Noa nr 9 2016

Nya

Veterinären förklarar:

VIKTIGT ATT SKYDDA ANTIBIOTIKAN

En tidning från Evidensia Djursjukvård • Nr 9 • 2016

9

RÅD FÖR SKOTTRÄDDA HUNDAR OCH KATTER

SÅ GÖR DU:

om Ta hand sår hästens SIDAN 8

Djurhjälten:

MED SINDRA HOPPAS EVA FÅ TRYGGHET I LIVET

KATTPRAT MED JENNY STRÖMSTEDT

Andrea Brodin "JAXY HAR BLIVIT EN VÄLDIGT LYDIG HUND"

noa nr 9 2016 | 1

Med ett Agriakort i fickan blir du snabbt bortskämd med snabb, smidig och trygg skadereglering. Det ska vi inte ändra på. Däremot vill vi göra ditt veterinärbesök billigare och sänker den fasta självrisken med 300 kronor när du betalar med ditt Agriakort. Samtidigt är du fri att välja vilken veterinär du vill.

Läs mer och skaffa Agriakort på agria.se/agriakortet

Ingen årsavgift för Agriakunder (värde 195 kr) - samt ingen årsavgift första året för övriga. Effektiv ränta vid kreditbelopp 30 000 kr, återbetalningstid 12 månader, räntefri period om 30 dagar och därefter årsränta f.n. 14,85 %, administrativ avgift efter räntefri period 45 kr och årsavgift 195 kr är 17,87 %.

Vill du veta mer? Ring 0775-88 88 88 eller gå in på agria.se för att hitta din lokala säljare.

Agria Djurförsäkringar är Länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.

2 | noa nr 9 2016

Efter hundra dagar på nya jobbet I JUNI PACKADE jag väskan och lämnade bankbran-

schen bakom mig. Flytten var rent geografiskt bara några hundra meter, men i övrigt ett månvarv. Trots en uppväxt med ett dussin underbara katter, en far som haft hästar och systrar med både hund och får, var det länge sedan jag sett ett djursjukhus från insidan. Efter hundra dagar på min nya arbetsplats har jag fått en ny bild av svensk djursjukvård. Å ENA SIDAN har jag överraskats av hur avance-

rad och modern djursjukvården har blivit under det senaste decenniet. Mikroskop har fått sällskap av avancerad digital labbutrustning och gammal röntgenutrustning har bytts mot toppmodern datortomografiutrustning som skulle göra humansjukvården avundsjuk. Idag har vi skickliga specialister inom nästan varje område, vi gör titthålsoperationer och robotkirurgi för att minska infektionsrisk och rehabiliteringstider, behandlar cancer och arbetar intensivt med utveckling av både hygienkrav och behandlingsmetoder. Å ANDRA SIDAN är jag överraskad av hur lite som åstadkommits inom djursjukvården när det gäller IT och digitalisering i syfte att skapa enkelhet och trygghet för djurägarna och för att förenkla och effektivisera för vårdpersonalen.

Jag har alltid drivits av att arbeta med något som är viktigt för många och där jag hoppas och tror att jag kan göra skillnad. Därför har jag hela mitt yrkesliv arbetat inom olika delar av vår samhällsinfrastruktur. Jag har varit med och startat lokala flygbolag för att förbättra och göra regionalflyget billigare, har gjort mitt bästa för att sänka priserna

på telekomtjänster och ägnat de senaste fem åren åt att försöka göra bank- och pensionssparande billigare och enklare. Recepten för att skapa stor kundnytta samtidigt som vi hållit nere priserna har alltid innehållit en ingrediens av digitalisering.

SJUKVÅRDEN, BÅDE FÖR människor och våra fyrfota vänner, är kanske den viktigaste infrastrukturen i samhället som finns. Samtidigt ligger vi långt efter vad gäller IT och digitala tjänster, trots att det skulle kunna göra stor nytta. Man kan fråga sig varför. Jag tror att svaret ligger i att det fram tills nyligen inte funnits några stora aktörer inom djursjukvården som haft möjlighet att investera i IT-system. Men det svaret gäller inte längre. Som ung men stor aktör ser jag det som vårt ansvar att driva den utvecklingen.

SOM ETT FÖRSTA steg lanserar vi nu djurvårdguiden.se, en sajt där du som djurägare utan kostnad kan söka efter symptom och snabbt hitta svar om olika sjukdomar och åkommor om din fyrbenta familjemedlem blir dålig, eller om du vill veta mer om hur du kan hjälpa ditt djur att hålla sig frisk.

Våra erfarna veterinärer kommer löpande att fylla på med mer information.

Under det kommande året kommer vi att ta fram fler digitala tjänster med målsättningen att förenkla och förbättra kontakten med både friskvård och sjukvård för dig som djurägare. Jag ser fram emot att höra vad just du tycker att vi kan göra för att förenkla och förbättra våra tjänster. Välkommen att höra av dig, det är för dig och ditt djur som vi finns till!

Martin Tiveus, vd på Evidensia Djursjukvård.

noa Kundtidningen NOA ges ut av Evidensia Djursjukvård med två nummer per år. www.evidensia.se facebook.com/evidensia info@evidensia.se Djursjukhusvägen 11, 734 94 Strömsholm, 0771 - 45 40 00 Ansvarig utgivare: Eva Engström Redaktör: Maria Hofling Produktion: Evidensia Djursjukvård Omslagsfoto: Nyhetsbolaget Citera gärna NOA men uppge då källan.

Tack alla medarbetare inom Evidensia som har bidragit med tid, tankar och kunskap till det här numret av Noa.

Evidensia är en av Europas kvalitetsledande kedjor för djursjukvård.

På våra 170 djursjukhus och kliniker i sju europeiska länder står vi beredda med den mest krävande och avancerade vården, liksom en basvård och omsorg av högsta kvalitet. Dessutom bedriver vi omfattande forskning och utbildning. Ambitionen är lika enkel som utmanande.

Vi vill se fler friska och lyckliga djur. Därför ska vi vara det allra bästa för djuren.

noa nr 9 2016 | 3

GODA RÅD

KLIPP OM DJURVÅRD OCH HÄLSA PÅ YOUTUBE Visste du att Evidensia har en Youtube-kanal?

Där finns massor med klipp med goda råd och instruktioner, till exempel en film om hur du rengör öronen på din hund.

Antibiotika är ett av de mest värdefulla läkemedel vi har. När vi överanvänder antibiotika utvecklas mer resistens. Därför måste alla hjälpas åt att skydda antibiotikan för kommande generationer.

Inom djursjukvården är det viktigt med hygien för att förhindra smittspridning. Moderna behandlingsmetoder och smart utformade lokaler minskar också behovet av antibiotika. Men även du som djurägare kan hjälpa till. Här är tre tips: 1. Prata med din veterinär om när antibiotika gör nytta. Oftast finns andra sätt att behandla.

2. Använd inte överbliven antibiotika. Lämna in den på apoteket.

3. Tvätta händerna för att undvika smitta.

Källa: Folkhälsomyndigheten

TRE TIPS I VINTERMÖRKRET

SKYDDA ANTIBIOTIKAN

Foto: Orbiloc Att rasta i mörkret är oundvikligt så här års. Här kommer tre tips: 1. Använd reflexer och lampor! Både du och din hund ska synas bra.

2. Ha din hund kopplad. Hundar uppfattar dofter och vilda djur fortare än du och även den lydigaste hunden kan lockas av det.

3. Är din hund mörkrädd? Rasta den ihop med en hund som inte är det och håll er till upplysta platser.

FÖLJ #STOLTDJURSJUKVÅRD PÅ INSTAGRAM Nyfiken på vad som händer på en djurklinik? Följ hashtaggen #stoltdjursjukvård på Instagram och ta del av roliga, spännande och rörande vardagsbilder från djurkliniker i hela Sverige.

Helt ny klinik öppnar i Staffanstorp NU HAR PORTARNA slagits upp för Evidensia Djurkliniken Staffanstorp, en helt ny veterinärklinik i Rondellens handelsområde.

Djurkliniken Staffanstorp kommer att fungera som en lokal vårdcentral för djur, med planerade vårdbesök som till exempel vaccinationer, hälsokontroller och valpkullsbesiktningar. Man tar självklart även emot djur vid olika sjukdomstillstånd. Tanken är att djurägare får sin första veterinärkontakt här, för att vid behov kunna få mer avancerad vård vid något av djursjukhusen i närheten.

– Läget på Rondellens handelsområde gjorde att vi valde att satsa på en stor och modern butiksdel med allt från veterinärfoder till tillbehör för hund, katt och smådjur, säger Anna-Karin Olsson, klinikchef.

4 | noa nr 9 2016

SKIKTRÖNTGEN FÖR HÄST I STRÖMSHOLM I början av hösten invigdes de nya moderna lokalerna på Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm. En nyhet är en CT, även kallad skiktröntgen, som är så stor att den kan skanna av stora delar av en häst.

Nedan görs en undersökning av ett bakben på sövd häst. Undersökningen tar cirka 30 minuter.

Hästen ligger på ett luftkuddebord som försiktigt för hästen in i gentryt. Efter genomförd undersökning får hästen vakna upp i en madrasserad box under noggrann övervakning.

Huvudet går att undersöka även på vaken häst.

Hästen får i sådana fall lugnande medel och placeras stående utanför maskinen.

Veterinär Marie Paulsson och leg. djursjukskötare Annelie Johansson ingår i hemoddialysteamet i Helsingborg.

HEMODIALYS KAN RÄDDA FLER DJURLIV Evidensia Djursjukhuset Helsingborg har som första djursjukhus i Sverige möjlighet att ta emot akut njurskadade och förgiftade hundar och katter för hemodialys. Därmed kan fler djurliv räddas.

Det kan till exempel handla om djur som smittats av leptospiros och utvecklat akut njursvikt, eller djur som blivit förgiftade av att de ätit svamp, vindruvor, läkemedel eller etylenglykol.

– Hemodialys är ett alternativ om patienten inte svarar på den medicinska behandlingen. Det är fantastiskt att de djurägare som är intresserade av att gå vidare kan få sina djur friska med den här metoden, berättar Anneli Johansson som är djursjukskötare i hemodialysteamet.

Processen går till så att blodet leds in i apparaten där ett filter rengör som en konstgjord njure, innan blodet leds tillbaka in i patienten. När man lägger kanylen är djuret sövt, men under dialysen är djuret vaket och behöver vara ganska stilla. Vid försök har det inte varit några problem.

– Patienten verkade inte bekymrad över huvud taget. Den låg och tittade, berättar Annelie.

Hon har intresserat sig särskilt för njurpatienter de senaste åren.

– Jag tycker det är fascinerande och jag får en nära relation till mina patienter eftersom man ofta följer dem under en längre tid.

Grundkraven för att en patient ska vara aktuell för hemodialys är att den väger över tre kilo, samt att det inte handlar om en kronisk njursjukdom.

CT-undersökning för häst finns nu även i Strömsholm.

SÄSONGSPLOCK

hypertyreos

Hypertyreos, eller giftstruma, är den mest förekommande hormonella sjukdomen hos äldre katter. Mer än 9 % av äldre katter har sjukdomen, som innebär för hög produktion av sköldkörtelhormon. Sjukdomen orsakas i de flesta fall av en onormal tillväxt av sköldkörteln eller en godartad tumör.

SATSNING PÅ ETT KOMPLETT DJURAPOTEK Genom att arbeta tillsammans med Kronans Apotek och deras lokala apotek i Sverige kommer Evidensia att förbättra tillgängligheten på djurmediciner, både för djurägare och alla kliniker.

– Vi ser fram emot vårt samarbete och att se de positiva effekterna det kommer ha för våra kunder framgent, säger Johan Gillbro, inköpschef på Evidensia.

ALLT FLER HUNDAR OCH KATTER DRABBAS AV JUVERTUMÖRER. KÄNN IGENOM DIN TIK ELLER HONKATT EN GÅNG I MÅNADEN. TUMÖRER SOM UPPTÄCKS TIDIGT ÄR LÄTTARE ATT BEHANDLA.

noa nr 9 2016 | 5

REPORTAGE

Kattliv hos Jenny Strömstedt Programledaren Jenny Strömstedt älskar sina katter och inbillar sig gärna att hon har en djup, ordlös kontakt med dem. Kroppskontakt blir det hur som helst. När det ska sovas får matte agera värmedyna – ett uppdrag hon oftast tackar ja till.

Text: Maria Hofling Foto: Stefan Nilsson

Man brukar säga att hunden är människans bästa vän, vad säger du om det?

– Jag tror att alla nära relationer mellan människor och djur är viktiga och bra, inte bara för husse, matte och djuret utan för hela samhället.

Vad är det du gillar med katter generellt?

Varför ska man ha katt?

– Jag gillar inte katter. Jag älskar katter. De är varma, kärleksfulla, intelligenta och lite småkorkade på samma gång. Samt extremt bra sängvärmare en kall vinternatt. Är Kerstin och Eva-Charlotte dina första katter?

– Min första katt hette Agnes och den fick jag som tonåring. Tyvärr gillade inte hon omställningen efter en flytt till lägenhet så vi fick lämna bort henne till en familj i villa.

Stor sorg. Sen skaffade jag inte katt förrän de akuta ungdomsåren var över och jag behövde öva på att ha barn. Jag hade läst designern Lars Sundhs bok om hans devon rex-katt och blev betagen. Så vi åkte till Marianne i Söderhamn och hämtade katten Lelou. Hon är dock i katthimlen sen sex år tillbaka.

Vad tillför katterna ditt liv som bara de kan?

– Jag tror att katterna tillåter hela familjen att vara riktigt fåniga, ligga på golvet och leka

6 | noa nr 8 2016

och prata barnspråk. Människor måste vara fåniga emellanåt annars blir spänningarna för stora och livet blir för allvarligt. Sen är de roliga - ständiga samtalsämnen - och själv inbillar jag mig att jag har en djup ordlös kontakt med mina katter. Oklart om de känner detsamma.

Hur skulle du beskriva er relation? Har katterna olika relation med olika familjemedlemmar?

– Jag inbillar mig att de älskar mig mest, men jag antar att det är därför att jag är den enda som accepterar att agera värmekudde nätterna igenom. Men samtidigt har Eva-Charlotte en kvällsrutin när hon ska in i ena tonårsrummet och kolla läget samma tid varje kväll. Yngsta går också under namnet "flickan som kunde tala med katter". Hon får göra vad hon vill med dem.

Katter brukar ha egenheter som man älskar att hata. Känner du igen det?

– Alltså det här krafsandet på dyra klädda möbler är ju mindre roligt, och råmandet på morgonen när de tycker att vi är tråkiga och borde gå upp. Det faktum att Kerstin alltid ska ligga sked med mig varje natt ser jag oftast som mysigt. Det är bara tröttsamt när jag sover djupt och hon boxar mig i ansiktet för att hon ska få krypa ned. u

noa nr 9 2016 | 7

REPORTAGE ”Ju fler människor som engagerar sig för djuren, desto högre status får de"

När ser och märker du att de trivs och mår bra?

– Jag tycker att de verkar må bra allt som oftast kanske mest framför brasan en kväll på landet efter en lång dag ute.

Har de haft några hälsokriser när de inte mått bra?

– Kerstin är ett måndagsexemplar som haft både revorm och urinvägsinfektion samt lidit av övervikt.

Men hon är den snällaste, raraste, keligaste katt som jag någonsin mött så vi tar hand om det som går snett med benägen hjälp av Christophe Bujon som ju är veterinär i Nyhetsmorgon.

Dina katter är innekatter, men på sommaren har de semester och får vara ute på landet. Hur funkar det?

– Det funkar kanon. Vi tar in dem när det börjar skymma dock. Dessutom är de kastrerade honor så de går aldrig särskilt långt från huset.

Många som har katt kan nog skriva under på att katten ser sig själv som familjens viktigaste medlem, men samtidigt finns det alltför många hemlösa, oönskade katter – vad säger du om kattens status i samhället?

– Jag jobbar stenhårt för att kattens status ska höjas, och man kan tycka vad man vill om rashysterin, men ju fler människor som engagerar sig för djuren desto högre status får de.

Som kattägare med många års erfarenhet, har du några råd till andra som funderar på att skaffa katt?

– Mitt främsta råd är att bara skaffa innekatt om det är liv och rörelse där hemma, i alla fall större delen av dygnet, så att de inte blir ensamma. Sedan - köp från en uppfödare som vår, som sover med kattungarna och socialiserar in dem redan från början. De älskar verkligen människor!

JENNY STRÖMSTEDT

PROGRAMLEDARE OCH JOURNALIST

Sändigt aktuell som programledare i TV4 Nyhetsmorgon.

Har två devon rex-katter som heter Kerstin och Eva-Charlotte.

Kerstin har ett eget instagramkonto under namnet Kerstin Strömstedt.

Djurhälsa är ett återkommande tema i TV4 Nyhetsmorgon där Jenny Strömstedt är programledare med Steffo Törnquist.

Veterinär Christophe Bujon från Evidensia Södra Djursjukhuset brukar gästa programmet och dela med sig av råd och kunskap.

8 | noa nr 9 2016

Hallå där: Andrea Brodin... ... deltagare i säsong två av Mitt liv som valp Hur går det med Jaxy?

– Det går jättebra. Hon har blivit en väldigt lydig hund, även om hon förstås har kvar sin roliga personlighet.

Du verkar vara en cool matte. Stämmer det?

Bloggaren, inredaren och tv-profilen Andrea Brodin och hennes hundvalp Jaxy är två av deltagarna i andra säsongen av tv-serien Mitt liv som valp på Sjuan.

4 STEG

– Ja, det är jag nog. Jag hetsar sällan upp mig i onödan. Är man bara konsekvent med en valp så löser sig det mesta.

Vad är det värsta buset som Jaxy hittat på?

– Det pinsammaste var när Jaxy kissade inne i mataffären, som hon på nåder fick gå in i då jag lovade dyrt

och heligt hur rumsren hon var.

Hon bröt en klo i ett avsnitt, hur gick det med tassen sen? Har ni lyckats undvika veterinären efter det?

– Det gick bra, klon är borta och kommer inte åter. Nu har vi bara varit hos veterinären för vaccinationer.

Har du något tips till andra som funderar på att skaffa valp?

– Gör ordentlig research om rasen, alla raser passar inte alla hundägare. Hur ser familjens konstellation och behov ut? Pigg hund med stort behov av motion eller kanske mer en sällskapshund? Läs på!

TA HAND OM HÄSTENS SÅR Veterinär Elin Skärlina delar med sig av fyra råd för hur du sköter hästens sårvård hemma.

Om hästen får feber, om hästen är halt eller om såret är svullet och ömt bör en veterinär titta på skadan. Ett sår som glipar kan dessutom vara svårläkt av sig själv. Då går det snabbare om såret sys.

– Om såret sitter nära en led eller senskida så är det bra om en veterinär kikar på det så snart som möjligt. En befäst infektion i en led kan få katastrofala följder, säger Elin.

1. GÖR RENT Börja med att så snart som möjligt spola rent för att få bort synlig smuts. Använd koksaltlösning eller kranvatten, inget annat. Lägg därefter om ett skyddande bandage. Var noga med att dina egna händer är rena när du sköter såret.

2. TRYCKFÖRBAND Blöder det mycket? Prioritera att lägga ett tryckbandage och kontakta därefter veterinär.

Elin Skärlina är leg. veterinär, diplomate ECVS, specialist i hästens sjukdomar samt chefsveterinär för kirurgi vid Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm.

3. LÄGG OM De flesta sår behöver läggas om för att hållas rena och för att främja sårläkningen. Gör ett rejält bandage som inte glider så lätt. Underst sätter du en lämplig kompress som inte fastnar i såret. Håll den på plats med en mjuk vaddlinda.

Det här såret gick in i hovled och kronled och behövde vårdas av en veterinär, men många sår kan du ta hand om själv.

4. HÅLL HÄSTEN STILLA Bandaget kan sitta på några dagar innan du byter, under förutsättning att det sitter bra och håller sig torrt. Under tiden är det bra om hästen är stilla.

noa nr 9 2016 | 9

En dag på

akuten På akutmottagningen på Evidensia Södra Djursjukhuset i Kungens Kurva arbetar veterinärer och djursjukskötare från tidig morgon till sen kväll för att ta emot och behandla akut sjuka eller skadade djur. Vi följde veterinären Emma och djursjuksköterskan Johanna en dag på jobbet.

Text: Maria Hofling Foto: Veronica Kindblad

FÖRRA VECKAN DEMOLERADE schäfervalpen och hans hunddagiskompis en vägg så att tapeter och gips yrde, och det verkar som att Rike får sota för det nu. Han ligger på golvet i mottagningsrummet när veterinären Emma Riberdahl kommer in för att undersöka honom.

10 | noa nr 9 2016

– Hur tycker du att han mår, frågar hon matte Helena.

– Han blev jättesnuvig fredag natt. Under helgen har han inte varit som vanligt.

Han brukar leka i timmar, men nu orkade han bara i minuter och han sover mycket mer. u

FÖLJ ETT CASE

– Han hade jätteroligt med väggen. När han blev dålig så tätt inpå tyckte jag att det var misstänkt. Jag har googlat som en galning i helgen om vad det kan bero på. Jag åkte hit för jag vill inte chansa, säger Rikes matte Helena.

noa nr 9 2016 | 11

Bella har en sårskada som behöver ses om.

– Jag ringde min veterinärklinik och de rekommenderade mig att åka hit om det är så att han fått gips i luftvägarna. Han har redan bajsat ut tapet, berättar matte.

– Vi ska gå igenom Rike från topp till tå. Det kan vara irriterat med en inflammation i näshålan.

Har det gått ner i lungorna kan det vara allvarligt, en kemisk lunginflammation. I dag ska vi kolla sänka, ta en blodbild och röntga för att se hur det ser ut, säger Emma och börjar undersöka Rike.

Rike hänger med huvudet medan Emma trycker på luftstrupen och lyssnar med stetoskop. Sedan berättar hon vad den inledande undersökningen kommer kosta innan hon går vidare för att titta på en annan patient. Helena och Rike väntar.

– Det är helt absurt. Jag har inte varit på akuten Akuten14.psd förut, och det här är ändå min tredje hund, säger hon och tittar oroligt på Rike som lagt sig för att sova igen.

Djursjukskötaren Johanna Rydberg tar blodprov som lämnas till labbet. Lite senare kommer hon tillbaka för att ta med Rike på röntgen. När Johanna är klar kommer Emma och tittar på bilderna.

– Det lyser inte pneumoni (lunginflammation), men jag kan inte utesluta det. Vår bilddiagnostiker Frida är här på ronden idag, jag ska visa bilderna då

12 | noa nr 9 2016

och jag väntar även på helheten från blodproverna, säger Emma och funderar.

– Det är ett gränsfall. Rike har feber och är loj för att vara så pass ung. Jag lutar åt att vilja skriva in honom, säger hon.

DJURSJUKSKÖTAREN JOHANNA HAR gjort en triagebedömning på patienterna som sitter i akutens väntrum. Triage är en metod som används för att snabbt kunna prioritera djurens behov av vård.

Tillsammans med Emma beslutar hon att de ska titta på 11-åriga hunden Bella som remitterats från djursjukhuset i Strömsholm där hon vårdats och opererats för en stor bitskada som hon fick av en annan hund. Egentligen skulle djurägaren ha bokat ett besök för uppföljande sårkoll, men nu kommer Bella in akut eftersom hon fått feber.

– Hon kräktes lite i natt och i morse fick jag inte i henne antibiotikan. Jag undrar varför hon fått feber, säger Peter som åkt hit med Bella.

– Ja, igen. Det är inte så roligt. Vi kan behöva ta en ny odling för att se om några andra bakterier vuxit till sig, säger Emma medan hon lindar av bandaget.

Bella har kvar död vävnad efter såret. Emma bestämmer sig för att konsultera sin kirurgkollega

FÖLJ ETT CASE

Wynja har ont och behöver en munkorg för att kunna undersökas.

Akuten17.psd

Johanna justerar en tratt till schäfern Rike.

och bär med sig Bella bort till en annan avdelning.

– Det är det bästa med att jobba på ett djursjukhus – man har kollegor att bolla med.

Emma får stöd för sitt beslut att följa planen och låta den döda huden sitta kvar så länge, men göra rent och ta en ny odling.

Tillbaka i mottagningsrummet får husse skriftliga skötselråd av Emma och Johanna tipsar om ett slags foder som många hundar älskar, som man kan gömma medicinen i.

TILLBAKA TILL RIKE. Blodanalysen är klar och den biomedicinska analytikern Hanna har tittat på de vita blodkropparna i mikroskop och konstaterat att de är lite toxiskt påverkade. Emma rekommenderar djurägaren Helena att skriva in Rike eftersom han Akuten8.psd är så pass dålig.

– Det kan vara lunginflammation, men vi hoppas att det sitter mest i de övre luftvägarna. Han får åka hem så fort han mår bättre och vi ringer oavsett tid på dygnet om något händer, säger Emma.

Helena får skriva under ett mottagningsbevis och kommer överens om direktreglering mot försäkringsbolaget tillsammans med Johanna som ska ta med sig Rike till vårdavdelningen. Helena är ledsen.

– Jag vet, det är jobbigt, säger Johanna tröstande och kramar om Helena.

Johanna har jobbat inom djursjukvården i åtta år. Det syns att hon har vanan inne när hon lugnt och metodiskt installerar Rike i en av burarna, med filt, mat och en tratt.

Akuten21.psd

EMMA HAR ARBETAT som veterinär i tio år.

-– Det bästa med jobbet är att jag har så mycket djurägarkontakt. Jag gillar ju folk. Och på ett sådant här ställe ser man många olika fall.

Efter lunchen samlas 14 veterinärer för rond runt en skärm i ett bildavläsningsrum. Bilddiagnostikern Frida går igenom olika fall, bland annat Emmas röntgenbild av Rikes lungor.

– Kan det vara partiklar i lungorna?

– Nej, det ser fint ut, det normala mönstret i lungor, menar Frida.

Ett positivt besked med andra ord.

Efter ronden går Emma vidare med patienterna på akuten och näst på tur är huskyn Wynja som fått vänta en stund.

– Även om Wynja har så ont att hon inte vill gå så är akutparametrarna okej, förklarar Emma och läser in sig i journalen.

Wynja har diarré och ont i lederna, och det u

TRIAGE

PATIENTER MED STÖRST BEHOV FÅR HJÄLP FÖRST Det allra första som händer när patienter kommer till akuten är att man gör en så kallad triage. Det är en metod för att prioritera patienter i rätt ordning efter hur pass dåliga de är. Man tittar på parametrar som andningsfrekvens, slemhinnornas utseende, puls och kroppstemperatur.

noa nr 9 2016 | 13

FÖLJ ETT CASE

Veterinärerna samlas för rond. Idag är bilddiagnostikern Frida på besök och går igenom bilder fån olika fall.

är inte första gången. Det är tydligt att Wynja är obekväm och hon förses med munkorg.

– Hon är snäll, men hon har mycket integritet, förklarar husse och matte.

Nu har hon dessutom ont och visar både tänder och morrar när hon undersöks.

– Jag fundera på om ledvärken är en reaktiv inflammation. Att hon får ont i lederna i samband med diarré, säger Emma och föreslår en långsiktig åtgärd.

– Jag tror det vore bra att så långt som möjligt försöka undvika att hon blir magsjuk och ställa henne på skonkost livet ut. Men nu skulle hon behöva skrivas in för att få smärtlindring, säger Emma.

Matte tycker inte att det är en bra idé.

– Wynja trivs inte på djursjukhuset, tidigare har hon fått åka hem för att det inte fungerat. Kan vi göra på något annat sätt?

– Ja, vi skulle kunna ge en spruta med smärtlindring nu, skicka med tabletter hem och ge det några dagar. Fungerar det inte ändrar vi planen, säger Emma.

AKUTEN HAR ÖPPET till sent på kvällen, men Emmas pass börjar närmar sig sitt slut. Vi lämnar akuten för den här gången, men efter ett par veckor hör vi hur det gått för patienterna.

– Rike blev piggare och febern gick ner, så han fick åka hem dagen efter. På återbesöket var sänkan normal, så det slutade bra, berättar Emma.

För den lilla papillon-hunden Bella läker sårskadan fint. Hon kom tillbaka dagen efter och fick ny antibiotika efter odlingen. Någon vecka senare rensades såret och syddes om.

– Såret läkte snabbare än vi hade förväntat oss.

Planen för Wynja fick göras om. Behandlingen hemma hjälpte inte och Wynja fick tillbringa en natt på djursjukhuset med smärtstillande dropp innan hon fick åka hem med ett smärtlindrande plåster.

– Hon mådde bäst hemma och det var svårt att ha henne inskriven. Nu får hon foder för magen.

Där fokuserade vi på att behandla snarare än att utreda, och hoppas att dieten ska hjälpa så att Wynja slipper bli magsjuk igen.

”Jag tror det vore bra att ställa henne på skonkost livet ut"

Akuten26.psd

Att ha koll på tiden är viktigt på akuten. Puls och andningsfrekvens är två parametrar som bevakas på patienterna som kommer in.

14 | noa nr 9 2016

Så går veterinärundersökningen till Flera delar behövs för att skapa sig en bild av patienternas tillstånd på akutmottagningen.

Djurägarens beskrivning, den kliniska undersökningen, prover och diagnostiska bilder

är bitar i pusslet.

Matte och husse som känner sitt djur får berätta för veterinären hur de uppfattar att djuret mår. Sedan gör veterinären en klinisk undersökning som

betyder att veterinären känner igenom djurets kropp, tittar på slemhinnor och lyssnar på hjärta och lungor.

Ibland tas prover för att göra analyser. Röntgen eller någon annan

metod för bilddiagnostik kan också ge svar man behöver för att ställa diagnos eller bestämma hur man ska gå vidare. Alla delar behövs för en samlad bedömning.

TRÖTT? ETT ÅR ÄLDRE? ... ELLER STEL?

För sunda och flexibla leder idag och imorgon

Ta fram leken och glädjen hos hundarna på nytt!

Flexadin Advanced, unikt dietiskt fodertillskott som ger exceptionellt stöd till leder drabbade av artros.

Unik och innovativ formula med odenaturerat kollagen typ II (UCII), vitamin E och omega-3-fettsyror.

Flexadin Advanced för alla hundar. Smakliga tuggtabletter, endast en per dag oavsett vikt.

Du köper Flexadin Advanced hos din veterinär.

www.myhappypet.se

DET MEST HELTÄCKANDE SORTIMENTET VID MAGTARMPROBLEM. ROYAL CANIN® erbjuder det mest heltäckande sortimentet av anpassade dietfoder vid magtarmproblem. Var och en speciellt anpassade för att hjälpa dig att noggrant diagnosticera och behandla gastrointestinala problem.

noa nr 9 2016 | 15

RASRELATERAT

Ulla-Lena von Krusenstierna är en nybliven glad pensionär som älskar sina alpackor. Här matar hon Krusius Fireson och bruna Galaxy.

FAKTA

ALPACKOR • Ursprung Sydamerika • Tamdjur i 7000 år • Macho, hembra och cria betyder hingst, sto och föl • Väger 80-85 kilo • Kan bli 20 år • Pris från 15 000 till över 100 000 kronor Läs mer: www.alpackaforeningen.se VETERINÄRENS SKÖTSELRÅD: - Hantera dina djur mycket, i stressfri miljö, för att underlätta eventuella kommande veterinärbesök.

- Lär dig att hullbedöma dina alpackor, detta är ett bra sätt att kunna följa hur dina djur mår.

- Se över foderkvaliteten. Alpackan behöver långa fibrer och vill ha fri tillgång till hö/bete.

- Vaccinera dina alpackor mot clostridios.

- Klipp klorna 1-3 gånger/år.

- Kontrollera tänderna i samband med klippning.

Råden kommer från Moa Berggren, leg. veterinär, Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm

16 | noa nr 9 2016

Här trivs alpackorna Ängarnas delfiner - smeknamnet är talande. Alpackor är udda i det svenska landskapet men de har blivit allt vanligare. De sydamerikanska kameldjuren charmar alla.

Text: Anna Björe Foto: Per Groth

TURE KOMMER FRAM och kikar på oss under lugg. Han bor tillsammans med sin flock på Näsbyviks gård utanför Stallarholmen. Här har Ulla-Lena von Krusenstierna fött upp alpackor sedan 2004. Hon är en av pionjärerna i Sverige.

– Kom då pojkarna, ropar hon och då kommer gänget knallande med sin karakteristiska passgång för att få omtanke och mat.

Stona är i stallet den här dagen medan grabbarna håller till i hagen. Percy, Pascal, Galaxy och Ture är deras smeknamn. Det finns 22 naturliga färger och en i flocken är till och med flerfärgad. Ullen, som kallas för fiber, är världens finaste.

– Jag hade finullsfår tidigare men såg en bild på en alpacka i tidningen Land och blev kär. De är fantastiska djur, påminner om katter. Man kan aldrig tvinga dem till något men de är vänliga och nyfikna, säger Ulla-Lena och klappar om Barillo som är väldigt kelen.

UNDER VÅRT BESÖK får vi höra några av deras så speciella läten också. De varnar sina flockmedlemmar med ett ljust irrande ljud – som delfiner medan de fräser och spottar om det är något de inte gillar. Under parning ger de ifrån sig ett gurglande läte och de klickar för att kommunicera med sitt föl.

Varför har man då alpackor - förutom att de är trevliga? Ulla-Lena gör garn av ullen och hon anordnar även vandringar med alpackorna. För den som vill hålla marken öppen är de perfekta eftersom de betar fint och utan att trampa sönder. De har inte klövar eller hovar utan trampdynor och två naglar.

Men vem som helst ska inte skaffa sig alpackor, trots att de är renliga, lättskötta och gulliga. Det gäller att vara påläst och kunna ta hand om dem.

– Du får till exempel aldrig ha färre än tre alpackor, eftersom de är flockdjur. Jag är medlem i Svenska Alpackaföreningen. Våra alpackor är certifierade och vi följer de etiska riktlinjerna.

TRE PROFFS GER SINA BÄSTA RÅD TIPS:

Hanterasla skotträd STRATEGIER OCH KNEP

TIPSARE

Sandra Björk, receptionist, Evidensia Djurkliniken Norrköping

FÖREBYGGANDE TRÄNING

SISTA-MINUTENKNEP

RÅD TILL MATTE OCH HUSSE

Träning i god tid innan:

Så gör du när det börjar smälla:

Hur du själv bör bete dig:

Träna hunden redan från valpstadiet med olika ljud och träningsprogram för skott och fyrverkerier på varierande ljudvolym.

Dra ner persienner, stäng alla fönster, sätt på radio- och TV-ljud. Sätt fetvadd i hundens öron. Spendera med fördel tiden i ett mer ljudisolerat rum, typ källare eller badrum.

Var lugn och stirra inte mycket på hunden. Håll hunden stilla eller på liten yta, ju mer den springer omkring ju mer stressar den upp sig själv. Var som vanligt, prata i vanlig ton, klappa inte överdrivet mycket på hunden eller prata överdrivet mycket med den.

Låt gärna hunden få vara tillsammans med en icke skottberörd äldre hund första gångerna den kommer att utsättas för skott och fyrverkerier. Den äldre hundens lugn kommer då påverka valpens första intryck av ljudet och förhoppningsvis reagerar den inte alls.

Läs boken "Innan det smäller" av Memea Molin.

Använd receptfria medel som tagit vara på hundens egna naturliga feromoner. Finns att köpa på veterinärkliniker.

Träna på olika typer av ljud så hunden får en positiv förväntan i stället för tvärtom.

Kastruller, tomtebloss, poppa popcorn med mera.

Veronica Nilsson, djurvårdare, utbildad hundterapeut, Evidensia Djurkliniken Köping

Carina Reinhold, beteendesköterska, Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg

!

h radio- oc “Sätt på d” tv-lju

Åk ut på landet eller annat ställe där det inte finns fyrverkerier, eller i alla fall mindre av dem. Alternativt fytta till ett rum som ligger långt bort från smällare och fönster.

Var lugn och trygg. Försök vara som vanligt så att hunden inte tycker att det blir konstigt och förknippar ditt konstiga beteende med denna tid.

Se till att hunden är rastad innan tolvslaget.

Visa inte stress och osäkerhet .

Aktivera hunden under dagen så den är trött och nöjd när det börjar smälla.

Ömka inte hunden.

Prata med grannar och be dem hålla fyrverkerierna till vissa tider.

Lämna ALDRIG hunden ensam under denna tid.

Finns det någon skjutbana i din närhet så rasta gärna hunden kring denna, på ett sådant avstånd att hunden förblir oberörd.

De flesta hundar utlöser sin första skotträdsla dagarna innan nyår, då det tyvärr smäller redan då. Därför är det viktigt att inte lämna hunden ensam hemma dagarna innan och efter nyårsafton.

CD-skiva där det ingår smällare är bra att träna med. Tänk på att man börjar med lågt ljud och flytta runt CD-spelaren både ute och inne, och träna både dag och kväll. Lämna aldrig hunden ensam med CD:n på.

Är hunden trygg med smällarna på CD så ha med fördel denna på samtidigt som du spelar musik. Då går inte smällarnas ljud utifrån igenom på samma sätt.

te “Ömka in hunden”

Stirra inte på hunden och prata som vanligt - ingen "tycka synd om röst".

Finns källare eller dylikt så var där, i annat fall tänk på att dra ner rullgardiner. Se till så hunden har en liten och mörk plats att gå in och lägga sig om den vill, t ex en garderob.

så n källare “Finns e där” var noa nr 9 6 2016 2015 | 17

FÖRKLARINGEN

En resurs till låns Hur hänger antibiotika, resistenta bakterier och vårdhygien ihop?

Maria Tholander Hasselrot, hygienansvarig på Evidensia, förklarar och berättar varför kampen mot resistens är så viktig.

Text: Maria Tholander Hasselrot Foto: Maria Hofling

FAKTA

ANTIBIOTIKABEHANDLING PÅ RÄTT SÄTT Först och främst så behöver man veta att djuret lider av en bakterieorsakad infektion. Sedan behöver man välja rätt sorts antibiotika som bakteriesorten är känslig mot och som inte dödar fler bakteriesorter än nödvändigt. Det är också viktigt att använda rätt dos och under rätt behandlingstid. Att man som djurägare följer ordinationen till punkt och pricka är också mycket viktigt.

18 | noa nr 9 2016

"INOM DJURSJUKVÅRDEN LÄR vi oss hela tiden

hur vi på ett bra sätt behandlar infektioner som vi förr gav antibiotika, men som vi nu vet inte behöver det.

Därför behandlar vi numera många gånger på andra sätt. Då är vinsten dubbel. Vi gör inte bara rätt ur ett antibiotikaresistensperspektiv, utan det är även en vinst för djuret och dig som ägare, som slipper riskerna en antibiotikakur kan medföra.

ANTIBIOTIKARESISTENS ÄR ETT av våra största hot mot den globala djur- och folkhälsan. Det har WHO, världshälsoorganisationen, folkhälsomyndigheter världen över och nyligen även FN statuerat.

Därför är det viktigt att vi tar ansvar och gör det vi kan för att hämma utvecklingen av antibiotikaresistens.

ANTIBIOTIKARESISTENS INNEBÄR ATT bakterierna har utvecklat mekanismer för att bli motståndskraftiga mot antibiotika som de normalt skulle vara känsliga mot. Konsekvenserna blir att antibiotika inte biter på bakterieinfektioner som vi tar för givet går att bota och som därför kan få dödlig utgång.

GENOM ATT ANTIBIOTIKA används när det inte är nödvändigt eller på ett felaktigt sätt, bidrar det till att resistens utvecklas. Onödig användning kan också medföra risker för individen, eftersom resistenta bakterier som annars lever under konkurrens från andra ”snälla” bakterier, får ett överlevnadsförsprång när omgivande, antibiotikakänsliga bakterier dör.

AVANCERAD SJUKVÅRD SOM intensivvård, avancerad kirurgi, transplantationer och vård av för tidigt födda, är beroende av att vi har tillgång till

Petriskålar med bakterieprover. Genom att ta odlingar på bakterier från patientprover kan laboratoriet analysera vilken antibiotika som har bäst effekt. Det minskar riskerna.

verksamma antibiotika. Djur- och humansjukvård är också antibiotikaintensiva miljöer eftersom de som vårdas där är sjuka. Det medför också större risk för resistensutveckling och större risk för att drabbas.

Därför är det viktigt att vi tar ansvar genom att använda antibiotika ansvarsfullt och förhindra smittspridning genom en god vårdhygien.

De resistenta bakterierna kan nämligen smitta mellan våra patienter djuren och mellan vår personal och djuren. Därför behöver vi även ta hänsyn till att det finns en arbetsmiljöaspekt och en smittrisk mellan husdjur och ägare.

EXEMPEL PÅ GOD vårdhygien är att vara noga med handhygienen och använda handdesinfektion ofta.

Ett annat exempel är att använda särskilda arbetskläder och att arbeta med förebyggande åtgärder som att arbeta aseptiskt, tvätta operationsområden

noga, klä sig korrekt samt duka in patienten under operation. Sådana åtgärder gör att vi i mindre utsträckning behöver använda antibiotika under och efter operationer. I de flesta fall ingen alls. Därmed minskar vi också risken för resistensutveckling.

DJUR SOM ÄR svårt sjuka ska kunna få antibiotika och för att vi ska kunna fortsätta med det framöver så är det viktigt att vi gör rätt när vi behandlar.

Antibiotika är en av de största upptäckterna som gjordes under 1900-talet. Upptäckten har revolutionerat sjukvården för både djur och människor och påverkat den globala djur- och folkhälsan positivt.

Tyvärr råder det inte balans mellan att bakterier utvecklar antibiotikaresistens och att man utvecklar nya antibiotika. Därför är det en förgänglig resurs som vi måste vara rädda om och ta till vara på.

För våra medmänniskors, djurs och barns framtids skull."

Maria Tholander Hasselrot är leg. veterinär och Hygiene Director på Evidensia Djursjukvård. Hon har arbetat med vårdhygien i många år.

noa nr 9 2016 | 19

KLUBBSIDA VISSTE DU ATT...

Niko blir blodgivare

KLUBBDAGEN

Evidensiadagen är en dag för alla medlemmar i kundklubben Evidensiaplus.

Du som är medlem får ett nyhetsbrev med rabattkuponger när det närmar sig.

DATUM FÖR NÄSTA EVIDENSIADAGAR: 25 januari 26 april

NIKO ÄR 2 år och en stor siberian husky. Matte Nathalie Nellmer har alltid känt att hon vill hjälpa till att rädda liv om hon kan. Nathalie läste en artikel i Noa om hundar som blodgivare och kände direkt att nu kunde både hon och Niko göra nytta. Nathalie och Niko fick en tid ganska omgående för undersökningar och blodprover. Det visade att Niko var perfekt för jobbet.

Nu väntar en kallelse till första blodgivan.

– Det är en fantastisk känsla att kunna vara med och rädda liv. Man vet aldrig när olyckan är framme, kanske är det då en av mina hundar eller någon hund jag känner som behöver blod för att överleva, säger Nathalie.

FÖRMÅNLIGA ERBJUDANDEN Medlemmar får förmånliga erbjudande via kundklubbens samarbetspartners: • Halva priset på prenumeration av hästtidningen HIPPSON. • IDRE FJÄLL erbjuder 20 % på boende i husdjursvänlig stuga.

• Resia erbjuder olika

typer av boende hos Bengt-Martins i svenska och norska fjällen samt tillgång till djurvänliga semesterhus i Danmark.

• Hunden bor gratis hos Clarion Collection Hotels.

Vi närmar oss jultider och bakar mer än tidigare på året. Visste du att nötter oftast inte är giftiga, men det finns en nöt som är är det macadamianöten! Om ditt djur får i sig dessa nötter kan det ge problem med muskler och nervsystem och kan leda till neurologiska problem som kräkningar, apati, svaghet, ökad kroppstemperatur och skakningar.

Se upp för macadamianöten.

ELISE VANN! I tidigare nyhetsbrev till kundklubbsmedlemmar fick alla medlemmar i Evidensiaplus möjlighet att värva en vän och chansen att vinna presentkort på sammanlagt 500 kronor. Elise i Linköping drog vinstlotten! Ett stort grattis! Med jämna mellanrum ger vi alla medlemmar chans att vinna så håll utkik i ditt nyhetsbrev!

NYLIGEN FICK EVIDENSIA I KARLSTAD GODKÄNT PÅ GULDNIVÅ SOM EN CAT FRIENLDY CLINIC. DET ÄR DEN INTERNATIONELLA ORGANISATIONEN ISFM SOM CERTIFIERAR DJURSJUKHUS SOM UPPFYLLER KRAVEN PÅ VÅRD SOM ÄR ANPASSAD FÖR KATTER

DET SKA LÖNA SIG ATT VARA MEDLEM! Evidensiaplus är kundklubben för dig som är djurägare eller funderar på att bli det. Kundklubben erbjuder fina förmåner, hjälper dig att få rätt information och ger säsongsbetonade tips och råd. Att vara medlem är gratis och kostar ingenting.

Medlemmar får: • 50 kronor som välkomstpremie.

• Månadens erbjudande i butik.

• Bonuskort för stämplar på utvalda köp och behandlingar, i praktiken upp till 5 procent rabatt!

20 | noa nr 9 2016

FÖRVARA GLYKOLEN INLÅST

Glykolförgiftning är en av de farligaste förgiftningarna.

Nu när det är minusgrader på flera platser i landet händer det att hundar och katter råkar slicka i sig glykol från kylarvätska.

Var därför försiktig när du hanterar glykol, torka upp spill och förvara alltid glykol inlåst.

Introducera goda vanor för din hund med VetEssentials varje dag

HILLS

NYHET

Goda vanor Munvård Stora foderbitar med unik tandvårdsteknologi gör tänderna rena ända ner till tandköttskanten Har kliniskt bevisats uppfylla de fem viktigaste hälsobehoven hos hundar, i varje skede av livet Ny och förbättrad sammansättning med prebiotika, som stöder ett sunt matsmältningssystem hos hundar Läcker smak som hundarna älskar

All näring som en hund behöver finns i VetEssentials Mer om goda vanor finns på HillsPet.se/HealthyHabits ™Varumärken som ägs av Hill’s Pet Nutrition, Inc. ©2016

AKTIVITET

Tips

UNDVIK SKADOR

Tassarna är det som tar mest stryk. Titta efter sprickor i trampdynorna och sköt om klorna.

Använd sunt förnuft och kom ihåg att både värma upp och gå ner hunden, så blir träningen skonsammare.

”Oldboyen” Farrax har vunnit flera mästerskapsmedaljer med sin matte Li Hultgårdh.

22 | noa nr 9 2016

Hundsport med drag i Med sju pigga draghundar i familjen behöver Li Hultgårdh och hennes sambo Timo Silvola aldrig vara sysslolösa. De tävlar i barmarksdrag och träningen utgör en stor del av fritiden.

Text: Anna Björe Foto: Per Groth

NÄR BAKDÖRREN PÅ den specialinredda transportbilen öppnas börjar några av hundarna att skälla lyckligt – det är löpning på gång. Timo Silvola och Li Hultgårdh tränar barmarksdrag, en växande sport, inför SM och så småningom även EM i England. Om de kvalificerar sig dit, vill säga.

– Vi människor är begränsningen i barmarksdrag. Hundarna är mycket snabbare än oss. Så vi tränar mycket utan hund också, säger de.

Den här dagen ska de ta en runda i motionsspåret med hundgänget. Att det regnar bekommer inte de fyrbenta som alltid är på när det är träningsdags.

En lina runt midjan och en sele på hunden är i princip den enda utrustning som behövs.

Utöver åttaårige golden retrievern Farrax, som tagit både SM-guld och SM-silver med sin matte, har familjen sex blandningar av vorsteh och

greyhound. Tre är valpar från senaste kullen, där för övrigt ett syskon flyttat till längdskidåkaren Therese Johaug i Norge.

Vad är roligast med sporten?

– Förutom kommunikationen med hunden, så är det farten. Konkurrensen är stenhård och marginalerna små. Det kan skilja kanske 35-40 sekunder mellan bästa och sämsta ekipage efter två dagars tävling.

Hundarna är framåt, springglada och psykiskt starka. De har sådant driv i löpningen att de kan ta ut sig fullständigt. Här har föraren en livsviktig funktion – att känna sin tränings- och tävlingskamrat så väl att det inte sker. På tävling gäller det att hitta ett jämnt drag framåt under de kilometer som racet pågår.

– Och vi tar hellre en kort träningsrunda än en lång. Hundarna ska ha sin springglädje kvar. På sommaren så får de simma istället - det är väldigt bra träning, säger Timo.

Timo Silvola och Li Hultgårdh är med i elitgruppen Team Sweden.

BARMARKSDRAG

• Du kan springa, cykla, köra sparkcykel eller köra vagn med en eller flera hundar.

• Stilen har haft en explosionsartad utveckling vad gäller antalet utövare och tävlingar.

• Distanserna är ofta 3-5 km.

• Utrustningen är relativt enkel och föraren behöver inte lära sig någon svår teknik.

SÄSONGEN ÄR VÅR och höst eftersom man inte får tävla när det är varmare än 16 grader ute. Risken finns annars för värmeslag hos hundarna. Motsvarigheten på vintern körs med skidor eller släde.

Timo är en duktig skidåkare och det var så paret träffades.

– Li ville blir bättre på rullskidor och jag skulle hjälpa henne. På den vägen är det, säger Timo.

De tävlar båda i barmarksdrag, även om Timo är mest biten av vintertävlingar. Han har dessutom egen firma och mindre tid att ägna åt hundarna än Li, som delvis studerar.

För det är mer än kondition och styrka som krävs för att få harmoniska draghundar. Mental träning är en viktig bit.

– Vi tränar viltspår och rallylydnad, bland annat, men även passivitet. Så när det är vilodag så tar de det väldigt lugnt, säger Li.

noa nr 9 2016 | 23

BARNPYSSEL KLURIGT - LABYRINT

REBUS

VETERINÄRQUIZ – KAN DU SVAREN? 1. VILKET DJUR ÄR DET HÄR?

2. VAD KAN MAN SE FÖR KROPPSDEL PÅ DEN HÄR BILDEN?

?

3. VILKEN AV DESSA SAKER TÅL INTE KATTEN?

1. LILJEVÄXTER SOM AMARYLLIS

X. FISK, SÄRSKILT INTE ABBORRE

1. ETT KALUFSFOTING

1. HUNDENS ÖRON

X. EN BJÖRN

X. HUNDENS BRÖSTKORG

2. EN ALPACKA

2. HUNDENS HUVUD

2. SOLSKEN. KATTER TÅL BARA REGN

RÄTT SVAR: 1-2, 2-X, 3-1

24 | noa nr 9 2016

KRYSS FÅ FOLK ATT FNISSA

IDÉRIKA FÅR KURBEHÖVAN- KOMAGE DE DJUR HOS EVIDENSIA

UPPSÖKER VETERINÄR

HÖRS MED SKEPP PERSERPRAT BLIR TILL PARKETT

DEN ÄTS MED PINNAR SLITS

VAKADE KOLARE VID

PIGG SOM HUNDRAS

RÖJA DEN FÅR MUSIKUPP MAN RO KANAL REJÄLT ILAND

KALLAS HUNDKATT

SLÅS DET

PATRON MEN INGET SKOTT

SITTER SÅDAN HUND I

HÄLSA HÖVLIGT

MANEGE

SÄTTA SIG PÅ TVÄREN KO UTAN KALV NONSENS

REPA

VÅTT MÅTT SNÖSKATOR

PÅ POST TILL MONTANA

VILANDE

BLEV NOG RODNANDE TIDSEPOK

SES MED TJÄNSTEFOLK

KOLSYRAT VATTEN FRÅN BRUNN

DANS

HOVSKYDDEN EN HETER SHETLAND

CURLAS DET PÅ

MOTPOL TILL STEREO NÖT

PJÄSPARTI SCHACKSNACK

SEJ I SKRIFT

FOLKMASSAN ÄR STÖKIGA STÄLLEN EN HYDE

NORGE PÅ NÄTET ROPAR SOM KÄRL

BABELS I BIBELN

SKRÖNA

KAN STO KALLAS?

STOR SANDHÖG

KORTAR TYSKLAND

ARTISTSAKNAR DIAMOND PONCHO GOLFGLOSA

GÖR BÄCKAR SMÅ

KÖR

ÄR VINKEL I KVADRAT

SÅDANT PAR SPELAR BRA

IDROTT EVIDENSIAS KUNDTIDNING

DON TILL SKODON

FINGERMÅTT GJORDE GLOBETROTTERN

OFTA VÄLDIG TILL JUL I DEM PUDRAS DET NÄSOR

HADE NER

MÅR GOTT

LIMBO SOM MAMBO

PÅ HOLLÄNDSK HONDA KÄKAR AS GÖR MAN AV BÅDE SKRÄCK OCH VÄLBEHAG

u

LIGGER LÅNGT EFTER I

RADIOAKTIVT ÄMNE

MAGKÄNSLA

BLIVIT ÖVERENS

PIMPLA PILSNER AVISA

HORISONTELL MANING TILL TANA

© Bulls

DEN SPRING- BÅTRESA I ÖER I BUR- VÄRLD HJUL

BACHBIT GÖR INSTÄLLSAM

TÄVLA OCH VINN Grattis till Gunilla Kleveback i Örebro som vann förra korsordstävlingen! Skicka in meningen som bildas i de gula fälten tillsammans med namn, adress samt vad du har för djur så har du chansen att vinna ett presentkort hos Evidensia Djursjukvård. Mejla svaret till tavling@evidensia.se och skriv ”KRYSS 9” i ämnesraden. Vinnaren dras den 20 april 2017 och meddelas via mejl.

noa nr 9 2016 | 25

BILDFRÅGAN

VAD HAR HÄNT HÄR DÅ? VETERINÄREN BERÄTTAR OCH VISAR:

Jakthund skadad av hagel

Förebyggande träning i god tid inför jaktsäsongen är viktigt för att undvika olyckor och skador, men trots det skadas hundar varje år i samband med jakt. Den här hunden råkade få ett skott i nosen.

Hunden på bilden är inte densamma som blev skadad.

TRÄNA INFÖR JAKT

Både jägarens och hundens träning inför jaktsäsongen är viktig. Släpp inte ut en otränad, skadad eller trött hund. Ett sätt att förebygga sprätt- och bitskador är att sätta skyddsväst på hunden.

26 | noa nr 9 2016

FÖR DET MESTA handlar det om överbelastningsskador eller sprätt- och bitskador, men det händer även att hundar får skottskador när de råkar hamna i vägen.

Den övre bilden visar en 3D-rekonstruktion från en CT-undersökning (datortomografi) av en skottskadad hund. Haglet syns tydligt och träffen orsakade även en fraktur på käken.

3D-REKONSTRUKTIONEN GÖR ATT veterinären

får en mycket bättre förståelse för skadan och frakturen. Med vanlig slätröntgen (lilla bilden) ligger flera strukturer ovanpå varandra, och man kan inte se exakt var haglet ligger. Då är CT-undersökning bättre för att bedöma prognos och vilken typ av kirurgi som behövs.

I det här fallet behandlades frakturen genom att man satte en tråd som håller fragmenten på plats.

En del hagel togs bort, men inte alla eftersom det även orsakar skada att avlägsna dem.

En annan fördel med CT-undersökning är att istället för att man ska behöva ta flera röntgenbilder ur olika vinklar så skannar CT:n hela djuret på en gång. Det är skonsammare om djuret är smärtpåverkat. Det är också bättre för personalen ur strålningssynpunkt.

FRÅGA VETERINÄREN Normal blödning efter kejsarsnitt?

Är grymtljudet normalt?

Fråga: Hur mycket är det normalt att en tik

och upphetsad efter lite lek och jagande börjar han att göra små grymtljud som en liten gris. Han verkar inte störas av det. Är det något allvarligt?

Fråga: När vår lilla kisse blir uppspelt

blöder efter ett kejsarsnitt?

Evidensias veterinär svarar: Efter födseln

ska livmodern dra sig samman och läka, och i början är mindre blödningar och så kallat avslag en naturlig del av processen, förutsatt att livmodern är kvar (alltså att tiken inte kastrerades i samband med kejsarsnittet). Om tiken fortsätter ha flytningar längre än en dryg månad efter födseln så rekommenderas att boka tid hos veterinär och göra ett ultraljud av livmodern. Blödningarna ska aldrig vara kraftiga. De ska avta successivt och aldrig bli illaluktande, och tiken ska inte må dåligt eller ha feber, då ska veterinär sökas diret. Allt detta under förutsättning att tiken i övrigt är väsentligen frisk sen tidigare och att kejsarsnittet varit komplikationsfritt.

Vilka krav ställs på blodgivare?

Fråga: Vad krävs för att hunden ska få

bli blodgivare?

Evidensias veterinär svarar: Vad roligt

att du funderar på att låta din hund blir blodgivare! Det krävs att man är en lugn och stabil hund, 1-3 år vid start, frisk och att hunden ej står på någon medicin, att den ej haft några fästingburna sjukdomar, ej varit dräktig, ej planerar att bli dräktig, ej varit utomlands och att den ej planerar att vistas utomlands i framtiden.

Evidensias veterinär svarar: Det kan

finnas flera olika orsaker till grymtljuden och jag tycker att man bör boka en tid för att undersöka honom ordenligt. I vissa fall kan grymtljud uppkomma på grund av förändringar i noshålan och svalget (t ex polyper), men man behöver även lyssna ordentligt på hjärtat och göra en fullständig klinisk undersökning av honom.

Vintern är här med kalla och snabba temperaturväxlingar! Det är välkänt att det kan öka obehaget i lederna hos hundar och katter med ledproblem, därför ser man ibland flera symptom på vintern.

Ett dagligt tillskott av Aptus Glyco-Flex stöder en frisk ledfunktion.

Innehåller grönläppad mussla, antioxidanter och glukosamin.

Orion Pharma Animal Health • Tel 08-623 64 40 • aptuspet.com

TEMA:

Djurhjälten

28 | noa nr 9 2016

Sindra tränas för att rädda matte Att diabetes är en svår sjukdom vet Eva Karlsson. Om blodsockret sjunker snabbt kan det bli akut farlig. Men med sin hund Sindra hoppas Eva får tryggheten tillbaka i sitt liv.

– Hon har redan hjälpt mig flera gånger trots att hon fortfarande är under utbildning.

Text: Lena Wreede Foto: Veronica Kindblad

EVA KARLSSON, 39 ÅR, har alltid älskat djur, i synnerhet hundar. Men att en hund även skulle kunna bli hennes livräddare och trygghet i livet hade hon till en början inte en aning om. Det var först efter att Eva drabbats av diabetes typ 1 som tankarna på en assistanshund började ta form.

Om ett halvår är förhoppningen att hennes 3-åriga labradortik Sindra klarat alla tuffa prov som legitimerad diabeteshund.

MEN VI TAR det från början.

Eva Karlsson har levt med diabetes nära sig sedan hon var liten. Hennes pappa har haft det sen han var ung. Därför vet hon mycket väl vad det innebär – vilka komplikationer den kan leda till.

Men också att det kan bli akut farligt.

För sex år sedan fick Eva Karlsson själv diagnosen. Det som gör situationen mer komplicerad är att hon lever ensam. Får hon en kraftig insulinkänning, som i värsta fall kan leda till koma, finns ingen hemma som kan hjälpa till.

Eva påpekar dock att det inte är säkert att en eventuell pojkvän skulle vakna mitt i natten av att hennes blodsocker sjunker snabbt.

Att träna Sindra till att bli en duktig diabeteshund är roligt men också ganska krävande, säger Eva Karlsson. ”Jag tycker att det är viktigt att hunden också får göra hundsaker ibland – sånt som hon tycker är kul”.

– Han skulle nog inte heller vilja vara med mig på jobbet hela dagarna.

GANSKA SNART EFTER att hon fått diagnosen började idén om en diabeteshund ta form. Hennes labradortik, Savona, hade redan reagerat några gånger och väckt Eva mitt i natten då blodsockret legat lågt. En regel är dock att hunden inte får vara äldre än tre år när träningen påbörjas och Savona var för gammal.

Men Eva ville inte släppa tanken. Efter något år gjorde hon slag i saken och köpte Sindra, även hon en labrador. I mars nästa år är det dags för examensprovet.

TRÄNINGEN FÖR ATT få en hund legitimerad som assistanshund är tuff. En gång i veckan går Eva och Sindra på gruppträning och varje dag övar de på egen hand. Förutom att Sindra ska reagera på Evas blodsockernivåer – om det är för högt, för lågt eller om det sjunker snabbt – måste hon även kunna varna Eva eller hämta hjälp om så behövs.

Dessutom ingår en viktig lydnadsdel i utbildningen. Som att kunna sitta stilla i en stojig och rörig miljö och inte reagera oavsett om det handlar om väldoftande mat eller att en boll kommer flygande.

– Hon klarar alla delarna fint. Både lydnad men även doftproverna – bomullstussar som jag andats på när jag haft höga eller låga värden. Det är fascinerande hur otroligt fort de lär sig känna skillnad på olika dofter.

– Sen måste jag också lära mig att tolka hennes signaler och bygga utifrån dem. Hon har varnat flera gånger, senast för nån vecka sen i skogen när jag hade låga värden. Då blängde hon på mig och vägrade gå. I framtiden hoppas jag att hon lär sig ett annat sätt att säga till mig att något är fel, haha.

Eva Karlsson tycker mycket om att vara ute i skogen, och där passar hon ofta på att träna med Sindra. ”Om det händer nåt när vi är ute måste hon kunna larma.

Det kan innebära att hon sätter sig ner och skäller”.

FAKTA

DIABETESHUND • I Sverige finns ett 50-tal utbildade diabeteshundar.

• Träningen tar cirka 1–1 ½ år och utgår från hundens fantastiska luktsinne. Hunden ska kunna varna sin ägare vid högt eller lågt blodsocker, larma och hämta hjälp samt hämta blodsockermätare och sötsaker till sin ägare.

Lydnad är också en stor del av träningen.

• Bakom utbildningen står Svenska Serviceoch Signalhundsförbundet, SoS, www.soshund.se

noa nr 9 2016 | 29

FORSKNING

Linda Wright, leg. veterinär på Evidensia Hästsjukhuset Helsingborg.

Är fölets ledinfektion värd att behandla?

Frågan ligger till grund för en studie som veterinär Linda Wright nyligen presenterat.

Text: Maria Hofling

CT-bild visar att infektionen finns i leden och även benet i leden. I det här skedet måste både leden och benet rensas under operation.

Under artroskopi spolas leden med stora mängder steril vätska och man kan se att leden blir helt rensad.

30 | noa nr 9 2016

I SIN STUDIE har Linda Wright tittat på journaler från 2008 fram till 2014 och valt ut föl som kommit in när de varit yngre än 60 dagar och lidit av fölsjuka, med infektion i en eller flera leder.

– Det finns en diskussion om det är värt att behandla de här fölen. Det handlar om mycket pengar eftersom fölen behöver både allmän vård och att man städar upp leden. Vi pratar om unga, neonatala, väldigt sjuka föl. Vad händer sen? Om de överlever, blir det häst av dem? Eller ett liv med kronisk hälta?

Linda har gjort uppföljningar på fallen och ringt upp djurägare eller tränare för att se hur det gått för patienten några år senare.

– Det såg bra ut. Faktiskt jättefint. 80 procent av fallen överlevde och gick hem från hästsjukhuset.

62 procent av alla föl förblev friska och ohalta och kunde användas som det var tänkt, berättar Linda.

PROGNOSEN ÄR BÄTTRE än tidigare studier visat, bland annat tack vare att djursjukvården har moderniserats. Möjligheten till artroskopi har visat sig vara värdefull för patientens tillfrisknande.

– Initialt kan man börja spola med nålar och några patienter klarar sig. Det är en bra första åtgärd, men om fölet blir sämre bör man ha möjlighet till artroskopi. Det verkar inte påverka prognosen om man börjar med att stabilisera och spola med nålar, för att senare göra artroskopi, men

det är något man kan titta vidare på, säger Linda.

Som alltid är tiden en viktig faktor när det handlar om fölsjuka.

– De flesta fölen i studien behandlades inom 24 timmar från det att man konstaterat att leden var infekterad. Ju snabbare man är på det desto bättre.

LINDAS RÅD TILL djurägare är att vara uppmärksam om fölet blir ömt eller svullet kring en led, och särskilt undersöka bakbenen.

– Det är sällan stoet trampat på fölet, utan oftast är det en infektion. Därför är det också viktigt att känna igenom sitt föl. Absolut vanligast är infektion i hasleden, säger Linda.

En bra försäkring är en trygghet för att kunna vårda sitt föl om det behövs. Att behandla fölsjuka kan ta runt 10 dagar av både vård och kirurgi.

Lindas studie ger en viktig vägledning för veterinärer och djurägare om prognosen för överlevnad och användbarhet för de föl som drabbas.

LINDA HAR PRESENTERAT sin studie på de största kirurgikongresserna i Europa och USA. I USA fick hon ett prestigefyllt andrapris för ”Bästa kliniska forskningspresentation” av ACVS - American College of Veterinary Surgeons. Studien har finansierats av Ulla Yards stiftelse för främjande av veterinärmedicinsk forskning vid Djursjukhuset Helsingborg och Stiftelsen Svensk Djursjukvård.

Kanintaxen Bibi får finna sig tillrätta i sin nya flock, och det blir äventyrsfyllda dagar där Bibi hänger med överallt.

Bibi Bonnie är en bossig dalmatin som har vissa problem med familjens hästar.

Bonnie Golden retrivern Atlas är charmig men har också ovanan att brotta ned familjens treåriga dotter och stjäla hennes leksaker.

Lancashire heelern Huber, kallad Hubbe, bor med storebror Harry i Sundbyberg.

Atlas Hubbe

MÖT DE ÅTTA VALPARNA I ANDRA SÄSONGEN AV TV-SERIEN MITT LIV SOM VALP. BÅDA SÄSONGERNA FINNS ATT SE PÅ TV4 PLAY.

Maja Mums är en collie som har vissa utmaningar i och med sin golvskräck.

Jetsetvalpen Jaxy är en oborstad jack russel som bor på tjusiga Östermalm.

Hennes matte Andrea Brodin är känd inredningsstylist och Jaxy måste lära sig att mingla med societeten och att kunna föra sig i de fina salongerna.

Mums

Jaxy

Maja är ett glupskt busfrö till labrador som älskar att jaga höns och det ställer till med problem på skärgårdsön där hon bor.

Olde english bulldoggen Iris dimper ner hos sin husse Anders Bagge och påminner honom om att livet med valp inte är någon dans på rosor.

Iris

Vi vill se fler friska och lyckliga djur.

VÄLKOMMEN TILL OSS FÖR ALLT FRÅN VACCINATION TILL OPERATION.

Evidensia är en av Europas kvalitetsledande kedjor för djursjukvård. Vi erbjuder allt från basvård nära dig till den mest avancerade vården vid våra djursjukhus. Välkommen till oss på över 170 platser i sju europeiska länder.

Hitta närmaste klinik och djursjukhus på evidensia.se