Fiolen min, nr 4/2020

Nr 4 | 2020 – 51:a årgången

Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

Fiolen min 4/2020 Stämledaren.................................................................... 3 På gång....................................................................... 4–7 Förbundsdag och Vinterstämma........................... 8–10 Styrelsen för Finlands svenska spelmansförbund.... 11 Kurshelg på Sälgrund........................................... 12–13 Folkmusikdagarna i Vasa 2020........................... 14–15 Stor hantverksskicklighet i Småbönders............ 16–21 In Memoriam........................................................ 22–24 Skiv- och boknyheter............................................ 25–27 Händelsekalender........................................................ 28 Pärmbild: Instrumentbyggare Johnny Storbacka i Småbönders visar upp en av de fioler som han har byggt.

Foto: Simon Gripenberg

Ordförande: Åsa Lillhannus 0400 951 958 asa.lillhannus@spelmansforbundet.fi Viceordförande: Michaela Lassus 040 759 0542 michaela.lassus@multi.fi Spelmansförbundets kansli: Finlands svenska spelmansforbund r.f.

Centrumvägen 3 65610 Korsholm Kansliet är öppet mån-tors kl 9-13 Organisationssekreterare: Pia-Stina Sarin 0500 560 209 kansliet@spelmansforbundet.fi Styrelseledamöter: Jan-Anders Barkar 050 343 8396 jabarkar@gmail.com Birgitta Beijar-Österberg 050 525 3072 birgitta.beijar-osterberg@korsholm.fi

Fiolen min | Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

ISSN 0782-3479

Finlands svenska spelmansforbund r.f. www.spelmanforbundet.fi | kansliet@spelmansforbundet.fi Ansvarig utgivare: Åsa Lillhannus Redaktör: Simon Gripenberg | 044 291 4680 fiolenmin@spelmansforbundet.fi Annonser: Helsida (183x257 mm): 270 euro Halvsida (183x126mm eller 89x257 mm): 130 euro 1/4 sida (89x126 mm): 100 euro 1/8 sida (89x63 mm): 70 euro Kontakta kansliet för bokning

Kenneth Nordman 040 594 6546 kennethnordman@hotmail.com Antonia Nyström 044 066 1012 antonia.nystrom@gmail.com Sten Eriksson 0457 344 7712 stenchie60@gmail.com Linnea Holmberg 040 558 2075 linnea1975.lh@gmail.com Anders Backman 040 546 1771 fiolbackman@gmail.com Göran Jonsson 09 877 9294, 0500 232 425 goran.jonsson@jonel.fi

Nästa nummer av Fiolen min kommer ut i februari 2021.

Deadline för material är 15.1.2021 Material till tidningen sänds till kansliet@spelmansforbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Tryckeri: Grano/Vasa, www.grano.fi Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet.

2

JÖMÄRKT MIL

4041 0955 Trycksak

Stämledaren Ordförandens spalt

Kära spelmän! Vi har några veckor kvar av år 2020,

och vi kan se tillbaka på ett år som inte har liknat något vi tidigare har upplevt.

Spelmansförbundet hade stora planer för år 2020.

Vi skulle hålla förbundsdag och vinterstämma i Vasa och fortsätta över till M/S Wasa Express för Kvarken Folk. Vi hade nog innan dess fått hotfulla rapporter om ett virus som spred sig. Det talades om att människor blev sjuka i staden Wuhan i Kina kring årsskiftet, men det är långt från Kina till Finland. Det var svårt att ta till sig att den sjukdomen kunde komma hit, trots alla tidigare influensor som genom åren har spridit sig över stora delar av jorden.

I mitten av mars stängde Finland, vi fick knappa två veckor innan förbundsdagen fatta ett beslut om att inhibera det som skulle ha blivit en folkmusikfest i dagarna två. Ganska fort efter det kom följande stora beslut: Vad skall vi göra med Samstämt i Ingå? Med facit i hand kan vi konstatera att vi fattade helt rätt beslut, när vi bestämde att Samstämt i Ingå flyttas till år 2022. Vi hade inte på ett ansvarsfullt och bra sätt kunnat genomföra en så stor sammankomst i juni 2020.

Men vi är på inget sätt ensamma om detta, vi sitter alla i precis samma båt. Folkmusikfestivalen i Kaustby blev digital, konserter och jam streamades, konserter från tidigare år sändes. Jag antar att vi alla hoppades på att när vi kommer till hösten och vintern kan vi börja se fram emot ett nytt år med mera ”normal” verksamhet. Men så ser det inte ut att bli. Läget i Finland är alls inte lugnt, i Europa stänger man nu ner igen.

Redan tidigare i höst kom beskedet att Folklandiakryssningen 2021 inte arrangeras. Dagen innan jag skriver detta har jag deltagit i huvudkommitténs möte för Nord-

lek 2021 i Tammerfors. Vi var helt eniga om att vi inte i nuläget kan planera en stor nordisk sammankomst i juli 2021. Närmare beslut om Nordlek-evenemanget kommer troligen ännu under detta år. Men i Tammerfors 2021 blir det inte!

Men nu skall vi inte låta oss nedslås – Spelmansförbundet planerar verksamhet i alla fall. I januari håller vi en digital kurs. Tanken var att kursen skulle handla om stråkteknik. Nu kommer den att gå till så, att Jenny Gustafsson kommer att lära ut tre låtar där det finns stråktekniska knepigheter. Jag ser mycket fram emot kursen, vi behöver pröva något nytt. Och gå med och pröva du också! Även om kursen kommer att ta upp en del stråkteknik, så måste man inte spela fiol, du kan nog delta fastän du spelar på något annat instrument.

Förbundsdagen planerar vi att hålla i Borgå i vanlig ordning och spelmansstämman blir i Vörå. Vanliga kurser skall vi hålla. Det som vi nu planerar är en kurs på våren på Kredu i Nykarleby och, förstås, Skärikursen på Sälgrund.

Vi går vidare och ser framåt på ett nytt år. Vad det året för med sig vet vi inte. Men vi går in för verksamhet, mera än detta år. Och ni, kära spelmän, fortsätt att spela! Allra helst tillsammans. Det går att spela på de flesta instrument med munskydd och visir. Det går att vara kreativ och göra det som kan göras på ett tryggt sätt. Streama era konserter, om publiken inte kan komma på era evenemang, så kan ni komma hem till publiken, via datorn.

Ha det gott och håll er friska!

Med spelmanshälsningar Åsa Lillhannus, ordförande

3

På gång

Folklandia 2021 flyttas fram till 2022 Suomen Nuorisoseurat, huvudarrangör för folkmusikkryssningen Folklandia, har meddelat att kryssningen av säkerhetsskäl flyttas fram med ett år. Den nya tidpunkten är 7–8.1.2022.

Den som ändå vill uppleva lite Folklandiastämning vid tidpunkten för då kryssningen brukar hållas kan delta i konserthändelsen Eläköön Folk! som arrangeras i Tammerfors lördag 9.1.2021. Samma dag hålls även seminariet FolkForum, likaså i Tammerfors.

Mera info om dessa två evenemang finns på www.folklandia.fi w w w . f ol k i t m u s i c. com | f ol k i t 20 21 @g m a il.c om

Skicka in material till inkommande nummer av Fiolen min före 15.1.2021 n in till adresse s a k ic sk l ia r fi Mate ansforbundet. lm e sp @ in m n le fio

Foto: Audun Nedrelid

4

FSSF Förbundsdag i Borgå den 20-21.3.2021!

Det preliminära programmet är: 20.3.2021 kl. 12-14 Incheckning på Budget Hotel Easystay

(Johannisbergsvägen 31). kl. 14.00 Välkomstkaffe kl. 15.00 Förbundsdagen sammanträder kl. 17.00 Middag kl. 18.15 Avfärd till Brandkårshuset i Borgå kl. 19.00 Konserten börjar kl. 20.30 Paus och kvällsbit kl. 21.00 Dans Transport till hotellet ordnas kl. 21.30, 22.30 och 23.30.

Foto: Simon Bergholm

Anmälningarna bör vara Spelmansförbundets kansli tillhanda senast 28.2.2021.

E-postadress: kansliet@spelmansforbundet.fi Kom ihåg att meddela om eventuella allergier.

I samband med anmälningen ber vi er även meddela om ert intresse att uppträda på konserten och er möjlighet att spela till dansen.

Vi önskar alla spelmän och folkmusikvänner hjärtligt välkomna till Borgå!

Ann Ewalds Ben Ewalds Göran Jonsson

21.3.2021 kl. 8-10 Frukost på hotellet kl. 9.00 Den nya styrelsen har konstituerande möte kl. 10.00 Vi tänder ljus vid Knut Ewalds grav Ca. kl. 11.30 Hemfärd Kost och logi Enkel rum (inkl. frukost) 50 € Dubbel rum (inkl. frukost) 80 € Trippel rum (inkl. frukost) 110 € Middag + kvällsbit 35 € Endast kvällsbit 12 €

Ben Ewalds och Ann

Ewalds

Foto: Susan Pettersson

5

Digital låtkurs

Medlemsregister i Desky

Jenny Gustafsson är riksspelman på fiol och har med sitt traditionsmedvetna och personliga uttryck, de senaste åren samlat en bred lyssnarskara omkring sin musik. Hon framträder som solospelman och i olika ensemblekonstellationer. Jenny är en mycket uppskattad pedagog bl. a på ungdomskurserna Sjövikskursen och Västra låtverkstan.

Finlands svenska spelmansförbund har tagit i bruk ett nytt medlemsregister i Desky. Desky är Webbhusets tjänsteplattform på nätet och skräddarsydd för finlandssvenska föreningar.

Jenny har skrivit boken Urmakarns notsamling om spelmannen Carl Johan Andersson och de vaxrulleinspelningar som finns bevarade efter honom.

Hon har också gett ut albumen Månsing (2016) och Ornunga (2019) tillsammans med Hans Kennemark.

På kursen kommer Jenny lära ut låtar från Västergötland, ett landskap i sydvästra Sverige som har en rik låtskatt att lära känna.

Kursen riktar sig till instrumentalister på alla nivåer, eftersom det är en digitalkurs bestämmer du själv inlärningstempot. Låtarna kommer presenteras i långsam, medel och snabb hastighet. Kursen sträcker sig över tre veckor och innebär att du som deltagare mottar en ny filmlänk varje vecka. Förutom låtar innehåller kursen fioltekniska övningar och några andrastämmor, all utlärning sker på fiol.

Kursen startar 15 januari, och avgiften för Spelmansförbundets medlemmar är 30 €, för icke-medlemmar 50 €. Anmäl dig till kansliet senast 10 januari.

E-postadresser Vid överföringen av uppgifter från gamla till nya registret följde även alla e-postadresser med.

För att få en klarhet i vilka e-postadresser som är i bruk så har Spelmansförbundet via Desky skickat ut en bekräftelseförfrågan till samtliga e-postadresser. Mailet kan lätt uppfattas som spam, men är det inte. Så var vänliga och bekräfta era e-postadresser om ni önskar få nyhetsbrev från förbundet framöver. De som inte fått någon bekräftelseförfrågan har haft en felaktig e-postadress i förbundets register. Från kansliet har vi varit i kontakt per telefon och rett ut den korrekta adressen.

Ni som varken fått mail eller samtal saknar e-postadress i vårt register. Om ni önskar få nyhetsbrev från förbundet, var vänliga och skicka era e-postadresser till kansliet@spelmansforbundet.fi Medlemsavgiftsfakturor Medlemsavgiftsfakturorna för år 2020 skickades ut i början av oktober, efter att förbundsdagen den 12 september fattat beslut om medlemsavgiftens storlek för detta år. Medlemsavgiften för medlemmar som erhåller Fiolen min höjdes med 10 euro, vilket betyder att medlemsavgiften för medlemmar bosatta i Finland är nu 30 euro, och för medlemmar bosatta utomlands 35 euro. För övriga medlemmar i familjen är avgiften fortsättningsvis 10 euro.

Medlemsavgiftsfakturorna skickades per e-post till medlemmar som bekräftat sin e-postadress, övriga har fått fakturan per post. Har man bekräftat sin e-postadress, men önskar fakturan per post framöver så är det bara att meddela kansliet. Och önskar man fakturan per e-post, men inga nyhetsbrev från förbundet, så är detta också möjligt.

Foto: Tina Axelsson

6

Pia-Stina Sarin Organisationssekreterare

Skärmdump: www.youtube.com/KaustinenFMF

Ta del av VirtuaaliKaustinen På grund av coronaviruset inhiberades som bekant även årets upplaga av Kaustinen Folk Music Festival. Istället arrangerade man det digitala evenemanget VirtuaaliKaustinen.

Under perioden 13–19 juli streamades direktsändningar och nya videoklipp laddades upp dagligen. Mycket av materialet finns fortfarande tillgängligt på festivalens YouTube-kanal.

Under länken "Spellistor" kan du fortfarande ta del av inte mindre än 282 inspelningar och 23 workshops!

Genom en facebook-grupp samlades även under våren omkring 3000 personer som delade festivalminnen, sjöng och spelade.

Arrangörerna konstaterar att vi alla har en stark längtan efter den gemenskap som en festival erbjuder. Det är förstås omöjligt att på digital väg helt ersätta det fysiska mötet, men man har från arrangörshåll strävat efter att göra det bästa av situationen.

Se mer på:

www.youtube.com/KaustinenFMF www.kaustinen2020.net

Kaustinen Folk Music Festival 2021 Det preliminära datumet för nästa års festival är 12–18.7.2021.

Håll dig uppdaterad via hemsidan:

www.kaustinen.net

7

Förbundsdag och Vinterstämma på Vallonia i Korsholm Text och bilder: Simon Gripenberg Coronapandemin till trots kunde Förbundsdagen och Vinterstämman slutligen – efter många om och men – genomföras vid Hotel Vallonia i Smedsby, Korsholm.

Redan när jag svänger in på parkering vid Hotel

Vallonia skymtar jag flera bekanta ansikten. Spelmansförbundet har samlats för den årliga Förbundsdagen och Vinterstämman. På grund av coronapandemin är arrangemanget enklare än normalt och deltagarna färre. De som, liksom jag, har anlänt i god tid samlas en stund i foajen.

Vi håller det invanda coronaavståndet från varandra medan vi spritar händerna. Vi ser knappt några andra gäster, vilket är skönt för egen del, men förstås besvärligt för de som arbetar inom hotell- och restaurangbranschen.

Efter en liten stund serveras lunchen. Vi fyller våra tallrikar och sprider ut oss kring några bord. Maten är välsmakande och snart är diskussionerna igång som normalt.

Trots de digitala möjligheterna med webbmöten är det något helt annat att få träffas i verkligheten. Människan är en social varelse och vi känner alla ett uppdämt behov av att få umgås. Vi hämtar varmrätten och äter i lugn och ro.

Efter kaffe och efterrätt söker medlemmarna sig vartefter till konferensrummet ”Creative”.

8

Ett annorlunda verksamhetsår Förbundsdagen öppnas av ordförande Åsa Lillhannus som välkomnar oss alla. Jag blickar mig omkring och räknar att sammanlagt 22 personer är närvarande. Ytterligare tre förbundsmedlemmar deltar på distans. Ett presidium för förbundsdagen utses: Åsa som ordförande, Greger Lindell som viceordförande, Pia-Stina Sarin som sekreterare samt Inga-Lill Sund och Birgitta Beijar-Österberg som protokolljusterare och rösträknare.

Mötets laglighet samt beslutsrätten konstateras vara i sin ordning. Till näst går Åsa igenom verksamhetsberättelsen, den ekonomiska förvaltningen samt revisionsberättelsen för 2019. Det underskott (6772,44 €) som genererats under året täcks upp med sparade medel. Ansvarhetsfrihet beviljas för den avgående styrelsen.

I och med coronapandemin har givetvis många saker ändrats från den ursprungliga verksamhetsplanen för 2020. Åsa framhåller att det varit ett tufft halvår.

Många evenemang har inhiberats, däribland Spelmansförbundets och Folkdansringens gemensamma stämma SamStämt som skulle ha hållits i Ingå. Flera medlemmar konstaterar att beslutet att inhibera stämman kom precis i rätt tid och tackar för att det svåra beslutet gjordes. Med facit i hand skulle det ha varit besvärligare ifall planeringen skulle ha hunnit framskrida längre och arbetet avblåsts i ett senare skede. Greger berömmer styrelsen för dess stora flexibilitet och Åsa tycker det är positivt att alla har deltagit så aktivt i alla möten. Medlemmarna har lärt sig den digitala tekniken och hållit möten på distans, vilket säkert kan spara både tid och resurser framöver. Eftersom vi lever med speciella omständigheter – och årsmötet dessutom kunde hållas först nu i mitten av september – godkänns verksamhetsplanen. En plan är ändå bara en plan, och förändras förutsättningarna helt och hållet måste man leva med det.

Spelmansförbundet avtackade Birgitta Eklund-Strang

En styrelseplats mindre Mötet beslutar att medlemsavgiften höjs med 10 euro för medlemmar som erhåller Fiolen min. Budgeten för 2020 gås igenom och det konstateras att ekonomin är en utmaning då bidragssummorna har minskat under årens lopp samtidigt som kostnaderna stigit. Under § 10 behandlas en stadgeändring. SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut önskar lämna sin plats i styrelsen. Katja Hellman motiverar beslutet via videolänk. Ifrågavarande styrelseplats bygger på en lång tradition. Numera är det svårt att bestämma vem som skall representera SLS/FMI i styrelsen då personalen byts ut om många arbetar på projektbasis. Från SLS/FMI vill man även i fortsättningen ha ett tätt samarbete, t.ex. kring Traditionshörnan, men ser det som vettigare att lämpliga specialsakkunniga istället kallas in till styrelsemöten när det behövs. På så sätt uppnås en flexibilitet där den som är mest insatt i en specifik fråga kan närvara. Samarbetet kring arkivmaterial fortlöper som normalt och Katja konstaterar att spelmännen och Spelmansförbundet är en central målgrupp för deras verksamhet. Hon tackar för tiden i styrelsen och understryker att SLS/FMI ser fram emot att även hitta nya samarbetsformer. Åsa betonar också vikten av en öppen dialog mellan parterna.

StämmBandet bjöd på musik.

Allspel i festkabinettet.

Omval och avtackning När det gäller ordförandeskapet hade Åsa tänkt dra sig tillbaka detta år. I.o.m. att det varit ett annorlunda verksamhetsår erbjuder hon sig trots allt att fortsätta fram tills nästa årsmöte. Förbundsstyrelsen omväljs med samma

En del av kommunikationen skedde med Zoom.

9

sammansättning som tidigare förutom när det gäller representanterna från Åboland: Antonia Nyström väljs in som ordinarie styrelsemedlem medan Kurt Svahnström blir hennes personliga suppleant. I och med att SLS/FMI faller bort från styrelsen lämnar Katja Hellman och Birgitta Eklund-Strang sina uppdrag. När det gäller revisor återväljs samma som tidigare. Under övriga ärenden diskuteras valberedningen och att denna eventuellt kunde ha en aktivare roll.

Innan vi lämnar konfernsrummet avtackar Spelmansförbundet Birgitta Eklund-Strang för ett långt och fint samarbete. Hon har arbetat för SLS/FMI i lite över 30 år och går i pension inom ett par veckor. Birgitta har till exempel aktivt varit med och dokumenterat spelmansstämmorna samt arrangerat Folkmusikdagarna. Hon tackar för samarbetet och betonar hur roligt och intressant det har varit att få samarbeta med Spelmansförbundet.

Musik och samvaro Vi promenerar över till hotellets festkabinett och bjuds på kaffe och tårta samtidigt som StämmBandet bjuder på musik. Det blir bland annat ”Per-Henriks tango”, ”Polka efter Fredrik Hjerpe”, ”Kvarkenlåten” och ”Glada spelmän”.

Medan nya styrelsen håller sitt första konstituerande möte passar jag på att uträtta några ärenden på stan. Jag återvänder till hotellet mot slutet av kvällsbuffen. Förutom Spelmansförbundets medlemmar sitter endast några utomstående par och äter i andra ändan av restaurangen.

Jag hoppas verkligen att coronasituation snart svänger till det bättre, med tanke på både restaurangbranschen och spelmansevenemang.

Efter kvällsbuffen blir det åter musik i festkabinettet. Nu är det dags för allspel. Medlemmarna plockar fram sina instrument och snart ljuder folkmusik mellan väggarna. ”Palvis bastuschottis i D-dur” avlöses av ”Vöråvalsen”, som var en allspelslåt på den första spelmansstämman i Vörå. Låten är komponerad av Arthur Lauren som verkade som bagare i Vörå. Därefter blir det ”Satumaa”, mazurkan ”Trådarin”, snoan ”Alfred” och "Ingåvalsen". Jag lyssnar på ännu några låtar innan jag startar hemåt. Jag skall på ett konfirmationskalas följande dag och känner att jag borde ta mig hem innan midnatt.

Det har varit en trevlig dag och jag gläds över att spelmännen fick möjligheten att träffas och spela en stund tillsammans. Imorgon besöker styrelsen Vörå där nästa års spelmansstämma förhoppningsvis går av stapeln.

Lördagskvällen avslutades med allspel. Det var trevligt att åter kunna träffas och få spela tillsammans.

10

Styrelsen för Finlands svenska spelmansförbund fr.o.m. 12.9.2020 Ordförande: Åsa Lillhannus Viceordförande: Michaela Lassus Styrelsemedlemmar

Ordinarie: Jan-Anders Barkar Birgitta Beijar-Österberg Kenneth Nordman Antonia Nyström Sten Eriksson Linnea Holmberg Anders Backman Göran Jonsson

(Norra svenska Österbotten) (Mellersta svenska Österbotten) (Södra svenska Österbotten) (Åboland) (Åland) (Västra Nyland)

(Mellersta Nyland) (Östra Nyland)

Personlig suppleant: Tobias Elfving Per-Henrik Lithén Carl-Erik Herrmans Kurt Svahnström Francine Eriksson Carita Aminoff Lars Silén Kim Lönnroos

Sekreterare: Pia-Stina Sarin Skattmästare: Inga-Lill Sund

Utskott och kommittéer Styrelsens arbetsutskott fungerar vid behov som beredande organ för styrelsen samt fattar i brådskande fall beslut med fullmakt av styrelsen. Arbetsutskottet består av ordföranden, viceordföranden och organisationssekreteraren. Arbetsutskottet sammankallas av ordföranden. År 2020: Åsa Lillhannus, Michaela Lassus och Pia-Stina Sarin Stämmoutskottet samlar på erfarenheter från hållna stämmor och bistår de lokala stämmoarrangörerna med råd. Utskottet har minst två medlemmar. År 2020: Anders Holmberg, Kenneth Nordman, Greger Lindell och Stefan Skata Kaustbyutskottet har som uppgift att i samarbete med Pro Kaustinen r.y. planera och utforma programmet för den finlandssvenska dagen under Kaustbyfestivalen. År 2020: Åsa Lillhannus och Jan-Anders Barkar Ekonomiutskottet kontrollerar och arbetar för att förbättra förbundets ekonomi.

Utskottet har minst tre medlemmar, varav förbundets skattmästare är en. År 2020: Åsa Lillhannus (sammankallare), Göran Jonsson och Inga-Lill Sund (skattmästare) Redaktionsrådet planerar och drar upp riktlinjerna för tidskriften Fiolen min i samarbete med redaktören. Redaktionsrådet består av ordföranden och organisationssekreteraren samt två medlemmar. År 2020: Åsa Lillhannus och Pia-Stina Sarin samt Linnea Holmberg och Anders Backman Kurs- och lägerutskottet planerar och leder förbundets kurs- och lägerverksamhet och har minst tre medlemmar. År 2020: Michaela Lassus, Linnea Holmberg och Kenneth Nordman Valberedningen inför förbundsdagen 2021: Per-Henrik Lithén (sammankallare), Göran Jonsson och Synnöve Svanström

11

Sälgrunds fyr mot stjärnklar himmel Foto: Audun Nedrelid

Kurshelg på Sälgrund 18-20.9.2020 Det var fredag eftermiddag då ett spelsuget gäng

samlades vid Kaskö Fiskehamn, för att med båt ta sig över till Sälgrund. Gänget var mindre än tidigare år, men varken vågor, vind eller corona kunde stå emellan dem och kursen som skulle ordnas över helgen. Väl ute på ön plockades instrumenten snabbt fram och de första låtarna lärdes ut av de eminenta lärarna Jari Komulainen och Matti Mäkelä. Kvällen fortsatte sedan med fritt jam och fri samvaro ända in på småtimmarna.

Lördagens program bestod av låtar, låtar och flera låtar! Undervisningen skedde i två mindre grupper, mellan vilka lärarna sedan roterade. Efter lunchen samlades även dragspelarna och violinisterna skilt för sig, och man kunde lägga fokus på mera instrumentspecifika saker.

På kvällen eldades bastun och det gjorde gott att mjuka

12

upp musklerna efter intensivt spelande. Enligt hörsägen sjöngs det också en del bastusånger!

På söndag var det dags att styra kosan tillbaka till fastlandet. Helgens saldo blev många nya låtar, bl.a. från Österbotten, Belgien och Quebec. Förutom all musik fick vi också njuta av den fina omgivningen på Sälgrund, inte minst fyren som lyste upp natten med en klar stjärnhimmel som bakgrund. Sällskapet var också klanderfritt!

Sammanfattningsvis var helgen superb, och det var ett trött gäng, men med botad spelabstinens, som lämnade Sälgrund för den här gången. Som tur har man ett år på sig att återhämta sig inför nästa gång!

Janeta Österberg

Lärarna Jari Komulainen och Mat ti Mäkelä

Transport med båten Sunnanskär

Fin utsikt över skärgården

Foton: Audun Nedrelid

Glada spelm

än

13

Jam till kaffet under Folkmusikdagarna 2020 Foto: Johanna Björkholm

Folkmusikdagarna i Vasa 2020 – ett pandemi-anpassat evenemang År 2020 är det verkligen inte självklart att pla-

nerade evenemang går av stapeln. Den stora majoriteten av folkmusik- och folkdansevenemangen som vi är vana vid under vår och sommar ställdes in på grund av osäkerheten kring Corona-spridning och -restriktioner. I slutet av sommaren verkade dock läget relativt lugnt och Folkmusiksällskapets styrelse beslöt att försöka genomföra Folkmusikdagarna i Vasa i Corona-anpassad tappning. Vi tyckte alla att nu behöver vi mer än någonsin möjligheten att träffas i folkmusikens tecken.

En stor del av Folkmusikdagarna utgörs av workshopar i skolor runt om i Österbotten. Redan i planeringsskedet ställde Corona-situationen till med problem.

Många skolor fick inte alls ta emot fysiska gäster. Våra utmärkta folkmusikpedagoger Désirée Saarela-Portin, Marianne Maans och Johanna Lönngren såg dock till att varierande lösningar togs fram så att så stor del av programmet som möjligt kunde genomföras. Det blev en blandning av fysiska workshopar, inspelningar och streamade workshopar till slut.

I planeringsskedet beslöt vi också att årets upplaga av Folkmusikdagarna i Vasa inte kunde ha målsättningen att samla stora publiksiffror. I stället såg vi som huvudsaken att ett varierat folkmusikprogram skulle erbjudas en liten fysisk publik, så att avstånd och säkerhet kunde

14

garanteras, och att vi som komplement skulle arrangera livestreaming av evenemanget. Detta blev också fallet.

Den fysiska publiken bjöds på stämningsfulla konserter vid Vasa Settlementcenter, och tack vare samarbete med projekt Boden Live kunde samtliga konserter och workshopar i Vasa streamas. Det var också Boden Live som stod för den proffsiga inspelningen för skolorna.

Torsdag 1 oktober arrangerades i samarbete med Lirarna en konsert med I Fäälan, som med bravur framförde sina nyskrivna låtar med fötterna stadigt planterade i den sydösterbottniska traditionen. Efteråt följde en låtkurs med I Fäälan. Kvällen avslutades med folkmusikjam. På fredagskvällen spelade Kusinerna Riippa med repertoar främst från deras nyutgivna skiva ”Vedil”, som lyfter fram Alexander Slottes produktion. Efter konserten blev det kaffeservering och jam tillsammans.

Lördagen den 3 oktober inleddes med låtkurs med Esko Järvelä – en riktigt trevlig kurs med roliga låtar.

På eftermiddagen blev det dags för viskurs med Marianne Maans, som kulminerade med efterlysningar på fler visstugor i Österbotten. På lördagskvällen intog sedan folkmusikgruppen Tallari trio scenen, och levererade som alltid en genuin konsert i Kaustby-tappning. Efteråt avslutades Folkmusikdagarna genom samvaro med kaffe och jam.

Hela evenemanget blev lyckat. Vasa Settlementcenter på Brändö visade sig vara en ypperlig plats för Folkmusikdagarna anno 2020. Från arrangörernas sida är vi mycket glada över att Folkmusikdagarna kunde genomföras också i år. Med facit i hand borde vi ha valt en vecka tidigare för evenemanget, det var nämligen just helgen 1–3 oktober som Covid19-situationen i Vasa fullständigt exploderade.

Indikationer på detta kom redan tidigare under veckan, så handsprit, ansiktsmasker och listor på deltagare blev nödvändiga inslag av förberedelserna. Allt gick dock bra till slut och vi tror att alla som deltog i någon form gladdes över utbudet.

Från Folkmusiksällskapets sida vill vi tacka alla som gjorde denna vår ”plague edition” så lyckad. Framför allt ska Folkmusikdagarnas producent Johanna Lönngren ha ett stort tack, hon stod hela tiden redo med plan B och C vartefter vi fick ändra planerna. Pandemiläget förde med sig också nya positiva aspekter med tanke på den tekniska delen – vi hade knappast ens börjat undersöka möjligheter till streaming annars. Där tror vi att vi tog ett stort kliv framåt vad gäller möjligheterna att nå intresserade.

Ett annat fint resultat blev en inspelning innehållande en utmärkt presentation av finlandssvensk folkmusik samt låtutlärning som är tänkt för klass 1–6. Denna finns nu fritt tillgänglig för intresserade skolor via vår hemsida: https://folkmusik.wixsite.com/folkmusiksallskapet/ materialbank

Tallari trio, bestående av Katri Haukilahti, Esko Järvelä och Sampo Korva, höll en konsert på lördagskvällen.

Foto: Pia-Stina Sarin

Från styrelsens sida valde vi att ta en risk med tanke på att vi inte visste om Folkmusikdagarna skulle kunna genomföras och om så var fallet skulle vi knappast kunna nå en stor publik. Men vi hade fått understöd för evenemanget och då evenemanget genomfördes i denna tappning var vi inte beroende av biljettintäkter. Med facit på hand var det helt rätt att ta risken och då kunna engagera folkmusiker i evenemanget. Och efter att ha sett hur betydelsefulla spelningarna, workshoparna och jamen var för de närvarande hoppas vi nu bara att vi får träffas under normalare förhållanden på Folkmusikdagarna i Vasa 2021.

Johanna Björkholm & Johanna Lönngren, Folkmusiksällskapet r.f.

Digital workshop för klass 1–6 med Johanna Lönngren, Marianne Maans och Désirée Saarela-Portin.

Foto: Boden Live

15

Stor hantverksskicklighet i Småbönders För en tid sedan blev jag tipsad om en skicklig instrumentbyggare i Småbönders. Annat kom emellan, men nu tog jag slutligen tillfället i akt och stämde träff med Johnny Storbacka.

Text och bilder: Simon Gripenberg

Kaustby är förmodligen en välbekant plats för mer-

parten av Fiolen mins läsare. Om man styr vidare söderut så befinner man sig efter ungefär en kvart timmes bilfärd i Småbönders. Byn ligger i östra spetsen av landskapet Österbotten, inkilad mellan Södra Österbotten och Mellersta Österbotten – geografiskt sett mellan Evijärvi och Vetil.

Småbönders är en livskraftig by, som trots allt centraliseringsiver till exempel lyckats bibehålla sin lokala butik.

Miljön är kuperad och vacker.

Jag är på väg till gårdsgruppen Storbacka för att träffa Johnny Storbacka då jag fått tips om att han är en passionerad instrumentbyggare. Redan när jag svänger in på gårdsplanen märker jag att här bor en person med snickarglädje. Intill ytterdörren står en specialbygd trädgårdsgunga som påminner om en gungstol, fast bred som en bänk. Jag ringer på och Johnny öppnar. Är det er hemgård som jag kommit till?

– Jo, jag har växt upp här. Pappa var jordbrukare men är numera pensionär. Den nya gården där mina föräldrar nu bor byggdes i mitten av 80-talet. Mina farföräldrar bodde 16

sedan kvar här i gamla gården, och efter dem stod huset tomt en tid innan vi renoverade det. Åkermarken som hör till gården är utarrenderad. Jordbruken nuförtiden är för det mesta få men stora, konstaterar Johnny Jag har ändå förstått att Småbönders är en livskraftig by?

– Det stämmer. Bybutiken finns kvar, men skolan har tyvärr lagts ner. Sammanhållningen är stark. Vi arrangerar till exempel årligen en revy med gemensamma krafter.

Hur stor del av ditt hantverk handlar om instrumentbyggande?

– Det är nog svårt att helt livnära sig på instrumentbygge, så till vardags arbetar jag på en fabrik som tillverkar lastpallar för industrin. Jag bygger instrument på egen tid och främst för det egna intresset, men visst droppar det in beställningar nu som då. I fjol byggde jag till exempel en mandolin åt en kund i Sverige. Jag har ingen egentlig marknadsföring förutom en sida på facebook. Det har blivit en hel del olika instrument under årens lopp: elgitarrer, akustiska gitarrer, fioler och mandoliner.

När började du bygga instrument och hur har du fått kunskapen?

– Jag fick gnistan från min morfar Torolf Furu. När han blev sjukpensionär intresserade han sig för fiolbygge. Från slutet av 70-talet till slutet av 80-talet byggde han sammanlagt 130–140 fioler – ganska otroligt! Jag lärde mig mycket av Torolf, men i övrigt är jag självlärd. Torolf gjorde anteckningar som jag har haft nytta av och så har jag läst en hel del böcker. Nuförtiden finns det också en hel del nyttig information på internet.

Nyckelharpor och eget musicerande Jag berättar för Johnny att jag tidigare i veckan intervjuade Jonas Borgmästars angående Esseharpan (den artikeln kommer i nästa nummer av Fiolen min) och Johnny plockar lämpligt fram en vacker treradig kromatisk nyckelharpa av Eric Sahlströms modell.

– Denna kom jag över för några år sedan. Den var i dåligt skick och jag fick den som en gåva av en bekant.

Hon skulle troligtvis ha slängt bort den ifall ingen tagit emot den. Det har varit intressant att restaurera upp den och vore roligt att bygga en nyckelharpa själv, helt från grunden. Kanske blir det nästa projekt, funderar Johnny.

Var får du tag i material till dina projekt?

– Ibland kan det vara utmanande. När jag sökte strängar till nyckelharpan hittade jag till exempel endast två tillverkare, varav en i Sverige. Jag minns att jag frågade efter nyckelharpssträngar vid Fazers musikaffär i Jakobstad och att de nog verkade en aning roade. Till fiolerna brukar jag beställa virke via en firma i Slovakien, som förmedlar till exempel lönn från Sydeuropa och gran från Italien. Morfar beställde redan på 80-talet virke från Tyskland. Det är relativt lätt att hitta bra virke inom EU och smidigt att välja då det finns bilder på numrerade bitar – så man vet exakt vad man köper. Jag har också testat att klyva upp eget granvirke då det torde finnas fint material också i den egna skogen, men det som jag har hittat hittills har varit aningen för glesväxt – och så behöver virket torka i minst 3–4 år. Jag har förstått att bland annat Leif Kronqvist har testat att använda björk i sina fioler, men fastän det till och med kanske rent teoretiskt kan vara bättre akustiskt sett så tenderar kunder oftast att utgå från det estetiska när de köper sin fiol. Jag minns att morfar testade att bygga fioler av rönn och hägg, men de var svårsålda. När det gäller övrigt material så beställer jag färdiga spännskruvar, stränghållare och hakstöd medan greppbrädor och stall fås som halvfabrikat.

Snickarglädjen och precisionen återspeglas i varje liten detalj.

17

Hur är det med musicerandet, spelar du själv fiol?

– Jag är nog ingen fiolspelman men visst får jag ut några melodier. Det blir nog mest gitarr, mandolin och munspel för min del. Jag brukar vara med och arrangera Småböndersrevyerna, där har jag i något sammanhang till och med spelat såg. Vi har strävat efter att ordna revyerna årligen men detta år var vi förstås – liksom många andra – tvungna att inhibera allt på grund av coronan. En del av materialet kan vi säkert återanvända i nästa års revy, medan annat riskerar att bli inaktuellt.

Fiol med bandad greppbräda.

Tätväxt alpgran från Mellaneuropa.

Spelar du också i andra sammanhang?

– Vi hade ett band med revygänget som också har uppträtt i andra sammanhang, till exempel på bröllop och dylikt.

Kurt Gertrudz, där jag också spelade med, var ett annat band som uppstod ur revyerna och höll på ett tag. Jag trivs dock bäst med revykonceptet. Det är svårare att få ihop det med ett band då det uppstår mer koordinerande med övningar och sådant. Sen tycker jag också det är roligt att spela hemma och att kravlöst få leka med instrumenten.

Jag gick nog på en pianokurs under lågstadietiden, men intresset höll inte i sig.

Har du andra studier bakom dig?

– Jag studerade på slöjdskolan medan den ännu fanns kvar i Terjärv. Det var en trevlig tid och en bra skola. Vi tillverkade till exempel varsin gitarr. Men jag har nog haft ett intresse för snickrande och byggande ända sedan jag var liten.

Traditionella verktyg och tekniker Vi förflyttar oss från vardagsrummet till ett intilliggande rum där Johnny har inrett en träverkstad åt sig. Det är prydligt och verktygen är systematiskt uppradade.

Rosetten är en detalj som kännetecknar Johnnys fioler.

18

Vilka verktyg blir mest använda i instrumentbyggandet?

– Bandsågen är oumbärlig. Jag har övergått mer och mer till handhyvlar, trots tillgången till rikt- och planhyvel.

Olika typer av specialformade sicklar är också väldigt användbara, om man bara ser till att hålla dem vassa med sicklingsstålet. I något skede testade jag att fräsa inläggningsådern men har nog återgått till ett enkelt handverktyg, en specialkniv med två spetsar. När jag basar och böjer virke använder jag en gammal lödkolv som jag fäster i skruvstädet. Detta fungerar bra när jag har ett skyddspapper mellan lödkolven och det blötlagda virket. Många verktyg har jag också byggt själv, till exempel de små handhyvlarna av bok vars bett är gjorda av återanvända bitar

Johnny visar upp en av de fioler som han har byggt.

från gamla metallsågsblad samt de ”klämmare” som håller ihop fiolen vid limningen. Morfar gjorde också sina egna verktyg. Då det var krångligt att justera eller byta ut ljudpinnen – som sprider resonans mellan fiolens lock och botten – med befintliga verktyg byggde han en egen tång av två gamla matgafflar, den fungerar utmärkt ännu idag och är mycket smidigare att använda än de verktyg som finns på marknaden.

rare att arbeta med. Det gäller att ha vassa verktyg. Apropå gamla tekniker så använder jag konsekvent benlim när jag limmar. Det är gjort på slaktavfall och blir skarpt och glasaktigt när det stelnar. Dessutom är det lätt att ta isär fogarna vid reparationsarbeten och benlimmet transporterar strängvibrationerna bra i instrumentet.

"Jag tycker om att experimentera.

På vissa fioler har jag också fällt in små detaljer av pärlemor i greppbrädan."

Gamla tekniker och verktyg kan således fortfarande vara de mest ändamålsenliga?

– Jo, de enkla handverktygen är ofta smidigast. När man till exempel skall forma snäckan till fiolen sågar man först ut en grov form med bandsågen, men sen snider man resten för hand. Det gäller att ha koll på fiberriktningen i materialet. När man exempelvis arbetar med flammig lönn lönar det sig att hyvla i 90 graders vinkel mot fiberriktningen. Granen är mjukare och svå-

Jag noterar att du har satt in dekorativa detaljer på dina instrument, den stiliserade rosetten har jag inte sett förut på någon fiol?

– Jo, den är en liten extra detalj. Jag tycker om att experimentera. På vissa fioler har jag också fällt in små detaljer av pärlemor i greppbrädan. Jag har till och med testat att bygga en fiol som har band längs greppbrädan, likt en gitarr.

De som föredrar det traditionella tilltalas kanske inte av detta men det är roligt att prova på nya lösningar.

19

Hur många fioler har du hunnit bygga hittills?

– Det har blivit sju stycken. Kring 2005–2006 byggde jag min första. Morfar hann ännu se den och ge feedback på mitt byggande. Sen har jag som sagt också byggt annat än fioler. Jag fick till exempel en förfrågan på att bygga en elgitarr enligt Gibson-modell som en present åt en bekant.

Elgitarren som blev klar 2018 har personens namn infällt i greppbrädan och jag byggde till och med mikrofonsystemet själv från grunden. Fördelen för kunden med att beställa ett instrument av en som inte är instrumentbyggare på heltid är att alla arbetstimmar sällan syns i priset.

Jag kom att tänka på din egen musiksmak, vad lyssnar du mest på?

– Min musiksmak är bred. Det är allt från rock och country till blues. Genom revyprojekten – där vi spelar bland annat fiol, dragspel, tramporgel och kontrabas – har jag också fått ett intresse för folkmusiken. Jag brukar till exempel besöka Kaustbyfestivalen där gruppen Väsen för ett par år sedan uppträdde på huvudarenan tillsammans med Järveläs gäng. De spelade såväl egna som traditionella lå-

tar och det var ett otroligt sväng. I och med renoveringen av nyckelharpan har jag också kommit att bekanta mig med uppländska polskor och schottisar.

Vilka är dina planer framöver?

– Det finns alltid något att göra. Nu närmast har jag ett växthusprojekt på gång och så skall jag inreda ett större snickeri åt mig i fähuset. Jag tillverkar bland annat trädgårdsmöbler på beställning. När det gäller instrument så verkar det finnas en större efterfrågan på service än på nya instrument – men kanske det kommer in någon fiolbeställning nu när julen närmar sig.

Jag tackar för intervjun och önskar Johnny lycka till med alla sina intressanta projekt. Vill du bekanta dig noggrannare med Johnnys hantverk så hittar du honom på facebook-sidan www.facebook.com/johnnyshantverk

Alla instrument är unika och personliga – hantverket är så långt från serieproduktion man kan komma.

20

Hemmabyggt verktyg av gamla bestick.

Hemmagjorda skruvtvingar används vid limning.

Infällt ornament i greppbrädan.

Ett bomärke är en av detlajerna på nyckelharpan.

Halsen på denna fiol skall ännu lackas.

Johnny har även gjort egna hyvlar för att underlätta arbetet.

21

In memoriam Gösta Bergström tyckte själv mycket om den här bilden. Och den visar ju nog tydligt uttryck för hans stora glädje för, med och i musiken. Han uttryckte ofta - i synnerhet till publiken som han ju både lätt och gärna kommunicerade med - hur avgörande roll musiken haft i hans liv.

Foto: Esko Salmela

Gösta Bergström 3.2.1928–8.2.2020 Spelmansprofilen Gösta Bergström lämnade

oss den 8 februari 2020. Han föddes på Gråbbilsbackan i Koskeby, Vörå den 3 februari 1928 och fick således bli drygt 92 år.

Den Gösta som de flesta av oss som läser Fiolen min minns är spelmannen och spelevinken med artistnamnet ”Bergströms-Gösta”. Han kom tidigt in på musikens bana och började ta fiollektioner. Den vägen lotsades han in i Vörå Stråkorkester där han spelade i tre årtionden. När dansorkestern Columbia återuppstod efter kriget gick Gösta med som violinist. Han var därefter en ledande kraft i orkestern Waiona. I sent femtital bildade han Gösta Bergströms kvintett. Här spelade han i huvudsak trummor. Kvintetten blev kanske hans största framgång på den tidens dansbanor.

22

Våren 1971 tog Gösta initiativ till bildandet av ett spelmanslag i Vörå. Då var ”gillesmusiken” på uppgång och Gösta var inte sen att fånga upp nymodigheten. Tillsammans med 13 andra spelmän med varierande bakgrund bildade han Vörå Spelmansklubb. Han valdes till klubbens första ordförande och spelledare, ett uppdrag som han innehade i fyrtio års tid. Därefter spelade han med ännu ett par år i klubben.

Som medlem i kulturnämnden i Vörå var han en av påskyndarna när Vörådagarna och ”Langradin” startades.

Förebilden hämtades vid ett fadderortsbesök i Norge.

Vörå Spelmansklubb blev ändå hans största kulturgärning. Han var ledaren som kunde entusiasmera, som kunde sporra medlemmarna till att utföra sånt de inte visste att de kunde. Han förändrade uppträdandet från strama scenframföranden till spralliga tillställningar som gjorde både medlemmarna och publiken glad.

Under hans ledning gav klubben ut fem LP-skivor och tre cd-skivor. Han spelade även med på den nionde cdproduktionen. Han tog klubben till Florida, till Norge, och flera gånger till Sverige där man bland mycket annat fick uppträda i ett showprogram på Sveriges TV. Han gjorde också egna låtar vilka ofta inspirerades av reseupplevelser. Exempel: efter en svinkall försommarkväll på Skansen 1987 skrev han låten ”Köldknäppen”. ”Vid Korpo kyrka” tillkom utanför kyrkan under väntan på nästa uppdrag vid spelmansstämman i Korpo 1985. En stor del av hans låtar finns samlade på cd:n ”Gösta Bergströms egna låtar”.

Gösta var också en känd profil inom Finlands svenska spelmansförbund och deltog i så gott som alla förbundsdagar och spelmansstämmor under sin aktiva tid.

Som ordförande för Spelmansklubben hade han också ansvaret för arrangerandet av spelmansstämmorna i Vörå 1976 och 2001.

Gösta Bergström har också på olika sätt uppmärksammats för sina kulturgärningar. Han har av republikens president 1979 förlänats titeln director musices och utsetts till mästerspelman i Kaustby 2001, samma år som han

också erhöll Hagforsmedaljen. Han var hedersmedlem i Finlands svenska spelmansförbund och hedersordförande i Vörå Spelmansklubb.

Gösta sörjes närmast av hustrun Sylvia och sonen Hasse med familj. Hans bortgång väcker också förstämning hos en lång rad spelmän som han kommit i kontakt med i olika konstellationer. Han lämnar definitivt också ett tomrum hos publiken; det berättar kommentarerna de gånger Gösta kommit på tal: ”jag minns när klubben spelade där och där, så sa Gösta det och det”, följt av glada miner och skratt åt minnet.

”Ystert gled stråken i svunna dar, fiolen nu tystnat men ekot finns kvar” Wilhelm Skata, en av de 14 grundande medlemmarna i Vörå Spelmansklubb

Såhär var vi spelmansförbundets spelmän vana att se Gösta: på dirigentpulten, med kraft, liv och engagemang. Han tog musiken och ledarskapet på allvar, vågade säga till, avbryta och ta om, men spred i lika stor grad glada ord till de allspelande. Finska polkan var en vanlig allspelslåt och då var Gösta given dirigent, en annan favorit han gärna ledde var Kökar brudmarsch.

Foto: Greger Lindell, stämman i Jakobstad 2005

23

In memoriam

Ragnar Boman 1.10.1930–21.12.2019 Ragnar var under många år (1971-2007) en myck-

et uppskattad ledare för Ålands Spelmansgille; gillet, som bildades 1953, efter ett inspirerande besök av den svenske spelmannen Jon Erik Öst. Ragnar tog över spelledarskapet 1971 efter spelmannen Gösta Bryggman (1897-1971) Återkommande begivenheter var spelmansstämman vid Jan-Karlsgården (Ålands parallell till Skansen i Stockholm) och en höstspelmansstämma i Breidablick, Finström (Breidablick är en festlokal som invigdes i början av 1960-talet). Ragnar fortsatte också med Gillets utgivning av låthäften - det finns 10 häften (1958-1991) och ett jubileumshäfte med de mest omtyckta låtarna - det kom ut till 50-årsjubileet jämte en jubileumsbok med den åländska spelmansmusikens historia. Ragnar var en driven låtspelare, i unga år delvis utbildad vid Sibeliusakademien, men folkmusiken kom att bli hans genre. Kortare låtspelskurser ordnade Ragnar, både för ungdomar och för äldre. Som gästlärare anlitade han exempelvis Ole Hjorth.

24

Ragnar var en charmerande, humoristisk människa med otaliga spontana infall. Sista gången han spelade med Gillet blev år 2008. Den åländska folkmusiken har förlorat en hängiven spelman och ledare. Hans rika arv förvaltas fortsättningsvis av åländska spelmän i olika konstellationer och Spelmansgillets verksamhet fortsätter obrutet med Christina Johansson som spelledare.

Söndagen den 27 september hölls i Finströms kyrka en konsert till Ragnars minne, med åtföljande kaffestund i Församlingsgården.

Sören Jansson

Skiv- och boknyheter

KUSINERNA RIIPPA/ Vedil

ett väldigt fint sätt. Ett par exempel på sådana spår är ”Ryttaren rider” och ”Syd-sydöstanvinden blåser”. Ett annat spår består av ”Plocka vill jag skogsviol” som Jessica och Niko gör på ett mycket fint sätt. Men de har nog annat material på skivan också, Mats Edéns ”Klappvalsen” är en, en annan är ”Julvisa i Finnmarken” där Thorstein Bergman har tonsatt Dan Anderssons dikt. Ett helt eget alster är ”Himlen brinner”. Sista spåret ”Slumrande toner” klingar länge efter att skivan har tagit slut, och man vill bara spela hela skivan en gång till.

Man märker att de båda har musicerat tillsammans en lång tid, men de har också andra projekt separat, Jessica musicerar i La Riippa Group och Niko i Wentus Blues Band.

Vedil är utgiven på Try Angle, den finns också i digitalt format.

Kusinerna Riippa

är sångaren Jessica Riippa och gitarristen Niko Riippa från Nedervetil i norra svenska Österbotten. "Vedil" är deras debutskiva som kom ut 11.9.2020.

Ursprungligen skulle den fysiska skivan komma ut på våren 2020, men på grund av pandemin senarelades skivsläppet till september.

På skivan har de gjort nya arrangemang till kända svenska folkmelodier men även nya kompositioner till texter av hembygdens egen skald Alexander Slotte. Diktsamlingen ”Sånger och syner” från 1918 har inspirerat kusinernas musik och både texterna och tonerna lyfter fram längtan till den egna hembygden och den vackra naturen som finns där vid bygden vid ån.” Så presenterar duon själv sin skiva och det är en mycket god presentation.

Vedil känns som en frisk fläkt på den finlandssvenska vishimlen.

Kusinerna har tonsatt flera inte så kända dikter av Alexander Slotte på

KRISTINE HEEBØLL, FEAT: TIMO ALAKOTILA/ Pernambuk - En opdagelsesrejse i 11 kapitler

Kristine Heebøll är en av de största komponisterna och violinisterna på den danska folkscenen. Hon har gjort flera egna skivor och även

i olika band. Tillsammans med Trio Mio-gruppen har hon vunnit 8 Danish Music Award-Folk, år 2019 utsågs hon till årets komponist. Timo Alakotila behöver knappast någon längre presentation, han är en välrenommerad folkmusiker både hemma i Finland och ute i världen.

På skivan "Pernambuk" presenteras 10 nykomponerade och ett gammalt verk i ett samspel mellan violin och piano. Man kan skönja en nyfikenhet och en vilja att vara kreativ och nyskapande. Titelspåret ”Pernambuco” kommer sig av att det i Brasilien växer en typ av mycket hårt virke som kallas pernambuco, det var ett så hårt träslag att snickarna fick ge upp sina försök att arbeta med det – det förstörde deras redskap. Ett ändamål har pernambuco dock gått att använda till: att snickra violinstråkar. Nu framkommer det inte om Kristins stråke är av det träslaget, men den gav i varje fall inspiration till denna skiva. ”Pernambukpolskan” är för resten inte alls dålig den heller. På två spår har duon tagit in förstärkning i form av stråktrion Vesselil, i ”Bryllupsmarch Til Mille og Anders” och ”Nu”. Det spår som ändå gav mig mest är ”Bryllupsmarcher fra Himmerland”, som framförs vackert och sirligt, skönt för öronen.

Skivan innehåller mera modern Folk, jazzig och svängig, men det är en trevlig skiva med musik som tar en med på en resa på havet, på bröllop och en hel del andra äventyr.

Skivan finns på GO’ Danish Folk Music, www.folkshop.dk eller på internationella Internetbutiker, den går också att ladda ner på iTunes, Apple Music, Spotify, emusic.com, amazon. com med flera.

25

EVA RUNE, KARIN ERICSSON BACK, KATARINA SÖDERLUND, MARIA MISGELD/ Bliver himmelen röd på morgonen Nyårsdag

”Bliver himmelen röd på morgonen Nyårsdag.

Då bliver det år stor sorg och klag.

Stor krig det år vi visserligen få.

Det betyder mycket oväder också" (Bondepraktikan, 1600-tal.)

På nyårsdagen 2020 färgades himlen starkt röd vid solnedgången. Jag förundrades och läste mig till att ljuset filtreras genom sot och smutspartiklar i luften - ju rödare himmel dess smutsigare luft. Människans påverkan på klimatet, utarmning av jorden och en tynande biologisk mångfald är en skrämmande och påtaglig insikt. Musiken speglar årets tolv månader i lika många musikaliska rum. Rum av känslor inför fotavtrycken vi lämnar, genom tiden, på jorden, inför framtiden…”

gitalt vokalt verk, inspirerat av en solnedgång på nyårsdagen 2020. Här fungerar damerna som solister i ett vokalt verk där de kular tolv rum, eller månader, och lyssnaren kan själv experimentera på ett spännande sätt.

Musiken är komponerad av Maria Misgeld.

Kulning är en kommunikationsform, enkelt kan sångstilen beskrivas som lockrop. När djuren var långt ute i skogen och skulle kallas hem till kvällen måste kallningen höras långt, och kulning hörs långt bort. På den här skivan har man i de olika rummen byggt på varierande grundtonsbaserade modus och teman i vilka solisterna uttrycker sig fritt.

De tolv olika rummen kan lyssnas på i kronologisk ordning, men ordningen kan likväl kastas om. Alla rum kan även ljuda samtidigt två och två, flera eller alla tillsammans.

På webbsidan https://himmelen. mariamisgeld.se finns musiken i sin helhet, där kan du som lyssnar skapa din egen version av verket genom att mixa de olika delarna i realtid.

Här finns spåren för nedladdning och lyssning: https://music.apple.com/se/album/ bliver-himmelen-röd-på-morgonennyårsdag/1537767547?l=en

Eva Rune, Karin Ericsson Back och Maria Misgeld har i många

år redan musicerat tillsammans och var för sig. De bildar bland annat vokalgruppen Irmelin, som är bekant för många av oss här i Svenskfinland.

Nu har damerna, tillsammans med Katarina Söderlund, spelat in ett di-

26

MASKINERI/ Hopsa 101

Maskineri är en duo beståen-

de av två danska folkmusiker, Maja Kjær Jacobsen (fiol, sång och gitarr) och Søren Vinther Røgen (gitarr och mandolin). Båda musikerna är kända från andra sammanhang, t.ex. banden Fru Skagerrak, Maja&David, Maja Kjær Kvartet och Trolska Polska. Maja och Søren har båda växt upp i centrala Jylland och den här skivan är ett resultat av en handskriven notbok skriven åren 1892-1897 av fiolspelmannen Anders ”Top” Andersen från Kragelund som också är Majas hemtrakter.

På skivan "Hopsa 101" spelar duon mestadels traditionella låtar från Mittjylland efter gamla spelmän och sångerna sjungs på jylländska dialekter, men också på danska.

Helt enligt dansk tradition hittar vi en skön blandning av polka, hopsa, mazurka och vals på skivan, de flasta från Anders ”Top” Andersens notbok. Men det ryms också någon egen komposition, t.ex. visan ”Det regner stadig (igen!)". Av tradlåtarna vill jag nämna spåren ”Masurka 147 & Skovsø Polka”, ”Ridder Brynnings Vise” (som egentligen består av 107 verser, men här på skivan sjunger Maja enbart sju av dem) och titelspåret ”Hopsa 101”, som enligt Maja och Søren är en grundkurs i alla de uttryck man kan finna i en hopsa.

Vill man ha en dos traditionell dansk folkmusik är det här ett utmärkt val.

Skivan är utgiven av Go’ Danish Folk Music och finns att köpa på www.folkshop.dk samt i downloadbutiker och streamingtjänster som iTunes, Apple Music, Spotify, Youseeplay osv.

SCOTIA NOSTRA/ Gammel Venskab Robert Burns i Danmark Det kommer inte så många skivor med säckpipa, här är en. Robert Burns (1759-1796) var en skotsk nationalpoet som inspirerade bland andra Byron, Beethoven, Britten, Steinbeck, Aakjær och Kirk. Burns inspiration var den skotska folkvisan och hembygden (inte att förglömma hans många kärleksförbindelser) och bland hans dikter, som han oftast skrev på lågskotska, ibland på engelska med skotsk dialekt, finns Auld Lang Syne, vilken antagligen hör till de mest kända skotska sångerna världen över.

Robert Burns födelsedag 25 januari firas världen över med en ”Burns Supper” (Burnsmiddag) med mat, sång, dikter, whisky, tal och dans. Sedan 1989 har Rod Sinclair fört denna tradition vidare i Danmark – nu med gruppen Scotia Nostra som består av Christopher Maack Davis (violin och sång), Peter Eget (dragspel och sång), Steffan Sørensen (Bas, violin, bratsch och sång), Stig Bang Mortensen (säckpipa) och Rod Sinclair (sång, banjo och gitarr).

Gruppen Scotia Nostra arrangerar själv också Burnsmiddagar, den som är intresserad kan boka dem för en sådan.

Skivan "Gammel Venskab" innehåller 12 spår med en blandning av sånger och instrumentala låtar, och helt som sig bör är sista spåret ”Auld Lang Syne” (vilken handlar om just Gammal vänskap). Men innan dess får man lyssna på ”Green Grow the Rashes”, ”Tam o Shanter” (där man har tagit hjälp av Mike Whellans på beatbox) och ”Honest Poverty”.

Skivan kan köpas från Go’ Danish Folk Music, www.folkmusic.dk , YouTube Music eller på Deezer.

och män i svensk folkmusik fram till 1906. Klockaren och dansen liksom Spela på bröllop är två andra kapitel.

Slutligen listar Thomas hur många gånger olika spelmän har nämnts i tidningar sedan Post och Inrikes tidning började ges ut år 1645 fram till år 2020. Inte helt oväntat (enligt mig) så har Kalle Moraeus över 33 700 träffar, de spelmän som levde för länge sedan har betydligt färre, Hultkläppen (1834-1898) har 331. Lapp-Nils, som porträtterades tidigare i boken har dock så många som 1 927 träffar.

Thomas har gjort ett stort arbete, boken omfattar över 300 sidor, jag har dock litet svårt att hitta en röd tråd genom boken, inte heller får jag svar på min fråga. Men Thomas Fahlander har skrivit en mycket intressant och innehållsrik bok som i första hand beskriver spelmän i Dalarna, med vissa geografiska avvikelser, ur ett personligt perspektiv.

Boken är utgiven på Gidlunds förlag www.gidlunds.se. Den finns också på www.adlibris.com , www. bokus.com , m.fl.

THOMAS FAHLANDER/ Gift dig aldrig med en spelman – Röster om folkmusik i Dalarna från Isakes Kisti till Päkkos Gustaf

Titeln på boken gjorde att jag be-

ställde den, jag ställde mig frågan: Varför inte? Jag fick en gedigen bok om spelmän och deras liv; nio spelmansporträtt från Lapp-Nils (18041870) till Georg Riedel (aktiv musiker ännu vid 86 års ålder). Thomas beskriver också i ett kapitel Folkmusikvågen, ett kapitel behandlar Kvinnor

Deadline för material till Nr 1/2021 är 15.1.2021 Material till Fiolen min skickas in till adressen fiolenmin@spelmansforbundet.fi

27

Avs. Finlands svenska spelmansförbund

Centrumvägen 3, 65610 KORSHOLM

2021

Händelsekalender 15.1–4.2

Digital låtkurs

8–9.1

Folklandia, Helsingfors–Tallinn–Helsingfors INSTÄLLT!

26–28.2

Folk It, Nurmijärvi

20–21.3

FSSF Förbundsdag och Vinterstämma, Borgå

17–18.4

Folkmusikkurs på KREDU, Nykarleby

2–4.7

Spelmansstämman, Vörå

12–18.7

Kaustinen Folk Music Festival, Kaustby

20–25.7

NORDLEK 2021, Tammerfors INSTÄLLT!

Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansförbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi