Hemmasituationen

D Ligt M Ende Hos Barnen

Vi vet utifrån skolenkäten från 2022 att vårdnadshavare är oroliga över sitt barns hälsa kopplat till skolsituationen. Det handlar inte bara om oro för frånvaro, utan också om dåligt mående kopplat till skolmiljön, sänkt självkänsla samt psykisk ohälsa (se diagram 6).

Föräldrarna som deltagit i fokusgrupper och intervjuer beskriver ofta att deras barn har kraschat under mellan- eller högstadiet till följd av många års kamp i en skolmiljö med bristande anpassningar. Detta i kombination med att man ofta har väntat på stöd och hjälp från vården, kopplat till t.ex. utredning, hjälp med medicinering, samtalsstöd eller för att få olika hjälpmedel. Många föräldrar uppger att barnen har drabbats av utmattningsliknande symptom såsom extrem trötthet, depression, ökad intryckskänslighet, ångest, ökad kravkänslig- het, sömnstörningar men också fysiska symptom som mag- och huvudvärk. Föräldrarna berättar också att det är vanligt med suicidrisk, vilket är en fruktansvärd konsekvens av dåligt mående och skolfrånvaro.

Utifrån föräldrarnas berättelser förstår vi att förutom att det tar lång tid innan barnet får adekvat hjälp med sitt mående, är det inte alltid enkelt att veta vart man ska vända sig.

”För att få intensiv öppenvård behöver barnet vara svårt suicidalt eller ha svåra ätstörningar. Jag vet inte vart jag ska vända mig innan det blir så.”

”Jag förstår ju nu att hon borde fått vård och stöd mycket tidigare. Jag tycker att det har gått för långt, flera år för länge faktiskt. Och nu har hon kraschat.”

Diagram 6*

Min oro över mitt barns hälsa på grund av skolsituationen beror på: (Flera svarsalternativ möjliga).

Hen vill inte gå till skolan

Hög frånvaro

Hen mår dåligt av skolmiljön

51 %

38 %

* Attentions skolenkät aug 2022, som är riktad till vårdnadshavare vars barn har en NPF-diagnos. De svarandes barn går i årskurs 2 och upp till och med gymnasiet. Över 2 500 vårdnadshavare svarade på enkäten.

Sänkt självkänsla

Psykisk ohälsa

Självskadebeteende

Jag känner ingen oro över mitt barns hälsa på grund av skolsituationen

Annat

17 % 8 % 14 %

57 % 69 %

55 %

Skolplikt Kontra Barnets D Liga M Ende

Föräldrarna som Attention varit i kontakt med berättar att det är en svår situation de hamnat i. Å ena sidan känner de starka påtryckningar från skolan, samhället och omgivningen angående skolplikten. Å andra sidan finns deras barn som mår fruktansvärt dåligt och verkligen inte är i skick att gå till skolan. Föräldrarnas intuitiva känsla är att rädda och skydda sitt barn, vilket de ofta upplever att de inte har möjlighet till fullt ut.

”Efter två månader in på höstterminen i årskurs sex, då kraschade hon. Hon gick inte ur sängen på nästan ett halvår. Jag glömmer aldrig den julen, hon orkade ingenting, var helt utmattad.”

” I början när vårt barn inte ville gå till skolan, då saknade vi kunskap om problematisk skolfrånvaro och vi gjorde som alla andra sa – vi pressade, lockade och hotade. Och det är någonting som jag har så fruktansvärt dåligt samvete för idag.”

”Det skulle behöva gå att sjukskriva barn för utbrändhet och få en rehabiliteringsplan som vuxna får. Och bättre samverkan mellan skola och vården.”

Undervisning Och Kontakt Vid Fr Nvaro

Många föräldrar berättar att deras barn under frånvarotiden sällan tar del av någon undervisning. Huruvida undervisning sker i hemmet eller inte, verkar också se mycket olika ut beroende på vilken kommun eller skola man tillhör. Om barnet är sjukskrivet kan det vara anledningen till att det inte pågår någon undervisning. En vanlig lösning som skolorna gör när barnet blir frånvarande är att skicka hem skolarbetet, vilket kan upplevas som både positivt och negativt. Positivt är att barnen på så vis blir inkluderade och uppdaterade på vad som sker i skolan. Negativt är att undervisningen hamnar i knät på föräldrarna. De befinner sig redan i en pressad situation och förväntas dessutom utföra något som man faktiskt inte är utbildad för.

Föräldrarna berättar att även om barnet periodvis inte är mottaglig för undervisning, så är det viktigt att skolan ändå försöker hålla kontakten. Barnet saknar ofta sin tillhörighet och sina vänner, så bara ett mail eller ett sms från en klasskompis eller lärare om att de är saknade kan betyda mycket.

”Från skolledningen har jag fått informationen om att i den här kommunen finns inte hemundervisning.”

”Vi har försökt hålla kontakten med skolan även när hon har varit hemma en längre period, men jag blev trött och faktiskt förbannad för allt hängde på mig.”

”När man har barn som mår så dåligt att de inte kan vara i skolan, då blir man väldigt ensam hemmavid. Man ska behandla barnet, utbilda barnet. Oavsett om man har utbildning för det.”

St Dinsatser Till Familjen

I samtal med föräldrarna som deltagit i projektet blir det tydligt att samhället ofta brister vad gäller att ge stöd till hela familjen. I vissa kommuner har de närvaroteam på plats som har uppdraget att gå in och stötta familjen som helhet vid problematisk skolfrånvaro. I andra kommuner finns mindre stöd att tillgå och familjen lämnas i större utsträckning ensamma att hantera sin situation. Många föräldrar uppger dessutom att de saknar information som samhället rimligtvis borde ha gett dem.

Vanligt förekommande frågor från föräldrar kopplat till situationen i problematisk skolfrånvaro:

• Kan jag vabba?

• Kan mitt barn få skolskjuts?

• Kan barnet bli sjukskrivet, och vad gäller då?

• Vilket ekonomiskt stöd kan vi få från staten?

• Vad händer om även någon av föräldrarna blir sjukskriven?

• Kan syskon få stöd?

• Kan någon komma hem och stötta när måendet är för dåligt?

• Finns stödgrupper för barn i problematisk skolfrånvaro?

• Kan mitt barn få en enskild kontaktperson från t.ex. socialtjänsten?

”Det är ingen som talar om för mig vad vi kan få för hjälp. Ställer jag inte rätt frågor så får jag inte hjälpen. Och jag vet inte vad de rätta frågorna är.”

FÖRÄLDRARNA SAKNAR OCKSÅ KUNSKAP

Föräldrarna berättar att de från början inte har haft egen kunskap kring vad problematisk skolfrånvaro och dess effekter innebär, utan har fått skaffa sig kunskap under tiden de har letat efter stöd och hjälp för sitt barn.

Den här kunskapen önskar de att de hade fått mycket tidigare, kopplat till frånvarosituationen:

• Hur man förebygger psykisk ohälsa hos barnet.

• Hur man hanterar självskadebeteenden.

• Hur man ska tänka kring sin egen och hela familjens återhämtning.

• Hur man kan få till rutiner och strategier som hjälper barnet.

• Hur man stärker barnets självkänsla.

• När ska man som förälder pusha sitt barn? När är det bättre att backa?

• Hur man hanterar suicidtankar hos barnet.

• Vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt skol- och socialtjänstlagen.

• Vilket stöd och anpassningar de har rätt till.

Den främsta källan till kunskap hittar föräldrarna ofta via olika föräldranätverk. Där kan de få stöd, tips och råd. Föräldrarna vill gärna träffa andra föräldrar som har barn som kommit tillbaka till skolan och på så vis få tips och idéer de kan applicera på sina egna barn.

F R Ldrarna Efterfr Gar En Samordnande Funktion

Gemensamma nämnare i de berättelser som vi har tagit del av är väntan, en känsla av att man hamnar mellan stolarna och att man som förälder förväntas delta i många möten med många olika instanser.

Vi får ofta höra hur de olika instanserna inom vård, skola, och socialtjänst har svårt att samverka och att ansvaret ”bollas runt”.

Genomgående är också att det är hög belastning samt hög personalomsättning inom BUP och habi- literingen, vilket kan innebär att man återkommande får träffa nya personer.

”Man har suttit på så många SIP-möten som bara går ut på att alla ska sitta och förklara varför det inte är deras ansvar och sedan genererar det ingenting.”

”BUP-läkaren och psykologen vi har kontakt med är jättebra. Problemet är bara att det är lång väntetid. De är totalt överbelastade.”

Föräldrarna återkommer ofta till att de gärna skulle vilja bli avlastade i allt koordinerande med hjälp av en samordnare. En personen som tar kontakt med olika instanser, ser till att man får hjälp med att ansöka om stöd och också för föräldrarnass och barnens talan i olika möten med t.ex. skolan eller socialtjänsten.

”Vi har haft hjälp av en familjebehandlare från det skolsociala teamet. Hon har hjälpt oss i alla möten och i vår relation som föräldrar. Det har varit avgörande för oss.”

”Det hade varit bra med någon som hjälpte oss att kommunicera med skolan, någon som kan säga: vad är rimligt? Vilka saker kan man begära? Kan man lösa det här på ett enklare sätt?”

Sammanfattning Hemmasituationen

Ett barn som är hemma till följd av många års kamp i skolmiljön, ofta i kombination med väntan på vård och stöd, har ofta många utmattningsliknande symptom såsom t.ex. depression, ångest, sömnstörningar, kravkänslighet och trötthet. Inte sällan finns behov av stöd från flera andra instanser som t.ex. vården, habiliteringen och socialtjänsten. Föräldrarna som har bidragit med erfarenhet i projektet kan inte nog belysa hur viktigt det är att barnet har fortsatt kontakt med skolan. Det är otroligt viktigt att känna sig saknad och att få ta del av det som sker i skolan, gärna med undervisning anpassat efter måendesituationen.

I och med samtal i fokusgrupper och intervjuer har det blivit tydligt att föräldrar till barn i skolfrånvaro många gånger saknar egen kunskap kring problematisk skolfrånvaro och dess effekter. T.ex. handlar det om kunskaper kring lagstiftning i skollagen och socialtjänstlagen, vilka rättigheter till stöd man har, strategier kring att hantera sitt barns mående och faktiska erfarenheter kring vad som faktiskt fungerar närvarofrämjande. Gemensamma nämnare i de berättelser som vi har tagit del av är väntan på stöd från olika instanser, en känsla av att man hamnar mellan stolarna och att man som förälder förväntas delta i många möten. Vi får ofta höra hur de olika instanserna inom vård, skola, och socialtjänst har svårt att samverka och att ansvaret ”bollas runt”.