Noa nr 7

Nya Veterinären förklarar:

En tidning från Evidensia Djursjukvård • Nr 7 • Hösten 2015

FAKTA OM BRAKYCEFALT SYNDROM SÅ GÖR DU:

din a r e v i t k A innekatt SIDORNA 6-7

Följ ett case:

HUNDEN SHIGGES KAMP MOT CANCERN

5

TIPS FÖR ATT BANTA DIN HÄST

Fredrik Steen HELA SVERIGES HUNDCOACH STICKER UT HAKAN

noa nr 7 2015 | 1

Vill du ha lägre själ vr Ring så b isk? erättar vi mer!

Oroa dig inte för pengar när ditt djur är sjukt Att ta sitt husdjur till veterinären kan tyvärr bli kostsamt. Har du ett Agriakort kan du vara lugn. Med Agriakortet behöver du inte ligga ute med pengar.

Ring 0775-88 88 88 eller ansök direkt på agria.se/agriakortet.

200 kr lägre självrisk Ger enkel och snabb skadereglering Fungerar som ett vanligt VISA-kort Rabatter och erbjudanden från Agrias Vänner

Effektiv ränta vid kreditbelopp 30 000 kr, återbetalningstid 12 månader, räntefri period om 30 dagar och därefter årsränta f.n. 14,85 %, administrativ avgift efter räntefri period 45 kr och årsavgift 195 kr är 17,87 %.

2 | noa nr 7 2015

noa Kundtidningen NOA ges ut av Evidensia Djursjukvård med två nummer per år.

Vad vi menar när vi pratar om kvalitet NÄR JAG TRÄFFAR djurägare på djursjukhuset

är det ofta känsloladdade samtal. De har kanske precis fått reda på att deras djur har cancer och det är mycket att ta in. När vi sen diskuterar olika alternativ för behandling pratar vi alltid om djurets livskvalitet. Att djuret mår bra är av yttersta vikt. Även om det är starka mediciner och stora operationer är målet att det ska vara rimligt och acceptabelt för patienten.

ATT VI KAN leverera kvalitet i vården är en annan del som är viktig. Att vi försöker ta del av den senaste forskningen och är medvetna om forskning som pågår. På så vis kan vi erbjuda djurägare de alternativ som finns.

JAG TYCKER OCKSÅ att kvalitet handlar om att

individanpassa vården. Vad fungerar? Både praktiskt och ekonomiskt. Kanske bor djurägaren långt borta och kan inte åka till djursjukhuset en gång i veckan.

Då vill jag kunna erbjuda ett alternativ: ”Vi gör det här i stället och det kan också funka”.

NÄR JAG INTE tar hand om cancerpatienter är jag verksamhetsansvarig i Evidensia Veterinärmedicinskt Forum. Det är en grupp på åtta erfarna veterinärer som bevakar det veterinärmedicinska på kort och lång sikt. En del av detta är att göra kunskap tillgänglig för flera – till exempel genom att sprida den senaste forskningen och gemensamma behandlingsprotokoll som våra duktiga specialister tagit fram. Vi gör också intern kvalitetskontroll och har identifierat behovet av samordnat hygienarbete – både för djurens och människornas skull. Multiresistenta bakterier kan påverka både djur och människor och här har vi som arbetar inom djursjukvården ett stort samhällsansvar.

VI HETER EVIDENSIA eftersom evidensbaserad vård är det vi strävar efter. Bara för att man är färdigutbildad veterinär slutar man inte att lära sig. Man måste vara öppen och hålla sig à jour med nya rön. Helt enkelt att läsa mycket. Man vet aldrig vart nyfikenheten tar vägen med en.

ANNIKA TRANAEUS-ROWE Annika Tranaues-Rowe är verksamhetsansvarig i Evidensia Veterinärmedicinskt Forum. Hon började sin bana som hästveterinär men är i dag specialist i hundens och kattens sjukdomar, med inriktning på onkologi. Till vardags arbetar Annika på Evidensia Specialistdjursjukhust Strömsholm, där hon bland annat startade onkologimottagningen.

www.evidensia.se facebook.com/evidensia info@evidensia.se Djursjukhusvägen 11, 734 94 Strömsholm, 0771 - 45 40 00 Ansvarig utgivare: Eva Engström Redaktör: Maria Hofling Produktion: Evidensia Djursjukvård Omslagsfoto: Veronica Kindblad Citera gärna Noa men uppge då källan.

Tack alla medarbetare inom Evidensia som har bidragit med tid, tankar och kunskap till det här numret av Noa.

Evidensia Djursjukvård erbjuder Nordens förnämsta djursjukvård.

På våra 130 djursjukhus och kliniker i Sverige, Norge, Danmark och Finland står vi beredda med den mest krävande och avancerade vården, liksom en basvård och omsorg av högsta kvalitet. Dessutom bedriver vi omfattande forskning och utbildning. Ambitionen är lika enkel som utmanande.

Vi vill se fler friska och lyckliga djur. Därför ska vi vara det allra bästa för djuren.

noa nr 7 2015 | 3

TIPS

GODA RÅD OM FÖRGIFTNING Visste du att Evidensia gjort en kort film där veterinär Andrea Mårtensson berättar om hur du undviker förgiftning hos din hund och katt? Du hittar den på evidensia. se/goda-rad

Att synas i mörkret är viktigt. Den här superlampan syns inte bara på långt håll, den klarar även tuffa tag. Den står emot tryck på 100 kg och skulle promenaden bjuda på regn och rusk är lampan även vattentät ner till 100 meter (då snackar vi riktigt dåligt väder). Säkerhetslampan som kommer från danska Orbiloc kan fästas i till exempel hundens halsband och kostar 259 kronor.

VANLIGA JAKTSKADOR

STRYKTÅLIG KOMPIS PÅ PROMENADEN

Det här är några vanliga jaktskador som veterinärerna ser så här års: Muskelskador Ledskador Tassproblem Sprätt- och bitskador från vildsvin Skottskador

ANNORLUNDA BESÖK PÅ DJURKLINIKEN I början av oktober besökte Skansen-Akvariets sengångare Hadar och Hildor Evidensia Djurkliniken Nacka för en rutinmässig hälsokontroll. Om det nu finns någon rutin när det gäller sengångare. Bland annat togs ett blodbrov för att få normala värden att jämföra med.

Veterinär AnnMarie Appel Kjell tog emot och besöket gick bra!

Sveriges nordligaste blodbank FÖRDELEN MED EN BLODBANK är att det går snabbare att ge blodprodukter vid till exempel trafikolyckor, aktiva blödningar eller operationer.

Sedan ett år tillbaka finns Sveriges nordligaste blodbank i Gammelstad strax utanför Luleå - en trygghet för alla djurägare i närområdet.

– Förut gjorde vi direkttransfusioner men med en blodbank är det enklare. Intresset är stort och det är många som vill ställa upp. Vi söker fler blodgivare, särskilt med negativt blod som kan ges till alla, berättar Hanna Nyman som är ansvarig sköterska för blodbanken i Gammelstad.

KRAV FÖR ATT FÅ GE BLOD: • Kroppsvikt på över 26 kg.

• Att hunden är lugn så att blodet kan tappas.

• Att hunden inte är Hanna Nyman är ansvarig sköterska för Sveriges dräktig eller digivande. nordligaste blodbank på • Att hunden inte varit Evidensia Djursjukhuset Gammelstad. utomlands.

4 | noa nr 7 2015

FORSKNING VISAR: SÄKRASTE HÄSTNARKOSEN I EUROPA En ny studie från Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg visar att riskerna vid sövning av hästar är betydligt lägre än tidigare påvisat från något annat hästsjukhus i Europa. Vid sövning i samband med icke akuta operationer, till exempel kastration och artroskopi, var dödligheten bara fjärdedel av det man tidigare sett. Tidigare forskning visade att 0,9 procent av dessa hästar dog eller fick skador som ledde till Sofia Thelin är veterinär avlivning i samband med på Evidensia Specialistnarkos. I studien från hästsjukhuset HelsingHelsingborg är siffran bara borg.

0,23 procent.

– Jag gjorde studien som en del av mitt internship eftersom jag upplevde att siffran som vi fick lära oss under utbildningen inte stämde med verkligheten, säger veterinär Sofia Thelin som genomfört studien tillsammans med kollegorna Ilona Larsson, djursjukskötare och Casper Lindegaard, chefsveterinär.

– När man tittar på enbart kolikfall, som är mer allvarliga, är dödligheten också reducerad till en fjärdedel av det som har visats i tidigare studier.

Enligt Sofia Thelin finns flera orsaker: – I dag har vi förbättrad narkos och övervakning och mer kunskap om risker. Vi använder skonsammare metoder och mediciner. Dessutom har vi blivit snabbare och bättre på att genomföra operationer. Kortare operationstider ökar säkerheten.

Studien är gjord på alla sövda hästar på Specialisthästsjukhuset Helsingborg mellan 2010 och 2014 och resultatet presenterades nyligen på världens största kongress inom området anestesi World Congress of Veterinary Anaesthesia i Kyoto, ”Fatal complications associated with equine anestesia in a private equine referral hospital”.

SKYDDA KANINEN MOT LIVMODERCANCER

Vi har en lång tradition i Sverige av att kastrera hankaniner. De flesta kastrerade kaninhannar anses bli trevligare sällskapsdjur.

Hittills har det inte varit lika vanligt att kastrera hondjur. Veterinärer rekommenderar dock starkt att man kastrerar även dessa. Den absolut viktigaste anledningen är att de då inte kan drabbas av livmodercancer.

SÄSONGSPLOCK

brakycefal

Av grekiska brachys - kort, och kefale - huvud.

En äldre beteckning på människoraser som idag är helt föråldrad inom antropologin. Begreppet används däremot fortfarande för att beskriva huvudform hos hundar. Brakycefala hundar kallas även trubbnosar, kortnosar eller plattnosar. Några exempel är mops, boxer och fransk bulldog. Ibland föds dessa raser med missbildningar i den korta nosen, vilket medför andningsproblem. Läs mer på sidan 16-17.

GÖR SKITJOBBET MILJÖVÄNLIGT Miljövänliga hundpåsar tillverkas av 100 procent återvunnen plast och är nedbrytningsbara. Vid förbränning sker ingen negativ miljöpåverkan. Bajspåsarna Eco kostar 29 kronor rullen.

Att söva hästar är aldrig riskfritt, men säkrare än man tidigare trott.

PÅ HÖSTEN ÖKAR ANTALET FALL AV KOLIK. GÖR GRADVISA FÖRÄNDRINGAR NÄR DET GÄLLER FODER OCH AKTIVITETSNIVÅ FÖR DIN HÄST I SAMBAND MED UPPSTALLNINGEN. SE ÄVEN TILL ATT HÄSTEN ALLTID HAR FRI TILLGÅNG TILL VATTEN.

noa nr 7 2015 | 5

AKTIVITET

Leksaker som imiterar bytesdjuren i naturen gör katterna mer intresserade. Ett annat säkert kort är leksaker som liknar ett fiskespö.

SÅ AKTIVERAR DU INNEKATTEN – SKAPA EN TÄNK SOM EN KATT För att aktivera en innekatt på bästa möjliga sätt är det viktigt att tänka på hur katten lever ute, och sätta sig in i kattens beteende.

Ge katten möjlighet att klättra och utforska.

Se på ditt hem med kattens ögon: katter utnyttjar alla dimensioner – även höjden.

6 | noa nr 7 2015

Sätt upp hyllor på olika höjder.

Skaffa en kattpelare.

Låt katten komma åt utrymmen ovanpå bokhyllor och garderober (men säkra dessa först så de inte faller).

GÖMSTÄLLEN Varje katt måste ha sitt eget gömställe – gärna flera så att katten har

att välja på. En del får gärna vara så små att endast en katt får plats där.

VILOPLATSER Låt gärna en viloplats finnas på ett fönsterbräde eller någonstans där katten kan följa vad som sker ute. Det finns dock undantag, en del katter blir stressade av detta

om det är många andra katter eller hundar i området. Det kan få oönskade beteenden som urinmarkering.

KATT-TV En del katter tycker om att se djur på tv, särskilt fåglar som flyger och fisk som simmar. Det går faktiskt att köpa DVD-filmer för detta!

TRIGGA JAKTINSTINKTEN Katter har en jaktinstinkt och i det vilda kan de ägna många timmar åt att jaga, fånga och äta byten. Katter kan vara outtröttliga i sina försök att fånga ett byte. I en inomhusmiljö saknas all denna aktivitet, men det finns sätt att ersätta den.

Tips

ID-MÄRK ÄVEN INNEKATTEN

En del tror att en innekatt inte behöver id-märkas eftersom den bara är inne. Men många tar sig ut av misstag. Dessa katter är inte vana att vara ute. Därmed hamnar de lättare i trubbel eller har svårt att hitta hem.

”Lek med din innekatt varje dag” En uttråkad innekatt blir lättare överviktig, vilket medför en rad risker för kattens hälsa.

Som kattägare är det därför viktigt att aktivera din innekatt för att den ska må bra, till exempel genom lek!

Text: Katrine E. Sund, Maria Hofling Foto: Shutterstock

SÄTT AV LITE tid varje dag för kattlek, det gör underverk för både dig och katten. Det menar Monica Heggelund som är veterinär och specialist i kattens och hundens sjukdomar.

– En aktiv katt är som regel en nöjd katt. Har du innekatt ställer det högre krav på att du bidrar till kattens aktivitet, eftersom den inte kan springa av sig utomhus. Leken imiterar kattens beteende ute, både socialt och jakt. Därför är detta så viktigt, säger Monica.

Det finns inget facit för exakt hur mycket du bör leka med din katt.

– Men om du tänker på hur mycket tid en

utekatt lägger på att jaga och aktivt förhålla sig till omgivningen så ska det en del till för att ersätta det.

En halvtimme två gånger om dagen är en bra start, säger Monica.

Enligt henne spelar det inte så stor roll vad du väljer för leksaker, det viktiga är att tänka igenom vad katten tycker om att göra. Var kreativ och variera möjligheterna för katten. Göm leksakerna mellan gångerna, så de inte ligger framme och blir tråkiga i kattens ögon.

– Ordna gärna inomhus så att katten får utlopp för sitt naturliga beteende. Katter tycker till exempel om att klättra, ge den möjlighet att göra det.

Monica Heggelund är chefsveterinär vid Evidensia Oslo Djursjukhus. Hon är specialist i kattens och hundens sjukdomar.

W

SPÄNNANDE INOMHUSMILJÖ FODERAUTOMAT Med hjälp av en timer kan du ställa in automaten så att den öppnas vid vissa klockslag och därmed fördelar fodergivan över dygnet.

FODERGÖMMOR Finns att köpa, men du kan även göra en själv.

Ta en PET-flaska och

gör hål stora nog för en torrfoderkula. Fyll flaskan med en liten mängd kattfoder. Maten ramlar ut när katten rullar runt leksaken.

AKTIVITETSLÅDA Fyll en låda med hopkramat tidningspapper.

Göm sedan små torkade godisbitar i lådan så katten kan tumla runt

och leta efter dem.

söka efter maten.

GÖM MATSKÅLARNA

DEN VIKTIGA KLÖSPLATSEN

I naturen är maten aldrig på samma ställe.

Det bör den inte vara hemma heller. Skaffa flera matskålar och variera dagligen var de står och vilka du lägger foder i. Matskålarna kan placeras på olika ställen och höjder. Låt katten

Många kattägare irriterar sig på att katten förstör möbler med sitt klösande. Klösande är dock viktigt för katten.

Den vässar klorna, men framför allt markerar den gränserna för sitt territorium.

Katter föredrar ofta en typ av material. När du kommit underfund om vad din katt gillar kan du antingen köpa klösbrädor i detta material eller tillverka egna åt katten. Placera dem sedan nära viloplatser och nära möbler du inte vill att katten ska klösa på.

noa nr 7 2015 | 7

Hallå där: Lars Ställ ... ... polishunden Hjalles hundförare TIDIGARE I ÅR kunde man läsa i tidningar och sociala medier om polishunden Hjalle som blev skadad i samband med en polisinsats.

Vad var det som hände?

– Han blev skuren med kniv med tre hugg. På Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm opererade man honom i fem timmar och sydde ihop skadorna. En veterinär vittnade även i rätten.

Foto: Polisen

5 TIPS

Har våldet mot polishundar ökat?

– Jag har arbetat som hundförare i tio år och jag upplever det inte så. Jag och Hjalle har varit med om tre incidenter i år, men jag vet inte om det är en trend. Jag hoppas inte det.

Hur mår Hjalle i dag?

– Han är pigg och kry och har inga men vare sig fysiskt eller psykiskt.

Han är tillbaka i full tjänst. Just idag är det hundträning.

Blev gärningsmannen fälld?

Vad tränar ni på?

– Ja, han dömdes bland annat för djurplågeri. Att gärningen mot Hjalle var fängelsegrundande är positivt.

– Idag är det skydd, narkotikasök och spår. Vi tränar vitt och brett, det är mycket en tjänstehund ska klara av.

NÅ HÄSTENS MATCHVIKT Djur som väger för mycket är ett växande problem. Vi har frågat veterinär Inge Durie hur man bantar sin häst.

– Vissa hästraser blir lättare tjocka, som ponnyer och islandshästar. Övervikten kan leda till insulinresistens och EMS, equine metabolic syndrome. EMS kan orsaka fång, fertilitetsproblem och eventuellt problem med levern. Så håll koll på vikten och banta hästen om det behövs, säger hon.

Text: Anna Björe

GÖR SÅ HÄR:

Inge Durie är europeisk specialist i internmedicin häst vid Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm.

8 | noa nr 7 2015

VÄG OCH ANALYSERA FODRET

MER MOTION

Välj hö eller hösilage med lågt energiinnehåll istället för sockerrikt kraftfoder. Ge cirka 1- 1,5 procent hö av idealvikten – 4-5 kilo per dag om hästen ska väga 450 kilo. Ge mineral- och vitamintillskott. Uteslut godsaker. Vissa sockerarter som fruktos behövs dock för tarmfunktionen.

Hästar ska röra på sig och inte bara i hagen. Rid, kör eller longera din häst sammanlagt minst en timme om dagen, minst fem dagar i veckan.

NÅGRA SMARTA KNEP Blötlägg höet så sjunker energihalten. Byt ut en del av höet mot energifattigare halm. Fodra flera gånger per dag eller i hönät. Då tar det längre tid att äta och det gynnar viktnedgången. Tävlingshästar kan behöva annan foderregim.

MINSKA BETESTIDEN Eller uteslut den helt mellan april och september.

Dagtid är det bättre att beta ur bantningssynpunkt.

Då är gräset energifattigare än på morgon och kväll.

HA TÅLAMOD Det tar tid innan hästen når sin idealvikt. Ge inte upp och tänk på att den hälsosamma livsstilen ska bibehållas livet ut.

RASRELATERAT

Skador och olyckor i samband med jakt är de vanligaste problemen vi ser hos jämthunden. Det säger chefveterinär Karin Sandström. Men det finns också åkommor som drabbar jämthunden mer än många andra raser. Här berättar Karin om hälsa och sjukdom hos den allt mer populära rasen.

Friska, fina jämthundar från Jämtgårdens Kennel i Kalix.

Jämthunden är extra populär i jägartäta Norrland.

Text: Lotta Åstrand Foto: Jämtgårdens Kennel

Hur mår jämthunden?

JÄMTHUNDEN HAR STORT mod och stor jaktlust enligt Svenska Kennelklubben. Den är också en trevlig sällskapshund så länge den får utlopp för sitt behov av motion. Kanske är det kombinationen som gör att rasen på senare tid vuxit i popularitet bland djurägare med aktiva fritidsintressen, inte minst i Norrland.

De flesta jämthundar som kommer till Evidensia Djursjukhuset Gammelstad har skadat sig på tassar och ben. Skärsår, hältor och sträckningar som hunden fått under jakt är vanligt, säger Karin Sandström.

Om hunden får ett sår är det viktigast att skydda mot ytterligare nedsmutsning. Packa alltid ner ett hundapotek med kompress och linda inför jakten.

Får hunden ett sår som behöver sys bör det ske inom fyra timmar. Vänta inte till dagen efter.

Inför jakten är det också viktigt att se till att hunden är i god fysisk kondition. Tänk då på att jämthundens tjocka päls gör det mycket varmt att träna under sommaren. Vänta till kvällen eller låt hunden simma.

vi ser mer hos jämthundar än många andra raser, säger Karin. Magen blir uppspänd och hunden har ofta så ont att den går kutryggigt. Ett tydligt tecken är att hunden försöker kräkas men inte får upp något. Åk in till djursjukhus direkt, och ring när du är på väg. Förloppet är snabbt och tillståndet livshotande.

Diabetes är en annan sjukdom som är vanligare hos jämthundar, främst tikar, än de flesta andra raser. Första steget är att hunden börjar dricka mer.

Andra steget är att den går ner i vikt trots att den äter normalt. Även epilepsi ser vi mer hos jämthunden.

Hunden får krampanfall och är inte kontaktbar.

Det sker oftast när den ligger och vilar men den kan också falla ihop och börja krampa.

För hannarnas del stöter vi också på en del fall av perinealbråck, det vill säga bråck på rumpan, säger Karin. Det kommer successivt under lång tid och uppträder som en utbuktning kring ändtarmen. Symptom kan vara svårighet att bajsa eller att hunden bajsar små klumpar.

PRECIS SOM HOS andra hundraser kan det förekomma rasrelaterade hälsoproblem. De uppträder oftast hos medelålders eller äldre hundar.

– Magsäcksomvridning är ett akut tillstånd som

– GENERELLT UPPLEVER jag jämthundar som

friska, men det här är åkommor vars symptom man som jämthundsägare kan vara extra vaksam på, avslutar Karin.

Karin Sandström, specialist i hundens och kattens sjukdomar på Evidensia Djursjukhuset Gammelstad.

JÄMTHUND

SE UPP MED DE HÄR SJUKDOMARNA HOS DIN JÄMTHUND:

• Magsäcksomvridning • Diabetes • Epilepsi • Perinealbråck

noa nr 7 2015 | 9

Värdefulla

dagar

Text: Maria Hofling Foto: Niclas Persson

När hunden Shigge diagnostiserades med cancer för ett år sedan kom det som en chock för hans ägare. Han hade alltid varit så pigg och glad.

Tillsammans med veterinären bestämde de sig för att satsa på behandling med cellgifter – ett beslut de inte ångrat.

SHIGGE GÖR SKÄL för namnet gårdshund. Gårdsplanen är hans och han talar alltid om när någon kommer. Här kan

10 | noa nr 7 2015

han gå fritt och ägna sig åt sina favoritsysslor: leka med bollen, böka runt i gräset och ligga i solen. u

FÖLJ ETT CASE

u

noa nr 7 2015 | 11

När Shigge fick cancer kom det som en chock för hans familj. Han hade alltid varit frisk och pigg. Matte och husse letade information på nätet och såg att det fanns

ÅSA OCH MAGNUS hade egentligen ringt på en annan dansk-svensk gårdshund. Men när Shigges köpare backade ur slog de till. Det här är deras första hund och idag är han nio år.

– Han är egentligen inte rätt enligt rasstandarden, men vi tycker att han är precis som vi vill ha honom. Han är unik, säger Magnus.

Magnus ser fler fördelar med att ha en hund.

– Han är alltid på gott humör, det underlättar med någon som ser allt positivt. Vi har två barn också och om de tycker att något är jobbigt kan de alltid gå till Shigge och prata lite. Då får man de svar man vill ha.

FÖRRA SOMMAREN FICK Shigge diagnosen malignt lymfom – en form av cancer.

– Det började med att han fick ett litet inflammerat sår på bakbenet. Det såg ut som ett sår man kan få av en fästing, men det läkte inte, berättar Åsa.

När Shigge även tappade aptiten sökte de hjälp hos den lokala veterinären. Hon kände knutar på flera ställen och konstaterade att det inte såg bra ut.

Misstanken var lymfom.

– Vi var lite chockade eftersom Shigge aldrig varit sjuk. Han är alltid pigg. Först lät det som att det

12 | noa nr 7 2015

inte var så mycket att göra åt det, berättar Magnus.

– Vi tyckte inte att det var acceptabelt och vi var inte redo att säga hejdå, förklarar Åsa.

De gick hem och läste på vad det var för någonting, såg att det fanns behandling och började ringa runt. En veterinär tipsade dem om onkologimottagningen på Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg.

Efter några veckor fick de träffa veterinär Majbritt Larsen och djursjukskötare Felisia Persson.

– ATT VI skulle behandla var det inget snack om, men sen fanns det frågor rent praktiskt. Shigge skulle få cellgifter och fick inte umgås med barnen under behandlingen. Vi fick snabbt fatta beslut och ordnade först så att Shigge fick bo hos bekanta, berättar Magnus.

Men när han började få biverkningar fungerade det inte att ha honom placerad. Lösningen blev ett isolerat rum med egen ingång hemma hos familjen.

– Hela livet förändrades och vi fick ställa in semestern. När magen la av blev det katastrof. Det var elva tuffa veckor, men det var helt klart värt det.

Vi visste att det var övergående, berättar Åsa.

– Barnen skötte det jättebra under den här tiden. De förstod att han var sjuk och lät honom

FÖLJ ETT CASE

behandlingar. Cancer drabbar främst äldre hundar och katter. Hundar i tioårsåldern och hos katter mellan tio och tretton år.

vara ifred när han behövde det. Shigge mådde inte illa hela tiden, men någon gång fick vi åka in akut eftersom han blev uttorkad.

Mellan doserna mådde han okej och efter den sista dosen blev Shigge snabbt som vanligt igen.

Nu har det gått ett år.

Shigges cancer går inte att bota, men med behandlingen är prognosen typisk ett extra år, kanske längre.

– Ett år kan låta som kort tid, men det känns som mycket. Det är lång tid för en hund, säger Magnus.

JUST I DAG är det dags för ett återbesök hos veterinären för att se hur Shigge mår.

– Klart man är lite orolig, men all extra tid nu är bonus, konstaterar Magnus.

– Han ser fin ut, säger veterinär Majbritt Larsen när familjen kommer in i undersökningsrummet.

Majbritt Larsen jobbade länge med intensivvård, men kände att hon ville göra något mer. När hennes egen hund fick en väldigt aggressiv cancer började hon intressera sig för ämnet.

– Jag gillar gamla djur. De har varit med om mycket och deras familjer älskar dem. Två-tre år är värt mycket. Kan man ge dem den extra tiden

betyder det mycket, förklarar hon sin drivkraft.

I behandlingsrummet på Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg är djursjukskötare Felisia Persson beredd med godis och snart står Shigge snällt blickstilla på undersökningsbordet medan Majbritt känner och klämmer. Hon hittar tre knölar.

– De är inte misstänkta, förmodligen är det fettknölar, men för att veta tycker jag att vi tar prover, säger hon.

Shigge är cool, han reagerar inte när Majbritt tar proverna, som hon sedan placerar på undersökningsglas för att skicka för analys i labbet.

– Lymfkörtlarna känns okej, de är inte stora, säger hon och klappar om Shigge.

– Vad duktig du är! Åsa och Magnus berättar att Shigge saknar aptit ibland på morgnarna. Det bekymrar Majbritt eftersom Shigge tappat ett kilo sedan sista besöket. Hon skriver ut medicin som de kan prova att ge honom på kvällarna.

Ingen vet när cancern kommer tillbaka, men än är den inte där igen. Proverna är negativa.

– Ni håller på att besegra statistiken, säger Majbritt till Åsa och Magnus.

CANCER

EN LIVSSTILSSJUKDOM ÄVEN HOS DJUREN I dag blir husdjuren tillräckligt gamla för att risken att utveckla tumörer ska öka. Vissa djur löper större risk om de är kastrerade.

Könshormoner kan skydda, men det beror också på vilken sorts cancer. För juvertumörer är det tvärtom.

Vissa hundraser är genetiskt disponerade för att utveckla cancer.

Sen finns andra risker.

Hundar som lever i en miljö med några former av bekämpningsmedel öka risken att utveckla blåscancer.

Katter kan få cancer i munhålan om de bor med rökare.

Läs mer om cancer hos djur på nästa sida u

noa nr 7 2015 | 13

FÖLJ ETT CASE

Onkologiteamet i Helsingborg består av två veterinärer och en djursjukskötare. Ett fast team är en trygghet för djurägare i ett känsligt läge, när en familjemedlem fått en allvarlig diagnos.

Malignt lymfom – veterinären berättar DET FINNS ETT 20-tal sorter av malignt lymfom hos hund. För den sort som Shigge har är genomsnittet för överlevnad ett år efter behandling.

Behandlingarna kan se olika ut och beror på vilken sorts cancer det är. I Shigges fall handlar det om klassisk kemoterapi.

– Det är fem procents risk att djuret dör av själva behandlingen. Det är viktigt att djurägaren tycker att det är okej att ta den risken. Tidigare gav man en hård kur och sen underhöll man, men det har visat sig att det inte ger bättre chanser för överlevnad än om man ger en hård kur och sedan väntar tills cancern kommer tillbaka. Då kör man en till kur om man orkar, berättar Majbritt Larsen.

Ju längre tid som cancern håller sig borta, desto större är chansen att en upprepad behandling fungerar igen.

– Statistiskt sett får patienten 50 procent av tiden man hade första gången, säger Majbritt.

är det inte alls. Det är inte samma behandling.

– Vi använder lägre doser, djuren lever som vanligt. Lymfcancer botar man hos människa, men inte hos djur. Man hoppas bara att perioden man har kvar ska bli tillräckligt lång.

Många upptäcker cancern sent. Är det en tumör i huden är det större chans att hitta den i tid. Dessa kan man ofta bota med kirurgi och strålbehandling. Andra sorter är svårare, som de som sitter i organen. För många sorters cancer är det precis som för Shigge – cancern går inte att bota.

– Målet är att djuret ska leva så länge med sin cancerdiagnos att det faktisk dör av något annat. Självklart ska det må okej under tiden, förklarar Majbritt.

Bara för att det går att behandla betyder det inte att man ska göra det.

– Djurägare är bra på att själva fatta beslut innan det går för långt. Vi hoppas alltid att det ska gå bra och det är jättejobbigt när det inte gör det. Men jag tänker att vi gjorde det bästa med de svåra odds som är. Om djuret har bra livskvalitet under tiden är det aldrig lönlöst, säger Majbritt Larsen.

”Lymfcancer botar man inte hos djur.

Man hoppas bara att perioden man har kvar ska bli tillräckligt lång.”

Så här ser lymfom ut i labbets mikroskop.

MÅNGA TROR ATT djuren genomgår samma biverkningar och förlopp som människor. Men så

CANCERVÅRD FÖR DJUR– ETT OMRÅDE MED FANTASTISK UTVECKLING Vissa cancertyper delar husdjuren med oss människor.

– Djuren används som modell inom humanforskningen. Vi lånar och ser om vi kan använda information för vården av husdjur, och vice versa, berättar Majbritt Larsen som

14 | noa nr 7 2015

går en europeisk specialistutbildning på Universitetet i Köpenhamn och är med och utvecklar nya scanningsmetoder för att hitta metastaser på människor.

– Det är ganska vanligt på mitt universitet att forska tillsammans

med humansjukhusen.

Det finns fördelar med det. Hunden har kortare livslängd så vi ser snabbare resultat, samtidigt som individuella hundar får tillgång till metoder som annars inte erbjuds. På det här sättet kan veterinärmedicinen gå lite fortare

framåt i utvecklingen.

Vi gör inte försök utan testar bara diagnostik.

Många djurägare har stött på cancer, till exempel för att någon i deras närhet drabbats, och de är ofta glada att kunna stötta den humana vården.

VI TESTAR AKTIVERINGSSPEL TEST:

nsrik” “Variatio

ngsi r e v i t k A spel TRE LEKSAKER FÖR HUNDAR

TESTARE

Bileam 2 år och Martina Nordgren, djurvårdare Evidensia Roslagstull.

SOFT CUBE

DOG TORNADO

DOG FIGHTER

Buster, plast, två storlekar, liten: 89 kronor, stor: 139 kronor.

Nina Ottosson, plast, cirka 360 kronor.

Nina Ottosson, trä, eco-friendly, cirka 350 kronor.

Har denna leksak sedan tidigare och den är en av Bileams favoriter, han vill inte sluta leka med den!

Tärningen är bra då det är ett enkelt koncept: godis ner i ett hål och sedan kan hunden putta runt på den tills det tar slut. Plus för att det är väggar på insidan så att det inte går att hitta ett läge där godisarna bara väller ut.

Lite enformig aktivering där de inte behöver tänka så mycket för att belönas men kan uppehålla dem länge.

Bileam förstod snabbt och tyckte att det var kul. När jag sedan lade till stoppklossarna som liksom ”tornadon” är gjorda i plast blev det lite svårare.

När han försökte ta upp dem med munnen fick han inte tag på dem då de var väldigt hala och lite toppigt formade. Han fick bort dem med tassarna till slut.

Denna kräver mest tänkande då det är flera steg för att få ut godisarna. Pinnarna som man lägger i vägen förstod Bileam snabbt att han skulle plocka bort och de var enkla att lyfta ur trots att de är små. De stora klossarna gick att få bort både med tassar och munnen. Klossarna kräver en del tanke då hunden inte kan göra samma sak på alla.

Lätt som en plätt.

Chrom har haft något liknande sen valpben så den nöten knäcktes lätt. Se till bara att inte för stora godisbitar hamnar i kuben.

Funkade bäst ute på gräs, då den hasar lite för lätt på golvet inomhus.

Enkelt spel. Tog inte många minuter att klura ut hur man skulle få sväng på de olika våningarna.

Matte var nöjd, då den var enkel att rengöra.

ppade “Svårgre r” hinde

Som lite äldre lydnadshund så är man van att bli visad hur man gör om saker är för svåra, men fick ingen hjälp av matte denna gången. Så jag körde minst sagt fast till en början.

Krafsade mest med tassarna, men det resulterade inte i något. Bet så lite flisor yrde, inte hjälpte det. Men efter några försök fick jag till det.

Hållfast, men glider lite för lätt över golvet.

Populär från första början. Vi testar utan plastkuberna först och Molly tar sig an uppgiften med största nyfikenhet. När jag sedan sätter på kuberna och det blir svårare tappar Molly fortfarande inte tålamodet men lyckas inte lösa uppgiften. Vi testar den igen men när plastkuberna kommer på så vill hon inte fortsätta. Jag tror att det är plasten som gör att hon inte vill greppa.

Mollys absoluta favorit. Hon börjar med att lyfta på konerna och får sin belöning. Sen gör jag det svårare och hon får skjuta iväg dem innan belöningen kommer. Fortfarande jobbar hon väldigt fokuserat och löser snabbt uppgiften. En ny utmaning blir när den stora träkonen sättes i. Då får hon jobba lite extra innan hon löser även den uppgiften.

en plätt” “Lätt som

Plus för det snurrande konceptet, minus för att klossarna var svåra att få upp.

Chrom 4 år och Harriet Ingholm, leg. djursjukskötare Evidensia Strömsholm Molly grejar lite med den när jag visar att det finns godis i den, men är måttligt road av att putta på den själv. Jag testar olika sorters godis men Molly visar samma ointresse.

Så oavsett favoritgodis (torkad blodkorv) eller annat så är denna inte damens favorit.

Molly 12 år och Eva Lejon, leg. djursjukskötare Evidensia Helsingborg.

Jag tycker att den mjuka formen är tyst och fin för inomhusbruk, men samlar på sig hundhår vid användning.

Plus för att den blir en utmaning varje gång den används.

noa nr 7 6 2015 | 15

FÖRKLARINGEN

Trubbiga fakta Andningsproblematiken som är associerad till raser med kort nos skapar het debatt.

Men vad är det som inte fungerar som det ska? Följ med på resan från näsborrarna ner i strupen på en hund med brakycefalt syndrom, under guidning av Lennart Sjöström, chefveterinär i kirurgi på Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm.

Text: Maria Hofling Foto: Shutterstock

Lennart Sjöström, chefveterinär i kirurgi på Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm, diplomate ECVS och ordförande i Evidensia Veterinärmedicinskt Forum.

SYMPTOM

SÅ MÄRKER DU OM DIN HUND HAR ANDNINGSPROBLEM • Det rosslar och låter från näsan och svalget, både när hunden är vaken och sover.

• Man ser att hunden är koncentrerad bara på att andas.

• Ofta har hunden svårt att ligga ner.

• En del har öppen mun hela tiden.

• Hunden får mer och mer problem när den rör sig och när det är varmt ute.

16 | noa nr 7 2015

DET ÄR INTE alla hundar med kort nos som har problem med andningen, men det är alltför vanligt.

Brakycefalt syndrom är en hel samling med en rad olika besvär. Vi börjar utifrån där näsborrarna oftast är för smala: det går in som en liten vinge så att näsborren bara blir en springa istället för ett hål.

När hunden andas in dras vingen dessutom in så att det blir som en ventil.

Om man fortsätter inåt så är näshålan extremt hoptryckt, men med samma mängd vävnader som i en normal näshåla. Oftast är det en väldigt liten passage.

Nästa steg är gomseglet som sitter mellan näshåla och svalg. Det är oftast för långt, slappt och tjockt. Istället för en fin kant är det en klump.

När hunden andas in blir klumpen som ett lock för struphuvudet.

Svalget är också trångt, med mycket slemhinnor och veck som lägger sig in i svalget och förhindrar lufttillförseln.

Struphuvudet är ofta trångt och väldigt slappt.

Inte från början, det blir slappt med tiden. Eftersom det är trångt bildas ett undertryck, ett vacuum varje gång hunden andas in. Broskringen sugs ihop och med tiden tappar den sin struktur och blir som ett tillplattat rör.

Med tiden kan det även hända att slemhinnan i struphuvudet lossnar från underlaget och lägger sig och täpper till lufttillförseln.

Ytterligare ett problem är att luftstrupen är för liten i diameter i förhållande till hundens storlek eller att den är hopfallen istället för rund.

– Sammanfattningsvis är det inandningen som är försvårad. De slappa vävnaderna dras ihop och

täpper för den redan trånga passagen från näsa till luftstrupe, säger Lennart Sjöström.

FRÅN BÖRJAN ÄR symptomen på missbildningen lindriga. Vid valpbesiktningen kan det vara okej och hunden klarar sig ganska bra fram till 4-6 månader. Vid ett år kan hunden ha väldiga problem.

Vacuumfenomenet tänjer och förstör strukturen.

Symptomen är andningssvårigheter och det blir värre på sommaren. Hunden kan förlora medvetandet, bli liggande.

– Den kan naturligtvis även dö – det händer.

Det här är ett stort problem för hundarna. Det gör inte ont, men det är plågsamt och ger ångest att inte få luft.

– Det är en jobbig situation både för hundarna och familjerna som skaffar dem, säger Lennart.

OFTA BLIR DET nödvändigt med operativa ingrepp.

De bör göras så tidigt som möjligt innan strukturerna blivit alltför förslappade. Med kirurgi kan man korrigera näsborrarna, den för långa, mjuka gommen och ta bort slemhinneveck.

– Helt bra blir det inte, de här hundarna får ofta inte fullgod livskvalitet. Om det gått för långt är operation utsiktslös, och då kan hunden inte leva vidare. Ibland kan man förbättra tillfälligt med mediciner. Men det är så marginellt att det inte är någon lösning.

En del hundägare får anpassa hela livet efter sin hund eftersom de inte klarar av att vara ute på dagen på sommaren.

– Sen finns det individer som har mycket mindre besvär, som klarar sig ganska bra.

Många hundar med lindriga besvär kan oftast springa och leka, men andningsproblemen tilltar med ökande ålder.

noa nr 7 2015 | 17

KLUBBSIDA HUNDLÖPET GAV KLIRR TILL HUNDSTALLET

Veterinär Christophe Bujon med valpen Moose i Mitt liv som valp.

Valpmys hela hösten

KLUBBDAGEN

Evidensiadagen är en dag för alla medlemmar i kundklubben Evidensiaplus.

Du som är medlem får ett nyhetsbrev med rabattkuponger när det närmar sig.

Medlemmar kommer också att få ett extra bra erbjudande på säkerhetslampan på sidan 4.

DATUM FÖR NÄSTA EVIDENSIADAG: 26 november

UNDER HÖSTEN FÅR vi följa åtta valpar och deras familjer i Sjuans nya realityserie Mitt liv som valp. Det är omöjligt att inte charmas av Teddy, Esther, Moose, Presley, Dippan, Bosse, Frans och Nellie. Alla har sin personlighet och sina utmaningar.

Hundtränaren Fredrik Steen stöttar familjerna och ger råd och tips och Evidensias veterinärer hjälper valparna att få en frisk och hälsosam start i livet.

Mitt liv som valp sänds torsdagar kl 20.00 på Sjuan. Om du missar tiden finns avsnitten även på TV4 Play. Är du själv ny med valp? Missa inte Evidensias folder om valpens hälsa som finns att hämta gratis på närmaste Evidensiaklinik. Du hittar även råden på www.evidensia.se/hund/valpens-halsa.

TRÄFFA VETERINÄRMEDICINSKA EXPERTER PÅ VINTERNS MÄSSOR Den 7-10 januari finns Evidensia på plats på en av årets stora hundmässor - My Dog i Göteborg.

Men innan dess kan hundägare träffa veterinärer och annan djursjukvårdspersonal på Stockholm Hundmässa 12-13 december i Älvsjö.

Hundlöpet är Sveriges hundvänligaste motionslopp. Som aktiv partner bjöd Evidensia in sina medarbetare och kundklubbsmedlemmar att delta i Hundlöpet i Team Evidensia. För varje deltagare i teamet skänkte Evidensia 50 kronor till Hundstallet, vilket resulterat i totalt 6 600 kronor till deras omplaceringsverksamhet.

Bra jobbat!

HÄSTBITEN FÖRMÅN En av fördelarna med att vara medlem i Evidensiaplus är djurvänliga erbjudanden hos kundklubbens samarbetspartners. Till exempel en prenumeration på Hippson till halva priset.

Djurvänliga förmåner med Evidensiaplus.

EVIDENSIAS DJURKLINIK I KUNGSBACKA HAR FLYTTAT IN I DJURSJUKHUSET NORRA HALLAND OCH FÖRSTÄRKER VERKSAMHETEN NU NÄR DEN VÄXER. SNART BLIR DET NYINVIGNING AV DET TOPPMODERNA DJURSJUKHUSET MED AKUT, INTENSIVVÅRD, ISOLERING, REHAB, VÅRD ÖVER NATT OCH EN NY STOR BUTIK!

BORSTA TÄNDERNA Förr sa man att en hund som har ont i munnen slutar att äta. Nu för tiden vet vi att det inte stämmer.

Den enskilt största insatsen du kan gör för din hunds munhälsa är att borsta tänderna.

Börja försiktigt och ge mycket beröm!

18 | noa nr 7 2015

FÖLJ EVIDENSIA PÅ FACEBOOK Du har väl inte missat att Evidensia Djursjukvård finns på Facebook?

Där får följare ta del av säsongsrelaterade husdjurstips, nyheter och spännande fall.

Exakt vad din katt behöver

Vad betyder ordet precision för dig? På Royal Canin kommer vi omedelbart att tänka på våra närmare 350 olika fodervarianter och det envist vetenskapliga arbete som ligger bakom vart och ett av dem. Förmågan att i minsta detalj identifiera olika behov hos våra katter och hundar – och utifrån dem skapa unika precisionsfoder. Det är ett arbetssätt Djurvård är en serien av svensktillverkade, som gör oss lika unika som tillverkare. Därför har vi exakt vad din katt eller Aktiv hund behöver.

Inget annat.

produkter ceutisk kvlaitet och rena naturliga ingridienser. Att kunna följa med på utflykter, göra upptäcksfärder, kunna hoppa trädet eller soffan - det är djurlycka!

Lite ledproblem får väl din hund tåla...eller?

Det Aktiv Djurvård är bäst på fokusområderna kring leder, rörlighet, energi och munhygien. Aktiv Djurvård är en serie svensktillverkade fodertillskott för ditt husdjur, framtagna i samråd med veterinärer och experter inom veterinärmedicin. De naturliga råvarona består av samma höga kvalitet som även används i kosttillskott för människa. Samtliga produkter i serien har SMAK- och KVALITETSGARANTI. a& r rlig lede ö R bla i flex

God munhygien

Energikick

du Önskar r& e r y h c bros a oss a t kon kt prover 00 -70368 på 010 octean.se @ eller info

100 % ÄKTA GRÖNLÄPPAD MUSSLA - KNÖLTÅNG - FINMALDA HELA NYPON Aktiv Djurvård säljs bl a hos utvalda veterinärer, djursjukhus och apotek samt på aktivdjurvard.se.

20 20 | | noa noa nr nr 7 6 2015 2015

REPORTAGE

Följ med på promenad

med Nymo & Steen När Fredrik Steen blev hundcoachen med svenska folket för sju år sedan kom det först som en chock för honom. Han erkänner visserligen att han gillar att sticka ut hakan, men hunduppfostran väcker starka känslor och det har tagit tid att vänja sig vid uppmärksamheten. Nu är Fredrik aktuell i dokumentärserien Mitt liv som valp.

Text: Maria Hofling Foto: Veronica Kindblad

– JAG FÅR extremt mycket feedback. De allra

flesta är välvilliga, men jag är en känslig person, jag höll på att bryta ihop i början. Jag fick bearbeta och komma över det. Med åren har jag lärt mig. Man blir äldre och bryr sig inte så mycket, berättar Fredrik glatt när Noa träffar honom och labradorvalpen Lilla Nymo i Tullinge i Stockholm.

Sedan i våras är Nymo tv-kändis i TV4 Nyhetsmorgon, där tittarna får följa hennes uppväxt och utbildning till vårdhund. Lilla Nymo har även ett eget Instagramkonto med över 34 000 följare.

EMELLANÅT ÄR FREDRIKS vardag hektisk med

familjeliv, hundar, tv-inspelningar, utställningar, utbildningar, bloggande och författande.

– Bästa sättet att koppla av är att lämna allt

och gå ut i skogen, säger han och Noa följer med på en promenad.

Fredrik berättar vad han tror om framtiden för hundens roll i samhället.

– Den sociala biten kommer att växa: vårdhundar och sökhundar. Hundar har en förmåga att öka livsglädjen och motivationen hos människor.

Det är alltså Nymos jobb i framtiden. Om Fredrik lyckas skiljas från henne förstås. Det känns faktiskt tveksamt. Är det svårt att träna en hund?

– Det är inte svårt om man inte krånglar till det. Problemet är ofta att man inte följer sin intuition. Jag brukar säga att reptilhjärnan är bättre. Att agera i stället för att älta och fundera, säger Fredrik. u

noa noanrnr7 62015 2015||2121

REPORTAGE ”Visst finns det anledningar att ge belöningar, men det är inte det relationen ska bygga på.”

Kan man vara för sträng?

FREDRIK STEEN

HUNDCOACH

Aktuell i dokumentärserien Mitt liv som valp på Sjuan. Tränar TV4 Nyhetsmorgons egen valp Lilla Nymo till att bli vårdhund.

Har gett ut tolv böcker om hundbeteende. Är även uppfödare, utbildad domare och har arbetat som instruktör för polishundförare.

– Ja, men det stora problemet är att alla älskar sina hundar men många lägger inte tid på att få en bra relation. I många familjer är det bråk om vem som ska gå ut med hunden på morgonen. Det blir i bästa fall en stund på lunchen, en snabb promenad på eftermiddagen och kvällens långpromenad är max en halvtimme. Hunden får kvalitetstid en timme av dygnets 24. De andra timmarna tycker man ”vad jobbig du är, gå och lägg dig”. Uppepå det vill man ha en fin relation och tycker kanske att man har det för att man ger godis ibland. Men den ekvationen går inte ihop!

– När jag då säger ”säg ifrån, ta tag i hunden” i en coachsituation så får jag till svar ”jag kan inte vara så elak”. Men då är det fel på relationen! Visst finns det anledningar att ge belöningar, men det är inte det relationen ska bygga på. Det ska finnas förtroende, man ska vara polare, säger Fredrik och drar en av sina många liknelser till mänskliga vardagssituationer.

– Säg att du parkerar en bil och gör en riktigt snygg parkering. En p-vakt kommer fram och berömmer dig och ger dig hundra kronor. Då blir du glad! Men säg att du varit borta i fjorton dagar och kommer hem och möter frun i dörren. Hon säger att hon ska ut med kompisarna och ger dig hundra kronor för att du kom hem. Då känns det inte som en belöning, eller hur?

FREDRIK HAR ALLTID haft hundar i sitt liv.

Lilla Nymo har varit tv-kändis sen hon var 10 veckor gammal.

22 | noa nr 7 2015

– Mitt första minne är att föräldrarna säger åt mig: låt bli hundarna! Först i de yngre tonåren förstod jag att alla inte tycker om hundar. Jag hade tur att min mamma arbetade på militärförläggningen F18. På så vi träffade jag mycket arbetande hundar.

Det är dem jag brinner för. Jag är fascinerad av hundarnas enorma kapacitet och hur mycket nytta man har av dem. Jag är imponerad av hundars förmåga att förlåta, lära sig och hitta rätt. Det är från arbetande hundar jag fått mitt hundkunnande och jag tror att jag kommit från rätt håll in i hunderiet.

Jag vet vad hundar är kapabla till.

Senare kom Fredrik att arbeta i sex år som

lärare och instruktör på Polishögskolan. Kort sagt - hundintresset är helhjärtat och genomsyrar allt.

Om vissa förmänskligar sina hundar så gör Fredrik tvärtom.

– Javisst. När jag går på fest ser jag flockbildning, vem som är ledare, där är en osäker individ och så vidare. Det är på gränsen till maniskt och förbannat kul! Det är intressant och har förbättrat mitt sätt att bemöta människor. Jag tycker att saker blir tydligare när man ser människor som hundar.

DAGARNA EFTER DEN här intervjun blev Lilla Nymo dålig. Nu mår hon som väl är bra igen, och genom åren har Fredrik haft tur med sina hundars hälsa. Han har några förebyggande råd: – Mina hundar får vara ute mycket. Jag tror de behöver få vind i pälsen. Dessutom vänjer jag dem vid att man plockar med tassarna och tittar på tänderna. Då är det aldrig några problem med att klippa klor och undersöka dem.

FRÅGA VETERINÄREN Varför äter inte kaninen?

Fråga: Min kanin har börjat äta på ett underligt sätt och verkar snabbt tappa aptiten. Vad kan det vara för fel?

Evidensias veterinär svarar: Det kan vara tecken på tandproblem. Problem med kaninens tänder är en av de allra vanligaste orsakerna till varför kaninägare kontaktar veterinär. Oftast handlar det om dåligt slitage av kindtänderna eller ett bettfel. Båda är svåra att undersöka själv, så det bästa är att du uppsöker en veterinär så snart som möjligt.

När kan jag sätta igång hästen?

Vad kan vi göra åt katternas bråk?

Fråga: Min häst har en sårskada på ena benet. Det blev rätt djupt men verkar läka fint. Just efter haltade hon i trav, ej skritt. Nu haltar hon inte i traven heller.

Hon är inte trycköm om man trycker på såret över bandaget, däremot tycker hon inte att det är jättekul att tvätta såret. När kan man börja sätta igång hästen?

Fråga: Har två honkatter, två år gamla.

Varför har katterna maktkamp, hur länge kan den pågå och vad bör man göra och inte göra? Ska man ha dem i samma rum eller inte? Vi har kastrerat katterna.

Ena katten är lite skygg, på sin vakt men vågar inte äta, eller gå på toa när den andra katten är i närheten pga att den katten vi kastrerade nu går till attack då.

Evidensias veterinär svarar: Det är alltid svårt att svara på frågor om specifika skador när man inte undersökt hästen.

Om jag ska ge ett generellt svar om igångsättning efter en okomplicerad sårskada gäller att såret ska vara slutet, inte vätska och vara helt täckt av ärrvävnad för att hålla för påfrestning. Som du själv skriver ska såret vara oömt och hästen ska inte vara halt. Lycka till!

Evidensias veterinär svarar: Det är alltid knepigt när det blir så här. Ett råd är att prova en feromonprodukt för detta ändamål. Det lugnar katter och kan ta bort aggression och stress. Finns i flera varianter, bland annat för placering i vägguttag som fördelar ämnet i hemmet.

Tyvärr är det inte säkert att de kommer att fungera ihop, men ibland med lite tid och framför allt tålamod så går det.

Rätt kost är god hälsa.

Hill’s Prescription Diet Metabolic för effektiv viktkontroll är bara ett exempel på hur alla våra produkter hjälper hundar och katter till god hälsa och ett friskt och långt liv.

Din veterinär hjälper dig att hitta rätt produkt för just ditt djur.

hillspet.se

™Varumärken som ägs av Hill’s Pet Nutrition, Inc. ©2015

BARNPYSSEL LABYRINTEN LABYRINTEN

Myran Nina måste samla daggdroppar. Kan du hjälpa henne att komma till rosen?

PRICK TILL PRICK

Vad ska denna bild föreställa?

Rita från prick till prick mellan siffrorna 1 till 34 så får du se!

©Disney/Distributed by Bulls

VETERINÄRQUIZ – KAN DU SVAREN? 1. VILKET ÄR DET HÄR LILLA KRYPET SOM KAN SMITTA DJUREN MED BORRELIA?

2. VAD UNDERSÖKER VETERINÄREN PÅ DEN HÄR BILDEN?

?

3. VAR HAR HÄSTEN ONT NÄR DEN HAR KOLIK?

Ibland när hästen har kolik kan den lägga sig ner och sparka så här.

1. SPINDEL

1. EN TASS

1. MAGEN

X. MYRA

X. EN NOS

X. SVANSEN

2. FÄSTING

2. ETT ÖGA

2. ÖRONEN

RÄTT SVAR: 1-2 2-2 3-1

24 | noa nr 7 2015

KRYSS FRAMFÖR ENKLARE BÖCKER

BLIR LANKOR NATURVÄSEN

ODENBROR

GÄLLER ÅTER DUBBELORD

BLAD

BILMÄRKE

HETVÄGG

ACCEPTERA

SES BARA I JULI LAG

ROVFÅGLARNA

ÖPPET KÄRL

STEL

MÄRKA

BILLIGT VARUHUS FÖRR

ORDFLÖDET

NÄR DETTA LÄSES

TRÄSLAG

BETORNA BORT GRÄNSMÄRKEN VÅTMARK

VÄSEN INVIT

DEL AV OPERA ÄR HUSKATTER AVLÄGGS

STOR SÅ

RAST DEN PASSAR TIDEN

SLÄPA SPRÅK

FÖRLÖJLIGANDE

LÄMNA SVAR SVIT

VETE

HAL SVÄNG MÄRKA UT LEDEN

KRYDDSÅS DISTANSMINUT

BEREDS NÖJE ÅSTADKOMMER USLINGAR

SLIPADE GANA BOTTENSKUTA

DRAS TÄNDSTICKA MOT

BÄR UPP KRONA

HAT VAR GIFT MED SLAV

ADVERB

SÅS

BRORSDOTTER

KONSTIG

ÄNDAMÅLET?

KORT GRANNE SKRIKS UT STOPPAR BLÖDNING

NOTORISKA GE DIG IVÄG! LEDDE EGYPTEN

RESISTENT MED 17 AMPERETIMME DA GAMA NATURLIGT

JÄRN FINSKA LAPPLAND

FÄNGELSEÖ MÅNGFALDIGA

AVSLAG

MAN MED OLIVER

ORKA

DEN KAN VARA RÅ?

SMÅ HUSDJUR KRAFTSLAG KRUBBADE

BITEN I VATTEN

SLÅS RADIO

ÄR NOG BUFFEL

ROMNIA

UTROP

AVBITARE

DROSKA

u

TJÄDERSPELSLÄTE FLUGA

FÖRUTSE ADRESSTECKEN KAMPANDA RETSAMMA

GALT OCH GUMSE

SÄLJER EL

©Bulls

SIKTA

TÄVLA OCH VINN Skicka in meningen som bildas i de gula fälten tillsammans med namn, adress samt vad du har för djur så har du chansen att vinna ett presentkort hos Evidensia Djursjukvård. Mejla svaret till tavling@evidensia.se och skriv ”KRYSS 7” i ämnesraden. Vinnaren dras den 31 mars 2016 och meddelas via mejl.

noa nr 7 2015 | 25

Marit Vader är klinikchef på Evidensia Tromsø Veterinærsenter.

Katter har blivit en allt vanligare patient på djursjukhuset.

Louise Gregers-Jensen i samtal med Saras husse. Sara kliar sig ibland på magen och ska testa ett nytt foder för att se om det hjälper.

26 | noa nr 7 2015

Japanska kishuhunden Leo har haft ett benbrott som ses över av veterinär Marianne Slettmo.

REPORTAGE

På besök i Tromsö

På kartan ligger Tromsö som en avskärmad liten prick högt upp på Norges rygg. Det är lätt att tänka att det måste vara en iskall plats med långt till närmsta veterinär och ett riskfyllt liv för hund och katt. Men skenet bedrar.

Text och foto: Maria Hofling

VÄL PÅ PLATS i Tromsö går det inte att undgå stadens puls med folkliv, restauranger och nybyggda hus. Det bor över 70 000 invånare i storkommunen. Det känns inte självklart så pass långt norrut, men Tromsö är också den tredje största staden norr om polcirkeln.

Med naturen nära inpå – höga fjäll och klara fjordar - är det inte så konstigt att många som bor här är intresserade av ett aktivt friluftsliv. Gärna tillsammans med djur.

Marit Vader, klinikchef på Evidensia Tromsø Veterinærsenter, uppskattar att en stor andel av befolkningen har husdjur – både hundar och katter.

– Vi får fler och fler katter bland våra kunder. Till oss kommer de till exempel för att kolla upp en knöl, tandvård eller ta hand om en tovig päls, berättar Marit och visar väntrum, behandlingsrum och stallar som är vikta för katter för att undvika onödig stress.

Marit som tidigare arbetat i Oslo har lagt märke till ett problem som är mycket vanligare hos katter här i Tromsö.

– Ibland äter katter gräs och kräks. Varje sommar får vi in flera katter i veckan som har ett grässtrå som sitter fast i halsen eller nosen. Det här är inget vanligt problem i Oslo så det måste vara något med grästypen här. Det är så vanligt att vi kallar det för grässtråkatter, säger Marit och skrattar.

vanligast och en och annan skottskada när hunden råkar stå i vägen för hagelsvärmen.

På vintern åker många skidor med hund. Därför är skärskador från skidornas metallkanter vanligare här än i andra delar av landet.

– Vi får flera sådana fall varje vinter. En del hundar skadas också när de krockar med husse eller matte i hög fart på väg nerför fjället. Nästan årligen får vi in en hund med fiskeskador, där kroken fastnat i nosen, munnen eller tassen. Frostskador är däremot ovanliga eftersom vi har kustklimat och milda vintrar tack vare golfströmmen, säger Marit.

Att spåra och söka med hund är ett annat populärt fritidsintresse nära fjällen där verkliga uppdrag inte är ovanliga, till exempel när människor gått vilse eller ett snöskred inträffar. Men alla typer av hundar och hundintressen är representerade, även stillsammare aktiviteter som utställningar. Det är heller inte ovanligt med de hundraser som skämtsamt går under namnet väskhundar – som chihuahua och pomeranian.

”Varje sommar får vi in flera katter i veckan som har ett grässtrå som sitter fast i halsen eller nosen.”

I TROMSÖ FINNS många draghundar och till kliniken kommer också hel del jakthundar.

– Jakthundarna ser vi speciellt den här tiden på året. Den 10 september startar ripjakten och inför den är det högtryck hos oss för att få hunden i form. Jägare kommer in och ber oss att fixa hunden, berättar Marit.

När jakten väl är igång är förslitningsskador

11

VETERINÄRVÅRD I NORR SKADOR OCH PROBLEM SOM ÄR VANLIGARE I NORR: • Grässtrån som fastnat i kattens nos.

• Skottskador från jakt.

• Överbelastningsskador från jakt.

• Fiskedrag i nosen.

• Skärskador från skidor.

• Frostskador på hundens pung om det är riktigt kallt.

MARIT SOM VARIT veterinär i 15 år upplever att djurägare vet mer idag. Hon nämner tandvård som blivit så efterfrågat att väntetiden är flera veckor.

– Förut var det inte fokus på munhälsa, men nu är djurägare medvetna om djuren har ont i munnen. Det är ett tacksamt område att arbeta med, för vi kan åtgärda problemen och djurägaren upplever genast att hunden eller katten mår bättre.

– Det är lättare att få tillgång till kunskap idag, till exempel via sociala medier, Youtube och tv-kanaler. Djurägare ser vad som går att göra. Kunskapen i kombination med att djurförsäkringar ökar gör att folk är villiga att göra mer för sina djur.

noa nr 7 2015 | 27

TEMA:

Djurhjälten

Hans nos räddar liv Hjärtegod och full av energi far han fram som en virvelvind. Räddningshunden Bruse tar alla med storm. Hamnar du i knipa så räddar han dig utan en sekunds tvekan.

Text: Anna Björe Foto: Per Groth

Han är arbetsvillig, nyfiken och älskar människor.

Räddningshunden Bruse och hans husse Christian Björses tvekar inte att komma till undsättning, hur besvärliga förhållandena än är.

BRUSE RIKTIGT BUBBLAR över av livsglädje när vi träffas en vacker höstdag utanför Skultuna, där han och hans husse Christian Björses bor. Bruse blir så glad när han får hälsa på mig och fotografen att han knappt kan stå stilla. Därför är det lätt att tro att han ”bara” är en av alla dessa goa familjehundar som vill allt och alla väl.

Men förvandlingen är total när husse talar om att det är jobb på gång och ger kommandot Sök!

Då är fokus etthundratio procent på arbetet. Det som för en stund sedan var en nästan valpig - trots att han snart är fyra år – jakt golden retriever är nu en topptränad arbetsmaskin. Bruse vill inget hellre än att jobba och leta efter försvunna människor.

Det är hans specialitet.

Detsamma gäller för husse Christian, hundträningen är en livsstil för honom. Han utbildar även andra räddningshundar och deras förare. Det innebär träning flera kvällar i veckan och på helgerna.

– Mitt första kvitto på att det vi gör är rätt fick jag när vi hittade vi en 85-årig kvinna som gått vilse.

Känslan av att verkligen hjälpa och göra skillnad på ett handfast sätt, den bär jag med mig resten av livet.

Hans förra räddningshund heter Immo och är en schäfer, men han är en glad pensionär nu. Ryggen började krångla och då funkar det inte att göra sökinsatser som kan pågå i dygn. Så nu är det Bruse som får jobba istället.

– Jag tog över honom från hans första ägare

Bruse gör sitt sista test i vår för att komma med i den svenska internationella insatsstyrkan SWIFT.

28 | noa nr 7 2015

som tyckte att han var i livligaste laget. Han har alla de egenskaper som krävs av en räddningshund.

Nyfiken, tycker om människor, har energi och är samtidigt väldigt harmonisk. Samma som hos polishundar, fast utan deras allvarligare sida.

Som godkänd räddningshund kan Bruse hitta människor som hamnat djupt nere i rasmassor efter jordbävningar och andra katastrofer. Han kan även rädda dem som gått vilse på fjället eller i skogen, hitta skadade vid tågurspårningar och mycket mer.

Hans nos är guld värd, med ett luktsinne som är ungefär tusen gånger bättre än människans.

Men det gäller att orka, både fysiskt och mentalt.

Räddningshundar ska klara besvärliga miljöer och måste vara i toppform för att inte ge vika under långa arbetspass. Kondition, koordination och koncentration av högsta klass krävs, precis som hos elitidrottsmän. När insatsen är över ska de ha energi att jobba lika länge till – först då är de tillräckligt väl tränade.

Hur går det till när en ny hund ska börja läras upp?

– Då gömmer vi en figurant vid sidan av en skogsstig. Vinden ska ligga på från rätt håll. Sedan får hunden gå stigen fram och när den nosar sig fram till figuranten får den riklig belöning. Då upplever hunden att den har lärt sig att söka själv och det tycker den är jätteroligt. Det är bra med en nyfiken hund. Sedan bygger vi vidare på det, säger Christian Björses.

Jippi, vi ska ut och jobba! Bruse har en aldrig sinade energi, vilket är perfekt för en räddningshund.

FAKTA

RÄDDNINGSHUNDAR Svenska Brukshundklubben ansvarar för att utbilda och öva räddningshundar.

Utbildningen tar ungefär 18 månader.

Uppdraget kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. • Vid skarpt läge vid internationella katastrofer är det MSB som kallar på hjälp. När det var jordbävning i Nepal fanns räddningshundar på plats för att hitta överlevande i rasmassorna.

• Nationellt är det Polisen som kallar, till exempel vid eftersök av försvunna personer.

noa nr 7 2015 | 29

BILDFRÅGAN

VAD HAR HÄNT HÄR DÅ? VETERINÄREN BERÄTTAR OCH VISAR:

När hältutredningen är ett detektivarbete

I det här fallet ringades problemet in till vissa segment i halskotpelaren på hästen. Röntgen bekräftade detta och visade på förstorade ledutskott mellan femte och sjätte (överst) och sjätte och sjunde (underst) halskotan.

”Att bilden kan upplevas mycket olika med eller utan ryttare är vanligt, varför man ofta måste se hästen riden för att kunna ställa diagnos.

Flemming Winberg är kirurg vid Evidensia Hästsjukhuset Stav.

30 | noa nr 7 2015

HÄR ÄR EN röntgenbild av halsen på en 6-årig lovande dressyrhäst som kom till hästsjukhuset eftersom den under en tid haft problem med att böja halsen till vänster sida i ridningen. Den kom runt efterhand men behövde lite tid på sig. Inga problem åt höger.

Vid den kliniska undersökningen i rörelse var hästen ohalt. Vid longering höll den sin hals fixerad i vänster varv men var mjuk och följsam. I höger varv var hästen väsentligt mer besvärad. Den hade svårare att komma runt åt höger, med halsen fixerad och huvudet lagt på sidan som i skruv.

När en fysioterapeut gjorde en noggrann undersökning av halskotpelaren visade den sig ha en restriktion av rörelserna till vänster i segmenten från femte till sjunde halskotorna.

Röntgen visade på förstorade ledutskott på leden mellan femte och sjätte liksom sjätte och sjunde halskotorna.

Hästen behandlades med kortison genom ultraljudsguidad injektion vid de aktuella lederna i bägge sidor. För att utnyttja effekten av kortisonet reds hästen igen redan efter två dagar. Efter fyra dagar började hästen visa tecken på ökad rörlighet i halsen och ridbarheten förändrades mycket positivt inom loppet av ett par dagar.

Det här är ett vanligt scenario för hästar med den här sortens problem, om än de är ovanliga. Att bilden av problemet kan vara eller upplevas mycket olika med eller utan ryttare är vanligt. Därför måste man ofta se hästen riden för att kunna ställa diagnos.

Det är viktigt att tänka på att hästar som upplevs ha problem i halsen kan ha andra problem som ger en liknande känsla.

Vi vill se fler friska och lyckliga djur.

VÄLKOMMEN TILL OSS FÖR ALLT FRÅN VACCINATION TILL OPERATION.

Evidensia är Nordens kvalitetsledande kedja för djursjukvård. Vi erbjuder allt från basvård nära dig till den mest avancerade vården vid våra djursjukhus. Välkommen till oss på närmare 130 platser i hela Norden.

Hitta närmaste klinik och djursjukhus på evidensia.se