Findus Frysta Tillgångar - 2024

Frysta Tillgångar

Andra upplagan av rapporten om svenskarnas syn på, och fördelarna med, fryst mat kopplat till en mer hållbar vardag.

Follow the money!

Alla som någon gång sett en polisdeckare har hört den ärrade detektiven dela just det rådet med sin mer juniora kollega – follow the money. För oftast är det pengar som är förklaringen till mysteriet. Pengar är även svaret på många av frågorna vi ställt i årets upplaga av frysrapporten. En rapport som tittar på hur vi svenskar konsumerar, hanterar, äter och tänker kring djupfryst mat och matsvinn.

Ingen som följt nyheterna den senaste tiden har kunnat undgå rapporteringen om de svenska hushållens ansträngda ekonomi. Höjda räntor och stigande matpriser har pressat våra plånböcker. Och det har fått effekter. Folkhälsomyndigheten1 rapporterade under förra året att många svenskar minskat sina inköp av frukt, grönsaker och rotfrukter med hänvisning till de stigande matpriserna. Något även svenska Livsmedelsverket2 larmat om. Liknande rapporter har kommit från Svenska Dagligvaruhandeln3 som i sitt index Frukt och Grönt visar på en minskning för helåret 2023 på ­ 4,1 procent i den totala volymutvecklingen för frukt och grönsaker. För andra kvartalet 20244 syns att den negativa trenden brutits. Det krävs dock en längre period av ihållande tillväxt för att nå tillbaka till nivåerna före 2022.

Svenskarna åt mindre frukt och grönt när priserna steg

Även vi ser den ekonomiska kopplingen i konsumenters beteenden i våra undersökningar. Pris har här ökat som den viktigaste faktorn när man ska välja mat. Från 8 procent 2017 till 18 procent 2023. Det här är en utveckling som kan få negativa hållbarhetseffekter. Om vi ska nå klimatmålen behöver vi äta mer mat med lägre klimatpåverkan, som grönsaker, rotfrukter och fisk. Goda matval med lägre klimatpåverkan behöver därför vara tillgängliga för alla.

I 2024 års upplaga av Frysrapporten Frysta Tillgångar fortsätter vi undersöka svenskarnas syn på djupfryst mat och matsvinn. I år med ett extra fokus på hur pengar påverkar konsumenternas beteenden. Nytt för i år är att vi även frågat konsumenter i Norge och Finland för att kunna göra jämförelser mellan länderna.

1 https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering­statistik/om­vara­datainsamlingar/nationella­folkhalsoenkaten/ https://www. aftonbladet.se/nyheter/a/BWkKj9/vi­ater­mindre­gronsaker­och­dricker­mer­lask

2 https://www.livsmedelsverket.se/om­oss/press/nyheter/pressmeddelanden/hojda­matpriser­riskerar­att­paverka­folkhalsan

3 https://www.svenskdagligvaruhandel.se/frukt­och­gront/

4 https://www.svenskdagligvaruhandel.se/pressrum/

the

Svenskar om fryst matsvinn och ekonomi

54 %

har upplevt konflikter med vänner eller familj om att kasta mat som passerat bäst före-datum

40 %

kastar mindre mat på grund av ekonomin

28 %

tror att de skulle kunna sänka sin matkostnad genom att köpa mer fryst mat

11%

kastar ofta mat efter bäst före-datum utan att först lukta eller smaka

9 % av unga slänger mat direkt efter bäst före-datum

69 % av svenskarna vill inkludera mer grönsaker i sin kost

fryst mat, ekonomi

Nästan

8 av 10

tycker att det är viktigt att fisken de köper är hållbart fiskad

20 %

bjuder ofta gäster på mat gjort på frysta varor

19 %

instämmer i påstående

att de inte köper fryst mat på grund av att deras frys är för liten

65 %

vill äta mer fisk än vad de gör idag

svensk är positiv till en lagstiftning mot matsvinn

60 %

brukar kontrollera att fisken de köper är MSC-certifierad

27 %

föredrar att använda färska råvaror om de ska laga mat för att bjuda någon på middag

Det fina med fryst

med

I mitten på 1940-talet skapade

Findus inte bara mathistoria utan även språkhistoria när benämningen ”djupfryst” introducerades i Sverige

Djupfrysning stannar tiden

Djupfrysning är ett naturligt sätt att konservera mat, då det är en process som inte kräver konserveringsmedel. Genom att djupfrysa mat kan vi ta vara på färska råvaror när det är säsong. Det är lite som att stanna tiden direkt efter skörd, fångst eller bakning. Den naturliga nedbrytningsprocessen avstannar nästan helt och livsmedlet behåller sin fina kvalitet. Det här är det mest skonsamma sättet att förlänga hållbarheten hos grönsaker vad gäller smak, näringsvärde och konsistens. I motsats till vad många faktiskt tror bevarar frysta grönsaker näringen lika bra, och i vissa fall till och med bättre, än de färska. Det här beror på att grönsakerna skördas när de är som bäst i säsong och sen fryses ner kort tid direkt efter skörd.

Djupfryst har låg klimatpåverkan

Genom att djupfrysa maten skapas även möjligheter till mindre koldioxidintensiva transportsätt. Nomad Foods och Findus har gjort en livscykelanalys (LCA)5 som visar att koldioxidavtrycket för majoriteten av de djupfrysta produkterna i analysen har samma eller lägre koldioxidavtryck, jämfört med motsvarande icke djupfrysta produkter. Studien visar tydligt att även om djupfryst mat kräver energi, för både den initiala frysningen och lagringen, så kompenseras detta av minskat matsvinn när hela livscykeln inkluderas.

Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel, från att naturresurser utvinns till dess att produkten inte används längre och måste tas om hand som avfall.

Med djupfryst mat är det enkelt att portionshantera och ta tillvara på allt som finns i förpackningen

Smartare matlagning

Med djupfryst mat är det enkelt att ta tillvara allt som finns i förpackningen. Genom att plocka fram precis den mängd som behövs och låta resten ligga kvar i frysen blir det inget spill. Och inget svinn.

Råmaterialutvinning

5

Hållbart ytan

under

All Findus fisk är MSC-certifierad

Findus ägare Nomad Foods är idag den största användaren i världen av MSC-certifiering!

Findus först i Sverige med MSC-certifierad fisk Åtta av tio svenskar tycker det är viktigt att fisken de köper är hållbart fiskad. Till sin hjälp har de MSC-certifieringen och dess märkning på produktförpackningen som hjälper dem att hitta hållbara alternativ i butik. MSC är en viktig märkning för svenska konsumenter. Sex av tio kontrollerar idag att fisken de köper är MSC-certifierad. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan grannländerna. Framförallt vid en jämförelse mellan Norge och Sverige. Hälften av norrmännen tycker det är viktigt att fisken de köper är hållbart fiskad, men endast sex procent uppger att de kontrollerar att fisken de köper är MSC ­ märkt.

Vi var först i Norden när vi lanserade certifierad fisk i Sverige. Certifieringen innebär att fisken är vildfångad, kommer från ett livskraftigt bestånd och har fiskats med omtanke om havsmiljön. Redan 2015 nådde vi vårt mål om att MSC-certifiera all vår vildfångade fisk. Ett viktigt steg med tanke på att en tredjedel av världens fiskbestånd är överfiskade. Enligt FN 6 är nästan 30 procent av jordens fiskpopulationer överfiskade och 60 procent ligger på gränsen till överfiske.

Om MSC

MSC, Marine Stewardship Council, bildades 1997 och är idag en oberoende, icke vinstdrivande organisation som sköter världens ledande certifiering av vildfångad fisk. Det var kollapsen av torskbeståndet utanför Kanadas östkust 1992 som var den utlösande faktorn till att MSC bildades. Kort därefter blev begreppet överfiske känt över hela världen, något som fick företag, organisationer och länder att agera för förändring. MSC-certifieringen innebär att fisken är vildfångad på ett ansvarsfullt sätt från livskraftiga bestånd och med omtanke om havsmiljön.

Om ASC

ASC, Aquaculture Stewardship Council, är en oberoende, icke vinstdrivande organisation som sköter världens ledande certifieringsprogram för hållbart vattenbruk. Vattenbruksproduktion (odling av fisk och skaldjur) är idag en av de snabbast växande formerna av livsmedelsproduktion. Vattenbruk blir allt viktigare som källa till fisk och skaldjur och det är därför viktigt att odlingar och fiskeriföretag agerar på ett ansvarsfullt sätt. Att en fisk- eller skaldjursprodukt är ASC-certifierad innebär att den är odlad på ett ansvarsfullt sätt. De standarder som finns inom ASC bidrar till att skapa vattenbruk som är miljömässigt och socialt hållbara, genom att främja ansvarsfulla odlingsmetoder.

Därför belönades Findus med Guldfisken 2023

Vår strategi med MSC och ASC är att stimulera biologisk mångfald genom att erbjuda flera olika fisksorter på marknaden för att undvika överfiske. 2023, 20 år efter lanseringen av den första MSC-certifierade produkten på den nordiska marknaden, belönades Findus med Guldfisken för långt och nära samarbete med MSC. 2003 lanserade Findus MSC-certifierade Hoki filé som ett alternativ till Östersjötorsken. Sedan dess har vi fortsatt arbeta med att bredda utbudet på certifierad fisk och uppmuntra konsumenter att testa flera olika fisksorter.

6 UN Food and Agriculture Organization FAO

Olika grader innovation

grader av innovation

Tre frysgrader gör stor skillnad för klimatet

Findus ägare Nomad Foods har genomfört en 18 månader lång pilotstudie7 på produkter i sitt sortiment som visat lovande resultat på att det går att spara energi genom att höja temperaturen i frysen. Och det utan att påverka produkternas livsmedelssäkerhet eller kvalitet kopplat till smak, textur och näringsinnehåll. Studien som genomfördes i samarbete med Campden BRI visade att en höjning med tre grader minskade frysens energiförbrukning med 10 procent. Nomad Foods är den första livsmedelstillverkaren som anslutit sig till The Move to ­15oC, en branschkoalition som lanserades på COP28 och som fokuserar på att minska koldioxidutsläppen i leverantörskedjan för frysta livsmedel.

Detta görs genom att ändra branschstandarden på temperatur för att förvara djupfryst mat, från dagens rekommendation om ­18°C till ­15°C. Förändring av den globala temperaturstandarden kräver en gemensam insats inom den globala livsmedelskedjan.

Arbete pågår för att ändra branschstandarden på temperatur för att förvara djupfryst mat och minska energiförbrukningen

Nomad Foods uppmanar fler tillverkare av frysta livsmedel att ansluta sig till koalitionen, för att samarbeta och utforska genomförbara alternativ för en övergång till ­15°C.

7 https://www.nomadfoods.com/news/landmark-study-from-nomad-foods-confirms-potential-to-increase-freezer-temperatures-and-reduce ­carbon­emissions/

Iskalla tips

Att köpa fryst mat är ett bra sätt att minska mat svinnet hemma. Ett annat sätt att minska matsvinnet är att frysa in mat och rester. Men årets undersökning visar att 33 procent uppger att ”ett för litet utrymme i frysen” är det största hindret till att man inte äter mer fryst mat idag.

Ibland kan det vara så att frysen frostat igen och att du har fryst in maten fel. Här kommer några enkla tips för en bättre frystillvaro hemma i köket:

Så länge håller sig maten i frysen

Hållbarhet på djupfryst mat påverkas av flera faktorer. Lägger du in varorna direkt i frysen när du kommer hem från affären och har rätt temperatur, så håller håller varorna länge. Exakt hur länge varierar beroende på livsmedel. Längst hållbarhet har magert kött, fisk samt bär och grönsaker.

Findus produkter tillagas bäst direkt från frysen

Alla Findus produkter (utom naturell fisk) tillagas bäst från fryst och då slipper man tina maten och kan tillaga direkt. Exempelvis vår wokmix eller oxpytt går bra att ta direkt från frysen och sen tillaga i stekpannan.

Därför ska du frosta av frysen

En frys full av is drar mer ström. Den håller heller inte maten lika kall vilket kan försämra matens hållbarhet. För att undvika att frysen blir full av is ska man undvika att ställa in varm mat eftersom ångan från maten blir till is.

Så frostar du av frysen

Töm frysen, stäng den av och ställ upp dörren. Låt nedersta lådan sitta kvar för att samla upp allt vatten som sen droppar ner. Lägg en handduk på golvet framför. Låt isen smälta av sig själv. Försök inte hacka bort den då du kan skada frysen. Det är viktigt att du ser till att frysen är helt torr innan du slår på den igen. När frysen nått rätt temperatur är det sen dags att börja ställa in maten igen.

Fryst är svinnsmart

Hållbar lösning i frysen

Att producera mat kräver stora resurser. Och enligt Livsmedelsverket slänger svenska hushåll cirka 15 kilo ätbar mat per person och år8. Att reducera matsvinnet är viktigt för att minska matens klimatpåverkan i en mer hållbar framtid. Findus har en omfattande hållbarhetsagenda och jobbar mot FN:s hållbarhetsmål 12.3 och med att halvera matsvinn i den egna verksamheten till 2030.

Findus arbetar även med initiativ som syftar till att inspirera samt hjälpa svenska konsumenter att minska matsvinnet hemma. Här menar vi på Findus att fryst mat kan spela en viktig roll. Frysrapporten från 2023 visade att det är hela tio gånger vanligare att man kastar grönsaker som förvarats i kylen än i frysen samt att det är nästan tre gånger vanligare att man kastar kött, fågel och fisk som förvarats i kylskåp än i frysen. Undersökningen visade även att hälften av svenskarna kan tänka sig köpa mer djupfryst mat som ett sätt att minska det egna matsvinnet.

Svenskarna vill minska sitt matsvinn Årets undersökning visar att det finns ett fortsatt jobb att göra för att minska matsvinnet i svenska

hushåll. I förra årets undersökning svarade en femtedel att de slänger mat på grund av oro för att den passerat datummärkningen. I årets undersökning uppger 11 procent, att de ofta eller alltid, slänger mat som passerat bäst före­datum utan att lukta eller smaka på den först. Kunskapen om bäst före­datum och sista förbrukningsdag behöver höjas i Sverige då vi ligger bakom våra nordiska grannländer. Sex av tio säger sig känna till skillnaden på bäst före­datum och sista förbrukningsdag i både Norge och Finland. Motsvarande siffra är färre än hälften för svenskarna. Men svenskarna är villiga att göra förändringar i vardagen för att minska matsvinnet. Just nu är det främst pengarna som styr många beslut framför hållbarhetsfrågan.

Ekonomi anledningen till att fler kastar mindre

Fyra av tio svenskar kastar idag mindre mängd mat med hänvisning till ekonomin. Den största förändringen syns i den yngre ålderskategorin 18­29 år. Här uppger nästan hälften, 44 procent, att de kastar mindre mat idag och var tionde att de inte kastade någon mat tidigare. Det kan jämföras med åldersgruppen 65+ där fyra av tio inte kastade mat tidigare och tre av tio kastar mindre mat idag.

8

svinnsmart

Ansvar för matsvinn?

Bli Svinnsmart!

Samma råvara kan användas till många olika rätter. Har du till exempel fått gröna ärtor kvar från senaste middagen med fiskpinnar?

Gör en grön ärtpesto som blir perfekt till pastan nästa dag.

Mixa värmda ärter med vitlök, citronzest, lite citronsaft, basilika samt parmesan.

Snabbt, gott och svinnsmart!

för minskat matsvinn?

Fler än varannan svensk har upplevt konflikt kopplat till matsvinn

Majoriteten känner att de slösar när de kastar mat I årets undersökning är ”oekonomisk” den övervägande starkaste känslan svenskarna känner när de kastar mat, med hela 62 procent av de svarande som stämmer in i känslan. Att man inte känner sig hållbar kommer på klar andra plats med 33 procent följt av skamkänslor på 17 procent och ångest på 13 procent.

Matsvinn källa till konflikter

Fler än varannan svensk, 54 procent, har upplevt en konflikt med vänner eller familj om att kasta mat som passerat bäst före-datum. Flest konflikter sker i åldersgruppen 18–29 år där var tionde hamnat i konflikt flera gånger över matsvinnet. Det går att jämföra med endast fyra procent av de som är 65 år eller äldre. Jämför vi med våra nordiska grannländer så bråkas det mest i Norge om matsvinnet. Var tionde uppger här att de många gånger upplevt konflikt kring att kasta mat. I Finland är motsvarande siffra endast tre procent.

Svängrum för lagstiftning

Varannan svensk är positiv till lagstiftning om matsvinn, till exempel en lag som begränsar mängden matsvinn per hushåll. Gällande frågan om lagstifning verkar det råda nordisk konsensus. 59 procent av finnarna och 54 procent av norrmännen ställer sig positiva till en matsvinnslag. I Sverige sticker åldersgruppen 18 ­ 29 år ut, och var tredje (32%) vill se ökad lagstiftning, att jämföra med endast en av tio (12%) bland åldersgruppen 50 ­ 64 år.

Hushållen har störst ansvar för matsvinnet enligt svenskarna

Vem bär ansvaret för matsvinnet?

Enligt de tillfrågade syns dock viss skillnad på frågan om vem som bär största ansvaret. Enligt undersökningen får hushållen flest röster gällande ansvar i Sverige med 71 procent och 67 procent i Finland. I Norge anses dock livsmedelskedjorna ha störst ansvar med 73 procent.

När det gäller hushållens ansvar, är olika generationer överens om att störst ansvar vilar på hushållen (75 procent i åldersgruppen 50­64 år och 59 procent i åldersgruppen 18­29 år). Men enligt yngre svenskar vilar även ett stort ansvar på matproducenterna att minska matsvinnet (41 procent i åldrarna 18–29 år, att jämföra med endast 26 procent av svenskarna som är 65 år eller äldre).

Innovation för minskat matsvinn

Vi fortsätter effektivisera vår produktion för att minska matsvinnet för att nå målet om en 50 procentig minskning till år 2030. Ett innovativt exempel kommer från pizzatillverkningen hos våra Nomad Foodskollegor på Goodfella’s Naas i England. De har hittat ett sätt att ”fånga upp” riven ost som ramlat av pizzan under tillagningen. På så sätt kan de återanvända osten och minska svinnet i fabriken.

Storleken betydelse

På frågan om vad som hindrar svenskar från att äta mer fyst mat så är ”för litet utrymme i frysen” det alternativ som anges flest gånger, hela 33 procent.

Utrymmesfrågan i frysen fanns med i undersökningen9 från 2023 där 20 procent svarade att de inte köper mer fryst mat på grund av för litet utrymme i frysen. Minst plats, enligt årets undersökning, verkar man ha i Övre Norrland där fyra av tio listat utrymmesskäl som största anledningen till att inte äta mer fryst mat. I Småland, på Öland och Gotland är motsvarande siffra 28 procent.

Var fjärde svensk tror att fryst mat kan sänka matkostnaderna

Var fjärde svensk tror att fryst mat skulle sänka matkostnaderna för hushållet. Störst är tilltron bland unga där nästan varannan, 44 procent, i åldersgruppen 18 ­ 29 tror att matkostnaderna skulle sänkas genom att köpa mer fryst mat. Att jämföra med svenskar som är 65 år eller äldre där endast 15 procent tror att det skulle göra positiv skillnad för hushållskassan att köpa mer fryst mat.

9 https://issuu.com/findusnordics/docs/findus_frysrapport2023_flippable

Minst plats i frysen har man i övre Norrland

Unga sämre på att frysa in matrester

Ett bra sätt att minska matsvinnet hemma är att frysa in rester som blir över. Den kunskapen har en majoritet av svenskarna. På frågan om vilket alternativ som är det bästa sättet att minska matsvinnet hemma svarade 80 procent ”att frysa in rester” som bästa val. Det är dock inte alla svenskar som har det som en vana, 33 procent gör det ibland medan sex procent aldrig gör det. Minst benägna att frysa in rester är svenskar i åldersgruppen 18­29 år där var tionde aldrig fryser in mat som blivit över. Motsvarande siffra för svenskar 65 år eller äldre är enbart tre procent. Även unga i Finland och Norge står ut när det kommer till att frysa in mat. I Finland är det 20 procent i åldersgruppen 18­29 år som aldrig fryser in mat. Samma siffra gäller i Norge.

Storleken har betydelse

Begränsat utrymme i frysen verkar vara ett gemensamt nordiskt problem.

33 procent av de tillfrågade i den norska undersökningen och 34 procent av tillfrågade i den finska har svarat ”för litet utrymme i frysen” som anledningen till att man inte äter mer fryst mat.

Gröna vägen via frysen

Fler vill äta mer grönt

Findus odlar hållbart för kommande generationer

För oss på Findus är hållbart odlade och näringsrika kvalitetsgrönsaker av största vikt. Därför har vi anslutit oss till SAI:s plattform12 för hållbar odling. Det är idag det ledande globala initiativet för att fortsätta utveckla ett hållbart jordbruk för livsmedelsproduktion. Här samlas över 190 medlemsföretag och organisationer från hela världen för att dela kunskap och lära för framtiden.

Grönsaker är en viktig del av en balanserad kost och vi bör äta mycket mer grönsaker av olika slag. Världshälsoorganisationen har en allmän rekommendation för världens befolkning att äta minst 400 gram frukt och grönsaker per dag. Svenska livsmedelsverket rekommenderar 500 gram för vuxna och 400 gram för barn10. Och vi svenskar vill äta mer grönt. Sju av tio säger i årets undersökning att de vill äta mer grönsaker än vad de gör idag. Trots det äter vi svenskar mindre frukt och grönsaker. Svenska Livsmedelsverket genomförde under 2023 en undersökning 11 som visade att fyra av tio åt mindre frukt och grönsaker jämfört med året innan. Förklaringen var de stigande matpriserna.

Frysteknik möjliggör prisvärd säsongsbaserad mat

På Findus utnyttjar vi varje säsong till max och skördar, samt fryser in, grönsakerna när de är på topp. Allt för att fånga godheten. Och med det menar vi näringsämnen, kvalitet och smak. En stor del av våra frysta grönsaker på Findus förvälls och fryses kort efter skörd, vissa inom tre timmar som tex våra Ebba ärtor. Frystekniken kapslar in vitaminer och mineraler samtidigt som fetter och proteiner förblir opåverkade. Det innebär att det är fullt möjligt att kunna njuta av prisvärda sommargrönsaker mitt i vintern.

10 https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel­och­innehall/mat­och­dryck/frukt­gront­och­baljvaxter

11 https://www.livsmedelsverket.se/om­oss/press/nyheter/pressmeddelanden/hojda­matpriser­riskerar­att­paverka­folkhalsan

12 https://saiplatform.org/

vägen frysen

Unga om mat

fryst

Unga känner inte till hälsofördelarna med fryst mat

Alla vet inte att näringsvärdet bevaras i frysen

De flesta frysta grönsaker bevarar näring lika bra, och i vissa fall till och med bättre, än de färska. Jämför man med färska grönsaker sjunker exempelvis vitaminhalten under transport till butik och lagringstid hemma i köket. Det sker inte lika snabbt i frysen.

Årets undersökning visar att vi behöver sprida kunskap och kommunicera fördelarna med fryst mat till fler. Framförallt till yngre målgrupper där kunskap om hur väl fryst mat bevarar smak och näring behöver stärkas. 17 procent i åldersgruppen 18­29 år svarade att de inte tycker det känns hälsosamt på frågan om varför man inte äter mer fryst idag.

Motsvarande siffror upp i åldrarna är betydligt lägre. Endast åtta procent i åldersgruppen 50­64 år och låga fyra procent bland de som är 65 år eller äldre.

Enbart två av tio svenskar säger att det ofta händer att de bjuder gäster på middag gjord på frysta råvaror. Knappt 27 procent föredrar att använda färska råvaror med förklaringen att det känns fräschare. I Norge ser vi liknande siffor. Det är Finland som verkligen står ut om vi ser till synen på frysta råvaror till middagsbjudningen. En procent av finnarna uppger att det ofta händer att de bjuder gäster på middag gjord på frysta råvaror. Och fyra av tio föredrar att använda färska råvaror istället.

Smak och näring i frysen

Vårt arbete att inspirera till mer användning av fryst mat och öka förståelsen om fördelarna fortsätter. Vi vill få både professionella kockar och privatpersoner att förstå att de enkelt kan laga god, näringsrik och inspirerande mat med frysta produkter.

Lauren Woodley, Senior Nutrition Manger Nomad Foods

”På Findus tar vår definition av hälsa hänsyn till den övergripande näringsprofilen för varje produkt. Detta innebär att vi tittar på balansen mellan både de näringsämnen som behöver begränsas i kosten och de positiva näringsämnen som mat erbjuder, för att avgöra matens hälsoprofil, med hänsyn till näringsämnen och komponenter som mättat fett, socker, salt, protein, fibrer samt andelen frukt och grönsaker. Vi vill att allt ska kunna ingå i en balanserad kost i måttliga mängder. Vi kallar våra hälsosamma produkter för ”Hälsosammare måltidsval”, och dessa produkter har en hälsosammare balans av näringsämnen. Baserat på denna definition är ca 90% av vår svenska produktportfölj hälsosam. Naturligtvis tenderar våra bageriprodukter att vara mer njutbara, så en stor del av våra hälsosamma produkter finns bland våra fiskprodukter, grönsaksprodukter och färdigrätter.”

Därför ska du testa maskerade grönsaker!

Att få barn att äta grönsaker är inte alltid det lättaste. Det vet alla föräldrar. Det krävs tid, lite kreativitet och en bra dos tålamod.

Här kommer därför två enkla tips att börja med:

Maskera grönsakerna!

Dina barn är förmodligen mer villiga att äta en burgare med pommes framför en sallad. Testa att göra fisk- och grönsaksvariant av deras favoriträtter. Som en krispig torskburgare med coleslaw.

Krispig torskburgare med coleslaw!

400 g Torskfilé MSC

2 st äggulor

1 msk citronjuice

salt och vitpeppar

1 surdegsbaguette eller 4 bullar

Tillbehör:

1/4 spetskålshuvud

1 morötter

1 nypa socker saften av ½ citron

Sås:

200 g Philadelphiaost

1 dl naturell yoghurt

30 g persilja

Börja med söta varianter som exempelvis ärtor, morötter eller sötpotatis. Anledningen till att barn är mer villiga att äta frukt istället för grönsaker är ofta på grund av den sötare smaken.

1. Skala och strimla morot och spetskålen tunt. Lägg i en skål, pressa citronjuice och strö över en nypa socker, salt och peppar. Låt stå kallt.

2. Skär fisken i grova bitar. Smaksätt med salt och peppar. Kör dem på puls i en matberedare med äggulor och citronjuice tills det blir en grov fiskfärs.

3. Forma färsen till fyra burgare. Stek eller grilla 2­3 minuter på varje sida. Tänk på att inte steka för länge så att fisken behåller sin saftighet.

4. Gör en vitlökscréme under tiden. Riv vitlök och blanda med övriga ingredienser i en liten skål. Smaksätt med salt, peppar och hackad persilja.

5. Rosta eller stek hastigt i olivolja två tjocka skivor av surdegsbrödet per person.

6. Lägg ihop fiskburgarna med vitlökscreme och spetskålsallad. Servera direkt för att behålla krispen.

Forskarna: fisk på tallriken

Forskarna: Mer tallriken

2023 års Nordiska näringsrekommendationer förordar att vi bör äta mer fisk

Forskarna vill se mer fisk på tallriken

Sommaren 2023 presenterades den sjätte utgåvan av de Nordiska näringsrekommendationerna13. Bakom rekommendationerna står Nordiska ministerrådet och de bygger på underlag från ett omfattande arbete som engagerat cirka 400 forskare och experter. Resultatet är enligt Livsmedelsverket den mest aktuella vetenskapliga genomgången av hur vi människor bör äta för att vi, och planeten ska må bra. Rekommendationen är mer grönsaker, mer växtbaserad kost, mer fisk och mindre rött kött på tallriken.

Unga mest priskänsliga när det kommer till att köpa fisk

Högt pris minskar fiskätandet

Svenskarna vill äta mer fisk. Nära sju av tio uppger att de vill äta mer fisk än vad man gör idag. Största anledningen till att man inte gör det stavas, pengar. ”Fisk är för dyrt” listas av 49 procent av de tillfrågade svenskarna som den främsta anledningen till att man inte äter mer fisk idag. Mest priskänsliga är gruppen 18-29 år där 59 procent uppger att fisk är dyrt som största anledningen till att man inte äter mer. Att jämföra med 38 procent i åldersgruppen 65+. Ett för högt pris på fisk listas även som den främsta anledningen till att man inte äter mer fisk även i Norge (54 procent) och i Finland (63 procent).

13 https://www.norden.org/sv/news/mindre-kott-mer-vaxtbaserat-har-kommer-de-nordiska-naringsrekommendationerna-2023?utm_medium=email&utm_source=transactional&utm_campaign=Norden_Newsletter

Panerad fisk, som fiskpinnar, är ofta ett bra första steg för att få barn att prova fisk och lära sig smakerna

Dietisten benar ut det här med panerad fisk

Det finns en uppfattning om att panerad fisk skulle vara onyttigare än liknande vardagsrätter som exempelvis köttbullar eller korv. Därför ställde vi några frågor till Findus dietist Ewa Hansson för att ta reda på vad som faktiskt gäller:

Vilka är fördelarna med panerad fisk?

Om vi jämför med köttbullar så innehåller vår panerade fisk mindre mängd fett och framför allt betydligt mindre av det onyttiga mättade fettet. Samtidigt innehåller panerad fisk nyttiga fleromättade fetter som Omega-3 som finns i både fisken och paneringen. Köper du fisk från Findus frysta sortiment kan du också försäkra dig om att fisken djupfryses kort tid efter fångst vilket bibehåller den fina kvaliteten och saftigt kött.

Varför tror du det finns felaktiga uppfattningar om panerad fisk?

Jag tror det kan ha att göra med det traditionella sättet att äta panerad fisk på. På restaurang är den ofta friterad och serveras med potatis, eller pommes frites och fet sås. Ett tips kan vara att i stället svänga ihop en fräsch sallad till den panerade fisken för att göra rätten mer modern och attraktiv. Dessutom blir våra panerade fiskar härligt krispiga och perfekt tillagade om de tillagas i ugn eller airfryer där inget extra fett behöver tillsättas.

Man hör ofta föräldrar som kämpar med att få barn att äta mer fisk, är panerad fisk bra mat för barn? För att variera fiskmåltider är panerade filéer ett utmärkt lunch – eller middagsalternativ. Både för barn och vuxna! Panerad fisk, som fiskpinnar eller fisknuggets, är ofta ett bra första steg för att få barn att pröva fisk och lära sig smakerna.

Fisktaco med Fish & Crisp

Ingredienser

1 förpackning Fish & Crisp gourmetfiléer 480g

8 st små mjuka tortillabröd

1½ - 2 dl crème fraiche

Salsa:

400 g tärnad mango

2 st tärnade avokado

150 g tärnad fetaost

2 st strimlade salladslökar

1 st hackad chili

1 dl koriander

Saften av 2 st lime

2 krm salt

Förberedelser

Tillaga fisken enligt förpackningen.

Blanda mango, avokado och fetaost.

Rör ner salladslök, hackad chili och koriander. Pressa i lime och smaka av med salt.

Värm tortillabröden och lägg i mangosalsa.

Dela varje fiskfilé i fyra bitar, lägg två bitar i varje taco.

Toppa med en klick crème fraiche.

Ewa Hansson Dietist Findus

Fisk är busenkelt!

busenkelt!

Tips!

Lägg frysta förpackningen i kallt vatten i ca 30 minuter för att tina den snabbt.

Fler än var tionde stämmer in på att de tycker att ”fisk är svårt att tillaga” som största anledningen till att de inte äter mer. Men att tillaga fryst fisk är inte svårt. Lägg dina frysta fiskfiléer i kylen på morgonen så är de redo att tillagas till middag på kvällen. Om du skulle glömt ta ut fisken från frysen så är ett bra tips att lägga förpackningen i kallt vatten i cirka 30 minuter. Har du lite ont om tid så kan du ”böjvricka” på fisken lite. Då bildas värme som gör att den tinar snabbare.

Att tillaga panerad fisk gör du bäst direkt från frysen in i ugnen. Tillaga enligt tillagningsinstruktionen på förpackningen, använd gärna airfryer för ännu kortare tillagningstid. Tillaga på hög värme för att få en krispig yta. För låg värme resulterar i mjuk panering.

Testa vårt recept!

Frasig fiskfilé på salladsbädd

Ingredienser

1 förpackning Glutenfria Frasiga

Fiskfiléer 480 g

380 g bönmix

320 g färsk spenat

1 st granatäpple

2 msk olivolja

1 msk vitvinsvinäger

Salt och peppar

80 g fetaost

1/2 dl creme fraiche

1 msk färsk basilika

Förberedelser

Tillaga fisken enligt anvisning på förpackningen.

Skölj och blanda bönmix med spenat och granatäpple kärnor.

Blanda olivolja och vinäger och vänd ner i salladen. Salta och peppra.

Mixa eller mosa fetaosten och blanda med creme fraiche.

Servera salladen med fisk och fetaostkräm.

Nya småmåltiders

Snabbt och enkelt värderas högt

Tid är mer värdefullt än någonsin. Vi på Findus vet att det inte alltid är enkelt att få vardagspusslet att gå ihop samtidigt som man ska äta gott och hälsosamt. Det är också något som bekräftas i årets undersökning där påståenden som ”väljer ofta mat som är enkel att laga” och ”väljer ofta mat som går snabbt att laga” ligger i topp hos flest svarande. Här går det även att se skillnader mellan åldersgrupperna. 47 procent i åldersgruppen 18­49 år, och 43 procent i gruppen 30­49 år har listat ”väljer ofta mat som går snabbt att laga” som viktigast, att jämföra med 24 procent i åldersgrupperna 50­64 år och 65 år eller äldre.

Från fryst till tallrik på max 10 minuter

Med vår mat vill vi på Findus bidra till en enkel, mer hälsosam och god vardag för alla. Det gör vi bland annat genom att ständigt förnya och förbättra våra produkter. Som exempel har vi våra frysta flerportionsrätter, skapade för enkla och bra vardagsmiddagar. De går snabbt att tillaga i ugn, stekpanna eller micro. De flesta rätterna är klara inom tio minuter och behöver inte tinas innan tillagning. För bäst resultat tas rätten direkt från frysen ner i pannan eller in i ugnen.

Snackification och småmål

Hur och var vi äter har förändrats efter covidpandemin. Idag är det allt vanligare att vi tar något enkelt i farten eller vill ha något snabbt framför datorn eller TV:n14. Det är framförallt inom mellanmålskategorin under eftermiddag och kväll som konsumtionstillfällena ökat med 11 procent

respektive 14 procent jämfört med tiden innan covid. Den amerikanska snackification ­ trenden har börjat leta sig till Norden. Det blir allt vanligare med att det äts mellan, eller istället för, de mer tradtionella större måltiderna som lunch och middag. Utöver det klassiska svenska ”mellanmålet” som tidigare innefattat frukt, nötter eller kanske en macka, så har livsmedelsbranschen börjat svara på detta nya beteende med ”småmålet”15.  I kategorin ”småmål” finns  nya produkter som kan omfatta både mellamål och en snabb mindre varm rätt.

Findus nya småmål, nyheterna Tasty Bites är framtagna för tillfällen som passar perfekt för den som letar efter något gott och snabbt att tillaga. Här finns bland annat två olika sorters ”pizza pockets”, vikta fryspizzor, som är klara i mikrovågsugnen på endast två minuter. Pizzorna finns i smakerna pepperoni eller tre sorters ost. Eftersom pizzorna är vikta slipper man bli kladdig om händerna, och de kan dessutom enkelt ätas på språng med en hand eller framför datorn, jämfört med andra ”öppna” fryspizzor.

Kantar

Lennart Wallander, Food & Friends

tiders

Uppdaterad wokdesign inspirerar

På Findus har vi försett svenska hushåll med wokmixar sedan 1989. Under 2023 fortsatte vi vår asiatiska smakresa med uppdaterad recept och ny förpackningsdesign för alla wokmixar. Varje blandning består av färdigskurna krispiga grönsaker som går snabbt och lätt att använda i köket direkt från frysen. Tack vare sina korta tillagningstid på 6-8 minuter har de blivit en riktigt populär vardagshjälte. Med den nya designen vill vi göra det enklare att välja gott och grönt när man ska göra sina matinköp.

Matnyttigheter

Låt barnen leka med maten

Att få barn att äta mer grönsaker är inte det lättaste. Det vet de flesta föräldrar. På Cornell University18 i USA testade man om roligare namn på grönsakerna gjorde de mer populära i skolmatsalen. Om det fungerade? Testa själv och servera lite ”Shrek(ärtor) till fiskpinnarna nästa gång.

Snabb och god hemmalunch

Distansarbete, eller att jobba hemifrån, har blivit allt vanligare efter pandemin. Enligt siffror från Medlingsinsitutet16 och Statiska centralbyrån17 har det blivit fyra gånger vanligare att människor jobbar mer än hälften av arbetstiden från hemmet. Då får en bra lunch inte vara för krånglig att laga. Nya Findus Frozen Take Away enportions bowls kommer i smakerna Chicken with linguine zucchini and parmesan sauce, Teriyaki chicken noodles & veggies samt Roasted chicken corn and jalapeno sauce. Tillagningstiden är sex minuter vilket gör rätterna perfekta för en snabb och god lunch på

Våga vego!

Nästa gång du vill laga något gott tar du fram vår goda pytt. Varför inte Findus veganska Vego Pytt. Samma recept som vårt populära original, men helt utan kött. Pytten innehåller i stället små krispiga bitar av veteprotein. Tillagning sker precis som vanligt, direkt från frysen ner i stekpannan på medelvärme i cirka

Odla och frys in

Författarna Alva Herdevall och Anders Rydell delar kunskap om traditionella odlingsmetoder och moderna idéer för ökad självhushållning.

16 https://www.mi.se/nyheter/2024/privata­tjansteman­jobbar­mest­pa­distans/

17 https://www.publikt.se/nyhet/pandemin­har­fyrdubblat­distansarbetet­26351

18 https://www.forbes.com/sites/stevensalzberg/2017/10/02/cornells­food­lab­is­cooking­up­fake­news/

Matnyttigheter

Fiskpinnar till alla!

För att näringsrik och god mat av hög kvalitet ska vara tillgänglig erbjuder Findus glutenfria fiskpinnar. Findus frysta fiskpinnar är en omtyckt familjeklassiker som är lätt att laga och laddad med nyttigheter och smak. I vår glutenfria version består den krispiga paneringen av ris­ och kikärtsmjöl.

15 kg matsvinn i onödan

Varje år slänger svenska hushåll cirka 15 kilo ätbar mat per person och år. Det som slängs mest är färsk frukt, färska grönsaker, bröd och matrester. Med fryst mat blir det lättare att minska matsvinnet då det är enklare att ta fram precis den mängd mat du behöver och låta resten ligga kvar i frysen för längre hållbarhet.

Dryga ut hushållskassan

I boken Maxa: mer näring för pengarna delar författaren Sara Ask hur man får ut maximalt med smak och nyttigheter ur råvaror.

För mer inspiration och recept, besök findus.se

Vi har inte siffrorna

Salt är tongivande för smaken och spelar en viktig roll i matlagning. Och vi svenskar gillar salt. Lite för mycket faktiskt. Enligt siffror från Livsmedelsverket19 får män i Sverige i sig 9­12 gram salt per dag i snitt. Svenska kvinnor strax där under med 7­10 gram salt per dag. Det här är betydligt högre än målet om 6 gram per dag. Kunskapen om riskerna med att äta för mycket salt är låg bland många konsumenter. Därför behöver alla aktörer i livsmedelsbranschen arbeta för ökad medvetenhet.

Efter det att Findus ägare Nomad Foods införde en strategi för att minska mängden salt har hela 220 ton reducerats från den totala produktportföljen mellan 2020­2023. Under delar av den här perioden deltog även Findus parallellt i projektet ReduSalt, ett branschsamarbete med målet att ta fram nya metoder och tekniker för saltminskning. Findus engagerar sig fortsatt i nationella initiativ för att reducera salthalten i mat tillsammans med andra aktörer inom livsmedelsindustrin.

Om ReduSalt

220 ton salt har reducerats från den totala produktportföljen mellan 2020-2023

Mindre salt men samma goda smak

I Findus egna färdigrätter har vi sänkt salthalten och lagt till kryddor. I vissa fall har vi även justerat mängden grönsaker och sås. Exakt hur mycket varierar från recept till recept. Målet är dock detsamma: att rätten efter förändringarna ska efterlikna originalreceptet så mycket som möjligt, och att konsumenten ska få med sig de positiva hälsoaspekterna av ett minskat saltintag.

ReduSalt var ett forskningsprojekt med målsättningen att ta fram metoder för att sänka salthalten i livsmedel som pågick under 2015-2022. Projektet var Vinnova-finansierat och drevs av industriforskningsinstitutet RISE. I projektgruppen ingick representanter från hela livsmedelsbranschen, myndigheter samt intresse – och konsumentorganisationer.

19 https://www.livsmedelsverket.se/matvanor­halsa miljo/mat­och­naring/nya­berakningar­av­hur­mycket­salt­svenskar­ater

inte saltat

Ett gott steg en hållbar

steg mot hållbar framtid

Fryst mat är en del av lösningen till en hållbar framtid

Årets frysrapport belyser viktiga detaljer. Saker som kommer spela betydande roller på allas vår gemensamma resa mot en mer hållbar framtid.

Bland annat visar undersökningen att vi svenskar är villiga att göra förändringar i vår vardag. Hållbart fiske är något svenskarna värderar högt, vi vill äta mer grönsaker och vi vill bidra till att minska matsvinnet. Varannan svensk kan faktiskt tänka sig en lagstiftning på området. På Findus prioriterar vi kunskapsspridning i första hand. Vi och övriga i branschen vill fortsätta inspirera och göra det lättare för alla, oavsett plånbok, att kunna göra goda hållbara matval.

Här tror vi på Findus fortsatt starkt på att en del av lösningen finns i frysen.

Fryst mat är bra för plånboken. Och för planeten. Fryst ligger oftast lägre i pris jämfört med färska

alternativ. Fryst mat bidrar till att minska matsvinnet och vi vet från förra årets undersökning att hushållen har större matsvinn på färsk mat jämfört med fryst. Årets undersökning visar att ekonomin det senaste året verkligen satt fingret på frågan om matsvinn för många hushåll. Fyra av tio kastar mindre mat idag på grund av ekonomin. Och drygt var tredje tror att de skulle kunna sänka sina matkostnader genom att köpa mer fryst mat. Vi ser dock att det finns fortsatta skillnader mellan unga och äldre i kunskapen om fryst mat. Något som kan påverka om man väljer att köpa den typen av livsmedelsprodukter eller inte. Rapporten visar att de som är i åldersgruppen 18­29 år inte lika ofta tänker på att det finns frysta alternativ. De är också den grupp som i högst grad anger att de inte tycker fryst mat känns hälsosamt.

För Findus och branschen i stort blir det därför viktigt att fortsätta öka kunskapen om fördelarna med fryst mat. Genom bättre kommunikation som lyfter kvalitet, den goda smaken, och möjligheterna med fryst mat, vill vi engagera och inspirera fler att handla och äta fryst mat med lågt klimatavtryck.

Det är ett gott steg på vår gemensamma väg mot en hållbar framtid.