Lund 2025
Innehåll
Förord 4
Kapitel 1
Siffror & tal 6
Kapitel 2
Tal & beräkningar 52
Kapitel 3
Geometri 94
Kapitel 4
Sannolikhet & statistik 132
Kapitel 5
Algebra 166
Hörövningstexter 228
Facit 238
Bildlista 258
Förord
Matematiken är ett universellt språk, en nyckel till att förstå och orientera sig i världen – och konkret en nyckel till att förstå, påverka och fatta beslut i vardagen. För många elever med olika skolbakgrund kan mötet med matematik på svenska dock innebära helt nya insikter och bli en dubbel utmaning – både språkligt och begreppsmässigt.
Numeracitet för sfi/sva är framtagen och utvecklad för att möta just dessa utmaningar. Författaren Mozhgan Kharraziha är själv erfaren matematiklärare (och andraspråkstalare). Den bärande insikten är att matematik inte bara handlar om siffror och formler, utan också om att förstå begrepp och att sedan kunna använda dem i vardagsliv, arbetsliv och i fortsatta studier.
Numeracitet för sfi/sva bygger på ett språkutvecklande arbetssätt, där språk och matematiskt tänkande vävs samman, genom vardagsnära exempel och begreppsträning i både tal och skrift. Boken vill alltså ge eleverna både språkliga och matematiska verktyg för att stärka deras numeracitet – förmågan att använda matematik i praktiska och meningsfulla sammanhang. Lärare i sfi/sva har i allmänhet inte sin bakgrund inom matemati ken, men det är inget hinder för att använda Numeracitet för sfi/sva. Boken är pedagogiskt enkel att följa – med tydliga instruktioner, konkreta exempel och kopplingar till vardagliga situationer. Dessutom finns det stöd och tips som förklarar matematiska begrepp, anpassade till elevernas språkliga nivå. Boken kan användas både i klassrummet och av eleven på egen hand; innehållet är upplagt så att elever med olika förkunskaper kan arbeta på sin egen nivå och välja de delar som är mest relevanta just för dem. Numeracitet för sfi/sva är inte bara en mattebok – det är en bro mellan språk och siffror, mellan teori och praktik. Och i en elevgrupp kan naturligtvis flera elever redan vara väldigt starka i matematik – men inte ha de språkliga verktygen. Då byggs ytterligare broar mellan elever och lärare – och nya lektionsupplägg kan skapas.
Boken syftar till att göra matematiken tillgänglig, begriplig och till och med rolig och inspirerande för både lärare och elever.
Ambitionen är att alla ska känna sig trygga i att arbeta med numeracitet, och få mer kunskap och självförtroende för att lyckas i såväl vardagsliv som arbetsliv.
Numeracitet för sfi/sva öppnar alltså dörren för ett angeläget och ”nytt” ämne inom sfi/sva-undervisningen – utifrån ett samspel mellan litteracitet och numeracitet.
Författaren och Folkuniversitetets förlag
Ikoner för de fem färdigheterna:
eye
Läs
Skriv
Lyssna *
Tala
Samtala
* På webbplatsen www.numeracitetforsfisva.se finns ljud till bokens alla hörövningar.
Bråk och procent
En andel visas oftast som ett bråktal eller i procent. I rutan syns exempel på några rader från en tidningsartikel. Enligt artikeln ökade andelen kvinnliga civilingenjörer som jobbade heltid under pandemin.
Källa: www.aftonbladet.se 2023-05-29, Distansarbete en vinst för kvinnliga ingenjörer
En procent är en hundradel av något.
En av tio är en andel som kan skrivas i tre olika former: Täljare
Decimalform Bråkform Procentform
0,1=0,10 1 10 10 %
”en tiondel eller tio hundradelar” ”en tiondel” ”tio procent”
Tre av fyra kan skrivas så här i de tre olika formerna:
Decimalform Bråkform Procentform
0,75 3 4 75 %
Nämnare
”sjuttiofem hundradelar” ”tre fjärdedelar” ”sjuttiofem procent”
eye
Tal i blandad form
Ett tal som skrivs i blandad form är mer än en hel, det vill säga mer än 100%. Bilden visar en hel pizza tillsammans med tre fjärdedelar av en pizza.
Blandad form 3 4 = 1,75 = 175 %
”en hel och tre fjärdedelar” 1
A Din ordlista
Svenska Ditt språk en rad en artikel enligt en civilingenjör arbeta heltid arbeta deltid en pandemi ett fack eller en fackförening en hel en blandning
Vad betyder ”Jag är hundra procent säker”?
eye
Mer om procent
I vardagen pratar man ofta om andel i procentform. Det används i många olika situationer. Här är några exempel.
Ränta
Om du sparar pengar på ett bankkonto betalar banken ränta till dig. Ett sådant konto kallas sparkonto.
Om du lånar pengar i en bank, betalar du ränta till banken.
Höjning eller sänkning
Priset för en vara kan sänkas med ett visst antal procent. Det kallas rabatt. Till exempel lön och hyra kan höjas med ett visst antal procent.
Politiska val
Vart fjärde år är det riksdagsval i Sverige. Man röstar på det politiska parti man vill ha i Sveriges riksdag. Resultatet av valet visas i procent. Det krävs minst 4% av rösterna för att ett parti ska komma in i riksdagen.
Statistik
En statistisk undersökning kan visa med hur många procent till exempel ekonomi, arbetslöshet eller brott har ändrats under en viss tid.
A
Din ordlista
Svenska Ditt språk en ränta en rabatt ett val (en) politik ett parti en riksdag att kräva (en) statistik en undersökning (en) arbetslöshet ett brott
Ränta
När man till exempel vill köpa en bostad, en bil eller starta ett företag kan man låna pengar från en bank. Banken tar då en avgift. Om man sparar sina pengar på en bank, är det banken som betalar en avgift i stället. Denna avgift kallas ränta.
Ränta är en andel i procent, som även kallas en räntesats. När bankerna informerar om sina räntor anger de en årsränta. Årsränta är den avgift man betalar totalt per år. Bankernas räntesats beror också på val av bindningstid. När man väljer en bindningstid kommer räntesatsen att gälla under hela bindningstiden.
Här är ett exempel från en bank:
Räntan för den kortaste bindningstiden kallas även rörlig ränta. Den rörliga räntan är här 4,82%.
Om man i stället väljer en bindningstid på 1 år blir räntan 0,15 procentenheter högre (4,97% – 4,82%).
Ränta med bindningstid på minst ett år kallas bunden ränta
En låntagare, alltså den person som lånar pengar, kan minska sin skuld med tiden genom att betala tillbaka en del av lånet med jämna mellanrum. Det kallas amortering.
Procent eller procentenhet?
En procent är en hundradel av något. Procentenheter använder man när man jämför procenttal med varandra.
Exempel: En höjning från 4 procent till 5 procent är en höjning med 1 procentenhet, eftersom skillnaden mellan 4 och 5 är 1.
Ofta betalar en låntagare både ränta och amortering en gång i månaden.
A Läs dialogen i par
– Min sambo och jag ska diskutera ett bolån med banken imorgon.
– Hur mycket behöver ni låna?
– Ganska mycket. Vi är lite oroliga för att få ett ”nej” som svar.
– Ja, det har blivit svårare att låna. Kan ni amortera?
– Just nu i alla fall. Vi har båda jobb. Men min inkomst är inte lika hög som min sambos.
– Vill ni binda lånet? Jag menar, vill ni ha en bunden ränta?
– Helst inte. Vi tror inte att den rörliga räntan kommer att bli så mycket högre än nu.
– Vi lever i en osäker tid. Det påverkar ekonomin. Inflation, varmare klimat, energipriser … Räntorna har höjts med flera procentenheter på senare tid.
– Vi hoppas på att det vänder snart.
– Jag håller tummarna för er. Lycka till imorgon!
Vad menas med inflation?
Geometriska kroppar
Rektangel, triangel och cirkel är exempel på två-dimensionella former. Geometriska kroppar är tre-dimensionella. De har längd, bredd och höjd. De har även en volym.
A Öva på dessa geometriska kroppars namn
ett klot en kon en pyramid eye
ett rätblock en kub en cylinder
B Din ordlista
Svenska Ditt språk en dimension ett rätblock en kub en cylinder ett klot en kon en pyramid
C Skriv den geometriska kroppens namn under varje bild
D Skriv de ord som saknas
Läs exemplen och skriv rätt ord.
en apelsin
en konservburk
Exempel 1: En apelsin är klotformad.
Exempel 2: En apelsin är formad som ett klot.
En konservburk är
eye
isbitar
en glass
en tändsticksask
En isbit är .
Den här glassen är som en .
En tändsticksask är ett rätblock.
Volymen av rätblock och kub
För volym används till exempel enheterna kubikmeter, kubikdecimeter, kubikcentimeter och kubikmillimeter.
m3 = kubikmeter
dm3 = kubikdecimeter
cm3 = kubikcentimeter
mm3 = kubikmillimeter 3 m 5 m 4 m
Ett rätblock har längden 5 m, bredden 4 m och höjden 3 m.
Rätblockets volym är:
längd x bredd x höjd = 5 m x 4 m x 3 m = 60 m3
I en kub är alla sidor lika långa.
KOPIERING FÖRBJUDEN
A Läs dialogen i par
– Vi ska bygga en pool.
– Hur stor pool ska ni bygga?
– Den blir 4 m lång, 3 m bredd och 1,5 m djup.
– Hur mycket jord måste grävas upp?
– Det blir 4 m gånger 3 m gånger 1,5 m.
Alltså 18 m3 jord måste grävas upp
B Lös uppgiften i par
En grävmaskin.
Mät längden, bredden och höjden av rummet ni sitter i.
Längd: m
Bredd: m
Höjd: m
Beräkna rummets volym i kubikmeter.
En kubikmeter luft väger 1,2 kilogram. Hur mycket väger luften i rummet ni sitter i?
! Lyssna och svara
Till detta avsnitt finns det hörövningar, se sist i kapitlet, sid. 127–129.
Sannolikhet & statistik
I det här kapitlet lär du dig:
• vanliga begrepp som används inom sannolikhet och statistik
• att göra beräkningar på sannolikhet och statistik
• att använda begrepp från området i olika vardagssituationer
• att samtala om sannolikhet och statistik
Chans eller risk
eye Vera är epidemiolog. Före corona-pandemin var Veras yrke ganska okänt för de flesta. En epidemiolog studerar vad som orsakar en sjukdom, hur den sprids och hur den ändras.
Vera berättar:
”Epidemi? Det är när en sjukdom sprider sig snabbt. I mitt jobb använder vi mycket statistik. Det är också viktigt att kunna kontrollera sannolikheten för hur en sjukdom sprids. När vi hittat alla risker, blir det enklare att bestämma hur en sjukdom ska stoppas.
Jag gick en kurs för att lära mig sannolikhet och statistik. Det är inte bara vi epidemiologer som behöver de kunskaperna. Tänk dig till exempel en väderprognos. Meteorologer använder statistik och äldre data och de beräknar sannolikheten för om det ska bli regn, snö, solsken eller åska. Försäkringsbolag har matematiker. De räknar på olika risker och hur sannolikt det är att något händer. Med hjälp av den kunskapen och statistik kan de bestämma hur de kan hjälpa sina kunder samtidigt som försäkringsbolaget tjänar pengar. Man kan faktiskt utbilda sig till försäkringsmatematiker.
Andra som använder statistik är spelföretag och företag som jobbar med finanser och investeringar. De räknar på hur stor chans eller risk det är att olika händelser ska inträffa. Statistik påverkar också många beslut som staten och våra kommuner tar. Dessa beslut bygger ofta på statistiska undersökningar, och de påverkar vår vardag och framtid. Därför är det viktigt att kunna förstå hur dessa undersökningar har gjorts.”
A Din ordlista
Svenska Ditt språk en chans en risk en epidemiolog en pandemi att orsaka att sprida en statistik en sannolikhet att bestämma en meteorolog en matematiker ett spelföretag finans en investering förutom att påverka ett beslut en stat en kommun en undersökning en framtid
eye
Olika typer av diagram
Nedan visas några vanliga typer av diagram och exempel på när de används.
Stolpdiagram
Vanligast när båda axlarna visar antal.
Stapeldiagram
Vanligast när bara en axel visar antal.
Linjediagram
Vanligast när man vill visa förändring över en viss tid.
Cirkeldiagram
Vanligast när man vill visa andelar. Hela cirkeln motsvarar 100%.
A Svara på frågorna
Använd informationen i diagrammet.
1. Vilken typ av diagram visar bilden?
Stapeldiagram
Stolpdiagram
Linjediagram
2. Vad är diagrammets rubrik?
År
Gigawattimmar
Svensk elproduktion från några kraftslag
3. På vilken axel kan du läsa antalet gigawattimmar som producerades från de olika kraftslagen?
På den lodräta axeln, y-axeln.
På den vågräta axeln, x-axeln.
Källa: www.scb.se/hitta-statistik/
4. Från vilket kraftslag var elproduktionen högst under alla de år som visas i diagrammet?
Vattenkraft
Kärnkraft
Vindkraft
5. Från vilket kraftslag ökade elproduktionen med nästan 70% från 2015 till 2020?
Vattenkraft
Kärnkraft
Vindkraft
B Svara på frågorna
Använd informationen i diagrammet.
Källa: www.statistikdatabasen.scb.se/
1. Vilken typ av diagram visar bilden?
Stapeldiagram
Stolpdiagram
Linjediagram
2. Vad visar y-axeln?
De olika valåren
Andelen i procent från 80% till 100%.
3. Vilket påstående är rätt?
Under perioden 1973 till 2022 var andelen valdeltagande högst år 1976.
Andelen valdeltagande har ökat hela tiden från 1973 till 2022.
4. Hur många procentenheter skiljer det mellan andelen valdeltagande 1973 och 2022?
Cirka 7 procentenheter
Mer än 10 procentenheter
Bara ett par procentenheter
C Diskutera i par
• Hur intressant är det att veta hur många procent som deltar i ett riksdagsval, tycker ni?
• Diagrammet visar att andelen som röstat i valet har sjunkit under denna period. Vad tror ni att anledningarna kan vara?
• Det här diagrammet visar exakt samma data som diagrammet i uppgift B. Jämför diagrammen med varandra. Vad är skillnaden?
• Hur kan skillnaden påverka hur man tolkar informationen i diagrammet?
Källa: www.statistikdatabasen.scb.se/
Algebra
I det här kapitlet lär du dig:
• vanliga begrepp inom algebra och funktioner
• att använda algebraiska uttryck i text och i samtal
• att använda funktioner i text och i samtal
• exempel från vardagen där algebra och funktioner används
Matematik som gett tekniska framsteg
eye Vi är i Bagdad på 800-talet. Matematikern och astronomen Al-Khwarizmi promenerar genom stadens basarer. Han ska möta vänner på ett café för att diskutera matematik och vetenskap. I sin vardag försöker han förstå världen med hjälp av abstrakta tankar och siffror.
Ordet algebra är från arabiskans ”al-jabr”. Ordet blev känt i hela världen genom en av Al-Khwarizmis böcker.
Ett algebraiskt uttryck består av bokstäver och symboler och inte bara kända tal, det vill säga tal som har ett känt värde. En bokstav i ett algebraiskt uttryck kallas en variabel. En variabel, som ibland kan vara en storhet såsom tid och avstånd, kan ha olika värden. De kända talen kallas konstanter. Algebraiska uttryck används i till exempel formler, samband, mönster, ekvationer och funktioner. Du kommer att lära dig och öva på att använda de svenska begreppen från området Algebra i det här kapitlet.
Al-Khwarizmi på ett sovjetiskt frimärke från 1983.
Algebra i vår vardag
I vårt dagliga liv stöter vi ofta på situationer då vi behöver ta reda på värdet av en okänd variabel. Vi räknar ut hur långt vi kan åka med ett fordon innan det är dags att tanka. Vi planerar och schemalägger våra dagar eller resor och uppskattar tiden för varje aktivitet. Vi använder ekvationer för att
bestämma vår budget när vi sparar till något speciellt, eller räknar på lån och ränta. Eller för att kunna justera ett matrecept för fyra personer till en middag för tretton.
Men i första hand använder vi dagligen teknik som inte hade funnits utan kunskap om algebra. GPS är ett system som använder algebraiska beräkningar för att ge oss den kortaste eller snabbaste vägen mellan två platser. Många tekniska apparater som vi använder dagligen kräver programmering. All programmering bygger på algebraiska uttryck med olika variabler. Programmering används till allt från kommunikation till matematiska modeller som förutspår vår framtid, eller som används för att designa
saker i vårt liv. Utan algebra hade AItekniken inte varit möjlig.
Många av oss programmerar själva eller använder olika datorprogram och appar varje dag i våra yrken.
Algebra har en viktig betydelse för matematiken. Kunskaperna inom algebra har gjort den moderna tekniken möjlig. Datorprogrammering och datateknik som fortfarande utvecklas snabbt, bygger på algebraiska lösningar. Algebra har gjort det möjligt för till exempel ingenjörer, forskare och ekonomer att lösa svåra problem, vilket är viktigt för den moderna utvecklingen och hur vi människor väljer att forma vår och våra barns framtid.
Bildlista
Pixabay/Gerd Altmann (dekor) 6
Pixabay/Igor Schubin (instrument) 6
Pixabay/Ann-Marie (husnummer) 8
Pixabay/Hans (tid) 8
Pixabay/charfsascha (buss) 8
Pixabay/Dani Joh (kakfat) 8
Pixabay/Gerd Altmann (termometer) 8
Pixabay/Thomas 11
Depositphotos/HayDmitriy 12
NASA 13
Pixabay/Pexels 16
Pixabay/GundulaVogel 17
Pixabay/Clker-Free-Vector-Images 18
Pixabay/Ray Miller 19
Pixabay/Silvia 20
Pixabay/petrovhey 23
Pixabay/Nat Aggiato 25
Pixabay 26
Riksdagsförvaltningen/Melker Dahlstrand 27
Depositphotos/SeventyFour 29
Pixabay/Jan Vasek 30
Depositphotos/sophieost 31
Pixabay/Elmira Ashirova 32
Pixabay/Jonas 35
Pixabay/David Mark 36
Depositphotos/macrovector 39
Pixabay/MabelAmber 41
Pixabay/Jody Davis 43
Pixabay/Annabel_P 44
Mozhgan Kharraziha 45
Pixabay/Clker-Free-Vector-Images 47
Pixabay/chrgerhart 49
Pixabay/Fernando Aravena 51
Pixabay/StockSnap (dekor) 52
iStock/dolgachov (man) 52
Pixabay/Tumisu 54
Pixabay/Bruno 55
Pixabay/jacqueline macou 56
Pixabay/tillbrmnn 58
Pixabay/Surprising_Shots 59
Pixabay/KarinKarin 61
Pixabay/Jana Taylor 62, 63
Pixabay/Andrea Bolis 64
Pixabay/CoxinhaFotos 65
Pixabay/Nikin (kreditkort) 66
Depositphotos/melanjurga (ansikte) 66
Pixabay/Bernd 69
Depositphotos/johnkwan 70
Pixabay/By2247188 71
Pixabay/Surprising_Shots 73
Pixabay/M Ameen 75
Pixabay/Lukas Moos 78
Depositphotos/vilaxlt 80
Pixabay/Angelo Esslinger 85
Pixabay/Sebastian Ganso 93
Pxhere (dekor) 94
Pixabay/vitivo (målartråg) 94
iStock/svetikd (man) 94 pxhere 96 pxhere 97
Therese Carnemalm (kompassros) 98
Camilla Adolfsson 99
Pixabay/Marie Sjödin 100
iStock/Wirestock (Tatjana) 102
Pixabay/Afif Ramdhasuma (Gino) 102
Unsplash (schackbräde) 102
Pixabay/Nebraska Department of Education (Alex) 102 pxhere 104
pexels 106
Pixabay/Pete Linforth 108 pexels 109
iStock/domin_domin (talet pi) 110
Pixabay/Uschi (virkning) 110 pxhere 111
pexels-pixabay (bi) 112
Pixabay/Ben Scherjon (skruv) 112 pxhere (glasburk) 112
iStock/Vitalii Pasichnyk 114
Pixabay/Alexa (tärning) 115
Pixabay/Charlie Kelp (ljus) 115
Pixabay/Thomas Arvidsson Björklund (apelsin) 115
Pixabay/Ben Kerckx (kon) 115
Pixabay/Alomgir Hossain (fotboll) 115
Förlagets bilder (kartong och konservburk) 115 pexels (pyramid) 115
Pixabay/mazitephoto (glass) 116
Pixabay/Bruno (is) 116 rätblock_Camilla 116
Bohusläns museum/CC BY-NC-ND 4.0 (tändsticksask) 116 pexels 117
Förlagets bilder (grädde, sockerdricka och champis) 118
Marie Söderman (mjölkpaket) 118
Wikimedia/CC BY-SA 3_0 (schampo) 118
NASA 119
Camilla Adolfsson (pajform) 120
Pixabay (äppelpaj och våg) 120
Mostphotos/LasseKristensen (decilitermått) 120
Mostphotos/User_55182 (litermått) 120
INF_Company (våg) 121
Wikimedia/CC BY 3_0 (smörpaket) 121
Pixabay (måttband) 122, 125
iStock/JulyVelchev (vattenpass) 122, 125
Wikimedia/CC BY-SA4-0 (vinkelhake) 122, 125
Wikimedia/Isabelle Grosjean (tumstock) 122
iStock/taseffski 123
Camilla Adolfsson (uteplats) 124
Wikimedia (stenplatta) 124
Pexels (hylla) 125
Mostphotos/Nadezhda Rybalchenko (måttband på bräda) 125
Pixabay/johannadolderer (dahlior) 126
Pixabay/Alexander Lesnitsky 127
Pixabay/Ernesto Eslava 128
Pixabay/Shahid Pervez (pitabröd) 129
Pixabay/skeeze (bagare) 129
Pixabay/Csaba Nagy (fågelholk) 130
pexels/mikhail-nilov (bild 1, 3 och 4) 131
pexels/ivan-samkov (bild 2) 131
Pixabay/Wajahat Ahmad (dekor) 132
Pixabay/TungArt7 (kvinna) 132
Pixabay/anncapictures 134
Pixabay/Bruno (kulor) 136
Pixabay/Monika Grafik (påse) 136
Pixabay/Hans (trafikljus) 136
Pixabay 138
Pixabay 139
Pixabay/youllneverknow 140
Pixabay/Clker-Free-Vector-Images 141
Depositphotos/AndyDean 143
Depositphotos/MartinMarkSoerensen 144
Wikimedia/Patrik Nylin/CC BY-SA 4.0 149
Pixabay/Steve Buissinne 150
Geblod/Paul Björkman 153
Pixabay/Alexander Lesnitsky 155
Pixabay/Jean van der Meulen (hjälm) 156
Pixabay/StartupStockPhotos (kontor) 156
Pixabay/Adox Global 158
Pixabay/meineresterampe 163
Pixabay/Gerd Altmann (dekor) 166
WikimediaCommons (Al-Khwarizmi) 166
Pixabay/BossNigga 167
Depositphotos/EsinDeniz 170
Pixabay/ClarionHotelPost 172
Wikimedia/public domain 174
Pixabay/Clker-Free-Vector-Images 175
Pixabay/pasja1000 177
Pixabay/Sinisa Maric 179
Pixabay/stanbalik 180
Pixabay/WikimediaImages 182
Pixabay/WOKANDAPIX 184
Pixabay/TheresaMuth 189
Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten 192
Pixabay/Maria_Domnina 194
Pixabay/Shirley Hirst 195
Pixabay/Clker-Free-Vector-Images 199
Pixabay/Milada Vigerova.jpg (karta) 200
Camilla Adolfsson (koordinatsystem) 200
Pixabay/Bruno 207
Pixabay/Pexels 208
Pixabay/Walter Bichler (montage) 209
Pixabay/Yulia_Prokhorenko 213
Pixabay/honka13 216
Camilla Adolfsson (koordinatsystem) 218
GeoGebra (övriga figurer) 218
GeoGebra 219
Pixabay/ecomprofitloss software 223
Pixabay/Matthias Groeneveld 227
Numeracitet för sfi/sva
– räkna på svenska
Vad heter alla numeriska begrepp på svenska? Vilka baskunskaper i matematik krävs i Sverige för att fungera fullt ut i arbete och vardag?
Matematiken är ett universellt språk, en nyckel till att förstå och orientera sig i världen. Men för många elever kan matematiken på svenska bli en utmaning – både språkligt och begreppsmässigt.
Författaren Mozhgan Kharraziha är själv erfaren matematiklärare och andraspråkstalare. Hon menar att matematiken givetvis handlar om siffror och formler, men lika mycket om att förstå begrepp och att kunna använda dem i vardagsliv, arbetsliv och i fortsatta studier.
Numeracitet för sfi/sva bygger pedagogiskt på:
• språkutvecklande arbetssätt, där språk och matematiskt tänkande vävs samman.
• vardagsnära exempel och begreppsträning i både tal, skrift och hörövningar.
• språkliga och matematiska verktyg för att stärka elevernas numeracitet – förmågan att använda matematik i praktiska sammanhang.
Numeracitet för sfi/sva gör matematiken tillgänglig, begriplig, rolig och inspirerande för både elever och lärare – utifrån ett samspel mellan litteracitet och numeracitet.
På webbplatsen www.numeracitetforsfisva.se finns ljud till bokens alla hörövningar.
978-91-7434-856-9
