VÄGEN TILLBAKA – FRÅN SKOLFRÅNVARO TILL SKOLNÄRVARO

I JANUARI 2022 STARTADE PROJEKTET Vägen tillbaka – från skolfrånvaro till skolnärvaro. Projektet är treårigt och finansieras av Allmänna arvsfonden. Projektidén har vuxit fram utifrån att skolfrånvaro är en alltmer framträdande fråga som ofta kommer upp när vi träffar, samtalar och möter våra medlemmar. Skolfrånvaron innebär att både barn och föräldrar hamnar i en utsatt och isolerad situation där de möts av oförståelse, fördomar och okunskap. Det gör att inte bara barnet, utan hela familjen, drabbas både ekonomiskt och socialt utifrån de följder som skolfrånvaron innebär.

MÅLGRUPP I PROJEKTET är primärt barn samt deras föräldrar, men riktar sig också till professioner i t.ex. skolan som träffar barn med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) som befinner sig i problematisk skolfrånvaro.

PROJEKTETS PRIMÄRA SYFTE är att sprida kunskap och kompetens kring problematisk skolfrånvaro. För att kunna göra det på ett trovärdigt och adekvat sätt har vi under projektets första år i första hand ägnat oss åt att lyssna in barnens och deras föräldrars upplevelser. Det har vi gjort via enkäter, fokusgrupper, djupintervjuer och skrivträffar. Det är alla dessa samtal och möten som ligger till grund för den här rapporten.

PROJEKTETS SEKUNDÄRA SYFTE är att skapa mötesplatser som ger dessa barn och unga samt deras familjer en stärkande gemenskap med möjlighet till igenkänning, erfarenhetsutbyte och utbildning. Vi har därför också påbörjat ett arbete med att sätta ihop gruppträffsmaterial för föräldrar till barn som befinner sig i problematisk skolfrånvaro. Dessa, samt skrivträffar med barn, provar vi nu för att sedan sprida dem till våra lokalföreningar runt om i Sverige.

LÄNGRE FRAM I projektet vill vi lyfta goda vägar till skolnärvaro utifrån föräldrars och barns berättelser. Vi vill också bidra med goda exempel från profession och verksamheter som träffar barn eller föräldrar som är drabbade av problematisk skolfrånvaro.

PROJEKTET ELLER VILL VETA MER?

HÖR AV DIG TILL PROJEKTLEDARE

SUSANNE BERNEKLINT: susanne.berneklint@attention.se

Om rapporten

Attention tar ofta del av historier kring hur skolfrån varon leder till isolering, utanförskap och sviktande hälsa, inte bara för barnet, utan för hela familjen. Den här kvalitativa rapporten är en beskrivning av våra medlemmars situation kopplat till skolfrånvaro. Rapporten lyfter röster från en ofta osynlig och marginaliserad grupp. Här berättar barn/unga i åldern 10-16 år med NPF, och som befinner sig i någon form av skolfrånvaro, om sin skolsituation. Rapporten belyser också vad som har lett till frånvaron samt översiktligt vad de unga upplever är viktigt för att nå förändring. I rapporten finns också föräldrars röster kring hur det, ur olika perspektiv, är att ha ett barn med NPF som befinner sig i skolfrånvaro.

RAPPORTENS BYGGSTENAR

Rapporten baseras på följande faktainsamling:

• Attentions årliga skolenkät som gick ut i början av augusti 2022. 2506 vårdnadshavare svarade på enkäten.1

• Enkät riktad till barn/unga i åldern 10–16 år med NPF och som befinner sig i problematisk skolfrånvaro. Den genomfördes i juni 2022 och 378 barn/unga har besvarat den.

• Sju fokusgrupper med total 100 barn och föräld rar med egen erfarenhet av skolfrånvaro.

• Djupintervjuer med cirka 30 barn och föräldrar med egen erfarenhet av skolfrånvaro.

• Skrivträffar med 20 barn/unga med egen erfarenhet av skolfrånvaro, där de fått skriva om teman kopplat till sin skolsituation.

Rapportens Uppdelning

Rapporten kommer att bestå av två delar. Den ena delen utgår från barnens perspektiv, medan den andra utgår från föräldrarnas. I respektive del kommer vi fokusera på tre olika teman. Dessa teman har utskristalliserats i arbetet med enkäterna och fokusgrupperna. Under djupintervjuerna har vi sedan fördjupat vår kunskap utifrån valda teman.

I den del av rapporten som beskriver barnens perspektiv finns följande tre teman:

1. Varför är det svårt att vara i skolan?

2. Hur är det att inte vara i skolan?

3. Vägar tillbaka till skolan

I den del av rapporten som beskriver föräldrarnas perspektiv finns följande tre teman:

1. I skolan

2. Hemmasituationen

3. Hur skolfrånvaron påverkar familjelivet med dig nya insikter och en vilja att förbättra situationen nästa gång du träffar ett barn som kämpar för att kunna vara i skolan. Eller när du samtalar med en förälder som vänder ut och in på sig själv för att ens barn ska må bra och ha en fungerande skolgång.

TACK!

TILL ALLA DELTAGARE

Attention vill rikta ett stort tack till alla föräldrar och barn som bidragit med sina erfarenheter. Era berättelser är viktiga då de ger ny insikt, fler perspektiv och uppdaterad kunskap. Vi hoppas att era röster i och med den här rapporten skapar en större förståelse för vad effekterna av skolfrånvaro kan bli. Hur det påverkar, inte bara det enskilda barnet, utan hela familjen.

Om skolfrånvaro

Vanligen beskrivs skolfrånvaro som giltig, ogiltig eller problematisk. Exempel på giltig frånvaro kan vara sjukdom eller beviljad ledighet. Oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig kan den klassas som problematisk.

Den statliga utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera definierar problematisk frånvaro som2: ”... frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det här innefattar all frånvaro, det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro.”

I arbetet med det här projektet är det ovanstående definition vi använder oss av.

Det finns i skrivande stund ingen samlad nationell statistik kring hur skolfrånvaron ser ut i svenska skolor. Skolverket beskriver att inom grundskolan och förskoleklass har cirka 4 procent av eleverna varit ogiltigt frånvarande minst 5 procent av höstterminen 2020. En fjärdedel av eleverna i förskoleklass och i grundskolan har en total frånvaro, det vill säga summan av giltig och ogiltig frånvaro, på minst 15 procent under höstterminen 2020.3 Det framkommer också i samma rapport att huvudmännen anger att de siffror som inrapporterats är en underskattning av elevernas faktiska frånvaro.

Det finns i nuläget heller ingen samlad statistik över hur elever med funktionsnedsättning lyckas i skolan, t.ex. vad avser uppnående av betygskriterier för godkänd nivå. Skolinspektionen skriver i en kvalitetsgranskning från 2016, att i de anmälningsärenden som rör omfattande frånvaro uppmärksammas en viss överrepresentation av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.4

3 Skolverket, Nationell kartläggning av elevfrånvaro. Rapport 2021:10 (Stockholm: Skolverket, 2021)

4 Skolinspektionen, Omfattande frånvaro – en granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro 2016 (Stockholm: Skolinspektionen, 2016)

Barns Och Ungas Perspektiv

I den här delen av rapporten kommer vi att fokusera på barnens upplevelser av att befinna sig i problematisk skolfrånvaro. Precis, som vi inledningsvis har påtalat, så ligger både enkätundersökningar, djupintervjuer och fokusgrupper till grund för vår analys.