Fiolen min 1/2 • 2025
Aktuellt........................................................................... 4–5
Spelmansstämma 27–29.6.2025................................ 6–10
Spelmän OHOJ!............................................................... 11
Vinterfestivalen Folklandia...................................... 12–13
När klangen, låten och spelmanskapet får styra.... 14–18
Spelmanslaget / Sundom Spelmän............................... 19
Pärmbild: Allspelslaget på Folklandia 2025
Foto: Tor-Erik Åkerman
Fiolen min | Tidskri för Finlands svenska spelmansförbund r.f. ISSN 0782-3479
Ansvarig utgivare: Synnöve Svanström
Redaktör: Simon Gripenberg | 044 291 4680 olenmin@spelmansforbundet.
Annonser:
Helsida (183x257 mm): 270 euro
Halvsida (183x126mm eller 89x257 mm): 130 euro
1/4 sida (89x126 mm): 100 euro
1/8 sida (89x63 mm): 70 euro
Kontakta kansliet för bokning
Deadlines för material:
15 maj (medlemsbrev)
15 juli (Fiolen min 2/2 • 2025) 15 november (medlemsbrev)
Preliminära publiceringstider:
månadsskiftet maj-juni (medlemsbrev) månadsskiftet augusti-september (Fiolen min 2/2 • 2025) månadsskiftet november-december (medlemsbrev)
Material till tidningen sänds till kansliet@spelmansforbundet. eller olenmin@spelmansforbundet.
Tryckeri: Grano/Vasa, www.grano. Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet samt Svenska kulturfonden.
www.spelmanforbundet. kansliet@spelmansforbundet.
Ordförande: Synnöve Svanström 050 545 7264 ordforande@spelmansforbundet.
Vice ordförande: Åsa Lillhannus 0400 951 958 asa.lillhannus@spelmansforbundet.
Spelmansförbundets kansli: Finlands svenska spelmansforbund r.f. Centrumvägen 3 65610 Korsholm
Kansliet är öppet mån-tors kl 10–14
Organisationssekreterare:
Pia-Stina Sarin 0500 560 209 kansliet@spelmansforbundet.
Styrelseledamöter:
Tobias Elfving 050 563 1533 tobias.elfving@gmail.com
Birgitta Beijar-Österberg 050 525 3072 birgitta.beijar-osterberg@korsholm.
Kenneth Nordman 040 594 6546 kennethnordman@hotmail.com
Klas Nyström 050 379 3154 klas.nystrom@arcada.
Sten Eriksson 0457 344 7712 stenchie60@gmail.com
Linnea Holmberg 040 558 2075 linnea1975.lh@gmail.com
Göran Jonsson 0500 232 425 goran.jonsson@jonel.
Emil Antman 0400 487 877 emil.antman@gmail.com 4041 0955
Orostankar i moll – låtar i dur
I skrIVaNde stuNd har Spelmansförbundet ännu inte fått svar på sin ansökan om statsbidrag. Den ekonomiska osäkerheten är stor, men vi utgår från att bidraget kommer att vara betydligt lägre än det i allmänhet varit under gångna år. Därför har styrelsen tvingats dra åt svångremmen ordentligt. Ett tråkigt resultat av det syns i rutan nedan.
Minskade stöd oroar
När statens stöd till civilsamhället minskar är vi inte ensamma om att ha det kämpigt. Förbundsarenan, en paraplyorganisation för de nlandssvenska förbunden, har genomfört en enkätundersökning bland sina medlemsorganisationer för att få en bild av vad nedskärningarna kan leda till.
Resultaten från enkäten visar att 61 % av organisationerna är oroade för den egna organisationens framtid och alla organisationer är mer eller mindre oroade för de nlandssvenska organisationernas framtid på några års sikt.
Konsekvenser
Minskningar i verksamheten och att medlemstidningar läggs ner befaras vara följder av nedskärningarna. Minskade bidrag medför också risk för permitteringar, men på samma sätt som vi försöker även andra undvika att minska anställdas arbetstid för att allt inte ska stanna av.
Enkätresultatet visar att de riksomfattande och större organisationerna är mer oroade än mindre organisationer som verkar regionalt eller lokalt. Orsaken till det syns också
INFO om Fiolen min 2025
På grund av Spelmansförbundets ansträngda ekonomi kommer Fiolen min att komma ut med endast två nummer under året.
Nästa nummer – och därmed årets sista – kommer ut i månadsskiftet augusti–september. Deadline för material till tidningen är den 15 juli.
Två medlemsbrev kommer att ersätta de uteblivna tidningarna för att informationsfödet inte ska avstanna. Medlemsbreven publiceras i månadsskiftena maj–juni och november–december och info som medlemmar vill sätta med i medlemsbrevet ska vara kansliet till handa den 15 maj, respektive den 15 november.
hos oss. Spelmansgruppernas verksamhet verkar (tack och lov) rulla på och aktörer med folkmusikprojekt på landskaps- eller kommunnivå tycks lyckas hitta nansiering. Att nansiera ett förbund med långsiktig verksamhet som omspänner hela Svensk nland är tyvärr svårare och då hotas den organisatoriska kärnan som upprätthåller förbundet. Inte så muntra ord denna gång, men vi trä as snart på årets förbundsdag och Vinterstämma för att föra givande diskussioner, fatta goda beslut och spela massor – särskilt låtar i dur...
Synnöve Svanström, ordförande
Medlemsbreven skickas ut per e-post till alla medlemmar som har samtyckt till att ta emot e-post (till exempel medlemsavgiftsfakturan) från förbundet.
Kontakta kansliet på kansliet@spelmansforbundet.f om du är osäker på om du gett samtycke eller om din e-postadress har ändrat.
Medlemsbreven kommer också att kunna laddas ner från vår webbplats www.spelmansforbundet.f
Påminnelse:
Härmed kallas medlemmarna i
Finlands svenska spelmansförbund till FÖrBuNdsdaG
lördagen den 29 mars 2025 kl. 15.00 på m/s Viking Glory Stadgeenliga ärenden
Styrelsen
Kul med kulturarv!
Folkmusikbaserade verktyg för ledare och lärare inom:
• småbarnsverksamhet
• grundskola
• fria bildningen
• grundläggande konstundervisning
Kurserna startar i mars 2025.
Kurserna är tvåspråkiga och fnns tillgängliga inom det öppna högskoleutbudet vid Centria och Novia yrkeshögskolor.
För mera info och anmälan: https://net.centria.f/hanke/ folkmusikforum-i-osterbotten
Har du frågor? Kontakta: kenneth.nordman@novia.f eller anni.jarvela@centria.f
Låtutlärning med tips och trix
Linnea Holmberg och Kenneth Nordman lär ut några av sina favortimelodier och delar med sig av tips om olika saker som är viktiga när du spelar med andra och till dans.
Välkomna med och spela tillsammans med oss!
dragspelsövning på förbundsdagen
Vi slår oss ner och går igenom några dragspelslåtar tillsammans. Beroende på deltagare och intresse kan vi pröva på något arrangemang men också spela unisont, kanske t.o.m. på gehör. Det här kan också bli första steget på en dragspelsrepertoar till spelmansstämman i sommar.
Ni får gärna höra av er på förhand om ni har tips och synpunkter.
Väl mött!
Klas Nyström klas.nystrom@arcada.f / 050 3793154
Foto: Klas Nyström
Linnea Holmberg. Foto: Jessica Westerholm Kenneth Nordman. Foto: Kalle Teir
kaustinen Folk Music Festival
Den 7–13 juli arrangeras den 58:e upplagan av Kaustinen Folk Music Festival – den största folkmusikfestivalen i Norden. Festivalveckan är som vanligt späckad med program inom folkmusik och folkdans. På scenerna står allt från lokala spelmän till internationella artister och grupper. Programmet erbjuder något för alla – såväl traditionella som experimentella inslag. Barnmusiken får stort utrymme även detta år.
Årets övergripande festivaltema är ”migration”. Genom temat vill man uppmärksamma hur migration och människors rörelse runt om i världen har påverkat våra kulturer, traditioner och identiteter. Landskapstemat för 2025 är ”Tavastland”. Centralen för främjande av Folkmusik och Folkdans r.f. (CEFF) har årstemat ”Vi tillsammans!”, vilket också kommer att synas i programmet. Programansvariga Anne-Mari Hakamäki konstaterar i
ett pressmeddelande att ”Ingen kultur har uppstått i ett tomrum. Människor har alltid tagit med sig något viktigt när de rest iväg och samtidigt tagit till sig intryck i sitt nya hemland”.
Loimolan voima, som i samband med Folklandia utsågs till årets grupp, kommer att uppträda under festivalen. Gruppen förenar folkrock och karelskt kulturarv. Andra namnstarka inhemska artister är bland annat Kimmo Pohjonen, Paleface och Frigg. Exempel på internationella grupper är kanadensiska Le Diable à Cinq och turkiska Light in Babylon.
Liksom tidigare ordnas Konsta Jylhä-tävlingen, Barnens Kaustby och Showcase-spelningar – samt mycket mera.
Mera information fnns på kaustinen.net
Kaustinen Folk Music Festival, eller ”Kaustby festivalen” går i år av stapeln 7–13.7. Den fnlandssvenska delen under festivalen, ”Lilla spelmansstämman”, kommer liksom 2024 att gå på två dagar, tisdag och onsdag 8–9 juli. I skrivande stund vet vi inte vilka alla som har anmält sig, men det klarnar snart och ett program kommer att ta form. Det vi vet är att Lilla spelmansstämman avslutas gemensamt med
en kavalkad av fnlandssvenska melodier. Tobias Elfving fungerar som koordinator och kommer att vara i kontakt med alla anmälda när programmet sätts ihop.
Loimolan Voima utsågs till årets grupp i samband med årets Folklandia-kryssning.
Foto: Anne Kalliola
Spelmansstämma
Välkommen till Borgå! hälsar vi i Östra Nylands Spelmansgille som i år har äran att stå värd för sommarens spelmansstämma.
FÖrra GåNGeN speLMaNsstäMMaN ordNades i Borgå var sommaren 2006. Från den stämman kanske ni minns att vi höll till i Sannäs i öst, dansade på Dansholmen i väst och höll festkonsert vid Runebergsesplanaden i centrum. I år förverkligas stämman i stadskärnan av Borgå.
Vi har knåpat ihop ett stämmoprogram som kommer att uppskattas både av er som reser i lag och dig som deltar som enskild spelman. Under fredagen anländer man till Borgå och checkar in på hotellet där hela kvällens program sedan går av stapeln. Det blir musik, stämmoöppning med middag, samkväm med dans och underhållningsmusik, samt buskspel t.o.m. hela natten om du känner för det. På hotellet består måltidsdrycken av mjölk och vatten, övriga drycker får du packa med själv.
Lördagens fullspäckade program börjar med PR-spelningar längs Ågatan. Lunchen serveras mitt i stan och e er den ordnas stämmans kurs, denna gång tillsammans med e Hobs. På e ermiddagen får vi njuta av en spelmanskryssning då m/s J. L. Runeberg tar oss ut på en tur. Här får vi
27–29.6.2025
höra varandra spela och kryssningen är även öppen för allmänheten. På fartyget nns ett café och fulla utskänkningsrättigheter.
E er ett par timmar i sjölu en mellanlandar vi under e ermiddagen på hotellet där vi också äter middag, spelar igenom stämmolåtarna och laddar upp oss för kvällen då vi tar oss till Kulturhuset Grand mitt i stan. På Grand blir det Traditionshörna, dans och buskspel. E er dansen kan man tro att kvällen är slut, men missa inte nattmaten och buskspelet på hotellet!
Under söndagsförmiddagen nns det möjlighet att ta del av en guidad rundtur i Gamla stan. Det gemensamma programmet för alla börjar e er lunchen i centrum. Då samlas vi för festtåg vid Runebergsesplanaden och tågar till utescenen vid Konstfabrikens strandpark där söndagens frilu skonsert hålls. Konserten är avgi sfri och i samband med konserten ordnas ett pop-up-café.
Ring din spelkompis som du inte hört av på länge och se till att också hen är på väg - vi ses i Borgå!
Med varma hälsningar, Östra Nylands Spelmansgille (Små förändringar i programmet kan förekomma).
Det lönar sig att ta en promenad i Borgå historiska centrum. Längs med ån fnns många gamla fna sjöbodar.
Foto: Kim Lönnroos
Utrymmen och mat
Budget Hotel Easystay
Johannisbergsvägen 31, Borgå
En stor del av stämman kommer vi att hålla till på hotellet Budget Hotel Easystay som drivs av våra spelvänner Harpolekarna. Här samlas vi på fredagen och håller till hela kvällen. På hotellet serveras också era av våra måltider och här nns även ypperliga utrymmen för buskspel under dygnets alla timmar. Som stämmodeltagare kan du välja mellan singel-, dubbel- och trippelrum.
Gamla stan
Under lördagsförmiddagen kommer PR-spelningar att ordnas längs Ågatan. På söndagen nns under förmiddagen möjlighet att ta del i en guidad rundtur.
Café Cabriole
Biskopsgatan 30, Borgå
Under lördag och söndag serveras lunch i Café Cabrioles festvåning. Utanför caféet startar också söndagens festtåg som går genom Runebergsparken och vidare mot Konstfabriken.
m/s J. L. Runeberg
Östra Strandpromenaden
(södra sidan om Alexandersgatans bro) På lördag e ermiddag ordnas en spelmanskryssning med m/s J. L. Runeberg. Fartyget tar en tur i Borgås somriga skärgård samtidigt som vi får njuta av spelmansmusik på era ställen på fartyget. Spelordningen meddelas i förväg till de grupper/artister som anmält intresse att uppträda!
Kulturhuset Grand
Biskopsgatan 28, Borgå
Under lördagskvällen gäller det att in nna sig på Kulturhuset Grand. I den stora byggnaden ordnas FMI:s Traditionshörna samt dans fram till midnatt. På Grand nns även utrymmen för buskspel, samt en bar i samband med dansen. På lördag förmiddag ordnas stämmans kurs på Grand.
Konstfabrikens strandpark
Västra Alexandersgatan 1, Borgå
Söndagens frilu skonsert ordnas i Konstfabrikens strandpark intill Borgå å. Under konserten kan publiken röra på sig och t.ex. köpa en ka e i pop up-caféet.
Workshop med The Hobs: folkmusikarrangemang
e Hobs är en ung folkmusiktrio bestående av Henrica Westerholm ( ol), Oscar Grönroos (keyboard) och Benjamin Backman (mandolin). Trion har varit aktiv sedan 2017 och spelar folkmusik med modern stil, såväl traditionella nlandssvenska låtar som egna kompositioner.
Att arrangera folkmusiklåtar är något som medlemmarna i e Hobs är mycket bekanta med. På kursen lär vi oss vilka musikaliska element som behövs för att bygga upp ett arrangemang och hur man lägger ihop dem. Vi kommer också att fundera på uppbyggnad av låtar och hur man kan skapa variation i olika repriser. Till slut ska vi spela det vi har åstadkommit alla tillsammans.
Hjärtligt välkommen med! Vi kommer att ha stämmor både för mer och mindre erfarna musiker. Du kan delta med vilket instrument som helst, det nns rum för alla!
Kursen arrangeras i samarbete med SFV:s studiecentral.
Uppträdanden och jam
Som vänner av uppträdanden och jam kan vi med glädje meddela att det under stämman kommer att nnas era na tillfällen för bådadera. Särskilt på hotellet Budget Hotel Easystay nns utmärkta jamutrymmen dygnet runt. Därför uppmuntrar vi även kortväga gäster att boka sommarhelgen helt för stämman och övernatta på hotellet.
Uppträdanden
Fredag
Kväll
Samkväm på hotellet med dans och underhållningsmusik. Publik: Stämmodeltagarna Backline (trumset, 1 bas- och 1 gitarrförstärkare) nns.
L ördag
Förmiddag PR-spelningar längs Ågatan
Publik: Förbipasserande
E ermiddag Spelmanskryssning
På m/s J. L. Runeberg nns tre olika ställen där grupper av olika storlek får uppträda. Publik: Kryssningsresenärer (både stämmodeltagare och övriga resenärer)
Kväll Dans och Traditionshörna på Kulturhuset Grand. Publik: Stämmodeltagare och allmän publik
Backline (trumset, 1 bas- och 1 gitarrförstärkare) nns.
Söndag
E ermiddag Festtåg och frilu skonsert
Publik: Förbipasserande och konsertpublik (öppen konsert). Backline (trumset, 1 bas- och 1 gitarrförstärkare) nns.
Intresseanmälning för att uppträda med större eller mindre grupper sker via stämmans anmälningsblankett.
Östra Nylands Spelmansgille står som värdar för sommarens stämma.
Foto: Kim Lönnroos
Under lördagen utlovas en spelmanskryssning med m/s J. L. Runeberg.
Foto: Kim Lönnroos
Stämmolåtar
Under söndagens frilu skonsert spelas årets fyra stämmolåtar av alla stämmans spelmän tillsammans. Låtarna övas på hotellet e er lördagens middag.
Låtarna är Lövgårdsparkens gånglåt, Månfararevalsen, Flickor emellan (schottis) och Lappträskpolka
I år kommer vi att ta upp en gammal stämmotradition och samla alla dragspelare (plus ackompanjemang) till en egen stämmolåt: Jularboschottis
På frilu skonserten uppträder också Allspelslaget som spelar låtar ur låthä ena Allspelslåtar och Allspelslåtar 2. Saknar du en grupp att spela i, eller annars bara vill vara med, kryssa för i anmälningsblanketten så vet vi på förhand hur stort laget blir denna gång!
Stämmoveckoslutets kostnader
Stämmans deltagaravgi är 30 € för Spelmansförbundets medlemmar och 40 € för övriga. Ungdomar under 16 år deltar gratis.
Utöver deltagaravgi en tillkommer hotell, måltider, spelmanskryssningen och eventuellt den guidade rundturen.
Hotell
Singelrum 69 €/natt (138 € för båda nätterna)
Dubbelrum 99 €/natt (198 € för båda nätterna)
Trippelrum 129 €/natt (258 € för båda nätterna)
Hotellet betalas vid ankomst.
På hotellet nns två sidor; Syren och Poppel. Vi kommer i första hand att sova i Poppel och jamma i Syren – möjligtvis hela natten. Ifall Poppel (tysta sidan) blir full använder vi även rummen i Syren. Fyll därför i anmälan i om du önskar dig ett tyst rum (Poppel) eller om du kan tänka dig att sova på buskspelssidan (Syren).
Förfrågningar och eventuella ändringar i bokningar riktas direkt till hotellet: 040 124 5200 (kl. 9.00-18.00), info@easystay.
Måltider
Fredag
Middag på hotellet 18,00 €/stämmodeltagare
L ördag
Frukost ingår i hotellpriset.
Lunch på Café Cabriole 17,00 €/stämmodeltagare
Mellanmål på egen bekostnad på m/s J. L. Runeberg
Middag på hotellet 23,00 €/stämmodeltagare
Nattmat 10 €/stämmodeltagare
Söndag
Frukost ingår i hotellpriset.
Lunch på Café Cabriole 17,00 €/stämmodeltagare
Ka e på egen bekostnad under festkonserten.
Spelmanskryssning
Lördagens spelmanskryssning med m/s J. L. Runeberg 10 €/stämmodeltagare.
Guidning
Söndagens guidade rundtur i Gamla stan 5 €/stämmodeltagare. Guidningen har ett begränsat antal platser.
Anmälan och betalning
Sista anmälningsdag är 4.5.2025.
Anmälningsblanketten laddas ner från Spelmansförbundets hemsida, fylls i digitalt och mejlas till kansliet (inte som pdf) eller skrivs ut, fylls i för hand och skickas per post till Spelmansförbundets kansli. Enskilda spelmän kan skicka blankettens uppgi er som text i ett mejl till kansliet.
Stämman betalas e er utskickad faktura. Hotellbokningen betalar alla själv vid ankomst.
Spelmansbuss
Vi uppmuntrar alla som är beroende av transport till spelmansstämman att använda sig av spelmansbussen! För få anmälda leder till att vi inte kan anordna gemensam transport, hur gärna vi än ville.
Spelmansbussens priser är beroende av resans längd från påstigningsplatsen till stämmoorten (se tabellen på anmälningsblanketten). Förbundsmedlemmar betalar 30–50 euro och icke medlemmar 50–70 euro. Ungdomar 12–25 år betalar 20 euro oberoende av resans längd, och barn under 12 år reser avgi sfritt tillsammans med vårdnadshavaren.
Preliminärt program
Fredag 27.6
16.00–18.00 Stämmodeltagarna anländer till Budget Hotel Easystay
19.00 Stämmoöppning med middag på hotellet Samkväm med dans och underhållningsmusik
L ördag 28.6
10.00 PR-spelningar längs Ågatan
11.00–13.00 Lunch på Café Cabriole
12.00–13.00 Kurs med e Hobs på Grand
14.00–16.00 Spelmanskryssning med m/s J. L. Runeberg
17.00 Middag på hotellet
18.30 Allspelsövning
20.00 Spelmanskväll på Grand
• Traditionshörnan kl. 20
• Dans kl. 20–00
00.30 Nattmat på hotellet
Söndag 29.6
9.00-10.00 Guidad rundtur i Gamla stan
11.00–12.15 Lunch på Café Cabriole
12.30 Samling för festtåg vid Runebergsesplanaden
13.00–15.00 Frilu skonsert i Konstfabrikens Strandpark
i samarbete med Östra Nylands Spelmansgille
Vy över Borgå. I mitten syns domkyrkan. Foto: Kim Lönnroos
Spelmän OHOJ!
FÖreNINGeN speLMäN ohoj! är verksam på Kimitoön och ordnar många typer av musikaktiviteter under hela året. Fokus för verksamheten ligger på skärgårdens folktradition samt att musicera tillsammans. Utbudet är brett och evenemangen är öppna för alla som är intresserade. Verksamheten leds av musikpedagogerna Jimmy Träskelin och Veera Hirvaskero som är bosatta i Dalsbruk. De vill erbjuda folk möjligheten att spela och sjunga tillsammans. Ifall du är intresserad kan du till exempel ansluta dig till den öppna spelmansgrupp som varje onsdag övar på herrgårdshotellet Ullman’s Villa i Dalsbruk. På repertoaren nns främst musik från Kimitoöområdet och den övriga skärgården.
Spelmän Ohoj! ordnar regelbundet evenemang såsom allsångskvällar, konserter med gästartister och workshops. Under sommaren arrangeras även folkmusikseglatser med traditionsjakten Eugenia och den 3–6 juli 2025 ordnas ett
sommarläger på Vänö. Under hela 2025 pågår allsångsfestivalen "Allsång på Kimitoön" för att ära den 700-åriga Kimitoön.
Projektet Spelmän Ohoj! startades 2022 och för att driva verksamheten vidare grundades 2024 föreningen Spelmän Ohoj. Föreningen upprätthåller även en materialbank på sin webbplats. Här hittar man såväl noter som YouTube-videor på låtmaterialet. Ett nothä e har även tryckts upp.
Mer information nns på hemsidan ohoj. /sv
Förfrågningar kan också riktas direkt till verksamhetsledare Jimmy Träskelin: jimmy.traskelin@gmail.com / 050 328 6870
Jimmy och Veera vinkar farväl med en förhoppning om att åter ses på Vänö 2025.
Foto: Jan Bergman
Marianne Maans lär under en workshop ut en mindre känd version av en välkänd folkvisa som Svea Jansson sjöng.
Foto: Pentti Vähätalo
Fartfylld dansuppvisning.
Foto: Erkki Wrangén
Vinterfestivalen Folklandia
Allspelslaget.
Foto: Tor-Erik Åkerman
Buskspel.
FoLkMusIk- och FoLkdaNsFestIVaLeN FoLkLaNdIa hölls ombord på m/s Baltic Princess den 10–11 januari 2025 på rutten Åbo–Stockholm–Åbo. Festivalen arrangerades nu för 28:e gången och samlade omkring 2 000 folkmusik- och folkdansentusiaster. Som huvudarrangör för evenemanget står Suomen Nuorisoseurat, och som medarrangörer om-
Sibbo spelmanslag.
Spelmansförbundet och Spelmän Ohoj! delade mässbord.
Foto: Pia-Stina Sarin
Foto: Greger Lindell
Foto: Pia-Stina Sarin
Jan-Anders Barkar med fol.
Foto: Ville Kurki
Jessica Westerholm blev fnländsksk mästare i Tikkuristi (Skinnkompasse) för fjärde gången i rad.
Foto: Ville Kurki
kring 45 organisationer, däribland Finlands svenska spelmansförbund. Uppträdande artister/grupper på den 23 timmar långa kryssningen var denna gång 113. Finlands svenska spelmansförbund representerades av e Hobs, Sibbo spelmanslag och Allspelslaget. Under Folkmässan hade förbundet ett mässbord med försäljning och information.
Konsert med Vilma Jää.
Foto: Ville Kurki
Johanna Lönngren och Stefan Kuni har satt sig i korridoren för att spela.
Foto: Ville Kurki
Centralen för främjande av Folkmusik och Folkdans CEFF (KEK) utlyser årligen ett folkmusik- och folkdanstema, vilket år 2025 är Vi tillsammans! (Me yhdessä!). Med Folklandia startades temaåret upp med bravur!
Pia-Stina Sarin
Yhteissoitto på på Starlight Palace.
Foto: Pia-Stina Sarin
Ülo Kalm, chef för Aibolands museum, och Estlandssvenskarnas sång- och dansfests konstnärliga ledare Sofa Joons.
När klangen, låten och spelmanskapet får styra
– Nya sätt att arra och samspela låtar för folkdansuppvisningar
Bakgrund
Inför Estlandssvenskarnas sång- och dansfest 6 juli 2024 provades ett nytt sätt att arrangera och spela musik för festens folkdansdel. Sång- och dansfesten är ett event som arrangerades första gången 1933. År 2013 återskapades festen och har däre er blivit ett återkommande evenemang med sy et att vitalisera estlandssvenskarnas kulturliv, gemenskap och kontaktnät med närliggande kulturer i Estland, Sverige och Finland.
Programmet består av körmusik, folkdans och folkmusik. Alla delar ly er fram musik som varit och är aktuell inom det estlandssvenska kulturlivet. När det gäller körmusik består det estlandssvenska inslaget av sånger med estlandssvenska upphovspersoner och traderade visor på dialekt som arrangerats för kör. Folkdansprogrammet bygger på traditionella danser från de olika estlandssvenska öarna och områdena och så även folkmusikprogrammet. Ett par folkdanslag bär estlandssvenska dräkter och av de instrument som spelas åter nns talharpan/stråkharpan och säckpipan som var vanligt förekommande bland estlandssvenskarna fram till 1900-talets slut.
Ett nytt slags inslag i år var visbokssviten Från när och ärran som består av visor ur estlandssvenskars handskrivna visböcker som uppkommit från och med slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Ett sy e var att ly a fram visor som varit populära främst bland ungdomarna i Estlands svenskbygd. De här visorna hade skapats och initialt spridits
långt borta – i ärran – och på olika sätt genom bland annat skillingtryck, visböcker, grammofon och radio nått de estlandssvenska ungdomarna. Ett annat sy e var att utvidga begreppet ”sångare” och bjuda in så kallade visbokssångare att ansluta till kören. Häl en av visorna är på svenska och häl en på estniska och urvalsprincipen byggde på att äta samman visor på båda språken som sångarna delvis kan tänkas ha egna personliga minnen av.
Festerna har alltid ett tema och när det stod klart att temat för visbokssviten är ”från när och ärran” fattades beslutet att låta denna tanke löpa som en röd tråd genom hela programmet. När det handlar om visor ur handskrivna visböcker står ”när” för visor som uppkommit lokalt och ” ärrran” för visor som härstammar utifrån den estlandssvenska gruppen.
De två senaste festernas folkdansprogram har ackompanjerats av Pakri Orkester (Rågöorkestern, RO) som lärt sig låtarna av spelmän från Rågöarna. RO ck i uppgi att även i år spela till programmet med ”danser från när”. Gällande dansprogrammet ”från ärran” tänkte dansledaren Sille Kapper-Tiisler först plocka in nya danser från närliggande kulturer, men e er att ha tänkt ett tag lade hon fram förslaget att skapa ett program ”från ärran” med folkdanser från Sverige som tagits upp av estniska folkdansare sedan 1920-talet och framåt. Det är det här programmet och de här svenska låtarna vi hade i uppgi att 1) sätta samman en grupp att spela och 2) arrangera.
Foto: Markus Sein
Festens konstnärliga och sociala vision
Sy et med festen är att vitalisera det estlandssvenska kulturlivet, mobilisera och bjuda in nya medlemmar med estlandssvenska kopplingar till gemenskapen och synliggöra kulturen och gemenskapen för kringliggande kulturer.
Jag var konstnärlig ledare för festen 2013 som i det stora hela utgick från 1933 års program. Däre er leddes två fester av andra och för årets fest blev jag tillfrågad att återuppta det konstnärliga ledarskapet. Min bakgrund är att jag studerat till musikhandledare (Härnösands folkhögskola), folkmusiker (Viljandi Kultuuriakadeemia), musiksociolog (Eesti Humanitaarinstituut) och musiketnolog (Åbo Akademi). Det innebär att jag har en vana att sätta musiken både i kulturella och sociala kontexter. Förenklat kan man säga att jag är medveten om att människor gör en mängd olika saker med musik, men också att musik gör en mängd olika saker med människor.
I små gemenskaper som den estlandssvenska bygger det mesta på frivilliga arbetsinsatser. Jag beslutade tidigt att inte bryta upp existerande strukturer, utan använda mig av alla personer som arbetat med de två fester när jag själv inte medverkade. Jag ville med andra ord värna festen som en organisatorisk tradition och utgående från festens sy e valde jag tidigt att prata om och tänka kring festen som en kulturell och social mötesplats. Kulturellt sett möts musik- och danskulturer från tre länder (Estland, Finland, Sverige) och fyra kulturer (den estlandssvenska, den estniska, den nlandssvenska och den svenska). Dessutom ger festen upphov till en mängd mellanmänskliga kontakter:
1. Inom de deltagande grupperna när programmet lärs in 2. Mellan deltagarna under repetitionsdagen i Hapsal 3. På festen
När programmet var så gott som satt hösten 2023 hörde en estnisk barnkör av sig och frågade om de kan vara med. Finns det kanske någon del i programmet för barn? Det fanns det inte, men e ersom barn och unga är en prioriterad grupp att få med på festen stannade vi pressarna. Jag frågade rektorn för grundskolan på Ormsö om skolan skulle kunna sätta ihop en sånggrupp för festen. Rektorn meddelade snart att de är intresserade av att medverka. Jag satte då ihop och arrade tre visor med anknytning till vallning, e ersom detta var ett göra för barn. Barnkultur har inte alltid handlat om lek! Vistexterna är på dialekt men har tidigare översatts till estniska av Jaak Johanson. Vi bestämde att barnen skulle träffas två dagar före festen på Ormsö, så de estniska barnen får se ön visorna härstammar från. Däre er var planen att barnen skulle delta på genrepet i Hapsal både dagen före festen och vid genomkörningen av programmet på festdagens morgon. Det här innebar att det mellanmänskliga mötet kom in redan i fas ett för barnen.
Folkdanser från fjärran
Dansprogrammet som består av svenska folkdanser som sedan 1920-talet tagits upp av estniska folkdansare. Dansprogrammets ledare Sille Kapper-Tiisler presenterar programmet på följande sätt:
I början av 1900-talet spelade Anna Raudkats, Estlands första utbildade dansupptecknare och -lärare, en viktig roll. Hon gav ut boken ”Ett urval av nordiska folkdanser”, som publicerades i Tartu 1927. I boken ger hon rekommendationer för utlärande av danserna i skolor och föreningar. Under den sovjetiska ockupationen sågs inte framföranden av danser med ”västerländskt” ursprung med blida ögon i Estland, men på något sätt lyckades Kristjan Torop lära sig svenska danser och beskriva dem för estniska folkdansare.
Pardansen Tantoli är en variant på schottis som alltid dansats på estlandssvenskarnas sång- och dansfest, ända sedan den första festen 1933.
Fryksdalspolska som kommer därnäst skapades av Anders Selinder 1846 för föreställningen ”Värmlänningarna”. Dansbeskrivningen på estniska publicerades av Anna Raudkats 1927. Dansen framfördes på estlandssvenskarnas sång- och dansfest 1933.
Gotlandskadriljen skapades av Philochoros, en folkdansgrupp för studenter i Uppsala, i slutet av 1800-talet. Dansgruppen var en av de första av sitt slag och är verksam än i dag. Gruppen bestod före 1910 bara av manliga dansare, vilket innebar att några till kroppsbyggnaden lämpliga män ck klä sig i kvinnodräkter och agera damer vid uppvisningarna. Historiskt sett fanns inga kadriljer från
Dansprogrammets ledare
Sille Kapper-Tiisler.
Foto: Kairit Leibold (ERR)
Gotland, och det var orsaken till att gruppen skapade den här. I Estland publicerades en beskrivning av dansen av Anna Raudkats 1927.
Fyrpolska lärdes ut av den svenska folkdansgruppen Hallingebergs Dansgille i Tallinn 1985. Dansbeskrivningen skapades av Kristjan Torop 1986 som åtta år tidigare, 1978, förmedlat den nordsvenska dansen Jämtpolskan till estniska folkdansare i januari 1978. Dansen fanns senare med i programmet för den estniska dansfesten 1985.
Dansprogrammet avslutas med en Engelska från Kökar. Kristjan Torop skapade en dansbeskrivning till den här åländska dansen 1968. På 1800-talet dansade ester engelskor till liknande musik på Estlands nordkust kring Kuusalu och Jõelähtme.
Frågan var vem som skulle spela till de svenska folkdanserna. Tanken väcktes att bygga ut husbandet Rågöorkestern för det andra numret. Vi gick ut med ett upprop för att se vilka folkmusik-/spelmansgrupper som kunde vara intresserade av att medverka. Däre er räknade vi tillsammans med festens projektledare ut 1) hur många musiker som ryms på scen och 2) hur många musiker som ryms inom budgeten.
Själv funderade jag mycket på hur många människor som kan mötas och spela tillsammans utan att det personliga ersätts av någon sorts masspsyke. Jag kom som man o a gör fram till att ca 12 personer är det ultimata. Inför valet av medverkande spelmansgrupp ställde vi följande frågor till ledarna för grupperna:
1) Vad har gruppen för koppling till estlandssvenskarna?
2) Vad har gruppen för koppling till svensk folkmusik och -dans?
3) I vilka tonarter kan gruppens medlemmar spela?
4) Hur ser gruppens musikaliska kompetens ut?
5) Hur fungerar gruppen som en musikskapande organisation?
6) Hur ser spelledarens roll ut?
7) Hur arrar de sin musik?
8) Har de spelat till dans tidigare?
Rågöorkestern med Monika Väliste på föjt i mitten.
Foto: Markus Sein
Först förde dansen, sedan tog låten över
Dansprogrammets ledare Sille Kapper-Tiisler skapade programmet ”från ärran” i samråd med mig, festens konstnärliga ledare. Sille letade upp dansbeskrivningar, noter videor och inspelningar där dansnumrets form, tempo och karaktär tydligt framkommer. Däre er spelade jag in en råversion av formen med rätt tempo som jag stämde av med Sille innan jag skickade den vidare till spelledaren Monika Väliste för Rågöorkestern.
Komna så långt satte Monika och jag oss ner för att välja ut en grupp för Rågöorkesterna att samarbeta med. Vi hade båda en tydlig bild av vilken musik den sammansatta folkmusikgruppen skulle klara av att spela. Utifrån detta valde vi en grupp från Dagö, vars medlemmar spelade en mängd olika instrument. En tidig tanke var att den här gruppen kommer bidra med nya klangvärldar för de kanoniserade svenska folkdanserna.
Pakri Orkester / Rågöorkestern och Hiiumaa Pillisõprade Ühing / Föreningen Dagös Instrumentvänner.
Foto: Sofa Joons
Vid nästa möte ställde Monika frågan som ledde oss in i nya sätt att överhuvudtaget bygga arr till folkdansuppvisningar. ”Hur arrar man för en jauram?”, frågade hon.
Rytminstrumentet jauram, längst till höger i bilden.
E er att ha funderat ett tag kom vi fram till att vi kanske borde fråga den som spelar, hur man kan spela polska med jaruam? Eller spelledaren kanske har en idé? Här föddes grundtanken för Monikas sätt att arra låtarna med de två spelmansgrupperna. Den som sitter med ett instrument som vi inte spelar i handen borde kunna hjälpa oss på vägen och inte tvärtom. Estlandssvenskarnas sång- och dansfest är jämfört med andra liknande fester mycket liten. För de stora dansfesterna bildas stora folkmusikorkestrar där låtarna arrats klart långt innan repetitionerna börjar. Som ett litet event vid sidan av ett stort är det lätt att jämföra sig med den större och känna sig, ja, liten. Musikorganisatoriskt sett ger vår litenhet oss andra möjligheter att agera. Vi är få, vi har chansen att lära känna dem vi samarbetar med väl i förberedelseskedet och det är just dessa mellanmänskliga möten som är både grund och mål för hela festen. Dessutom var sommarens fest bara den femte i ordningen. Det betyder att formen för festen inte stelnat, utan att vi fortfarande kan prova olika lösningar. Vi måste inte kopiera andra, större fester, utan vi kan på riktigt sätta oss ner och tänka ut hur vi vill mötas i musiken.
Koordinering av folkdansprogrammet
Inför arbetet med musiken till folkdansnumren hade jag era ärrmöten med Monika Väliste för att diskutera hur arbetet ska läggas upp. Det stod tidigt klart att det nns en mängd olika sätt att agera musikgruppledare på. Det som kan ingå i rollen är att vara repetitionsledare, spelledare, musikarrangör och moderator/handledare. Vi kom fram till att den sista vore lämpligast.
Vi bestämde oss för att fokusera på klangbild och dansprogrammets dynamik som helhet. Vi utgick också från att de som spelar kompinstrument själva tänker ut vad och hur de ska spela. Vi ville se de medverkande musikerna som spelmän och inte orkestermedlemmar.
För oss var det viktigt att det är låtens kärna som ger musiken karaktär. För att inte tappa låten, jobbade vi i era steg:
1. Skapandet av en stomme: Min råversion av låtarna fungerade som inlärningsmaterial för spelmännen. Båda grupperna hade hört en och samma version av låten.
2. Klang och dynamik i Excel: Monika ck i uppgi att tänka ut vilka instrument som ska spela tillsammans och förde in allt i Excel. Durspel och säckpipa är den kra igaste och röjigaste färgen, öjt och kannel den sprödaste och mest nkänsliga. Arren handlade om att bestämma när vilka instrument ska ly as fram, när vilka spelmän ska få solera med kärnan: låten.
Foto: Toomas Kokovkin
Folkdansen Tantolis arrangemang i Excel.
3. Repetitionsdag med folkmusikgrupperna: Den kombinerade spelmansgruppen trä as en dag för att repetera och spela ihop sig.
4. Avstämning med dansen: Dansprogrammet bygger på en dynamik det också. E er att ha spelat in demo med folkmusikgruppens musik kan dansledaren ge återkoppling. Hur funkar musikdynamiken med dansdynamiken? Kommer låtens karaktär fram på rätt sätt? Är det något som kunde förändras eller utvecklas?
5. Generalrepetion dagen för dansfesten.
6. Dans på festen.
Vi pratade en hel del om hur vårt sätt att låta grupperna mötas och spela tillsammans skiljer sig från det mötesformat den stora dansfesten erbjuder. Kortfattat kan man säga att vi genom att jämföra vår skapandeprocess med dansfesten hittade sätt att beskriva vårt arbetssätt.
Återkoppling
Det lät annorlunda, men exakt vad var det som var annorlunda var det få som kunde säga. Det var en friskhet i musiken, sa en, och en annan menade att det hade låtit naturligt.
I oktober kommer återkopplingsenkäterna sammanställas och då vet vi bättre hur det nya upplägget togs emot av spelmän och dansare.
Videolänk till dansprogrammet https://www.youtube.com/ watch?v=XaksOMGvfOk
1. Tantoli
3’20.10 – 3’22.01
2. Frykdalspolska 3’22.18 – 3’25.16
3. Gotlandskadrilj 3’25.20 – 3’29.00
4. Fyrpolska 3’29.16 – 3’32.50
5. Jämtpolska 3’33.57 – 3’37.02
6. Engelska från Kökar 3’37.17 – 3’40.53
Artikeln är skriven av Sofa Joons inom projektet ICH North - Passing on Our Musical Heritage. Den handlar om nytänkande förhållningssätt till musikarrangemang och ensemblespel vid den Estlandssvenska sång- och dansfesten sommaren 2024.
Sundom Spelmän spelar vid Bruksgården i Vasa. Från vänster: Jorma Österberg, Rune Maris, Pajken Sahlström och Catarina Olin.
Sundom Spelmän
suNdoM speLMäN har FÖr tILLFäLLet fyra aktiva medlemmar: Catarina Olin på ol, Jorma Österberg gitarr, Rune Maris dragspel och Pajken Sahlström ol.
Spelmansverksamheten i Sundom startade i ”modern tid” 1980. Det blev spelmansstämmor, resor till Sverige, turné i Amerika, en cd, en kassett och massor av trevliga fester och tillställningar.
Så höll vi på till 2020 då den registrerade föreningen upplöstes och verksamheten fortsatte i mindre skala. Vi som nu spelar tar ett år i taget och håller på så länge kra erna räcker till. Övar gör vi varannan vecka. Det ger oss en möjlighet att upprätthålla våra musikaliska färdigheter och att uppdatera oss om vad som händer på byn och i världen
Glädjande många vill lyssna på oss, så det blir omkring 15 spelningar per år. De esta spelningarna är i Vasa och Sundom, men o a besöker vi andra orter i Österbotten. Mest är det pensionärsföreningar och äldreboenden som gäller, men med ryms också sommarfester och tillställningar med andra än bara seniorer i publiken.
Repertoaren är en blandning av folkmusik, andlig musik, äldre schlagers och allsång. Få saker är så medryckande som att se hur de som lyssnar lever med i musiken och minnena. En fot som trampar takten, ett leende på läpparna, glimten i ögat och en tår på kinden då minnena tränger sig på.
En tradition som vi värnar mycket om är sommarspelningen på Sundom begravningsplan. Där spelar vi i midsommarveckan för att hedra avlidna spelmän. Det började 2014, e er att vi inom ett och ett halvt år förlorat tre spelmän. Tillställningen är avsedd för spelmän, anhöriga och alla övriga som vill ha en stillsam stund i högsommarens grönska. Vi har nu elva år bakom oss av den mycket uppskattade traditionen och skall fortsätta med det ännu i många år.
Att spela tillsammans och för andra är en mycket givande hobby. Man får utmana sig med att lära sig nån ny låt och njuta av när allt låter rätt. Problemet är väl att veta när det är dags att lägga av. När blir det för många missar och musiken går på tomgång? Det får vi lämna åt andra att avgöra. Så länge nån vill ha oss och så länge vi tycker det är givande håller vi igång.
Bror-Eric Sahlström
serien ”spelmanslaget” presenterar olika spelmanslag och -grupper. Om man framöver vill vara med kan man meddela sitt intresse till Fiolen min.
det är Med stor sorG och sakNad vi meddelar att Max Portin, Sundby, har lämnat oss den 16 januari vid 83 års ålder.
Max levde sitt liv med ett starkt engagemang för sin familj, släkt och vänner, musiken, kulturen och naturen.
Som äldst av två bröder tog Max tidigt ett stort ansvar för hemgården, lantbruket och skogen som era generationer tidigare hade vårdat. Han skötte hemgården med stolthet och stor omsorg med respekt för tidigare generationers arbetsverk och utvecklade arbetet på hemgården till ett mera modernt arbetssätt. Flitigt arbetade han tillsammans med Christina både tidigt och sent på hemgården fram till pensionen. ”Ti arbeit ilaag” genomsyrade också arbetet då grannarna hjälptes åt med jordbruksarbetet.
Max var en hängiven och skicklig mästerplöjare som tog hem många priser. Han deltog i de plöjningstävlingar som ordnades lokalt och i nska mästerskapen. I svenska Västerbotten ck han även många vänner när han under många år deltog i plöjningstävlingarna mellan Västerbotten och Österbotten. Många är de pokaler, medaljer och presenter som trängs i bokhyllan hemma e ersom det o a var Max som gick segrande ur tävlingarna. I mitten på sjuttiotalet blev han även utsedd att representera Finland i Världsmästerskapen i plöjning som det året hölls i Sverige och då ck han även förmånen att hälsa på Sveriges kung Carl Gustaf som var tävlingens beskyddare.
På 1990-talet och 2000-talet var han med och ordnade plöjningstävlingar och plöjningskurser och erhöll också ett nt erkännande av Lantbrukssällskapet för sina insatser inom tävlingsplöjningen Schaumanska jordbrukspriset 2002. Max hade ett stort intresse för musik. Vid unga år började han sjunga och spela både dragspel och gitarr och blev mycket välkänd och anlitad i nejden. Otaliga är de tillställningar, fester, bröllop, begravningar och kalas där han har uppträtt med sitt musicerande. Max var en omtyckt spelman i Pedersöre Spelmanslag och under många år var han deras ledare. Han utökade Pedersöre Spelmanslags repertoar med
Barnen Kerstin, Kaj och Anders Max Portin
folkmusik från både Finland och Sverige samt även med egna komponerade låtar. Spelmansgudstjänsterna vid Rosenlund låg honom varmt om hjärtat och dem arrangerade han med glädje. Han hade ett absolut gehör och kunde lätt ackompanjera med sitt dragspel och sin gitarr och blev därför o a anlitad som allsångsledare. Med sin musik gladde han alla åldrar från både skolelever till pensionärer.
För sitt stora intresse och engagemang för musik och kultur tilldelades han Pedersöreklockan 1997 och Kommunförbundets förtjänsttecken 1985 och 1996. Han blev hedersmedlem i Pedersöre Sång- och Musikförbund 2022 och erhöll Bildningsalliansens förtjänsttecken 2023. Många är de spelmansstämmor Max deltog i och ck därför många vänner i folkmusikkretsar. Spelmansstämman i Pedersöre i början på 80-talet var han med och arrangerade. På 2000-talet ordnade han även de välbesökta spelmansgudstjänsterna med country-tema i familjens stora lada.
Max var en omtyckt person och älskade att omge sig med vänner. Han var aktiv i många föreningar som t.ex. Hembygdssällskapet och Spelmansförbundet. Inom MHF verkade han för drogfrihet i tra ken under 60 år och blev även utsedd till hedersmedlem. MHF:s Lapplandsresor följde han med på under 15 år och stod för musikunderhållningen och ackompanjerade till allsångerna. Hans sista resa till Lappland blev i september 2024 då han trots problem med lungorna underhöll med sitt dragspel.
Familjen hade stor plats i Max hjärta och han var en älskad make och far. När familjen utökades med svärson och svärdöttrar, barnbarn och barnbarnsbarn ck även de del av hans kärlek, omsorg och omtanke. I somras rade Max och Christina sin 60-åriga bröllopsdag och lyckades då samla hela sin stora familj, vilket var en stor lycka för honom.
Vi minns Max med stor tacksamhet och glädje. Han är oändligt saknad av familj, släkt och många vänner.
Foto: Simon Gripenberg
Greger ”Gegge” Skärström
7.6.1953–4.11.2024
I NoVeMBer Nåddes VI aV Budet att Greger ”Gegge” Skärström i Pargas alltför tidigt gått bort den 4 november 2024.
Han föddes den 7 juni 1953 och växte upp i byn Skräbböle, alldeles intill Pjukala, där han senare slog sig ner och kom att tillbringa resten av livet. Han gick i folkskolan i hembyn och samskolan i Pargas centrum. Senare studerade han till merkonom vid handelsläroverket i Åbo.
Gegge började sin yrkesbana bl.a. med brödtransporter hos Axo och framställning av Erikssons hydrokoptrar. Det som dock blev den egentliga karriären och hans expertområde var skeppsklarering och därtill hörande tjänster. Den eran började på Parteks sjöfartsavdelning. Verksamheten outsourcades och utvecklades sedermera på era varv, men skeppsmäklare Greger Skärström hängde med i utvecklingen. Arbetspunkten fanns tidvis också i Åbo och Ingå. Han arbetade med djupt engagemang och utförde även uppdrag på konsultbasis en tid e er pensioneringen.
Musiken hade i alla skeden en central roll i Gegges vardag. Han var basist i originaluppsättningen av dansbandet Parmas, som har 50-årsjubileum i år, och dess föregångare Uranus. Parmas var mycket populärt i hela Svensk nland och spelresorna var både många och långa.
Senare gick han med i Pargas Dragspelsklubb som gitarrist och, e er Åke Nymans frånfälle, som basist. Nu hade elbasen ersatts av kontrabasen. Han var också med i spelmanslaget Qvintarna, delvis bestående av dem vi senare har känt som Bergmans Spelmanslag. När den några år gamla dansorkestern Folkbandet blev utan basist blev Gegge, med bravur, räddningen. Han ställde under årens lopp upp som inhoppare i Korpo Spelmanslag och Dalsbruks Dragspelsklubb samt på spelningar i otaliga smågrupper. Undertecknad hade glädjen att göra många tiotals spelningar på tumanhand med Gegge vid mindre och större evenemang. Han rörde sig också över språkgränsen genom sin medverkan i Nilsbyn Pelimannit och senare Pelimanniyhtye Sydwest samt
dansgruppen Samppa, med vilken han företog spelresor till t.ex. Katmandu (Nepal), Marseille (Frankrike) och Hancock (USA).
Gegge var en trogen deltagare, med eller utan spelmanslag, i spelmansstämmorna, också i rollen som arrangör. Vi skulle nog aldrig ha fått ihop spelmansstämman i Pargas 1994 utan stämmochefen Gegge. Resultatet blev en stor och lyckad stämma. Under spelmansstämmorna växte den inofciella gruppen Strömmarna fram, bestående av Gösta Bergström från Vörå, Greger Skärström och Kurt Svanström från Pargas samt undertecknad och min bror Joakim Nyström från Korpo. Gegge ställde under en rad år också upp som vice ordförande i Finlands svenska spelmansförbund och engagerade sig då bl.a. i att reda upp och utveckla medlemsregistret.
Gegge var vida känd för sin spelstil – mycket bastant, taktfast, rent och välklingande basspel med lämpliga inslag av ”påhitt” när stämningen blev som bäst.
Vid sidan av musiken fann Gegge stor glädje i att snickra. Han var skicklig och itig även inom detta område. Han snickrade fönster, dörrar, möbler, trappor och terrasser – och instrumentväskor inte att förglömma – åt sig själv och andra. Därtill har han byggt sin egen kontrabas och dessutom byggt om den helt och hållet en gång. Det är ett erkänt lyckat instrument. Sommarstugan i Nagu xade och fejade han på kontinuerligt.
Gegge var en n och hjälpsam vän som alltid upporade sig för andra. Inom musikens område bidrog det här också till att sporra yngre musikanter. Till hans bästa vänner hörde under senare år även hundarna Gea och Zeus.
Vi är många som saknar Gegge. Han sörjs närmast av hustrun Benita och sönerna orbjörn och Patrik med familjer, innefattande tre barnbarn.
Klas Nyström
Föreställningen är ett samarbete mellan Lilla Teatern, Åbo Svenska Teater och Wasa Teater.
katrINa-musikalen
Bästa spelemänner. Varför åka till Stockholm för att se muskal när Wasa Teater gör det så ”gorrbra”. Fyra skönsjunande damer på chenen varav tre mycket drivna instrumentaliser, spelade både ol, dragspel, kantele, öjter, slagverk... bytte scenrekvisita, agerade skådespelare.
Och musiken – man ck vibbar av Folkmusikrörelsen, BAO, I Fäälan, Piirpauke, Salamakannel...
Man får till och med höra Aspö-Eriks polka i ett rasande tempo men vackert spelad. Aili Järvelä har gjort musiken, medspelare är Ulriikka Heikinheimo och Senni Valtonen. Och så Emma Klingenbergs klingande pipa ovanpå allt detta. Premiär på Lilla Teatern 31.1 och sen på Åbo Svenska Teater.
Bästa spelemänner, ta er tid och ge er möjlighet att se och höra denna fulländade föreställning!
Kenneth Granback
Emma Klingenberg.
johanna Björkholm ny
ledare för Finlands svenska folkmusikinstitut
Filosofe doktor Johanna Björkholm har valts till institutledare för Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI) vid Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). Hon kommer att leda institutets utåtriktade verksamhet.
Johanna Björkholm är folklorist med särskilt fokus på immateriellt kulturarv. För tillfället jobbar hon som projektledare på KulturÖsterbotten.
– Johanna har gedigen erfarenhet av att arbeta med folkmusik både akademiskt och på det levande folkmusikfältet. Hennes visioner, expertis och breda kontaktnätverk både i Finland och internationellt blir en verklig tillgång och proflförhöjning för FMI, säger SLS forskningschef Ruth Illman.
Som institutsledare kommer Björkholm att leda det utåtriktade arbetet vid FMI och ansvarar för att skapa nätverk och samarbeten inom folkmusikfältet och den akademiska världen, samt ge synlighet åt det viktiga kulturarv som den svenskspråkiga folkmusiktraditionen i Finland representerar.
– Jag ser fram emot att få arbeta med två av mina favoritämnen, folkmusik och immateriellt kulturarv. Finlands svenska folkmusikinstitut är en central institution inom fnlandssvensk folkmusik och det fnns en stor potential i att utveckla verksamheten, säger Björkholm.
Johanna Björkholm inleder sitt arbete på SLS 17.2.2025
(notisen utgår från en presstext från SLS)
Foto: Cata Portin
Foto: Otto-Ville Väätäinen
Foto:
Huvudrollen som Katrina spelas av
Nya skivor
Folkmusikgruppen Vila/ Vila
skIVaN VILa är ett samarbete med Finlands svenska folkmusikinstitut och ingår i skivserien Folkmusik från Finland svenskbygder. En skiva som verkligen uppfyller förväntningarna man får då man hör titeln, en skön vilostund med skickliga musikers väl komponerade ljudbilder. Materialet är inspirerat av vaggvisor och gruppen har tolkat melodier och texter fritt utgående från inspelningar. Jag kan bra föreställa mig skivan i samband med meditation och för att få barn att lugna ner sig inför natten. Medlemmarna i gruppen Vila är Olli Varis, Kirsi Ojala och Juulia Björn, på skivan medverkar också Ilkka Heinonen, Louna Hosia och Kirsi Vinkki.
För mina öron lite ovanligare tongångar samtidigt som det nns bekanta delar i vissa av melodierna. Det är vilsamt men händer mycket på olika instrument bl.a. kantele, harpa, trähorn, gitarr, liru, mandolin, cello, ol, klarinett, slagverk. Juulias sång är som sammet för mina öron, klar och äkta. Melodierna för en runt i världen genom sina olika ljudbilder, jag åkte till Ostasien i Sommarvind, till skärgården med rasslande vass i Vart ska vi ta vägen till vin-
tern, I främmande land förde mig till ett mystiskt drömland i rymden.
I dagens stressande samhälle så behöver vi alla en paus ibland, jag kan varmt rekommendera denna skiva som bakgrund till pausen samtidigt som man får njuta av bekanta strofer och verkligt vackra melodier och harmonier.
Linnea Holmberg
désirée saarela/ Annanland
aNNaNLaNd koM ut i oktober 2024 och är Désirées nionde album. Det är en soloskiva där hon har gjort all text och musik, och ensam sjunger och förtjänstfullt spelar gitarr och cavaquinho. Inspelningarna är gjorda i Désirées mormors stuga i Lapp ärd och låtarna är inspelade rakt av utan några klipp. Några miljöljud kryddar den enkla anrättningen och skapar omväxling i soundet, men det är melodierna och kompet som står för den verkliga variationen. Med enbart sina instrument, sin vackra, uttrycksfulla och personliga röst och med tydliga musikaliska idéer lyckas Désirée irta med olika genrer på sitt läckra lilla album.
Som utgångspunkt för en del av sångerna har Désirée olika bildkonstnärer och deras tankar. De tycks ha bidragit med nya ingredienser till hennes musikaliska konstnärskap. Det här känns som en naturlig stig att pröva för Désirée som verkar besitta en outsläcklig ny kenhet på livet och oss människor som lever det, kombinerat med en önskan att både förstå och berätta. På det här albumet hör jag egentligen inga folkmusikin uenser, men jag anar att upptäckten av gångna tiders traditionsbärare i våra bygder har bidragit till att öppna ögonen för alla våra människoliv och -öden som yter genom tiden. Till skillnad från en del av hennes tidigare låtar har de här texterna ingen beskrivande realism utan de är fria uttryck för ganska universella men angelägna tankegångar. De speglar tankar kring att våga vara sig själv, våga nna sin egen väg och gå vidare – även i en oviss framtid, men de lu ar också tankar om att uppskatta det man har, om kärlek och lojalitet. Och förstås naturen – den som mer eller mindre synligt löper som en röd tråd genom allt.
Vad gäller språket har Désirée ett ovanligt grepp när hon växlar mellan svenska och engelska var som helst i låtarna. Det sker så sömlöst att man nästan inte märker det. Hennes tydliga uttal är alltid lika glädjande och gör att språkkonceptet fungerar, och som vanligt blir jag glad över hennes vackra nlandssvenska. Engelskan är jag inte rätt person att uttala mig om, men i mina öron är den nätt och n.
Det här är en vacker, lu ig och lite kul skiva som när den lyssnas till omsorgsfullt gör lyssnaren lätt till sinnes.
Gå till desireesaarela. så hittar du knappar att trycka på både om du vill köpa skivan och om du vill lyssna på den från nätet.
Synnöve Svanström
Avs. Finlands svenska spelmansförbund
Centrumvägen 3, 65610 KORSHOLM
Händelsekalender
13–16.3 Samuelin Poloneesi, Haparanda & Torneå
29–30.3 Förbundsdag och Vinterstämma, m/s Viking Glory
14.5 Konserten "Livfullt i Esbo 50 år", Esbo
27–29.6 Spelmansstämma, Borgå
3–6.7 Sommarläger på Vänö, Kimitoön
7–13.7 Kaustinen Folk Music Festival, Kaustby
8–9.7 Lilla spelmansstämman, Kaustby
24.7 Folkmusikkväll vid Skorpan, Jakobstad
14.8 Folkmusikkväll under Konstens natt, Vasa
Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansförbundet.f eller folenmin@spelmansforbundet.f Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.f