Fiolen min, nr 1/2025

Page 1


Fiolen min 1/2 ‱ 2025

Aktuellt........................................................................... 4–5

SpelmansstĂ€mma 27–29.6.2025................................ 6–10

SpelmÀn OHOJ!............................................................... 11

Vinterfestivalen Folklandia...................................... 12–13

NĂ€r klangen, lĂ„ten och spelmanskapet fĂ„r styra.... 14–18

Spelmanslaget / Sundom SpelmÀn............................... 19

PÀrmbild: Allspelslaget pÄ Folklandia 2025

Foto: Tor-Erik Åkerman

Fiolen min | Tidskri för Finlands svenska spelmansförbund r.f. ISSN 0782-3479

Ansvarig utgivare: Synnöve Svanström

Redaktör: Simon Gripenberg | 044 291 4680 olenmin@spelmansforbundet.

Annonser:

Helsida (183x257 mm): 270 euro

Halvsida (183x126mm eller 89x257 mm): 130 euro

1/4 sida (89x126 mm): 100 euro

1/8 sida (89x63 mm): 70 euro

Kontakta kansliet för bokning

Deadlines för material:

15 maj (medlemsbrev)

15 juli (Fiolen min 2/2 ‱ 2025) 15 november (medlemsbrev)

PreliminÀra publiceringstider:

mĂ„nadsskiftet maj-juni (medlemsbrev) mĂ„nadsskiftet augusti-september (Fiolen min 2/2 ‱ 2025) mĂ„nadsskiftet november-december (medlemsbrev)

Material till tidningen sÀnds till kansliet@spelmansforbundet. eller olenmin@spelmansforbundet.

Tryckeri: Grano/Vasa, www.grano. Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet samt Svenska kulturfonden.

www.spelmanforbundet. kansliet@spelmansforbundet.

Ordförande: Synnöve Svanström 050 545 7264 ordforande@spelmansforbundet.

Vice ordförande: Åsa Lillhannus 0400 951 958 asa.lillhannus@spelmansforbundet.

Spelmansförbundets kansli: Finlands svenska spelmansforbund r.f. CentrumvÀgen 3 65610 Korsholm

Kansliet Ă€r öppet mĂ„n-tors kl 10–14

Organisationssekreterare:

Pia-Stina Sarin 0500 560 209 kansliet@spelmansforbundet.

Styrelseledamöter:

Tobias Elfving 050 563 1533 tobias.elfving@gmail.com

Birgitta Beijar-Österberg 050 525 3072 birgitta.beijar-osterberg@korsholm.

Kenneth Nordman 040 594 6546 kennethnordman@hotmail.com

Klas Nyström 050 379 3154 klas.nystrom@arcada.

Sten Eriksson 0457 344 7712 stenchie60@gmail.com

Linnea Holmberg 040 558 2075 linnea1975.lh@gmail.com

Göran Jonsson 0500 232 425 goran.jonsson@jonel.

Emil Antman 0400 487 877 emil.antman@gmail.com 4041 0955

Orostankar i moll – lĂ„tar i dur

I skrIVaNde stuNd har Spelmansförbundet Ànnu inte fÄtt svar pÄ sin ansökan om statsbidrag. Den ekonomiska osÀkerheten Àr stor, men vi utgÄr frÄn att bidraget kommer att vara betydligt lÀgre Àn det i allmÀnhet varit under gÄngna Är. DÀrför har styrelsen tvingats dra Ät svÄngremmen ordentligt. Ett trÄkigt resultat av det syns i rutan nedan.

Minskade stöd oroar

NÀr statens stöd till civilsamhÀllet minskar Àr vi inte ensamma om att ha det kÀmpigt. Förbundsarenan, en paraplyorganisation för de nlandssvenska förbunden, har genomfört en enkÀtundersökning bland sina medlemsorganisationer för att fÄ en bild av vad nedskÀrningarna kan leda till.

Resultaten frÄn enkÀten visar att 61 % av organisationerna Àr oroade för den egna organisationens framtid och alla organisationer Àr mer eller mindre oroade för de nlandssvenska organisationernas framtid pÄ nÄgra Ärs sikt.

Konsekvenser

Minskningar i verksamheten och att medlemstidningar lÀggs ner befaras vara följder av nedskÀrningarna. Minskade bidrag medför ocksÄ risk för permitteringar, men pÄ samma sÀtt som vi försöker Àven andra undvika att minska anstÀlldas arbetstid för att allt inte ska stanna av.

EnkÀtresultatet visar att de riksomfattande och större organisationerna Àr mer oroade Àn mindre organisationer som verkar regionalt eller lokalt. Orsaken till det syns ocksÄ

INFO om Fiolen min 2025

PÄ grund av Spelmansförbundets anstrÀngda ekonomi kommer Fiolen min att komma ut med endast tvÄ nummer under Äret.

NĂ€sta nummer – och dĂ€rmed Ă„rets sista – kommer ut i mĂ„nadsskiftet augusti–september. Deadline för material till tidningen Ă€r den 15 juli.

TvĂ„ medlemsbrev kommer att ersĂ€tta de uteblivna tidningarna för att informationsfödet inte ska avstanna. Medlemsbreven publiceras i mĂ„nadsskiftena maj–juni och november–december och info som medlemmar vill sĂ€tta med i medlemsbrevet ska vara kansliet till handa den 15 maj, respektive den 15 november.

hos oss. Spelmansgruppernas verksamhet verkar (tack och lov) rulla pĂ„ och aktörer med folkmusikprojekt pĂ„ landskaps- eller kommunnivĂ„ tycks lyckas hitta nansiering. Att nansiera ett förbund med lĂ„ngsiktig verksamhet som omspĂ€nner hela Svensk nland Ă€r tyvĂ€rr svĂ„rare och dĂ„ hotas den organisatoriska kĂ€rnan som upprĂ€tthĂ„ller förbundet. Inte sĂ„ muntra ord denna gĂ„ng, men vi trĂ€ as snart pĂ„ Ă„rets förbundsdag och VinterstĂ€mma för att föra givande diskussioner, fatta goda beslut och spela massor – sĂ€rskilt lĂ„tar i dur...

Synnöve Svanström, ordförande

Medlemsbreven skickas ut per e-post till alla medlemmar som har samtyckt till att ta emot e-post (till exempel medlemsavgiftsfakturan) frÄn förbundet.

Kontakta kansliet pÄ kansliet@spelmansforbundet.f om du Àr osÀker pÄ om du gett samtycke eller om din e-postadress har Àndrat.

Medlemsbreven kommer ocksÄ att kunna laddas ner frÄn vÄr webbplats www.spelmansforbundet.f

PÄminnelse:

HĂ€rmed kallas medlemmarna i

Finlands svenska spelmansförbund till FÖrBuNdsdaG

lördagen den 29 mars 2025 kl. 15.00 pÄ m/s Viking Glory Stadgeenliga Àrenden

Styrelsen

Kul med kulturarv!

Folkmusikbaserade verktyg för ledare och lÀrare inom:

‱ smĂ„barnsverksamhet

‱ grundskola

‱ fria bildningen

‱ grundlĂ€ggande konstundervisning

Kurserna startar i mars 2025.

Kurserna Àr tvÄsprÄkiga och fnns tillgÀngliga inom det öppna högskoleutbudet vid Centria och Novia yrkeshögskolor.

För mera info och anmÀlan: https://net.centria.f/hanke/ folkmusikforum-i-osterbotten

Har du frÄgor? Kontakta: kenneth.nordman@novia.f eller anni.jarvela@centria.f

LÄtutlÀrning med tips och trix

Linnea Holmberg och Kenneth Nordman lÀr ut nÄgra av sina favortimelodier och delar med sig av tips om olika saker som Àr viktiga nÀr du spelar med andra och till dans.

VĂ€lkomna med och spela tillsammans med oss!

dragspelsövning pÄ förbundsdagen

Vi slÄr oss ner och gÄr igenom nÄgra dragspelslÄtar tillsammans. Beroende pÄ deltagare och intresse kan vi pröva pÄ nÄgot arrangemang men ocksÄ spela unisont, kanske t.o.m. pÄ gehör. Det hÀr kan ocksÄ bli första steget pÄ en dragspelsrepertoar till spelmansstÀmman i sommar.

Ni fÄr gÀrna höra av er pÄ förhand om ni har tips och synpunkter.

VÀl mött!

Klas Nyström klas.nystrom@arcada.f / 050 3793154

Foto: Klas Nyström
Linnea Holmberg. Foto: Jessica Westerholm Kenneth Nordman. Foto: Kalle Teir

kaustinen Folk Music Festival

Den 7–13 juli arrangeras den 58:e upplagan av Kaustinen Folk Music Festival – den största folkmusikfestivalen i Norden. Festivalveckan Ă€r som vanligt spĂ€ckad med program inom folkmusik och folkdans. PĂ„ scenerna stĂ„r allt frĂ„n lokala spelmĂ€n till internationella artister och grupper. Programmet erbjuder nĂ„got för alla – sĂ„vĂ€l traditionella som experimentella inslag. Barnmusiken fĂ„r stort utrymme Ă€ven detta Ă„r.

Årets övergripande festivaltema Ă€r ”migration”. Genom temat vill man uppmĂ€rksamma hur migration och mĂ€nniskors rörelse runt om i vĂ€rlden har pĂ„verkat vĂ„ra kulturer, traditioner och identiteter. Landskapstemat för 2025 Ă€r ”Tavastland”. Centralen för frĂ€mjande av Folkmusik och Folkdans r.f. (CEFF) har Ă„rstemat ”Vi tillsammans!”, vilket ocksĂ„ kommer att synas i programmet. Programansvariga Anne-Mari HakamĂ€ki konstaterar i

ett pressmeddelande att ”Ingen kultur har uppstĂ„tt i ett tomrum. MĂ€nniskor har alltid tagit med sig nĂ„got viktigt nĂ€r de rest ivĂ€g och samtidigt tagit till sig intryck i sitt nya hemland”.

Loimolan voima, som i samband med Folklandia utsÄgs till Ärets grupp, kommer att upptrÀda under festivalen. Gruppen förenar folkrock och karelskt kulturarv. Andra namnstarka inhemska artister Àr bland annat Kimmo Pohjonen, Paleface och Frigg. Exempel pÄ internationella grupper Àr kanadensiska Le Diable à Cinq och turkiska Light in Babylon.

Liksom tidigare ordnas Konsta JylhĂ€-tĂ€vlingen, Barnens Kaustby och Showcase-spelningar – samt mycket mera.

Mera information fnns pÄ kaustinen.net

Kaustinen Folk Music Festival, eller ”Kaustby festivalen” gĂ„r i Ă„r av stapeln 7–13.7. Den fnlandssvenska delen under festivalen, ”Lilla spelmansstĂ€mman”, kommer liksom 2024 att gĂ„ pĂ„ tvĂ„ dagar, tisdag och onsdag 8–9 juli. I skrivande stund vet vi inte vilka alla som har anmĂ€lt sig, men det klarnar snart och ett program kommer att ta form. Det vi vet Ă€r att Lilla spelmansstĂ€mman avslutas gemensamt med

en kavalkad av fnlandssvenska melodier. Tobias Elfving fungerar som koordinator och kommer att vara i kontakt med alla anmÀlda nÀr programmet sÀtts ihop.

Loimolan Voima utsÄgs till Ärets grupp i samband med Ärets Folklandia-kryssning.
Foto: Anne Kalliola

SpelmansstÀmma

VĂ€lkommen till BorgĂ„! hĂ€lsar vi i Östra Nylands Spelmansgille som i Ă„r har Ă€ran att stĂ„ vĂ€rd för sommarens spelmansstĂ€mma.

FÖrra GĂ„NGeN speLMaNsstĂ€MMaN ordNades i BorgĂ„ var sommaren 2006. FrĂ„n den stĂ€mman kanske ni minns att vi höll till i SannĂ€s i öst, dansade pĂ„ Dansholmen i vĂ€st och höll festkonsert vid Runebergsesplanaden i centrum. I Ă„r förverkligas stĂ€mman i stadskĂ€rnan av BorgĂ„.

Vi har knÄpat ihop ett stÀmmoprogram som kommer att uppskattas bÄde av er som reser i lag och dig som deltar som enskild spelman. Under fredagen anlÀnder man till BorgÄ och checkar in pÄ hotellet dÀr hela kvÀllens program sedan gÄr av stapeln. Det blir musik, stÀmmoöppning med middag, samkvÀm med dans och underhÄllningsmusik, samt buskspel t.o.m. hela natten om du kÀnner för det. PÄ hotellet bestÄr mÄltidsdrycken av mjölk och vatten, övriga drycker fÄr du packa med sjÀlv.

Lördagens fullspĂ€ckade program börjar med PR-spelningar lĂ€ngs Ågatan. Lunchen serveras mitt i stan och e er den ordnas stĂ€mmans kurs, denna gĂ„ng tillsammans med e Hobs. PĂ„ e ermiddagen fĂ„r vi njuta av en spelmanskryssning dĂ„ m/s J. L. Runeberg tar oss ut pĂ„ en tur. HĂ€r fĂ„r vi

27–29.6.2025

höra varandra spela och kryssningen Àr Àven öppen för allmÀnheten. PÄ fartyget nns ett café och fulla utskÀnkningsrÀttigheter.

E er ett par timmar i sjölu en mellanlandar vi under e ermiddagen pÄ hotellet dÀr vi ocksÄ Àter middag, spelar igenom stÀmmolÄtarna och laddar upp oss för kvÀllen dÄ vi tar oss till Kulturhuset Grand mitt i stan. PÄ Grand blir det Traditionshörna, dans och buskspel. E er dansen kan man tro att kvÀllen Àr slut, men missa inte nattmaten och buskspelet pÄ hotellet!

Under söndagsförmiddagen nns det möjlighet att ta del av en guidad rundtur i Gamla stan. Det gemensamma programmet för alla börjar e er lunchen i centrum. DÄ samlas vi för festtÄg vid Runebergsesplanaden och tÄgar till utescenen vid Konstfabrikens strandpark dÀr söndagens frilu skonsert hÄlls. Konserten Àr avgi sfri och i samband med konserten ordnas ett pop-up-café.

Ring din spelkompis som du inte hört av pÄ lÀnge och se till att ocksÄ hen Àr pÄ vÀg - vi ses i BorgÄ!

Med varma hĂ€lsningar, Östra Nylands Spelmansgille (SmĂ„ förĂ€ndringar i programmet kan förekomma).

Det lönar sig att ta en promenad i BorgÄ historiska centrum. LÀngs med Än fnns mÄnga gamla fna sjöbodar.

Foto: Kim Lönnroos

Utrymmen och mat

Budget Hotel Easystay

JohannisbergsvÀgen 31, BorgÄ

En stor del av stÀmman kommer vi att hÄlla till pÄ hotellet Budget Hotel Easystay som drivs av vÄra spelvÀnner Harpolekarna. HÀr samlas vi pÄ fredagen och hÄller till hela kvÀllen. PÄ hotellet serveras ocksÄ era av vÄra mÄltider och hÀr nns Àven ypperliga utrymmen för buskspel under dygnets alla timmar. Som stÀmmodeltagare kan du vÀlja mellan singel-, dubbel- och trippelrum.

Gamla stan

Under lördagsförmiddagen kommer PR-spelningar att ordnas lĂ€ngs Ågatan. PĂ„ söndagen nns under förmiddagen möjlighet att ta del i en guidad rundtur.

Café Cabriole

Biskopsgatan 30, BorgÄ

Under lördag och söndag serveras lunch i Café Cabrioles festvÄning. Utanför caféet startar ocksÄ söndagens festtÄg som gÄr genom Runebergsparken och vidare mot Konstfabriken.

m/s J. L. Runeberg

Östra Strandpromenaden

(södra sidan om Alexandersgatans bro) PÄ lördag e ermiddag ordnas en spelmanskryssning med m/s J. L. Runeberg. Fartyget tar en tur i BorgÄs somriga skÀrgÄrd samtidigt som vi fÄr njuta av spelmansmusik pÄ era stÀllen pÄ fartyget. Spelordningen meddelas i förvÀg till de grupper/artister som anmÀlt intresse att upptrÀda!

Kulturhuset Grand

Biskopsgatan 28, BorgÄ

Under lördagskvÀllen gÀller det att in nna sig pÄ Kulturhuset Grand. I den stora byggnaden ordnas FMI:s Traditionshörna samt dans fram till midnatt. PÄ Grand nns Àven utrymmen för buskspel, samt en bar i samband med dansen. PÄ lördag förmiddag ordnas stÀmmans kurs pÄ Grand.

Konstfabrikens strandpark

VÀstra Alexandersgatan 1, BorgÄ

Söndagens frilu skonsert ordnas i Konstfabrikens strandpark intill BorgÄ Ä. Under konserten kan publiken röra pÄ sig och t.ex. köpa en ka e i pop up-caféet.

Workshop med The Hobs: folkmusikarrangemang

e Hobs Àr en ung folkmusiktrio bestÄende av Henrica Westerholm ( ol), Oscar Grönroos (keyboard) och Benjamin Backman (mandolin). Trion har varit aktiv sedan 2017 och spelar folkmusik med modern stil, sÄvÀl traditionella nlandssvenska lÄtar som egna kompositioner.

Att arrangera folkmusiklÄtar Àr nÄgot som medlemmarna i e Hobs Àr mycket bekanta med. PÄ kursen lÀr vi oss vilka musikaliska element som behövs för att bygga upp ett arrangemang och hur man lÀgger ihop dem. Vi kommer ocksÄ att fundera pÄ uppbyggnad av lÄtar och hur man kan skapa variation i olika repriser. Till slut ska vi spela det vi har Ästadkommit alla tillsammans.

HjÀrtligt vÀlkommen med! Vi kommer att ha stÀmmor bÄde för mer och mindre erfarna musiker. Du kan delta med vilket instrument som helst, det nns rum för alla!

Kursen arrangeras i samarbete med SFV:s studiecentral.

UpptrÀdanden och jam

Som vÀnner av upptrÀdanden och jam kan vi med glÀdje meddela att det under stÀmman kommer att nnas era na tillfÀllen för bÄdadera. SÀrskilt pÄ hotellet Budget Hotel Easystay nns utmÀrkta jamutrymmen dygnet runt. DÀrför uppmuntrar vi Àven kortvÀga gÀster att boka sommarhelgen helt för stÀmman och övernatta pÄ hotellet.

UpptrÀdanden

Fredag

KvÀll

SamkvÀm pÄ hotellet med dans och underhÄllningsmusik. Publik: StÀmmodeltagarna Backline (trumset, 1 bas- och 1 gitarrförstÀrkare) nns.

L ördag

Förmiddag PR-spelningar lĂ€ngs Ågatan

Publik: Förbipasserande

E ermiddag Spelmanskryssning

PÄ m/s J. L. Runeberg nns tre olika stÀllen dÀr grupper av olika storlek fÄr upptrÀda. Publik: KryssningsresenÀrer (bÄde stÀmmodeltagare och övriga resenÀrer)

KvÀll Dans och Traditionshörna pÄ Kulturhuset Grand. Publik: StÀmmodeltagare och allmÀn publik

Backline (trumset, 1 bas- och 1 gitarrförstÀrkare) nns.

Söndag

E ermiddag FesttÄg och frilu skonsert

Publik: Förbipasserande och konsertpublik (öppen konsert). Backline (trumset, 1 bas- och 1 gitarrförstÀrkare) nns.

IntresseanmÀlning för att upptrÀda med större eller mindre grupper sker via stÀmmans anmÀlningsblankett.

Östra Nylands Spelmansgille stĂ„r som vĂ€rdar för sommarens stĂ€mma.

Foto: Kim Lönnroos

Under lördagen utlovas en spelmanskryssning med m/s J. L. Runeberg.

Foto: Kim Lönnroos

StÀmmolÄtar

Under söndagens frilu skonsert spelas Ärets fyra stÀmmolÄtar av alla stÀmmans spelmÀn tillsammans. LÄtarna övas pÄ hotellet e er lördagens middag.

LÄtarna Àr LövgÄrdsparkens gÄnglÄt, MÄnfararevalsen, Flickor emellan (schottis) och LapptrÀskpolka

I Är kommer vi att ta upp en gammal stÀmmotradition och samla alla dragspelare (plus ackompanjemang) till en egen stÀmmolÄt: Jularboschottis

PÄ frilu skonserten upptrÀder ocksÄ Allspelslaget som spelar lÄtar ur lÄthÀ ena AllspelslÄtar och AllspelslÄtar 2. Saknar du en grupp att spela i, eller annars bara vill vara med, kryssa för i anmÀlningsblanketten sÄ vet vi pÄ förhand hur stort laget blir denna gÄng!

StÀmmoveckoslutets kostnader

StĂ€mmans deltagaravgi Ă€r 30 € för Spelmansförbundets medlemmar och 40 € för övriga. Ungdomar under 16 Ă„r deltar gratis.

Utöver deltagaravgi en tillkommer hotell, mÄltider, spelmanskryssningen och eventuellt den guidade rundturen.

Hotell

Singelrum 69 €/natt (138 € för bĂ„da nĂ€tterna)

Dubbelrum 99 €/natt (198 € för bĂ„da nĂ€tterna)

Trippelrum 129 €/natt (258 € för bĂ„da nĂ€tterna)

Hotellet betalas vid ankomst.

PĂ„ hotellet nns tvĂ„ sidor; Syren och Poppel. Vi kommer i första hand att sova i Poppel och jamma i Syren – möjligtvis hela natten. Ifall Poppel (tysta sidan) blir full anvĂ€nder vi Ă€ven rummen i Syren. Fyll dĂ€rför i anmĂ€lan i om du önskar dig ett tyst rum (Poppel) eller om du kan tĂ€nka dig att sova pĂ„ buskspelssidan (Syren).

FörfrÄgningar och eventuella Àndringar i bokningar riktas direkt till hotellet: 040 124 5200 (kl. 9.00-18.00), info@easystay.

MÄltider

Fredag

Middag pĂ„ hotellet 18,00 €/stĂ€mmodeltagare

L ördag

Frukost ingÄr i hotellpriset.

Lunch pĂ„ CafĂ© Cabriole 17,00 €/stĂ€mmodeltagare

MellanmÄl pÄ egen bekostnad pÄ m/s J. L. Runeberg

Middag pĂ„ hotellet 23,00 €/stĂ€mmodeltagare

Nattmat 10 €/stĂ€mmodeltagare

Söndag

Frukost ingÄr i hotellpriset.

Lunch pĂ„ CafĂ© Cabriole 17,00 €/stĂ€mmodeltagare

Ka e pÄ egen bekostnad under festkonserten.

Spelmanskryssning

Lördagens spelmanskryssning med m/s J. L. Runeberg 10 €/stĂ€mmodeltagare.

Guidning

Söndagens guidade rundtur i Gamla stan 5 €/stĂ€mmodeltagare. Guidningen har ett begrĂ€nsat antal platser.

AnmÀlan och betalning

Sista anmÀlningsdag Àr 4.5.2025.

AnmÀlningsblanketten laddas ner frÄn Spelmansförbundets hemsida, fylls i digitalt och mejlas till kansliet (inte som pdf) eller skrivs ut, fylls i för hand och skickas per post till Spelmansförbundets kansli. Enskilda spelmÀn kan skicka blankettens uppgi er som text i ett mejl till kansliet.

StÀmman betalas e er utskickad faktura. Hotellbokningen betalar alla sjÀlv vid ankomst.

Spelmansbuss

Vi uppmuntrar alla som Àr beroende av transport till spelmansstÀmman att anvÀnda sig av spelmansbussen! För fÄ anmÀlda leder till att vi inte kan anordna gemensam transport, hur gÀrna vi Àn ville.

Spelmansbussens priser Ă€r beroende av resans lĂ€ngd frĂ„n pĂ„stigningsplatsen till stĂ€mmoorten (se tabellen pĂ„ anmĂ€lningsblanketten). Förbundsmedlemmar betalar 30–50 euro och icke medlemmar 50–70 euro. Ungdomar 12–25 Ă„r betalar 20 euro oberoende av resans lĂ€ngd, och barn under 12 Ă„r reser avgi sfritt tillsammans med vĂ„rdnadshavaren.

PreliminÀrt program

Fredag 27.6

16.00–18.00 StĂ€mmodeltagarna anlĂ€nder till Budget Hotel Easystay

19.00 StÀmmoöppning med middag pÄ hotellet SamkvÀm med dans och underhÄllningsmusik

L ördag 28.6

10.00 PR-spelningar lĂ€ngs Ågatan

11.00–13.00 Lunch pĂ„ CafĂ© Cabriole

12.00–13.00 Kurs med e Hobs pĂ„ Grand

14.00–16.00 Spelmanskryssning med m/s J. L. Runeberg

17.00 Middag pÄ hotellet

18.30 Allspelsövning

20.00 SpelmanskvÀll pÄ Grand

‱ Traditionshörnan kl. 20

‱ Dans kl. 20–00

00.30 Nattmat pÄ hotellet

Söndag 29.6

9.00-10.00 Guidad rundtur i Gamla stan

11.00–12.15 Lunch pĂ„ CafĂ© Cabriole

12.30 Samling för festtÄg vid Runebergsesplanaden

13.00–15.00 Frilu skonsert i Konstfabrikens Strandpark

i samarbete med Östra Nylands Spelmansgille

Vy över BorgÄ. I mitten syns domkyrkan. Foto: Kim Lönnroos

SpelmÀn OHOJ!

FÖreNINGeN speLMĂ€N ohoj! Ă€r verksam pĂ„ Kimitoön och ordnar mĂ„nga typer av musikaktiviteter under hela Ă„ret. Fokus för verksamheten ligger pĂ„ skĂ€rgĂ„rdens folktradition samt att musicera tillsammans. Utbudet Ă€r brett och evenemangen Ă€r öppna för alla som Ă€r intresserade. Verksamheten leds av musikpedagogerna Jimmy TrĂ€skelin och Veera Hirvaskero som Ă€r bosatta i Dalsbruk. De vill erbjuda folk möjligheten att spela och sjunga tillsammans. Ifall du Ă€r intresserad kan du till exempel ansluta dig till den öppna spelmansgrupp som varje onsdag övar pĂ„ herrgĂ„rdshotellet Ullman’s Villa i Dalsbruk. PĂ„ repertoaren nns frĂ€mst musik frĂ„n KimitoöomrĂ„det och den övriga skĂ€rgĂ„rden.

SpelmĂ€n Ohoj! ordnar regelbundet evenemang sĂ„som allsĂ„ngskvĂ€llar, konserter med gĂ€startister och workshops. Under sommaren arrangeras Ă€ven folkmusikseglatser med traditionsjakten Eugenia och den 3–6 juli 2025 ordnas ett

sommarlÀger pÄ VÀnö. Under hela 2025 pÄgÄr allsÄngsfestivalen "AllsÄng pÄ Kimitoön" för att Àra den 700-Äriga Kimitoön.

Projektet SpelmÀn Ohoj! startades 2022 och för att driva verksamheten vidare grundades 2024 föreningen SpelmÀn Ohoj. Föreningen upprÀtthÄller Àven en materialbank pÄ sin webbplats. HÀr hittar man sÄvÀl noter som YouTube-videor pÄ lÄtmaterialet. Ett nothÀ e har Àven tryckts upp.

Mer information nns pÄ hemsidan ohoj. /sv

FörfrÄgningar kan ocksÄ riktas direkt till verksamhetsledare Jimmy TrÀskelin: jimmy.traskelin@gmail.com / 050 328 6870

Jimmy och Veera vinkar farvÀl med en förhoppning om att Äter ses pÄ VÀnö 2025.
Foto: Jan Bergman
Marianne Maans lÀr under en workshop ut en mindre kÀnd version av en vÀlkÀnd folkvisa som Svea Jansson sjöng.
Foto: Pentti VÀhÀtalo

Fartfylld dansuppvisning.

Foto: Erkki Wrangén

Vinterfestivalen Folklandia

Allspelslaget.

Foto: Tor-Erik Åkerman

Buskspel.

FoLkMusIk- och FoLkdaNsFestIVaLeN FoLkLaNdIa hölls ombord pĂ„ m/s Baltic Princess den 10–11 januari 2025 pĂ„ rutten Åbo–Stockholm–Åbo. Festivalen arrangerades nu för 28:e gĂ„ngen och samlade omkring 2 000 folkmusik- och folkdansentusiaster. Som huvudarrangör för evenemanget stĂ„r Suomen Nuorisoseurat, och som medarrangörer om-

Sibbo spelmanslag.

Spelmansförbundet och SpelmÀn Ohoj! delade mÀssbord.

Foto: Pia-Stina Sarin
Foto: Greger Lindell
Foto: Pia-Stina Sarin

Jan-Anders Barkar med fol.

Foto: Ville Kurki

Jessica Westerholm blev fnlÀndsksk mÀstare i Tikkuristi (Skinnkompasse) för fjÀrde gÄngen i rad.

Foto: Ville Kurki

kring 45 organisationer, dÀribland Finlands svenska spelmansförbund. UpptrÀdande artister/grupper pÄ den 23 timmar lÄnga kryssningen var denna gÄng 113. Finlands svenska spelmansförbund representerades av e Hobs, Sibbo spelmanslag och Allspelslaget. Under FolkmÀssan hade förbundet ett mÀssbord med försÀljning och information.

Konsert med Vilma JÀÀ.

Foto: Ville Kurki

Johanna Lönngren och Stefan Kuni har satt sig i korridoren för att spela.

Foto: Ville Kurki

Centralen för frÀmjande av Folkmusik och Folkdans CEFF (KEK) utlyser Ärligen ett folkmusik- och folkdanstema, vilket Är 2025 Àr Vi tillsammans! (Me yhdessÀ!). Med Folklandia startades temaÄret upp med bravur!

Pia-Stina Sarin

Yhteissoitto pÄ pÄ Starlight Palace.
Foto: Pia-Stina Sarin

Ülo Kalm, chef för Aibolands museum, och Estlandssvenskarnas sĂ„ng- och dansfests konstnĂ€rliga ledare Sofa Joons.

NÀr klangen, lÄten och spelmanskapet fÄr styra
– Nya sĂ€tt att arra och samspela lĂ„tar för folkdansuppvisningar

Bakgrund

Inför Estlandssvenskarnas sĂ„ng- och dansfest 6 juli 2024 provades ett nytt sĂ€tt att arrangera och spela musik för festens folkdansdel. SĂ„ng- och dansfesten Ă€r ett event som arrangerades första gĂ„ngen 1933. År 2013 Ă„terskapades festen och har dĂ€re er blivit ett Ă„terkommande evenemang med sy et att vitalisera estlandssvenskarnas kulturliv, gemenskap och kontaktnĂ€t med nĂ€rliggande kulturer i Estland, Sverige och Finland.

Programmet bestÄr av körmusik, folkdans och folkmusik. Alla delar ly er fram musik som varit och Àr aktuell inom det estlandssvenska kulturlivet. NÀr det gÀller körmusik bestÄr det estlandssvenska inslaget av sÄnger med estlandssvenska upphovspersoner och traderade visor pÄ dialekt som arrangerats för kör. Folkdansprogrammet bygger pÄ traditionella danser frÄn de olika estlandssvenska öarna och omrÄdena och sÄ Àven folkmusikprogrammet. Ett par folkdanslag bÀr estlandssvenska drÀkter och av de instrument som spelas Äter nns talharpan/strÄkharpan och sÀckpipan som var vanligt förekommande bland estlandssvenskarna fram till 1900-talets slut.

Ett nytt slags inslag i Är var visbokssviten FrÄn nÀr och Àrran som bestÄr av visor ur estlandssvenskars handskrivna visböcker som uppkommit frÄn och med slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Ett sy e var att ly a fram visor som varit populÀra frÀmst bland ungdomarna i Estlands svenskbygd. De hÀr visorna hade skapats och initialt spridits

lĂ„ngt borta – i Ă€rran – och pĂ„ olika sĂ€tt genom bland annat skillingtryck, visböcker, grammofon och radio nĂ„tt de estlandssvenska ungdomarna. Ett annat sy e var att utvidga begreppet ”sĂ„ngare” och bjuda in sĂ„ kallade visbokssĂ„ngare att ansluta till kören. HĂ€l en av visorna Ă€r pĂ„ svenska och hĂ€l en pĂ„ estniska och urvalsprincipen byggde pĂ„ att Ă€ta samman visor pĂ„ bĂ„da sprĂ„ken som sĂ„ngarna delvis kan tĂ€nkas ha egna personliga minnen av.

Festerna har alltid ett tema och nĂ€r det stod klart att temat för visbokssviten Ă€r ”frĂ„n nĂ€r och Ă€rran” fattades beslutet att lĂ„ta denna tanke löpa som en röd trĂ„d genom hela programmet. NĂ€r det handlar om visor ur handskrivna visböcker stĂ„r ”nĂ€r” för visor som uppkommit lokalt och ” Ă€rrran” för visor som hĂ€rstammar utifrĂ„n den estlandssvenska gruppen.

De tvĂ„ senaste festernas folkdansprogram har ackompanjerats av Pakri Orkester (RĂ„göorkestern, RO) som lĂ€rt sig lĂ„tarna av spelmĂ€n frĂ„n RĂ„göarna. RO ck i uppgi att Ă€ven i Ă„r spela till programmet med ”danser frĂ„n nĂ€r”. GĂ€llande dansprogrammet ”frĂ„n Ă€rran” tĂ€nkte dansledaren Sille Kapper-Tiisler först plocka in nya danser frĂ„n nĂ€rliggande kulturer, men e er att ha tĂ€nkt ett tag lade hon fram förslaget att skapa ett program ”frĂ„n Ă€rran” med folkdanser frĂ„n Sverige som tagits upp av estniska folkdansare sedan 1920-talet och framĂ„t. Det Ă€r det hĂ€r programmet och de hĂ€r svenska lĂ„tarna vi hade i uppgi att 1) sĂ€tta samman en grupp att spela och 2) arrangera.

Foto: Markus Sein

Festens konstnÀrliga och sociala vision

Sy et med festen Àr att vitalisera det estlandssvenska kulturlivet, mobilisera och bjuda in nya medlemmar med estlandssvenska kopplingar till gemenskapen och synliggöra kulturen och gemenskapen för kringliggande kulturer.

Jag var konstnĂ€rlig ledare för festen 2013 som i det stora hela utgick frĂ„n 1933 Ă„rs program. DĂ€re er leddes tvĂ„ fester av andra och för Ă„rets fest blev jag tillfrĂ„gad att Ă„teruppta det konstnĂ€rliga ledarskapet. Min bakgrund Ă€r att jag studerat till musikhandledare (HĂ€rnösands folkhögskola), folkmusiker (Viljandi Kultuuriakadeemia), musiksociolog (Eesti Humanitaarinstituut) och musiketnolog (Åbo Akademi). Det innebĂ€r att jag har en vana att sĂ€tta musiken bĂ„de i kulturella och sociala kontexter. Förenklat kan man sĂ€ga att jag Ă€r medveten om att mĂ€nniskor gör en mĂ€ngd olika saker med musik, men ocksĂ„ att musik gör en mĂ€ngd olika saker med mĂ€nniskor.

I smÄ gemenskaper som den estlandssvenska bygger det mesta pÄ frivilliga arbetsinsatser. Jag beslutade tidigt att inte bryta upp existerande strukturer, utan anvÀnda mig av alla personer som arbetat med de tvÄ fester nÀr jag sjÀlv inte medverkade. Jag ville med andra ord vÀrna festen som en organisatorisk tradition och utgÄende frÄn festens sy e valde jag tidigt att prata om och tÀnka kring festen som en kulturell och social mötesplats. Kulturellt sett möts musik- och danskulturer frÄn tre lÀnder (Estland, Finland, Sverige) och fyra kulturer (den estlandssvenska, den estniska, den nlandssvenska och den svenska). Dessutom ger festen upphov till en mÀngd mellanmÀnskliga kontakter:

1. Inom de deltagande grupperna nÀr programmet lÀrs in 2. Mellan deltagarna under repetitionsdagen i Hapsal 3. PÄ festen

NÀr programmet var sÄ gott som satt hösten 2023 hörde en estnisk barnkör av sig och frÄgade om de kan vara med. Finns det kanske nÄgon del i programmet för barn? Det fanns det inte, men e ersom barn och unga Àr en prioriterad grupp att fÄ med pÄ festen stannade vi pressarna. Jag frÄgade rektorn för grundskolan pÄ Ormsö om skolan skulle kunna sÀtta ihop en sÄnggrupp för festen. Rektorn meddelade snart att de Àr intresserade av att medverka. Jag satte dÄ ihop och arrade tre visor med anknytning till vallning, e ersom detta var ett göra för barn. Barnkultur har inte alltid handlat om lek! Vistexterna Àr pÄ dialekt men har tidigare översatts till estniska av Jaak Johanson. Vi bestÀmde att barnen skulle trÀffas tvÄ dagar före festen pÄ Ormsö, sÄ de estniska barnen fÄr se ön visorna hÀrstammar frÄn. DÀre er var planen att barnen skulle delta pÄ genrepet i Hapsal bÄde dagen före festen och vid genomkörningen av programmet pÄ festdagens morgon. Det hÀr innebar att det mellanmÀnskliga mötet kom in redan i fas ett för barnen.

Folkdanser frÄn fjÀrran

Dansprogrammet som bestÄr av svenska folkdanser som sedan 1920-talet tagits upp av estniska folkdansare. Dansprogrammets ledare Sille Kapper-Tiisler presenterar programmet pÄ följande sÀtt:

I början av 1900-talet spelade Anna Raudkats, Estlands första utbildade dansupptecknare och -lĂ€rare, en viktig roll. Hon gav ut boken ”Ett urval av nordiska folkdanser”, som publicerades i Tartu 1927. I boken ger hon rekommendationer för utlĂ€rande av danserna i skolor och föreningar. Under den sovjetiska ockupationen sĂ„gs inte framföranden av danser med ”vĂ€sterlĂ€ndskt” ursprung med blida ögon i Estland, men pĂ„ nĂ„got sĂ€tt lyckades Kristjan Torop lĂ€ra sig svenska danser och beskriva dem för estniska folkdansare.

Pardansen Tantoli Àr en variant pÄ schottis som alltid dansats pÄ estlandssvenskarnas sÄng- och dansfest, Ànda sedan den första festen 1933.

Fryksdalspolska som kommer dĂ€rnĂ€st skapades av Anders Selinder 1846 för förestĂ€llningen ”VĂ€rmlĂ€nningarna”. Dansbeskrivningen pĂ„ estniska publicerades av Anna Raudkats 1927. Dansen framfördes pĂ„ estlandssvenskarnas sĂ„ng- och dansfest 1933.

Gotlandskadriljen skapades av Philochoros, en folkdansgrupp för studenter i Uppsala, i slutet av 1800-talet. Dansgruppen var en av de första av sitt slag och Àr verksam Àn i dag. Gruppen bestod före 1910 bara av manliga dansare, vilket innebar att nÄgra till kroppsbyggnaden lÀmpliga mÀn ck klÀ sig i kvinnodrÀkter och agera damer vid uppvisningarna. Historiskt sett fanns inga kadriljer frÄn

Dansprogrammets ledare

Sille Kapper-Tiisler.

Foto: Kairit Leibold (ERR)

Gotland, och det var orsaken till att gruppen skapade den hÀr. I Estland publicerades en beskrivning av dansen av Anna Raudkats 1927.

Fyrpolska lÀrdes ut av den svenska folkdansgruppen Hallingebergs Dansgille i Tallinn 1985. Dansbeskrivningen skapades av Kristjan Torop 1986 som Ätta Är tidigare, 1978, förmedlat den nordsvenska dansen JÀmtpolskan till estniska folkdansare i januari 1978. Dansen fanns senare med i programmet för den estniska dansfesten 1985.

Dansprogrammet avslutas med en Engelska frÄn Kökar. Kristjan Torop skapade en dansbeskrivning till den hÀr ÄlÀndska dansen 1968. PÄ 1800-talet dansade ester engelskor till liknande musik pÄ Estlands nordkust kring Kuusalu och JÔelÀhtme.

FrÄgan var vem som skulle spela till de svenska folkdanserna. Tanken vÀcktes att bygga ut husbandet RÄgöorkestern för det andra numret. Vi gick ut med ett upprop för att se vilka folkmusik-/spelmansgrupper som kunde vara intresserade av att medverka. DÀre er rÀknade vi tillsammans med festens projektledare ut 1) hur mÄnga musiker som ryms pÄ scen och 2) hur mÄnga musiker som ryms inom budgeten.

SjÀlv funderade jag mycket pÄ hur mÄnga mÀnniskor som kan mötas och spela tillsammans utan att det personliga ersÀtts av nÄgon sorts masspsyke. Jag kom som man o a gör fram till att ca 12 personer Àr det ultimata. Inför valet av medverkande spelmansgrupp stÀllde vi följande frÄgor till ledarna för grupperna:

1) Vad har gruppen för koppling till estlandssvenskarna?

2) Vad har gruppen för koppling till svensk folkmusik och -dans?

3) I vilka tonarter kan gruppens medlemmar spela?

4) Hur ser gruppens musikaliska kompetens ut?

5) Hur fungerar gruppen som en musikskapande organisation?

6) Hur ser spelledarens roll ut?

7) Hur arrar de sin musik?

8) Har de spelat till dans tidigare?

RÄgöorkestern med Monika VÀliste pÄ föjt i mitten.

Foto: Markus Sein

Först förde dansen, sedan tog lÄten över

Dansprogrammets ledare Sille Kapper-Tiisler skapade programmet ”frĂ„n Ă€rran” i samrĂ„d med mig, festens konstnĂ€rliga ledare. Sille letade upp dansbeskrivningar, noter videor och inspelningar dĂ€r dansnumrets form, tempo och karaktĂ€r tydligt framkommer. DĂ€re er spelade jag in en rĂ„version av formen med rĂ€tt tempo som jag stĂ€mde av med Sille innan jag skickade den vidare till spelledaren Monika VĂ€liste för RĂ„göorkestern.

Komna sÄ lÄngt satte Monika och jag oss ner för att vÀlja ut en grupp för RÄgöorkesterna att samarbeta med. Vi hade bÄda en tydlig bild av vilken musik den sammansatta folkmusikgruppen skulle klara av att spela. UtifrÄn detta valde vi en grupp frÄn Dagö, vars medlemmar spelade en mÀngd olika instrument. En tidig tanke var att den hÀr gruppen kommer bidra med nya klangvÀrldar för de kanoniserade svenska folkdanserna.

Pakri Orkester / RĂ„göorkestern och Hiiumaa PillisĂ”prade Ühing / Föreningen Dagös InstrumentvĂ€nner.

Foto: Sofa Joons

Vid nĂ€sta möte stĂ€llde Monika frĂ„gan som ledde oss in i nya sĂ€tt att överhuvudtaget bygga arr till folkdansuppvisningar. ”Hur arrar man för en jauram?”, frĂ„gade hon.

Rytminstrumentet jauram, lÀngst till höger i bilden.

E er att ha funderat ett tag kom vi fram till att vi kanske borde frÄga den som spelar, hur man kan spela polska med jaruam? Eller spelledaren kanske har en idé? HÀr föddes grundtanken för Monikas sÀtt att arra lÄtarna med de tvÄ spelmansgrupperna. Den som sitter med ett instrument som vi inte spelar i handen borde kunna hjÀlpa oss pÄ vÀgen och inte tvÀrtom. Estlandssvenskarnas sÄng- och dansfest Àr jÀmfört med andra liknande fester mycket liten. För de stora dansfesterna bildas stora folkmusikorkestrar dÀr lÄtarna arrats klart lÄngt innan repetitionerna börjar. Som ett litet event vid sidan av ett stort Àr det lÀtt att jÀmföra sig med den större och kÀnna sig, ja, liten. Musikorganisatoriskt sett ger vÄr litenhet oss andra möjligheter att agera. Vi Àr fÄ, vi har chansen att lÀra kÀnna dem vi samarbetar med vÀl i förberedelseskedet och det Àr just dessa mellanmÀnskliga möten som Àr bÄde grund och mÄl för hela festen. Dessutom var sommarens fest bara den femte i ordningen. Det betyder att formen för festen inte stelnat, utan att vi fortfarande kan prova olika lösningar. Vi mÄste inte kopiera andra, större fester, utan vi kan pÄ riktigt sÀtta oss ner och tÀnka ut hur vi vill mötas i musiken.

Koordinering av folkdansprogrammet

Inför arbetet med musiken till folkdansnumren hade jag era Àrrmöten med Monika VÀliste för att diskutera hur arbetet ska lÀggas upp. Det stod tidigt klart att det nns en mÀngd olika sÀtt att agera musikgruppledare pÄ. Det som kan ingÄ i rollen Àr att vara repetitionsledare, spelledare, musikarrangör och moderator/handledare. Vi kom fram till att den sista vore lÀmpligast.

Vi bestÀmde oss för att fokusera pÄ klangbild och dansprogrammets dynamik som helhet. Vi utgick ocksÄ frÄn att de som spelar kompinstrument sjÀlva tÀnker ut vad och hur de ska spela. Vi ville se de medverkande musikerna som spelmÀn och inte orkestermedlemmar.

För oss var det viktigt att det Àr lÄtens kÀrna som ger musiken karaktÀr. För att inte tappa lÄten, jobbade vi i era steg:

1. Skapandet av en stomme: Min rÄversion av lÄtarna fungerade som inlÀrningsmaterial för spelmÀnnen. BÄda grupperna hade hört en och samma version av lÄten.

2. Klang och dynamik i Excel: Monika ck i uppgi att tÀnka ut vilka instrument som ska spela tillsammans och förde in allt i Excel. Durspel och sÀckpipa Àr den kra igaste och röjigaste fÀrgen, öjt och kannel den sprödaste och mest nkÀnsliga. Arren handlade om att bestÀmma nÀr vilka instrument ska ly as fram, nÀr vilka spelmÀn ska fÄ solera med kÀrnan: lÄten.

Foto: Toomas Kokovkin

Folkdansen Tantolis arrangemang i Excel.

3. Repetitionsdag med folkmusikgrupperna: Den kombinerade spelmansgruppen trÀ as en dag för att repetera och spela ihop sig.

4. AvstĂ€mning med dansen: Dansprogrammet bygger pĂ„ en dynamik det ocksĂ„. E er att ha spelat in demo med folkmusikgruppens musik kan dansledaren ge Ă„terkoppling. Hur funkar musikdynamiken med dansdynamiken? Kommer lĂ„tens karaktĂ€r fram pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt? Är det nĂ„got som kunde förĂ€ndras eller utvecklas?

5. Generalrepetion dagen för dansfesten.

6. Dans pÄ festen.

Vi pratade en hel del om hur vÄrt sÀtt att lÄta grupperna mötas och spela tillsammans skiljer sig frÄn det mötesformat den stora dansfesten erbjuder. Kortfattat kan man sÀga att vi genom att jÀmföra vÄr skapandeprocess med dansfesten hittade sÀtt att beskriva vÄrt arbetssÀtt.

Återkoppling

Det lÀt annorlunda, men exakt vad var det som var annorlunda var det fÄ som kunde sÀga. Det var en friskhet i musiken, sa en, och en annan menade att det hade lÄtit naturligt.

I oktober kommer ÄterkopplingsenkÀterna sammanstÀllas och dÄ vet vi bÀttre hur det nya upplÀgget togs emot av spelmÀn och dansare.

VideolÀnk till dansprogrammet https://www.youtube.com/ watch?v=XaksOMGvfOk

1. Tantoli

3’20.10 – 3’22.01

2. Frykdalspolska 3’22.18 – 3’25.16

3. Gotlandskadrilj 3’25.20 – 3’29.00

4. Fyrpolska 3’29.16 – 3’32.50

5. JĂ€mtpolska 3’33.57 – 3’37.02

6. Engelska frĂ„n Kökar 3’37.17 – 3’40.53

Artikeln Àr skriven av Sofa Joons inom projektet ICH North - Passing on Our Musical Heritage. Den handlar om nytÀnkande förhÄllningssÀtt till musikarrangemang och ensemblespel vid den Estlandssvenska sÄng- och dansfesten sommaren 2024.

Sundom SpelmĂ€n spelar vid BruksgĂ„rden i Vasa. FrĂ„n vĂ€nster: Jorma Österberg, Rune Maris, Pajken Sahlström och Catarina Olin.

Sundom SpelmÀn

suNdoM speLMĂ€N har FÖr tILLFĂ€LLet fyra aktiva medlemmar: Catarina Olin pĂ„ ol, Jorma Österberg gitarr, Rune Maris dragspel och Pajken Sahlström ol.

Spelmansverksamheten i Sundom startade i ”modern tid” 1980. Det blev spelmansstĂ€mmor, resor till Sverige, turnĂ© i Amerika, en cd, en kassett och massor av trevliga fester och tillstĂ€llningar.

SĂ„ höll vi pĂ„ till 2020 dĂ„ den registrerade föreningen upplöstes och verksamheten fortsatte i mindre skala. Vi som nu spelar tar ett Ă„r i taget och hĂ„ller pĂ„ sĂ„ lĂ€nge kra erna rĂ€cker till. Övar gör vi varannan vecka. Det ger oss en möjlighet att upprĂ€tthĂ„lla vĂ„ra musikaliska fĂ€rdigheter och att uppdatera oss om vad som hĂ€nder pĂ„ byn och i vĂ€rlden

GlĂ€djande mĂ„nga vill lyssna pĂ„ oss, sĂ„ det blir omkring 15 spelningar per Ă„r. De esta spelningarna Ă€r i Vasa och Sundom, men o a besöker vi andra orter i Österbotten. Mest Ă€r det pensionĂ€rsföreningar och Ă€ldreboenden som gĂ€ller, men med ryms ocksĂ„ sommarfester och tillstĂ€llningar med andra Ă€n bara seniorer i publiken.

Repertoaren Àr en blandning av folkmusik, andlig musik, Àldre schlagers och allsÄng. FÄ saker Àr sÄ medryckande som att se hur de som lyssnar lever med i musiken och minnena. En fot som trampar takten, ett leende pÄ lÀpparna, glimten i ögat och en tÄr pÄ kinden dÄ minnena trÀnger sig pÄ.

En tradition som vi vÀrnar mycket om Àr sommarspelningen pÄ Sundom begravningsplan. DÀr spelar vi i midsommarveckan för att hedra avlidna spelmÀn. Det började 2014, e er att vi inom ett och ett halvt Är förlorat tre spelmÀn. TillstÀllningen Àr avsedd för spelmÀn, anhöriga och alla övriga som vill ha en stillsam stund i högsommarens grönska. Vi har nu elva Är bakom oss av den mycket uppskattade traditionen och skall fortsÀtta med det Ànnu i mÄnga Är.

Att spela tillsammans och för andra Àr en mycket givande hobby. Man fÄr utmana sig med att lÀra sig nÄn ny lÄt och njuta av nÀr allt lÄter rÀtt. Problemet Àr vÀl att veta nÀr det Àr dags att lÀgga av. NÀr blir det för mÄnga missar och musiken gÄr pÄ tomgÄng? Det fÄr vi lÀmna Ät andra att avgöra. SÄ lÀnge nÄn vill ha oss och sÄ lÀnge vi tycker det Àr givande hÄller vi igÄng.

Bror-Eric Sahlström

serien ”spelmanslaget” presenterar olika spelmanslag och -grupper. Om man framöver vill vara med kan man meddela sitt intresse till Fiolen min.

det Àr Med stor sorG och sakNad vi meddelar att Max Portin, Sundby, har lÀmnat oss den 16 januari vid 83 Ärs Älder.

Max levde sitt liv med ett starkt engagemang för sin familj, slÀkt och vÀnner, musiken, kulturen och naturen.

Som Ă€ldst av tvĂ„ bröder tog Max tidigt ett stort ansvar för hemgĂ„rden, lantbruket och skogen som era generationer tidigare hade vĂ„rdat. Han skötte hemgĂ„rden med stolthet och stor omsorg med respekt för tidigare generationers arbetsverk och utvecklade arbetet pĂ„ hemgĂ„rden till ett mera modernt arbetssĂ€tt. Flitigt arbetade han tillsammans med Christina bĂ„de tidigt och sent pĂ„ hemgĂ„rden fram till pensionen. ”Ti arbeit ilaag” genomsyrade ocksĂ„ arbetet dĂ„ grannarna hjĂ€lptes Ă„t med jordbruksarbetet.

Max var en hĂ€ngiven och skicklig mĂ€sterplöjare som tog hem mĂ„nga priser. Han deltog i de plöjningstĂ€vlingar som ordnades lokalt och i nska mĂ€sterskapen. I svenska VĂ€sterbotten ck han Ă€ven mĂ„nga vĂ€nner nĂ€r han under mĂ„nga Ă„r deltog i plöjningstĂ€vlingarna mellan VĂ€sterbotten och Österbotten. MĂ„nga Ă€r de pokaler, medaljer och presenter som trĂ€ngs i bokhyllan hemma e ersom det o a var Max som gick segrande ur tĂ€vlingarna. I mitten pĂ„ sjuttiotalet blev han Ă€ven utsedd att representera Finland i VĂ€rldsmĂ€sterskapen i plöjning som det Ă„ret hölls i Sverige och dĂ„ ck han Ă€ven förmĂ„nen att hĂ€lsa pĂ„ Sveriges kung Carl Gustaf som var tĂ€vlingens beskyddare.

PÄ 1990-talet och 2000-talet var han med och ordnade plöjningstÀvlingar och plöjningskurser och erhöll ocksÄ ett nt erkÀnnande av LantbrukssÀllskapet för sina insatser inom tÀvlingsplöjningen Schaumanska jordbrukspriset 2002. Max hade ett stort intresse för musik. Vid unga Är började han sjunga och spela bÄde dragspel och gitarr och blev mycket vÀlkÀnd och anlitad i nejden. Otaliga Àr de tillstÀllningar, fester, bröllop, begravningar och kalas dÀr han har upptrÀtt med sitt musicerande. Max var en omtyckt spelman i Pedersöre Spelmanslag och under mÄnga Är var han deras ledare. Han utökade Pedersöre Spelmanslags repertoar med

Barnen Kerstin, Kaj och Anders Max Portin

folkmusik frÄn bÄde Finland och Sverige samt Àven med egna komponerade lÄtar. SpelmansgudstjÀnsterna vid Rosenlund lÄg honom varmt om hjÀrtat och dem arrangerade han med glÀdje. Han hade ett absolut gehör och kunde lÀtt ackompanjera med sitt dragspel och sin gitarr och blev dÀrför o a anlitad som allsÄngsledare. Med sin musik gladde han alla Äldrar frÄn bÄde skolelever till pensionÀrer.

För sitt stora intresse och engagemang för musik och kultur tilldelades han Pedersöreklockan 1997 och Kommunförbundets förtjÀnsttecken 1985 och 1996. Han blev hedersmedlem i Pedersöre SÄng- och Musikförbund 2022 och erhöll Bildningsalliansens förtjÀnsttecken 2023. MÄnga Àr de spelmansstÀmmor Max deltog i och ck dÀrför mÄnga vÀnner i folkmusikkretsar. SpelmansstÀmman i Pedersöre i början pÄ 80-talet var han med och arrangerade. PÄ 2000-talet ordnade han Àven de vÀlbesökta spelmansgudstjÀnsterna med country-tema i familjens stora lada.

Max var en omtyckt person och Àlskade att omge sig med vÀnner. Han var aktiv i mÄnga föreningar som t.ex. HembygdssÀllskapet och Spelmansförbundet. Inom MHF verkade han för drogfrihet i tra ken under 60 Är och blev Àven utsedd till hedersmedlem. MHF:s Lapplandsresor följde han med pÄ under 15 Är och stod för musikunderhÄllningen och ackompanjerade till allsÄngerna. Hans sista resa till Lappland blev i september 2024 dÄ han trots problem med lungorna underhöll med sitt dragspel.

Familjen hade stor plats i Max hjÀrta och han var en Àlskad make och far. NÀr familjen utökades med svÀrson och svÀrdöttrar, barnbarn och barnbarnsbarn ck Àven de del av hans kÀrlek, omsorg och omtanke. I somras rade Max och Christina sin 60-Äriga bröllopsdag och lyckades dÄ samla hela sin stora familj, vilket var en stor lycka för honom.

Vi minns Max med stor tacksamhet och glÀdje. Han Àr oÀndligt saknad av familj, slÀkt och mÄnga vÀnner.

Foto: Simon Gripenberg

Greger ”Gegge” SkĂ€rström

7.6.1953–4.11.2024

I NoVeMBer NĂ„ddes VI aV Budet att Greger ”Gegge” SkĂ€rström i Pargas alltför tidigt gĂ„tt bort den 4 november 2024.

Han föddes den 7 juni 1953 och vĂ€xte upp i byn SkrĂ€bböle, alldeles intill Pjukala, dĂ€r han senare slog sig ner och kom att tillbringa resten av livet. Han gick i folkskolan i hembyn och samskolan i Pargas centrum. Senare studerade han till merkonom vid handelslĂ€roverket i Åbo.

Gegge började sin yrkesbana bl.a. med brödtransporter hos Axo och framstĂ€llning av Erikssons hydrokoptrar. Det som dock blev den egentliga karriĂ€ren och hans expertomrĂ„de var skeppsklarering och dĂ€rtill hörande tjĂ€nster. Den eran började pĂ„ Parteks sjöfartsavdelning. Verksamheten outsourcades och utvecklades sedermera pĂ„ era varv, men skeppsmĂ€klare Greger SkĂ€rström hĂ€ngde med i utvecklingen. Arbetspunkten fanns tidvis ocksĂ„ i Åbo och IngĂ„. Han arbetade med djupt engagemang och utförde Ă€ven uppdrag pĂ„ konsultbasis en tid e er pensioneringen.

Musiken hade i alla skeden en central roll i Gegges vardag. Han var basist i originaluppsÀttningen av dansbandet Parmas, som har 50-Ärsjubileum i Är, och dess föregÄngare Uranus. Parmas var mycket populÀrt i hela Svensk nland och spelresorna var bÄde mÄnga och lÄnga.

Senare gick han med i Pargas Dragspelsklubb som gitarrist och, e er Åke Nymans frĂ„nfĂ€lle, som basist. Nu hade elbasen ersatts av kontrabasen. Han var ocksĂ„ med i spelmanslaget Qvintarna, delvis bestĂ„ende av dem vi senare har kĂ€nt som Bergmans Spelmanslag. NĂ€r den nĂ„gra Ă„r gamla dansorkestern Folkbandet blev utan basist blev Gegge, med bravur, rĂ€ddningen. Han stĂ€llde under Ă„rens lopp upp som inhoppare i Korpo Spelmanslag och Dalsbruks Dragspelsklubb samt pĂ„ spelningar i otaliga smĂ„grupper. Undertecknad hade glĂ€djen att göra mĂ„nga tiotals spelningar pĂ„ tumanhand med Gegge vid mindre och större evenemang. Han rörde sig ocksĂ„ över sprĂ„kgrĂ€nsen genom sin medverkan i Nilsbyn Pelimannit och senare Pelimanniyhtye Sydwest samt

dansgruppen Samppa, med vilken han företog spelresor till t.ex. Katmandu (Nepal), Marseille (Frankrike) och Hancock (USA).

Gegge var en trogen deltagare, med eller utan spelmanslag, i spelmansstÀmmorna, ocksÄ i rollen som arrangör. Vi skulle nog aldrig ha fÄtt ihop spelmansstÀmman i Pargas 1994 utan stÀmmochefen Gegge. Resultatet blev en stor och lyckad stÀmma. Under spelmansstÀmmorna vÀxte den inofciella gruppen Strömmarna fram, bestÄende av Gösta Bergström frÄn VörÄ, Greger SkÀrström och Kurt Svanström frÄn Pargas samt undertecknad och min bror Joakim Nyström frÄn Korpo. Gegge stÀllde under en rad Är ocksÄ upp som vice ordförande i Finlands svenska spelmansförbund och engagerade sig dÄ bl.a. i att reda upp och utveckla medlemsregistret.

Gegge var vida kĂ€nd för sin spelstil – mycket bastant, taktfast, rent och vĂ€lklingande basspel med lĂ€mpliga inslag av ”pĂ„hitt” nĂ€r stĂ€mningen blev som bĂ€st.

Vid sidan av musiken fann Gegge stor glĂ€dje i att snickra. Han var skicklig och itig Ă€ven inom detta omrĂ„de. Han snickrade fönster, dörrar, möbler, trappor och terrasser – och instrumentvĂ€skor inte att förglömma – Ă„t sig sjĂ€lv och andra. DĂ€rtill har han byggt sin egen kontrabas och dessutom byggt om den helt och hĂ„llet en gĂ„ng. Det Ă€r ett erkĂ€nt lyckat instrument. Sommarstugan i Nagu xade och fejade han pĂ„ kontinuerligt.

Gegge var en n och hjÀlpsam vÀn som alltid upporade sig för andra. Inom musikens omrÄde bidrog det hÀr ocksÄ till att sporra yngre musikanter. Till hans bÀsta vÀnner hörde under senare Är Àven hundarna Gea och Zeus.

Vi Àr mÄnga som saknar Gegge. Han sörjs nÀrmast av hustrun Benita och sönerna orbjörn och Patrik med familjer, innefattande tre barnbarn.

FörestĂ€llningen Ă€r ett samarbete mellan Lilla Teatern, Åbo Svenska Teater och Wasa Teater.

katrINa-musikalen

BĂ€sta spelemĂ€nner. Varför Ă„ka till Stockholm för att se muskal nĂ€r Wasa Teater gör det sĂ„ ”gorrbra”. Fyra skönsjunande damer pĂ„ chenen varav tre mycket drivna instrumentaliser, spelade bĂ„de ol, dragspel, kantele, öjter, slagverk... bytte scenrekvisita, agerade skĂ„despelare.

Och musiken – man ck vibbar av Folkmusikrörelsen, BAO, I FÀÀlan, Piirpauke, Salamakannel...

Man fĂ„r till och med höra Aspö-Eriks polka i ett rasande tempo men vackert spelad. Aili JĂ€rvelĂ€ har gjort musiken, medspelare Ă€r Ulriikka Heikinheimo och Senni Valtonen. Och sĂ„ Emma Klingenbergs klingande pipa ovanpĂ„ allt detta. PremiĂ€r pĂ„ Lilla Teatern 31.1 och sen pĂ„ Åbo Svenska Teater.

BÀsta spelemÀnner, ta er tid och ge er möjlighet att se och höra denna fullÀndade förestÀllning!

Kenneth Granback

Emma Klingenberg.

johanna Björkholm ny

ledare för Finlands svenska folkmusikinstitut

Filosofe doktor Johanna Björkholm har valts till institutledare för Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI) vid Svenska litteratursÀllskapet i Finland (SLS). Hon kommer att leda institutets utÄtriktade verksamhet.

Johanna Björkholm Ă€r folklorist med sĂ€rskilt fokus pĂ„ immateriellt kulturarv. För tillfĂ€llet jobbar hon som projektledare pĂ„ KulturÖsterbotten.

– Johanna har gedigen erfarenhet av att arbeta med folkmusik bĂ„de akademiskt och pĂ„ det levande folkmusikfĂ€ltet. Hennes visioner, expertis och breda kontaktnĂ€tverk bĂ„de i Finland och internationellt blir en verklig tillgĂ„ng och proflförhöjning för FMI, sĂ€ger SLS forskningschef Ruth Illman.

Som institutsledare kommer Björkholm att leda det utÄtriktade arbetet vid FMI och ansvarar för att skapa nÀtverk och samarbeten inom folkmusikfÀltet och den akademiska vÀrlden, samt ge synlighet Ät det viktiga kulturarv som den svensksprÄkiga folkmusiktraditionen i Finland representerar.

– Jag ser fram emot att fĂ„ arbeta med tvĂ„ av mina favoritĂ€mnen, folkmusik och immateriellt kulturarv. Finlands svenska folkmusikinstitut Ă€r en central institution inom fnlandssvensk folkmusik och det fnns en stor potential i att utveckla verksamheten, sĂ€ger Björkholm.

Johanna Björkholm inleder sitt arbete pÄ SLS 17.2.2025

(notisen utgÄr frÄn en presstext frÄn SLS)

Foto: Cata Portin
Foto: Otto-Ville VÀÀtÀinen
Foto:
Huvudrollen som Katrina spelas av

Nya skivor

Folkmusikgruppen Vila/ Vila

skIVaN VILa Àr ett samarbete med Finlands svenska folkmusikinstitut och ingÄr i skivserien Folkmusik frÄn Finland svenskbygder. En skiva som verkligen uppfyller förvÀntningarna man fÄr dÄ man hör titeln, en skön vilostund med skickliga musikers vÀl komponerade ljudbilder. Materialet Àr inspirerat av vaggvisor och gruppen har tolkat melodier och texter fritt utgÄende frÄn inspelningar. Jag kan bra förestÀlla mig skivan i samband med meditation och för att fÄ barn att lugna ner sig inför natten. Medlemmarna i gruppen Vila Àr Olli Varis, Kirsi Ojala och Juulia Björn, pÄ skivan medverkar ocksÄ Ilkka Heinonen, Louna Hosia och Kirsi Vinkki.

För mina öron lite ovanligare tongÄngar samtidigt som det nns bekanta delar i vissa av melodierna. Det Àr vilsamt men hÀnder mycket pÄ olika instrument bl.a. kantele, harpa, trÀhorn, gitarr, liru, mandolin, cello, ol, klarinett, slagverk. Juulias sÄng Àr som sammet för mina öron, klar och Àkta. Melodierna för en runt i vÀrlden genom sina olika ljudbilder, jag Äkte till Ostasien i Sommarvind, till skÀrgÄrden med rasslande vass i Vart ska vi ta vÀgen till vin-

tern, I frÀmmande land förde mig till ett mystiskt drömland i rymden.

I dagens stressande samhÀlle sÄ behöver vi alla en paus ibland, jag kan varmt rekommendera denna skiva som bakgrund till pausen samtidigt som man fÄr njuta av bekanta strofer och verkligt vackra melodier och harmonier.

désirée saarela/ Annanland

aNNaNLaNd koM ut i oktober 2024 och Àr Désirées nionde album. Det Àr en soloskiva dÀr hon har gjort all text och musik, och ensam sjunger och förtjÀnstfullt spelar gitarr och cavaquinho. Inspelningarna Àr gjorda i Désirées mormors stuga i Lapp Àrd och lÄtarna Àr inspelade rakt av utan nÄgra klipp. NÄgra miljöljud kryddar den enkla anrÀttningen och skapar omvÀxling i soundet, men det Àr melodierna och kompet som stÄr för den verkliga variationen. Med enbart sina instrument, sin vackra, uttrycksfulla och personliga röst och med tydliga musikaliska idéer lyckas Désirée irta med olika genrer pÄ sitt lÀckra lilla album.

Som utgĂ„ngspunkt för en del av sĂ„ngerna har DĂ©sirĂ©e olika bildkonstnĂ€rer och deras tankar. De tycks ha bidragit med nya ingredienser till hennes musikaliska konstnĂ€rskap. Det hĂ€r kĂ€nns som en naturlig stig att pröva för DĂ©sirĂ©e som verkar besitta en outslĂ€cklig ny kenhet pĂ„ livet och oss mĂ€nniskor som lever det, kombinerat med en önskan att bĂ„de förstĂ„ och berĂ€tta. PĂ„ det hĂ€r albumet hör jag egentligen inga folkmusikin uenser, men jag anar att upptĂ€ckten av gĂ„ngna tiders traditionsbĂ€rare i vĂ„ra bygder har bidragit till att öppna ögonen för alla vĂ„ra mĂ€nniskoliv och -öden som yter genom tiden. Till skillnad frĂ„n en del av hennes tidigare lĂ„tar har de hĂ€r texterna ingen beskrivande realism utan de Ă€r fria uttryck för ganska universella men angelĂ€gna tankegĂ„ngar. De speglar tankar kring att vĂ„ga vara sig sjĂ€lv, vĂ„ga nna sin egen vĂ€g och gĂ„ vidare – Ă€ven i en oviss framtid, men de lu ar ocksĂ„ tankar om att uppskatta det man har, om kĂ€rlek och lojalitet. Och förstĂ„s naturen – den som mer eller mindre synligt löper som en röd trĂ„d genom allt.

Vad gÀller sprÄket har Désirée ett ovanligt grepp nÀr hon vÀxlar mellan svenska och engelska var som helst i lÄtarna. Det sker sÄ sömlöst att man nÀstan inte mÀrker det. Hennes tydliga uttal Àr alltid lika glÀdjande och gör att sprÄkkonceptet fungerar, och som vanligt blir jag glad över hennes vackra nlandssvenska. Engelskan Àr jag inte rÀtt person att uttala mig om, men i mina öron Àr den nÀtt och n.

Det hÀr Àr en vacker, lu ig och lite kul skiva som nÀr den lyssnas till omsorgsfullt gör lyssnaren lÀtt till sinnes.

GÄ till desireesaarela. sÄ hittar du knappar att trycka pÄ bÄde om du vill köpa skivan och om du vill lyssna pÄ den frÄn nÀtet.

Synnöve Svanström

Avs. Finlands svenska spelmansförbund

CentrumvÀgen 3, 65610 KORSHOLM

HĂ€ndelsekalender

13–16.3 Samuelin Poloneesi, Haparanda & TorneĂ„

29–30.3 Förbundsdag och VinterstĂ€mma, m/s Viking Glory

14.5 Konserten "Livfullt i Esbo 50 Är", Esbo

27–29.6 SpelmansstĂ€mma, BorgĂ„

3–6.7 SommarlĂ€ger pĂ„ VĂ€nö, Kimitoön

7–13.7 Kaustinen Folk Music Festival, Kaustby

8–9.7 Lilla spelmansstĂ€mman, Kaustby

24.7 FolkmusikkvÀll vid Skorpan, Jakobstad

14.8 FolkmusikkvÀll under Konstens natt, Vasa

HÀndelser till kalendern skickar du pÄ adressen kansliet@spelmansförbundet.f eller folenmin@spelmansforbundet.f HÀndelsekalendern publiceras ocksÄ pÄ www.spelmansforbundet.f

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Fiolen min, nr 1/2025 by Fiolen min - Issuu