I FJÄLLEN FÖR GOTT
Gourmeternas högtidsstund
NÄR TUREN TAR SLUT
Från dröm till mardröm
TRETTIOÅRINGEN
En institution inom svensk friåkning
Om kärleken till snowboard
Bucklig silvertejp på höger framficka. Den blå färgen har bleknat. De gula snörena är inte precis jättegula längre och snörlåsningarna i läder verkar slitna.
Jackan till vänster är en Fjällräven Expedition Down Jacket, en modell som släpptes 1974. Just detta exemplar är inköpt 1984 och ägaren har envisats med att inte köpa en ny vinterjacka sedan dess. Varför?
Sedan 1960 har vi hävdat att vi skapar friluftsutrustning som är funktionell och slitstark och jackan till vänster är onekligen både och, med tanke på att den fungerat precis som den ska i 35 år.
Men en ofta förekommande konsekvens för plagg skapade med vårt orubbliga fokus på funktion är att de blir tidlösa. Det märks genom alla de Fjällrävenplagg som så ofta blir långvariga favoriter och till och med går vidare till nästa generation. Något som gjort att vi har integrerat den tidlösa designen som ett viktigt krav vi ställer på oss själva när vi skapar våra kläder och vår utrustning, så att de blir använda länge och väl.
Men att använda plagg längre och oftare är det inte bara vi som vurmar för, utan även forskningen.
Nyligen publicerades en rapport från Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, som visar förhållandet mellan ett plaggs livscykel och dess miljöavtryck. Den bekräftade bland annat att en designpolicy som tar hänsyn till långtidsanvändning, har en förvånansvärt stor effekt när det gäller miljöbelastningen hos ett plagg. Genom att
använda en jacka dubbelt så många gånger jämfört med genomsnittet (ca 140 ggr x 2), minskar jackans miljöpåverkan med 49%*.
Jackan till vänster har med andra ord tjänat in sitt miljöavtryck flera gånger om.
Men om du frågar Johan (som lånat ut sin dunjacka till oss här tack för det Johan) är det minnena som gör jackan omöjlig att överge.
Tejpbiten på högerfickan döljer en reva som uppstod under en tältuppsättning nattetid i Gördalen , mellan Fulufjället och Dalafjället för fyra år sen. Och den bleknade färgen kommer sig av de årliga sportloven med familjen i Jämtlandsfjällens klara vintersol.
Kanske är det inte helt överraskande när vi utvecklade nya 1974 Expedition Series, att vi tog ett stadigt avstamp i den välbeprövade funktionalitet som originaljackan besitter.
Skalmaterial och innerfoder i de nyutvecklade jackorna är gjorda i 100% återvunnen nylon. Det isolerande dunet vi använder numera är 100% spårbart och etiskt producerat. Och konstruktionen är anpassad för att jackorna enklare ska kunna repareras om oturen är framme (såvida du inte föredrar silvertejp).
Ta en närmare titt i närmsta butik – det finns fyra nya modeller att syna. Vilken du än väljer, hoppas vi att du och din jacka får minst 35 år av vinteräventyr tillsammans. Vi ses därute.
Vårt län erbjuder små och stora äventyr i form av fantastiska smultronställen i Norrbotten. Inspireras av alla pärlor och skapa din egen minnesvärda upplevelse. Kanske på ett berg, i en skog eller varför inte i ett tält. Och vad är en upplevelse utan detaljerna som gör det lilla extra? Vi finns i hela länet –från Katterjåkk i norr till Munksund i söder.
Tillsammans bidrar vi till den goda kraften i Norrbotten.
Att välja Coop Norrbotten borde vara lika självklart som att välja andra lokalproducerade produkter som till exempel kött och mjölk. Det ska vara ett givet val för alla som älskar Norrbotten!
Coop Norrbotten har verksamhet i länets 14 kommuner och ägs av medlemmarna. Det betyder att vi äger, delar på vinsten och ger tillbaka till länet tillsammans. Vinsten från butikerna återinvesteras i länet i form av nya butiker, jobb och allt som gör vardagen ännu härligare i vår del av landet. Genom att vara norrbottningarnas egna matkedja bidrar vi alltså till den goda kraften i Norrbotten.
När du fredagsmyser, grillar korv i skogen eller njuter av en god vardagsmiddag gör du också det. Detta enbart genom att handla i din egna matvarubutik.
I mer än 25 år har vi satsat på lokal mat. Idag kommer hälften av vår färskvaruförsäljning från lokala producenter vilket skapar arbetstillfällen och mindre miljöbelastning, samtidigt som skattepengar stannar kvar i länet.
Så lokalt att man blir lycklig.
Stockholm–Riksgränsen från 514:Klicka hem din resa på vy.se
The Guide Expedition Parka is the final result of extensive technical development and real-world testing. A pinnacle of our expertise in down technology. A sophisticated 900FP alpinist parka that will withstand extended periods of extreme temperatures on the world’s highest peaks.
Ultralight 3-layer shell fabric is waterproof, windproof and very durable
Oversized adjustable baffled hood that fits over any helmet
Asymmetric
Two large chest pockets, two large side pockets and two large open inner pockets
Full box baffle 3D construction with eliminated cold-spots and a comfortable fit
Oversized expedition fit with extended back piece
I skrivande stund, i början av december 2020, är det fortfarande många frågetecken som råder gällande den pågående pandemin världen över, både i det stora och det lilla. Under normala förhållanden hade nog många av oss redan börjat planera inför den stundande vintersäsongens resor och turer. I dagsläget vet vi dock inte när vi kan återgå till det normala. Allt vi kan göra nu är att avvakta, att vänta och följa de rådande restriktionerna.
Om vi ska försöka lyfta fram något positivt med det rådande läget så är det tydligt att 2020 onekligen var året då många svenskar återupptäckte den svenska naturen och fick upp ögonen för både fjäll och friluftsliv. Många outdoorbutiker har slagit säljrekord under året vilket visar att intresset för att
vara ute är mer utbrett än på länge. Gissningsvis är också drömmarna om de framtida fjällresorna, skidåken och toppturerna starkare än någonsin.
I det här numret av Fjälljournal beger vi oss ännu en gång till Riksgränsen, en plats som har spelat en central roll inom både skid- och snowboardvärlden under de senaste tre decennierna. Vi konstaterar även att fjällvärlden idag inte bara är en plats för de som älskar snö och skidåkning — även gourmeterna har numera en högtidsstund uppe i norr. Sedan har vi också tagit del av vilka konsekvenser skidåkning kan få om man inte är uppmärksam och medveten om farorna.
Trevlig läsning, och ta hand om er där ute i vinter.
— Niklas Mattsson, redaktörSKIDÅKARE: JOHAN JONSSON FOTO: MATTIAS FREDRIKSSON PLATS: LOKTAČOHKKA
Våra däck är den enda delen av din bils säkerhetssystem som faktiskt har direkt kontakt med vägen.
Bridgestones däck är utvecklande för din säkerhet.
PERSONBIL, SUV OCH LÄTT LASTBIL
Haglöfs Vassi är utvecklat i samarbete med professionella skidåkare och tillverkat av högpresterande GORE-TEX Pro. Resultatet är ett extremt hållbart vind- och vattentätt friåkningsställ med fantastisk andningsförmåga, anpassat för hög fart, starka vindar och hård kyla.
haglofs.com
WATERPROOF
DURABLE
BREATHABLE
I tre decennier har tävlingen som i folkmun alltid kommer heta NM lockat både namnkunniga och anonyma skidåkare till Riksgränsen för att i maj ta sig an Nordalsfjäll. En institution inom svensk friåkning. Vi tog ett snack med några av dem som varit med på resan.
Ett möte med Per Jonsson om uppväxten i Kiruna, husvagnshäng, det unika med Riksgränsen och arbetet med att skapa de ultimata skidkläderna.
Inom snowboardvärlden har Riksgränsen under de senaste trettio åren varit mytisk mark. Här har historia skapats och Björn Lindgren har varit med sedan allt tog sin början.
The legends of the mountains were as tough as old leather! New generations are nostalgic for the authentic frame with leather side shields worn by the greatest mountaineers of Chamonix on all the world’s peaks.
Anton Axellie Professional Skier
Fjällen är inte längre en plats bara för dem som älskar snö och skidåkning. Även de hungriga gourmeterna har numera en högtidsstund att vänta här uppe i norr.
De flesta goda fiskehistorier brukar involvera någon slags fisk av storformat. Så är det naturligtvis även denna gång när Håkan Stenlund ger sig ut på tunn is.
Skidåkning i djup snö kan vara fantastisk. Risken för laviner finns dock alltid där och drömmen kan snabbt förvandlas till en mardröm om du inte är uppmärksam och medveten om farorna.
The ASCENT 30 AVABAG is the ideal airbag backpack for long ski tours. Our extremely light avalanche backpack comes with 30 liters of usable volume for your equipment – from safety equipment to a hydration system to a change of clothes and a snack, everything has its place!
The HAUTE ROUTE has been around almost since the birth of ski touring. Our enduring classic is perfect for longer ski excursions. No matter how long and challenging the tour, the HAUTE ROUTE 32 will equip you well for any multi-day tour.
Världens bästa plats för norrsken ligger i Arktiska Sverige. Redan 2015 slog reseguiden Lonely Planet fast att Abisko bjuder på världens bästa ljusupplevelse. Men du kan förstås uppleva detta magiska skådespel i hela destinationen Swedish Lapland, när vädret är på din sida.
Och den som en gång sett ett riktigt norrsken glömmer det aldrig. Ett naturfenomen likt ett vattenfall, en vacker dalgång eller en mäktig bergstopp. Men när dessa de facto är på jorden, är norrsken en upplevelse av Universum. Ett ögonblick av himlen.
NIKLAS MATTSSON
LAYOUT VERSAL
NIKLAS MATTSSON • HÅKAN STENLUND • MATTIAS TARESTAD
MARKUS ALATALO • ANDERS BERGWALL • DANIEL BERNSTÅL • NICKLAS BLOM • MATTIAS FREDRIKSSON
EMRIK JANSSON • HANS JOHANSSON • BJÖRN LUNDQUIST • HAMPUS MOSESSON • ANDERS NEUMAN
FREDRIK SCHENHOLM • EMIL SERGEL • ERIK WESTBERG • PIERRE WIKBERG
NIKLAS MATTSSON
niklas@fjalljournal.se • 070-672 92 29
FJÄLLJOURNAL, LOKSTALLET, VÄSTERGATAN 3, 941 62 PITEÅ info@fjalljournal.se • facebook.com/fjalljournal • www.fjalljournal.se
LULE GRAFISKA, LULEÅ 2021
Fjälljournal är en fristående produkt, publicerad av Versal Design & Kommunikation.
Åsikter framförda av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens.
För insänt, ej beställt material ansvaras ej.
Tack till: Robin Andersson, Mats Garbom, Tobias Liljeroth, Lisa Matsson, Andreas Morén, Anders Neuman, Anders "Osten" Norin, Pia Palm, Mattias Tarestad, Erik Westberg, Henrik Windstedt samt Magnus Stålnacke & Piilijärvi Guideförening
Lena Stoffel är en mångsidig outdoorälskare.
Hon är inte bara en professionell friåkare, surfare och ambassadör för Patagonia, hon fokuserar också på foto- och filmprojekt som lyfter fram viktiga ämnen för henne.
Berätta om hur du började med skidåkning
— Jag har åkt skidor så länge jag kan minnas. Mina föräldrar är skidlärare och har alltid älskat skidåkning, så första gången jag stod på ett par skidor var jag två år. När jag växte upp deltog jag i alpina tävlingar och var med i juniorlandslaget under mina tonår.
När började du tänka att du kunde göra en karriär inom sporten, och hur började du tävla?
— Efter att ha avslutat min alpina tävlingskarriär förväntade jag mig inte en karriär inom freestyleåkning. Jag åkte till Innsbruck för att studera och medan jag studerade och åkte mycket skidor kändes det naturligt att tävla här och där i friåknings- och freestyletävlingar. På den tiden var det inte så många tjejer som gjorde tricks och det var kul, så jag fortsatte åka skidor, främst med killarna, och det var så jag började tävla mer och mer. Jag åkte till X Games i Tignes 2010, filmade med europeiska filmteam och tävlade i första världsmästerskapet i slopestyle i Salt Lake City. Det var en härlig tid.
När du slutade tävla, träna och resa till evenemang, vad blev huvudfokus för dig och dina resor?
— Efter två knäskador bestämde jag mig för att sluta tävla och fokusera mer på min skidåkning och uppleva hela berget utan pressen att prestera. Under de senaste
åren har jag alltid försökt stanna kvar på en plats under en längre tid så att jag verkligen kan bli ett med den lokala miljön och livsstilen för att fånga och uppleva hur saker görs i olika regioner och länder.
Hur ser du på resande nu och den miljöpåverkan som uppstår när man åker jorden runt i jakt på snö — en begränsad resurs som hotas av klimatförändringarna?
— Jag ser tillbaka på de senaste åren och ser att jag hade kunnat minska en del av mitt resande och också lära mig att resa annorlunda. Jag älskar att resa. Jag älskar skidåkning på olika berg och att lära mig om olika kulturer. Jag har alltid känt mig privilegierad att få chansen att visa dessa magiska och vackra platser, genom mina ögon och genom den position jag befinner mig i, som skidåkare. Jag vill inspirera människor att resa på ett ansvarsfullt sätt, stödja lokala företag och lämna platser som de fann dem. eu.patagonia.com
Fotograf
Mattias Fredriksson inledde sin yrkeskarriär som fotograf och journalist i ungefär samma veva som han jobbade som städare på Hotell Riksgränsen i mitten av 90-talet. Så småningom lade Mattias dock moppen åt sidan och satsade helhjärtat på fotograferandet och skrivandet. Via redaktörsjobb på FunSport Media , Utemagasinet och Åka Skidor tog Mattias ett skutt ut i världen och har sedan drygt 20 år tillbaka jobbat med uppdrag för många av världens största outdoorföretag och mest prestigefyllda magasin. Numera bor han i Terrace, en liten bergsstad i norra British Columbia, Kanada. www.mattiasfredriksson.com
Skribent
Håkan Stenlund har frilansat sedan 1990. Helt enkelt för att han inte fick något annat jobb. Eller i alla fall inget jobb som gav honom möjlighet att värdera hemmabacken Nalovardo i Sorsele mot ett par hundra andra skidorter i världen. Idag jobbar han på Swedish Lapland Visitors Board och förutom Nalovardo gillar han backarna i Kirunafjällen och skogen i Svanstein. Han äger också en järnvägsstation i Lomselenäs. Där åker han mest Tegsnäsare.
Fotograf
Erik Westberg är sedan drygt tio år tillbaka en etablerad frilansfotograf med både svenska och internationella uppdragsgivare och sin bas i Åre. Erik har i sitt fotograferande specialiserat sig på främst action- och outdoorbilder, både vinter och sommartid. Hans fokus ligger ofta på skidåkning, mountainbike och naturbilder men även event och tävlingar i olika former, exempelvis NM i Riksgränsen som han har dokumenterat vid flera tillfällen genom åren. www.erikwestbergphotography.com
Foto: Mattias Fredriksson
Kanteens have been built the love of conserving replacing single-use plastic.
From the very beginning, Klean Kanteens have been built with love—the love of adventure, the love of conserving wild places, and the love of replacing single-use plastic.
Learn more at kleankanteen.se
Den 1 december hade snowboardfilmen Scandalnavians 2 onlinepremiär. Under de senaste två åren har regissören Kristofer "Kuske" Fahlgren och hans nordiska team, med bland annat de svenska åkarna Sven Thorgren, Nisse Arvidsson, Johan Nordhag och Ludvig Billtoft, arbetat med projektet. Övriga åkare i filmen är alla från Finland, Norge och Island med den namnkunnige Halldor Helgason i spetsen. Filmen är till stor del inspelad i Riksgränsen och under våren 2020 byggde teamet upp en gigantisk hip där Sven Thorgren blev historisk då han lyckades landa världens första trippla Michalchuck Flip. Planen var att genomföra en europeisk filmturné men då den ställdes in under rådande omständigheter valde man istället att släppa filmen direkt online. Se Scandalnavians 2 online via youtube.com/scandalnavians
— Allt fler vill ha naturupplevelser som är unika, väl paketerade och som arrangeras på ett hållbart sätt. Med vår kunskap om äventyr, friluftsliv och utrustning kombinerat med vår samarbetspartner Äventyrsresor som har mångårig erfarenhet av att arrangera specialresor, är vi övertygade om att det kan bli hur bra som helst, säger Henrik Hoffman VD för Naturkompaniet.
Vandrings- och hemestertrenden har vuxit sig stark under flera år och har under 2019 och 2020 slagit alla rekord. Längtan till natur, fjäll och det ostörda är stor. De behoven vill nu Naturkompaniet tillgodose och samtidigt hjälpa människor att verkligen få uppleva naturen på rätt sätt. Under 2021 startar företaget det nya affärsområdet Naturkompaniet Resor och kommer då erbjuda resor runt om i Sverige och grannländerna.
TEKNIK
— Något Naturkompaniet kan erbjuda utöver själva resorna är ju också att man får testa, låna och lära sig mer om olika typer av utrustning under resan, fortsätter Henrik Hoffman.
Naturkompaniets första resa går norrut, till Lappland. I januari 2021 står vintertältning, vandring med snöskor, skidor och hundspann på programmet för dem som bokar resan. Senare under året blir det även resor för att skåda björn, kajakpaddling, klättring, vandringar och toppturer. Men även enklare äventyr, som en helg på temat "första natten ute".
Läs mer via www.naturkompaniet.se/resor
Ibland är det vindstilla, solsken och vita vidder. Då är det bara att vara ute på fjället och njuta. Ibland är det dock blåsigt och busigt väder. Då kan man passa på att besöka Naturum. Här finns mycket att lära och uppleva. Var är lämlarna på vintern? Hur funkar det med midnattssol och polarnatt? Kunde de åka utför på 30-talet? Vilket datum frös Torneträsk egentligen? Och, är du lagom varm? Testa dig och dina kläder i värmekameran. Naturum har öppet kl. 13.00-17.00 alla dagar under perioden 15/2-1/5.
Från 13 december 2020 är Vy, före detta Tågkompaniet, operatör för nattågen mellan Stockholm och Luleå/ Narvik. Avtalet sträcker sig över fyra år och totalt rör det sig om mer än 500 000 resor per år; två nattåg t/r Stockholm-Narvik/Luleå samt dagtrafiken Luleå-Narvik. Bolagets ambition är att arbeta helhjärtat med utvecklingen av resandet på nattågen med extra fokus på turisttrafiken. Tågbolaget är redan i dag operatör för Norrlands regiontågtrafik, Norrtåg, och har därmed ett upparbetat nätverk och samarbete med lokala aktörer inom turistbranschen.
Läs mer och boka din resa via www.tagkompaniet.se
Lager-på-lager med Viik Hoodie, Ullto (100% merinoull) och nya Ekren Shirt.
Ända sedan 1932, då Jonas Lundhag öppnade sitt lilla skomakeri på
Frösön i Jämtland har vi varit galna i naturen. Samma strävan leder oss än idag – att göra kängor, kläder och ryggsäckar som håller riktigt länge - helst en hel livstid.
Välkommen till www.lundhags.com och Lundhags Fabriksbutiker; Atlantvägen 1, Järpen | Ahrnebergs väg 53, Insjön
Fem aktörer inom svenskt friluftsliv har gått samman och ger nu konkreta råd till besökare för att höja medvetenheten om säkerhet och varsamhet i fjällen. Det är Renata Chlumska som tillsammans med Fjällräddningen, Friluftsfrämjandet, Håll Sverige Rent och Svenska Turistföreningen uppmärksammar fem fjällvettsråd inför vintersäsongen under #fjällvett:
1. Säkerheten är nummer 1: Håll koll på väderrapporten — vädret växlar snabbt i fjällvärlden och speciellt under vintern ställer det stora krav på förberedelser.
2. Kunskap är lätt att bära: Läs på innan!
3. Planera för det oväntade: Under turen kommer omständigheterna och förutsättningarna ändras.
4. Lämna bara ditt fotavtryck: Det är nolltolerans mot nedskräpning och det finns ingen som städar i naturen.
5. Glöm inte njuta: Att vara förberedd gör resan trevligare. Kampanjen är skapad mot bakgrund av sommarens rapporter om nedskräpning och fjällräddningsuppdrag.
— Istället för att förfasas så måste vi inse att det handlar om kunskap. Vi tror att de flesta besökare vill göra rätt i fjällvärlden, men kanske är ovana och inte riktigt vet hur.
Därför vill vi sprida råden så att de når så många som möjligt och hjälper till att höja kunskapen, säger Renata Chlumska, äventyrare och initiativtagare.
Läs mer via #fjallvett
»Till följd av coronakrisen har utomhustrenden accelererat kraftigt och besöken på vandringsleder och fjälltoppar har slagit nya rekord –trots en mycket begränsad turism
från utlandet. Semestern blev till svemester och restaurangmåltider med vin ersattes med stormköksmiddag och termoskaffe. 2020 var året då svenskarna återupptäckte den svenska naturen och stormköket representerar därför den, på många sätt märkliga, tid vi lever i.«
Så löd motiveringen när HUI Research för trettiotredje året i rad utsåg Årets julklapp. Detaljhandelns försäljningssiffror visar att svenskarna verkligen har fått upp ögonen för friluftsliv under 2020. Det har varit tydligt att när vi söker oss ut i naturen uppstår ett behov av nya kläder och utrustning. Sporthandeln har därför vuxit starkt under året, och outdoorbutikerna har på flera håll slagit nya säljrekord.
SÄKERHET
Längs det statliga ledsystemet i fjällen finns det raststugor som sköts om av Länsstyrelsen. Här är alla välkomna in för att äta sin lunch, få skydd för vinden eller vila benen under en kortare rast.
Raststugorna fyller en viktig funktion för fjällsäkerheten. De fungerar som nödstugor, och därför håller Länsstyrelsen dem öppna även under coronapandemin. Men det är viktigt att endast ett sällskap åt gången använder stugan för att minska smittspridningen. De som har varit inne i stugan en stund, lämnar plats till nya besökare. Du får bara övernatta och använda den ved som eventuellt finns i samband med nödsituationer.
I raststugorna är det viktigt att alla tar med sitt skräp hem och stänger dörren ordentligt innan man lämnar stugan. Och sist men inte minst: alla bör skriva in sig i färdmeddelandeboken. Det underlättar för fjällräddningen om man måste söka efter någon saknad till fjälls. Läs mer via www.lansstyrelsen.se
Hos oss blir du en del av en världsledande, högteknologisk gruv- och mineralkoncern. Från Kiruna till Shanghai och Chicago bidrar över 4 000 medarbetare till att bryta, förädla, återvinna och erbjuda mineralprodukter till en global marknad. Vi vet att det är vår varma kultur som gör oss framgångsrika. Oavsett roll hjälps vi åt över avdelningar och gränse r.
Börja utforska vår spännande värld och vardag på lkab.com/karriar
»Arctic Guides har genom sitt sätt att tackla coronapandemin gått i bräschen för att säkra goda relationer och en stark samverkan inom besöksnäringen. De har kunnat se sitt företag som en del i ett större sammanhang och låtit det långsiktigt hållbara styra. [...] Arctic Guides har inte bara arbetat för att säkra sin egen verksamhet, utan sträckt ut handen till andra och aktivt deltagit i arbetet med att samla och stärka näringen. Genom att stärka andra företag och bidra med sin expertis har de skapat nytta för ett helt nätverk.«
I våras sprang Anna Carlsson från Abisko en så kallad ”Backyard Ultra” på Torneträsk, något som enklast kan sammanfattas som ett ultramaraton på en egen bana.
Under 45 timmar sprang hon 30 mil ensam på isen, dag och natt. När loppet började var det över 2 000 deltagare över hela världen som startade. När Anna avbröt sitt lopp var hon tredje sista person kvar.
— De första 24 timmarna var egentligen jättetrevliga, utmaningen var att fortsätta när det började bli tråkigt och framförallt när det började ta emot, berättade Anna för SVT efter loppet.
Anna har alltid sprungit mycket men hennes intresse
Tidigare i höst fick det Abiskobaserade guideföretaget Arctic Guides ta emot Stora Turismpriset i Norrbotten. Priset delades 2020 ut till ett företag eller organisation i varje län som under coronapandemin arbetat med sin verksamhet på ett innovativt och hållbart sätt. www.arcticguides.com
för att springa långt ute på fjället väcktes när hon arbetade på Sylarna.
— Där hade vi 16 km till närmaste väg och löpning blev där ett naturligt och enkelt sätt att ta sig runt på fjället, säger Anna.
Att hon bestämde sig för att börja tävla var från början mest en kul grej.
— Jag ville testa något nytt och framförallt utmana mig själv, berättar Anna.
Första tävlingen hon ställde upp i var på hemmaplan mellan Nikkaluokta och Abisko. Merparten av tävlingarna har dock gått av stapeln utomlands.
— Vi har tyvärr inte så många långa fjällopp här i Sverige. Därför blir det mycket tävlingar i Alperna men också i USA, säger Anna.
Hennes främsta merit hittils kom i Chamonix i fjol under UTMB Mont-Blanc där hon placerade sig på en fjärdeplats i den näst längsta distansen. Hennes mål och ambition är dock högre än så.
— Jag vill absolut slå mig in i världseliten. Min ambition är att fortsätta fokusera främst på tävlingar längre än 100 miles. Helst ska de vara i riktigt stökig terräng också, där trivs jag bäst, säger Anna med ett skratt.
PRECISE VISION - GOLD WINNER - MAGNETIC LENS
SKIER: CAROLINE STRÖMBERG
I tre decennier har tävlingen som i folkmun alltid kommer heta NM lockat både namnkunniga och anonyma skidåkare till Riksgränsen för att i maj ta sig an Nordalsfjäll. En institution inom svensk friåkning.
Vi tog ett snack med några av dem som varit med på resan.
Skidåkare: William Larsson
Skidåkare: Edvin Olsson
SVENSK FRIÅKNINGSLEGEND OCH SJUFALDIG NM-VINNARE
"Redan när jag deltog i NM första gången 2000 var det tydligt att det här var en tävling med en annorlunda atmosfär jämfört med många andra tävlingar och event. För de flesta åkarna är det sista tävlingen för säsongen vilket gör att stämningen ofta både är avslappnad och glad. Folk är där för att ha kul innan det är dags att ställa undan skidorna för sommaren.
Nivån på åkningen i NM har alltid varit hög och jag tror att det dels beror på att man här får besikta tävlingsområdet genom att glida runt i själva åket, kolla klippor och uthopp, något man inte får göra exempelvis på Freeride World Tour. Det gör att man kan bedöma sin linje på ett helt annat sätt och att man sen åker med ett helt
annat självförtroende, man satsar allt. Att tävlingen sen är öppen för alla att deltaga i är ju också speciellt. Här kan du som tonårig rookie mäta dig mot både svenska och internationella världsåkare vilket såklart är superhäftigt.
En annan grej som är tydlig när man tävlar i NM är att det är en väldigt välorganiserad tävling. Vädret i Riksgränsen är ju ökänt och kan ibland ställa till det men här är Robban väldigt duktig på att lyssna på åkarna. I alla år har NM haft ett åkarråd vilket jag tror har spelat en väldigt stor roll. Här har Robban bollat idéer med rådet och alltid varit väldigt lyhörd. Det har gjort att tävlingen ofta blir av ändå, även när vädret varit stökigt. Det tror jag har betytt mycket."
"Jag jobbade på Sporten i Riksgränsen på den tiden. Robban sprutade ju ur sig idéer och när han började prata om att dra igång en friåkningstävling var jag med på tåget direkt. Jag hjälpte till med arrangemanget och ställde även upp i tävlingen, precis som Robban. Det finns en bild på mig från den där första tävlingen med håret utsläppt i rosa vindjacka och gröna shades. Det var verkligen friåkning.
För mig har det alltid varit viktigt med den tekniska biten av åkningen — hur du lägger svängen, hur du står på skidorna och kontrollerar farten. Som domare i tävlingen har vi idag öppnat upp bedömningen en aning även om kriterierna är samma som för trettio år sedan. Idag får du inte samma poängavdrag om du till exempel åker med bakvikt. Sedan har det så klart blivit viktigare att göra trick och hantera större klippor, det är en naturlig del av hur skidåkningen och utrustningen utvecklats.
Idag när jag är på plats under tävlingen och vår son Max tävlar slås jag av att stämningen är lika glad som förr, det är exakt samma känsla. I och med att många åkare idag är sponsrade brukar det resultera i mer press och krav från sponsorer och media, framförallt i större internationella tävlingar. I NM har det dock alltid varit Robban som bestämt och media har fått förhålla sig det.
Sedan är det roligt att se åldersspannet på dagens åkare. Jag tycker det är fantastiskt att fler inser att NM faktiskt är världens roligaste tävling."
"Den enskilt största anledningen till att NM blivit en institution i Skidsverige, och världens numera äldsta friåkningstävling, stavas helt enkelt Robban Gustafsson. Det är tack vare hans visioner och aldrig sinande passion som tävlingen fortfarande är lika aktuell och relevant.
En stor del i det är att Robban alltid insett vikten av att låta åkarna i botten av resultatlistan behandlas med samma värdighet som de i toppen av den. Alla som vill och vågar är välkomna att köra NM. Det krävs inga sponsorer, meriter eller kontakter, det är bara att anmäla sig. Det har gjort att NM blivit ett givet testpiece för generationer av skibums som mycket väl vet att de aldrig kommer att ha med toppstriden att göra men ändå vill utmana sig själva och förlänga skidsäsongen lite. Du måste nästan ha kört NM i alla fall en gång för att kunna kalla dig svensk skibum. Och ibland visar det sig att den där säsongaren i skitiga och trasiga skidkläder är en jävel på att hoppa klippor i skitföre och sladdar in topp-10, det händer inte på många andra friåkningstävlingar i världen längre. Inget av det hade hänt om inte Robban gett alla chansen att vara med. Jag skulle vilja gå så långt att säga att han varit den enskilt viktigaste personen för svensk, skitig, röjig skidkultur genom tiderna med tanke på att han ligger bakom både NM och var delaktig i att lägga grunden för Free Radicalsfilmerna, för att inte nämna de event som han var med och arrangerade när han höll till i Åre."
Skidåkare: William Larsson
SPONSORING MANAGER, PEAK PERFORMANCE
"Peak Performance grundades i Åre 1986 av skidåkare som älskade att åka off-pist. Då fanns inte begrepp som "big mountain" och "freeskiing" men egentligen är det samma typ av skidåkning nu som då. Grundarna ville skapa de bästa och snyggaste kläderna såklart men allra helst ville de åka skidor – därifrån kommer passionen.
Med den bakgrunden är det helt naturligt för oss på Peak Performance att vara en del av NM, vi älskar hela grejen och vill göra vad vi kan för att tävlingen ska leva vidare och utvecklas.
Första gången jag tävlade i Gränsen var 1994 och redan då var NM något speciellt. Tack vare den unika stämningen och känslan som genomsyrar hela arrangemanget har tävlingen idag vuxit till en institution i skidvärlden. Det som slår mig, snart trettio år senare, är att atmosfären inte skiljer så mycket jämfört med de första åren. Det är bra gjort att lyckas behålla den och det är framförallt därför många återvänder år efter år men det är också det som lockar nya åkare dit.
Det är verkligen speciellt att se alla dessa människor, som under vintersäsongen
varit utspridda på skidorter över hela världen, samlas på en plats som Riksgränsen, 20 mil norr om Polcirkeln. Det är ju så coolt att flera generationer skidåkare fått uppleva NM och fortfarande gör det. Robban ska ha en stor eloge för det, utan honom hade det inte varit en möjlighet."
Skidåkare: Carl Regnér
"När jag arrangerade den första upplagan av NM 1992 kunde jag inte i min vildaste fantasi tänka mig att jag fortfarande skulle arrangera tävlingen trettio år senare. Däremot insåg jag redan första året att den typen av skidåkning och tävling verkligen var grejen. Det här skulle bli stort i framtiden.
Det roliga är dock att tävlingen inte har förändrats speciellt mycket under alla de här åren. Visst, första året var vi kanske trettio deltagare och nuförtiden ställer nästan 200 åkare upp. Formatet är dock likadant och även tävlingsområdet på Nordalsfjäll är precis samma idag som när vi drog igång allt.
Däremot har ju dock åkningen och kanske framförallt hastigheten utvecklats oerhört. Det går väldigt mycket fortare idag tack vare den moderna utrustningen. Genom åren har tävlingen haft ett par dominanter som har varit en stor del av utvecklingen. Jesper Rönnbäck var med sin
puckelbakgrund extremt ståsäker och inspirerade nog många med sin åkning. Samma med Henrik Windstedt som lade till mer hopp och trick i åkningen.
För de allra flesta brukar NM alltid vara en form av säsongsavslutning och genom åren har jag alltid fått höra av deltagarna vilken skön och avslappnad stämning som genomsyrar tävlingarna. Det är naturligtvis jätteroligt. Det är också därför jag aldrig kommer mig för att uppdatera texten på tävlingens hemsida. 'The Scandinavian Big Mountain Championships is not only a race for glory and prize money. It is also the grande finale of the European freeride season with midnight sun skiing and partying in a relaxed atmosphere.' Den säger faktiskt allt om vad NM egentligen är.
Sedan är det så att NM är möjligt att genomföra varje år tack vare väldigt stora frivilliga insatser, det gäller allt från funktionärer till läkare och domare. Utan alla dem som ställer upp gratis med sin tid hade det inte existerat något NM."
KVALITET TAR TID. TID, KUNSKAP OCH NOGGRANNHET, ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT KUNNA GÖRA HANDSKAR SOM HÅLLER LÄNGE. I ÖVER 80 ÅR HAR HESTRA VÄRMT KALLA HÄNDER. VI
HAR DESIGNAT OCH SYTT HANDSKAR FÖR MÅNGA OLIKA ÄNDAMÅL, STILAR OCH VÄDER - ALLA MED EN GEMENSAM GRUNDTANKE:
TIDLÖS,KOMPROMISSLÖS KVALITET.
HESTRA ARMY LEATHER HELI SKI MITT
Hestras mest kända handske är en modern klassiker med många funktioner. Längre modell för åkaren som åker mycket i lössnö och behöver en slitstark och varm kompanjon på fjället. Går att kombinera med olika foder. www.hestragloves.com
PATAGONIA POWSLAYER JACKET
En trelagers Gore-Tex-jacka för skid- och snowboardåkare som befinner sig på fjället under alla förhållanden. Lätt vikt, minimal design och förstklassig rörelsefrihet i kombination med ett optimalt väderskydd. www.patagonia.com
DEUTER FREERIDER PRO 32
En funktionell skidryggsäck som med sina vadderade ryggpaneler och nya bärsystem garanterar komfort under åkningen även vid större packning. Det justerbara höftbältet ger optimal rörelsefrihet och kan även plockas bort helt. www.deuter.com
OAKLEY FLIGHT PATH XL
Goggle utvecklad i samarbete med den alpina världsmästaren Aleksander Kilde från Norge. XL-storleken maximerar synfältet i alla vinklar och den nya linskonstruktionen skapar större sikt uppåt vilket möjliggör åkning i en aggressiv skidposition. www.oakley.com
”Jag började använda Norras friluftsbyxa Ljung när jag vandrade, cyklade och paddlade kajak genom Sveriges alla landskap 2019. Jag tog mig från landets sydligaste punkt till landets nordligaste. Jag använde dem bland annat när jag vandrade i bergen där vädret kan variera mycket. Jag gillade verkligen byxorna, och hållbarhetstänket bakom kollektionen gör att jag är stolt över att ha dem på mig.“
INTRESSET FÖR TOPPTUR, det vill säga att på skidor med stighudar ta sig upp till toppen av ett berg, fortsätter att kraftigt öka. Samtidigt syns också en ny trend där många vill ta sina toppturer till ytterligare en nivå. Allt fler vill inte bara bestiga berg, de vill dessutom göra det längre bort, i en vildmark långt från vägar och där inga stugor eller lodger finns. Kanske är det en del av en mer allmän strömning där den urbana människan känner driften bort från det tillrättalagda och "Into the Wild" för en mer äkta frihetskänsla.
— När du bestiger berg och det är flera mil till närmaste väg eller fjällstuga är du inte beroende av någon annan än dig själv. Det är bara du, naturen och vädret. Det är en känsla av total frihet, säger Christian Edelstam,
bergsguide och Pure Ski Tourings chefsguide samt mångårig expeditionsklättrare.
MEN ATT SJÄLV ge sig in i totalt väglösa bergsområden vintertid kräver omfattande planering, anpassad utrustning och noggrann logistik. Det är inte många som har den erfarenheten och kunskapen att göra allt detta själv. Och för att svara upp mot den här växande efterfrågan av expeditionsliknande toppturer lanserar därför skidreseföretaget Pure Ski Touring ett nytt segment inspirerat av Himalayaexpeditioner.
PURE SKI TOURINGS nya satsning heter kort och gott "Pure Expedition" med destinationer långt in
i väglöst land där de högsta bergstopparna finns. Toppturerna leds av bergsguider som är specialiserade på expeditionsklättring och extrema vinterförhållanden.
Här kan man verkligen tala om unika toppturer. Alpin klättring, höga traverser och branta passager ingår precis som skidåkning i garanterat orörd snö och fina fallhöjdsmeter.
MAN FÅR RÄKNA med att det tar en hel dag att bara ta sig in i vildmarken och fram till bergmassivet. Precis som de gamla nord- och sydpolsexpeditionerna använder Pure Ski Touring hundspann både för transporten in och tillbaka. Väl på plats, centralt nära de högsta bergen, byggs sedan ett Base Camp upp med särskilda mat- och sovtält. Att leva på naturens villkor vintertid ställer höga krav på all utrustning. Därför används uteslutande Hillebergs rymliga och stormtåliga tält. Men även i vildmarken är det viktigt med bra och civiliserade måltider och därför tar expeditionerna med mattält med ståhöjd.
EXPEDITIONER ÄR UNIKA på många sätt. Det är en resa långt bort, både geografiskt och själsligt. Det är toppturer på naturens villkor. Att leva ute i väglöst land, fjärran från den urbana vardagen. Att bo i tält utan tillgång till dusch och toalett. Att följa naturen och
bestiga bergstoppar, kanske några som aldrig tidigare har besökts av människor.
— Vad jag har märkt på mina egna expeditioner är att det blir ett lugnare tempo och man kan komma in i ett meditativt tillstånd och det är kanske tillsammans med bergen det viktigaste med expeditionslivet, berättar Christian Edelstam vidare.
UNDER VINTERN 2021 provkör Pure Ski Touring konceptet med en grupp testpiloter för att till vintern 2022 kunna erbjuda ett antal spännande destinationer. Ett självklart bergsområde i det kommande Expeditionutbudet är legendariska Sarektjåkka (2089 m.ö.h) som är Sveriges tredje högsta berg. Bergsmassivet ligger djupe inne i Sareks Nationalpark, Sveriges största högfjällsområde med sex av landets tretton högsta berg över 2000 meter och nästan 100 glaciärer.
Läs mer om Pure Ski Touring Expedition och andra topptursresor på www.pureskitouring.se
»Toppturer i vildmark, långt från vägar och där inga stugor eller lodger finns«FREDRIK SCHENHOLM
Ett möte med Per Jonsson om uppväxten i Kiruna, husvagnshäng, det unika med Riksgränsen och arbetet med att skapa de ultimata skidkläderna.
OVEMBER, 2019. Jag sitter och jobbar när det plingar till i telefonen. Ett meddelande från en bekant bosatt uppe i Riksgränsen. "Jag såg just Per Jonsson kliva av tåget i Vassijaure med skidor på axeln. Det såg ut som att han skulle tura upp på Vassi."
Att det finns inbitna skidåkare och topptursentusiaster i Kiruna råder det inget tvivel om. Snön hade kommit tidigt till fjällen den hösten och att det skulle finnas fina svängar på Vássečohkka redan såhär tidigt på säsongen var inte alls orimligt.
Det som gjorde att jag blev en smula ställd och fundersam av meddelandet berodde främst på att Per Jonsson sedan långt tillbaka flyttat från Kiruna. Så vitt jag visste borde han befinna sig i Åre. Vi hade pratats vid i telefon bara ett par dagar tidigare och då hade han inte nämnt något om att han skulle upp till Kiruna.
Av ren nyfikenhet knapprade jag in ett nytt meddelande på min telefon, adresserat till Jonsson. "Är du i Vassijaure?! Vad gör du där?" Jag skickade iväg meddelandet och lade sedan ifrån mig telefonen för att återgå till mitt arbete. Först ett par dagar senare ramlade det in ett svar. "Har varit ute på foto- och filmmission med Haglöfs! Kan inte säga mer just nu men kommer berätta snart! 2020 kommer det hända grejor!"
Jonsson på Vassi i november? För att fota och filma? Vad var det egentligen som försiggick?
PER JONSSON ÄR FÖDD och uppvuxen i Kiruna, närmare bestämt i ett radhus i stadsdelen Lombolo, belägen strax öster om gruvberget Kiirunavaara.
— När jag tänker tillbaka på min uppväxt minns jag den som väldigt fin, berättar Per när jag träffar honom i Åre ganska exakt ett år efter det där första hemliga meddelandet. Kiruna är ju en liten stad och hemma på "Lompis" bodde alla mina polare. Som jag minns det var vi ute och lekte jämt.
Familjen Jonsson var väldigt friluftsintresserade och precis som för många andra familjer i Kiruna begav man sig till fjällen på helgerna.
— Jodå, på fredagarna hoppade vi i bilen och körde upp till fjällen, säger Per. Vi var mycket i Katterjåkk och vi var ute hela tiden. På vintrarna åkte vi mycket längd och gick på tur. Vi pimplade också mycket, eldade och grillade. Sedan på söndag bilade vi hem igen för att göra om alltihop nästa helg. Samma visa varje vecka.
Per var dock också en väldigt dedikerad hockeyspelare.
— Det var nog egentligen det jag brann mest för och det jag ville hålla på med på riktigt, säger Per. Spela hockey och jobba i gruvan.
PER BÖRJADE ÅKA skidor redan i tvåårsåldern, först alpint och lite senare snowboard under en period. I slutet av 90-talet började han spendera allt mer tid i Riksgränsen, när hockeysäsongen var över.
— När jag var i femtonårsåldern hängde vi mycket i "Gränsen", säger Per. Vi hade en gammal risig husvagn stående på campingen. Där bodde vi, jag och ett gäng grabbar, bland annat Wille Lindberg, Ebbe Jakobsson, Christian Björk och Andreas Fransson. Det skulle ju senare visa sig att flera av oss skulle komma att leva på skidåkning men där och då hade vi ingen koll på att vi var duktiga åkare.
Per och det övriga gänget åkte skidor tillsammans i Riksgränsen och pushade varandra.
— Vi var liksom i vår egen bubbla, förklarar Per. Vi höll nog en ganska hög nivå utan att egentligen veta om det. Kunde en av oss sätta en backflip över vägen skulle självklart nästa göra dubbel backflip. Sådär höll vi på till någon klotade, fick hjärnskakning och vi fick åka hem.
Det var också i den här perioden som Per fick upp ögonen för telemark och började åka telisar.
— Jag åkte mycket med bland annat Andreas Fransson men kanske mest med min kompis Henrik Lindgren, berättar Per. Han hade börjat åka telisar före mig och jag blev inspirerad av honom. Vi åkte skidor på dagarna i "Gränsen", sedan gick vi mycket på tur på kvällarna, i vårljuset. Såhär i efterhand var det en väldigt fin och kravlös tillvaro.
MEN, SOM SAGT, Pers mål var att fortsätta idrottskarriären. Efter gymnasiet låg fokus på hockey och under en period tränade och spelade han sju dagar i veckan med sikte på A-laget. I samma veva fick dock laget en ny tränare och ganska snart stod det klart att han och Per hade svårt att komma överens.
— Jo, vi hade lite olika syn på saker och ting, säger Per. Det resulterade i att hösten efter gymnasiet tog jag och en polare ett break från hockeyn för att istället åka över till Kanada och säsonga. Tränaren blev såklart vansinnig när vi åkte iväg.
Under ett par månader liftade de omkring i Kanada, åkte massor av skidor och under resans gång insåg Per att det nog var det här han ville hålla på med.
— Den där resan var verkligen en ögonöppnare för mig, berättar Per. Vid ungefär samma tidpunkt vann jag SM i telemark och det var här jag började inse att jag behövde sponsorer om jag skulle kunna leva på att åka skidor. Det
resulterade i att jag satte mig ner och skrev en lista över varumärken som jag skulle kunna tänka mig att samarbeta med. Sedan började jag ringa runt, helt planlöst.
Pers första betalda sponsorkontrakt var med Haglöfs men vad det senare skulle komma att leda till var det ingen som där och då hade någon aning om.
Vintern efter Kanadaresan snubblar Per in i sitt första riktiga skidmodelljobb i Verbier. Framför fotografen
Henrik Tryggs kamera slänger han ut en backflip på ett, citat, "ganska galet ställe"
— Jag var ung och grymt taggad, skrattar Per. Jag minns att jag gjorde det där hoppet tre gånger och än idag är det en av de bästa bilderna som tagits på mig.
Bilden landade hos redaktionen på Åka Skidor som aldrig hade sett någon göra något liknande på telisar, i alla fall inte i Sverige. Och efter att ha figurerat i en intervju i den svenska skidbibeln var Per plötsligt mer känd som "Telemarks-Per" i den svenska skidvärlden.
— Det var lite av en "dream come true" att få vara med
»Vi hade mängder av idéer, vissa mer galna än andra«
i Åka Skidor, säger Per. Samma var det att få filma med Free Radicals. Jag vet inte hur många gånger jag har sett de filmerna under höstarna hemma i Kiruna.
ÅR 2009 UTVECKLADES Pers samarbete med Haglöfs till en tjänst inom företaget som product marketing manager, en roll som innebar att han bland annat jobbade med Haglöfs dåvarande sponsrade åkare och team, produktutveckling och lanseringar, marknadsföring samt event. I alla fall under sommaren och hösten. Resten av året åkte han skidor.
Vid ungefär samma tidpunkt påbörjade Haglöfs utvecklingen av sitt nya skidställ, Vassi. Detta samtidigt som en ny friåkningsvåg hade börjat rulla in över Sverige.
— Vassi-projektet var något nytt för Haglöfs, berättar Per. Just friåkning och den typen av kläder var inget man kanske tidigare hade förknippat med Haglöfs. Vassi var dock väldigt rätt i tiden.
Utvecklingen av kläderna tog två år och Per var
Från och med hösten 2020 har den omtalade kollektionen gjort comeback i Haglöfs katalog.
högst delaktig i projektet. Tillsammans med den norske skidåkaren Asbjørn Eggebø Næss jobbade de två tätt ihop med designern Anna Orreman på Haglöfs för att förverkliga de ultimata skidkläderna.
— Jag och Asbjørn hade mängder av idéer, vissa mer galna än andra, som Anna sedan förädlade, säger Per med ett skratt. En kul grej var dock att jag, ett år in i projektet, hittade en bunt skisser på jackor som jag hade ritat flera år innan, när jag jobbade i gruvan hemma i Kiruna. De skisserna såg exakt ut som stället vi jobbade med.
Att klädkollektionen fick namnet Vassi har naturligtvis en koppling till fjället Vássečohkka, beläget strax öster om Riksgränsen. På flera sätt ett av Pers favoritfjäll.
— När jag var barn och vi var i Katterjåkk var Vássečohkka bokstavligen det första jag såg genom fönstret varje morgon, berättar Per. Det är ett väldigt snösäkert fjäll som erbjuder varierande åkning för alla typer av skidåkare men som också ställer krav, både vad gäller insats, teknik och säkerhet.
Vássečohkka är ett fjäll som ställer krav, både vad gäller insats, teknik och säkerhet.
ANLEDNINGEN TILL ATT Per, under stort hemlighetsmakeri, befann sig på Vássečohkka i november i fjol var att han och det övriga teamet skulle ta fram nytt foto- och filmmaterial inför nylanseringen av Vassi-kläderna. Under ett par år har stället varit borta från butikshyllorna men från och med hösten 2020 har den omtalade kollektionen gjort comeback i Haglöfs katalog.
— Det är såklart jätteroligt att återigen se Vassi både i butiker och ute på fjället, säger Per. Det var verkligen något av en dröm som gick i uppfyllelse att få vara en del av det projektet. Att kläderna har en sådan tydlig koppling till fjällen där jag växte upp är speciellt.
SEDAN ETT PAR år tillbaka bor Per och hans familj i Undersåker, strax utanför Åre. Han är fortfarande delaktig i att hjälpa Haglöfs utveckla produkter och testa dem ute på fjället. Hans föräldrar bor kvar i Kiruna och husvagnen
står kvar på Riksgränsens camping, plats 66.
— Det blir ungefär en månad eller så i husvagnen varje vår, säger Per. Det spelar ingen roll hur länge det dröjer mellan gångerna jag kommer dit — det känns alltid som att komma hem.
Att Riksgränsen har betytt mycket för Per är på inget sätt en överdrift. Och som för så många andra som försöker beskriva det speciella med "Gränsen" har han svårt att sammanfatta allt.
— Jag vet egentligen inte var man ska börja, säger Per. Jag tror att Riksgränsen för många är lika mycket av ett begrepp och en sorts sinnesstämning som det är en fysisk plats. Genom åren har jag varit där extremt mycket. Varje gång jag kommer dit slås jag av att det är en plats som lockar så många originella människor, den ena mer speciell än den andra. Men grejen är att alla känner sig välkomna, alla kan vara sig själv där. Det tycker jag är det unika med Riksgränsen. *
»Att kläderna har en sådan tydlig koppling till fjällen där jag växte upp är speciellt«
STELLAR GUIDE SHELL JACKET
Teknisk, helt vattentät skaljacka utvecklad för långa dagar på fjället och krävande alpina aktiviteter i tuffa förhållanden. Det flexibla trelagersskalet är extremt hållbart och erbjuder även hög komfort, relativt låg vikt och komprimisslös funktionalitet. www.stellarequipment.com
DYNAFIT HOJI FREE
Utvecklad i samarbete med den kanadensiska friåkaren Eric "Hoji" Hjorleifson erbjuder Hoji Free en perfekt kombination av högklassig, stabil friåkningsprestanda tillsammans med alla självklara egenskaper från en renodlad toppturspjäxa Pjäxan är kompatibel med alla alpina bindningar. www.dynafit.com
OAKLEY FLIGHT TRACKER XL
Goggles som med sin rymliga passform och sfäriska lins ger ett synfält i absolut toppklass. Linsen är utvecklad med fokus på optimal sikt och kontrast även i de mest krävande snömiljöer. Finns i tre olika storlekar för alla ansiktsformer. www.oakley.com
HAGLÖFS NORDIC MIMIC HOOD
En perfekt hybrid som kombinerar de bästa egenskaperna hos ett isoleringsplagg med ett ytterlager för effektivt skydd. Jackan är fylld med en revolutionerande syntetisolering som leder kroppsvärme och skapar jämn värmefördelning – och en varmare känsla. www.haglofs.com
Lapland Resorts transferbuss tar dig mellan Riksgränsen och Björkliden. Passa på att uppleva båda skidorter under din vistelse hos oss. Transferbussen får du åka gratis mot uppvisande av giltigt liftkort.
Tillsammans har vi 32 pistade nedfarter, 53 km preparerade längdspår samt oändligt med offpistskidåkning och bergstoppar att ta sig an bortanför liftarna. Våra liftkort ger dig åkning både i Björkliden & Riksgränsen.
STORT UTBUD
Familjärt, naturupplevelse, skidåkning i världsklass eller nattklubb? Vi har också 10 restauranger och boende som varierar från budget till lyx. I Björkliden och Riksgränsen finns kort och gott något för alla smaker.
Två vitt skilda resorts endast 30 minuters bilfärd från varandra.
Inom snowboardvärlden har Riksgränsen under de senaste trettio åren varit mytisk mark. Här har historia skapats. Björn Lindgren har varit med sedan allt tog sin början och idag, tre decennier senare, upplever han mer åkglädje än någonsin.
LOBBYN I HOTELL RIKSGRÄNSEN är fylld med nyanlända gäster. Tåget från Stockholm rullade in för en stund sedan och när tågresenärerna klev av på perrongen hade de flesta en tydlig gemensam nämnare — de var snowboardåkare. Och de är alla på plats för att delta i Riksgränsen Banked Slalom.
Inne i lobbyn är stämningen upprymd. Det hejas och kramas överallt. Händer skakas, ryggar dunkas och det är tydligt att merparten av gästerna, trots att de är hitresta från vitt spridda delar av världen, är vänner och bekanta sedan långt tillbaka.
I mitten av lobbyn sitter Björn Lindgren från Kiruna i en soffgrupp och har svårt att hinna med att hälsa på alla. Många har han inte träffat på länge men flera har han en nära relation till sedan tjugofem år tillbaka. En relation sprungen ur en gemensam kärlek till snowboardåkning.
SIN FÖRSTA RIKTIGA snowboard får Björn i födelsedagspresent i december 1991. Vid den här tidpunkten har snowboard börjat etablera sig i Sverige som en ny subkultur med rötterna i både skateboard och surf och snowboardåkarna har tidigt fått en stämpel på sig av att vara rebeller. Till skillnad från den alpina skidåkningen finns det knappt några föräldrar som lägger sig i eller styr och ställer bland snowboardåkarna.
Långt in på 90-talet pågår en diskussion om inte snowboardåkning rent av ska förbjudas i vissa skidsystem vilket också blir verklighet på ett antal amerikanska skidorter.
I Riksgränsen däremot, där välkomnas snowboardåkarna. Här har Robert Gustafsson, Riksgränsens marknadschef vid tillfället, tidigt insett att snowboard är här för att stanna.
SNOWBOARDS BÖRJAR DYKA upp på skidorter världen över i mitten av 1980-talet. Ett par år senare, i början av 90-talet, börjar snowboard växa fram här hemma i Sverige. Det är vid den här tidpunkten som Björn Lindgren ser sitt livs första snowboard, hemma i Luossabacken i Kiruna.
— Jag minns att jag blev jätteimponerad, berättar Björn. Jag hade aldrig sett något liknande förut och ville direkt prova själv.
Som de allra flesta i Kiruna hade Björn börjat åka skidor tidigt. Helgerna spenderas ofta i området runt Riksgränsen, främst i Katterjaurestugan bakom Nordalsfjäll där Björns pappa är stugfogde. Björns pappa inser, efter lite tjat, att sonen verkligen vill prova åka snowboard och gör därför slag i saken — han bygger en egen bräda. Som bindningar använder han ett par gamla skidpjäxor som han har karvat ur.
— Farsans bräda gick ju att stå på, säger Björn med ett skratt. Den gick dock inte att svänga med utan man kunde bara åka rakt ner i fallinjen.
ÅRET INNAN BJÖRN får sin första riktiga bräda har världens första snowboardläger arrangerats i Riksgränsen med den legendariske amerikanske åkaren Craig Kelly på plats som tränare, en av de främsta pionjärerna inom sporten internationellt. När Craig reser hem till USA börjar han berätta för andra åkare och fotografer om den lilla skidorten långt uppe i norr, den fantastiska terrängen och inte minst midnattssolen. När han året efter kommer tillbaka till "Gränsen" har han med sig en egen fotograf och när de bilderna börjar spridas är Riksgränsen plötsligt smått mytisk mark inom snowboardvärlden.
— Tyvärr missade jag ju de där campsen, säger Björn. När man kollar på bilderna såhär i efterhand är det nästan svårt att greppa att Craig faktiskt var här.
Att Björn är en talang på brädan står klart ganska tidigt. Han spenderar mycket tid i Luossabacken men också i Riksgränsen.
— "Gränsen" erbjöd så mycket rolig åkning och sådan variation, säger Björn. Det är nog det jag alltid har gillat mest med Riksgränsen.
»Snowboard började etablera sig i Sverige som en ny subkultur med rötterna i både skateboard och surf«
NDER DE HÄR ÅREN, som närmast kan sammanfattas som snowboardens glansdagar, är halfpipe den största tävlingsgrenen. De äldre brädåkarna i Kiruna, som Björn tidigt fick haka på, börjar åka iväg på tävlingar. Björn har börjat åka alltmer pipe och tävlandet är det naturliga nästa steget.
— Min första tävling var i Riksgränsen och jag minns att det var mycket gamla rävar på plats, berättar Björn. Och så klart Ingemar Backman och Johan Olofsson.
Efter den tävlingen börjar Björn hänga med de andra kirunaåkarna och tävla i Sverigecupen. Sakta men säkert utvecklas hans åkning och år 1996 blir han uttagen till junior-VM i Japan.
EFTER ATT CRAIG KELLYS camper har blivit så massmedialt populära vill alla snowboardmärken världen över nu skicka sina åkare till Riksgränsen. Och med det kommer sponsorer och mediapartners. Så när den av jeansmärket Diesel sponsrade halfpipe-tävlingen
55 DSL PRO AM genomförs i "Gränsen" 1994, är alla — verkligen alla — som är något inom snowboard på plats. Terje Haakonsen, Jeff Brushie, Bryan Iguchi, Todd Richards och Peter Line är där.
— Jo, det var verkligen världens största snowboardtävling vid den tidpunkten, säger Björn. Förutom att de hade byggt upp två halfpipes hade de även byggt upp ett big jump vilket inte var särskilt vanligt på den tiden. Jag minns att jag provade några enkla hopp först för att sedan försöka mig på att göra några grabs. Jag blev dock tagen av vinden och mitt planerade hopp blev betydligt större än vad jag hade tänkt. Jag minns att det blev en hel del snack om det hoppet på hotellet den kvällen.
SENARE DEN KVÄLLEN får Björn sin första sponsor i form av Greger Hagelin som vid den tidpunkten står bakom varumärket G-Spot. En kort tid efteråt landar ett handskrivet brev i familjen Lindgrens brevlåda, signerat Terje Haakonsen. Den norske snowboardikonen övertygar Björn om att börja åka för det amerikanska klädmärket Volcom. Kort därefter hör det amerikanska snowboardmärket Burton av sig.
— Allt gick ganska fort under de där åren, säger Björn. När Burton hade hört av sig började jag åka med dem och hänga med på deras sommarcamps på olika orter i Europa. Jag var i femtonårsåldern då och det blev ju en hel del resande på egen hand. Först från Kiruna till Stockholm och sen vidare ut i Europa. Ofta landade man på någon okänd flygplats där man fick sitta och vänta utan att ha en aning om vem som skulle hämta upp en.
»Riksgränsen — den lilla orten
långt uppe i norr med den fantastiska terrängen och inte minst midnattssolen«
DE KOMMANDE ÅREN börjar Björn tävla allt mindre. Även om han alltid tyckte det var kul att tävla och vinna var han aldrig särskilt bekväm med att stå i rampljuset. Han drabbas av skador vid ett flertal tillfällen och får inget riktigt flyt i sitt tävlande. Till slut bestämmer han sig för att sluta tävla och istället lägga mer fokus på foto och film.
— Jag har kört en FIS-tävling, i Berlin, berättar Björn. Den vann jag. När jag sedan aldrig ställde upp i en FIStävling igen utan istället slutade tävla helt vet jag att det störde vissa människor. Jag har dock aldrig haft någon press på mig att tävla från mina sponsorer.
2003 medverkar Björn i den svenska snowboarfilmen
Flavour. Samtidigt landar han på ett gäng magasinomslag, både svenska och internationella, där ett flertal av bilderna är tagna på hemmaplan i Riksgränsen.
— Covers är alltid kul, säger Björn. Speciellt när man lyckas med någon oväntad och oplanerad grej, de bilderna brukar bli bäst.
IDAG ÅKER INTE BJÖRN snowboard lika ofta som förr i tiden. Då kunde han åka sju dagar i veckan.
— Nu när jag inte har lika mycket tid att åka uppskattar jag åkningen ännu mer, säger Björn. Just nu känns det som att det blir roligare för varje år. Sen är det ju såklart också jäkligt skoj att vara ute och åka med ungarna och se hur snabbt deras åkning utvecklas.
Björn och alla de ungdomar som var en del av den första svenska snowboardvågen har idag vuxit upp till att bli den första föräldragenerationen som är uppväxta med snowboard. För dem är det fullt naturligt att introducera brädåkning för sina barn från start. Detta har gjort att det idag är allt fler både yngre barn och ungdomar som upptäcker snowboard tidigt. Samtidigt ser man idag en tydlig ökning av tjejer som börjar åka bräda.
— Här i Kiruna skulle jag säga att det är 50/50 killar och tjejer bland barnen och ungdomarna som åker snowboard, säger Björn. Många har föräldrar som åker snowboard eller så har de blivit peppade att prova när deras kompisar har börjat åka.
BJÖRNS AMBITION IDAG är att kunna åka snowboard så länge som det är möjligt och så länge han tycker det är kul. Sedan ett par år tillbaka har han börjat fokusera mer på splitboard och turande.
— Från början var jag nog ganska skeptisk till hela konceptet med splitboard, säger Björn med ett skratt. Idag blir det allt mer turande för min del.
»Idag upptäcker fler barn och ungdomar snowboard tidigt och man ser en tydlig
ökning av tjejer som börjar åka bräda«HAMPUS MOSESSON
I år är vi fler som njuter av det som finns ute i vår natur. Av en utmanande topptur, en vandring med snöskor eller ett sprakande norrsken ute i det fria. Det värmer våra hjärtan. För det genuina och okonstlade har funnits där hela tiden, redo att ta dig med storm eller ge dig andrum. Vad du än behöver.
Lite så är det även med Fjällfil®, med sin speciella spritsiga karaktär. Fjällfil® är gjord på norrländsk mjölk och äkta bär utan aromer. Så enkelt kan det vara. Ren njutning från norr.
IMITTEN AV MAJ är det dock dags att hänga upp hudarna när det börjar dra ihop sig till Riksgränsen Banked Slalom. När Riksgränsen Banked
Slalom arrangerades första gången var arrangörernas målsättning att hitta tillbaka till snowboardåkningens rötter och skapa ett event som skulle knyta ihop det gamla med det nya. Idag är det Skandinaviens största snowboardtävling och ett evenemang som varje vår lockar deltagare från hela världen. Tävlingens koncept kommer från den klassiska amerikanska tävlingen Mt Baker Banked Slalom som anordnats sedan 1985 och där tävlingens premisser är exakt samma idag, tre decennier senare. Allt handlar om att snabbast ner vinner.
Banan i Riksgränsen består av en mängd handskottade velodromkurvor belägna rakt under Övre stolliften i nedfarten "Snobben" med sina karakteristiska raviner och klippor.
— "Banked" är en grymt kul tävling, säger Björn. Det är skoj att tävla men framförallt är det kul att träffa alla de man åkte mycket med förr. Det blir inte så ofta nuförtiden. När världens första snowboardläger arrangerades i Riksgränsen var det snön, terrängen och midnattssolen som lockade hit Craig Kelly och de övriga deltagarna. Nu, trettio år senare, är det exakt samma lockelser som gör att Björn Lindgren och över 300 andra deltagare anmäler sig till Riksgränsen Banked Slalom. För dem är kärleken till snowboardåkning evig. *
»Riksgränsen är mytisk mark inom snowboardvärlden«
BY: Travis Rice/Bryan Iguchi
When your splitboard bindings ride like your regular bindings, it's easy to enjoy the ride down. The Explorer splitboard binding focuses on natural board feel, less moving parts, and a durable design built to handle the longest tours and steepest lines. Where will the Explorer take you on your next splitboarding adventure?
Exoframe
Snowboard designad och utvecklad för åkning i djup snö. Brädans profil och skärning ger pålitlig kontroll i alla tänkbara lägen, även vid hårdare snöförhållanden. Den breda nosen och något smalare tailen garanterar flyt även i rejäla mängder pudersnö. www.capitasnowboarding.com
En mångsidig och högpresterande all-mountain-splitboard för lekfullt utforskande i alla typer av terräng. Brädan är ”directional” och med sin trubbiga nos och tail skapas ett exceptionellt flyt i djup snö. Björn Lindgrens val när det är dags för topptur. www.tursnowboards.com
En bekväm och rymlig ryggsäck som med sin tajta passform är anpassad för skid- och snowboardåkning. Huvudfacket är rymligt med ett individuellt fack för lavinutrustning. Ryggsäcken är anpassad för vätskesystem och har flera fästen för både skidor, snowboard och hjälm. www.patagonia.com
Unions Explorer FC-bindning är extremt lätt och väger in 70 gram lättare än Explorer-bindningen. Levereras med splitdiskar, diskar för solidbräda, splitboardstraps, touringfästen och stegjärn. Allt som behövs för en optimal split- eller Rover-upplevelse. www.unionbindingcompany.com
En av nästa års mest spännande nyheter. Med Union Rover Approach Skis i kombination med Explorer-bindningen kan åkaren ta sig till alla annars oåtkomliga åk med sitt eget förstaval av solidbräda. Utvecklad och konstruerad med 100% förnybar energi. www.unionbindingcompany.com
VÄL TILLBAKA FRÅN längdspåren kliver jag in genom entrédörren till Niehku Mountain Villa.
— Välkommen tillbaka. Och vad vill du ha att dricka då?
Markus Andersson står bakom lobbybaren och putsar bourdeauxkupor när jag slår mig ner vid bardisken. Egentligen borde jag väl först kliva in i duschen innan jag på riktigt tar mig an Markus goda utbud, så jag citerar den gamle William Faulkner:
— "I valet mellan ingenting och scotch tar jag nog en scotch".
— Ingenting. Kallar du det här ingenting, säger han med ett leende. Du får en bourbon nu innan duschen, men när du kommer tillbaka tror jag att jag har en Pinot Noir som du uppskattar.
inte det första du tänkte på när du åkte norrut mot Riksgränsenfjällen — Sveriges sista järnvägsutpost — en gång i tiden. Inte heller någon som putsade bourdeaxkupor och erbjöd utsökt Pinot Noir. Men tiderna förändras och idag är mat en stor del av nöjet. Ja, för en del människor är det till och med hela nöjet.
Jag tar med min bourbon till
rummet, men eftersom löftet om god Pinot Noir finns där skyndar jag på lite. Vid den värmande kaminen på andra våningen, mitt emot ett härligt panoramafönster slår jag mig ner med mig själv och min dag. Fjällen har helt enklet gnistrat idag och solnedgången över fjällen kommer att dröja. Utsikten över Vassitjåkka är bedårande. Hur många gånger jag än har sett den här vyn, lika många gånger kan jag se den igen. Den förändras egentligen aldrig, ett fjäll är ett fjäll, men är ändå alltid ny och vacker.
SMÅ PORTIONER ÄR för inaktiva människor. Men i fjällen bygger du fort upp ny aptit. Längdskidorna har jag med i bilen mest för att slippa ha dåligt samvete. I spår belägna en bit från hotellen går det an att tänka på förrätt, huvudrätt och efterrätt även om längdspår i sig är för de fantasilösa.
När cuisine minceur var mode, det författaren Jim Harrison kallade: ”något lika omoraliskt spännande som foxtrot”, kändes det som om jag var tvungen att ligga i soffan hela dagen för att ladda upp inför ett restaurangbesök. Nu kommer god mat i riktiga portioner, så det gäller att vara väl förberedd, att ha sina skidor med.
Fjällen är inte längre en plats bara för dem som älskar snö och skidåkning. Även de hungriga gourmeterna har numera en högtidsstund att vänta uppe i norr.
»Det har på många sätt och vis blivit allt enklare att älska mat och dryck och fjällen är inget undantag«
Niehku har ritats av Krook & Tjäder och den internationellt prisbelönta designbyrån Stylt Trampoli har skapat den spännande inredningsarkitekturen.
DET HAR PÅ MÅNGA SÄTT och vis blivit allt enklare att älska mat och dryck, även i Sveriges arktiska destination, Swedish Lapland. Över hela regionen har krogar som är listade i svenska White Guide vuxit fram, likaså spännande mikrobryggerier och välfyllda delibutiker. Och fjällen är förstås inget undantag.
När jag kom hit för några dagar sedan stannade jag först till i Abisko, hos Dick och Mina på Abisko Mountain Lodge. På något sätt har det numera blivit så enkelt som att det inte är riktig vinter utan ett besök här.
När bergsguiden Dick Johansson och hotellieren
Mina Johansson-Dahl startade Abisko Mountain Lodge fokuserade de, helt naturligt, på ett utbud format utifrån sina egna intressen. Helikopterskidåkning på vintern och vandring, klättring och fiske på sommaren. Sedan kom norrskensturisterna och plötsligt behövdes ett hotell som var öppet året om. Och deras kök, Brasserie Fjällköket, blev allt mer populärt.
Idag är businessen lika delar vinterns besökande skidoch norrskensturister som sommarens besökare i behov av vild wellness. Intressanta människor från hela världen som tycker om att äta gott och må bra.
EFTER ETT PAR timmars ospårad skidåkning på fjället Nuolja, tidigare på dagen, var det dags att ta sig an brasseriets dukade bord. Kvällens förrätt, en blomkålssoppa med rimmat innanlår från ren, till vilken den spanska cavan jag haft som fördrink sedan afterskin fortsätter smaka utmärkt.
En av fördelarna med detta område är att närodlat och lokalt bjuder på allt ifrån typiskt vilda smaker från den svenska fjällvärlden till det Atlanthavet bär med sig. Sitter du i Riksgränsen kan du nästan kasta sten ner i Rombaksfjorden. Hit till Abisko är det ju bara någon mil till. Området erbjuder naturligt en skön mix av typiskt nordliga smaker. Du kommer helt enkelt inte undan de handplockade hjortronen eller den lågtempererade älgen. Och det vill du inte heller.
NÄR KÖKSTRENDEN New Nordic
Cuisine blev i ropet över hela världen handlade det i mångt och mycket om just detta. Råvaror som togs tillvara på
och bevarades genom urfolkens gamla knep. Rökt och insaltat, inlagt och torkat, men också färskt, direkt från den lokala platsen. Om det nya nordiska köket ville kalla sig progressivt, så har köket i Swedish Lapland varit det i 6000 år eller mer. Här har man inte vetat eller kunnat annat. Det är så avskalat, lokalt och arktiskt som det går.
MÄNNISKANS FÖRMÅGA TILL fest är lika gammal som människan själv. Men kanske större än vår förmåga till fest, är vår förmåga till fasta. Förr hade vi varken jordbruk, kylskåp eller mat i överflöd. Vi jagade för vår nödtorft. Idag är våra perioder av avhållsamhet inte speciellt långa. Någon fyrtiodagars fasta som Bibeln förespråkar har inte precis följt med oss i modern tid. Att den religiösa fastan föll in i slutet på vintern, när inget överflöd fanns är förstås naturligt. Lika naturligt som att påskfesten drog in när de första lammen och vårprimörerna dök upp. Våra riter är mer betingade med naturens egna cykler än vi ibland vill erkänna. Pånyttfödelsen är inget annat än ett löfte om att vi tar ett år i taget. När jaktlyckan var god så festade vi. Fyllde på våra depåer. När det gick sämre åt vi inget. En hemsk tanke som, tack och lov, avbryts när jag serveras min varmrätt, torskrygg, fiskad strax utanför Narvik någon dag tidigare.
»Det är en värld där närproducerat, från fjället såväl som havet, aldrig är långt borta«
EFTER STOPPET I ABISKO förflyttade jag mig bara några kilometer västerut. Låktatjåkko Fjällstation, belägen på 1 228 meters höjd, nio kilometer ut på fjället, är en klassiker sedan 1939. Nio kilometer som alltid blir till några timmars rörelse, oavsett årstid, och en slags modern yoga och det som väl mest liknar en fasta i vår moderna tid. Det som ska lägga grunden för vår fest. Några timmar i rörelse innan vårt liv i överflöd fortsätter.
Låktatjåkko ligger uppe på ett fjällkrön, och dyker alltid upp lika plötsligt, mitt i passet under Loktačohkka. På vintern upplevs anläggningen nästan alltid som en vit översnöad klump i landskapet. På sommaren som en vitriolfärgad hägring.
Fjällstationen stod alltså klar 1939. Mitt under brinnande krig. Något som säkert inte är en slump. Malmbanan hade dragits fram redan 1902 och även om den skulle frakta malm så kom en och annan besökande fjällentusiast också hit. Så det bestämdes att en fjällstuga skulle byggas i passet under Loktačohkka.
DEN MER ÄN 80 år gamla stugan har med tidens tand åldrats värdigt. Storstugans patina går inte annat än att förlora sig i och det är omöjligt att inte börja tänka på alla de fjällvandrare som genom åren suttit här framför brasan. Och i fjällstationens restaurang serveras middagen vid dukat långbord med ljusen tända. Också här råder en tydlig emfas på de lokala råvarorna. Det är som sagt en värld där närproducerat, från havet såväl som fjället, aldrig är långt borta. Det märks förstås också i smakerna.
Men oavsett årstid, att besöka Låktatjåkko utan att avnjuta en våffla är dumt. Det är som att åka till Brüssel och inte äta choklad, eller till Italien och inte äta pasta. Det är fel. Väl framme beställdes alltså en våffla med
hjortronsylt och Västerbottensost. En klassiker uppe på Sveriges högst belägna fjällstation.
Innan middagen beställde jag en liten whisky från Mackmyra i fjällstationens lilla, men välsorterade, bar. Det kändes som en trevlig och bra början på kvällen. När jag och stationens övriga gäster satte oss vid det dukade långbordet blev vi informerade om att det skulle serveras Kalix Löjrom till förrättsvåfflan, följt av en renfilé innan fjällens mesta klassiker, varm hjortronsylt med vaniljglass, skulle avrunda middagen.
På sätt och vis helt traditionellt, ändå aldrig fel på en insnöad plats halvannan kilometer över havsytan. Nordliga smaker som hör till.
SÅ SITTANDE VID KAMINEN på Niehku, det nordsamiska ordet för dröm, tittar jag mig omkring på hotellets interiör. Niehku tar en del av ruinen från Riksgränsens gamla lokstall i anspråk för både sin exteriör och interiör. Ruinväggen löper rakt igenom hotellet, en perfekt avskiljning mellan hotell och restaurang. I restaurangen har dessutom den gamla smörjgropen från lokstallet förvandlats till en nedsänkt vinkällare med glastak över sig. En detalj helt omöjlig att inte förälska sig i.
När jag senare genar över glaset i golvet, på väg till mitt bord, känns det alltid lika hissnande. Att gå på glas verkar inte komma naturligt för människor.
Däremot känns det helt naturligt när kökschefen Ragnar Martinsson bär in kvällens första smårätt, en lättrimmad rentunga med sås gjord på renblod, som sedan följs av en hårdfriterad fläsksvål, att det blir en fin kväll. Och när hotellets numera klassiska rentartar med mandelpotatischips följer, ja då börjar den här kvällen också likna en dröm. *
»Tiderna förändras och idag är mat en stor del av nöjet. Ja, för en del är det till och med hela nöjet.«
”Dynafit Hoji Free är en fantastisk pjäxa som lever upp till hajpen, kanske är det den ultimata allroundpjäxan som faktiskt är riktigt bra på allt.”
Åka Skidor pjäxtest, nr 4 September 2019
NEW FOR 2021! HOJI FREE 110
A bit softer but still super powerful for both men and women. Available from MP 23.5-31.5
Ski hard – walk easy. The Hoji Free brings freetouring to a new level with a greater stiffness and a tighter fit. Compatible with alpine bindings according to UNI EN ISO 9523. Shell construction: Grilamid loaded with glass fibers and Grilamid.The Hoji Lock System gives the cuff a rotation of 55 degrees. Liner: Sidas. Weight: 1570 gr at 26.5 MP.
PATAGONIA BETTER SWEATER JACKET
Fjälljournal-redaktionens absoluta favoritplagg alla kategorier och en äkta klassiker. Funkar i alla lägen - under skaljackan, på jobbet, i fjällstugan eller på restaurangen. www.patagonia.com
LUNDHAGS RASK SHIRT
En mångsidig långärmad skjorta i mjuk, borstad flanell – perfekt att bära som den är eller som lagerplagg för extra värme. Materialmixen av bomull och ull gör skjortan funktionell och varm med hög komfort. www.lundhags.com
FJÄLLRÄVEN FJÄLLGLIM SHIRT
Lätt och funktionell trekkingskjorta med vid passform som isolerar bra, transporterar bort fukt och torkar snabbt. Det gör att skjortan passar perfekt på exempelvis vandrings- och skidturer, både som ett förstalager närmast huden och som ett värmande mellanlager utanpå ett underställ. www.fjallraven.com
LUNDHAGS TANNER CHUKKA
En klassisk vardagskänga med lågt skaft samt god dämpning, isolering och grepp. Kängan är tillverkad av högkvalitativt Bergamo-läder som ger en lite mörkare och oljigare yta. www.lundhags.com
De flesta goda fiskehistorier brukar involvera någon slags fisk av storformat. Så är det naturligtvis även denna gång när Håkan Stenlund ger sig ut på tunn is. Text HÅKAN STENLUND Foto MATTIAS FREDRIKSSON
ÖR ATT EN FISK, eller ett fiskafänge, ska bli en story krävs att fisken är något abnorm, gärna på gränsen till farlig. Och om storyn sedan ska bli en klassiker är det förstås bra om fisken är stor som en val, eller att fångstmannen är en karaktär lik kapten Ahab.
Det är inte så ofta detta sker. Oftast inträffar rent av det motsatta. De flesta fiskar som fångas är löjligt små och knappt värda att orda om. Ingen vill höra din historia om att du fångat rödingar som ryms i en Kung Oscar sardinburk. Så alla fiskare föds ärliga, men de flesta kommer över det. Du ska helt enkelt ta fiskehistorier för vad de är, även om en del är värda att berätta och dessutom helt sanna.
FÖR EN TID sedan var jag på 60-årskalas. Grannen till jubilaren var också där, med höger arm bandagerad upp till biceps. Eftersom jag är en försiktig natur frågade jag inte vad som dolde sig under gasbindan. Istället, när jag gjorde diskreta förfrågningar hos värdinnan, visade det sig att grannen varit ute på fiskafänge. Han hade haft angeldon på isen, nedanför huset sitt. Rekordgäddan hade tagit grannens bete och efter en stunds krångel hade denne fått gäddskallen upp i hålet, men där tog det stopp. Hålet var för trångt och gäddan för fet. Linan gick av och grannen såg sedan hur fisken sjönk tillbaka genom hålet. När gäddan plötsligt gapade körde gubben ner höger hand i gapet på fisken vars reflexer gjorde som den alltid gjort, den högg! Gubben satt nu fast bland miljoner slemmiga tänder. Och eftersom gäddans reflexer är sådana att den inte gärna släpper taget om sitt byte, knep den käft och följde med upp på isen. 14,6 kilo vägde fisken. Och på så sätt värd både penicillinkurer och besök på vårdcentralen. Som Sergei Timofeevich Aksakovs skrev, i sin klassiska bok Notes on Fishing, redan 1847: "Gäddans girighet känner ingen gräns".
MEN VI SOM drar till fjälls gör det sällan för att fånga gädda. Vi har fisk med andra prickar i sinnet. Vi vill helst möta fjällens egen Greta Garbo — rödingen. En verkligt skygg natur som är vacker att se på, svår att fånga och underbar att sätta tänderna i. I fjällen finns numera flera restauranger som serverar röding men faktum är att du med fördel också kan ge dig på att tillaga den alldeles själv.
Får du ingen, så köp lokalfångad fisk i byn och sätt igång spisen. Många kockar framhåller envist att vi ofta avlivar vår fisk två gånger. En gång när vi fångat den och ytterligare en gång i stekpannan, genom överhettning.
Men rödingen är ganska fet och därför blir det lite svårare att misslyckas med den.
Häromdagen avnjöt jag en underbar röding på en liten krog när en god vän, tillika marinbiolog, berättade att två rödingar från sjöar som inte har något sammanbindande vattenflöde, kan vara mer genetiskt olika varandra än exempelvis en afrikan och en skandinav. Kanske onödigt eller trivialt vetande, men i tider som dessa, tider av okunskap, kan det ändå vara något att tänka på.
MÅNGA HAR SÄKERT också ägnat sig åt isfiske. På våren, när termosvarm chokladdoft ligger tät över fjällvärlden, på ett renskinn, med sol och värme, som lättsam förströelse. En underbar tid. För riktiga isfiskare är det dock alltid den första isen som lockar. Det är då det bästa fisket sker. Men första isen i fjällen är bara för en viss typ av människor. Nämligen den som tycker om att frysa arslet av sig, och vill fånga en så stor fisk att den helst får åka till vårdcentralen efteråt. Första isen är inget för den som vill ha sin termoschoklad — utan klara tillsatser.
JAG GLOR NER i ett hål i isen. Jag har gjort det några timmar nu. Faktiskt hela dagen. Det är inte utan att jag funderar över vad jag håller på med. Även om det är uppenbart. Sist jag kände av mina fötter var de frusna, nu finns de inte längre. Mina händer har också tappat en del av sina funktioner, de är klumpiga som de brukar vara när du legat på dem om natten. Avdomnade. Det blir så när du sitter still i 16 graders kyla, hård vind och snö som yr. Du blir frusen, ända in i märgen genomfrusen.
När jag lyfter blicken ser jag bara vitt. Jag koncentrerar mig på hålet i isen. På en lina som sticker ned i vattnet — det fryser klumpar på linan. Ibland händer det att det rycker till i linan, ja, det är i alla fall vad jag hoppas på, men det är inte ofta. Du förstår säkert att isfiske inte är något för den som är beroende av adrenalin, dopamin, eller "annat-in". På isen, med blicken fokuserad på ett mörkt hål i isen, får du helt enkelt ha dagen för dig själv. Du vet varför författaren Jim Harrison kallade is-fiske "the moronic sport".
»För riktiga isfiskare är det alltid den första isen som lockar. Det är då det bästa fisket sker.«
MYCKET HAR SAGTS om rödingens skönhet och förtrollning, och ännu mer har väl sagts om landskapet vari röding finns. Fjällvärldens stillhet och skönhet är en lockelse, även när du fryser tårna av dig. Domaren John D. Voelker, i fiskelitteraturen mest känd som Robert Traver, sa det kanske bäst: "Jag fiskar för att jag älskar det. För att jag älskar de miljöer där [fisk] finns, som utan undantag är vackra, och för att jag ogillar de platser där mycket människor finns, som utan undantag är fula… I en värld där många människor verkar ägna sig åt saker de avskyr, är mitt fiske en ständigt källa till glädje och ett litet uppror mot normen… Men, till slut, så fiskar jag, inte för att jag anser att fiske är så otroligt viktigt, snarare för att så mycket annat människor ägnar sig åt är minst lika oviktigt, men inte fullt så kul."
SOM AKTIVITET ÄR isfiske alls inte krångligt. Hitta en is som håller, borra ett hål, släpp ned din krok i vattnet och sätt igång att pimpla. Den första isen, den så kallade kärnisen, håller 80 kilo ungefär när den är fyra centimeter tjock. I mitt fall har jag dock sett till att den är mer än sex centimeter innan jag tar sjön i besittning. Ibland är det verkligt noga med marginaler och för säkerhets skull ingår också ett par isdubbar i min fiskearsenal. Även i isfiske är vissa människor mer lyckade än andra. De har bättre
teknik, bättre kunnande och bättre grejer. Eller så är det helt enkelt så simpelt som att de är bättre på att ha tur.
ISFISKE ÄR EN AKTIVITET. Jag brukar hålla på med aktiviteter för att det gör mig hungrig, eller rättare sagt för att det lindrar mitt samvete när jag återigen är hungrig. Men att glo ner i ett hål och frysa arslet av sig är väl inte speciellt aktivt, säger du. Sant, helt sant. Men att borra hål, många hål, är en aktivitet. När vinterisen är metertjock, och en blandning mellan kärnis, rutten is, "ovanpå-vatten" och snö, behöver du inte borra många hål för att förtjäna en extra portion till middagen.
Och, dessutom, det är ingen idé att du frågar experterna eller personalen på turistbyrån om vägen till det bästa fisket. Det räcker att du lyfter blicken. Där det är borrat många hål, eller där det samlas många andra fiskare på isen, där är det bra. Det är också där du ska borra dina hål. Och kom ihåg att nya hål alltid är bättre än gamla, de håller aptiten uppe. *
»Du förstår säkert att isfiske inte är något för den som är beroende av adrenalin«
En heldag på fjället gör underverk för energiåterhämtning och välmående. Hos oss tar du dig fram med snöskor eller turskidor, på egen hand eller med någon av våra fjällguider, som kan området som sin egen ficka. Fikat fixar du enkelt genom att hyra ditt Primus-kit hos oss.
EN HELDAG I VILDMARKEN. MEDITATION DÄR KROPPEN FÅR JOBBA OCH HUVUDET VILA .
+46 980 401 00 / abiskomountainlodge.se
Foto: Anton Matsjons, Håkan Wike, Martin Johansson, Niklas Hjort, P-A Gustavsson
NORRA VIDE POLARTEC® FLEECE
En aning otraditionell men samtidigt exceptionellt multifunktionell fleecetröja . Vide fungerar bra på egen hand men också när du behöver ett mellanlager. Den låga kragen ger gott om utrymme runt halsen vid flera lager kläder. www.norraoutdoor.com
JULBO SHIELD SPECTRON 4
Solglasögon för högalpin miljö. Den antireflexbehandlade linsen med Flash-coating, en lätt spegeleffekt som skärper kontrasterna, fungerar ypperligt vid riktigt ljusa förhållanden. www.julbo.com
FJÄLLRÄVEN EXPEDITION PACK DOWN HOODIE
En lätt och smidig dunjacka, perfekt som ett pålitligt förstärkningsplagg ovanpå eller under en skaljacka. Fylld med etiskt producerat dun samt syntetfyllning över axlarna som ger extra skydd mot tryck och väta. www.fjallraven.com
KLEAN KANTEEN TKPRO
En högpresterande, mångsidig och helt plastfri termos. Termosen har en integrerad mugg i rostfritt stål med dubbelväggskonstruktion och 360-grader att hälla ur termosen, utan att skruva av korken. Den livsmedelsklassade och elektropolerade 18/8 rostfria interiören varken ger eller kvarhåller smaker. www.kleankanteen.se
Tack för att du handlar hos oss
I takt med att fler och fler besöker butiken, får vi möjlighet att göra mer av det vi brinner för – prisvärda erbjudanden, stort utbud och trevlig personal. Här på ICA Nära Riksgränsen, är det viktigast för oss att vi ger dig både en smakrik och härlig upplevelse. Vår vision är ”Alltid på topp” – och som ni förstår, jobbar vi hårt varje dag för att kunna leva upp till det.
Framtiden är förhoppningsvis ljus
Eftersom vi i grund och botten är en gränshandelsbutik
är vi den butik som drabbats hårdast i Sverige av rådande pandemi. Trots att vi tappat 97% av vår omsättning har vi hållit öppet alla dagar sedan pandemin satte fart i mars.
Vi ser ljuset i tunneln och ser framemot att vintersäsongen ska sätta igång och att vardagen ska börja återgå mot det normala. Vi är taggade och kommer att se till att hålla en välfylld butik, ännu mer anpassad till fjällbesökare, med ett kundbemötande i världsklass.
Vi behöver ert stöd mer än någonsin! Ni kan känna er trygga att hitta allt ni behöver för er vistelse i Riksgränsenfjällen och lite till hos oss. Vi kommer att se till att ni kan besöka oss under trygga former.
” Vi strävar alltid efter att du ska mötas av en välfylld butik, bra priser och välkomnande personal. Därför är det otroligt roligt att mötas av uppskattning och stora leenden. Det tackar vi enormt för!”
Handlaren Petter med personal
Hi a o på Facebook och Instagram!
Eftersom vi alla i butiken tillbringar mycket tid i naturen, ligger kombinationen av mat och fjälliv oss väldigt varmt om hjärtat. Oavsett vilken årstid det är, har vi mängder av tips på vackra platser och spännande aktiviteter – det är bara att fråga oss.
Vi finns här
Vi har öppet alla dagar, 10–19 och butiken ligger nära väg E10, på Riksgränsvägen 2A. Välkommen in till butiken för kaffe och värme – eller besök oss på: ica.se/nara/riksgransen.
Ho as vi ses snart!
OBS! Om läget i omvärlden förbä ras
ko er vi återgå ti ordinarie ö e ider, 9–20.
Riksgränsen
Skidåkning i djup snö kan vara fantastisk. Risken för laviner finns dock alltid där och drömmen kan snabbt förvandlas till en mardröm om du inte är uppmärksam och medveten om farorna.
Skidåkare
"Jag var med i en lavinolycka i Riksgränsen i mars, 2014. Det hade varit snöstorm och dåligt väder i flera dagar. Som det brukar bli när man sitter insnöad var vi både understimulerade och verkligen sugna på bra skidåkning.
När det till slut sprack upp var vädret sådär strålande vackert som det bara kan vara i fjällen. Det var ganska tidigt den första skiddagen som vi beslutade oss för att vi skulle hajka upp på Nordalsfjäll och åka där."
"Enkelt uttryckt kan man säga att vi nonchalerade alla faktorer och risker. Vi tog ett felaktigt beslut den dagen vilket resulterade i att det gick en lavin. Ett enormt snöområde släppte både ovanför och nedanför mig mitt i åket. Jag minns att jag tänkte 'fan, det här är inte bra'.
Jag försökte titta efter en exit åt bägge hållen men insåg direkt att det inte fanns någon och att jag inte skulle hinna ta mig ut. Min andra tanke var att jag skulle ställa skidorna rakt ner i fallinjen och åka rakt utför men jag hann inte. Innan jag ens hade hunnit tänka tanken färdigt låg jag på rygg och åkte med snömassorna utför fjället. Jag låg ovanpå snöytan när den första vågen stannade. Sedan kom nästa snövåg och allt blev svart och tyst."
"Anledningen till att jag överlevde var att det var väldigt mycket människor ute och åkte den dagen och att flera handlingskraftiga personer såg när jag åkte. Hade ingen sett mig åka hade det nog tagit betydligt längre tid att hitta mig med tanke på hur stort snöområde som släppte. Jag hade transceiver och rätt utrustning på mig men framförallt hade jag en väldig tur att så många kunniga personer var ute i området."
"Med facit hand var det ett idiotiskt beslut och jag funderar än idag över varför jag valde att åka. Det är såklart flera faktorer som spelar in i risktagandet. Först och främst var det en bekant miljö, jag hade ju åkt där hundra gånger förut. Sedan erbjuder Nordalsfjäll enorma ytor snö som då var oåkta efter stormen. Sådana här dagar är det ju väldigt många som är sugna på att åka orörd snö och man vet att allt kan vara uppåkt om en timme. Att något sådant kan spela roll kan såklart låta vansinnigt men man blir liksom förblindad."
"Som skidåkare kan man gå kurser och utbilda sig. Man kan förbereda sig hur mycket som helst med både information och alla de faktorer som påverkar lavinfara. Om man inte gör något med den informationen utan väljer att åka ändå hjälper det inte hur mycket du vet eller kan. Man måste inse att det inte ligger någon prestige i att inte åka."
»Man måste inse att det inte ligger någon prestige i att inte åka«
Lavinexpert, Naturvårdsverket
"Christoffers berättelse är på inget sätt ovanlig utan snarare något av ett ständigt återkommande scenario när det kommer till lavinolyckor. Sedan är Christoffer också ett typexempel för ett lavinoffer. En erfaren och välutrustad skid-, snowboard- eller skoteråkare, som ibland har lavinutbildning, men som ignorerar uppenbara tecken på lavinfara och ger sig ut på en brant sluttning. Efteråt verkar individens beslut att åka i den terrängen mycket märkligt med tanke på de uppenbara tecken på lavinfara som fanns."
"Det finns alltid en belöning, annars söker du dig inte till faran. Exempelvis så kan brant skidåkning i djup snö vara fantastiskt belönande, ett ögonblick att minnas för resten av livet. Det är dock viktigt att ta med sig att alla aktiviteter i lavinterräng involverar risk, det är utgångspunkten. Att branta snöfält är farliga kan du inte göra något åt. Inte överallt och alltid, men på vissa platser ibland. Det du däremot kan välja är hur stor risk du utsätter dig för. Hur farliga platser du vistas på och hur lång tid du vistas på de platserna.
Du kan inte trolla bort risken utan bara göra en bedömning av den och vidta nödvändiga åtgärder för att
minimera den till en acceptabel nivå. Så att du upplever att belöningen gör det värt att ta risken. Går det inte så är risken för stor och då bör du avstå och undvika den."
"Laviner är inget oförutsägbart naturfenomen utan ett problem som vi nästan alltid skapar för oss själva. Det är ytterst sällan statistiskt sett som en lavin skadar eller dödar människor som inte vistas på branta sluttningar. Poängen är att vi väljer själva att vistas i lavinterräng. Vi kan därför också vara medvetna om riskerna och undvika dem i så stor utsträckning som möjligt."
"Människor har en tendens att tro att de har kontroll över vad som händer. Vi vill inte tro att olyckor sker slumpmässigt, att andra kan kontrollera vad som händer oss eller att ingenting vi gör förändrar den situation vi befinner oss i.
Det finns ju såklart någonting positivt med denna upplevda illusion. Den oberättigade upplevelsen av kontroll skyddar oss mot stress, eftersom de saker vi upplever att vi kan kontrollera är mindre stressfyllda för oss. Det är upplevelsen av kontroll och inte om man verkligen har kontroll som är viktigast. Då man inte upplever att man kan kontrollera saker kan det leda till en känsla av hopplöshet, med resultatet att vi inte kan hitta lösningar på våra problem eller plocka fram den energi som behövs för att lösa dem.
Faran med denna mekanism är att det är lätt att överskatta sin förmåga att hantera svåra situationer, vilket kan bli förödande i lavinterräng. Kanske tror du att du kan göra bättre bedömningar än du gör, eller att du lätt kan åka ifrån lavinen på skotern om snön släpper. Känslan av kontroll kan definitivt påverka ditt beslutsfattande och det är bra att vara medveten om det."
»Vi väljer själva att vistas i lavinterräng och kan därför också vara medvetna om riskerna och undvika dem i så stor utsträckning som möjligt«
"De flesta som drabbas är friluftsmänniskor som vistas på branta snöfält, såsom skidåkare och skoteråkare. De flesta svenskar som skadas eller dör i laviner drabbas utomlands.
Den vanligaste dödsorsaken i en lavin är att offren kvävs när de begravs under snö. Det är inte heller ovanligt att människor dör eller får allvarliga skador av traumat när de exempelvis kastas ut för stup eller krockar med stenar."
"Snön i en lavinkägla packas hårt och blir man helt begravd är det omöjligt att ta sig ur själv. Däremot finns det luft även i hårt packad lavinsnö och en människa som blivit begravd kan ofta andas en liten stund. Erfarenheterna visar att de första 18 minuterna är mycket viktiga om man ska kunna rädda lavinoffer. Efter 18 minuter stiger dödligheten snabbt.
Det kan dock dröja lång tid innan organiserad räddning är på plats vid en lavinolycka. Fjällräddningen har all kapacitet och alla resurser som till exempel helikoptrar och lavinhundar. Tid är dock den absolut viktigaste faktorn vid en lavinolycka."
"Ibland vaggas vi in i falsk trygghet, att hjälp finns bara ett mobilsamtal bort. Men organiserad räddning har en
ofta en lång startsträcka. Det kan räcka med att vara på en otillgänglig plats i liftnära offpist för att hjälp ska ta för lång tid. Det handlar om minuter för att rädda en människa under snön och i skoter- och topptursterräng så kan det i värsta fall ta timmar innan hjälp är på plats.
Det betyder att kamraterna och gruppen tillsammans måste vara ett kompetent team som klarar av att hantera en lavinräddning. Kamraträddningar räddar liv."
"Att organisera en kamraträddning och att använda utrustning vid en skarp olycka är inte enkelt. Det är en mycket stressad situation där saker som kan gå fel ofta gör det. Det är därför övning är så väldigt viktigt — övning ger färdighet. Skidpatrullörer, guider och räddningspersonal övar ofta. Det bör friluftsmänniskor som vistas i brant terräng också göra.
Hanteringen av utrustning måste ske instinktivt, en olycka är inte rätt tillfälle att börja fundera på hur du slår om till sök på transceivern eller hur sonden låses i utfällt läge. Enda sättet att hålla huvudet kallt är att ha övat kamraträddning, gärna under realistiska förhållanden."
"Sedan är det viktigt att komma ihåg att vid en lavinolycka och nödsituation ska man alltid ringa 112 i första hand. Via SOS kommer larmet att nå fjällräddningen och det är också den vägen man måste gå för att få ut eventuell helikopter eller lavinhund. Sådana stora resurser tar dock tid vilket gör det ännu viktigare att larmet kommer in via rätt väg. Sedan ett antal år tillbaka har vi till vår hjälp i Kirunafjällen även en initial lavingrupp bestående av skidpatrullörer i området. När lavingruppen får in ett larm via SOS kan de som befinner sig närmast olyckan agera. Lavingruppen är väldigt aktiv och vi genomför övningar tillsammans varje år."
»Kamraträddningar
räddar liv men kamraterna och gruppen måste vara ett kompetent team som klarar av att hantera en lavinräddning«
Sedan 2010 har vi jobbat hårt för att skapa trygghet och hjälpa våra kunder. Det har gett resultat. Idag har vi fler än 250 000 försäkringskunder och får massor med beröm för vårt sätt att ta hand om dem – inte minst när oturen varit framme. Hela 9 av 10 som drabbats av en skada ger oss högsta betyg, så jämför oss gärna och fundera på om du också vill bli en av oss. På Svedea försäkrar vi inte allt. Men det vi försäkrar är vi riktigt bra på.
• Rätt utrustning — transceiver, spade, sond, hjälm och lavinryggsäck
• Rätt kunskap — lavinutbildning och allmänt fjällvett
• Rätt information — lavinprognos, lutningskarta, topografisk karta och guidebok
• Rätt sällskap — kompisar du kan lita på och som har liknande riskacceptans och mål som du själv har
• Rätt mindset — förväntningar och en plan för dagen som matchar förutsättningarna på fjället och som inkluderar alternativ plan
• Var uppmärksam på dig själv, på gruppen och på omgivningarna.
• Leta efter tecken på lavinfara, se nedan.
• Är det tillräckligt brant? 30 grader eller brantare, då är ni i potentiell lavinterräng och måste ha koll på lavinfaran.
• Tecken på instabilitet? Färska laviner, flakbildning och sprickor i snön eller "suckande" ljud. Kraftigt snödrev eller väldigt snabb uppvärmning av snötäcket — temperatur, sol eller regn. I så fall, backa tillbaka till flackare terräng.
• Konsekvenser av lavin på sluttningen? Terrängfällor och platser där även små laviner får stora konsekvenser.
• Är alla överens? Använd bra riskreducerande åtgärder när ni väljer att åka. En och en. Stanna på säkra platser. Försöker ha koll på varandra visuellt. Kommunicera inom gruppen.
Lavinfaran och stabiliteten i snötäcket skiftar med vädrets växlingar. Det är vädret som bygger ett instabilt snötäcke, som i sin tur orsakar laviner. Men det är inte bara dagens väder som har betydelse, utan allt väder som varit tidigare i vinter.
En viktigare signal är att det går laviner, att snötäcket kollapsar med "suckande" ljud eller att det bildas långa sprickor i snötäcket. Att lavinprognosen för området beskriver lavinfaran som betydande eller större.
En enkel regel är att de flesta snabba förändringar i vädret är dåliga. Snötäcket måste anpassa sig till de nya förhållandena, och under tiden kan snötäcket vara instabilt.
Flest laviner går vid snöfall i kombination med hård vind och snödrev. Vinden flyttar nysnön till fjällets läsidor, och det är främst de som blir lavinfarliga. Många laviner går spontant under ovädren. Men det är också vanligt att instabila snöflak finns kvar även när vädret förbättrats. När människor ger sig ut på snöfältet kan den extra belastningen vara tillräcklig för att starta en lavin. Många fjällryggar och platåer är nästan helt snöfria mitt i vintern. Det visar att snön flyttats av vinden till läsidor längre ned – där kan snödjupet vara mycket stort. I regel binder snön bättre och bättre ju längre tid som gått sedan det senaste stora snöfallet eller snödrevet. Det finns ingen enkel regel för hur snabbt snön stabiliseras. Det beror på en rad faktorer som alla är svåra att bedöma, till exempel temperatur, snökristallernas form samt snödjupet. Räkna med att lavinrisken är förhöjd i flera dagar efter en större snöstorm.
Vid kraftiga regn kan snötäcket snabbt bli instabilt. Allra störst blir effekten i bäckraviner, svackor och andra terrängformationer där vattnet samlas naturligt. Det samma gäller vid mycket milda perioder då hela snötäcket värms upp. Hastiga temperaturökningar kan också göra snötäcket instabilt. Effekten är inte alls så stor som för exempelvis snödrev och svårare att förklara. I korta drag tenderar snötäcket att bli mjukare och känsligare för extra belastning när det värms upp.
Ett nationellt utbildningskoncept för lavinsäkerhet där Naturvårdsverket har ett huvudmannaskap. SLAO, Försvarsmakten och Svenska Bergsguideorganisationen bidrar med resurser och specialkompetens. För dig som vill gå en lavinkurs så är SVELAV en garanti för kvalitet som ger dig trygghet. SVELAVs utbildningar är utvecklade av Sveriges samlade lavinexpertis och de instruktörer som är anslutna till SVELAV är landets främsta lavinutbildare. Lavinkurserna i SVELAV följer alltid de senaste riktlinjerna och en internationell branschpraxis. www.svelav.se
Naturvårdsverkets lavinprognostjänst gör dagliga bedömningar av lavinfaran för sex välbesökta svenska fjällområden. Underlaget för prognoserna bygger på observationer och bedömningar från lokala lavinexperter i fjällen samt väderinformation från SMHI. Lavinprognosen är ett viktigt redskap i planeringen för din åkning — varje dag. www.lavinprognoser.se
BLACK DIAMOND TRANSFER 3
Rejäl och pålitlig lavinspade med ny design på bladet för att enklare och snabbare kunna ta sig igenom snömassor. Skaftet går att justera i längd och även avlägsna helt. www.blackdiamond.com
ORTOVOX FREE RIDER AVABAG
Ryggsäck och ryggskydd kombinerat med ett oerhört lätt lavinsystem, AVABAG, samt alla detaljer och funktioner åkaren kan behöva under en dag ute på fjället. Fack och fästen för bland annat lavinutrustning, hjälm, isyxa samt en visselpipa att larma med. www.ortovox.com
G3 CARBON SPEED TECH 300
Pålitlig, kraftfull och användarvänlig spnd som väger lika lite som den är snabb att montera. 300 cm lång. www.genuineguidegear.com
GIRO JACKSON MIPS
En lätt och smidig allmountainhjälm med InMold-konstruktion utvecklad för att hålla nere vikten och samtidigt skapa bättre ventilation. Rotationsskyddet MIPS reducerar risken för hjärnskakningar väldigt effektivt. Steglös justering av storlek och passform. www.giro.com
MAMMUT BARRYVOX S
Den uppdaterade Barryvox är Mammuts mest användarvänliga modell hittills, anpassad för alla som rör sig i lavinterräng med upp till 70 meters räckvidd. www.mammut.com
SOMMARTIPS!
Ladda ner appen
”Norrbottens Naturkarta” för alla statliga fjälleder i mobilen!
Vi finns vid Abisko Fjällstation Öppettider/program naturumabisko.se facebook/naturumabisko
Norrbottens Naturkarta hittar du här:
Vi erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter i och omkring Abisko med dagliga schemalagda fasta turer december - mars men erbjuder också skräddarsydda aktiviteter. Våra kvällsturer då vi jagar norrskenet är väldigt omtyckta. Vi erbjuder även skoterturer och isfiske samt boende med självhushåll.
VINTER: Skoterturer • Isfiske • Norrskensturer • Snöskoturer
SOMMAR: Vandring • Löpning • Fiske • Bastuflotte www.activitiesinabisko.se
Foto: Johnér/ Robert Harding
