Attention nr 1 2020

Riksförbundet Attentions medlemstidning Riksförbundet Attentions medlemstidning Nr 1 2020 Bo & Anne – ett par sedan 1974:

”Vi är varandras viktigaste personer”

PAPPA CHRISTER:

– Det är som att min dotter befinner sig på planen på en stor fotbollsarena och jag står på läktaren och ropar och ropar utan att hon hör mig.

TEMA Relationer SALIVTESTER ISTÄLLET FÖR URINPROV

RAPPORT: BRISTANDE STÖD TILL FAMILJER MED TROTS

Attention 20 år!

PORTRÄTT: TOVE LUNDIN

INGEN ADHD ÄR DEN ANDRA LIK

Takeda är ett ledande globalt, forsknings- och innovationsdrivet biofarmaceutiskt företag. Vi koncentrerar vår framtida forskning och utveckling kring fyra områden, varav ett är det centrala nervsystemet. Takeda fokuserar på att utveckla läkemedel som bidrar till att göra skillnad för människor och våra medarbetare arbetar tillsammans med hälso- och sjukvården för att förbättra livskvaliteten för patienter över hela världen.

Shire är nu en del av Takeda.

Shire Sverige AB, Vasagatan 7, 111 20 Stockholm. 08-544 964 00. www.shiresverige.se.

C-APROM/SE//1416

INNEHÅLL & LEDARE

INNEHÅLL NR 1 2020 5 TEMA: Relationer

16 PORTRÄTT: Tove vill synliggöra tjejer med ADHD

6 Pappa med stort hjärta

18 Så här påverkar Attention

8 En grupp som ser ut att inte höra ihop

20 Trots påverkar hela livet

10 Vi är varandras viktigaste människor

22 Salivtester ersätter urinprov

12 I en egen bubbla

24 Attention fyller 20 år

15 Attentionmedlemmar pratar känslor

26 ATTENTIONKOLL

3 LEDARE

Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Linnéa Rosenberg Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Johan Lindberg Brusewitz Ledarfoto Lovisa Schiller Korrektur Jennifer Blomkvist, Amanda Krantz Tryck EO Grafiska

21 Skolorna gör för lite 23 BOKTIPSET

30 LOKALFÖRENINGAR

Annonsbokning annonsbokning@attention.se Adressändring

NPF påverkar hela livet

kansliet@attention.se Prenumerationsärenden 08-120 488 00 Riksförbundet Attentions kansli 08-120 488 00 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se 08-120 488 00

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

Tema 2020 Nr 1 Relationer Nr 2 Små barn Nr 3 Trots Nr 4 Äldre Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se

N

är denna tidning kommer ut är det bara två månader kvar till Attentions egna samlingsplats NPF-forum. Inför detta har vi intervjuat en av de medverkande, Tove Lundin. Hon är en profil i Riksförbundet Hjärnkoll som ofta är ute och berättar om sina egna erfarenheter av ADHD. Med värme och humor beskriver hon hur hon fungerar och vad omgivningen kan göra för att underlätta.

Tove är en i raden av profiler med olika perspektiv på NPF som vi har samlat på NPF-forum.

De kommer att tala om hur det kan vara att leva med diagnoserna i olika åldrar och vilket stöd som kan behövas i olika skeden av livet. Syftet med forumet är att skapa en mötesplats där många olika personer och professioner kan lära av varandra över traditionella gränser.

Flera artiklar i detta nummer handlar om relationer. Du får möta pappan som sliter med att förstå och bemöta sin tonårsdotter och paret som lyckats hålla ihop länge trots stora olikheter.

Vi skriver också om ensamhet och känslan av att vara annorlunda och inte passa in, att sakna sammanhang där man kan vara sig själv och känna sig accepterad av andra.

Att det kan vara en utmaning att leva med en partner som exempelvis har ADHD vet vi. I andra länder finns kurser för sådana par. Attention har med stöd av deras kunskap just startat en samtalscirkel för partners. Intresset för att medverka var stort. Många har längtat efter att träffa och prata med andra som upplevt samma sak.

Attention bedriver sedan en tid också ett projekt för föräldrar till barn med svår trotsproblematik. Projektet har nyligen genomfört en enkätundersökning som visar hur tuff vardagen kan vara för dessa familjer. Konflikthantering och försök att ständigt ligga steget före, dränerar föräldrarna på energi. Det påverkar i sin tur relationer inom familjen men också till släkt och vänner. Även arbetet och fritiden påverkas. Trots detta har majoriteten inte fått något stöd från samhället eller fått möjlighet att delta i något föräldrastödsprogram.

Du kan läsa mer om det på sidan 24.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

Vi fortsätter med vår intressebevakning som vi berättar om i sociala medier och på hemsidan. Rapporten från enkätundersökningen om trots kommer inom kort att finnas på www.attention.se.

Läs mer om vårt arbete på www.attention.se 3

Bli medlem

Fler kan göra mer!

Som medlem i Riksförbundet Attention, stödjer du vårt arbete för att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bemötas med respekt och få det stöd de behöver. www.attention.se

VÄLKOMMEN TILL OSS I SOMMAR

Vi har massor med roliga läger där vi gör saker både i stan och på landet: badar, bowlar, spelar laserdome, rider på våra egna islandshästar och mycket annat. Anmäl dig nu!

4

en ingår:

I medlemskap

gen ation på tidnin En årsprenumer Attention samtalsforum, Tillgång till våra verk träffar och nät r alla utbildninga 20 % rabatt på av s ra ge n som arra och temadagar ning Attention Utbild

TEMA RELATIONER

Tema: Relationer Det finns många olika slags relationer: Kärleksförhållanden, vänskap och familj. Grannar och kollegor. Relationerna till andra är livsviktiga för de flesta av oss, men förväntningarna på relationerna ser ofta olika ut från person till person. Därför kan det ibland vara knepigt att få relationer att fungera på ett sätt som passar alla inblandade. På följande sidor kan du ta del av några personliga berättelser om NPF och relationer.

5

TEMA RELATIONER

”Jag har en helt fantastisk dotter och jag vill bli den bästa pappan jag kan vara åt henne.”

6

Pappa med stort hjärta

Christer Harju vill vara en lyssnande och närvarande pappa. Han tror att med mycket kärlek, närhet och respekt klarar man det mesta tillsammans med sitt barn.

Text: Linnéa Rosenberg X Foto: Johan Lindberg Brusewitz

–D

et är som att min dotter befinner sig på planen på en stor fotbollsarena och jag står på läktaren och ropar och ropar utan att hon hör mig.

Så beskriver Christer Harju livet som pappa till en tonårstjej med ADHD, som fastnar, låser sig och ger upp när något inte går vägen. Ibland ser han lösningar på hennes motgångar, men når bara inte fram. Andra gånger har han kanske inte lösningen, men vill peppa och visa att han finns där.

Dottern Cajsa är 15 och bor hos Christer på heltid medan lillebror bor hos mamma. Han beskriver deras pappa-dotter-relation som fin och nära, men stundtals stormig eftersom de båda har nära till känslorna och är upp och ner i humöret.

– Ibland när vi har en dålig dag samtidigt slår det gnistor, men vi brukar båda lugna oss och säga förlåt ganska snabbt och sen är det bra igen, säger han och medger att det där med att kontrollera sina affekter är något han vill bli bättre på.

Kärlek och respekt

Christer försöker att agera lågaffektivt, men precis som för många av oss är det inte alltid så lätt i praktiken. Särskilt inte när man själv har ett hett temperament.

– Det jag och Cajsa har lärt oss är att när vi båda är nere så ska vi ha minimalt med diskussioner och hålla oss på varsin kant ett tag. Eftersom vi båda är inkännande och läser av varandras sinnesstämning så kan vi ofta undvika bråk på det sättet, berättar han.

Men det behöver inte alltid vara dåligt att visa negativa känslor som förälder,

tycker Christer. Bara man visar mycket kärlek och uppskattning också.

–Det allra viktigaste för mig är att min dotter ska känna sig älskad och uppskattad. Jag vill vara lyssnade, närvarande och förstående, för det var inte mina föräldrar mot mig. Även om jag inte alltid har lösningar på allt så ska Cajsa känna att jag alltid finns där!

Han är övertygad om att om man visar respekt för sitt barn och barnets tankar, känslor och upplevelser, kommer man också att få respekt tillbaka.

Medan tvång och krav bara ger motsatt effekt. Men visst kan det vara svårt att hitta rätt balans mellan att känna in och sätta gränser ibland.

– Cajsas mamma tror på mer regler och tycker att jag är för tillåtande, säger han i en ton som visar respekt för att hon tycker annorlunda men också en övertygelse om att han själv vet vad som är rätt – åtminstone för hans och Cajsas relation.

– Många föräldrar bygger bara murar och talar om vad man inte får göra. Jag tror mer på att berätta vad man faktiskt får göra. Med kärlek och respekt kan man komma över det mesta tillsammans, säger han.

Tydlig och inkännande

Även om de står varandra nära, så möter Christer och Cajsa precis som andra NPF-familjer också många utmaningar. Christer tycker att han är bra på att snabbt läsa av en situation som Cajsa befinner sig i, men det är desto svårare att nå fram till henne när hon är upprörd.

– Då får jag den där känslan av att stå på läktaren och ropa utan att hon hör mig och jag har insett att det ibland är bättre att ta ett steg tillbaka och invänta henne istället för att fråga och problemlösa.

Då brukar hon komma till mig när hon själv är redo.

Christer har också insett att det är viktigt att vara tydlig, eller som han själv uttrycker det – överdrivet övertydlig – för att undvika konflikter som beror på att Cajsa känner sig överrumplad när något inte blir som hon förväntade sig.

Han försöker att ha ett coachande förhållningsätt på så sätt att han hjälper henne att resonera sig fram till saker på egen hand, istället för att tala om hur han tänker att det ligger till.

– Jag brukar liksom säga ”Varför tror du att hon sa så”, ”Vad tror du skulle hända om du gjorde så här” så att hon inte uppfattar det som att jag tror att jag sitter på alla svar.

Vill bli en bättre pappa

Christer går in för att bli en så bra pappa som möjligt åt Cajsa. Han vill förstå mer om hur hon fungerar och hur han bäst kan bemöta henne i olika situationer.

Han har gått föräldrakurser via habiliteringen och han ska snart genomgå en egen ADHD-utredning, som han hoppas ska leda till ökad självinsikt som han kan använda för att utvecklas både som person om som pappa.

– Jag har en helt fantastisk dotter – hon kreativ, underhållande, smart och idérik och inspirerar mig varje dag – och jag vill bli den bästa pappan jag kan vara åt henne, säger han beslutsamt.

■

7

TEMA RELATIONER

”Om du tittar efter en grupp som inte ser ut att höra ihop så är det vi”

8

Träffarna hemma hos Anders Pemer är en oas med samtal och gemenskap. De som träffas har en sak gemensamt: någon form av NPF, mest Asperger. Hos Anders får man vara sig själv och släppa på fasaden.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Johan Lindberg Brusewitz

D

et känns smått ärofyllt att bli inbjuden till en av Anders träffar. Jag har hört mycket om träffarna som ofta inkluderar utgång med middag och någon form av aktivitet. Min biljett in är min egen ADD-diagnos. Normisar göra sig icke besvär.

Det är något märkvärdigt befriande i det.

I Anders vardagsrum sitter Agneta, Matte, Mats, Jan och Sven samlade.

På soffbordet samsas chips och snacks av olika slag och det råder en skön, avslappnad stämning i gruppen.

– Jag tycker att Pemer är oerhört generös som bjuder hem människor till sitt hem, säger Agneta som sitter nersjunken i soffan mellan pojkvännen Matte och vännen Kristofer. Att han ordnar de här träffarna betyder väldigt mycket för många människor.

Människor som kanske skulle varit ensamma annars.

– Jag instämmer med föregående talare, säger Matte och nickar. De andra mumlar instämmande.

Arrangören Anders

Anders ser det som en självklarhet att öppna hemmet för hugade träffdeltagare.

Allt började med en förfrågan på Aspergerforum – ett nätforum för personer med högfungerande autism.

– När jag gick in där så kände jag bara ”Åh, här är ju alla!”, säger Anders som omgående startade tråden ”Träffar i

Stockholm?” i forumet.

– Jag tänkte att nu kan jag vara med och dra igång något och vara med och välja dag, skrattar Anders. Men så långt att jag själv skulle blir arrangör hade jag nog inte tänkt. Det blev bara så.

Första träffen var på en restaurang i Stockholm. Det kom sju personer, vissa långväga ifrån.

– När jag kom därifrån så tyckte jag att det var så häftigt att ha fått till en träff. Så väl hemma kände jag att jag ville ordna en till, säger Anders.

manhang på fritiden.

– Många i min ålder har skaffat barn och fru vid det här laget. Men om man är lite udda och inte etablerat sig i tillvaron så blir man väldigt ensam.

Skönt att vara sig själv

En fristad utanför vanligheten

Hos Anders träffas människor från olika föreningar och andra som bara har diagnos och vill träffa andra som också har det.

– Man kan säga att vi är ett löst sammansatt nätverk med diverse löst folk, sammanfattar Mats och de andra ger skrattande sitt medhåll.

Just till den här träffen har det kommit många ”erfarna figurer” som Mats skämtsamt kallar dem. De flesta har träffats kontinuerligt i flera år och menar att det är skönt att komma någonstans där man får vara sig själv.

– Jag har annars ett lönebidragsarbete på en ”vanlig” arbetsplats med ”vanliga” människor, säger Agneta. Normala med fina fasader. Jag måste också hålla upp en fasad för att passa in där. Men när jag umgås med er så upplever jag att jag kan slappna av och vara mig själv, säger hon och nickar mot de andra.

Kristofer menar att träffarna här egentligen är hans enda sociala sam-

De andra håller med om att det är svårt att hitta sammanhang och gemenskap ute i vanligheten. Genom åren har det blivit många sammankomster på restauranger, museum och gänget har även avverkat diverse fritidsaktiviteter. Allt som allt har över hundra personer på olika sätt varit med och skapat en fristad, med Anders som något slags nav.

– Det intressanta är att vi alla är så olika i åldrar, sociala bakgrunder och intressen men ändå finns en stark känsla av sammanhållning, menar Agneta när vi börjar samla ihop oss för kvällens middag på en lokal krog ett stenkast från Anders hem.

– Ja, säger Sven och skrattar åt minnet av en träff som annonserades på Aspergerforum. Någon frågade efter kännetecken hos gruppen som skulle ses, så att de skulle vara lätta att hitta den.

Personen fick svaret: ”Om du tittar efter en grupp som inte ser ut att höra ihop så är det vi”. Och det stämmer verkligen!

Arrangören Anders är även är ordförande i Attention Huddinge-Botkyrka-Salem

■

9

TEMA RELATIONER

Vi är varandras viktigaste människor Bo och Anne träffades 1974 och är fortfarande varandras viktigaste människor. När vi ses hemma hos familjen Jönsson återkommer de flera gånger till betydelsen av varandra när annat socialt liv har känts svårt, ointressant eller ointagligt. Att de båda har Asperger ser de som en tillgång.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Johan Lindberg Brusewitz

B

osse är min bästa vän, säger Anne med självklarhet medan hon bär ut kaffekoppar till vardagsrummet där Bo sitter i soffan med familjens tre nyfikna katter tassandes omkring sig.

– Och Anne är min grund. Hon är den som får mig att göra saker och som jag alltid vill kommunicera med, menar Bo. Olika upplevelser av utanförskap

Det är nu 46 år sedan de blev ett par. Han var en 17-årig haschrökande hårdrockare som – om föräldrarna tillåtit – helst hade sovit i en likkista och gärna hade sett pojkrummet i det högborgliga hemmet i Vallentuna svartmålat. Hon – 15 år, äldst av tre syskon och mogen för sin ålder men med en konstant känsla av utanförskap i det flesta sammanhang. Ett utanförskap som idag kan förklaras av diagnosen Asperger, som Bo och Anne har fått i vuxen ålder, men som de har olika förhållningssätt till.

Bo beskriver sin ungdomstid som en självvald isolering där han i stort sett utnyttjade sin förmåga att få omgivningen att känna sig obekväm i syfte att få vara i fred.

– Jag hade svårt att ta ögonkontakt och när jag väl lärde mig att göra det så stirra10

de jag istället. Smått obehagligt, antar jag.

Men jag tyckte att det var skönt. Jag har aldrig varit mycket för umgänge.

Och så är det fortfarande. Behovet av umgänge är minimalt och han undviker i möjligaste mån onödig social interaktion i jobbet som IT-arkitekt. Att prata om jobbet är en sak men att umgås vid sidan av det är en annan.

För Anne har det sett annorlunda ut.

Hon har alltid velat ha vänner men inte lyckats knäcka koden om hur man ska vara social. Eller kanske snarare orkat upprätthålla vänskapen enligt konstens alla regler.

– Mina kollegor på folkbokföringen kan säga att arbetskamraterna är det bästa med jobbet medan jag tycker att jobbet är det roliga, säger Anne och slår ut med händerna.

– Och jag har sagt till mina kollegor att lönen är den enda anledningen till att jag umgås med dem, skrattar Bo. Familj och ansvar

Att Bo är rättfram och Anne mer försiktig har speglat flera år av deras liv tillsammans. Vad Bo har velat har varit tydligt medan Anne har haft svårt att formulera vad hon själv behöver och vill. De har fem

gemensamma barn – i två olika kullar – och Anne tog i stort sett allt ansvar för barnen i kull ett. Bo arbetade sent eller var på jobbresor. Under tiden det begav sig sa Anne ingenting om det men hon kan se – så här i efterhand – att hon tyckte att det var svårt. Och ensamt. När kull två kom så blev Bo mer delaktig och fick en chans att komma närmre sina yngsta barn.

– Men föräldramöten och barnkalas har jag passat mig för, säger Bo och skakar på huvudet. Där går någon slags gräns.

I och med sina diagnoser har både Anne och Bo fått en chans att reflektera över vilka de är på ett nytt sätt och det är också gjort dem mer förstående mot varandra. Äldsta dottern kan nu som vuxen berätta att hon har saknat närhet under uppväxten och även förstå varför föräldrarna inte kunnat ge henne det hon längtat efter.

– Som kramar till exempel, säger Bo. Jag kramas inte förutom med Anne.

– Och jag har inget större behov av att kramas men har lärt mig i kontakt med barnen.

Bo berättar hur han – med nyvunnen diagnoskunskap – beslöt sig för att bli en bättre pappa och ett led i den måluppfyllelsen var att ge yngsta sonen en godnattklapp vid läggning, varpå sonen förskräckt

bad honom sluta att vara så ”creepy”.

Bosse demonstrerar hur han kommer med en klohand genom luften mot den skeptiske sonen och både Anne och Bo skrattar åt minnet.

– Jag är verkligen inget vidare på det där, erkänner Bo. Tid till intressen

Idag är alla barn utom det yngsta utflugna och Anne och Bo kan tillstå att det finns en tjusning med det annalkanande barnfria livet. De planerar resor med vandring och att kunna hänge sig åt sina specialintressen. Anne vill sy och Bo vill ägna sig åt sina synthar och musik. Båda tycks ha hittat ett lugn i det som de tycker om att göra och att de får vara som de är.

För Anne kanske det tog längre tid att acceptera sig själv och sin diagnos.

– Asperger har ju alltid handlat om sådana som Bosse, om män, säger hon men berättar i nästa andetag om aha-upplevelsen när hon läste senaste numret av Attentiontidningen – med tema kvinnor och NPF - där psykologen Karl Lundin pratar om kvinnor med NPF:s förmåga att

kamouflera sina symptom.

– Det var som att läsa om mig själv. Det var stort.

– Jag måste ju erkänna att jag i många år använde Anne som en sköld som fick göra alla de där ”normala” sakerna som att hålla kontakt med släkten och hantera skolan. Jag kan jag känna skuld över det nu när jag vet hur svårt du också tyckte att det var, säger Bosse och tittar på Anne. Idag har jag en annan förståelse för dig.

JAG MÅSTE JU ERKÄNNA ATT JAG I MÅNGA ÅR ANVÄNDE ANNE SOM EN SKÖLD SOM FICK GÖRA ALLA DE DÄR ”NORMALA” SAKERNA

■

11

TEMA RELATIONER

12

bubbla I EN EGEN

Det är skillnad på att vara ensam och att känna sig ensam. Jessicka som har autism behöver mycket egentid. Men känslan av att sakna samhörighet med andra och aldrig passa in plågar henne.

Text: Linnéa Rosenberg X Foto: Simon Schelin

13

TEMA RELATIONER

Det känns som att om jag ska passa in så måste jag gå in en roll som inte är jag och jag vill inte spela den rollen. Det är för ansträngande. Kanske är det inte heller lika viktigt för mig som för andra att vara med i gänget, eller vad man ska kalla det.

J

essicka är 28 år och har autism och PTSD. Hon bor själv i en lägenhet i Jönköping, men ska snart flytta till ett stödboende. Förrförra hösten gick hon in i väggen och blev inlagd inom psykiatrin. Innan det tog hon examen som socionom.

– Jag hade stora problem under praktiken på grund av min autism och min examen blev fördröjd på grund av det. Vid sidan av studierna jobbade jag mer än jag egentligen orkade. Det blev helt enkelt för mycket till slut och nu har jag insett att jag behöver balans i livet för att mäkta med, berättar hon.

En isolerad tillvaro

Sedan kraschen för två år sen har Jessicka varit sjukskriven på heltid, förutom i somras då hon jobbade 25 procent som assistent åt en kille med funktionsnedsättning. Sjukskrivningen innebär en lugn tillvaro som hon mäktar med, men den gör henne också mer ensam.

Hon har några vänner, men de flesta av dem lever ett helt annat liv än hon och bor en bit bort.

– De har inte lika mycket tid som jag.

Många har barn och fullt upp och det är lätt att känna att jag stör om jag ringer.

Men vi hörs på messenger någon gång veckan, och då och då ses vi för att äta och umgås, berättar hon.

Eftersom det är långtråkigt att vara ensam så mycket som hon är nu, har hennes boendestödjare fått en betydelsefull roll.

– Jag får besök en eller två gånger om 14

dagen. Jag får hjälp med hushållssysslor och träningen, men det blir också lite välbehövt sällskap och någon att prata med, säger hon.

För att bli mindre isolerad och få rätt balans mellan stimulans och återhämtning, försöker Jessica hitta en anpassad sysselsättning på deltid.

Vill vara ensam – inte känna sig ensam

Jessicka gör skillnad mellan att vara ensam och att känna sig ensam, och det sistnämnda tycker hon är värst.

Paradoxalt nog känner hon sig ofta som ensammast när hon befinner sig i sociala sammanhang med mycket folk runtomkring. När alla andra pratar och hon är där men inte är delaktig.

– Jag kan vara på jobbet eller på en fest och känna att jag inte passar in och att ingen förstår mig. Det är som att jag är i en egen bubbla då. Jag pratar inte och känner mig ensam i mitt slag, förklarar hon och tillägger att hon avskyr kallprat och upplevelsen av att inte kunna vara sig själv.

– Det känns som att om jag ska passa in så måste jag gå in en roll som inte är jag, ungefär som att man går in i sitt professionella jag på jobbet. Och jag vill inte spela den rollen. Det är för ansträngande. Kanske är det inte heller lika viktigt för mig som för andra att vara med i gänget, eller vad man ska kalla det.

Jessicka tycker bara att det blir värre när andra anstränger sig för att få henne att

prata, för att hon sitter tyst på någon fest eller liknade.

– De menar kanske väl men det blir lite utpekande, som en bekräftelse på att jag är annorlunda. Jag vill ju vara med, men behöver lite tid på mig för att öppna upp och skulle önska att folk hade lite mer tålamod.

Och helst pratar jag med en person i taget så att det inte blir så rörigt, säger hon.

Letar efter rätt sammanhang

Jessicka vill inget hellre än att hitta ett sammanhang där hon kan känna tillhörighet.

Hon vill bli en del av något, på sina egna villkor.

– Jag kanske borde börja med någon hobby. Jag har sjungit i kör förut och kör är ju bra eftersom det är lättare att vara bekväm i ett sammanhang där man gör någon uttalad aktivitet. Det blir mindre krav på att bara prata då.

Rätt nyligen har Jessicka hittat en grupp på nätet för personer med Asperger. Där kan hon chatta med andra som har liknande upplevelser.

– De har samma svårigheter som jag och jag känner mig mindre annorlunda när jag pratar med dem. Samtalsämnena är mer aktuella för mig. Sen är det också lättare att prata för att det är på internet. Vanliga samtal går ofta för fort för att jag ska hänga med, men när jag skriver så hinner jag tänka efter.

Jag frågar Jessicka om hon vill träffa någon från gruppen i verkligheten. Det är hon inte så sugen på just nu, men kanske någon gång i framtiden.

■

Attentionmedlemmar pratar känslor Att hantera känslor kan vara svårt och att sätta ord på dem kan vara ännu svårare. Om man har NPF kan det vara knepigt att sortera i känslor som ilska, glädje, oro och tristess. I Attention Stockholms samtalsgrupper finns möjligheten att tillsammans bena i hur man kan hantera situationer där känslor lätt tar över.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Privat

N

icole Wolpher och Johan Bysell har varit med och startat upp och hållit i samtalsgrupper inom Attentions regi de senaste 10 åren.

Just nu arbetar de i Arvsfondsprojektet Stöd i vardagen där de bland annat tar fram animerade filmer om känslor.

Inspiration till projektet kom ifrån samtalsgrupperna.

Strukturen för träffarna har växt fram genom åren med en tydlig utgångspunkt i att låta deltagarna själva välja vilka teman som är angelägna att prata om.

Många av gruppernas samtal har handlat om just känslor och relationer.

Känslor som kan vara svåra och abstrakta. Relationer som kan vara krångliga, men magiska när de är på villkor som fungerar för de inblandade.

– Relationer och känslor är ofta en central del av våra liv men ibland är de krångliga och abstrakta. Då finns det ett värde i att stanna upp tillsammans med andra och reflektera högt och lära av varandra. Det är så mycket klokskap som delats i våra grupper och den vill vi dela vidare till fler, säger Johan.

Det har varit vikJohan Bysell och Nicole Wolpher håltigt för Nicole och Johan ler i samtalsgrupper.

att samla in deltagarnas egna upplevelser. De har förutom gruppsamtalen också intervjuat deltagare och gjort en enkätundersökning som resulterade i rapporten ”Det är svårt men inte omöjligt – om NPF och känslor”. Rapporten bygger på 600 svar och visar att många tycker att det mest utmanande är att förhålla sig till intensiteten i känslorna. Att inte styras av känslorna och att lyckas kommunicera dem till andra och bli förstådda. Hälften av dem som svarade uppgav att de skäms över hur de känner och kan tycka illa om sig själva för att de känner som de gör.

Tanken med gruppträffarna är att få en chans att bolla sina tankar med andra i liknande situation.

– Det är en ganska vanlig dramaturgi att någon kommer till gruppen och känner en frustration över en situation och hur den ska hanteras, berättar Nicole. Vår roll som ledare blir att skapa bra förutsättningar för samtal inom gruppen, vi ger sällan tips eller råd. Ofta är det värdefullt både att få sätta ord på det man är med om och att höra hur någon i gruppen som varit med om något liknande hanterat situationen.

27-åriga Kajsa har deltagit i Attentions samtalsgrupper sedan hon var 17. Hon upplever att det finns tolerans i grupperna som känns unik.

– Om någon säger något som jag kanske tycker är lite märkligt så behöver jag inte reagera. Jag tänker mer: ”Jaha, du tänker så”, säger Kajsa och rycker lite på axlarna.

När hon började vara med i grupperna

Kajsa har deltagit i flera samtalsgrupper.

som tonåring så upplevde hon att hon tappat bort sig själv.

– När jag var liten så var jag väldigt utåtriktad och glad. Sedan när jag kom in i tonåren så träffade jag personer som var mer introverta och då blev jag det med. Träffarna har gjort att jag blivit den jag var förut. Jag vågar vara mig själv, ta för mig och säga vad jag tycker. Och jag vågar också säga ifrån om det är något jag inte tycker om. Jag kom tillbaka kan man säga.

■

Hos Attention Stockholm finns olika sorters gruppträffar för både barn och vuxna.

Läs mer på: www.attention-stockholm.se

15

PORTRÄTT

Tove vill synliggöra tjejer med ADHD – Jag vill göra vad jag kan för att tjejer med ADHD som sitter tysta och håller allt inom sig, ska upptäckas och få hjälp i tid, säger journalisten och författaren Tove Lundin som själv inte förstod varför hon kände sig annorlunda som barn förrän hon fick förklaringen 30 år senare.

Text: Lillemor Holmgren X Foto: Pernilla Förnes

B

aka en prinsesstårta och samtidigt göra crème brulé och möblera om vardagsrummet. Något går fel, ett utbrott och plötsligt far en glasljusstake in i väggen. En inte ovanlig scen i Tove Lundins vardag.

– Jag är glad över min energi och spontanitet men känner skuld och skam över mina utbrott, säger hon.

Att hon som journalist och författare inte kan fylla i en blankett eller veta i vilken ordning hon ska göra sina morgonrutiner, kan hon hantera.

Annorlunda och rastlös

Tove fick sin ADHD-diagnos som vuxen.

Med den har hon också fått en ny karriär; som författare, föreläsare, bloggare, jobb inom psykiatrin och mediakändis.

– Men jag minns tydligt känslan av att

vara barn, säger hon blir lite ledsen när hon tänker på det. Jag kände mig annorlunda och var rastlös. Jag var blyg och fick inte utlopp för rastlösheten utan höll den inom mig. Det gjorde att jag fick ont i magen, mådde illa och fick ångest.

Det var en lättnad att bli förkyld och få feber. Det var ju mätbart och då är det ju ok att må dåligt. Att göra rätt och passa in var viktigt för lilla Tove.

– En räddning var att jag var bra på att läsa och skriva, säger hon och minns hur hon redan som 5-åring fascinerades av bokstäver och hur de blev till ord och mening. Och redan då sa hon att hon ville bli journalist. Vägen dit var dock inte alldeles enkel.

– Jag var inte lika bra i övriga ämnen som i svenska så jag fick verkligen kämpa mig genom både grundskolan och gymnasiet.

Pluggade arabiska för att bli journalist

Boken som Tove skrivit kom ut 2012.

16

När det väl var dags att söka in på journalistutbildningen räckte betygen inte till. En dag gick hon på en föreläsning av Eva Elmsäter, utrikeskorrespondent, som berättade att det saknades journalister som talade arabiska. Sagt och gjort.

Tove började plugga arabiska och tog en kandidat i orientalistik. Det gjorde att hon kunde söka och komma in på journalistutbildning för akademiker.

– Jag var jätteglad och kände mig för första gången talangfull.

Det var en kul utbildning som varvades med praktik. Tove rusade på, var alltid

uppe i varv, fick svårt att sitta still och mådde allt sämre. Hon fick sömnsvårigheter, minskade i vikt, tappade minnet…

Sen kom kraschen och hon fick sin första kontakt med psykiatrin.

– Jag tog min examen trots allt, säger hon och drar ett djupt andetag innan hon fortsätter.

– Jag gick hos psykolog, utreddes och fick inte bara en diagnos utan tre. ADHD, bipolär sjukdom och OCD. Diagnoserna blev en förklaring

Det är snart tio år sedan och Tove tycker inte att hennes bipolaritet eller tvång vållat henne så stora bekymmer de senaste åren.

Hon har till exempel aldrig behövt äta litium. Däremot är hon tacksam för sin ADHD-medicin som hon tar vid behov.

Diagnoserna, framförallt ADHD, gav en förklaring till varför. Och det var bra, tycker hon. Men de ledde också till ilska och frustration över att det inte fanns någon som kunde tala om vilken hjälp hon hade rätt till.

– Läkaren som gav mig diagnoserna ställde inte en enda fråga om mina behov, om jag till exempel orkade jobba eller om jag behövde bli sjukskriven. Det gjorde mig så förbannad att jag bestämde mig för att ta reda på allt själv och skriva den handbok jag själv hade velat ha.

Handbok för psykon

Det tog fyra år att kolla upp rättigheterna och ett år att skriva boken. 2012 kom ”Handbok för psykon” ut. Den tar upp

Jag minns tydligt känslan av att vara barn. Jag var blyg och fick inte utlopp för rastlösheten utan höll den inom mig. Det gjorde att jag fick ont i magen, mådde illa och fick ångest.

allt från kontakter med Arbetsförmedling och Försäkringskassa till mer personliga råd och tips. Hon skriver rakt, rappt och roligt. Boken fick mycket bra mottagande och gav ringar på vattnet.

– Vi behöver berättelser om tjejer med ADHD som komplement till den mer förekommande bilden av ADHD hos killar, menar hon. Stökiga killar som löper risk att bli kriminella.

Hon har fått så många positiva reaktioner och kvitto på att det är bok som är viktig.

– Jag har till och med fått höra att jag räddat liv, säger hon nästan blygt.

Livspusslet går inte ihop

Tove har en ödmjuk framtoning och har svårt att göra reklam för sig. Det har gått bra ändå. Hon är en populär föreläsare, ambassadör på Hjärnkoll, intervjuad i många tidningar och en återkommande gäst i TV-sofforna. Hon har en blogg på mind.se och arbetar med patientinflytande inom psykiatrin.

– Ett jätteroligt jobb men jag har just sagt upp mig.

Hon får helt enkelt inte livspusslet att gå ihop. För sju år sedan födde hon tvillingflickor. De kom tre månader för tidigt och ena flickan fick en cp-skada, som kräver lite extra. De köpte hus på landet som de renoverade och ett par år senare kom deras tredje barn. Parallellt med arbetet i Stockholm med långa restider, och bloggen, skrev hon en ny version av sin bok. Den kom ut 2019.

– Att vara förälder med ADHD har ju sina prövningar och det kändes viktigt att få med ett kapitel om detta.

Rädslan att misslyckas som förälder finns alltid där. Nu när flickorna börjat skolan tycker hon att kraven på vad som förväntas av henne som mamma växer. För att få mer tid hemma ska hon börja frilansa som journalist igen, fortsätta föreläsa och kanske blir det också en ny bok.

–Jag vill göra det jag kan för att tjejer med ADHD, som sitter tysta och håller allt inom sig, ska upptäckas och få hjälp i tid.

Nu har du chansen att se och höra Tove.

Hon är en av talarna på NPF-forum den 23 april.

■

17

Möten med politiker och myndigheter ● ● Deltagande i SPSMs frukostseminarium om frånvaro

Annica Nilsson har under flera år varit Attentions intressepolitiska ombudsman.

Nu har hon slutat och jobbar på Funktionsrätt Sverige.

J

ust nu händer det mycket på det intressepolitiska området. I december genomförde vi en enkätundersökning bland vårdnadshavare till barn med NPF om skolfrånvaro. Många av de drygt 2 100 barn i enkäten har haft lång och omfattande frånvaro. I enkätrapporten ”Ingen har undrat varför hon inte kommer till skolan” listas åtgärder som vi menar behövs för att fler barn med NPF ska gå i skolan.

Här är några: • Ta fram nationell statistik över frånvarande elever och följ upp den årligen • Inför plikt för skolpersonal att anmäla när skolan misslyckas med att erbjuda barn en fungerande skolgång (Lex Alissa) • Ta fram en handlingsplan kring problematisk skolfrånvaro • Ta fram handlingsprogram för hur skolan ska arbeta med barn i problematisk skolfrånvaro samt hur samverkan med föräldrar och andra aktörer ska fungera.

• Säkerställ kunskap om olika NPF och grundläggande specialpedagogik i det statliga rektorsprogrammet Nu behövs fortsatta krafttag för att säkerställa alla barns rätt till utbildning!

Vårt intressepolitiska arbete har också gett resultat i form av att socialminister Lena Hallengren lyssnade på vår kritik av den nationella anhörigstrategin. Tack vara vårt och andra organisationers påtryckningsarbete kommer den nationella anhörigstrategin nu att omfatta även anhöriga till personer som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuka eller har en funktionsnedsättning.

18

Attention fanns på plats bland paneldeltagarna i frukostseminariet ”Hur främjar vi närvaro och förebygger frånvaro i skolan bland elever med funktionsnedsättning?” på SPSM i december. Attention lyfte bland annat behovet av en nationell handlingsplan för att få tillbaka elever till skolan. ● ● Attention på plats på MR-dagarna

Rätten till hälsa var temat på årets mänskliga rättighetsdagar. Attention var på plats och förbundsordförande Anki Sandberg deltog i seminariet ”För en arbetsplats fri från diskriminering” som arrangerades av DO. ● ● Attention på socionomdagarna

Den 20–21 november samlades landets socionomer på Stockholmsmässan för de årliga Socionomdagarna.

Riksförbundet Attention och projektet Familjelyftet fanns på plats som utställare för att sprida kunskap. Attentions monter var välbesökt vilket ledde till många samtal. ● ● Attention har svarat på remiss om kunskapsstöd om unga med normbrytande beteende

För att beteendet hos unga lagöverträdare ska kunna påverkas på ett sätt som gör skillnad behöver eventuell NPF identifieras. Attention har i remissvar till Socialstyrelsen skrivit att detta behöver förtydligas i kunskapsstöd om riskfaktorer- och skyddsfaktorer gällande unga med normbrytande beteende som riktas till socialtjänsten. ● ● Riksdagsseminarium och lansering av rapporten ”Respekt för rättigheter”

Civilsamhällets granskning av hur FNs funktionsrättskonvention efterlevs i Sverige lanserades den 3 december på ett riksdagsseminarium med medverkan från de politiska partierna. 83 organisationer står bakom rapporten ”Respekt för rättigheter” som innehåller kritik men också konkreta förslag till förbättringar. ● ● Attention föreläste för DO

Under december föreläste Attention för anställda hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) om NPF, tillgänglighet till information och bemötande.

SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION!

Debatt och media ● ● ADHD långt ifrån en superkraft för alla

Att ADHD kan medföra ett värdefullt driv är viktigt att lyfta, men omgivningens betydelse av att styrkorna ska få utlopp måste också framhållas. Annars riskerar det att ge en skev bild av hur det är att leva med ADHD och förminska andras lidande. Det skrev Riksförbundet Attention i debattartikeln ”ADHD långt ifrån en superkraft för alla” på SVT Opinion 5 november.

● ● Bristande förmåga att stödja elever tillbaka

I samband med att Attentions enkätrapport ”Ingen har undrat varför hon inte kommer till skolan” lanserades publicerades Attentions debattartikel ”Elever med NPF slås ut ur den svenska skolan” i Aftonbladet 11 januari. I den skrev vi att elever med NPF slås ur skolan. Vi poängterade att läget är akut och krafttag för att säkerställa deras rätt till utbildning enligt såväl svensk lag som FN-konventioner om mänskliga rättigheter måste ske nu.

● ● Barn med autism och ADHD slås ut från skolan

Risken är nu hög att barnen som slås ut blir ännu fler.

Det skrev Riksförbundet Attention och Autism- och Apergerförbundet i debattartikeln ”Elever med autism och ADHD fråntas sin skolgång” i Dagens samhälle 28 november, med anledning av ekonomiska försämringar i kommunerna samt den ökade rapporteringen om svårigheter med att få tilläggsbelopp. ● ● Nationell handlingsplan för barn med NPF

BUP:s köer är symtom på ett systemfel. Därför är satsningar som handlar om att enbart korta köer en kortsiktig och ineffektiv strategi. En nationell handlingsplan för hur samhället kan jobba långsiktigt och tillsammans för att stödja barn med NPF och andra barn som har ökad risk att utveckla psykisk ohälsa behövs. Det skrev professor Sven Bölte och Riksförbundet Attention i debattartikeln ”Ensidiga kösatsningar hjälper inte BUP” i Dagens samhälle 22 november. ● ● En hjälpmedelskommission behövs

Det är hög tid att regeringen tar ansvar för en nationell reglering av svensk hjälpmedelsförsörjning. Det skrev tjugo organisationer inklusive Attention i debattartikeln ”Regeringen bör tillsätta en kommission för hjälpmedel” i Dagens medicin 13 december.

Foto: www.pexels.com/@didsss

● ● Aktivitetsrapportering måste ses över

Snäva regler för hur arbetssökande ska rapportera sina aktiviteter till Arbetsförmedlingen måste ses över, menade Riksförbundet Attention och Attention Globen i debattartikeln ”Arbetsförmedlingen diskriminerar personer med kognitiva svårigheter” i Altinget 20 december.

Läs mer på attention.se 19

RAPPORTER

Trots påverkar hela livet

”Jag är helt tömd på energi innan jag ens påbörjat min arbetsdag”

Att vara förälder till ett barn med trotsproblematik är en utmaning som påverkar hela livet. Vardagen präglas av ständig konflikthantering och många föräldrar saknar stöd och förståelse från omgivningen.

Text: Linnéa Rosenberg & projektet Trots allt!

”All energi går åt till att stötta barnet så mycket som möjligt. Det finns inte mycket ork kvar för kärleken. Men vi kämpar på” ”…Fruktansvärt mycket skuld läggs på oss föräldrar.” ”Kunskap och verktyg har jag men inte kraften och energin att använda dem.”

U

nder november genomfördes Attentions projekt Trots allt! en enkätundersökning bland föräldrar till barn med trotsproblematik.

Svaren från de 543 personer som deltog i undersökningen visar att de utmaningar som trotsproblematiken för med sig går ut över hela tillvaron – arbetsliv, relationer och fritid.

–Många föräldrar kämpar så hårt för sina barn att de inte har kraft kvar till något annat. Familjerna behöver stöd och hjälp för att orka och det är viktigt att de får hjälp i tid. Det ska inte behöva gå långt att man måste sjukskriva sig för utmattningssyndrom, skilja sig eller sluta arbeta, säger Klara Cederqvist som är projektledare för Trots allt!

Föräldrar känner sig otillräckliga

Föräldrarna tampas ofta med synen på sig själva som förälder. De känner sig otillräckliga fast de har kunskap och verktyg för att hantera barnets trotsproblematik.

Omgivningen ifrågasätter

Omgivningens okunskap om trots är ofta en stor belastning. Föräldrar får utstå kommentarer om hur de hanterar sitt 20

barn och blir ifrågasatta i sin föräldraroll.

– De får råd de inte bett om hur man ska uppfostra sina barn, vilket tyder på en utbredd okunskap om vad som orsakar utmanade beteenden hos barn, säger Klara Cederqvist.

Brist på stöd

De flesta av föräldrarna har inget stöd kring barnets trotsproblematik. De får ingen stöttning kring hemsituationen och ingen tid för återhämtning. En del står i vårdkö i väntan på hjälp från psykiatrin.

Andra har stora problem med skolan som inte kan ge rätt stöd och anpassningar.

Parrelationen påverkas

Många saknar tid och ork att vårda sin parrelation. För en del innebär det att relationen till den andre föräldern försämras och ibland leder det till separation och skilsmässa.

Får ni ofta kommentarer från omgivingen om ert barns trotsproblematik?

JA

NEJ

Har ni något stöd från samhället kring barnets trotsproblematik?

JA

Arbetslivet blir lidande

Många vittnar om att arbetslivet har blivit lidande. En del har blivit tvungna att byta till ett arbete med flexiblare arbetstider eller gå ner i arbetstid för att anpassa livet efter barnen. Andra är sjukskrivna för att orken har tagit slut.

■

NEJ

Attentions frånvaroenkät:

Upplever du att din närmsta omgivning så som mor- och farföräldrar, syskon, vänner med flera har kunskap om trotsproblematiken och stöttar er i familjen?

JA

DELVIS

NEJ

Skolorna gör för lite för att minska frånvaro Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem. Ändå gör många skolor för lite för att främja närvaron och hjälpa hemmasittande elever tillbaka. I Attentions enkät om skolfrånvaron bland barn med NPF svarar färre än två procent att skolan har vidtagit åtgärder som löst problemet.

Text: Riksförbundet Attention

Har ditt förhållande till barnets andre förälder påverkats av barnets trotsproblematik?

JA, MYCKET JA

NEJ

NPF, som utgör åtta procent av alla skolelever, rätt förutsättningar för att klara skolan. Och när bristerna i skolsituationen till slut leder till frånvaro kommer insatserna för sent och är otillräckliga eller uteblir de helt, säger Attentions ordförande Anki Sandberg.

Enkäten om skolfrånvaro genomfördes digitalt 2–11 december 2019 och genererade över 2000 svar. Den riktade sig till vårdnadshavare till barn med NPF som under det senaste året varit frånvarande 10–20 procent eller mer av skoltiden under minst en månad. Enkäten omfattade både giltig och ogiltig frånvaro hos barn från förskoleklassen till och med gymnasieskolan.

RESULTATEN AV ENKÄTEN visar på en

Om du arbetar eller studerar: Har din arbets/studiesituation påverkats av barnets trotsproblematik?

NEJ JA, I HÖG GRAD

JA, EN DEL

DET GÖRS FÖR lite för att ge elever med

OM ENKÄTEN:

oacceptabel situation och stora utvecklingsbehov. Färre än två procent har svarat att skolan vidtagit åtgärder som har löst problemet med frånvaron. Drygt hälften menar att åtgärder har vidtagits men att det inte har ökat närvaron. En femtedel anger att skolan inte har vidtagit några åtgärder alls.

– Enkäten visar på en skrämmande verklighet där föräldrarna ofta lämnas ensamma med ett stort problem. Hur närvaro främjas och hur elever med NPF ska stödjas tillbaka är ett brådskande utvecklingsområde som vi behöver en nationell handlingsplan för. Barns rätt till utbildning måste säkerställas.

Läget är akut, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Läs hela rapporten!

Du kan läsa hela enkätrapporten ”Ingen har undrat varför hon inte kommer till skolan” på Attentions webbplats.

21

BEHANDLING

Salivtester ersätter urinprov på Sahlgrenska Integritetskränkande urintester plågar många av Attentions medlemmar som genomgår behandling med centralstimulantia. Glädjande nog är tiden snart inne för mindre påfrestande metoder som salivtester.

Text: Annica Nilsson X Foto: Privat

erbjuds idag salivtester. De kan spåra drogerna i kroppen under lika lång tid som urintestesterna och dessutom kan ett enda salivtest spåra 70 olika substanser.

– Det startade med att vi gjorde en särskild satsning på drogtester eftersom det fanns behov av alternativ till urintesterna som inte är så trevliga att utsätta vare sig patient eller personal för. Andra fördelar med salivtester är att de svårare att fuska med, att man oftast bara behöver göra ett test och att priset är förmånligt om flera ämnen ska spåras vilket ofta är fallet idag, säger Magnus Axelsson som är särskilt ansvarig för droganalysen och chef för läkargruppen på sjukhuslaboratoriet på Sahlgrenska.

ENLIGT MAGNUS AXELSSON ökar be-

ställningarna av salivtesterna. Nu har salivtester införts på alla psykiatrienheter inom Sahlgrenska, som tillsammans har 4000 patienter. Psykiatrimottagningen i Mölndal har använt salivtesterna i två år.

Katerina Trantou som är vårdenhetsöverläkare där tycker att salivtesterna har blivit ett lyft.

– Urintesterna var inte bra för vare sig patient eller personal, de är också svåra att övervaka. Personalen ska ha en kontakt som bygger på förtroende. Idag använ22

der vi salivtester men vi drogscreenar inte på rutin, för det behövs inte på alla patienter. Däremot försöker vi arbeta mer hälsofrämjande och då är salivtesterna en del i en screening tillsammans med hälsosamtal, blodprov, EKG och annat. När det gäller riskpatienter brukar vi komma överens om hur testerna ska gå till.

Katerina Trantou är noga med att påpeka att ingen patient utesluts från vården om testet skulle vara positivt.

– Vi avslutar aldrig ADHD-behandlingen utan arbetar med motivationsarbete på plats för att stödja patienten att sluta med droganvändandet. Vi har hjälpt många unga patienter i ett tidigt skede och i vissa fall räcker det att vi pratar om det.

– Urintesterna var inte bra för vare sig patient eller personal, de är också svåra att övervaka. Personalen ska ha en kontakt som bygger på förtroende, säger Katerina Trantou som är som är vårdenhetsöverläkare på psykiatrimottagningen i Mölndal.

Magnus Axelsson

Katerina Trantou

Urinprov är inget krav för behandling Den region som formulerat sin patientinformation så att urinprovtagning framstår som tvingande vid medicinsk behandling av ADHD, måste omformulera sig enligt Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).

Det finns nämligen inget lagkrav på att genomföra drogtest på alla som behandlas med centralstimulerande, utan det är upp till den behandlande läkaren att avgöra.

OM SALIVTEST:

Analysmetoden som används vid salivtester kan identifiera 70 olika substanser i ett enda prov. Fler droger kan läggas till vartefter de dyker upp. Detektionstiden är minst lika bra som vid urintester, med undantag för cannabis. Testet går till så att patienten sköljer munnen med en vätska under två minuter.

Foto: Chokniti Khongchum from Pexels

PÅ SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

MEDIATIPS

Har ni sett serien Limboland?

OM INTE SÅ går den att se på UR Play

på webben. Limboland är en dramaserie om familjer med NPF som har en sak gemensamt: det funkar inte. En dramaserie med humor och värme om konflikter, utbrott och hur det är att vara förälder när familjelivet blev lite svårare än vad man var beredd på.

Det pedagogiska syftet med serien är att visualisera konsekvenserna i familjer med NPF och öka förståelsen och empatin för de som är drabbade. Tanken är att med hjälp av dramatiseringar visa hur det är ”när det händer”, och att ge föräldrar en möjlighet att identifiera sig med andra i liknande situationer samt att hitta verktyg att hantera vardagen bättre.

SMART ADDERA – ALLT OM ADHD med KBT-strategier och verkyg för coaching

BOKEN VÄNDER SIG till personer med

ADHD och anhöriga, samt till arbetsledare och personer som i sin yrkesroll möter vuxna med ADHD. – Det var mina patienter som gav mig idén till boken. Många patienter tyckte att det fattades en bok om ADHD hos vuxna och äldre tonåringar, säger Åsa Palmkron Ragnar, som är överläkare i psykiatri och har arbetat många år med ADHD. Boken sammanfattar den viktigaste kunskapen om ADHD uppdelat på 23 teman. Under varje tema har samlat användbara strategier för personer med ADHD, totalt över 100 olika strategier.

– Med citat från patienter och kommentarer av kollegor blir boken ett levande dokument över ADHD hos vuxna i dag, säger Åsa Palmkron Ragnar.

Åsa Palmkron Ragnar

23

AKTUELLT

Riksförbundet Nu är det 20 år sedan Riksförbundet Attention bildades. Mycket har hänt från att några pionjärer beslutade att bilda ett riksförbund till att vi nu firar 20-årsjubileum med 60 lokalföreningar och uppåt 14 500 medlemmar.

Text: Jacqueline Hellman Treshcow X Foto: www.pexels.com/@natalie-320378

Några milstolpar på vägen….

2000

Attention bildas!

Attention har sitt första årsmöte Bland annat beslutas: • Namnet Riksförbundet Attention • Att vara en förening för barn och vuxna med egen NPF, anhöriga och yrkesverksamma.

2001

Första projektet

Svensk Touretteförening ansluts till Attention och vi startar vårt första egna Arvsfondsprojekt med syftet att bygga upp Attentions informationsverksamhet.

2002

Samarbete med andra förbund Attention blir medlemmar i Handikappförbunden.

2004

Första NPF-forum

NPF-forum arrangeras för första gången och Attentions nuvarande ordförande Anki Sandberg tar över ledarskapet.

2007

En del av NSPH

Attention utses till medlemsförvaltare för psykiatrinätverket NSPH.

2010

10 000 medlemmar!

Attention överskrider den magiska gränsen 10 000 medlemmar. Vi börjar hålla utbildningar genom Attention Utbildning och startar besöksverksamhet inom kriminalvården.

24

Attention fyller

2011

Många projekt

Projektet Rörelse gör skillnad dokumenteras i en metodbok och i filmen ”Rörelse gör skillnad”. Attention startar ett projekt för unga vuxna och får medel av Ungdomsstyrelsen för att genomföra ett jämställdhetsprojekt. Vi gör en satsning på ekonomifrågor, som senare utmynnar i studiecirkeln Ekonomikoll.

2012

Fler projekt

Attention börjar bedriva anhörigverksamhet, arbeta med trafikskolor och påbörjar förarbetet inför ett kriminalvårdsprojekt.

2015

Fler lokalföreningar

Lokalföreningarna blir fler, Attention startar flera nya projekt och öppnar en ny webbutik.

2018

Rekordstort NPF-forum

NPF-forum når rekordnivåer med 60 utställare och 700 deltagare.

2019

Vi växer!

Antalet medlemmar ökar igen. Attention startar projektet Trots allt! som fokuserar på familjer med trotsproblematik.

För ungefär 20 år sedan diagnostiserades Elisabeth Axbergs barn med NPF. Då var kunskapen om NPF låg och hon kände att hon ville göra skillnad. Därför gick hon med i den nybildade organisationen Riksförbundet Attention.

–JAG GICK MED för att jag ville göra skillnad och nå fram

till politikerna och berätta om den bristande kunskapen och avsaknaden av stöd. Men att jag hittade Attention så tidigt har även betytt att jag har träffat vänner som funnits där i alla de kriser som uppstått under livets gång, berättar Elisabeth.

ELISABET HAR SETT hur Attention har växt under åren.

Tidningen har utvecklats både vad gäller omfång och innehåll. Det har tillkommit föreläsningar, NPF-forum och ett flertal projekt som har spridit kunskap om NPF. – Det har varit en enorm utveckling! Förbundet fick i starten kämpa sig till att få träffa beslutsfattare på nationell nivå. Numera kontaktas Riksförbundet av olika myndigheter för att ta del av förbundets kunskap. Det känns verkligen stort, säger Elisabeth.

ELISABETH TYCKER ATT Attention fortfarande behövs, för

2020

Attention fyller 20!

Attention fyller 20 år och firar det i samband med NPF-forum i Stockholm 23–24 april.

Nu är vi cirka 14 500 medlemmar fördelade på 60 lokalföreningar runtom i landet.

Vi startar projektet ”Åldras & må bra med ADHD” och inleder ett arbete med fokus på Kvinnor med NPF.

Psst..

Elisabeth har varit medlem sedan starten

Välkommen att fira Attentions 20 år med oss på NPF-forum 23–24/4 2020!

även om kunskapen om NPF har ökat i samhället så finns det problem med resursbrister. Hon har varit med från början och bevittnat hur Attention faktiskt kan påverka och göra skillnad och tänker fortsätta vara medlem för att bidra till fler förbättringar för personer med NPF. – Ingenting kan man utföra ensam, säger hon.

Man behöver vara många för att kunna göra skillnad.

Riksförbundet Attention och alla lokalföreningar gör det möjligt!

25

ATTENTIONKOLL! Förstärkning i

KUNSKAPSRÅDET Attentions kunskapsråd har fått förstärkning i form av logopeden Martina Hedenius och läkaren Lotta Borg Skoglund. Tillsammans med de andra NPFexperterna i kunskapsrådet kommer de att bidra tillföra förbundet fördjupad och specialiserad kunskap om NPF.

Men Hallå!

Martina Hedenius

Men hallå!

Lotta Borg Skoglund

Universitetslektor vid Institutionen för neurovetenskap, enheten för logopedi på Uppsala universitet och anknuten som forskare på KIND.

Överläkare SMART Psykiatri, lektor vid Uppsala Universitet och Forskare på Karolinska institutet. Författare till två populärvetenskapliga böcker på temat missbruk och neuropsykiatri ”Lyssnar din tonåring 2017 och ”ADHD- Från duktig flicka till utbränd kvinna”

Vad vill du bidra med i Kunskapsrådet?

Som logoped vill jag bidra med kunskap om språkstörningar och läs- och skrivsvårigheter.

Vad har du för erfarenheter av NPF? Jag har en hel del erfarenhet av NPF genom mitt kliniska arbete, där jag bland annat jobbat i ett utredningsteam på en BUP-mottagning. Privat har jag stor erfarenhet av hur det kan vara att leva med autism och adhd/add då jag själv har ett barn med dessa diagnoser. Är det något särskilt du vill sprida kunskap om?

Jag hoppas kunna sprida kunskap om att svårigheter med språk, kommunikation och läsning är väldigt vanligt hos personer med NPF, även om man kanske inte uppfyller kriterierna för diagnoserna språkstörning eller dyslexi. Det kan till exempel vara lindrigare svårigheter som ändå leder till stora problem när de läggs ihop med de andra utmaningar det innebär att ha NPF. Det är också vanligt att man missar att ett barn faktiskt uppfyller kriterierna för språkstörning eller dyslexi eftersom andra svårigheter är mer uppenbara. Därför skulle jag gärna se en ökad medvetenhet om språkstörningar, hur de kan yttra sig, och hur man kan underlätta livet för drabbade barn.

26

Vad vill du bidra med i Kunskapsrådet?

Kunskap om mitt expertområde som är NPF och samsjuklighet, särskilt missbruk och beroende.

Vad har du för erfarenheter av NPF? Jag har arbetat med personer med NPF inom psykiatrin och bedrivit forskning om NPF. 2015 skrev jag en doktorsavhandling om orsaker till och behandling vid adhd och samtidigt skadligt bruk och beroende.

Jag har även egen erfarenhet av att vara nära anhörig till en person NPF och delar många av de upplevelser som Attentions medlemmar beskriver av utmaningar och hinder i dagens system för både patienter och anhöriga.

Alla medlemmar i Attentions kunskapsråd

Ann–Kristin Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention Annika Brar, psykiatriker Agneta Hellström, pedagogkonsult Henrik Pelling, överläkare, barnpsykiater Katarina Lindström, överläkare, barnneurolog Lena Björklund, Attentions förbundsstyrelse och Attention Umeå Lena Westholm, konsulent/leg. Psykolog Lotta Borg Skoglund, överläkare och specialist i psykiatri Martina Hedenius, logoped och

Är det något särskilt du vill sprida kunskap om?

Tre områden. Det första är samsjuklighet, ärftlighet, biologi och sårbara familjesystem. Det andra är bemötande och det tredje stigma och negativ särbehandling.

universitetslektor Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Marie Rahlén Altermark, utvecklingsledare i Jönköpings kommun.

Projektet Trots allt! har startat en pilotstudiecirkel i Uppsala. Nio föräldrar kommer att träffas nio gånger varannan vecka för att dela erfarenheter med varandra.

T

anken med träffarna är att deltagarna genom samtalsrundor och temasamtal ska stärkas och lära av varandra. Temana för träffarna kommer att vara bland annat föräldrarollen, egenvård och parvård, och anhöriga. Man kommer också att bjuda in en gästföreläsare och diskutera förbättringsförslag för samhället.

–Det känns verkligen bra att tillsammans med de här engagerade föräldrarna genomföra pilotcirkeln Trots allt! Mitt mål är att föräldrarna ska få möjlighet att tala om det som många andra i omgivningen inte riktigt förstår, säger processledaren Anna-Maria Lundberg, Riksförbundet Attention och Studieförbundet Vuxenskolan.

Utifrån pilotcirkeln ska Anna-Maria Lundberg ta fram ett lättillgängligt studiematerial som ska spridas så att fler cirklar kan startas runtom i landet.

Musikalkväll i Dalarna

I höstas fick medlemmarna i Attention Dalarna möjlighet att se den tankeväckande musikalen ”Mitt liv” på Kulturhuset TIO14 i Falun till ett subventionerat pris. ”Mitt liv” bryter tystnaden kring psykisk ohälsa och lyfter samhällets mest tabubelagda frågor. Den berör bland annat hur det är att leva med röster som ingen annan hör, att inte orka leva, att bära en förälder med frusen sorg, och att leva med samhälles prestationshets. Diagnoser som Asperger, schizofreni och bipolär sjukdom lyfts under föreställningen och flera utav skådespelarna har själva någon diagnos.

– Musikalen väckte mycket känslor och tankar eftersom jag själv har vissa typer av psykisk ohälsa. Jag kände igen mig i mycket och blev glad över provokationen den väckte, sa en av totalt 200 personer i publiken. ”Mitt liv” spelas av den ideella föreningen Teater Satelliten från Sollentuna. Det är en av Sveriges första inkluderande musikensembler och består av ett 30-tal skådespelare, dansare och musiker i med och utan diagnoser.

Attention växer igen Efter de prövningar som bytet av medlemsregister innebar och som orsakade oss ett stort medlemstapp växer förbundet nu igen. Förr året hade Attention vid årsskiftet 14 287. Vid samma tidpunkt i år var vi 14 477 medlemmar.

14 477 MEDLEMMAR

Studiecirkel för föräldrar till barn med trots

Nu kan du bidra till att Attentions arbete genom att starta en insamling i sociala medier Så här startar du en insamling via Facebook: 1. Gå in på Insamlingar (sök om du inte ser det i menyn) och klicka på Samla in pengar.

2. Sätt ett mål med insamlingen och slutdatum.

3. Döp din insamling. Om du vill kan du berätta varför du samlar in pengar, information om Riksförbundet Attention kommer med automatiskt.

4. När din insamling är klar klickar du på ”Bjud in”.

Så här startar du en insamling på Instagram: 1. Skapa en Instagram Story 2. Lägg till dekalen för gåvor 3. Skriv in @attentionriks 4. Börja samla in pengar.

Uppdatera din kontaktinformation Logga därför gärna in på er medlemssida för att se att allt stämmer: https:// riksforbundetattention.membersite.dk/ Account/Login OBS! Klicka på Redigera och fyll på med info om födelsedag, mobil och e-post.

Har ni inte varit inloggade förut så måste ni välja Glömt lösenord och skapa en inloggning.

Behöver ni hjälp hör av er till medlem@attention.se.

27

ATTENTIONKOLL! Trots allt! besökte Skåne Trots allt! projektet träffade i slutet av november lokalföreningarna i Skåne län och tillsammans med dem anordnade projektet en föreläsning på temat ”Om trots, trotssyndrom och utagerande beteende hos barn och unga” som hölls av Eric Donell, vice ordförande och sakkunnig i trotsproblematik. Över sextio personer kom och lyssnade på Eric. Vi tackar Skåne-föreningarna och Eric som bidrog till att göra detta möjligt!

Tipsa oss!

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet.

Redaktören vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även spännande personer och annat intressant som händer på er ort.

▶▶ Skicka förslag till redaktionen@attention.se.

Samarbete med danska ADHD-foreningen I november besökte Attentions ordförande Anki Sandberg och Familjelyftets projektledare Elisabeth Gunnars ADHDforeningens utvecklingskonsulent Anna Furbo Rewitz.

Furbo Rewitz har drivit ett projekt som tillsammans med forskare har tagit fram en utbildningsmanual för föräldrar som har barn med ADHD. Eftersom det finns ett stort behov av den sortens stöd även i Sverige, ska Attention se över hur utbildningsmanualen kan implementeras i Sverige.

– Vi är glada och tacksamma över att vi kan samarbeta och stötta varandra inom Norden, säger Elisabeth Gunnars.

28

KALENDARIUM:

FEBRUARI 22–23 Styrelsemöte Riksförbundet

Stockholm

MARS

Nytt projekt om äldre Riksförbundet har fått ansökan om projektet ”Åldras och må bra med ADHD” beviljad av Arvsfonden.

– Nu när vi vet att funktionsnedsättningen följer med i livets alla skeden känns det naturligt att få möjlighet att öka målgruppens egna möjligheter till en god hälsa, delaktighet och inflytande i samhället, säger Attentions ordförande Anki Sandberg Genom projektet vill vi motverka diskriminering och ta fram verktyg som fungerar utifrån ett äldreperspektiv.

Mer information kommer när projektet kommit i gång i vår.

3

Trots allt! besöker Umeå lokalförening

11

Grundkurs om NPF Stockholm

19

Temakväll Familjelyftet och Trots allt! Attention Nacka

22

Styrelsemöte Riksförbundet, Stockholm

APRIL

23–24 NPF-Forum Stockholm 27

Utbildning i strukturerat NPF-arbete i skolmiljö Göteborg

29

Nästa nummer av Attention kommer ut. Tema: små barn.

TYCK TILL! Svara på vår läsarenkät Någon vecka efter att det här numret kommit ut kommer vi att skicka ut en läsarenkät till alla medlemmar via e-post. Vi hoppas att så många som möjligt vill hjälpa oss att förbättra tidningen genom att svara på enkäten.

Föräldrakurser i vardagsbalans Vad: Vardagskompassen ger dig verktyg att kartlägga och förstå ditt barns behov. Hur kan vi stötta och anpassa utifrån just ditt barns unika behov?

För vem? För dig som är förälder till ett eller flera barn med NPF. När: 10 tillfällen under våren.

Hur? Ring eller mejla för mer information. Tele: 073-817 71 38 och e-post: info@cognix.se Vill du veta mer om Vardagskompassen? Lyssna på Familjebalanspodden # 86: https://poddtoppen.se/podcast/1090367989/familjebalanspodden-en-podcast-om-npf/86-att-fa-ordning-pa-vardagen-lena-w-henriksson

Vi har också individuell handledning och grupphandledning i CPS (Collaborative & Proactive Solutions) för anhöriga. Hör av dig om du är intresserad!

VÅR NYA TJÄNST MISA UNG ÄR FÖR DIG MELLAN 15 - 29 ÅR. VI STÖTTAR DIG I DIN VARDAG MED STUDIER, PRAKTIK ELLER ARBETE. HÖR AV DIG SÅ BERÄTTAR VI MER ung@misa.se

www.cognix.se

ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD

SE1910747959

KOM OCH TRÄFFA MISA PÅ NPF-FORUM 23 - 24 APRIL

En plats för dig som vill veta mer om ADHD www.adhd24.se

www.misa.se

Tack för era gåvor via Facebook!

Att starta en insamling till Attention via Facebook är ett nytt sätt att bidra till vårt arbete. På vår Facebooksida kan man starta en insamling genom att trycka på knappen ”Skänk en gåva”.

Like

Comment

Share

29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR BLEKINGE LÄN För information kontakta kansliet@attention.se DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Gävle 076-3361533 styrelsen@attention-gavle.se www.attention-gavle.se Attention Hudiksvall Ann-Katrin Noreliusson attention.hudiksvall@gmail.com Attention Bollnäs Jennie Stark 073-839 25 33 attention.bollnäs@gmail.com www.attention-bollnas.se Attention Söderhamn Amanda Belin soderhamn@forening.attention.se 0762007464 HALLANDS LÄN Attention Halmstad-Hylte-Laholm Carina Wikås 0709542040 attentionhalmstad.se Attention FalkenbergVarberg Lennarth Andersson 073-055 87 12 ordforande@ attention-norrahalland.se www.attention-norrahalland.se Attention Kungsbacka Mary-Anne Jakobsson 0725-39 66 65 attentionkungsbacka@gmail.com

KALMAR LÄN Attention Kalmar attentionkalmar@hotmail.com www.attention-kalmar.se KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Ann-Christin Bengtsson anki@b25@gmail.com 0709-823038 www.attention-kronoberg.se NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sara Lindgren saralinkan75@gmail.com 070-357 28 18 Attention Kiruna Lena Unneberg 070-6125957 attentionkiruna@gmail.com SKÅNE LÄN Attention Lund info@attention-lund.com www.attention-lund.com Attention Malmö 076-562 72 57 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.b.nilsson@telia.com www.attention-helsingborg-angelholm.se Attention Kristianstad-Hässleholm Föreningstelefon: 0768-55 68 60 attention.kristianstadhassleholm@yahoo.se www.attention-kristianstadhassleholm.se Attention Sydöstra Skåne James Brocka 076-133 57 42 attentionsoskane@yahoo.se www.attentionsydostra.se Attention Trelleborg (Vellinge, Svedala) Christine Jadenbrink 0708-78 75 76 christine.jadenbrink@attention-trelleborg.se www.attention-trelleborg.se STOCKHOLMS LÄN Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@attention-sollentunavasby.se www.attention-sollentunavasby.se

JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland-Härjedalen Carita Eriksson Föreningstelefon 070-661 07 07 info@attention-jamtlandharjedalen.se www.attention-jamtlandharjedalen.se Attention Globen med omnejd Greta Sandberg JÖNKÖPINGS LÄN info@attention-globen.se Attention Jönköping www.attention-globen.se Malin Viberg 076-009 00 65 Attention Nynäshamn attention.jonkoping@gmail.com Tina Kjerulff Hemsidan under uppbyggnad kontakt@attention-nynashamn.se attention-nynashamn.se

Attention HuddingeBotkyrka-Salem Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se www.attention-hubosa.se

Attention Håbo Teresa Fröling 0708-203972 hej@attention-habo.se www.attention-habo.se

Attention Nacka-Värmdö kontaktperson@attention-nackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se

Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se

Attention Roslagen Lars Dalqvist-Öhlén info@attention-roslagen.se attention-roslagen.se Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se Attention Stockholm 08-410 885 60 (mån 12.30–14.30) info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se Attention Södertälje-Nykvarn Laila Starring Epost: laila@starring.net Mobil: 070-3178215 Attention Haninge-Tyresö 0763-40 61 92 kontakt@attention-haninge.se www.attention-haninge.se Attention Solna-Sundbyberg Johan Gentzell 073-947 85 78 Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 kontaktperson@attention-solnasundbyberg.se attention-solna-sundbyberg.se Attention Järfälla/Upplands-Bro Ordf Catharina Bergold info@attention-jarfalla-upplandsbro.se SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-Strängnäs Eskilstuna 072-004 93 15 eskilstuna@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Strängnäs 072-005 42 53 strangnas@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se

VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman maria.ch-f@bredband.net 070-299 28 32 VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se attention-skelleftea.se Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna) info@attention-umea.se attention-umea.se Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall-Timrå Monika Lindberg attention@attention-st.se www.attention-st.se Attention Ånge Helene Rahm 073-057 30 17 info@attention-ange.se www.attention-ange.se Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 attention.ovik@gmail.com www.attention-ovik.se VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson Lars-a.69@hotmail.com 070-650 32 12

Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen, Vingåker) För information kontakta kansliet@attention.se

Attention Västerås Föreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.com www.attention-vasteras.se

Attention Nyköping Peter Lundberg styrelsenattentionnykoping@gmail.com

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Borås Camilla Larsson 070-433 38 07 camilla@attention-boras.se www.attention-boras.se

UPPSALA LÄN Attention Enköping Linda Jarl info@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon 08-120 488 00

Attention Dals-Ed Jimmy Sundbom 0738-12 89 70 info@attention-dals-ed.se www.attention-dals-ed.se Attention Göteborg Egil Aasgaard 0703-93 63 47 kansliet@attention-goteborg.se attention-goteborg.se Attention Hisingen-Kungälv 0703-93 63 47 attentionhisingenkungalv@gmail.com www.attention-hisingenkungalv.se Attention Lerum Linda Poidnakk 073-316 15 80 info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 attentionskaraborg@hotmail.com www.attentionskaraborg.se Attention Uddevalla Anita Larsson 0730-556 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se Attention Öckerö Ulrika Engman 0708-62 44 30 kontakt@attentionockero.se www.attentionockero.se ÖREBRO LÄN Attention Lindesberg Tuula Pettersson 070-352 40 94 attention-lindesberg@hotmail.com www.attention-lindesberg.se Attention Örebro Lokalförening Karin Trulsen 0762-569083 foreningenattention.orebro@gmail. com Facebook: Attention Örebro Lokalförening ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se Attention Linköping Susanna von Sehlen attentionlkpg@gmail.com

ESTETISK A BILD OCH FORM • NATUR • SAMHÄLL OCH NATURVETENSK APLIGA PROGR AMMET

Skola, boende och fritid på gymnasiet i Tidaholm Rudbecksgymnasiet erbjuder en helhet med både boende och fritid. Genom att knyta samman din utbildning ges du möjlighet att förbereda dig för ett självständigt vuxenliv och att bo på egen hand.

Här finns flera utbildningar för dig med AS/HFA – du kan välja mellan Estetiska Bild och form, Natur och Samhäll och naturvetenskapliga programmet. Gemensamt för utbildningarna är att du läser i en liten grupp och att många lektioner är i ett hemklassrum. Du bor i en lägenhet tillsammans med en eller två kamrater. Här får du pröva på att utföra dagliga sysslor och ta ansvar för eget boende. Behöver du stöd, finns alltid en handledare i närheten och på fritiden får du pröva på

olika fritidsaktiviteter. Förhoppningsvis hittar du något som passar dig, och som du kan fortsätta med även i vuxenlivet!

Alla elever erbjuds att göra en framtidsprofil. Med hjälp av den lär du dig mer om dina styrkor och intressen och det blir lättare att välja rätt väg efter gymnasiet. Vill du veta mer eller komma på besök, kontakta enhetschef Monica Brindeland, tel 070-234 30 23!

Utbildningen på Rudbecksgymnasiet förbereder dig inför livet i vuxenvärlden och det blir lättare för dig att välja rätt väg efter studietiden.

Returadress: Riksförbundet Attention Tjurhornsgränd 6 121 63 Johanneshov

Posttidning B Porto betalt

arrangerat av RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

23–24 APRIL CLARION HOTELL, SKANSTULL STOCKHOLM

FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN NPF berör hela livet. Ta del av två inspirerande och kunskapsrika dagar med fokus på hur olika områden i livet på olika sätt påverkas av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Mer information samt anmälningslänk hittar du på attention.se Lågaffektivt bemötande och socialarbetarens dubbla uppdrag, Bo Hejlskov Elvén psykolog, föreläsare och författare

Från duktig flicka till utbränd kvinna, Lotta Borg Skoglund överläkare och specialist i psykiatri och allmänmedicin

Forskning pågår, Sven Bölte, professor och chef för Kind och Tatja Hirvikoski docent vid Kind

Att växa upp och leva med NPF, Tove Lundin, ambassadör för Hjärnkoll

Åldras och må bra, Ida Malm, projektledare Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

Attentions arvsfondsprojekt ”Trots allt”, Eric Donell, vice ordförande i Attention

Attentions arvsfondsprojekt ”Familjelyftet”, Elisabeth Gunnars, projektledare för Familjelyftet

Se kraften – arbetsplatser öppna för mångfald, paneldebatt med Diskrimineringsombudsmannen, Åsa Edman Källströmer, TNG och Olof Ambjörn, Vision

Strukturerat NPF-arbete i skolmiljö, Malin Angberg – leg psykolog och psykoterapeut

Anmäl dig via: https://attention-utbildning-2.se/npf-forum/