3
REKOMMENDATIONER FÖR ÖKAD JÄMLIKHET OCH RÄTTVISA I NORDISKA SKOLOR OCH KLASSRUM
RIKTLINJER FÖR UTVECKLING AV UTBILDNINGSSYSTEMET FÖRANKRADE I NORDISK OCH INTERNATIONELL FORSKNING
1
TRYGGA LIKA TILLGÅNG TILL SKOLOR OCH UTBILDNING Undvik och motverka marknadsstyrda och privatiseringsinriktade reformer som står i konflikt med rättvis och jämlik utbildning.
Utbildningssystemen i Norden har genomgått olika slags marknads- och privatiseringsdrivna reformer, med Sverige och Danmark i ena ändan av spektret, och Norge och Finland i den andra. Island placerar sig mitt emellan de två ytterligheterna. Den utpräglade marknadsorienteringen i form av t.ex. vinstdrivna förskolor, grundskolor och andra stadiets utbildning strider mot principen om rättvis och jämlik utbildning.
1.1.
1.2.
Beslutsfattare på nationell och lokal nivå bör aktivt hindra och motverka effekterna av en skolvalspolitik som leder till social segregering inom och mellan skolor.
Beslutsfattare bör betrakta högre utbildning som allmännyttig och trygga universitetens och högskolornas likvärdiga tillgång till högkvalitativa resurser och möjligheter. På så sätt minskar den marknadsdrivna finansieringens och styrningspolitikens inverkan på institutionell och social ojämlikhet i tillgången till utbildning.
“
Unga människors familje- och socioekonomiska bakgrund påverkar alltmer valen av utbildning och övergången från skola till arbetsliv. Vår forskning visar att detta bland annat hänger samman med den ökade marknadsorienteringen inom utbildningssektorn. Allt oftare framställs emellertid ungas karriärmöjligheter primärt som frågor om individuella prestationer och val, snarare än som relaterade till strukturella förhållanden. LISBETH LUNDAHL
FORSKARE OCH TEAMLEDARE, JUSTED PROFESSOR, UMEÅ UNIVERSITET, SVERIGE
2
MOTVERKA DISKRIMINERNG OCH MARGINALISERING Läroplaner och lärarutbildning bör entydigt motverka diskriminering och marginalisering baserat på samhällsklass, genus, sexualitet, etnicitet, funktionsvariation, boendeort eller språk.
För att lärare, elever och läroanstalter ska kunna främja jämlikhet inom utbildningssektorn bör diskriminering och marginalisering konkret och tydligt tas upp och motverkas i nationella och lokala läroplaner likväl som i andra styrdokument samt inom lärarutbildningen. Skolledningen, lärarkåren och lärarstuderanden bör också ha kunskaper om hur strukturer och praxis kan bidra till diskriminering och marginalisering. Lärarutbildningen och fortbildningen bör innefatta undervisningsmaterial och verktyg med vilkas hjälp lärare, elever och skoladministratörer själva kan arbeta för förändring.
2.1. 2.2.
2.3.
Lärare behöver kunskap och verktyg för att identifiera, utmana och förändra normer och maktstrukturer för att kunna förhindra marginalisering och främja ett inkluderande arbetssätt. Utbildningsrelaterad marginalisering som baserar på funktionsvariation, samhällsklass, genus eller etnicitet samt stigmatisering av bostadsområden bör motverkas inom utbildningspolitik, forskning och i det praktiska arbetet. Kunskap om genus och sexualitet bör utgöra ett grundläggande element i lärarutbildningen, och lärare samt läroanstalter behöver resurser för främjande av genussensitivitet.
“
Vår forskning visar att diskriminering och marginalisering är vanligt i nordiska skolor. Elever exkluderas och marginaliseras ofta på grund av olikheter gällande samhällsklass, genus, sexualitet, etnicitet, funktionsvariation, boendeort och språk. GUNILLA HOLM
DIREKTÖR OCH FORSKARE, JUSTED PROFESSOR, HELSINGFORS UNIVERSITET, FINLAND
3
BALANSERA LÄROSTOFFETS OMFATTNING OCH AKTIVT ELEVDELTAGANDE
I klassrummen bör autonomi och aktivt deltagande balanseras med kognitivt krävande lärmiljöer och användningen av digital undervisningsteknologi. En högkvalitativ utbildning förutsätter en ämnestäckande behandling av det centrala lärostoffet, men samtidigt bör det finnas flexibilitet och utrymme för initiativ och aktivt deltagande från elevernas sida. I de nordiska skolornas undervisningspraxis förekommer tydliga olikheter och utmaningar i det här avseendet, i synnerhet i klassrum där bruket av informationsteknik ingår i undervisningsmetoderna.
3.1.
De nordiska utbildningssystemen skulle tjäna på att sinsemellan dela kunskap om olika modeller för elevdeltagande.
3.2.
I andra stadiets utbildning behöver eleverna mer utrymme för initiativ, självständigt arbete och möjligheter att påverka sin utbildning, både på klassrums- och skolnivå.
3.3.
Användningen av digital teknologi och sociala medier i andra stadiets utbildning måste vara noggrant avvägd och snabbt anpassningsbar, så att eleverna har likvärdig tillgång till relevant studiematerial och likvärdiga möjligheter att delta i klassrumsdiskussioner som är relevanta för lärandet.
“
Vår forskning visar att en av de största skillnaderna inom nordisk undervisningspraxis gäller balansen mellan två centrala aspekter av rättvisa inom utbildningssektorn. Vi måste balansera genomgången av den ämnesspecifika läroplanen med att erbjuda alla elever tillgång till högkvalitativt undervisningsinnehåll, samtidigt som vi främjar elevernas självbestämmanderätt och aktiva deltagande i undervisningen. KIRSTI KLETTE
FORSKARE OCH TEAMLEDARE, JUSTED PROFESSOR, UNIVERSITETET I OSLO, NORGE
“
Vår forskning visar att mobiltelefoner och digitala skärmar används allmänt i klassrummen – men oftast till annat än skoluppgifter. När digital teknologi används i undervisningen kan de nya teknikstödda undervisningsmetoderna i själva verket begränsa både möjligheterna att inhämta relevant kunskap och elevernas deltagande. Teknikmedierad undervisning tenderar att stödja individuellt lärande som kan öka, snarare än minska, kunskapsskillnaderna mellan eleverna. FRITJOF SAHLSTRÖM FORSKARE OCH TEAMLEDARE, JUSTED PROFESSOR, ÅBO AKADEMI, FINLAND
“
Det finns brister i medvetenheten om sexuell och genusrelaterad mångfald och tillhörande trakasserier i utbildning. Inom både grundskolan och gymnasieskolan saknas till exempel ofta genomarbetat skydd för queera elever. Genusfrågor behöver explicit tas upp inom lärarutbildning och i skolor för att öka kännedomen om dagens ojämlika villkor och hur situationen kan förbättras. Hit hör också att fördjupa kunskapen om samspelet mellan genus och sådant som plats, social bakgrund och migration. ELISABET ÖHRN FORSKARE OCH TEAMLEDARE, JUSTED PROFESSOR, GÖTEBORGS UNIVERSITET, SVERIGE
“
Isländsk forskning visar att lärare och administratörer behöver vägledning i hur de kan utnyttja den professionella frihet som läroplanen och skolornas infrastruktur ger möjlighet till. Klassrummens utformning, undervisningsmetoderna och bedömningspraxis är i allmänhet traditionella och lärarcentrerade med föga utrymme för initiativ från elevernas sida. INGÓLFUR ÁSGEIR JÓHANNESSON FORSKARE OCH TEAMLEDARE, JUSTED PROFESSOR, HÁSKÓLI ÍSLANDS, ISLAND
RIKTLINJER FÖR NORDISK UTBILDNINGSPOLITIK
för ökad jämlikhet och rättvisa inom utbildningssektorn Diskriminering, marginalisering och segregering är överraskande vanliga fenomen i dagens nordiska läroanstalter. Baserat på forskningsrön från över 100 forskare på 14 universitet i åtta olika länder, vill en grupp forskare nu hjälpa beslutsfattarna att utveckla ett mer jämlikt och rättvist utbildningssystem i de nordiska länderna. Forskningssamarbetet har gett upphov till tre rekommendationer som presenteras i denna broschyr. Projektet initierades av den nordiska spetsforskningsenheten Justice through Education in the Nordic Countries (JustEd). JustEd är ett mångvetenskapligt och multinationellt forskningsnätverk med 14 partnerinstitutioner. Nätverket koordineras av Helsingfors universitets pedagogiska fakultet. Centret inledde sin verksamhet i augusti 2013 som en del av NordForsk-programmet ”Education for Tomorrow”. Samarbetsparter: Aalborg Universitet (Danmark) OsloMet – storbyuniversitetet (Norge) Sciences Po (Frankrike) Umeå universitet (Sverige) Københavns Universitet (Danmark) Göteborgs universitet (Sverige) Helsingfors universitet (Finland) Háskóli Íslands (Island) University of Melbourne (Australien) Universitetet i Oslo (Norge) Università di Torino (Italien) Åbo universitet (Finland) Høgskolen i Østfold (Norge) Kehitysvammaliitto (Finland)
Mer information: www.justed.org
KONTAKTUPPGIFTER GÖTEBORGS UNIVERSITET
HELSINGFORS UNIVERSITET
Marianne Dovemark, professor +46 31 786 2774 | marianne.dovemark@gu.se
Gunilla Holm, professor och JustEd direktör +358 50 3275907 | gunilla.holm@helsinki.fi
Dennis Beach, professor +46 31 786 2274 | dennis.beach@ped.gu.se
Tuija Veintie, Koordinator +358 50 416 0494 | tuija.veintie@helsinki.fi Charlotta Järf, Kommunikationsspecialist +358 50 448 9086 | charlotta.jarf@helsinki.fi