Vägar tillbaka till skolan

Avslutningsvis har vi, i en fritextfråga, frågat barnen om deras tankar kring vad de skulle behöva för att vara mer tid i skolan. Det som sammanfattar deras svar är i första hand en förståelse för att de vill vara i skolan och att de gör sitt bästa. Det måste också finnas en ödmjukhet inför de behov de har, vad som är svårt och varför. De vill känna sig lyssnade på och därför blir önskan om kontakt med en trygg vuxen, som de känner tillit till, ett återkommande svar. Vikten av en anpassad fysisk miljö med möjlighet att avgränsa sig i ett mindre och lugnare sammanhang är också genomgående i barnens beskrivningar. De allra flesta berättelserna handlar också om att skynda långsamt samt god förberedelse.

”Jag hade behövt en lugnare miljö, mer struktur, några få vuxna runt mig, inte så många förändringar, att jag behöver mer tid för många saker.”

”Klassrummen får inte ha glasväggar, det ska finnas extrarum som man gå till om man behöver, så att det inte blir så många människor – det jobbigaste för mig är att det är mycket folk i skolan. Välja om man vill äta själv eller med sina klasskompisar.”

”Ibland har jag fått lämna klassrummet för att jag behöver ta igen för att jag har varit borta. Då får jag gå ut med de skrikigaste barnen och det är jättejobbigt. Ofta blir det bara bättre för de barn som är kvar i klassrummet då.”

”Det är viktigt att vuxna inte tvingar eller pressar att man ska komma till skolan.”

”Att lärarna förstår mina behov och respekterar att jag är den jag är. Att de inte försöker göra om mig för det går inte. Mindre ljud, ljus och lukter och inte så många barn. Jag vill göra det jag är bra på.”

”Jag behöver en vuxen som jag kan lita på och som förstår mig.”

Framg Ngsfaktorer F R

Mer Tid I Skolan

• Att man har gjort en gemensam plan, där barnet är involverat, tillsammans med föräldern. Tänk på att det behöver vara en plan som tar hänsyn till eventuella prestationskrav och måendesituation.

• Att i små steg bygga relation till någon vuxen på skolan, om det inte redan finns någon man har förtroende för sedan tidigare. Gärna utifrån något som barnet är intresserat av och bygg vidare relationen och skolarbetet kring det.

• Till en början kan det underlätta att ses digitalt eller höras via sms eller brev.

• En god relation leder till att barnet vågar fråga, berätta hur hen mår eller vad som känns svårt. Fler vuxna kan lära känna barnet efter hand.

• Återgång till skolan behöver ske i små steg. Det är viktigt att tänka på dagsformen och vikten av att lyckas.

• God förberedelse är viktigt och överenskommelser behöver hållas, t.ex. kring vilka hjälpmedel och anpassningar som man har enats om, vilka vuxna man ska träffa och hur schemat kommer att se ut. Det är viktigt att i förväg berätta om eventuella förändringar.

• Att veta vad som gjorts under tiden man har varit frånvarande reducerar stress och allra helst behöver man känna att man är någorlunda i fas med de andra.

• Kopplat till skolmiljön är det viktigt att fundera över vad som kostar, respektive ger, energi speciellt utifrån intryck såsom ljus, ljud, dofter. Fundera inte bara kring klassrummet, utan också korridorer, matsal och raster.

• Se till att skapa utrymme för lugn, vila och pauser.

• Till en början är det ofta viktigt att arbeta i ett mindre sammanhang såsom ett grupprum och att inte lämnas ensam.

• Vad gör jag här?

Vad gör jag här, i en skola som bara får mig att må dåligt? Med barn som får mig att känna mig dålig och ensam? På lektioner om saker jag redan vet?

Jag andas in och ut. In, och ut. Alla tittar på mig. Fast ingen ser. Ingen ser hur jobbigt detta är för mig. Hur dåligt jag mår.

in och ut

Mina vänner står och pratar bredvid mig. (Dom tittar på dig skumt) in och ut

Dom pratar inte riktig med mig. Mer runt mig. Som om jag inte riktigt är där.

Jag känner mig... avlägsen. Det känns som att jag står vid en glasvägg och tittar in.

Jag kan inte förstå. (Det är klart du inte förstår, du är ju korkad) in och ut

Jag kan inte förstå vad dom snackar om.

Jag förstår alla ord, men inte vad dom menar.

Dom snackar om vad dom gjorde i helgen. Då jag inte var med.

(För dom gillar inte dig)

Dom snackar om betyg. Och jag har inte fått några.

(För du är dålig)

Och dom snackar om killar. Som jag inte gillar.

(För du är inte normal) in och ut

(Det går inte)

Frågan om varför jag inte varit i skolan kommer upp

(Dom bryr sig inte) in och ut

Jag kan inte svara. Fattar dom inte att jag aldrig kan svara. För jag vet ju inte heller.

Och jag kan inte säga att jag “var för trött” för det är ingen ursäkt. in och ut

“Jag var sjuk” är det jag säger. Det är alltid det jag säger. (Jag kan inte) in och ut

Sen bryr dom sig inte om mig mer. in och ut. in och ut, in och ut, in och in och in, in, in, in, in, ut snabbt in, snabbt ut, snabbt in

Nu går jag.

Jag klarade inte ens en lektion. (Sämst)

Jag hör dom skratta.

(Det är säkert åt dig) in och UT

(Ut, ut, ut, jag måste ut)

Vad gör jag här?

Dikten ”Vad gör jag här?”, är skriven av en 13-åring och kom till när 20 barn/ unga med egen erfarenhet av skolfrånvaro deltog i skrivträffar som Attentions projekt Vägen tillbaka arrangerat.