dmitrij gluchovskij

Mess

»Ett nutida eko av Dostojevskijs Brott och straff.« Frankfurter Allgemeine Zeitung övers. från ryska Ola Wallin isbn 978-91-88913-73-9 (pocket) utk. 1 mars 2023 format 110×178 mm sidor 384 originaltitel Text omslag Elina Grandin

Moskva, senhösten 2016. Ilja återvänder till stan efter sju hårda år i straffläger. Där hemma har livet gått vidare och Ilja är fast besluten att börja om. Han är fortfarande ung och begåvad, och ute i förorten där han växte upp väntar hans mamma. Men ingenting går som planerat och snart är han insnärjd i ett livsfarligt spel med polisen och säkerhetstjänsten. Till slut är han bara en kupp och en begravning bort från flykten till Colombia.

Mess är en cybernoir-thriller som skildrar hur korruptionen inom den ryska statsapparaten smyger sig in överallt och förgiftar hela samhället.

Dmitrij Gluchovskij är en av Rysslands populäraste författare och mest känd för dystopin Metro 2033.

Pendeltåget hade stannat på ett av de två spåren, på det andra stod en lång rad med godsvagnar ända bort till horisonten: rimfrostiga tankvagnar med råolja. På sidorna hade några skrivit med fingret: »Krim är vårt«, »Obama = idiot«, »14/88«, »Vitalik + Dasja«, »Minsk är mitt hem« och en massa annat. Ilja läste det mekaniskt medan han gick mot trappan ner till gångtunneln.

Det där med Krim hade börjat när Ilja satt i lägret och han hade missat alltihop. Fångarna sket i Krim, de intresserade sig inte det minsta för plitstatens erövringar. Fångarna var oppositionella per automatik. Därför hade man inte heller någon rösträtt i straffkolonierna.

Han tänkte gå hem från stationen. Första gången bara måste han gå till fots. Som det ska vara. Dessutom gick det snabbare än att vänta på bussen.

I Lobnja var det ett annat klimat. I Moskva hade det varit varmare, luften värmdes upp av avgaserna och husen. I Lobnja var luften klarare, kyligare. Här singlade det ner iskristaller från himlen och kölden nöp i kinderna. Trottoarerna var oplogade, överallt låg det nedtrampad snö på asfalten. De skitiga bilarnas däck knådade den gråbruna sörjan. De prefabricerade höghusen av betong vände sina sömmar utåt och trotsade envetet ruskvädret. Folk verkade misstänksamma.

Sminkade, bleka kvinnor skyndade beslutsamt någonstans.