5.1 Produktiv skogsmark 18 Antalet bränder i produktiv skogsmark varierar stort både mellan och över år. Av 3 553 insatser analyserade här gjordes endast 176 år 1998, medan hela 1130 gjordes år 1997. De allra flesta insatser sker maj till augusti, och endast ett fåtal i november till februari. De faktorer som påverkar en skogsbrands bekämpningssvårighet är eldens spridningshastighet, eldens intensitet (energiutveckling i flamfronten), glödbrand i marken, och vädret (Granström 1998). Av dessa faktorer finns i insatsrapporten uppgifter om väderlek och brandrisk. Brandrisken kan ur rapporterna dels utläsas som brandriskprognosen, dels om eldningsförbud gäller eller inte. Mitt intryck av statistiken är att uppgiften om eldningsförbud verkar tillförlitligare än brandriskprognosen. Det spelar dessutom ingen stor roll vilken variabel man använder eftersom dessa har en hög korrelation. När det gäller väderleken är ifyllnadsgraden ganska låg. Jag har därför endast beaktat om det har noterats nederbörd eller inte. Inte vindstyrka eller temperatur även om dessa naturligtvis påverkar brandens omfattning. De faktorer, förutom insatstiden, som räddningstjänsten kan påverka och som i sin tur påverkar hur mycket skog som brinner upp bör vara: antalet brandmän på plats, deras arbetade mantimmar och eventuell flygbombning. I insatsrapporterna finns uppgifter om antalet brandmän och antalet mantimmar. Hypoteserna är att (allt annat lika) tidsfaktorn borde ge en större avbrunnen yta, antal man en mindre avbrunnen yta, fler mantimmar en mindre avbrunnen yta, eventuell nederbörd en mindre avbrunnen yta, ett eventuellt eldningsförbud en större avbrunnen yta samt eventuell flygbombning med vatten en mindre avbrunnen yta. Tyvärr visade det sig i regressionsanalyserna att antalet man, antalet mantimmar och eventuell flygbombning har ett positivt samband med avbrunnen yta. Dessa variabler har därför plockats bort eftersom annars skulle tidsfaktorns betydelse underskattas. (Anledningen till det funna sambandet är troligen att fler brandmän används och dessutom jobbar längre vid större bränder.) Modeller skattades med insatstid respektive körtid som oberoende variabler. De skattade modellerna för insatstid respektive körtid visas i tabell 5-3. Utryckningar med längre insatstid än 8 000 sekunder 2 eller körtid längre än 6 000 sekunder samt med brandyta större än 400 000 m är inte medtagna i beräkningarna. De skattade modellerna är så kallade log-log-modeller, det vill säga både den beroende 19 och de oberoende variablerna är utryckta som naturliga logaritmer.
18
Jag antar här att skog som brinner innebär en skada. En annan vinkling på problemet är att istället påstå att det brinner för lite. Skogsbränder är positiva ur viss miljösynpunkt eftersom vissa djurarter är brandberoende (Hellberg och Granström, 1999). Dock är naturliga skogsbränder (blixtnedslag) väldigt ovanliga, vilket betyder att dessa arters fortbestånd i så fall hänger på mänskliga misstag. För att få ett värde på miljöproblemet så skulle man behöva ett pris på hur människor värderar dessa djurarter. Det har vi inte, och frågan är om siffran skulle avvika särskilt mycket från noll. (I till exempel Lomborg (2001) finns en kritisk diskussion av biologernas larmrapporter om utrotningshotade arter.) Aspekten kommer därför inte att utredas vidare här. 19 Den icke-linjära modellen y = x β kan omvandlas till en linjär log-log-modell ln y = β ln x .
40