Page 1

Nr 2 | 2021 – 52:a årgången

Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.


Fiolen min 2/2021 Planer och drömmar..................................................... 3 Aktuellt...................................................................... 4–9 Virtuell förbundsdag via Zoom................................. 10 Styrelse, utskott och kommittéer................................ 11 Spelmansförbundet fick ny ordförande............. 12–15 De utforskar sina folkmusikaliska rötter........... 16–19 Modet att gråta inför andra................................. 20–23 Notiser........................................................................... 24 Nya skivor.............................................................. 25–27 Händelsekalender........................................................ 28 Pärmbild: Maria Kalaniemi på dragspel Foto: Pentti Hokkanen

Ordförande: Synnöve Svanström 050 545 7264 ordforande@spelmansforbundet.fi Viceordförande: Michaela Lassus 040 759 0542 michaela.lassus@multi.fi Spelmansförbundets kansli: Finlands svenska spelmansforbund r.f. Centrumvägen 3 65610 Korsholm Kansliet är öppet mån-tors kl 10–14 Organisationssekreterare: Pia-Stina Sarin 0500 560 209 kansliet@spelmansforbundet.fi Styrelseledamöter: Jan-Anders Barkar 050 343 8396 jabarkar@gmail.com Birgitta Beijar-Österberg 050 525 3072 birgitta.beijar-osterberg@korsholm.fi

Fiolen min | Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f. ISSN 0782-3479

Finlands svenska spelmansförbund r.f. www.spelmanforbundet.fi | kansliet@spelmansforbundet.fi Ansvarig utgivare: Synnöve Svanström Redaktör: Simon Gripenberg | 044 291 4680 fiolenmin@spelmansforbundet.fi Annonser: Helsida (183x257 mm): 270 euro Halvsida (183x126mm eller 89x257 mm): 130 euro 1/4 sida (89x126 mm): 100 euro 1/8 sida (89x63 mm): 70 euro Kontakta kansliet för bokning

Kenneth Nordman 040 594 6546 kennethnordman@hotmail.com Antonia Nyström 044 066 1012 antonia.nystrom@gmail.com Sten Eriksson 0457 344 7712 stenchie60@gmail.com Linnea Holmberg 040 558 2075 linnea1975.lh@gmail.com Henrica Westerholm 040 169 3399 henrica.westerholm02@gmail.com Emil Antman 0400 487 877 emil.antman@gmail.com

Nästa nummer av Fiolen min kommer ut i augusti 2021. Deadline för material är 15.7.2021 Material till tidningen sänds till kansliet@spelmansforbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Tryckeri: Grano/Vasa, www.grano.fi Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet samt Svenska kulturfonden. 2

JÖMÄRKT MIL

4041 0955 Trycksak


Planer och drömmar Vi lever i en tid när plan A är det vi drömt om men plan

B är det som oftast förverkligas. Så gick det också med årets Förbundsdag och Vinterstämma. Vi hade hoppats få träffas i Borgå men i stället hölls förbundsdagen på Zoom och vinterstämman förblev en dröm. Sommarens spelmansstämma skulle ha hållits i Vörå med Vörå Spelmansklubb som lokal arrangör men även spelmansstämman blev vi tvungna att ställa in. Nu funderar förbundets ledning på andra möjligheter för medlemmarna att träffas och spela tillsammans senare i år.

Flitiga utskott och arbetsgrupper Sedan förbundsdagen har Kurs- och lägerutskottet haft flera möten för att arbeta med kurserna i årets verksamhetsplan. Dragspelskursen i Pargas 26.9 kunde efter lite sondering överlämnas till organisationssekreterare PiaStina Sarin för att arrangeras enligt tidigare modell. Ljudteknikkursen på Lappfjärds folkhögskola (Lafo) har tagits om hand av utskottsmedlem Kenneth Nordman medan viceordförande Michaela Lassus håller kontakt med Kredu i Nykarleby gällande folkmusikkursen med Anders Stenmark 30–31.10. Kurserna Återuppta ditt fiolspelande i Österbotten och Nyland är de som vållar Kurs och lägerutskottet mest arbete eftersom de är ett nytt koncept. Vi hoppas att de ska få ett gott mottagande. Arbetsgruppen som planerar årets Skärikurs på Sälgrund har letat lärare och bokat in kursen till 17–19.9. Mer info om alla kurserna finns på annan plats i tidningen. Kaustbyutskottet har varit i kontakt med arrangörerna för Kaustby folkmusikfestival med anledning av Lilla spelmansstämman som brukar äga rum på festivalveckans onsdag. Gemensamma diskussioner om det finlandssvenska utbudet i Kaustby har också förts med festivalarrangörerna, Lafo Folkmusikcentrum och folkmusiknätverket Lirarna. Tyvärr har relativt få finlandssvenska spelmän anhållit om att få medverka i festivalen i år. Corona-pandemin har förstört mycket men den har lärt oss att hålla både styrelse- och utskottsmöten på distans. Även om det inte är samma sak att ses på en skärm som att träffas på riktigt är distansmötena sannolikt här för att stanna. Alla utskott och arbetsgrupper har medlemmar från olika delar av landet men tekniken gör det möjligt att ändå arbeta effektivt tillsammans.

Samarbetsdiskussioner Vid 2020 års förbundsdag som hölls i höstas godkändes ett samarbetsavtal mellan Spelmansförbundet och SLS/ Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI). Avtalets syfte är att samarbetet mellan Spelmansförbundet och FMI ska fortsätta som tidigare även om FMI inte längre har en representant i vår styrelse. På initiativ från FMI har parterna haft en första träff. Medlemmar ur styrelsen har också träffat Désirée Saarela-Portin som är projektledare för det nya Folkmusikcentret vid Lappfjärds folkhögskola (Lafo). Désirée berättade om planerna och tankarna bakom centret och diskussionerna aktualiserade behovet av samarbete på folkmusikfältet.

Framåt mot ljusare tider Det är mycket på gång i Spelmansförbundets ledning och vi hoppas att ni tar kontakt med oss om ni har idéer och tankar så att vi kan arbeta för det som är viktigt för er. Lista över styrelsens och utskottens medlemmar finns på sidan 11. Trots att pandemin lagt sordin på vår tillvaro hoppas jag att alla hittade någon möjlighet att spela under vintern. Som det ser ut nu kommer inte heller denna sommar att bjuda på några större spelmanssammankomster men vi kan ändå njuta av sommaren och fortsätta spela för oss själva och i mindre sammanhang. Tids nog får vi alla träffas och spela tillsammans igen. Synnöve Svanström, ordförande ordforande@spelmansforbundet.fi

3


Aktuellt

Dragspelskurs i Pargas

söndag 26.9.2020 kl. 09.30–17.00

Spelmansstämman inhiberad Sommarens upplaga av Finlands svenska spelmansförbunds spelmansstämma inhiberas. Stämman skulle ha hållits i Vörå den 2–4 juli i anslutning till Vörådagarna. Den lokala stämmoarrangören Vörå Spelmansklubb och Finlands svenska spelmansförbund fattade beslutet vid ett virtuellt möte onsdagen den 5 maj. En spelmansstämma bygger på en fri och otvungen samvaro där spelmän möts till samspel, dans och andakt utan begränsningar i vare sig antal eller avstånd. Detta är inte möjligt för närvarande. Även om restriktionerna luckras upp är det osannolikt att de är försvunna redan i början av juli. Det är också osäkert om folk vill och vågar resa och samlas redan då. Allt detta gör att man inte kan åstadkomma ett evenemang som lever upp till de förväntningar som ställs på en spelmansstämma.

Välkommen på den tredje inspirationskursen med Bo Lund som lärare och inspiratör! Kursen fortsätter på samma tema som tidigare: • Hur kan jag använda ackord när jag spelar? • Vilka ackord borde jag lära mig? • Vad betyder siffrorna i ackordbeteckningarna? • Hur kan jag ackompanjera med ackord? • Hur vet jag vilka ackord som passar ihop med melodin? Kursdeltagarnas egna önskemål vad gäller låtar står i fokus under dagen! För att få ut maximalt av kursen behöver du ha lite erfarenhet av att spela dragspel. Kursplats: Hotel Kalkstrand, Strandvägen 1, 21600 Pargas Kursledare: Bo Lund, yrkesmusiker från Korsholm Kursavgift: 40 euro för Spelmansförbundets medlemmar, 60 euro för övriga. I kursavgiften ingår undervisning, lunch samt förmiddags- och eftermiddagskaffe/-te. Kursavgiften faktureras. Möjlighet till logi på Hotel Kalkstrand. Anmälan: senast 26.8.2020. e-post: kansliet@ spelmansforbundet.fi / tfn.0500 560 209

Finlands svenska spelmansförbund i samarbete med Vörå Spelmansklubb

i samarbete med SFV

håll ändå ögon och öron öppna! Spelmansförbundets ledning siktar på andra aktiviteter för medlemmarna under hösten och Vörå Spelmansklubb som firar 50 år under 2021 arrangerar möjligtvis någon form av festligheter senare under året – allt beroende på pandemiläget.

4

Foto: Privat


Ännu en höstlig låtkurs i skärgården Spelmansförbundet har som tradition att varje höst ordna en veckoslutskurs i skärgårdsmiljö. Årets Skärikurs torde bli ett 30-års Jubileum! Nytt för i år är att det har utsetts en tre personers arbetsgrupp med uppgift att slå fast ramarna kring kursen och utse lärare. Liksom tidigare år kommer kursen att arrangeras ett veckoslut i september, närmare bestämt 17–19.9.2021. Kursen hålls på Sälgrunds gamla lotsstation och börjar på fredag kväll med samling i Kaskö Fiskehamn för avfärd mot Sälgrund. Kursen avslutas efter lunch på söndag. Vi beaktar naturligtvis det rådande läget och eventuella restriktioner när vi närmar oss kursdatum. Skärikursen riktar sig till alla som tycker om att spela folkmusik och lära sig nya låtar. Beroende på lärarnas planer och deltagarnas önskemål kan det också finnas möjlighet att lära sig lite spelteknik, stämspel och annat. Eftersom utlärningen sker på gehör, är det bra med några års erfarenhet på sitt instrument. Kvällarna tillbringas med fritt spel och samvaro.

Vilka lärarna blir klarnade just innan tidningen gick i tryck. Därför kommer här bara en kort presentation: På fiol har vi Pauliina Pajala, suverän även på nyckelharpa. För förbundets medlemmar är Pauliina känd bl.a. från folkmusikgruppen Rosenfink. På dragspel har vi Emma ViljanenLaurmaa som undervisar aktivt i musikinstituten runt om i Nyland. Förutom dragspel så hanterar Emma även piano, kantele och ukulele.

Skärikurs på Sälgrund Tidpunkt: 17–19.9.2021 Lärare: Pauliina Pajala (fiol) och Emma Viljanen-Laurmaa (dragspel) Kursavgift: 140 € för Spelmansförbundets medlemmar, 160 € för övriga. I avgiften ingår undervisning, kost och logi (fre-sön) samt båttransport tur/retur. Anmälan till kansliet@spelmansforbundet.fi senast 17.8.2021

i samarbete med SFV

Miljön på Sälgrund är speciell och inspirerande. Foto: Wikimedia Commons/Aaro Koskinen

5


Återuppta ditt spelande! Under hösten 2021 kommer Spelmansförbundet att ordna kursen Återuppta ditt spelande på ett antal platser i Svenskfinland. Kursen riktar sig till dig som någon gång har spelat ett instrument och är intresserad av folkmusik. Du kanske tidigare har spelat med i någon grupp eller fått instrumentlektioner via något musikinstitut, men av en eller annan anledning har instrumentet blivit liggande. Då är denna kurs perfekt för dig! Under tre tillfällen får du möjlighet att komma i gång med ditt spelande igen, i grupp med folkmusikinriktning på repertoaren.

Första tillfället kommer att vara 3h (med möjlighet att vid behov även få hjälp med lättare översyn och stämning av ditt instrument) och följande två tillfällen 1,5h/gång. Kursen hålls • i Ekenäs – Linnéa Holmberg som ledare • i Kristinestad – Kenneth Nordman som ledare • i Vasa – Johanna Lönngren som ledare Datum för kurserna kommer att läggas upp på Spelmansförbundets hemsida när de fastställts. Anmälan sker till Spelmansförbundets kansli. Välkommen med eller tipsa någon i din närhet som du tror kan vara intresserad!

Foto: Creative Commons/Tim Regan

Folkmusikkurs på Kredu i Nykarleby 30–31.10.2021 Låtar från Dalarna

! tt d at u m y N ! S B O

Gästande kursledare: Anders Stenmark Kursvgift: Logi: Anmälan: Kursplats:

120 €/person (måltider ingår) 20 €/natt/person i dubbelrum 40 €/natt i enkelrum info@kredu.fi 044 755 5618 Kristliga folkhögskolan i Nykarleby Seminariegatan 19, Nykarleby

Kursledarens hälsning: Mitt namn är Anders Stenmark. Jag är 71 år, född i Stockholm men har nu bott mer än halva mitt liv på Björkö i Ålands nordöstra skärgård. Musiken har varit med mig ända sedan barnsben. Mitt musicerande sträcker sig från 60- talets popmusik till dagens traditio-

6

nella folkmusik som har rötter ännu mycket längre tillbaka i tiden. På kursen tänker jag fokusera på låtar från Dalarna. Det blir fiollåtar som ofta spelats och spelas i Rättvik, Boda, Enviken, Bingsjö och Leksand som exempel. Allt lärs ut på gehör och om intresse finns kan vi lägga till nån stämma så får vi ett fylligare ljud när vi spelar tillsammans. Ni får självfallet göra egna inspelningar under kursen. Välkomna!


I höst startar LAFO Folkmusikcenter sin verksamhet Från och med hösten 2021 inleder nygrundade LAFO Folkmusikcenter officiellt sin verksamhet vid Lappfjärds folkhögskola. Folkmusikern och musikmagistern Désirée Saarela-Portin är sedan mars anställd som projektledare för den nya utbildningen, som finansieras av Svenska folkskolans vänner (SFV) och Svenska kulturfonden. Förutom att bevara och stärka det traditionella kommer man vid Folkmusikcentret att fokusera på att utveckla folkmusiken genom att skapa möten mellan etablerade folkmusiker och unga studerande. Folkmusikcentret beskrivs som ”en mötesplats för folkmusiken, folkdansen och folkkulturen i Svenskfinland”. Nätverket som byggs upp skall huvudsakligen verka inom Svenskfinland men man kommer även att utveckla annat samarbete såväl nationellt som internationellt. För mera information kontakta: Casper Sahlström, platsansvarig på Lafo, 040 8456 870 Désirée Saarela-Portin, projektledare för Lafo Folkmusikcenter, 044 0434 074

En av årets artister är Mari Boine Foto: Gregor Hohenberg

Kaustinen Folk Music Festival 12–18.7.2021 Sommaren är i antågande och med den folkmusikfestivalen i Kaustby med över 2500 anmälda spelmän. Är man intresserad av att delta i VirtuaaliKaustinen finns det fortfarande möjlighet att skicka in egna YouTube-länkar under perioden 1.6–10.7.2021. Mari Boine, världens mest uppmärksammade samiska artist, besöker Kaustbyfestivalen för första gången och Spöket i Köket håller två spelningar under festivalveckan. De grupper som valts ut till årets showcaseserie är Zäpämmät, Bergå Folk Project och Westward the Light. Fokus ligger på det gränsöverskridande och mångkulturella. Zäpämmät kombinerar finsk folkmusik med element från bl.a. Senegal, Mali och Kuba medan Bergå Folk Project sjunger på åtta olika språk. Kvartetten Westward the Light har hittat sitt eget uttryck utgånde från urgammal skottsk folkmusik. Till årets grupp har man utsett duon Maria Kalaniemi & Eero Grundström (läs mer på sid 24).

Mer info på: www.kaustinen.net

7


Målsättningen är att sprida den finlandsvenska spelmansmusikens glädje och att göra musiken lättillgänglig för publiken. Planen är att år 2021 koncentrera aktiviteten till Åboland och år 2022 till Åland. Turnén riktar sig till både skärgårdens lokalbefolkning, deltidsboende och de båtturister som finns på plats. Vädret är förstås en riskfaktor, men ifall det skulle regna kan alla by- och gästhamnarna erbjuda utrymmen inomhus. Foto: Bosse Mellberg

Spelmansmusik och allmogebåtar – en skärgårdsturné Spelmanstraditionerna har förändrats med

åren och det har blivit mer sällsynt med samspel. Intresset för spelmansmusik har minskat i Åboland och medelåldern hos amatörerna är hög. En grupp folkmusiker, bestående av såväl amatörer som professionella, vill bryta den trenden. Under sommaren kommer tio spelmän att röra sig med fyra stora allmogebåtar, så kallade storbåtar, i den västra delen av Skärgårdshavet. På repertoaren finns traditionell spelmansmusik, äldre dansmusik, allsång samt berättelser.

Delaktighet Konceptet med skärgårdsturnen bygger till stor del på delaktighet och interaktivitet. Publiken välkomnas ombord på båtarna och får väldigt gärna ta med sig sina egna instrument. Även allsången kommer att ha en central roll under turnén, då ett sånghäfte med populära visor kommer att finnas tillgängligt.

Mer information kommer att finnas på evenemangets facebook-sida.

Tidpunkter och platser: 30.6 Skärgårdscentrum Korpoström (övning för öppna dörrar) 1.7 Brännskär 2.7 Högsåra 3.7 Borstö 4.7 Jurmo 5.7 Björkö Medverkande spelmän samt instrument: Maria Kalaniemi, dragspel och sång Marianne Maans, violin och sång Pekka Pentikäinen, dragspel Per-Ove Högnäs, dragspel och violin Jan Göransson, violin Mikael Nykäsenoja, violin Martin Staff, dragspel och sång Marjaana Puurtinen, violin Gunnar Sundström, violin Bosse Mellberg, tvättbräda och tramporgel

Målsättning och målgrupp Arrangörerna vill genom turnén ”skapa en oförglömlig kulturupplevelse där spelmansmusiken och allmogebåten kombineras såsom det gjorts genom tiderna”. Båtarna förtöjs vid bryggorna i Skärgårdshavets byhamnar, ställen där spelmansmusiken alltid hört hemma. Vad kan väl bli mera finlandssvenskt än spelmansmusik framförd i en allmogebåt som ligger vid en byhamn i vår sydvästra skärgård?

8

Ta med ditt instrument och kliv ombord! Foto: Kristiina Rainio


VISSTE DU ATT

NYTT NUMMER I JUNI FOLK OCH MUSIK 2021

Du kan lyssna på våra skivinspelningar via t.ex. Spotify, Youtube Music och Itunes? Bl.a. Jepokryddona, Rosenfink, Helsingby spelmän, The Hobs och många fler.

TEMA ANN-MARI HÄGGMAN Årets Folk och musik tillägnas professor Ann-Mari Häggman, som fyller 80 i år, och hennes arbete för den finlandssvenska folkmusiken.

I NUMRET INGÅR • Återpubliceringar av Häggmans artiklar om bland annat balladsång, finlandssvenska amerikaemigranters musik och den finlandssvenska spelmansrörelsen • Intervju med Häggman om forskning, förvaltning och förändring inom finlandssvensk folkmusik • Utvalda delar ur Häggmans merit- och publikationsförteckningar

Ostrobothnia Jazz Sextet Ny skiva på väg!

Folk och musik är en öppen elektronisk musiktidskrift som fokuserar på den folkliga musik- och dansutövningen i det svenska Finland och i Norden.

Lyssna via t.ex. Spotify, Youtube Music och Itunes eller köp som cd. ”Jazz och folkliga skärgårdsmelodier möts i nya arrangemang”

Läs hela numret på fom.journal.fi.

Finlands svenska folkmusikinstitut

EFTERLYSNING:

Är du skrivglad, har ett brinnande intresse för folkmusik och en fungerande CD-spelare? Då är det kanske dig vi söker! Fiolen min behöver en efterträdare till Åsa Lillhannus som under många år presenterat folkmusikutgåvor under rubriken "Nya skivor".

Låter detta intressant? Skicka i så fall in en fritt formulerad intresseanmälan till kansliet@spelmansforbundet.fi Mer information ger redaktören 044 291 4680 eller kansliet 0500 560 209.

Som ”skivskribent” förväntas du skriva om ungefär 20 skivor per år – i genomsnitt 5 skivor per nummer. Du väljer själv vilka skivor du presenterar men skriver om såväl traditionell som modernare folkmusik i olika stilar. Du bevakar både den finlandssvenska och den finska folkmusiken och skriver ibland också om utgåvor från de övriga nordiska länderna. Det är också möjligt att skriva om ny musik på streamingtjänster, såsom Spotify, och om annat som rör folkmusik, t.ex. nya böcker och nothäften.

9


Virtuell förbundsdag via Zoom Det skulle naturligtvis ha varit trevligt att träffas ansikte mot ansikte men på grund av den utdragna coronapandemin fanns det ingen möjlighet att hålla den inplanerade förbundsdagen i Borgå. Istället skedde mötet den 20 mars digitalt via Zoom. Jag loggar in i god tid före klockan tre och noterar

att fem minuter innan förbundsdagen inleds är 29 deltagare inloggade. Då mötet öppnas 15:07 är 34 personer närvarande. Trots att vi inte får träffas live är det ändå trevligt att se många bekanta ansikten och händer som hälsar åt varandra. Måtte vi snart få träffas på riktigt. Ett presidium för förbundsdagen utses: Åsa Lillhannus som ordförande, Stefan Skata som viceordförande, Pia-Stina Sarin som sekreterare samt Greger Lindell och Birgitta Beijar-Österberg som protokolljusterare och rösträknare. Mötet konstateras stadgeenligt sammankallat och beslutfört. Åsa går igenom verksamhetsberättelsen. Överlag kan konstateras att många av de inplanerade evenemangen ställdes in under detta speciella år. Pia-Stina avhandlar ekonomin och Åsa går därefter igenom revisionsberättelsen. Effekterna av coronan återspeglas även på det ekonomiska planet. Bokslutet godkänns utan anmärkningar. Efter att avgående styrelsen beviljats ansvarsfrihet presenteras verksamhetsplanen för 2021. Medlemsavgiften hålls på samma nivå som tidigare och budgeten för 2021 godkänns. Så är det dags för val av ny ordförande samt övriga styrelsemedlemmar. Synnöve Svanström väljs enhälligt till ordförande och efterträder därmed Åsa Lillhannus. Henrica Westerholm tar över Anders Backmans som representant för Mellersta Nyland. Göran Jonsson hoppar in som ersättare istället för Lars Sirén och ger därmed sin styrelseplats i Östra Nyland till Emil Antman. Johanna Lönngren ersätter Per-Henrik Lithén i Mellersta svenska Österbotten. På övriga poster sker återval av tidigare representanter. Pia-Stina Sarin fortsätter som sekretere och Mårten Vikberg återväljs som revisor. På föredragningslistan finns ett par övriga ärenden. När det gäller valberedningen inför nästa års förbundsdag förstärks gruppen med Greger Lindell, vid sidan av

10

Per-Henrik Lithén och Göran Jonsson. Därefter får vi en lägesrapport om spelmansstämman i Vörå. Stefan Skata berättar att Vörå Spelmansklubb går in för att hålla en stämma. Fritidsnämnden i Vörå är informerad om att stämman ordnas i samband med Vörådagarna – det är dock ännu osäkert om Vörådagarna kan hållas över huvudtaget. Man har vidtalat Norrvalla när det gäller logi och kontaktat kyrkan. Rejpelt ungdomsförening kan ordna dans och folkdansarna är förberedda. Huvudfesten sker på Norrvalla. När Stefan frågar hur Spelmansförbundet ser på frågan visar mötesdeltagarna tummarna upp. Synnöve uttrycker en förhoppning om att man från Spelmansförbundets sida ännu kan vänta med att säga nej. Frågan är i vilket skede arrangemangen börjar kosta. Stefan föreslår att man väntar in i april och tar ett slutgiltigt beslut senast 15.5 – förslaget vinner gehör. Frågan är då ifall alla hinner anmäla sig. Det föreslås att vi informerar i Fiolen min om att man kan göra en snabb anmälan t.ex. via Spelmansförbundets hemsida. Synnöve konstaterar att styrelsen och stämmokommittéen nog får jobba tätt och intensivt på grund av de rådande omständigheterna. Förbundsdagen närmar sig sitt slut. Synnöve tackar för förtroendet och Pia-Stina avtackar därefter Åsa med blommor och bordsstandar. Greger Lindell och Stefan Skata är uppkopplade via samma videolänk som Pia-Stina och de plockar fram dragspelen och tackar avgående ordförande med låten "Singsby rivarin". En glad och överraskad Åsa tackar för sin tid som ordförande. Förbundsdagen avslutas 16:50. Deltagarna vinkar åt varandra innan de loggar ut och alla hoppas att de snart kan träffas i den fysiska verkligheten. Simon Gripenberg

Greger Lindell och Stefan Skata uppvaktar avgående ordförande Åsa Lillhannus med en låt på dragspel. Foto: Skärmdump


Styrelsen för Finlands svenska spelmansförbund fr.o.m. 20.3.2021 Ordförande: Synnöve Svanström Viceordförande: Michaela Lassus Styrelsemedlemmar Ordinarie: Jan-Anders Barkar (Norra svenska Österbotten) Birgitta Beijar-Österberg (Mellersta svenska Österbotten) Kenneth Nordman (Södra svenska Österbotten) Antonia Nyström (Åboland) Sten Eriksson (Åland) Linnea Holmberg (Västra Nyland) Henrica Westerholm (Mellersta Nyland) Emil Antman (Östra Nyland)

Personlig suppleant: Tobias Elfving Johanna Lönngren Carl-Erik Herrmans Kurt Svahnström Francine Eriksson Carita Aminoff Göran Jonsson Kim Lönnroos

Sekreterare: Pia-Stina Sarin Skattmästare: Inga-Lill Sund

Utskott och kommittéer Styrelsens arbetsutskott fungerar vid behov som beredande organ för styrelsen samt fattar i brådskande fall beslut med fullmakt av styrelsen. Arbetsutskottet består av ordföranden, viceordföranden och organisationssekreteraren. Arbetsutskottet sammankallas av ordföranden. År 2021: Synnöve Svanström, Michaela Lassus och Pia-Stina Sarin Stämmoutskottet samlar på erfarenheter från hållna stämmor och bistår de lokala stämmoarrangörerna med råd. Utskottet har minst två medlemmar. År 2021: Anders Holmberg, Kenneth Nordman, Stefan Skata och Greger Lindell Kaustbyutskottet har som uppgift att i samarbete med Pro Kaustinen r.y. planera och utforma programmet för den finlandssvenska dagen under Kaustbyfestivalen. År 2021: Jan-Anders Barkar, Johanna Lönngren och Kenneth Nordman Ekonomiutskottet kontrollerar och arbetar för att förbättra förbundets ekonomi. Utskottet har minst tre medlemmar, varav förbundets skattmästare är en. År 2021: Synnöve Svanström, Inga-Lill Sund, Göran Jonsson och Emil Antman Redaktionsrådet planerar och drar upp riktlinjerna för tidskriften Fiolen min i samarbete med redaktör-en. Redaktionsrådet består av ordföranden och organisationssekreteraren samt två medlemmar. År 2021: Synnöve Svanström och Pia-Stina Sarin samt Linnea Holmberg och Sten Eriksson Kurs- och lägerutskottet planerar och leder förbundets kurs- och lägerverksamhet och har minst tre medlemmar. År 2021: Kenneth Nordman, Mats Granfors, Linnea Holmberg och Henrica Westerholm Valberedningen inför förbundsdagen 2022: Per-Henrik Lithén (sammankallare), Göran Jonsson och Greger Lindell Arbetsgrupper tillsatta 14.4.2021: • Verksamhet för barn och unga: Johanna Lönngren • Arbetsgruppen för Skärikursen 30 år: Stefan Kuni, Åsa Lillhannus och Kenneth Nordman • Kontaktperson för folkmusikkurser i samarbete med Kredu: Michaela Lassus • Kontaktperson för Kvarken Folk 2022: Peter Österberg

11


Spelmansförbundet fick ny ordförande Intervjufrågor: Simon Gripenberg

Foto: Susanne Svanström

Vid årets förbundsdag, som arrangerades den 20 mars, valdes Synnöve Svanström till ny ordförande för Finlands svenska spelmansförbund. För att alla – särskilt de av förbundets medlemmar som inte är bekanta med Synnöve sedan tidigare – skall få möjligheten att lära känna vår nya ordförande publicerar Fiolen min nu en längre intervju med henne. Gratulerar! Hur känns det att axla ordförandeskapet? – Det känns både roligt och ganska pirrigt. Det är ett stort ansvar men tack och lov har jag ett gott stöd i vår organisationssekreterare Pia-Stina Sarin som är både kunnig och erfaren. Jag känner Pia-Stina sedan tidigare och har trivts med att samarbeta med henne så det ser jag fram emot. Många av styrelsemedlemmarna känner jag också mycket 12

bra från förr. Jag har redan hunnit ha några möten med styrelsen och med ett par utskott och det har rentav känts roligt. Våra förtroendevalda är trevliga och engagerade. Du är visst bra bekant med avgående ordförande Åsa Lillhannus och har samarbetat mycket med henne – och kanske på så sätt fått en insyn i ordförandeskapet redan tidigare? – Jag har känt Åsa länge. Vi har spelat tillsammans och har en hel del låtar gemensamt. Dessutom har jag undervisat båda hennes barn i fiolspel med folkmusikinriktning i Korsholms musikinstitut. Det där med låtarna kommer sig av att hon som ung spelade i Helsingby spelmän som leddes av hennes pappa Bengt. De var mina första ”folkmusikidoler”. Jag hade fått låna deras LP-skiva av en kompis mamma och spelat av den på en kassett. På det som återstod av kassetten spelade jag in Jeppo bygdespelmän. Den kassetten snurrade hela tiden på mitt flickrum i början av 1980-talet. De facto har jag inte samarbetat så mycket med Åsa under hennes tid som ordförande. Däremot har jag samarbetat med merparten av förbundets tidigare ordförande i större eller mindre utsträckning.


Känns det besvärligt att ta över nu mitt under coronapandemin med alla restriktioner och distansmöten? – Distansmöten är jag van vid från arbetet så den biten stör mig inte, men restriktionerna gör ju att förbundet inte kunnat bedriva den verksamhet vi brukar och det är givetvis väldigt bekymmersamt.

Kan du beskriva ditt arbete på SLS/FMI? Du har visst varit med och arrangerat Traditionshörnan och olika folkmusikevenemang? – Jag blev anställd av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) 2008, ungefär vid samma tid som FMI blev en del av SLS. Jag var också anställd av FMI en period på 1990-talet när FMI ännu var en självständig organisation. Under åren har jag hunnit arbeta med det mesta – ordnat kurser, läger och skolturnéer, medverkat i planeringen och förverkligandet av olika evenemang, varit inblandad i insamling och skivutgivning och engagerad i utvecklingen av arkivets databas och så vidare – men på senare tid har arbetet med arkiveringen av olika sorters folkmusikmaterial kommit att dominera mina arbetsuppgifter. Dessutom deltar jag i arkivets kundbetjäning, tar emot materialdonationer som kommer in till samlingen och har varit delaktig i arkivets rättighetsarbete i många år.

grupp. Nybörjarundervisningen sköttes av kantor Håkan Heikius som vid den tiden ledde spelmansgillet, men efter fiollektionerna fick jag lära mig låtar på gehör av Elmer Löfdahl. Idag skulle vi väl säga att han blev min mentor. Låtarna han lärde mig var bara så bra. Jag spelade hela tiden. På sommaren tog jag med fiolen när familjen for ut till ”villan” på en holme i Monäs skärgård och satt på klipporna och spelade och spelade. Våren 1982 slutade jag dansa folkdans och anslöt mig i stället till folkdanslagets spelmän Elmer Löfdahl och Bertel Präst. I det sammanhanget började jag utveckla min förmåga att lägga stämmor på gehör. När jag under 1980-talet flyttade till nya orter för att studera tog jag alltid kontakt med det lokala spelmanslaget och frågade om jag fick komma med och spela. När jag gick i folkhögskola i Yttermark i Närpes spelade jag med Ragvals spelmanslag och lite med Närpes spelmansgille, när jag gick i Handelsläroverket i Vasa spelade jag med Vasa spelmännen och när jag studerade ett år vid Umeå universitet började jag spela för Umeå finlandssvenskars folkdanslag. Det var utmanande eftersom jag inte hade spelat ensam till folkdans tidigare, men det var lärorikt och jättetrevligt. Under största delen av 1980-talet spelade jag också i gruppen Svanfrid Löv tillsammans med Elmer Löfdahl (fiol) och Ann-Marie Löfdahl (sång, klarinett och skedar). 1987–1988 gick jag Fiolpedagogisk linje med folkmusikalisk inriktning i Malungs folkhögskola i Dalarna med Johnny Soling som lärare. Dit sökte jag mig efter att Siv Ekström hade lockat med mig på en kurs med Johnny sommaren 1985. Kursen var så inspirerande att jag till slut inte kunde låta bli att söka in till linjen. När jag återvände till Österbotten efter året i Malung var jag full av inspiration och energi och började vid sidan av mitt ordinarie arbete undervisa i fiolspel med inriktning på folkmusik i medborgarinstitut och musikskolor och på olika kurser och läger. Från 1996 till en bit in på 2010-talet spelade jag i gruppen Felspel som då bestod av Kenneth Granback (fiol, nyckelharpa, banjo, gitarr och ukulele), Torolf Rönnqvist (fiol, mandolin och keyboard), Lena Granback (fiol) och mig (fiol och blockflöjt). Felspel gav ut en CD i SLS/ FMI:s skivserie 2010. Vi har inte slutat spela men inte har vi fortsatt heller – ännu åtminstone...

Hur väcktes intresset för folkmusik och vilken bakgrund har du själv som spelman? – Min första kontakt med spelmansmusik fick jag som dansare i Oravais ungdomsförenings folkdanslag. Fiol började jag spela 1980 i Oravais spelmansgilles nybörjar-

Spelar du också andra instrument? – Jag spelar som sagt lite blockflöjt och så har jag sjungit visor som ”bisittare” till Ann-Marie Löfdahl. Från och med början av 2000-talet höll vi visstugor i Oravais varje sommar i femton år.

Vill du berätta lite om dig själv och din bakgrund? – Jag är född 1964 och uppvuxen i Oravais men bor sedan 1990-talet tillsammans med min man Harri Backman i Karperö i Korsholm. Vi bor i ett 1800-talshus som vi köpte och lät grundrenovera för tjugo år sedan. Vi har två vuxna döttrar som är utflugna. Jag är anställd som arkivarie vid SLS arkivs enhet Samlingarna i Vasa och arbetar för tillfället mest med digitalt arkivmaterial i Samlingen för folklig musik- och dansutövning som är en fortsättning på det som tidigare var Finlands svenska folkmusikinstituts (FMI) arkivsamlingar. Under det senaste året har fritiden börjat innehålla mer folkmusik än på länge. Från och med oktober i fjol och nu under vårterminen har jag haft nöjet att vikariera Johanna Lönngren som fiollärare i Vörå medborgarinstitut två kvällar i veckan. Det har varit roligt att undervisa efter många års uppehåll. Nu har jag ju också en ny folkmusikhobby i ordförandeskapet.

13


Vilken är din historia i Spelmansförbundet? – Jag minns inte när jag blev medlem i förbundet – antagligen när jag skulle följa med Oravais spelmansgille på min första spelmansstämma – men olika förtroendeuppdrag och anställningar inom spelmansförbundet har jag haft i nästan 30 år. Därutöver har jag också varit engagerad i ordnandet av några av Spelmansförbundets stämmor: Partaj i Pargas (tillsammans med Folkdansringen) 2002, spelmansstämman i Korsholm 2004 tillsammans med Smedarna, SamStämt i Jakobstad 2005 tillsammans med Vestersundsby spelmän, spelmansstämman i Nykarleby & Oravais 2010 med Oravais Spelmansgille och Jeppo bygdespelmän, SamStämt i Pargas 2013 som rådgivare. Som jag tidigare nämnde har jag alltså samarbetat med flera av förbundets tidigare ordförande. Kurt Sohlström var den första jag samarbetade med då var jag sekreterare i förbundet och redaktör för Fiolen min 1990–1991. Under Siv Ekströms tid var jag viceordförande och när Anders Holmberg var ordförande var jag anställd som organisationssekreterare och också som redaktör för Fiolen min. När Stefan Kuni var ordförande hade jag olika roller i styrelsen och tillsammans utarbetade vi den bidragsansökan till Svenska kulturfonden som lade grunden till det som idag är Lirarna. De första ordförandena Klas Gustafsson och AnnMari Häggman var ”före min tid” men Ann-Mari har jag både haft som chef och samarbetat med i andra sammanhang. Klas hann jag också uppleva som hedersordförande på några möten. Dessutom intervjuade jag honom i hans hem 1992 tillsammans med Kim Hahnsson som filmade intervjutillfället. Jag har med andra ord många goda förebilder men försöker komma ihåg att jag själv bara kan vara ordförande på mitt sätt och göra mitt bästa.

Samarbetet mellan Spelmansförbundet och SLS/FMI har fungerat bra under åren. Nu finns det kanske potential för ett ännu närmare samarbete? – Sedan förbundsdagen i höstas har vi ett samarbetsavtal vars syfte är att skapa förutsättningar för ett fortsatt gott samarbete. På SLS/FMI leds samarbete med andra organisationer av enhetschef Katja Hellman. När det gäller utåtriktad verksamhet, som till exempel Traditionshörnan är det producent Niklas Nyqvist som har hand om planeringen. I planeringen av vårt samarbete med SLS kommer jag att representera Spelmansförbundet och kommer följaktligen att göra det på min fritid. Det att jag har nära kontakt med vår samarbetspart underlättar förstås.

"Tillsammans kan vi med vår musik förgylla tillvaron för oss själva, varandra och andra"

Du känner kanske redan de flesta medlemmarna i Spelmansförbundet? – Jag är vän med många, bekant med ännu fler och känner igen en stor del av medlemskåren till utseendet. Jag är inte så bra på namn men ofta kan jag placera in också dem jag inte känner i ett spelmanslag eller en region. Nyare medlemmar har jag inte så bra koll på eftersom jag under senare år inte har varit så aktiv i förbundet. Jag hoppas att den saken kommer att ändra nu.

14

Tycker du att förbundets medlemmar är bra på att ta till vara de resurser och det arkivmaterial som finns hos er på SLS/FMI? – Det händer alltid då och då att någon tar kontakt, men vi skulle gärna ta emot fler besökare. Vi har ett stort material som jag nog tycker flera kunde få ta del av.

Hur ser du på Spelmansförbundets framtid och utvecklingsmöjligheterna när det gäller den finlandssvenska folkmusiken? – För den finlandssvenska folkmusiken som helhet är förutsättningarna bättre än någonsin. Vi är flera aktörer som sammantaget har en verksamhet som riktar sig till gamla och unga, till utövare och allmänhet. Jag tänker här på Lirarna, Folkmusiksällskapet, Finlands Svenska Folkdansring, SLS/FMI och Lafos nya folkmusikcenter. Om vi alla drar åt samma håll kan det börja hända spännande saker. Spelmansförbundet är folkmusikutövarnas medlemsorganisation som ordnar sådan verksamhet som vi medlemmar själva vill delta i och som tydligen också intresserar andra. Ofta ansluter sig nya medlemmar efter att ha tagit del i vår verksamhet. Vi försöker också vara öppna för utvecklingsmöjligheter och lyhörda för önskemål. I verksamhetsplanen för 2021 finns till exempel kurser för dem som spelat förr och nu vill återuppta sitt spelande. Initiativet till kurserna kom från vår organisationssekreterare efter feedback från en medlem och nu arbetar Kurs- och lägerutskottet vidare


för att hitta ett koncept som ska nå ut till så många som möjligt. Ekonomin är som alltid en utmaning och håller oss tillbaka, men tack vare de förtroendevaldas, personalens och medlemskårens engagemang ser Spelmansförbundets framtid ljus ut tycker jag. Har du ännu någon hälsning som du vill framföra till Spelmansförbundets medlemmar? – Tillsammans kan vi med vår musik förgylla tillvaron för oss själva, varandra och andra. Det har vi gjort i över 50 år. Låt oss fortsätta med det! Tack för intervjun och lycka till med ordförandeskapet!

Synnöve i festtåget på spelmansstämman i Oravais 1988 Foto: Peter Strang, SLS arkiv, FMI 1s

Exempel på tidigare förtroendeuppdrag inom Spelmansförbundet: • sekreterare 1990–1991 • representant för Spelmansförbundet i Nordisk Folkmusikkommitté 1990–1991 • medlem i utbildningsutskottet 1991–2003 • viceordförande 1998–2000 • Spelmansförbundets representant i Nordlekrådet samt ledamot i Nordlek rådets folkmusikutskott 2000–2005 • medlem i redaktionsrådet 2007–2012 • suppleant i styrelsen (SLS/FMI:s post) 2008–2014 • skattmästare 2012–2018 • ordinarie medlem i styrelsen (för SLS/ FMI:s post) 2015–2016. • projektansvarig för Spelmansförbundets Leader-projekt Ung folkmusikbro 2010– 2014

Synnöve på fiolkurs på Bullerås 1985. Foto: Mao Lindholm, SLS arkiv, FMI 146

Anställningar: • redaktör för Fiolen min nr 2/1990–1/1991 samt 4/2001–3/2004 • organisationssekreterare 1.4.2001– 30.4.2005

Synnöve tillsammans med Annika Richard vid FMI:s bord på Folklandia 2019. Foto: Birgitta Eklund-Strang, SLS arkiv, FMI 492

15


De utforskar sina folkmusikaliska rötter Text: Simon Gripenberg

Svenska litteratursällskapet i Finland/Finlands svenska folkmusikinstitut (SLS/FMI) stöttar årligen den finlandssvenska folkmusiken genom att ge ut skivor i serien ”Folkmusik från Finlands svenskbygder”. Under 2021 har man valt att samarbeta med två grupper: Ostrobothnia Jazz Sextet och den västnyländska folkmusikgruppen Röttren. Fiolen min har intervjuat Linnea Holmberg som är initiativtagare till Röttren. 16


Röttren består av Marina Aspelin, Ingolf Backman, Anders Holmberg, Tommi Pietiläinen och Linnea Holmberg. Foto: Tommi Pietiläinen

Skivprojektet Röttren är resultatet av en idé Lin-

nea Holmberg hade om att lyfta fram gamla okända låtar från Västnyland. Hon hade i flera år haft förmånen att få spela tillsammans med mästerspelmannen Erik Dannberg från Hangö och hade fått ta del av den stora kunskap han har om folkmusiken i västra Nyland, särskilt om musiken i Pojo och Tenala. Hon fick också kopiera hans digitala notarkiv och hittade låtar hon aldrig hört förr. Linnea berättar: – Jag tänkte att om det finns låtar som jag själv inte känt till så är sannolikheten stor att många andra inte heller känner till dem och att de därför borde göras tillgängliga för allmänheten. Då kom jag att tänka på att de kunde bli en del av SLS/FMI:s skivserie. De andra i gruppen var inte svårflörtade när jag berättade om min idé utan var genast med på noterna. De tyckte att detta var en bra grej att satsa på. Sedan blev det snabba ryck för att få in en bra ansökan i tid.

Ny grupp med gamla rötter Gruppen Röttren uppstod i och med skivprojektet. – Vi är fem medlemmar som alla känner varandra sedan tidigare i och med att vi spelar i Ingå spelmansgille. Min pappa, Anders Holmberg, spelar dragspel. Marina Aspelin spelar, liksom jag, fiol och mandolin. Därtill har vi Ingolf Backman på dragspel och bas och Tommi Pietiläinen på gitarr, mandolin och oktavmandolin. Vi har alla spelat folkmusik sedan tonåren, förutom Tommi som anslöt sig till Ingå spelmansgille för några år sedan. Han har nog också spelat sedan tonåren men då handlade det mest om pop och rock. Gruppens namn är dialektalt och syftar på de folkmusikaliska rötterna. – I Västnyland kallas rötterna för ”röttren” på dialekt medan man till exempel i delar av Österbotten säger ”röötren”. Projektet handlar om att söka sina musikaliska rötter och den gamla västnyländska folkmusiken utgör våra rötter, förklarar Linnea 17


Låtar ur Erik Dannbergs samlingar Det mesta av materialet till skivan kommer från mästerspelmannen Erik Dannbergs notsamlingar. Erik är hemma från Pojo men har levt hela sitt vuxna liv i Hangö. Han minns hur det var förr i tiden, eftersom han har spelat med de äldre spelmännen, såsom Torsten ”Totte” Westin och ”Grabb William” Nyberg. Erik har arrangerat och skrivit in över 1000 låtar på dator. Däribland så gott som alla västnyländska låtar ur samlingsverket Finlands svenska folkdiktning, delarna VI Folkdans, 1. Äldre dansmelodier och 2. Yngre dansmelodier. Han har också skrivit av och arrangerat låtar ur gamla handskrivna nothäften som han fått av bygdespelmän i Västnyland. – Jag fick kopiera Eriks noter till min dator, installerade sedan samma notskrivningsprogram som han använder och har nu printat ut alla västnyländska låtar. Notmappen blev snabbt överfull, skrattar Linnea Det var en stor överraskning för Röttren att det finns så många västnyländska låtar som inte spelas längre – så många melodier som ingen i gruppen vetat att fanns, trots att de alla har spelat sedan tonåren. – Vi har till exempel trott att polskor inte hör till spelmanstraditionen i Västnyland men nu har vi insett att de bara inte har spelats här under vår tid. Det har varit värdefullt att kunna samarbeta med Erik och en stor fördel att kunna ringa honom och fråga när det är något man funderat på, konstaterar Linnea.

låtar samt 5–6 låtar komponerade av västnyländska spelmän. Melodierna på skivan kommer från Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Lojo.

Har dokumenterat sina övningstillfällen Röttren har övat två gånger i månaden under hela vintern. Vid sidan av övningarna har var och en också jobbat med låtmaterialet hemma hos sig. Tommi har spelat in så gott som alla övningarna och laddat upp dem så att också de andra har kunnat lyssna i lugn och ro för sig själva. – Man blir uppmärksam på alla detaljer, till exempel på hur vi på något ställe har spelat för snabbt eller varit osynkroniserade. Inspelningarna har fungerat bra som komplement, då vi inte träffats så ofta, menar Linnea.

Corona-pandemin har påverkat – Det låter kanske tokigt, men coronan har faktiskt hjälpt oss, säger Linnea, och fortsätter: – I det tidigare coronafria livet hade vi alla många sidoprojekt och skivprojektet kunde ha känts som en stressfaktor. Nu är vi extra sugna på att öva och spela både tillsammans och hemma eftersom vi inte är uppbokade med andra övningar och projekt. På det sättet har vi haft tur med tajmingen och för skivprojektet har coronarestriktionerna endast varit till nytta – förutom när vi fick tänka om med övningsplatsen då kommunen stängde ner sina lokaler och därmed också Ingå spelmansgilles övningsutrymme där också Röttren brukade öva. Sedan dess har vi övat på olika platser i Ingå, till exempel hemma hos Tommi eller i mina föräldrars uthyrningsstuga.

"Det har varit värdefullt att kunna samarbeta med Erik"

Valde bland hundratals låtar Att välja ut låtarna till skivan var en process i sig. Linnea började med att spela igenom alla låtarna och valde sedan ut dem som hon tyckte att tydligast representerar Västnyland – 50–70 låtar, vilket endast var en bråkdel av utgångsmaterialet. Därefter presenterade hon dem för gruppen både som noter och ljudfiler. – Jag spelade in melodierna med telefonen så att de andra fick lyssna och bilda sig en uppfattning om melodierna. Alla i gruppen valde ut sina favoriter och bland dem valdes sedan låtarna till skivan ut. Det blev en samling melodier som är representativ för Västnyland. Vi har eftersträvat en så stor variation som möjligt. – Skivan kommer att innehålla en blandning av traditionella västnyländska låtar. Vi kommer inte att ha med något från 2000-talet utan man kan räkna från 1985 och bakåt. Det blir alltså inga egna melodier utan traditionella 18

Skivsamarbete med SLS/FMI Skivsamarbetet med SLS/FMI började med att Röttren skrev en ansökan och skickade in en 15 minuter lång demo. I ansökningsskedet hade de ännu inte valt ut vilka låtar de skulle ha på albumet utan spelade en blandning av västnyländska låtar. – I slutändan kommer troligtvis endast en av demolåtarna med på skivan, konstaterar Linnea. Beskedet om samarbetet kom i slutet av 2020, när SLS/FMI:s dåvarande producent Annika Richard tog kontakt med Linnea och meddelade resultatet. – Jag ser att jag har skickat ett glatt WhatsApp-meddelande åt gruppens övriga medlemmar den 29 oktober. Sen fick vi hålla det hela hemligt tills januari då SLS/FMI skickade ut ett pressmeddelande, berättar hon.


Ett inledande möte hölls redan i november 2020 för att skriva på ett samarbetsavtal som beskriver vad parterna bidrar med och ansvarar för i skivprojektet.

Arbets- och ansvarsfördelning SLS/FMI ansvarar för tryckningen av skivan, skaffar inspelningstillstånd hos n©b och laddar upp albumet till digitala plattformar. – Det verkar vara besvärligt och kostsamt för enskilda grupper att ladda upp sina skivor på olika streamingtjänster så det är smidigt att SLS/FMI gör det, anser Linnea. Hon tycker också att det känns tryggt att ha SLS/ FMI med när det gäller gamla traditioner så att de kan vara säkra på att alla texter blir korrekta. SLS/FMI hjälper också till med layouten av skivkonvolutet. Skivan kommer att ges ut både fysiskt och digitalt. SLS/FMI sköter om den digitala distributionen, medan bägge parter marknadsför och distribuerar CD-skivan. När det gäller skivserien ”Folkmusik från Finlands svenskbygder” torde Röttren bli den 38:e skivan i ordningen.

Inspelning med live-känsla Själva inspelningen av skivan är på Röttrens ansvar. De har bestämt att de inte går in i en studio utan söker en genuin miljö, till exempel en ungdomsgård eller kanske stugan där de hållit sina övningar. – Vi har vidtalat Kenneth Nordman att sköta om inspelningen. Vi vill inte ha en kliniskt perfekt slutprodukt utan strävar efter att få en så äkta ljudmiljö som möjligt, säger Linnea Målet är att skapa en känsla av att man är på en livespelning. Det skall alltså inte vara någon större skillnad på om man lyssnar på Röttren från skiva eller live. Om allt går enligt planerna blir inspelningen slutförd inom juni.

I samband med ett inspelningstillfälle för Rundradion spelar Karl "Berg-Kalle" Nyberg, William "Grabb-William" Nyberg och Henrik "Grabb-Henrik" Nyberg fiol på en bergsklack. På en bänk framför sitter Agda Nyberg "Grop-Mor" och sjunger. Foto: SLS arkiv, FMI 358

Röttren framöver Röttren har också fått bidrag från Svenska kulturfonden. Understödet ger dem möjlighet att göra inspelningen på det sätt de önskar och att ordna en releasekonsert för allmänheten. – Ostrobothnia Jazz Sextets skiva, som innehåller folklig jazz, ges ut först – troligtvis i juni. Vår skivrelease är inplanerad till senhösten, berättar Linnea och fortsätter: – Vi planerar att hålla åtminstone en eller två releasekonserter på hemmaplan för att lyfta fram de här gamla västnyländska låtarna. Det är förstås svårt att sia om framtiden men högst sannolikt fortsätter vi att spela tillsammans med Röttren efter det att skivan är klar. Låtmaterial finns så det räcker och blir över.

Fredrik Fridolf Westin (1865-1938), Pojo. Fotografiet är taget omkring 1905. Foto: SLS arkiv, SLS 105b

19


Modet att gråta inför andra – rösten är Nooras viktigaste instrument I oktober 2020 var jag inbjuden som föreläsare till ett seminarium i Salo. Helgens program avslutades med ett uppträdande av Noora Kauppila. Vid träsket Punassuo, som ligger i Tykö nationalpark, framförde hon gråtkväden för miljön och utrotade arter. Hennes konsert berörde mig starkt och jag blev nyfiken på detta med gråterskor och kväden. För att lära mig mer bestämde jag mig för att kontakta Noora för en intervju. Har gråtkvädet potential att fungera som en terapeutisk form av folkmusik i tider av coronavirus och klimatförändring?    Text: Simon Gripenberg

Foto: Oskari Härmä

20


– Hej Noora! Trevligt att du ställer upp på intervju. Jag måste genast medge att detta är den första intervju som jag någonsin gör på finska, så jag hoppas att du har tålamod ifall jag inte hittar orden direkt (intervjun gjordes över WhatsApp och har sedan översatts till svenska, red. anm.). Under konserten i Tykö nationalpark spelade du även kantele, men jag antar att rösten är ditt viktigaste arbetsredskap? – Jo, det kan man nog säga. Förutom kantele brukar jag ibland även använda mig av diverse rytminstrument, såsom bjällror och trumma, men rösten är helt klart mitt viktigaste instrument. Under konserterna vill jag skapa en speciell stämning och närvaro. Jag har ett holistiskt förhållningssätt och brukar säga att jag ”sjunger för ögonen”. Varifrån kommer ditt intresse för gråtkväden? – Det var nog genom studierna. Gråtkvädet är en så viktig del av våra urgamla traditioner. När jag som studerande för första gången fick höra en gammal arkivinspelning med en gråterska fastnade jag direkt. Det var en äldre kvinna som sjöng och jag minns att jag berördes starkt. Jag kunde känna att hon hade ägnat sig åt gråtkväden under lång tid och att hon besatt en stor erfarenhet. Själv arbetar jag med olika typer av musikprojekt och sysslar inte hela tiden med kväden, men under de senaste åren har detta hur som helst varit mitt huvudprojekt. Jag fascineras av att sorgen – trots att den är en så naturlig del av allt – sällan synliggörs i dagens samhälle och får så litet utrymme i vår vardag. Jag tänker att musik alltid har fötts ur ett behov. Tidigare sjöng man till exempel besvärjelser för bröddegen och kulade när man vallade djuren. Dansen har också alltid haft en central funktion. På ett liknande sätt har människor använt sig av gråtkväden för att bearbeta sorg av olika slag.     Jag får ett intryck av att såväl traditionella som experimentella musikformer är viktiga för dig? – Jag tycker att det uppstår spännande saker när nytt och gammalt möts. Med dagens teknik finns det många möjligheter att skapa illusioner, exempelvis genom att lyfta in naturens ljud i en konstgjord miljö, som jag har gjort i Musikhusets Black Box. Musikupplevelsen blir motstridig och spännande när man kombinerar den industriella miljön med gråtkväden. Det är intressant att se hur de olika delarna kommunicerar och kan stöda varandra, men samtidigt är det mer krävande att pro-

ducera musik inomhus eftersom man då är tvungen att arrangera allt själv. När jag uppträder i naturen får jag så mycket gratis – både scenografin och bakgrundsljuden finns redan på plats. Det experimentella är dock inte det viktigaste för mig utan jag fokuserar på den tradition som redan finns och har funderat mycket på hur jag kan lyfta in gråtkväden i vår tid. Jag är inte ute efter att chockera utan vill att musikupplevelsen ska vara intim och ha sin egen känslighet. Vilka är utmaningarna med att uppträda som gråterska? – Eftersom gråtkväden utgör en så urgammal och mångsidig musiktradition är det svårt att lyfta upp dem som scenmusik. Förut fanns ju gråterskor närvarande i många olika vardagliga sammanhang – allt från bröllop till begravningar. Det är något helt annat än att uppträda på en scen. Att uppträda med ett gråtkväde är också känsligt och utelämnande för mig som sångerska – jag har varit tvungen att möta min egen sorg och acceptera min egen sårbarhet. För min egen del – även när det gäller konserten i Tykö nationalpark – utgår jag från min egen oro inför olika miljöproblem, men i bakgrunden finns hela det liv som jag har levt. Dessutom kan sorgeprocesser innehålla så många olika känslonyanser: tomhet, rädsla, saknad, frustration och så vidare. Det är mycket intressant att fördjupa sig i dessa frågor.    I en intervju som du gav för YLE nämnde du att ”Den allra vackraste musiken torde vara tystnaden, då den innehåller möjligheten till allt”. Vill du vidareutveckla den här tanken? – Det finns förstås ingen absolut tystnad. Även träsket är fullt av ljud men upplevs som tyst eftersom alla ljud är naturliga och hör till platsen – de har inte satts dit på konstgjord väg. Hur ofta upplever vi egentligen total tystnad då det nuförtiden finns så mycket bakgrundsljud och ljudföroreningar överallt? Jag tänker mig att vi genom folkmusiken kan föreställa oss de naturliga ljudvärldar som människor tidigare har levt i – innan traktorernas och radioapparaternas intåg. Samtidigt lever vi nu paradoxalt i en värld där vi eftersträvar det rena och kliniskt perfekta ljudet. Innan coronapandemin flög människor från världens storstäder till Lappland för att andas frisk luft och uppleva tystnad. I tystnaden stiger ens innersta tankar fram, detta märkte jag tydligt själv när jag levde i Lappland under en period. Allt ryms i tystnaden, den är som ett tomt papper.         

21


Du verkar mycket mångsidig. Har du alltid varit intresserad av att lära dig nya saker? Du har visst också studerat folkmusik i Kaustby? – Det stämmer. Innan jag studerade sång vid SibeliusAkademin tillbringade jag ett år i Kaustby. När jag under en Interrailresa besökte Ungern – som har en stark tradition av folklore – fick jag frågor om folkmusiken här i Finland och insåg då hur lite jag egentligen kände till. Jag var ung och livet låg öppet, så jag bestämde mig för att söka in till Kaustby, och trivdes mycket bra. Medlemmar från gruppen Tallari gav oss spellektioner, vi hade musikteori och musikhistoria, spelade i band och hade till och med kurser i instrumentbygge. Även dans ingick i studierna, vilket var bra eftersom det stöder musicerandet.

själva och det är världens naturligaste sak. Redan ett spädbarn synliggör sina behov genom gråt. Ofta kan vi känna rådlöshet inför andras gråt, men det är tråkigt att vi ofta använder uttryck som ”gråt inte”. Det är fascinerande att vi människor – till skillnad från andra arter – genom tårar kan göra vår inre sorg visuellt synlig för andra. Jag vill själv tro på empati och vi har alla genom evolutionen fått förmågan att iaktta små mikrorörelser i andras ansiktsuttryck. Tillbaka till frågan om musikterapi: Jag tror nog att det finns ett ökat behov av detta i framtiden för att bearbeta erfarenheter som vi inte kan sätta ord på. Musiken och gråtkvädet kan då fungera som en kommunikationskanal.

"Det är fascinerande att vi i Finland – trots att vi är bosatta långt uppe i norr – befinner oss mitt bland så många olika folkmusiktraditioner."

Bekantade ni er också med rikssvensk och finlandssvensk folkmusik under studierna i Kaustby? – Jo, vi hade till exempel gästande fiollärare från bland annat Sverige och Norge. Jag är hemma från Uleåborg och har förundrat mig över den skarpa språkgräns som går norr om Karleby. I Karlebytrakten kan man ännu höra finlandssvensk folkmusik, men längre norrut är få medvetna om att den finns. Jag lärde mig mycket i Kaustby. Det är fascinerande att vi i Finland – trots att vi är bosatta långt uppe i norr – befinner oss mitt bland så många olika folkmusiktraditioner. I väster har vi den yngre spelmanstraditionen från Mellaneuropa som nått oss via Sverige, i öster den äldre finsk-ugriska traditionen och i norr den samiska musiktraditionen. Detta är förstås en grov uppdelning, då det också finns en hel del mångkulturella nyanser. Det kändes befriande att släppa fram tårarna under din konsert vid Punassuo. Jag tänker att vi lever i en kultur där vi överlag har svårt att visa känslor. Jag har förstått att du även har ett intresse för musikterapi – det är säkert en framtidsbransch? –  Det är ett mycket intressant område. Jag har studerat grunderna i musikterapi och kan tänka mig att fördjupa mig i detta framöver. Ljudupplevelser påverkar oss så starkt. Det som vi uppfattar genom hörseln resonerar inom oss och här kommer gråtkväden in i sammanhanget. Genom gråten synliggör vi ett behov inom oss 22

Detta med sorg är förmodligen väldigt komplext när man börjar studera det på djupet? – Jo, så är det nog. Det finns allt från bred kollektiv sorg till individuell och personlig sorg, och dessutom kan sorgen som sagt ha så många olika nyanser. För mig är det dock viktigt att gråtkvädet inte används i partipolitiskt syfte – fastän mina föreställningar på sätt och vis är politiska, eftersom jag tar ställning för miljön. Grätkvädet skall vara universellt och tillgängligt för alla. Sorg kan inte institutionaliseras, då det handlar om någonting som är allmängiltigt.   Jag kommer osökt att tänka på coronapandemin. Har den påverkar dig på något sätt? – Både ja och nej. Naturligtvis bekymrar jag mig mycket över världsläget när det gäller till exempel miljöfrågor och människors välmående – jag har nog funderat mer på sådant än på ekonomiska frågor. Själv har jag lyckan att ha fått ett stipendium, så jag kan arbeta en del. Att frilansa och få en inkomst som fri konstnär var utmanande redan innan pandemin, så coronatiden har varit väldigt svår och ensam för många musiker och konstnärer. Nu påverkar krisen oss även på det viset att det är svårt att göra beslut om tidpunkter för kommande konserter och evenemang. Man får använda sin fantasi och utnyttja de möjligheter som finns för att arbeta på distans, men visst känns det motstridigt, eftersom musikens kraft ligger i att man är kroppsligt närvarande. Den del av upplevelsen saknas när man ger konserter


på distans. Det är dock fint att se att människor har blivit kreativa och till exempel börjat arrangera fler evenemang utomhus. Som finländare kan vi relativt enkelt ta oss ut i naturen. Man är då förstås tvungen att anpassa sig efter vädrets makter, vilket jag har erfarit under mina träskkonserter. Regnar det så regnar det.     Kanske det uppstår nya gråtkväden kring coronan? – Jag har faktiskt bekanta som redan specifikt har skrivit gråtkväden för att bearbeta känslor kring coronapandemin. Jag hoppas att detta också sker på annat håll, då traditionen med gråtkväden existerar i många kulturer runt om i världen. Det viktigaste är hur som helst att sorgen slipper fram och synliggörs på något sätt.   Är samarbetsprojekt lika viktiga för dig som den egna karriären? – Musikvärlden är fokuserad på artister. För egen del är jag mer intresserad av det konstnärliga innehållet, samt sociala aspekter och samarbetsprojekt. Jag fascineras av olika fenomen, som jag sedan bearbetar i mina projekt med hjälp av konsten. På ett allmänt plan tycker jag att kultur borde vara lättillgänglig för alla och finnas till för att öka människors välbefinnande. Tack för pratstunden! Avslutningsvis: vad sysslar Noora Kauppila med framöver? – Jag kommer nog fortsättningsvis att utveckla projekt kring gråtkväden. Nyligen har vi även fått finansiering för ett större konstnärligt projekt kring ”nonviolent communication” som är kopplat till de diskussioner som berör olika gruvprojekt. När det gäller folkmusik hoppas jag att jag kan fortsätta att komponera för stråkinstrument – utgående från en tematik kring pollinerare och den gamla traditionen med trollkväden.

Du kan bekanta dig med Nooras musikprojekt på www.noorakauppila.com Mer information on gråtkväden finns till exempel på föreningen Äänellä itkijät ry:s hemsida https://itkuvirsi.net

Att uppträda med gråtkväden utomhus i naturen tillför en extra dimension. Foto: Janne Inkeroinen

23


Notiser Maria Kalaniemi & Eero Grundström utsedd till Årets grupp 2021 I samband med Eläköön Folk-galan i Tammer-

fors tilldelades den erfarna duon Maria Kalaniemi & Eero Grundström Kaustby Folk Music Festivals utmärkelse för Årets grupp 2021. I formuleringen lyfter Anne-Mari Hakamäki, programansvarig för Kaustbyfestivalen, bland annat fram deras förmåga att arbeta långsiktigt samt musiken som ”är fylld utav skiftningar och nyanser som bottnar i ett äkta spelmansstuk”. ”Aldrig uppstår det en känsla av briljerande, även de svåraste och mest utmanande tongångarna flödar naturligt och okonstlat i deras uttryck”, konstaterar Hakamäki. Maria och Eero – som nu har samarbetat i över tio år – väver fram sin musik med dragspel, sång och tramporgel. Det finns en stark berättelse bakom varje låt, men ändå gott om tolkningsutrymme för lyssnaren. Duons senaste album Mielo (2020) fanns i toppen av World Music Charts Europe-listan under flera månader och bland topp tio hela året. Utmärkelsen för årets grupp utses av en programstyrelse bestående av 14 personer. Man vill genom utmärkelserna lyfta fram grupper som genom prestationer, fräscha grepp eller långa karriärer visar på speciellt kunnande och engagemang inom folkmusiken.

FSSMF utsett till Årets förbund 2021 Finlands svenska sång- och musikför-

bund (FSSMF) har utsetts till Årets förbund 2021.

Enligt prismotiveringen har FSSMF bidragit till ”gemenskap, glädje och kulturella upplevelser trots restriktioner i vardagen”. Förbundet har på nya kreativa sätt aktivt gjort virtuella satsningar för att människor på ett tryggt sätt skall kunna delta i körsång, vilket varit betydelsefullt för många under den pågående coronapandemin. Det exemplifieras till exempel genom förbundets initiativ med ”Svenskfinlands största virtualkör”. Projektet sammanförde körsångare från hela Svenskfinland och uppmärksammades stort. FSSMF har även aktivt samarbetat med finska förbund för att hitta nya strategier i dessa pandemitider. Verksamheten har anpassats enligt rådande förhållanden, men som FSSMF:s verksamhetsledare Henrik Lillhannus konstaterar: ”Människor måste få träffas och musicera tillsammans. Tekniken kan vara ett hjälpmedel, men kan inte ersätta de mänskliga kontakterna. Vi hoppas nu att körer från och med hösten igen kan öva tillsammans och ta sikte på Sång- och musikfestivalen sommaren 2022”.   Vandringspriset Årets förbund, som lyfter fram värdefull verksamhet inom tredje sektorn, överräcktes på Förbundsarenans vårmöte. Förbundsarenan har 64 medlemsorganisationer, som gemensamt representerar över 900 000 personer.

Deadline för material till Nr 3/2021 är 15.7.2021

Foto: Elina Brotherus

24

Material till Fiolen min skickas in till adressen fiolenmin@spelmansforbundet.fi


Nya skivor

TALLARI/ Luontua Gruppen Tallari bildades för 35 år sedan som Finlands första professionella folkmusikgrupp, och har varit i gång sedan dess. Gruppens sammansättning har inte ändrats särskilt ofta, men vartefter de ursprungliga medlemmarna Risto Hotakainen, Antti Hosioja, Timo Valo och Ritva Talvitie har gått i pension har nya personer kommit med. Nu består gruppen av Katri Haukilahti (fiol, nyckelharpa, sång), Sampo Korva (tvåradigt dragspel, tramporgel, gitarr, kontrabas, sång), Arto Järvelä (fiol, esseharpa, kontrabas, sång) och Esko Järvelä (tenorgitarr, tramporgel, fiol, sång). Med nya medlemmar har man också till en viss grad förnyat både repertoar och instrumentering. Gammalt och nytt följs åt, även om man nog hör den traditionella Tallariklangen – den finns kvar. Nu har gruppen gett ut sin nya skiva, Luontua, som spelades in i Kaustby i maj 2020 och släpptes i april 2021. Luontua är Tallaris 18:e skiva totalt, men den första med den här gruppsammansättningen. På skivan Luontua finns 15 spår och totalt 19 melodier. Skivan innehåller traditionell musik, men också

nya låtar av gruppens medlemmar. De flesta melodierna kommer från området Kaustby-Karleby-AlavieskaVindala, men på skivan ryms också en karelsk ”rekilaulu” och savolaxisk livsfilosofi. Arrangemangen har gruppens medlemmar gjort. Skivan inleds med ”Salmen Juha-vainaan marssi/Sussu-kulta”, en marsch och en polska efter Elias Tallari (1850-1911), en av gamla tidens sista spelmän från Kuortane, och avslutas med ett potpurri av tre tradlåtar: ”Oh kunne du mit hjerte se/ Karstulan katuja/Rahapolska”, den första en låt från danska Fanø hämtad till Tallari av Tove de Fries, följd av två låtar efter Erkki Metsäpelto i Vindala. Där emellan finns många fina melodier. Mycket snyggt arrangerat är spåret ”Leander & Mats”, en menuett efter Leander Honga och en polska efter Matts Pensar. Tallari har gjort en skiva som jag kommer att lyssna mycket på och jag rekommenderar den varmt. Skivan ges ut av Kansanmusiikki-instituutti och kan köpas därifrån, KICD 145.

ALE MÖLLER/ Xeno Manía Lusten till det främmande Ale Möller, multiinstrumentalis-

i samband med detta släpper han ett musikverk som hyllar lusten till det främmande. Ale har en diger meritförteckning; han har över 1000 låtar noterade hos STIM, samarbeten med många andra stora artister och har också belönats med flera Grammisar och andra utmärkelser. Som enda skandinav har han till exempel tilldelats ”Folk Alliance Lifetime Achievement Award”, ett pris som även Joni Mitchell, Bob Dylan, Harry Belafonte och Joan Baez har erhållit. Ale Möller trakterar mandola, skalmeja, härjedalspipa, sälgpipa, low whistle, traversflöjt, lur, kohorn, luta, flygelhorn, harpa, stråkharpa, hackbräde, althorn, mandolin, bouzouki, mungiga, munspel, dragspel, cittra och slagverk. Det som började som ett beställningsverk från Sveriges Radio har landat i musikkonstverket XENO MANÍA, där Ale har tagit fasta på inspirationen från fyra av sina stora inspiratörer: Barba Thodoros, grekisk amanes-sångare, Tarak Das Baul, indisk baul-guru, Röjås Jonas, legendarisk dalaspelman och Gibril Bah, ritispelare från Västafrika. Till sin hjälp på skivan har han åtta musiker som tillsammans skapar en egen klang med dubbla slagverk, blåsarsektion och nyckelharpa. XENO MANÍA är på det viset typisk för Ale Möller – han lyckas kombinera det traditionella med det nya och angelägna. Skivan består av tolv spår, av vilka det finns spår med tydlig jazzinfluens, lugna låtar som lägger sig som bomull i öronen. Vissa spår består av långa låtar, medan t.ex. den sista är två minuter lång. Två låtar, ”Horn”, en vallåt, och ”Karsi-polska”, är efter Röjås-Jonas, där polskan har blivit kraftigt uppjazzad från den ursprungliga Boda-polskan som annars också traditionellt spelad svänger. Hela skivan är som ett konst-

ten, firar i år 50 år som scenartist och

25


verk, man måste lyssna på alla låtarna för att få hela upplevelsen. Som avslutning får man en lugn låt som heter ”Gråtimman”, en skön låt där man får en stund för reflektion. Skivan släpptes i februari, och planen var att turnera i slutet av april med bandet, men det fick bli en livestreamad releasekonsert 24 april. Skivan är utgiven på Quality Recordings och finns även på SoundCloud, Spotify, Youtube Music och Deezer.

som leder lyssnaren genom olika musikaliska landskap. Vi får rytmiska strukturer och melankoliska stämningar från den svenska folkmusiken, energiska melodier från dansk och irländsk traditionell musik och arrangemang som påminner om klassisk musik. Kännetecknande för Stringflips musik är att den är energisk, enkel och upplyftande och de egenskaperna binder också ihop spåren på den här skivan. Skivan består av åtta spår, av vilka jag kan nämna ”Kort Etta” (av Veronika Voetmann) som helt klart har en kort etta i varje takt, ”Schottis 2.0” (Sofie Bollen), en pigg melodi i schottistakt, ”Skåningen”, en tradlåt från Sverige och ”Fisken/Æ Rømeser”, två danska tradlåtar som får avsluta en mycket trevlig skiva. Den här skivan är utgiven på GO´Danish Folk Music och finns på Internetbutiker som Galileo Music, Xango och www.folkshop.dk. Den finns också på strömningssidor som iTunes, Apple Music, Spotify, emusic. com, amazon.com osv.

STRINGFLIP/ Stringflip Stringflip är ett kollektiv av

unga och begåvade musiker med ett friskt grepp om folkmusiktraditioner. Gruppen består av fyra spelmän: Sofie Bollen (fiol), Emma Kragh-Elmøe (fiol/altfiol), Albin Sundin (cittern) och Veronika Voetmann (cello). Albin kommer från Sverige, de övriga är från Danmark. På spår nr 5 medverkar Malthe Kaptain på trumpet, det enda icke-stränginstrumentet på skivan. Skivan Stringflip är gruppens debutalbum, och var och en av gruppmedlemmarna har bidragit med två kompositioner som visar på medlemmarnas varierande bakgrund och

26

HIMLA/ Himla Himla är ett nytt nordiskt

samarbete mellan Adine Fliid (sång), Oda Dyrnes (cello) och Siri Iversen

(klarinett). Siri kommer från Danmark, Oda från Norge och Adine har sina rötter i båda länderna. Den här skivan är Himla-gruppens debutalbum och kan beskrivas som ett modernt grepp om nordisk pop/folk. De tre musikanterna är främst inspirerade av popmusik, men de lägger till inslag av folk, avantgarde och kammarmusik. Skivan innehåller tio spår som lutar sig mycket mot singer/songwriter traditionen, men man vill också utmana densamma. Adine är den som har skrivit alla sånger och de handlar för det mesta om känslolandskap och drömmar som ligger alldeles under ytan på vardagen. Språket är danska/norska, men jag tyckte nog mig höra litet svenska också. I spåren ”Uten Røtter” och ”Song i Lund” tar hon många liknelser ur naturen, men det är ganska svårt att riktigt få grepp om vad som egentligen menas. Jag tror att man borde lyssna många gånger för att riktigt få grepp om allt innehåll. Jag har nu lyssnat fyra varv igenom skivan och tycker att jag hittar mera djup i texterna varje gång. I sången ”Jeg savner et eller andet” skildrar hon mera det att vi idag egentligen inte saknar någonting – vi har allt vad vi behöver – men ändå finns det en tomhet, som kanske inte alltid går att beskriva i ord. Skivan ”Himla” finns att köpa på www.folkshop.dk och på downloadbutiker och streamingtjänster som iTunes, Apple Music, Spotify, emusic.com och amazon.com etc.


TRADISH/ Handmade tales Tradish är en dansk/brittisk

grupp som har litet mera än tio år på nacken. Den består av John Pilkington (sång, gitarr, bouzouki), Louise Ring Vangsgaard (fiol, altfiol, sång) och Brian Woetmann (bodhrán, percussion, mandolin, sång). Under dessa tio år har gruppen turnerat i Europa och berättat sina musikaliska historier baserade på den irländska musiktraditionen. Tradish vill upptäcka olika sätt att förena gammalt och nytt, det förgångna och nutid, men genom att ändå respektera musikens rötter – och på så sätt hålla musiken fräsch och levande. Skivan ”Handmade tales” består av 15 spår som vart och ett innehåller sin egen berättelse och spelas på enbart akustiska instrument. Tre röster, sex händer som knäpper, drar stråkar och slår på instrument, handgjorda av trä, strängar och getskinn. På skivan finns bland annat en finstämd sång på danska/grönländska ”Min ven/Nuilersup Quilaap Seequinersuata” med en vers på grönländska och tre på danska. Ett annat spår innehåller ”The South Sligo Set”, där man spelar tre tradmelodier från Irland: ”The Tarbolton Reel”, ”The Curlews” och ”Martin Wynne’s no. 1”. ”The Bunker Hill Set” består av tre traditionella reel-melodier av vilka

den första, ”Bunker Hill”, handlar om slaget på den platsen, nära Boston år 1775, där många irländska soldater stupade på båda sidor. Därefter kommer ”The Milltown Lasses” från Loch Erne-området och till sist spelas ”The Trip To Durrow” från Tullamore, irländskt alltså. Av de danska skivor jag här presenterar kan vi konstatera att dansk folkmusik är av mycket olika slag – lugnt filosofisk, fartfylld och dansant, och allt däremellan. Skivan Tradish finns att köpa på www.folkshop.dk och på downloadbutiker och streamingtjänster som iTunes.com, Spotify, emusic. com, amazon.com etc.

MADS HANSENS KAPEL Mor dig først, spørg bagefter

Lorenzen (klarinett), Sebastian Boesgaard Bloch Larsen (gitarr), Emil Ringtved Nielsen (bas) och Julian Svejgaard Jørgensen (piano). Den musik gruppen spelar har sina rötter i de områden därifrån musikanterna kommer, Fyn och östra Jylland. De har alla fem vuxit upp i dansföreningar och redan tidigt lärt sig att spela till dans. Även om de har växt upp på olika håll har de, trots att de fortfarande är unga, en god förståelse av dansk musiktradition, och samtidigt en stor respekt för danstraditionen. MHKs debutskiva hette ”På den forkerte side” (=på fel sida), på den här nya skivan har man spåret ”På den sikre side” (på den säkra sidan), ett potpurri av ”Firetur fra Vindinge", "Mason’s Apron", "Firetur" och "Calgary Fiddler’s Trip To Shetland" – alla utom den sista är tradlåtar. Ett annat potpurri är ”Skibet der ikke kunne synke” som består av tre tradlåtar: ”Thetop”, ”Mazurka i G” och ”Pillinge hopsa”. Vidare finns valser, rheinländer, polka mazurka i en trevlig blandning, allt som allt 13 spår. Skivan är ett stort glädjepiller, typiska danska dansanta melodier, men eftersom det inte framkommer någon närmare information om melodierna, annat än deras namn, så kan jag här inte heller berätta så mycket mera. Skivan finns att köpa på www. folkshop.dk och via digitala downloadbutiker och streamingtjänster som Spotify, iTunes osv.

Mads Hansens Kapel är en grupp

som jag har skrivit om tidigare, för knappa tre år sedan gav gruppen ut sin senaste skiva. Nu har det hänt igen, skivans titel (ungefär: ”roa dig först, fråga sedan”) ger en vink om vad den innehåller och vad man vill signalera med musiken – lättsamma och glada melodier. Mads Hansens Kapel (MHK) består av fem musikanter: Jonas Lærke Clausen (violin), Martin Strange

Åsa Lillhannus

27


Avs. Finlands svenska spelmansförbund Centrumvägen 3, 65610 KORSHOLM

2021

Händelsekalender 30.6–5.7

Skärgårdsturné, Åboland

2–4.7

Spelmansstämman, Vörå INSTÄLLD!

12–18.7

Kaustinen Folk Music Festival, Kaustby

20–25.7

NORDLEK 2021, Tammerfors INSTÄLLT!

17–19.9

Skärikurs, Sälgrund

26.9

Dragspelskurs, Pargas

30–31.10 Folkmusikkurs på Kredu, Nykarleby 1–7.11

Folkmusikdagarna, Vasa

På hösten Kursen "Återuppta ditt spelande!"; Ekenäs, Kristinestad och Vasa

Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansförbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi

Profile for Fiolen min

Fiolen min, nr 2/2021  

Planer och drömmar • Aktuellt • Virtuell förbundsdag via Zoom • Styrelse, utskott och kommittéer • Spelmansförbundet fick ny ordförande • De...

Fiolen min, nr 2/2021  

Planer och drömmar • Aktuellt • Virtuell förbundsdag via Zoom • Styrelse, utskott och kommittéer • Spelmansförbundet fick ny ordförande • De...

Profile for fiolenmin
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded