Issuu on Google+

1/14

Extra USBE 25 ÅR

Intervju PETTER STORDALEN STUDENTTIDNINGEN FÖR EKONOMER VID HANDELSHÖGSKOLAN I UMEÅ


NR 1/14 10

Utlandsstudier

12 15

Petter Stordalen

Aktuell Ekonom

Handelslshögskolan 25 år

20 26 Rolf A. Lundin

CHEFREDAKTÖR Emelie Larsson, ekbladet@hhus.se ANSVARIG UTGIVARE Emil Manninen, marknad@hhus.se REDAKTIONSCHEF Alexander Mörén Rolandsson, redaktion@hhus.se FRAMSIDA Petter Stordalen, Nordic Choice Hotels REDAKTION Caroline Lundgren, Jenni Laiho, Emma Arnfelt, Gustav Juntti, Taymaz Tahmasebi Aria, Eike Röben, Rahel Jonsson Brajim, Mattias Lundberg

ANNONSÖRER PwC, Nordea, Ernst & Young, KPMG, Deloitte, ICA ANNONSfrågor Maila: sales@hhus.se TRYCKERI Tryckeri City ILLUSTRATION Vlado / FreeDigitalPhotos.net FOTO Emma Arnfelt, Rahel Jonsson Brajim, Alexander Mörén Rolandsson, David Whittley, Emelie Larsson.

GRUNDAD 1983 UPPLAGA 1400 PERIODICITET Fyra nummer per år DISTRIBUTION Posten Sverige AVSÄNDARE Handelshögskolan i Umeå. Studentföreningen ADRESS HHUS/Samhällsvetarhuset, 901 87 Umeå TELEFON 090 - 786 76 78 INTERNET www.hhus.se

3


Chefredaktörens ledare I skrivande stund är det den första Januari 2014. Första dagen på ett helt nytt år. Året då jag kommer vara halvvägs genom min utbildning, året då Umeå är en av Europas kulturhuvudstäder och året då jag som chefredaktör släpper mitt sista nummer av Ekbladet och letar nya äventyr. Jag funderade länge vad jag skulle göra med denna sista ledare. Denna spalt där jag får skriva om valfritt ämne, som dessutom når ut till flera tusen människor. Mitt val föll till slut på en kort sammanfattning av år 2013. 2013 har varit ett grymt år. Det har varit ett år då jag har lärt mig enorma mängder och fått massor av nya vänner. Jag har fått prova på att vara ledare, producera en tidning, intervjua inspirerande människor och fått inse innebörden av att ha en ledningspost i denna helt otroligt ambitiösa studentförening. I mitt första försök att sammanfatta 2013 blev min ledare tre sidor lång. Jag försökte få plats med alla oerhört viktiga och alla mindre viktiga händelser under 2013. Som tyfonen Haiyan som gjorde fyra miljoner människor hemlösa i Fillippinerna, Skånepolisens olagliga registrering av romer och textilfabriken som rasade i Bangladesh. Däremellan försökte jag trycka in vårt nya ord ”selfie”, vår nyupptäckta nyfikenhet över rävens egentliga läte, Anders Borgs avklippta hårsvans, Harlem Shake och hästköttet som vi tycktes hitta precis överallt. Jag ville gärna nämna upploppet i Göteborg som grundades i kränkningar på Instagram, Obamas hälsoreform och motståndet mot denna som resulterade i att USAs statsapparat låg nere i sexton dagar, och NSA som tycks ha avlyssnat lite mer än de borde. Jag ville verkligen prata om den kritik som riktats mot Putin efter en begränsning för homosexuella att visa sin sexualitet öppet, och om den nya påven Franciscus I, som officiellt välkomnar alla – även homosexuella inom den katolska kyrkan. Jag ville prata om Malala Yousafzai som vid sexton års ålder blev nominerad till Nobels fredspris efter sitt engagemang för flickors rätt till utbildning i Pakistan, ett engagemang som nästan tog hennes liv efter att hon 2012 blev skjuten i huvudet för sina åsikter. Jag ville prata om motdemonstrationen i Kärrtorp där 20.000 människor samlades för att visa att de stödjer mångfald och demokratiska värden. Dessutom ville jag prata om, och minnas, människorna som år 2013 tog med sig när det for; Nelson Mandela, Margaret Thatcher, Lou Reed och Kristian Gidlund för att nämna några. Det fanns en himla massa saker jag ville prata om, diskutera och lyfta. En hel del orättvisor men också massor av hopp inför framtiden. Tyvärr hade jag inte plats att diskutera alla dessa nyheter, jag hade bara plats nog att nämna dem kortfattat. Låta dem svischa förbi i någons vardag. Men kanske kanske räckte det för att väcka en tanke. Hos någon. Nu välkomnar vi våren med öppna armar. Snöslask, vik hädan! Samtidigt välkomnar vi en ny styrelse och en ny ledning, som ska driva, förbättra och utveckla HHUS ytterligare. Det ska bli spännande att följa resan. Tack för att ni har läst och jag hoppas att ni ska njuta av detta nya nummer av Ekbladet. Vi ses! Emelie Larsson Chefredaktör

4


Herr Ordförande Då var det dags att skriva sin sista krönika här i ekbladet: Och konstigt känns det, efter att nu i två år varit med i styrelsen för denna härliga förening att behöva (för att använda ett klassiskt fotbollsuttryck) lägga skorna på hyllan. Därför kommer jag att ägna denna krönika åt att tacka de personer som jag har arbetat med under dessa två år. För efter dessa två år så är det just tacksamhet jag känner. Tacksamhet för de nya vännerna jag fått, tacksamhet för allt jag lärt mig och en tacksamhet för att faktiskt den här föreningen finns. För vad hade egentligen studietiden varit utan HHUS? Först och främst vill jag inleda med att tacka alla föreningens medlemmar för att ni gav mig ert förtroende som ordförande. Ett förtroende som jag har försökt förvalta varsamt. Sedan vill jag rikta ett speciellt stort tack till alla er som arbetar på något sett i föreningen, utan er finns inte HHUS. Det spelar ingen roll hur stort ditt engagemang varit bara du hjälpt till lite så har du hjälpt till. HHUS är en ideell förening som förlitar sig på att medlemmarna ställer upp. Men varför ska man då ställa upp? Jo för att genom att göra detta kan du bidra till en bättre utbildning, en trevligare studiesocialmiljö och mer kontakter med näringslivet. Utvecklas detta så kommer du få ut mer av din studietid i Umeå, och detta tycker i alla fall jag är något som är värt att arbeta för! Ytterligare vill jag rikta ett stort tack till alla de underbara människorna som suttit i HHUS ledning under året, ni har verkligen bidragit med så fantastiskt mycket engagemang och glädje vilket har gjort det här året till ett av de roligaste i mitt liv! Sist men inte minst vill jag tacka den styrelse som jag fått äran att arbeta med. Vi har arbetat stenhårt detta år och jag sa i början att när vi lämnar över våra poster så vill jag att vi ska kunna vara nöjda med det året vi gemensamt åstadkommit. När jag nu tittar tillbaka så tror jag att vi alla kan känna oss nöjda och detta är jag tacksam för! Utöver att tillägna denna krönika till att tacka de personerna jag har haft att göra med under året så vill jag passa på att önska den tillträdande styrelsen ett stort lycka till, jag är helt övertygad om att ni kommer gör ett fantastiskt arbete! Oscar Sellhed Ordförande HHUS

5


Redaktionen

Emelie Larsson Chefredaktör

Emma Arnfelt Skribent

Caroline Lundgren Skribent

Emil Manninen Ansvarig Utgivare

Alexander Mörén Rolandsson Redaktionschef

Jenni Laiho Skribent

Gustav Juntti Skribent

Rahel Jonsson Brajim Skribent

Taymaz Tahmasebi Aria Skribent

6

Mattias Lundberg Finansmästare

Eike Röben Skribent


Rektorns krönika Handelshögskolan - 25 år I VK kunde man i september 1987 läsa att Umeå får en Handelshögskola och att Handelsbanken står för en betydande grundplåt på 15 mkr. Samtidigt bildades en extern grupp för att “ragga” fram ytterligare 20 mkr som kapital till en stiftelse för att närmast stöda företagsekonomisk forskning i Umeå. Styrelsen för universitet godkände i november 1987 stadgar för vad som blev ’Fonden för ekonomisk forskning i Umeå – Handelshögskolan’. Fondens ändamål var att ekonomiskt trygga uppbyggnaden av och en framtida verksamhet för en handelshögskola i Umeå. Med fonden ville man framförallt stärka företagsekonomisk forskning och utbildning och främja relationerna med näringslivet och myndigheter lokalt, regional och nationellt. Näringslivet lade grunden för en handelshögskola i Umeå. Tiden var också mogen då studerande började välla in vid universitet och ekonomiska studier blev allt populärare. Fondens avkastning var i början en viktig del av ekonomin och fonden har över åren kunnat bidra med 100 mkr till handelshögskolans verksamhet samtidigt som kapitalet har nominellt fördubblats. I takt med att verksamheten expanderat med ökad tilldelning av medel via anslag och andra externa bidrag till forskningen har fondens andel av handelshögskolans budget blivit allt mindre. Idag har fonden som uppgift att också stöda handelshögskolans organisation och strategiska ledning, profilering och kvalitetsledning, internationalisering och samverkan som alla är viktiga funktioner i att upprätthålla en handelshögskola. Organisatoriskt var det säkert en utmaning i början. Det kan man läsa i debatten i VK på den tiden. En handelshögskola förknippas med företagsekonomiska utbildningar som var tunna på lärarkraft och företagsekonomin saknade den bredd och djup som idag finns i forskningen. I början var det svårt för företagsekonomer och nationalekonomer att komma överens om hur utbildning skall organiseras och hur forskning skall bedrivas. Anekdoter som styrker den bilden finns från många lärosäten och Umeå är inget undantag. Den dåvarande professorn i företagsekonomi, Rolf Lundin, fungerade som primus motor och utan Rolfs initiativ och insatser skulle en handelshögskola inte ha etablerats för 25 år sedan. Handlingskraft behövs för förändring.

Foto: Elin Berge

2012 skapades en ny organisation för Handelshögskolan då tidigare institutionerna företagsekonomi, nationalekonomi och statistik frivilligt fusionerades till en institution inom Samhällsvetenskapliga fakulteten. Handelshögskolan har för första gången på 25 år fått en ’egen’ och tydligare organisation . Nu har vi bättre samlade förutsättningar att gemensamt utveckla och profilera Handelshögskolan. Med större bredd i utbildningen och framförallt djup i forskningen som alla tre enheter kan bidra till utgående från sina egna styrkor har vi blivit en stark enhet. Efter 25 år har tiden blivit mogen att få en bredare bas för Handelshögskolan i Umeå att gemensamt förvalta. Lars G. Hassel, rektor

7


Aktuellt

L

ikheten mellan oss studenter på Handelshögskolan och en stor, glad och härlig familj är faktiskt slående. Visst kivas vi ibland, men innerst inne så vet vi ju alla att vi tycker om varandra. Vi står vid varandras sida i ur och skur, skramlar gemensamt ihop småmynt för att ha råd med kaffe i Café Lindell när det är lite för mycket månad kvar i slutet av pengarna, låter (oftast) bli att skratta åt varandras bleka uppenbarelse då vi lägger en sista hand vid PM:et och engagerar oss i HHUS för att vi alla ska få en så bra studietid som möjligt. Det finns helt enkelt ingen hejd på de varma känslor vi hyser för varandra. Men även under den mest perfekta familjefasaden döljer sig mörka hemligheter, och handen på hjärtat… har ni inte länge gått och funderat på vad den där fasligt snygga brunetten i IBP eller besserwissern i SM har för skelett i garderoben? Det är klart ni har, därför är det dags att vi lär känna varandra lite bättre och vi spinner vidare på det grymma konceptet ”Hej Ekonom!” samt låter er ta del av vad som har hänt sen sist vi sågs.

Invigningen av Umeå Kulturhuvudstad 2014

Ekbladet träffade Petter Stordalen

Nyår 2013-2014

Uniaden-banketten

Uniaden

8

Uniaden-banketten


Hej Ekonom

Text och foto: Taymaz Tahmasebi Aria

Alexandra Karlsson, 25 år, Civilekonom termin 4 I mitt senaste SMS stod det: Kommer nu! Ska borsta tänderna bara (smiley med hjärtan) Dold talang: Övertala människor, enligt min lillasyster En superkraft jag skulle vilja ha: Inte behöva sömn Det bästa med Umeå är: Alla nära och köra finns här (nästan) Det här önskar jag fanns i Umeå: Uteställe som är öppet till 05:00 Den bästa resan: New York Detta tränade jag senast: Tennis Det godaste att ha i matlådan: Chililax med ris Bästa låten enligt mig just nu: Deorro, Joel Fletcher – Queet samt Ed Sheeran – I See Fire Senaste film: The Wolf of Wall Street Mitt bästa pluggtips: Renskriv dina anteckningar samma dag Så här sammanfattar jag insparken 2013: Så j*vla bra

Fredrik Wik, 20 år, Civilekonom termin 4

Foto: Privat

I mitt senaste SMS stod det: Sjukt tryck i vår monter Dold talang: Matlagning En superkraft jag skulle vilja ha: Att kunna flyga Det bästa med Umeå är: Alla trevliga människor Det här önskar jag fanns i Umeå: Mat hem till dörren Den bästa resan: Road trip i grannländerna sommaren 2013 Detta tränade jag senast: Squash Det godaste att ha i matlådan: Currygryta med ris Låten jag inte kan få nog av: Lilla Sällskapet – Morgonen Efter Senaste film: The Wolf of Wall Street Mitt bästa pluggtips: Ta hjälp av kamraterna Så här sammanfattar jag insparken 2013: Euforisk

9


Aktuell ekonom

Text och foto: Taymaz Tahmasebi Aria

Parsa Lalehzar När började du tänka i barnorna att söka till ordförande för HHUS? I början av december, men ännu tidigare gick tankarna om att söka till puben. Visst kan jag känna att jag inte är helt klar med puben då det finns så mycket att lära sig, däremot känner jag för att ta an nya utmaningar då det berikar mig. Jag övervägde möjligheterna att söka utlandsresa kontra att vara kvar i Umeå och därför sökte jag ordförande-posten. Vad kommer det att innebära för dig att sitta som ordförande för föreningen? Personligen innebär det mycket mer ansvar än tidigare post. Speciellt då jag skall representera föreningen. Jag har chansen nu att utveckla mitt ledarskap och jag kommer verkligen se till att jobba för föreningens bästa och se till ha god kommunikation såväl inom utskotten som utåt mot HHUS medlemmar. Jag lär även behöva tänka på mitt beteende både privat som offentligt för framtida evenemang. Vad fick dig att söka? Det blir en utmaning och det är anledningen till att jag valde att ställa upp som ordförande, att jag känner att jag har kapacitet nog att kunna hantera denna utmaning. Jag ser möjligheter att ta del av verktygen som man får lära sig i teorin och applicera det i praktiken. Vad kommer du vilja utveckla inom föreningen? HHUS är för alla. Jag vill att alla studenter ska känna att vi jobbar för dem. Under insparken har vi väldigt högt deltagande, men allt eftersom svalnar intresset. Just nu är det många som är engagerade men jag vill verkligen att alla som är handelsstudenter ska få chansen att känna att de får ut någonting av deras egen förening. Har din tid som vice pubordförande gett dig mod att söka till posten som ordförande? Att sitta som vice ordförande för puben var en bidragande orsak som fick mig att ta steget att söka vidare inom HHUS. Dels har jag fått en god insyn i hur verksamheten funkar generellt. Jag har även haft ett team som jag har styrt där jag har fått visa prov på ledarskapsrollen. Jag har också haft god kontakt med Calle, som är ordförande på puben, där jag har suttit med i möten med leverantörer och planerat verksamheten i puben. n

10


HHUS.se

EVENT HHUS arrangerar massor av event, vi har något för allas intressen. Information om alla våra event hittar ni på HHUS.se/evenemang.

VILL DU VARA MED OCH SKAPA EKBLADET? Ekbladet är HHUS medlemstidning, skapad av HHUS medlemmar och skickas ut till alla HHUS medlemmar och samarbetspartners. Vi på Ekbladet söker ständigt nya medarbetare. Tycker du om att skriva, fotografera, arbeta med layout eller har du bra idéer om hur vi kan förbättra tidningen? Hör av dig till ekbladet@hhus.se.

11


Text och foto: Jonas Andrén

UTLANDSSTUDIER FRANKRIKE Jag heter Jonas Andrén och för tillfället läser jag mitt tredje år på Umeå Universitet (IBP), men under min fjärde termin åkte jag till Frankrike, och Rennes för en termins studier på ESC Rennes School of Business. Att ta tillfället att åka utomlands under en termin kan ha varit ett av mina bästa beslut någonsin. Det är en väldigt dynamisk period, och du träffar och umgås med många människor från många olika länder och som alla har olika bakgrunder. Tar man tillfället i akt kan man lära sig mycket och skaffa vänner för livet. Jag l��ste programmet IBPM3 med de som läste sin sista termin. Kan tilläggas att jag själv läste min fjärde termin. Det var inga problem, utan jag kände att det var väldigt enkelt att följa med i studietempot då nivån är lägre än på Umeå Universitet. På programmet IBPM så har du möjlighet att rikta in dig på olika ”tracks”, alltså har du möjlighet att utöver de obligatoriska management-kurserna välja antingen Logistics, Financial eller Marketing track. Jag valde logistics (Logistik) eftersom att det är det som jag är mest intresserad av. Tyvärr så upplevde jag att logistik-spåret fortfarande låg i startgroparna och har en del att jobba på innan det kommer uppnå en godtagbar nivå. Varje track som jag läste innehöll 3 olika kurser á 4 ECTS (4HP per kurs). Alltså läste jag totalt 6 kurser på

12

totalt 24 ECTS (HP) – Management Track + Logistics Track. Alla kurser lästes parallellt med varandra och avslutades med en intensiv tentaperiod där alla kurser skulle tentas av inom 7 dagar, ibland med 2 tentor samma dag. Rennes som stad är jättemysig och härlig. Den är enkel att hitta i och enkel att ta sig runt kommunalt i. Finns till exempel en tunnelbana (metro) som kan ta dig dit du vill, annars finns buss att tillgå. Här är det bra att åka till Republique under sina inledande dagar och skaffa sig ett Korrigokort (Busskort). Det laddar du månadsvis och det kostar ca €30 för en månad. Många säger att du behöver ta med dig bild för att köpa ett Korrigokort, men det är en myt. De har en webkamera på plats som gör att du kan fota dig direkt när du köper ditt månadskort. Med ett Korrigokort kan du dessutom hyra/låna cyklar som finns utställda lite överallt i Rennes, så känner du för att cykla eller upptäcka staden utanför de fasta linjerna, hyr en cykel! Vad kan man göra i Rennes? Det finns mängder med aktiviteter att göra så länge du är lite aktiv i ditt letande. Jag spelade till exempel ett mästerskap i Dodgeball (spökboll) som vi kom fyra i tack vare lite finsk sisu, tyska muskler och en svensk viking! Vi fick faktiskt frågan om vi ville åka till Paris för att


delta i något typ av franskt mästerskap i dodgeball, tänk er filmen med bl.a. Vince Vaughn. Tyvärr kunde vi inte åka med så kort varsel, men nästa representant från Umeå som åker till Rennes kanske blir nästa franska mästare? Jag och några till blev dessutom nästintill stammisar på fotbollsstadion eftersom att Rennes som bekant spelar i Ligue 1, ligan där Zlatan lirar ni vet. Så vi hann faktiskt med att se både Zlatan och Beckham när Paris Saint Germain kom på besök i april. Medan jag var på fotboll så passade mina rumskompisar (bodde tillsammans med en danska och en kanadensiska) på att åka runt och kolla in närområdet, Saint Malo till exempel, en fantastiskt vacker plats eller hoppa bungyjump mitt i centrala Rennes.

mus-stipendiet och ett stipendium från Per&Eivor Wikströms stiftelse. Det behövs en del pengar om du vill leva och göra lite resor i Frankrike, men även andra resor. Jag reste hem till Sverige för att åka Vasaloppets Öppna Spår vilket var relativt dyrt, men trots mina resor räckte pengarna, men det krävs att man sparar in på vissa lyx-utgifter, men det är samtidigt ingen större skillnad på hur man lever som student i Sverige. Jag är väldigt nöjd med att jag valde att åka till Rennes under min fjärde termin. Så många vänner, erfarenheter och minnen som jag har fått är ovärderligt. Vädret kunde ha varit bättre, men vi fick ganska härligt pluggväder i slutet, lagom till tentaplugget i alla fall. n

Det var väldigt enkelt att komma in i gemenskapen eftersom att de flesta du stöter på befinner sig i samma situation som du gör. Alltså att de precis som du befinner sig på utbyte på en eller flera terminer. Är du bara öppen på att prova på saker och är social så är det inga problem. Och även om de flesta är från Frankrike eller Marocko så är det inga större språkbarriärer, men förvänta dig inte att språket anpassas efter dig för att du är ensam Engelsk-talande. Då kommer språket vara franska. Det röks dessutom överallt, men speciellt anmärkningsvärt är att det är mer vana än ovana att röka inomhus. Sen kan du förbereda dig på att matköerna tar en evighet (här kommer du prisa svensk effektivitet). Fransmännen har nämligen som vana att packa alla sina varor innan det betalas. Så till den stora frågan som alla ställer sig, räcker pengarna? Ja det gör dom! Jag tog ett CSN-lån för utlandsstudier där du får alla pengar i en klumpsumma, men även Era-

13


Text: Gustav Juntti Foto: USBE och David Whittley

USBE 25 år

Handelshögskolan i Umeå

- Historia och framtid

Den västerbottniska sommaren 1987 är på väg mot crescendo och Umeå står i full skrud. Under juni och juli månad avlöser debattinläggen i Västerbottens-Kuriren varandra. Alla behandlar samma ämne men det tycks vara det enda gemensamma för stunden. Diskussionsunderlaget är inget mindre än en eventuell handelshögskolas vara eller icke vara. Dåvarande landshövding Sven Johansson ordar för en ”total uppbackning från Umeås sida” gällande bildandet av handelshögskola vid Umeå universitet. Rolf Lundin, professor i företagsekonomi, förespråkar i mitten av juni satsningen som sådan men får i samma veva mothugg. Tonu Pöö, professor i nationalekonomi, bemöter Lundin med att peka på bristande underlag för beslut av liknande dignitet. Vidare kritiseras den organisatoriska aspekten – åt/för vilka institutioner ska egentligen handelshögskolan bli till? Lite längre in i sommaren går nästa kontribution till debatten i tryck, denna gång av Per Falk, vid tiden docent och

tillförordnad professor vid rättsvetenskapliga institutionen. Falk menar på att en handelshögskola i Umeå på sikt skulle konkurrera om studenter som annars valde Stockholm, Göteborg eller Lund. Han pekade även på det potentiella samarbetet jurister och ekonomer sinsemellan, framförallt på forskarnivå, som en handelshögskola skulle kunna möjliggöra. Ett bidrag inte bara till Norrland men till hela Sverige och dess näringsliv, lyder framtidsförhoppningarna. När länets invånare slår upp Västerbottens-Kuriren den femte september 1987 möts de av beskedet att Handelsbanken beslutat om en insats på 15 miljoner kronor, en summa som ska lägga grunden för fortsatt arbete med etableringen av en handelshögskola i Västerbotten. De första studenterna borde kunna tas emot redan om tre-fyra år spekuleras det. Det saknas emellertid mångmiljonbelopp i den av universitetet nytillsatta stiftelse med syfte att ”… för bildandet av en handelshögskola med uppdrag att insamla och förvalta donationsmedel”, en grundläggande problematik. Det hela görs

15


USBE 25 år inte lättare av den något ambivalenta roll staten spelar i frågan. 1989 är året som för evigt utmärker sig i historieböcker som året då Berlinmuren föll. I Umeå Universitets historia utmärker sig 1989 som året då Handelshögskolan vid Umeå Universitet grundades. I ett kvarts sekel har undervisning och forskning bedrivits vid resultatet av de omfattande donationer och extensiva arbete som lades ner under åren i det glada åttiotalets avslut. I ett kvarts sekel har kritiskt, självständigt tänkande premierats och genererat tillskott till det lokala, regionala, nationella och globala näringslivet. I ett kvarts sekel har Handelshögskolan seglat med flaggan i topp och vind i seglen på det gigantiska hav ett samhälle och land kan liknas vid– en bedrift nog så beundransvärd. Ett konventionellt fordon behöver i de flesta ögon en startpunkt, ett mål, en väg mot målet och en ankomst vid målet. Uppfylls dessa kriterier, gärna i kronologisk ordning, kan fordonet titulera sig fordon och bege sig iväg mot nästa mål. För Handelshögskolan, och för den delen högre lärosäten i allmänhet, kan resan ofta likställas med målet. Vid grundandet av Handelshögskolan illustrerades detta genom en litterär tolkning av sagan om kejsarens nya kläder. VK publicerade ”Sagan om ett Commerce Collegium i norr”, i vilken en professor ger sig i kast med grundandet av, som sagans namn antyder, ett kommerskollegium. Att nå dit kräver tid, pengar och planering samt en likriktad arbetsinsats. Men vart vill man egentligen ankomma? Resan dit leder till begynnande funderingar på om det inte förefaller så att den organiserade men destinationslösa expeditionen man befinner sig på är det huvudsakliga och faktiska ändamålet. Det är en precis metafor för Handelshögskolans utveckling och resa, en resa lika remarkabel som rolig .

Gällande hållbarhetsarbetet så är det i strikt mening ett måste att jobba mot den något svepande termen hållbar utveckling. Enligt första kapitlet av Högskolelagen så fastslår paragraf fem följande: ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”. Sedan 1998 har Umeå Universitet arbetat med implementeringen av ett miljöledningssystem och först ut att certifiera sig enligt den internationellt vedertagna standarden ISO14001 är USBE. Därmed ligger Handelshögskolan i spetsen för hållbarhetsarbetet vid universitetet, något som får anses meriterande. Det övergripande miljö- och hållbarhetsarbetet vid universitetet kan förklaras som identifiering av och kontinuerligt förbättrande av direkta och indirekta orsaker till eller områden för miljöpåverkan. Direkta miljöaspekter såsom, i universitetets egna formulering ”energi, resor, avfall och miljöpåverkan från laborativ verksamhet” men även ”indirekt miljöpåverkan från upphandling och inköp”. Vid samtliga institutioner på Handelshögskolan arbetas det fortlöpande med liknande förbättringar, ett sisyfosarbete i linje med

25 år in på resan kan det vara fördelaktigt att stanna upp och utvärdera i vilken riktning kursen är på väg i. Att alla drar jämnt och underkastar sig det övergripande målet, nämligen resan, är grundläggande för exkursionens fortsatthet. Genom tydlighet och profilering kan således resandet förbättras, förstärkas och slutligen förankras i samhälle och individ. En klar kurs attraherar ombordstigande resenärer och bibehåller befintliga passagerare vilket resulterar i stark tillväxt. Så vilken kurs har Handelshögskolan nu slagit in på? Var på horisonten har siktet ställts? Och viktigast av allt: vad görs för att inte avvika från kurs? Kort och gott – åt vilket håll ska vi härifrån? Enligt USBE så pekar kompassen tydligt mot två ting, i den mån en kompass tillåts peka åt två separata håll. Ett långsiktigt arbete med strategiska satsningar för att profilera verksamheten mot hållbar utveckling parallellt med introduktionen av ett kvalitetsledningssystem för handelshögskolor enligt den amerikanska AACSB-modellen är vad skutan M/S USBE ska färdas genom i framtiden. Näringslivets Grand Old Man Curt Nicolin klipper invigningsbandet. Curt Nicolin deltog i arbetet med fusioneringen mellan ASEA och schweiziska Brown Boveri och som sedermera blev ABB och har även varit Vd för SAS och under lång tid ordförande i SAF mm.

16


USBE 25 år Owe R Hedström var invigningsgeneral och hälsade välkommen till bla samtliga chefer för våra stora banker.

USBE:s mission mot ospecificerad hamn, exklusive Thanatos och övriga prominenta figurer ur den grekiska mytologin. Genom ökad samverkan för samtliga involverade i dagliga förehavanden på USBE främjas och säkras en långsiktig och hållbar utveckling inte bara inom Handelshögskolans fyra väggar utan för samhället som sådant. Den andra ledstjärnan på himlavalvet för M/S USBE att navigera efter är den vitt spridda AACSB-ackrediteringen. Akronymen står för The Association to Advance Collegiate Schools of Business och är en eftersträvansvärd kvalitetsstämpel i den tilltagande nationella och internationella konkurrensen om studenter och kompetent personal. Ackrediteringen gagnar även utexaminerade studenter och andra verkande från ett av AACSB erkänt universitet då den ofta förknippas med hög standard och god kvalitet på den globala akademiska spelplanen. När 2013 skulle summeras och bokföras kunde då konstateras att en godkänd ansökan till AACSB International lämnats in och påbörjan av ackreditering ligger för fötterna. Den noggranna och extensiva processen lämnar ingenting åt slumpen och kommer pågå under lejonparten av 2010-talets återstod.

Invigningspresent från dåvarande Föreningsbanken är det björnskinn som fortfarande hänger i ett av Handelshögskolans konferensrum. På bilden syns bla fr vänster tidigare industriminister Nils G Åsling och dåvarande rektor Rolf A Lundin.

I paneldebatten om de svenska bankernas framtid deltog från höger, Nordbankens Vd Rune Barneus, Gotabankens Vd Gabriek Urwirz och Finansinspektionens chef Anders Sahlén. På bilden saknas Handelsbankens Vd Tom Hedelius. Det är viktigt att påpeka att Hedelius hade stor betydelse för Handelsbankens bidrag på 15 miljoner kr till Handelshögskolans framtida forskning.

I huvudsak bedöms USBE på följande sätt: verksamheten som sådan, hur kvalificerade lärarna är samt kvaliteten på deras publiceringar och övriga tillskott till den akademiska världen, de faktiska program som återfinns på skolan och skolans samspel med utomakademiska samhällsinstitutioner. Ihop med utfärdaren av kvalitetsledningssystemet framställs en djupgående arbetsplan som ska efterföljas och slutligen resultera i en organisation som möter eller överskrider samtliga krav för utfärdande av ackrediteringen. Det mynnar ut i ökad konkurrenskraft på arbetsmarknaden för studenter på civilekonom- och mastersprogrammen, mer möjligheter för forskare, lärare och personal samt ett större genomslag beträffande internationellt erkännande av Handelshögskolan. Mycket vatten har runnit under broarna över Umeå älv sedan året då Handelshögskolan kastade loss, och än mer flyter förmodligen förbi innan fartyget erövrat de sju världshaven. Det brukar sägas att ett fartyg endast är så bra som hennes besättning. Med tanke på det uppvisat goda sjömanskapet så kommer M/S USBE med stor sannolikhet fortsätta sin seglats mot horisonten och vidare i tiden och rummet för en lång tid framöver. n

17


Text: Rahel Jonsson Brajim Foto: David Whittley

Betydelsen av en studentförening Tro det eller ej, väldigt få vet vad en studentförening har för betydelse för studietiden vid ett universitet. Jag kan själv erkänna att jag inte hade någon aning om att vårt eget HHUS ens existerade när jag skickade min ansökan till Civilekonomprogrammet här på Handelshögskolan i Umeå. Faktum är att det tog någon månad under min första termin innan jag personligen förstod dess funktion. Nu, tre terminer senare begriper jag mycket väl att HHUS tillhör bland de viktigaste faktorerna för min utveckling här på universitetet. Utan en studentförening skulle vi inte ha någon inspark, vilket är en fantastisk möjlighet för att träffa nya vänner vid start av studietiden. Utan en studentförening skulle vi inte ha någon pub på campus, där flertal minnen skapats och händelsevis även raderats ut. Utan en studentförening skulle det aldrig vara utbildningsövervakning, gästföreläsningar och kontakt med näringslivet som motiverar en att utvecklas och nå en ny höjd som människa. Jag har personligen alltid haft ett intresse att uppnå nya erfarenheter när chanser funnits och har under de senaste åren i mitt relativt unga liv insett att dessa lärdomar skapats i mötet med andra människor. Tyvärr har det lett till att jag tidvis kan ta studierna till andra hand efter alla sociala aktiviteter som sker i en studentstad som denna. Dock ångrar jag ingenting, för jag har haft möjligheten att träffa och lära känna så många nya människor under mina tre terminer här på Handelshögskolan i Umeå, vilket jag tvivlar på kommer ändras framöver. Jag säger inte att det är omöjligt att träffa vänner utan en studentförening. Däremot säger jag att HHUS har varit ett stort komplement till alla kontakter jag fått de här tre terminerna under min studietid. Det roliga att jobba på E-puben har inte enbart varit förmågan att hälla upp öl och göra drinkar utan att även att få jobba i olika Pub-Team. Detsamma gäller självaste insparken där det roliga inte enbart varit fyra dagars hårt festande utan att jag fått uppleva Umeås bästa sidor med massvis av nya härliga studenter. Att även ha chans att förmedla mina tankar till alla studenter i detta nummer av Ekbladet gör knappast saken sämre. Detta har vi vår studentförening och alla dess inblandade att tacka för! Det kommer alltid finnas personer som inte har ett intresse för föreningen, och som väljer att fokusera enbart på sina studier. För mig skulle det däremot inte räcka för att jag skulle känna mig tillräckligt mätt under min studietid. Jag vill lära känna fler människor, skapa kontakter och i framtiden ha möjlighet att tänka tillbaka till min studietid och se mycket mer än enbart skolböcker i mitt minne! n

18


Text: Eike Röben Foto: David Whittley

The International Column Happy 2014 to everybody (a little late, I know.) and a special warm welcome to all new incoming Swedish and International students! Finally the year has come in which Umeå will represent Europe`s capital of culture. I am excited and curious about what is going to happen and a bit sad that I am likely to miss parts of the probably most eventful year since I moved here. The international media has been paying special attention to our “city of birches” lately with numerous newspaper articles and even media coverage on international television. Comparing today with the start of my studies here in 2011 I sense a certain change in attitude amongst the people in Umeå. Finally it seems like something is happening and we can all benefit from it in one way or another, be it the new Lidl supermarket in Ålidhem or the new shopping center downtown. And to be honest - are not all of us also waiting for Ikea or a Ryanair flight connection to come soon? Being the European Capital of Culture is a huge opportunity as well as an honor in top of the international recognition, which leads me to think about what it actually is that makes Umeå so special to me. “Why did or should you come to Umeå?” is one of the questions that I have been asked a lot during the last three years. It is a very interesting question and not too easy to answer but one thing is sure - I did not come here for the weather or the nightlife. Rather than its Sami or Heavy Metal and Jazz music culture, for me it is the people and the young and inspirational attitude that this town exhibits which makes it so unique. Although its size has doubled within the last 40 years it still feels like a University town in which you can get anywhere by foot or bike. One special feature that distinguishes it from other fast growing and major towns within Europe is that there is much less anonymity and Umeå`s inhabitants are more social and open towards meeting new people. Furthermore the university`s extensive international orientation gives this town an atmosphere in which everyone can feel welcome. While I was doing my masters applications for this autumn, to universities mainly located within European Capitals, I realized that I will not be able to take this atmosphere which I have encountered, for granted anymore and I know that I will very much miss Umeå’s kindness and openness as well as its relaxed atmosphere during the coming years. Although many of the future visitors will most likely not share the same experiences as I did they will obtain their own impressions which I predict to be very positive. Their coming to us will help to make this city even more attractive to domestic but also international prospective students and inhabitants. I hope that Umeå will keep developing the way ist is right now and I will keep a close eye on its development from wherever I will be. And who knows, maybe I will be able to take a Ryanair flight back up north to check on it personally. n

19


20


PETTER STORDALEN - EN NAIV JORDGUBBSFÖRSÄLJARE SOM VILL FÖRÄNDRA VÄRLDEN Text: Alexander Mörén Rolandsson Foto: Nordic Choice Hotels

Hyperbolerna kring Petter Stordalen är många. Hotellgigant, miljardär, rockstjärna, miljökämpe och folkutnämnd affärskung i Norge. Vi har sett honom i ”Skavlan”, hört honom i ”sommar i P1”. När jag mötte honom för intervju var det inne på det nyöppnade Comfort Hotel Winn i Umeå, i en rock-inspirerad hotellsvit och han dök upp i metall-nitade platå-skor och en röd öppnad skjorta. Vid första ögonkastet av honom tycktes han infria allt det man trodde sig veta om honom. Men jag blev fort varse om att denna speciella entreprenör var och är mycket mer än så. Petter Stordalen började sin karriär med att sälja jordgubbar på det lokala torget i Porsgrunn på sommaren när han var tolv år gammal. Han fann det frustrerande att konkurrenterna hade både bättre och fler jordgubbar än han själv och det var under denna stund hans far berättade för honom att han borde ”sälja de jordgubbar man har, för de är de enda man kan sälja”. Jordgubbsfilosofin är något Petter har fortsatt använda i sin karriär och

han anser att den fortfarande är lika aktuell. Den handlar om att utgå från det man har istället för allt man inte har. Att framgång grundar sig i att se möjligheter istället för begränsningar. 1974 vann Petter priset för ”Norges bästa jordgubbsförsäljare” av lokaltidningen. Vid tjugosex års ålder bestämde han sig för att söka till posten som VD för Norges största köpcentrum, City Syd i Trondheim. Han hade ingen erfarenhet och inga kontakter inom marknaden men fick tjänsten och blev då Norges yngsta köpcentrums-chef. När han senare valde att lämna sin post kunde han uppvisa rekordhöga resultat. Han fortsatte sin explosiva karriär med att köpa den norska motsvarigheten till NK, Steen & Strøm, och rädda det från konkurs. På tre år hade Petter och de övriga investerarna i Steen & Strøm Invest växt till att bli Norges största ägare av kommersiella fastigheter. År 1996 gick Petter in tillsammans med en investerare in och köpte majoriteten av den skandinaviska delen av Choice

Hotels. Senare expanderade de genom att köpa upp den svenska hotellkedjan Home samt den norska hotellkedjan Internor. Han introducerade sedan Choice Hotels Scandinavia på börsen och fortsatte under flera år att köpa upp hotell i en rasande fart. Petter avyttrade Choice Hotels Scandinavia från börsmarknaden och bytte 2010 namnet på kedjan till Nordic Choice Hotels och det är i dag nordens största hotellkedja. När jag träffar Petter börjar han med att förklara att det är viktigt att tänka på att utnyttja de möjligheter man får, för då spelar det inte så stor roll om man faller eller inte, för man kan alltid resa sig igen. ”Mitt liv har varit ups and downs men jag har alltid rest mig igen. Om 5 år kommer det vara på samma sätt. Om alla slutar bo på hotell i Skandinavien, om börserna går åt helvete, om det blir ett nytt finansiellt haveri, så garanterar jag er att jag alltid kommer att resa mig.” Jag frågar honom om han kan tänka sig att svara på frågor om Corporate Social Responsibility (CSR). Han lutar sig till-

21


baka i stolen, tittar mig i ögonen och svarar väldigt självsäkert ”Du får fråga mig vad du vill, om vad som helst”. Eftersom Petter varit en väldigt stark talesman för vikten av CSR, frågar jag honom vad CSR betyder för honom och vikten av det inom företagsverksamhet. ”Frågan är enkel att besvara. Jag har varit verksam inom business-världen i 25 år och business har förändrats enormt mycket. I början var det väldigt mycket fokus på att tjäna pengar. Men i dag och framöver blir det enormt mycket fokus på hur man tjänar pengar.” Han tar sedan upp ett exempel för att belysa sin poäng. ”Starbucks är en gigantisk koncern. De har huvudkontor i Seattle. De hade varit i England i 20 år, de har tusentals Starbucksaffärer. De sägs att var tionde engelsman dricker en Starbucks-kaffe varje dag. Det är en enorm koncern. Det kom en dag då någon fick reda på att Starbucks aldrig någonsin betalat skatt i England. Aldrig. Och folket frågade sig då ’Varför i helvete ska vi köpa en Starbucks varje dag, och stötta Starbucks, när de inte förstår att vi har stora utmaningar och de inte

stöttar oss, och de har aldrig gjort det. Vem är det som betalar för de som blir sjuka som jobbar på Starbucks? Vilka är det som betalar för vägarna som leder fram till Starbucks-affärerna? Vem betalar för alla de sociala bitarna?’ De fuskar! Den enorma ändringen och det som gör att CSR kommer att betyda enormt mycket mer och bli viktigt i framtiden är makten i de sociala medierna. Om några få människor bestämmer sig för att berätta för sina vänner ’köp inte en jävla Starbucks igen!’ kommer de börja falla”. Petter fortsätter högljutt, utan paus och utan betänketid: ”De förstår inte ett dugg på Starbucks. De pratar om CSR. Deras årsredovisning är full av CSR. Den är full av miljötänk. Du kan äta kaffekoppen efter att du har druckit upp kaffet. De menade att de hade gjort allt rätt. Men ändå förstod de inte ett dugg om vad som hände. På bara några timmar spred det sig som ett virus på sociala medier. På eftermiddagen stod de med plakat utanför Starbucks. De blockerade Starbucks. Nyhetsankare på tv drack kaffe och sa ’This coffee didn’t taste very good, ah... It’s Starbucks...’. Alltså,

det var bara all over the place. När de vaknade, de där gubbarna i Seattle, så tror jag bokstavligt att de satte morgonkaffet i halsen. De förstod att de måste göra något. Så ringer de till den brittiska regeringen och säger ’Vi ska självklart betala skatt. Vi har tänkt betala 10 miljarder pund redan i år!’ Men skatt är fan inte någon filantropi! De ska inte vara registrerade på något skatteparadis”. Petter förklarar sedan hur denna syn på socialt ansvarstagande inom företagande har påverkat honom och hur han förhåller sig till det. ”Förståelsen av CSR har jag sagt många gånger, handlar om att förstå betydelsen av det samhälle du är en del av. Därför har jag pratat om att vårt ansvar går ut över hotelltrappen. Det hotell som är i staden ska vara en del av det samhälle det är i. De ska ta vara på de anställda, de ska ta vara på miljön. De måste förstå att betydelsen av att allt samhällsansvar börjar med skatt. Varför skatt? Jo, för skatt är fundamentet som hela Sverige är byggt på. Finansiering av skola, sjukvård, allt ihop är baserat på skatt. Jag säger inte att du inte ska skatteplanera, för det ska du göra. Många

”SKA DU FÖRÄNDRA VÄRLDEN SÅ MÅSTE DU VARA VILLIG ATT SÄTTA MAKT BAKOM DET DU GÖR”

22


”FOLK KOMMER FRÅGA ’VARFÖR I HELVETE GJORDE NI INTE NÅGOT, NÄR NI HADE KUNSKAPEN?’ OCH JAG VILL VARA EN AV DEM SOM LEDDE ETT BOLAG SOM FAKTISKT GJORDE NÅGOT.” stora fantastiska bolag betalar inte skatt på tio år, det är helt ok - vi ska investera massa pengar. Men flytta aldrig till ett jävla skatteparadis, för då fuskar du”. Gällande frågan hur konkurrenter på hotellmarknaden agerar gällande denna sakfråga låter Stordalen vara osagt i denna intervju. Istället väljer han lättsamt och mycket inspirerat emfasera hans roll i detta arbete. ”Jag kan garantera att så länge jag lever, och det kan jag säga, att min senaste läkarundersökning sa att jag lever nog tills jag är över hundra, så ska vi aldrig flytta till ett skatteparadis. Socialt ansvarstagande för mig handlar om att förstå det samhälle du är en del av. Att vara med och lösa de problemen det samhället har. Det kan vara rekrytering av unga arbetslösa, det kan vara inkludering av folk som inte är födda och uppvuxna i Norge eller Sverige, små och stora ting. Det handlar om att samla in julklappar till folk som inte har det så bra. Men det måste börja på toppen. Du måste alltid städa en trappa från toppen och ned. Du kan inte beställa en sån där CSR-rapport från McKinsey o Co, och tro att du har svaret”.

Nordic Choice Hotels arbetar efter Triple Bottom line-filosofin som karaktäriseras av tre pelare: Profit, people och Planet. Petter förklarar att detta arbete utförs av flera olika anledningar. Att företag kan göra mer än vad de gör i dagens samhälle. Att det gör Nordic Choice Hotels till ett bättre bolag och att dess anställda får en möjlighet att känna stolthet ipå arbetsplatsen. Petter menar att yngre människor har fått upp ögonen snabbare och är redo att ta ett större ansvar. ”Generationen före mig visste inte vad samhällsansvar var. Er generation vet så mycket. Ni kommer berätta för alla era vänner om ni får reda på att företag agerar miljögrisar på marknader. Ni kommer inte bo på ett hotell utan att veta att hotellet har tagit sitt ansvar både socialt och utifrån ett miljöperspektiv. Ni kommer veta att det är problem med regnskogen som är våra lungor. Världens lungor. Ni kommer aldrig att tvivla på att vi har ett klimatproblem. Sen att det finns någon idiot som tror att CO2 inte är ett världsproblem kan vi inte undvika. Vi på Nordic Choice väljer istället att ha en enkel re-

lation till problemet – vi väljer att tro på vetenskapen. Idag ser vi till exempel att sambandet mellan klimatproblemet och mänsklig påverkan, och sambandet mellan rökning och lungcancer ligger på 95 % signifikansnivå. Jag väljer att tro att det finns ett samband mellan rökning och luncancer och jag väljer att tro att det finns ett samband mellan klimatproblemet och mänsklig påverkan. Däför ser jag att alla dessa frågor är så viktiga att lösa. För att om inte vi löser det här, så är det lätt att konstatera att inte en jävel kommer att bo på våra hotell”. Vi var intresserade av att ta reda på Petters syn på politiskt samarbete och hur regeringar i Norden förhåller sig till det arbete han försöker uppmana. Han svarar oss fort och man märker både på hans ton och intensitet att han verkligen brinner för detta ämne. ”De (politikerna) snackar om att ta samhällsansvar men de skövlar regnskogar. Vad fan är det för ansvar? Vi kan inte vänta på att politiker ska vidta åtgärder. Om vi ska vänta på att politiker ska göra något så kommer vi få vänta till 2050! Jag tror vi kommer få en

23


CO2-skatt i framtiden men samhällsansvar, det tror jag att vi kommer få vänta mycket längre på. Men problemet är att vi har kunskapen, och vi har förståelsen men vi är kanske också– och det här är det dramatiska – den sista generationen som kan göra något med den. Folk kommer fråga ’Varför i helvete gjorde ni inte något, när ni hade kunskapen?’ och jag vill vara en av dem som ledde ett bolag som faktiskt gjorde något!”. Vi försöker skapa en diskussion med honom om vad som kommer hända med företag som inte tar ansvar samtidigt som generationer blir alltmer medvetna om problemen. Men han lämnar inga öppningar för varken följdfrågor utan svarar kort ”De kommer vara out of business fortare än de anar”. Han fortsätter istället att belysa problemen och tar upp ett exempel med en norsk minister han inte vill namnge. ”Det var den norska regeringen som hade tagit ett beslut, att hela den norska matmarknaden skulle bestå av 15 procent ekologisk mat. Det var ett djärvt beslut. Och då tänkte vi, att om politikerna tar sådana beslut, så

ska vi också göra det. Vi bestämde däför att vi skulle börja servera ekologisk mat på frukosten. Vi satsade stenhårt och gjorde jättemycket. Men regeringen, de gjorde inte ett dugg trots deras enorma visioner. Då tog vi ett nytt möte med dem och tog upp problemet att priserna var så höga för ekologisk mat, att de måste göra så att priserna faller. För jag köper 80 procent av all ekologisk mat i Norge, och det är dyrt som fan. Han frågade mig hur han skulle lyckas med det. Jag belyste då alla de resurser de kontrollerar, bland annat Statoil, så flyttar de hela ribban för vad det kostar över en natt, utan problem! Men då svarade han ’men det kan jag ju inte göra...’ då svarade jag ’Va fan, du sitter ju i styrelsen. Du kan säga att det hädanefter bara ska servera ekologisk mat i statens kantiner!’ ministern blev då orolig för om folket faktiskt ville ha förändringen. Men de säger att jag ska göra det?! Medan regeringen inte gjorde inte ett dugg, och så reducerade de ribban från 15 procent till 10 procent till 5 procent till att man nu inte kan se det. Problemet är att – ska du förändra världen så måste du

”FLYTTA ALDRIG TILL ETT JÄVLA SKATTEPARADIS, FÖR DÅ FUSKAR DU!”

24

vara villig att sätta makt bakom det du gör. Och därför tror jag att politikerna inte kommer att ta beslutet. För de är inte villiga att sätta makten bakom. På alla de viktiga frågorna har de problem: De ska bli omvalda. Barack Obama nämnde inte klimatkrisen under hela den sista valkampanjen. Det är inte för att han, som är riktigt smart jävel, inte förstod att det var den viktigaste frågan. Utan för att han visste att det då skulle bli svårt att bli omvald. Det var det första han sa under hans första tal – att det var klimatet han skulle förändra. ”. Petter pratar väldigt gott om den amerikanska presidenten och jag ber honom utveckla sina åsikter om honom. ”Jag är ett super-fan av Obama. Hard corefan. Det är som att gå på rock-konsert för mig. När han blev vald för första gången så tog jag min favorit-fru, och så åkte vi till Washington, så lyssnade vi på hans tal direkt från Capitol Hill. Ljudet var dåligt, det var kallt som satan och det var två miljoner människor där. Men jag skulle vara där för det var ett historiskt ögonblick. En svart man i det


”DU MÅSTE ALLTID STÄDA EN TRAPPA FRÅN TOPPEN OCH NED. DU KAN INTE BESTÄLLA EN CSR-RAPPORT FRÅN MCKINSEY & COMPANY OCH TRO ATT DU HAR SVARET.” vita huset! Alltså – det var magiskt! Jag frös i fyra timmar! Under hela intervjun skiftar Petter mellan allvar och humor och det är inte lätt att hänga med i svängarna. Från att prata om magin han upplevde på Capitol Hill tillsammans med sin fru Gunhild, byter han spår och börjar prata om motgångar och frustrationer i sin egen karriär. ”Alla som vill göra ändringar får det tufft. För det finns alltid motkrafter. När jag började med ekologisk mat, var det någon som undersökte i fall Choice höll sina löften. Vi lovade ekologisk mat på alla våra frukostar, så de undersökte och de fann att 10 hotell inte levererade ekologisk mat som vi utlovat. Därefter skulle jag vara med i ett TV-program och försvara det. Men vi var ju de enda som försökte förändra och göra något. Och ändå skulle de kritisera oss. Jag ställde mig frågande till alla de andra företagen och hotellen som inte bedrivit det arbete vi gjort. Men media ville inte fokusera på det utan hade istället med en person från en organisation för ekologisk mat i Norge, som pratade om de hotell jag bedriver som inte höll den standard vi lovat. Men jag var deras största sponsor. Jag hjälper er, försökte jag förklara. De sa: ’Petter är bra, men 10 av hans restauranger är inte bra’. Fuck you, säger jag till dem!”. Petter menar att tiden förändras och att pengars drivkraft inte kommer vara lika stark hos framtida generationer. ”Det som skapade den stora nedgången på Wallstreet 2008 var kortsiktighet. Där sitter de smartaste personerna men de tänker bara

på pengar i kvartal. Kvartalskapitalismen kommer att försvinna med den nya generationen. De kommer inte bara titta på samhällsansvar, de kommer att välja bedrifter som jobbar för en ny och långt mer bärkraftig kapitalism. Jag ska vara en av dem. New Sustainable Capitalism! Jag ska vara personen som inför det jävla ordet i Norge, det ska in i norska ordlistan!”. Han ber mig titta på ett program i hans telefon. ”Det här är vår rapport över hur många gäster vi hade i natt, hur mycket regnskog vi bevarade, hur många fotbollsplaner det motsvarar. Denna vecka, denna månad, och hittills i år. Och prognosen för året. Vi kommer bevara ca 80000 fotbollsplaner regnskog i år, bara med det här programmet. Hade alla gjort det så hade vi bevarat hela jävla regnskogen!”. Det skrivs och talas mycket om Petter Stordalen i dagens media. Han är kontroversiell och har inget problem med att finnas i fokus. Han är dollar-miljardär och en av Norges rikaste personer. Det är förståeligt att folk skapar sig förutfattande meningar om denna man. Han sticker ut med sitt självförtroende och sin attityd. Men det är svårt att inte också fascineras av hans ödmjukhet. Denna man väljer att skjuta upp SVT-intervjun nere i loungen, där champagnen sprudlar under invigningen, för att prata med ekonomstudenter om samhällsansvar och framtidens företagande. n

25


USBE 25 år

Rolf A. Lundin En intervju med Handelshögskolan i Umeås första rektor Text: Emelie Larsson Foto Rolf A. Lundin

Rolf beskriver sig själv som en drivkraft för grundandet av USBE. - Diskussionerna som ledde fram till inriktningen för den fortsatta utvecklingen initierades av mig, men bars fram av flera, så det är många som har bidragit till tillkomsten. Processen med att starta handelshögskolan påbörjades redan 1984. När handelshögskolan hade startat blev jag också dess första rektor under några år, berättar Rolf. För att kunna starta en handelshögskola krävdes en hel del finansiella resurser utöver den tilldelning som Umeå fick av staten och på den punkten lyckades Rolf få den dåvarande landshövdingen Sven Johansson att ställa upp som ordförande i en fund-raising-kommitté. Det blev en succé och Rolf förklarar att han vill minnas att pengainsamlingens resultat var det bästa i universitets historia. Flera företag och föreningar ställde upp, och även några kommuner. - Det var en rolig tid. Jag beundrade för min del mycket den energi som Sven Johansson visade i arbetet. Men även universitetsfolk gjorde uppskattade insatser. Nils Wåhlin var en av dessa. Samtidigt menar Rolf att det även fanns kretsar inom universitetet som inte alls uppskattade initiativet. Umeå universitet var mycket liten enhet i början av 1980-talet när Rolf började arbeta som professor på universitetet. Då studerade omkring sjutusen studenter där. - Det fanns ett starkt behov hos ledningen och en vilja inom universitetet att växa. Det fanns med andra ord en god mottaglighet för en handelshögskola, förklarar han. Rolf berättar att stödet från den dåvarande rektorn, Lars Beckman, och dåvaran-

26

de förvaltningschefen, Dan Brändström, var starkt och att man applåderade entreprenörsandan inom universitetet. Även studenterna var mer än förtjusta i idén och fungerade som pådrivare. - Och ibland också som en kravmaskin, lägger Rolf till. Eftersom Norrland inte hade någon handelshögskola fanns det ett stort behov. Det gällde att komplettera utbildningarna i Umeå så att inte alla ungdomar emigrerade söderut. Även näringslivet omfattade denna idé och därför spelade till exempel handelskamrarna en viktig roll. Man tog också hänsyn till Norrlands specifika näringslivsstruktur, som skiljer sig från den i södra Sverige, när man utvecklade idén om handelshögskolan. - Norrland är glest befolkat men behöver också kvalificerad personal för att kunna utvecklas. Min företrädare på professuren, Dick Ramström, lanserade idéer om ”barfotaekonomer” som genom en bredd i utbildningen skulle anpassas till Norrlands behov. Den idén spred sig i näringslivet och bidrog säkert till att man där var så mottaglig för tankar på en handelshögskola. Rolf minns väl invigningen av USBE, eller Handelshögskolan i Umeå, HHU som den kallades på den tiden. - Invigningsgeneralen var Owe R. Hedström och han var huvuddirigenten för att det skulle fungera väl, och det gav god uppmärksamhet i nationella media. En sak som vi betonade var kvalitet, och med det som argument har jag personligen gjort många muntliga examinationer med alla studenter strax innan de skulle gå ut med examen till verksamheter i näringslivet eller andra typer av orga-

nisationer. På studentexpeditionen gjordes en beräkning av hur många muntor jag genomfört och då kom man fram till ca. 4500. Eftersom varje munta tog en dryg timme betyder det att jag tillbringat drygt två arbetsår med muntor. Det var nog främst lärorikt för professorn, til�lägger Rolf. Han beskriver också minnen av det negativa slaget, såsom interna strider på universitetet om handelshögskolan. Samtidigt menar han att detta var bra eftersom argumenten om handelshögskolan behövdes slipas och tillägger att USBE hursomhelst inte är särskilt omtvistad längre. I samband med bildandet av handelshögskolan gjordes något av ett misstag, menar Rolf, i att försöka kopiera de två stora handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, snarare än att söka en egen tydlig profil. - Strategin att kopiera var inte bra utan istället skulle vi följt en mer profilerande linje. En strävan för att vara annorlunda än befintliga handelshögskolor hade varit mer intressant. Den senare utvecklingen av USBE ligger åt det hållet, och det tror jag är bra, förklarar Rolf. Inför USBEs framtida utveckling menar Rolf att det finns många utmaningar. - Man måste göra sig attraktiv för bra studenter genom att bedriva god utbildning som är anpassad till tiden och till näringslivets behov. Forskningen är också viktig för att man ska ha bra spjutspetsar i det som görs. En svårighet är att samtidigt som skolan måste vara bra på undervisning och forskning så måste den också vara lika föränderlig som det ständigt föränderliga näringslivet. n


USBE 25 år

Vem är Rolf? ”Jag heter Rolf A. Lundin. Jag blev civilekonom i Göteborg 1966 och ekonomie licentiat 1968. Jag doktorerade vid Graduate School of Business, University of Chicago år 1973, och det var även där jag fick vanan att använda mittinitialen i mitt namn. I Umeå blev jag professor i företagsekonomi 1978, i konkurrens med ett dussintal andra. I början på det nya millenniet blev jag ”headhuntad” och tillträdde som ”dean” och VD vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Den befattningen upphörde för min del år 2007. Sedan dess har jag varit ”vanlig” professor, knuten till ett centrum för medieforskning (Media Management and Transformation Center) vid handelshögskolan. Mitt huvudsakliga forskningsintresse gäller numera i första hand projekt och temporära organisationer, så i mitt nuvarande jobb studerar jag sådana med inriktning på media. Flugfiske är min passion och jag gör varje år resor till Juktån som är ett tillflöde till Umeälven.”

27


HHUS-DAGEN 2013

29


Text: Alexander Mörén Rolandsson Foto: Malin Holm

EN DAG PÅ JOBBET som affärsområdeschef

Allergan är ett läkemedelsföretag som startades upp i liten skala för 60 år sen och som sedan dess har växt sig till en miljardindustri, mycket tack vare produkten BOTOX. I dag verkar företaget inom tre affärsområden: Neurologi, Ögonsjukdomar och Medicinsk Estetik. För drygt två år sen klev Carina Wilhelmsson på rollen som nordisk försäljningschef för Medicinsk Estetik och alldeles nyligen blev hon befordrad till affärsområdeschef. Vilka är dina arbetsuppgifter och ansvarsområden? Som affärsområdeschef har jag formellt ansvar för att planera, organisera och leda vår avdelning för att möta våra budgetmål. Jag ägnar mycket tid åt att motivera, engagera och involvera medarbe-

tare så att de kan och vill göra sitt bästa varje dag på jobbet och jag försöker att vara ute hos våra kunder så ofta som möjligt, för att bättre förstå vad de behöver. Hur ser dina dagar ut? Väldigt varierande. Ibland kan jag sitta en hel dag framför datorn och analysera siffror och planera. Andra dagar kan jag närvara vid någon av de utbildningar som vi arrangerar. Oftast är det en kombination av mycket, men ska jag välja ut en enskild syssla så är det kommunikation. Den tar nog 75% av min tid och sker i form av möten, samtal i korridoren, utvecklingssamtal, lönesamtal, anställningsintervjuer, kundförhandlingar. Jag pratar med chefer, medarbetare, kunder, jurister, leverantörer och distributörer.

Vad har du för tips till studenter för att nå sitt drömyrke? Tro på att det är möjligt. Bygg positiva inre bilder genom att fantisera att du redan är där. Vissa yrken är svårare att nå, men det är fortfarande möjligt och kommer bara att kräva en större insats. Identifiera vilka färdigheter som krävs och lägg upp delmål för att skaffa dig dessa. Och fira ordentligt när du når dem! Som ung student är det inte alltid man har klart för sig vad som är ens drömyrke. Då kan det vara bra att identifiera vilka styrkor och talanger man har och sen ta reda på vilka yrken som faktiskt efterfrågar detta. Jag säger inte att det måste vara så, men erfarenhetsmässigt har jag lärt mig att det är lät�tare att utveckla ens talanger, snarare än att jobba på de svaga sidorna man har.

En vanlig dag i mitt liv 08.30 Går en runda på kontoret och hälsar godmorgon. Loggar in i vårt system och kollar hur försäljningen har gått. Svarar på mail. 09.30 Innan jag går in på möte med marknadsavdelningen stannar jag till i köket och hämtar en kopp kaffe och passar samtidigt på att tömma diskmaskinen. 10.30 Fortsätter att hantera mail och rapporter. Telefonkonferens med distributionsavdelningen på Irland. Vi lägger forecast för våra ansiktsfillers och bröstimplantat. 12.00 Tar en snabblunch innan jag beger mig till Arlanda. 15.30 Besöker en stor kund i Köpenhamn. Vi diskuterar framtiden och hur vi kan inleda ett samarbete som bygger på partnerskap. 18.00 Efter att ha checkat in på hotellet går jag till gymmet och kör ett träningspass som min tidigare PT utvecklat åt mig. 19.30 Beställer sallad till rummet och förbereder mig för morgondagens möte med vår distributör i Danmark. n

30


Svaret är 42 Text Alexander Mörén Rolandsson Foto: David Whittley

Vi människor skiljer oss inte särskilt mycket från det vi ser och tar på runt om oss. De grundämnen som uppgör oss är samma grundämnen som uppgör allt annat. Jag går längs älven och känner solens strålar sprida energi genom kroppen. Jag ser hur vattnet strömmar ut mot havet, ofrivilligt men ändå fridfullt. Vi människor består till stor del av vatten. Samma vatten som strömmar i älven. Men vi har inget redan bestämt syfte. Vi är fria att ta ett steg åt höger – byta riktning och ändra vårt eget syfte. Jag fastnar i tanken och för med mig den hem efter den vackra lunch-promenaden. Jag ställer mig i tvättstugan och väntar på att maskinerna ska göra sitt. Jag blir snabbt rastlös och räknar sekunderna. Sekunderna som är beroende av tid, tid som är beroende av ljus och ljus som är beroende av energi. Jag hör en låt i hörlurarna och jag återgår till tanken om världen jag nåtts av tidigare. Jag elaborerar den i mina tankar samtidigt som jag promenerar runt i tvättstugan. Musiken spelas högt bara för mig och jag ser en vattendroppe från kranen falla mot avloppet. Den faller så som strömmen strömmar mot havet. Den uppfyller sitt syfte medan jag är fri att skriva mitt eget öde. Plötsligt är allt vackert. Jag fortsätter vandra i tvättstugan och jag tappar bort sekunderna. Min rastlöshet blir som bortblåst och jag sträcker ut handen mot maskinerna för att ta på dem. Jag måste röra på dem. Jag tittar ner mot mina fötter och byter försiktigt riktning. Jag ler och är som uppslukad av stunden. Plötsligt stängs maskinen av. Den har uppfyllt sitt syfte och ögonblicket som uppslukat mig är som borta. Men det spelar ingen roll. För i dag kände jag, i den där tvättstugan att jag på något sätt förstod mig på livet och det var tillräckligt. Tillräckligt för att jag ska ta mig genom resten av dagen. n

31


SPORTENS SPEGEL

Jag sitter och tittar på short track-finalen i de olympiska spelen och lyssnar till kommentatorn man känner igen från alla gamla Eurosport-sändningar. Jag blir deprimerad när det slår mig hur mycket jag saknar de klassiska kommentatorerna från SVT. Jacob Hård som mästerligt tar hand om den verbala hänförelsen tillsammans med Christer Ulfbåge. Jag saknar dem och jag inser att tiden då man fick lyssna till dem under de stora tävlingarna är över. Det påminner om känslan man drabbas av då insikten att barndomen är förbi för att aldrig återbesökas, kommer över en.

fanns aldrig på min radar att dessa kommentatorer skulle neka Belgien rätten att kallas ett land, läxa upp Anja Pärson och hela kvinnosläktet om deras påstådda oförmåga att hugga ved och Jacob Hård skulle aldrig bli förvirrad över huruvida de indiska deltagarna i OS, fortfarande ska kallas indier efter att IOK nekat de tävlande att bära landets flagga vid invigningen. Jag behöver inte vara orolig över något av detta när Jacob och Christer pratar. Men under de 30 första minuterna av 2014 års olympiska spel har Viasats Göran Zachrisson lyckats med samtliga av ovan nämnda grodor.

Jag funderar på detta ett tag och blir något konfunderad. Det är nämligen så, att jag inte tycker att Jacob Hård är någon särskilt spektakulär kommentator. Han är säker men inte mycket mer än så. Saknaden grundas i något annat. En sorts trygghet och tröst.

Barndomen och uppväxten drabbas av både fram- och motgångar. En naturlig utveckling. Precis som den utveckling vi ser i TV-sändningar där reklam- och IP-TV tagit över och outsourcat event till kommentatorer vilka inte är de mest pålitliga. Jacob Hårds tröstande röst må inte längre vara lika viktig för mig, men precis som man för en stund kan minnas tillbaka till sin barndom och önska att man för en dag kunde återvända, saknar jag nu de röster jag växt upp med. De var så länge en naturlig del av min vardag och de har försvunnit precis lika naturligt som barndomen.

Jacob Hård har skyddat mig och det svenska folket i alla år. Dels under olympiska spel men även på kalla och tidiga förmiddagar under vintrar långa. Från de tidiga åren då man bara hörde rösten från Tv:n som stod på i bakgrunden, ända fram till ångestfyllda söndagar under tonåren då jag var både för svag och skadad för att orka ta in något starkare än längdskidåkning. Det fanns aldrig ett ögonblick då jag kände mig orolig över vilka kontroverser de stabila kommentatorerna skulle ställa till med. Det

32

Sport kan vara så betydande och samtidigt betydelselöst, beroende på vad man väljer att se. Under de senaste veckorna har vi sett en av världens största fotbollsprofiler Mario Balo-

telli, gå gråtandes av planen till ljudet av rashatande ramsor i Neapel. Vi har sett de olympiska spelen i Sotji där homosexuella inte tillåts vara sig själva. Man kan fullständigt försvinna in i vackra ögonblick som när det norska skidlandslaget omfamnar varandra i delad sorg och tröst efter att Astrid Jacobsens bror gått bort. En känsla vi snabbt rycks ur då IOK, bara timmar efteråt, går ut med ett pressmeddelande och konstaterar att sorgband förbjuds. Det finns otroligt mycket inom sport, mycket av det finner vi utanför själva tävlandet. Det kan ofta agera spegel av samhället vi är en del av. Vi ser hatet, rasismen, sorgen, lyckan och hoppet. När vi var yngre förstod vi det inte. Då var det bara rösterna som härledde oss. Jag känner en svag förtvivlan över att de lugnande rösterna inte kan vara här för oss nu, när reklam-TV frambringat en starkare exponering av samhällets spegel. För vi behöver dem mer än någonsin tidigare, för att hjälpa oss genom de hemska sidorna av vår värld sportens spegel visar oss. n

Text: Alexander Mörén Rolandsson Foto: Vlado / FreeDigitalPhotos.net


STREETSTYLE Calle Arkelid Civilekonom termin 9

Jannie Åberg Civilekonom termin 8

Kavaj: Riley Black Fluga, skjorta & väst: H&M Byxor: Selected Skärp: River Island

Klänning: Glamorous Halsband: Glitter Klocka: Michael Kors

Ebba Eriksson Civilekonom SM termin 6

Julia Söderström Civilekonom SM termin 6

Klänning: Handsydd Handväska: Mulberry

Klänning: H&M Väska: Mango Halsband:”Lånat” av mamma

Text Alexander Mörén Rolandsson Foto: Uniaden

33


Text Emma Arnfelt Foto: privat

Vad hände sen? Goda förebilder kan kopplas ihop med goda prestationer och en god karriärsutveckling. Det tror Peter Morath, försäljningschef för lastbilar i Skandinavien på OKQ8. Efter att ha fallit på målsnöret under en traineerekrytering valde Peter att söka en tjänst hos OKQ8, en tjänst som visade sig vara starten på hans karriär. Bakgrund och utbildning Under sin uppväxt hade Peter goda förebilder som visade passion och intresse för sina respektive yrken, vilket kan kopplas till Peters goda prestationer och goda karriärsutveckling. När Peter var yngre ville han helst av allt jobba som industridesigner och valde därför att läsa på det Tekniska programmet under sin gymnasietid. Efter att ha gått ut gymnasiet upptäckte Peter försäljning, han insåg vad roligt det var och vilken bred arbetsmarknad det innefattade. Peter ville göra ett brett karriärsval med få begränsningar,

34

hans breda samhälls- och ekonomiintresse gjorde att civilekonomutbildningen föll sig naturlig för honom. Peter valde att studera till Civilekonom på Handelshögskolan i Umeå, där han också valde att fullfölja en magisterexamen. Någon praktik hade inte Peter under sin studietid, han valde istället att arbeta under sina lediga kvällar och helger vilket gjorde att han hade ”färska” och bra referenser direkt efter studierna. Vägen till försäljningschef Att arbeta som försäljningschef för lastbilar har inte alltid varit det självklara valet för Peter. Under sitt sista år som student på Handelshögskolan i Umeå kom Peter väldigt långt i traineerekryteringen för ett företag inom Telecom-branschen. I den sista rundan av rekryteringen föll Peter på målsnöret och valde därför att istället söka ett produktionschefsjobb för elhandel och telefoni, ett mindre område inom OKQ8

som riktade sig till medlemmar med ca 30 000 privatkunder och en omsättning på några hundra miljoner kronor. Peter hade ingen som helst erfarenhet av varken el- eller telefonimarknaden, men han fick jobbet och sedan dess har det snurrat på för Peter inom företaget. Idag Jobbar Peter som försäljningschef för lastbilar i Skandinavien, ett affärsområde som omsätter 4,2 miljarder SEK. Drivkraft och intressen Peters brinnande intresse för att sälja produkter som andra människor vill köpa samt den tillfredsställelse han känner av att nå framgång tillsammans med andra är två viktiga faktorer som driver honom i hans karriär och arbete. Peters intresse av energibolag/oljebolag gör att tjänsten som försäljningschef för lastbilar i Skandinavien är den perfekta tjänsten för just honom. Idag säljer Peter vad marknaden efterfrågar, även om det inte är ett miljövänligt alternativ. Och tror man som Peter,


att detta inte är en hållbar lösning för framtiden, så är detta företag rätt ställe att arbeta på. Peters arbetsgivare är inte ett så kallat up-stream företag och de äger heller inga raffinaderier, detta gör det möjligt för dem att ställa om snabbt. Företaget har heller inga direkta incitament att leverera en produkt som innehåller fossil olja. Vad Peter säljer är transportlösningar och tjänster på deras stationer. Man kan se det som att Peters arbetsgivare är en del av ett globalt problem, eller en del av lösningen. Peter vill gärna se sin arbetsgivare som det senare alternativet då dem varit med och byggt den första elmotorvägen i Sverige genom att etablera snabbladdstolpar på sina stationer mellan Göteborg och Stockholm. Erfarenheter från studietiden Peter har många viktiga erfarenheter från studietiden vilket gör att det kan vara svårt att peka på just den ekonomiska formeln eller den kursen som mest värdefull. Peter menar att det är en helhet som rör samhällsekonomi och företagande som man måste förstå för att ha möjlighet att göra ett bra arbete. Lite extra nytta har Peter haft av finansiering, marknadsföring och mikroekonomi. I bokhyllan på Peters kontor kan man hit-

ta Kotlers-principle of marketing samt en hel del andra böcker från hans studietid. Det händer att Peter slår upp saker om han har svårt att förstå ett nyckeltal, en finansieringsterm eller letar efter en enkel modell för segmentering av kunder. Peters tips till dig som studerar Sök utbytesterminer och gör val baserade på dina framtidsvisioner. Förutom att det är en ovärderlig erfarenhet så bör du söka till en skola i ett land som du kan tänka dig att arbeta i. Detta gör att du enklare kan dra nytta av alla de fantastiska skolor som USBE har utbyte med. Peter valde att studera i Tyskland och i Norge under sina utbytesterminer. Många ansåg att hans val var tråkiga och valde själva att slåss om de soliga platserna i Australien eller Spanien. Peter anser att hans utbytesterminer har varit väldigt givande främst för att Tyskland och Norge är två av Sveriges tre främsta handelspartners, detta gör att många företag väljer att göra affärer i dessa länder. Peter har under sin karriär själv varit i kontakt med både kunder och kollegor i dessa länder och han anser att det har varit fördelaktigt för honom att berätta om sin studietid på universitet som de känner väl till. n

Peter Morath Kommer från: Härnösand Utbildning: Civilekonom, Magister från USBE Tidigare jobb: Jobb i olika sportbutiker, både innan och under studietiden. Fritidsintressen: Träning i olika former. Just nu är det mest löpning, annars resor och vänner.

35


Text: Philip Köhler, Emil Jansson, Mattias Lundberg, Jonas Gustafsson, Tobias Björch. Foto: Tobias Björch

FINANSMÄSTERIET Finansmästeriet är en del av HHUS ekonomiutskott och förvaltar en del av föreningens kapital i den finansiella marknaden, samt arrangerar sociala aktiviteter med tema finans. Är du nyfiken att veta mer, Kontakta: Finans@hhus.se

Finansmästaren analyserar

___________________________________________________________________________________________ Brasilien - landet som har förlorat redan innan VM drar igång? IBOVESPA, eller Bracil Sao Paulo Stock Exchange som är Brasiliens officiella index, backade över 20% under 2013. Inför sommaren stundar fotbollsVM i Rio. Är Brasilien landet som på förhand redan är nederlagstippat? Brasilien är ett av de fyra länder som går under det allmänt kända förkortningen BRIC (Brasilien, Ryssland, Indien & Kina). Tillsammans utgör dessa fyra länder hela 25% av jordens areal och väldiga 40% av jordens befolkning. Det som knyter dessa stora befolkningsrika länder samman ur ett finansekonomiskt perspektiv är att de klassificeras som tillväxtländer. Från att klassas som fattiga länder börjar tillväxten i dessa länder ta fart och under senare år har en medelklass vuxit fram. Carajásbergen, beläget i nordvästra Brasilien är en del av det världskända området Amazonas. Inte lika känt är att detta djungelområde även inrymmer hela två tredjedelar av jordens reserver av järnmalm. I bergsområdet har Brasilien unika naturtillgångar i form av metaller och mineraler som svarar för en stor del av världens förbrukning. Under

36

året har mineralpriserna sjunkit kraftigt, något som därför drabbat landet hårt. Förutom en stark gruvindustri har Brasilien betydande vattenkraft i form av alla de floder som mynnar kring och i Amazonas samt ett enormt virkesförråd i den omkringliggande regnskogen. Apelsiner, sojabönor, majs och vete är också några av de livsmedel som inbringar stora exportintäkter för landet. För att verkligen förstå vidden i landets export har jag utelämnat två av de exportprodukter vi studenter, med hjälp av Håkan Hellström skulle definiera som ”livets heroin” - Precis, kaffe och socker utgör nämligen Brasiliens största export av livsmedel. Landets ledning har under åratal anklagats för utbredd korruption, och kombinationen med en outbildad arbetskraft har lett till att Brasilien kämpar mot stora klyftor i befolkningen. _______________________________ Fotbolls-VM – Alla vägar leder till Rio I och med sommarens VM står Brasilien värd för vad som klassas som världens största evenemang. Under det senaste världsmästerskapet

i Sydafrika kalkylerades att hela 415 000 nya arbetstillfällen skulle skapas och 200 miljarder i skatteintäkter skulle dras in till landets spargris. Detta fick dock revideras något i efterhand då knappa 315 000 utländska turister besökte tillställningen motsvarande de 400 000 som var prognostiserat. Det fråntar dock inte vidden av arrangemanget, och rimligtvis bör det vara många vuxna män och kvinnors stora dröm att en dag besöka ett världsmästerskap i fotboll. När passar det då inte bättre att göra det än när turneringen besöker fotbollens hemland, Brasilien? Jag räknar med en större publiktillströmning till sommarens mästerskap och tror på ett ekonomiskt uppsving för Brasilien med hjälp av sommarens mästerskap. På längre sikt tror jag att tillväxten återvänder när metall och exportpriser svänger till Brasiliens fördel igen. _______________________________ På fotbollsplanen då? Som finbiten anglofil säger jag att England vinner sitt första VM sedan 1966 och Schweiz imponerar stort genom att ta sig vidare från gruppspelet.


Bankernas heta lista ___________________________________________________________________________________________ Samtliga banker avråder från att investera enbart i en enskild aktie, utan rekommenderar en diversifierad portfölj vid aktiehandel. Det nya året har inlett negativt och risken är att vi stor inför en rekyl. Var vaksam med dina investeringar! _______________________________ Handelsbanken Tidigare rekommendation: Meda (Inköp) 76 - Riktkurs 95 Nuvarande kurs: 78,45 Utveckling: + 3,2% ”Vi har förväntningar på den kommande pollensäsongen som inleds i USA inom en månad. Aktien handlas på P/E 8, vilket vi tycker är för lågt med bakgrund av att bolaget för första gången kommer att börja uppvisa organisk tillväxt. Dessutom är bolaget fortsatt en uppköpskandidat.” Cloetta (Köp) Inköp: 21 Riktkurs: 24 Cloetta har starka varumärken och är ledande på samtliga sina marknader Omfattande omstrukturering efter samgående med Leaf 2012 väntas medföra kostnadsbesparingar och synergieffekter med fortsatt marginalförbättring som följd. I början av december annonserade Cloetta köpet av Nutisal, ett svenskt bolag inom torrostade nötter. Förvärvet är ett naturligt steg för att bredda produktsortimentet inom ett segment med god tillväxt. Osäkerheten i samband med omstruktureringsfasen har medfört en värderingsrabatt jämfört med konkurrenterna. Vi bedömer att aktien bör omvärderas i takt med att osäkerheten avtar.

Swedbank Tidigare rekommendationer: SAAB (Inköp) 135 – Riktkurs: 210 Nuvarande kurs: 166,2 Utveckling: + 23,1%

serviceintäkterna från dessa förväntas växa. Slutligen utökas möjligheterna till intäkter på eftermarknaden genom ett bredare serviceerbjudande framöver t . ex. däckförsäljning och bilglasrutor etc. _______________________________

”Brasiliens beslut om Gripen-köp höjer förväntade vinster kraftigt i SAAB. Dessutom leder denna stora order till att fler dörrar öppnas för att vara med som ett seriöst alternativ i andra marknader.”

Nordea

NCC (Inköp) 200 – Riktkurs: 250 – Nuvarande kurs: 206,6 Utveckling: + 3,3%

Orexo (Inköp) 151 - Riktkurs: 200 Nuvarande kurs: 162 Utveckling: + 7,3%

”Förväntansbilden är att husmarknaden har förstärkts under Q4 2013 tillsammans med att företagets värdering nu är på P/E 10.2 jämfört med historiskt genomsnitt P/E 11.0. Denna lägre värdering i nuläget bör kunna driva aktien framöver.”

”Orexo fortsätter att ta marknadsandelar. Det exklusiva distributionsavtalet förväntas ge större utslag i siffrorna Q1. Med Beta på 1,32 och börs som känns överhettad är det läge att tillfälligt gå ur innehavet.”

Bilia (Köp) Inköp: 162 - Riktkurs: 180kr Sveriges personbilsmarknad växte i slutet av 2013, med 269.000 registrerade fordon. Även norska och danska bilmarknaden förbättrades. Förväntan är att svensk personbilsmarknad förbättras ytterligare under 2014, till 275.000 fordon, medan den norska backar något. Bilias möjligheter till serviceintäkter har förbättrats, med nyare bilar som blir mer och mer avancerade och kräver större verkstäder med resurser att köpa in avancerade servicemjukvara mm. Bilia förväntas växa i försäljning av varumärken och serviceefterfrågan på dessa varumärken förväntas därmed stiga också. Volvo står för 50% av nybilsförsäljningen för Bilia men för hela 70% av eftermarknadsservicen. I takt med att Bilia säljer andra varumärken kan också

Tidigare rekommendationer: Fenix Outdoor (Inköp) 263,5 - Riktkurs: 315 Nuvarande kurs: 285 Utveckling: + 8,2%

Aerocrine (Köp) Inköp: 6,2 - Riktkurs: 13 En medicinteknisk koncern som utvecklar instrument för inflammationsmätning hos astmapatienter, främst genom att mäta halterna av kvävemonoxid i utandningsluften, FeNO. Institutet för hälsa och vård i Storbritannien har publicerat sin preliminära syn på mätmetoden och rekommenderar användning. Bedömningen är att riktlinjerna fastställs Q1 och att vi därefter får se dragkraft i försäljningsnivåerna. Betavärde på 0,78. n Bankernas Heta Lista är framtagen i samarbete med Finansmästeriet. Rekommendationerna är daterade till kurs per 2014-01-30

37


Krönika Text: Alexander Mörén Rolandsson Foto: Emelie Larsson och David Whittley

N

är jag var liten var min dröm att bli astronaut. Jag vet inte varför. Jag antar att det var på grund av Star Wars eller något liknande vilket gav mig en romantiserad bild av vad som pågår i rymden. Jag antar att denna insikt kom som en lättnad för mina föräldrar – bara något år tidigare sprang jag runt på dagis och lekte att jag var en vild tiger. När min mamma pratade med mig svarade jag med ett djuriskt skrik, antagligen inte alls lika läskigt som ett tiger-vrål men likväl oroväckande av helt andra skäl. Det stod klart för mina föräldrar och alla andra att detta inte var en praktisk väg att gå i livet. Inte på grund av att det var något särskilt fel på min djuriska imitation. Utan mer på grund av det faktum att jag faktiskt inte var en tiger. Jag var en pojke. Visst, det fanns något charmerande och lekfullt naivt i att vilja vara ett skräckinjagande kattdjur men framtida jobbmöjligheter inom det yrket var och är, än i dag, limiterade i Sverige. Åren gick och jag släppte drömmarna om djungeln och rymden. Jag tror att

det var i samband med Marabou-reklamen som visade hur en pojkes mor tog en chokladbit och skickades upp ur stolen, genom taket och upp mot stjärnorna likt en rymdraket. Jag var fascinerad och förskräckt. Jag kommer ihåg dagen då min far följde mig till godisbutiken runt hörnet för att jag äntligen skulle få testa godiset jag sett på TV. Hela veckopengen skulle spenderas på den chokladkakan och det var det värt. Jag förstod att det krävdes uppoffringar och att det inte var billigt med rymdresor. När jag kom hem visade jag min biljett för min mor och hon spelade med. Hon var glad för min skull och sa adjö och krävde mitt ord på att jag skulle återvända någon dag. Jag tittade på henne och blev alldeles tårögd och jag minns hur chokladkakan skakade i min darrande hand. Jag var sex år gammal och jag skulle lämna min mamma för ett liv uppe bland stjärnorna. Det blev aldrig någon rymdresa för mig. Jag kan, än i dag, inte säga med säkerhet att det var för att Marabou och mina föräldrar lurat mig eller för att jag aldrig vågade äta chokladen, för det gjorde jag inte. Däremot frågade jag min far om

han kunde testa först. Jag tror att han fortfarande är lite sårad över min fråga. Än i dag skiftar mina framtidsmål, mina drömmar och riktningen jag går mot i karriärjakten. Jag var mer säker på att jag köpt en rymdresa för 20 kronor vid sex års ålder än vad jag är över min framtid i dag. Det är inte lika lätt nu. Det finns inga svar som går att köpa för veckopengen och verklighetens knytnäve påminner mig ofta om hur bräckligt allting är. Familjemedlemmar går bort, vänner flyttar till andra sidan haven, kärlek kommer och kärlek går. Någonstans i denna röra vi kallar livet ska jag lyckas finna svar på frågor om min egen framtid. Det är vad universitetslivet har varit för mig. Att söka och finna svar om huruvida jag, resten av mitt liv, ska ägna tio timmar om dagen åt marknadsföring eller tigervrål. Om jag tar mig härifrån med större insikter kring svaret på den frågan är jag nöjd. Allt annat blir oviktigt. För dagarna, då jag fann det självklart att Grevgotts Godislager sålde chokladkakor fyllda med raketbränsle, är över. n

39


Studentköket Text och foto: Rahel Jonsson Brajim

Fläskfilé med sparris och tomater Du behöver: 500g fläskfilé 10st körsbärstomater 10st sparris 250ml matlagningsgrädde Smör Salt och svartpeppar Gör såhär: Värm upp en stekpanna på hög värme och tillsätt smör så att stekytan på pannan ganska precis blir heltäckt. Skär fläskfilén i mellan 10 - 20 lika stora bitar och lägg i stekpannan. Skär nu sparris i centimeterlånga bitar och körsbärstomaterna i klyftor. Tillsätt sparrisen och tomaterna i stekpannan och stek på hög värme i 2-3 minuter. Efter att köttet nu börjar få färg samt grönsakerna blivit lätt stekta så tillsätter du 250 ml matlagningsgrädde. Rör om och krydda nu relativt mycket med salt, svartpeppar och även dragon eller basilika om du har hemma. Rör lätt om grytan i ungefär 5-7 minuter och sänk sedan värmen till hälften och låt stå i ytterligare 5 minuter. Servera sedan med ris eller stekt potatis. Blir ungefär 2-3 matlådor extra av receptets mått.

Korvgryta med bacon och tomater Du behöver: 800g falukorv 280g (två paket) bacon 10st körsbärstomater Smör Tomatsås/ketchup Salt och svartpeppar Gör såhär: Sätt en stekpanna på hög värme och tillsätt smör. Skär upp falukorven i små bitar och lägg bitarna i stekpannan när smöret smält. Rör om ett par minuter och tillsätt sedan lite tomatsås eller ketchup. Skär upp små bitar bacon och tillsätt i stekpanna och rör om så all bacon blir tillagad. Skär upp körsbärstomaterna i mindre bitar och tillsätt i pannan, tillägg lite salt och peppar och rör ett par gånger under cirka 5 minuter. Servera med mackaroner. Blir ungefär 3-4 matlådor över av receptets mått.

40


Kycklingfilé med sparris Du behöver: 500g kycklingfilé 10st sparris 250ml matlagningsgrädde Smör Salt, svartpeppar och curry Gör såhär: Värm upp en stekpanna på hög värme och tillsätt smör så att stekytan på pannan ganska precis blir heltäckt. Skär kycklingfilén i mellan 15 - 25 lika stora bitar och lägg i stekpannan och rör om i 3-4 minuter. Skär sedan sparris i centimeterlånga bitar och tillsätt i stekpannan. Tillsätt efter ytterligare 3 minuter 250 ml matlagningsgrädde. Krydda nu med mycket salt, peppar och curry och rör sedan om i ungefär 5-7 minuter och sänk sedan värmen och låt stå i ytterligare 5 minuter. Servera med tomater och ris eller stekt potatis. Blir ungefär 2-3 matlådor extra av receptets mått.

Har du några önskemål på recept eller teman till ”Studentköket”? Hör gärna av dig till: ekbladet@hhus.se.


Intervju: HELENE LÖWINGER

ATT UTVECKLAS SOM LEDARE

Text: Caroline Lundgren Foto: Privat

Helene Löwinger brinner för ledarskap, och all hennes vakna tid kretsar kring detta. Det handlar dels om att fundera kring hur hon själv kan utvecklas som ledare, och även att analysera andra chefer och individer, för att kunna hjälpa dem till utveckling. Vi har intervjuat Helene som med glädje delar med sig om hennes syn på ett lyckat ledarskap, hennes grundkärna för att åstadkomma en god prestationsmiljö och hennes syn på ett livslångt lärande för att utvecklas.

Vem är Helene? Helene berättar att hon efter gymnasiet hela tiden har utmanat sig själv att bli en bättre ledare genom att prova på olika typer av jobb. Genomgående har hon alltid haft ledarskap som gemensam nämnare för de jobb hon haft. Helene startade företag som 18-åring och fortsatte hennes utmaning genom att bli butikschef för Myrorna, Gallerix och Indiska. Hon var med och startade upp Adecco i Piteå som rekryterare och konsultchef för att sedan hamna i industribranschen som VD. Helenes senaste tjänst var som regionchef för Systembolaget där hon lett 15 chefer och 150 anställda i Norrbotten. Nu har hon startat upp sitt företag Workslife inom rekrytering och ledarskap. Helene beskriver att hon älskar tempo, och allt runt omkring arbetet.

42

Vad är din drivkraft till att vara en bra ledare? Drivkraften som ledare är min förmåga att få andra att lyckas och leverera resultat. Min personliga drivkraft är att upprätthålla mitt anseende som chef och ledare. Jag vill skapa en väl fungerande organisation! Jag brinner för att hela tiden bli bättre i mitt ledarskap och för att utmana mig själv har jag bytt mellan olika organisationer. En motivationskälla är att se att det jag själv tror på fungerar i praktiken. Mitt tips för att hålla drivkraften uppe är att ta reda på vad som motiverar. Om jag vill ha utmaningar och tempo så ser jag till att skapa det. Vilka är dina ledaregenskaper? Jag är en personalstrateg ut i fingerspetsarna. Jag ser både detaljerna och-

helheten, jag ser vad vi ska göra för att åstadkomma något. Exempelvis kan jag fokusera mycket på att personalen ska gå framåt, jag bryr mig mindre om verksamhetens siffror. Att jag även fokuserar på mitt anseende tror jag bidrar mycket till mitt ledarskap. Det jag gör har jag en tanke bakom och fokuserar på syftet till mina handlingar. Jag har med hjärtat i mitt agerande och tänker på gruppen i första hand. Behöver jag säga upp någon, tänker jag på varför jag behöver göra det vilket gör att jag kan vända tillfället till något positivt i den mån jag kan. Hur har du utvecklats som ledare? Min vilja att leda mig själv framåt, och tanken bakom varför jag vill vara en bra ledare. Det behövs mod, framfö-


KORT FAKTA Namn: Helene Löwinger Född: 1967 Piteå Yrkestitel: Företagsledare och inspiratör Gör just nu: Driver Workslife, utbildar inom rekrytering och ledarskap Bakgrund: entreprenör, butikschef, karriärcoach rekryteringskonsult, konsultchef, regionchef, VD inom industrin Familj: Sambo, fyra barn och tre bonusbarn Fritidsintressen: Snickra på huset, familjen

HELENES TIPS TILL STUDENTER SOM VILL ARBETA MED LEDARSKAP - Våga prova det du vill utanför din komfortzon. Se det som en utbildning. - Träna mer. Det finns ett uttryck om att träna 1000 gånger så får du talang. - Skaffa en mentor. Välj en chef/ledare som jobbar så som du vill jobba. Skapa en egen bild av det.

rallt för att våga gå utanför sin komfortzon, vilket jag hela tiden utmanat mig själv med. Det krävs en god självinsikt och självkänsla och ett plus är att ta hjälp utifrån. En annan sak som jag gjort är att studera andra människor och analysera andra människors relationer. Min tanke är att för att kunna förstå andra så behöver du först förstå dig själv i allt från hur du kommunicerar, klär dig och rör dig. Vem blir ledare? Alla människor har inte behovet att bli ledare. Som ledare är du på ett sätt utanför men ändå med gruppen. Tänk dig en skala mellan 1-10. 1 står för att du inte kan rå för det som händer och saker och ting beror på andra människor. 10

står för att du väljer hur ditt liv är, när du föds och när du dör. Jag har upplevt att om du befinner dig mellan 5-10 så har du potential att bli en duktig ledare. Vad är grunden till ett gott ledarskap? Kommunikation är en grundpelare. Jag ställer frågor till de jag leder, jag visar då att jag ser och förstår, vilket räcker långt. Om du vet vad din personal drömmer om, så kan du få dem att nå vilka mål som helst! Det finns tre punkter som jag fokuserar på. Den första är att ha koll på jaget. Hur beter jag mig, vad säger jag? Den andra punkten handlar att ta reda på din passion, samt dina medarbetares passioner. Tredje punkten utgörs av räds-

lor. Vad är jag rädd för som ledare, vad är mina medarbetare rädda för? Vilka är de vanligaste misstagen som ledare? Att vara rädd för att misslyckas. Om du som ledare har inställningen att du lär dig av dina felsteg, så tillåter du även dina medarbetare att göra det. Ge av den du är till dina medarbetare för att skapa tillit och en öppen miljö! Att sedan inte alltid utgå från hur du själv fungerar är viktigt. Det gäller att vara flexibel eftersom alla människor inte fungerar likadant. n

43


R A N

F

KI

VET

FR

ÅN

AR

KI

Utdrag ur Ekbladet Nr 3 2004

44

VE

T


STUDENTERNAS ANDRA HEM HÄR PÅ CAMPUS

BOKA EPUBEN? KONTAKTA: BOKNING.EPUBEN@HHUS.SE

ÖPPET PÅ FREDAGAR MELLAN 15-18 (EPP) OCH 22-02 SAMT 22-02 PÅ LÖRDAGAR

ANDRA FRÅGOR? SKICKA MAIL TILL: EPUBEN@HHUS:SE

47


Time for Fairytales Is Over. How To Become Successful? Text: Jenni Laiho Foto: David Whittley

Most people want to have great lives, successful careers and loving relationships. In addition, it is a bonus to be an owner of a big mansion with several luxurious cars on the front yard and enjoy 2-week vacations in exotic warm place like the Caribbean or the Maldives. It is extremely easy to dream and want all of that, however, making that into a reality is much trickier. Ladies, the truth is that the chances of finding Prince Charming with a red Ferrari pulling on your front door, are quite low. Gentlemen, it is very unlikely that you will be part of the fairytale where, after saving a princess, you are given half of a kingdom in return. Especially now when both princesses of Sweden are already married. The good news is that with a dash of dream and a little luck almost nothing is impossible. As the captain of your life, it is you who decides which course the ship takes. With the following tips you can start your journey of becoming successful:

1. Define how much pain you are willing to go through It is true that the first step of becoming successful is about wanting something very badly: being passionate and committed about what you are doing. However, that is not enough. Another element leading to success is your ability to accept and sustain pain. Ask yourself what are you willing to struggle for? What kind of sacrifices are you ready to make? Six figure amounts on your bank account require suffering through 60hour work weeks, traffic jams, sleepless nights, lots of paperwork, meetings, traveling, conflicts with your colleagues and managers‌ the list is endless. This does not only apply to work but is a simple fact that nothing in life comes easily. Having an amazing body means hours of training and paying attention to your nutrition. Wanting a private helicopter therefore requires risky business moves and persistence with a hint of luck.

2. Work for your dreams Acquire a job that you enjoy and that gives you a purpose. Don’t waste too much time on doing some irrelevant and low-paid job only because it is the easiest and safest choice or because you find it hard to figure out what to do later in life. By keeping all doors open for too long and not deciding what to do, you lower your chances to ever get a good employment as your resume lacks substance and experience stays limited. 70% of the salary growth happens during the first 10 years implying that you should hurry up getting the best job you can and then effectively focus on negotiating the salary.

46


3. Relationship as an investment Treat your love life as an investment. The time spent with another person is the time away from doing business. Don’t be afraid of falling in love but make sure this person is worth the time and provides a positive ROI.

4. Avoid too much YOLO attitude: Having too much “You Only Live Once-attitude” can be fatal. Of course it is important to enjoy the life but with moderation. Hard core partying, junk food and drugs will leave you with nothing but misery in the end. Be focused on what you want, if you don’t know what that is, it’s time to figure it out.

5. Take a vacation at the right time Go for a vacation when it is the right time for it. Do you doubt whether to stay in the November rain or laying on a beach with a Malibu? Think about what you have accomplished in order to deserve it? Try to see the big picture instead of an immediate compensation

6. Don’t stop learning and growing Keep your knowledge and skills updated and try to constantly improve yourself. It takes approximately 10 000 hours or 5 years to get good at something. However, in today’s dynamic world you need to master many things simultaneously as the world changes rapidly and job descriptions become blurry. An average person changes jobs 10-15 times during his lifetime indicating that it is essential to be constantly acquiring new skills.

7. Find people who motivate and challenge you Surround yourself with people who are inspirational and support you: the ones who help you reach your dream and prove to be valuable resources for problem solving. Cut loose those with negative spirit or egoistic values who are only a burden to you. Remember also to act, yourself, a source of inspiration for someone else.

8. What goes around, comes around

Don’t fight against the universal forces by assuming that dirty business and unethical practices would lead to anything else but misery in the end. Having a good lifestyle ensures that the good karma you give to people, comes back to you. In short, becoming successful is about having determination and taking action. It asks of you to be brave but humble as no results come without hard work and giving 100 % effort. Being successful is also about confidence and not being satisfied with results that are less than perfect. n

47


Text: Emma Arnfelt och Rahel Jonsson Brajim Foto: Emma Arnfelt

EKBLADET TESTAR BÖCKER

Vem var Mandela, egentligen? Vart började hans politiska bana och hur tog den fart? Vad gjorde Mandela i kampen mot apartheidregimen som fick honom att bli en värdig mottagare av Nobels fredspris år 1993. I Sten Rylanders bok ”Nelson Mandela” får du svar på allt detta och mycket mer. Du kommer i detalj att få följa Mandelas liv i boken, vart han växte upp, vart han studerade och vart han satt fängslad. Rylander har på ett färgstarkt vis lyckats skildra Mandelas liv och politiska karriär. Rylander introducerar oss även för Mandelas närmsta män och familj och vi får en god inblick i deras tänkande. Rylander som har skrivit boken om en av vår tids stora ikoner vars ledarskap har påverkat och inspirerat människor i hela världen, är själv ingen främling för Mandela då han träffat honom vid ett flertal tillfällen. Rylander väljer även att berätta om Sveriges bidrag till apartheidregimens motståndsrörelse under Mandelas politiska tid. Boken är inspirerande, informationsrik samt lärorik, vi får följa en människa vars politiska liv utspelas i en miljö där demokratin ännu inte hunnit fästa sina rötter. En bok om tolerans och ledarskap som alla bör läsa.

48


För elva år sedan belönades han med ett nobelpris i ekonomi och för ca tre år sedan publicerades hans bok som har kommit att bli en internationell bästsäljare. Daniel Kahneman’s banbrytande bok, Tänka, snabbt och långsamt, tillåter oss läsare att ta del av en större mängd av hans forskning inom allt från ekonomi till medicin och politik, än någonsin tidigare. På ett underhållande och intressant vis berättar Kahneman för sina läsare varför smarta kvinnor gärna gifter sig med korkade män, varför vår tids framgångsrika investerare skulle tjäna mer pengar på att ta en tupplur än att investera i aktier och såklart, mycket mycket mer. Kahneman hjälper dig att förstå varför du svarade som du gjorde på ett dussintal frågor genom att förklara hur ditt och dina medmänniskor tänkande fungerar i olika situationer. Roande, givande och underbar, tre ord som sammanfattar den bästsäljare som en av vår tids största tänkare har skrivit. Kahneman’s utomordentligt skrivna bok kommer garanterat att för alltid förändra din syn på människans tänkande.

I Fredrik Backmans succéroman får vi den underhållande inblicken i hur allt som är obekant och främmande är det man undviker och har fördomar mot. Den 59-åriga Ove är en vresig människa som kör Saab och inte tycker om när något förändras i hans alldagliga liv. Författaren har med punkt och pricka fått fram exakt rätt bild för att få läsaren att känna igen huvudkaraktären som den halvgamla, typiskt bittra och osociala gubben i vår verkliga värld. Det går inte att hålla läpparna från ett leende när Ove befinner sig i en elektronikbutik och ska köpa en ny, bärbar, mer modern dator men blir irriterad när han inte förstår vad den unga expeditet menar med att ”ajjpadd” är det senaste inom datorer. Genom att ironiskt och kärleksfullt målat upp bilden hur den äldre svenske mannen tar sig itu en ny dag i sitt liv så lyckas författaren få mig att skratta flertal gånger åt alla missöden som påträffar Ove. Trots det så blir denna lättlästa bok inte bara en komedi utan lyckas också vid flertal tillfällen erhålla en väldigt rörande ton. Något som får mig att starkt rekommendera boken till alla! n

49


S T Y R E L S E N L E D N I N G E N 2013 2014 50

ORDFÖRANDE HHUS Oscar Sellhed ordf@hhus.se

VICE ORDFÖRANDE HHUS Martina Ridne vice_ordf@hhus.se

LEDAMOT Olof Sunesson ledamot@hhus.se

ORDF. NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Hannah Öst naringsliv@hhus.se

FÖRETAGSKOORDINATOR

UNIADENANSVARIG

PROJEKTKOORDINATOR

SÄLJKOORDINATOR

VICE ORDF. EKONOMIUTSKOTTET

Sofia Flyckt

Jannie Åberg

Christian Carlsson

Josefin Holmberg

Rickard Tagesson

ftgkontakter@hhus.se

uniaden@hhus.se

projekt@hhus.se

sales@hhus.se

vice_ekonomi@hhus.se

VICE ORDF. KVALITETSUT-

KVALITETSANSVARIG HLP KVALITETSANSVARIG CEP

KVALITETSANSVARIG IBP

KVALITETSANSVARIG SM

SKOTTET

Fanny Alm

Axel Ideström

Caroline Jonsson

Johan Lundgren

Julia Söderström

kvalite_hlp@hhus.se

kvalite_ce@hhus.se

kvalite_ibp@hhus.se

kvalite_sm@hhus.se

vice_kvalite@hhus.se

KLUBBMÄSTARE

MARKNADSFÖRINGS-

CHEFREDAKTÖR EKBLADET REDAKTIONSCHEF EKBLADET

REKRYTERINGSANSVARIG

Caroline Fransson

ANSVARIG

Emelie Larsson

Alexander Mörén Rolandsson

Caroline Kihlgren

klubb@hhus.se

Maria Jannok

ekbladet@hhus.se

redaktion@hhus.se

rekrytering@hhus.se

mf@hhus.se

T

N

KA

VA EVENTANSVARIG E-PUBEN

INKÖPSANSVARIG

INKÖPSANSVARIG MAT

INKÖPSANSVARIG ÖVRIGT

INKÖPSANSVARIG ÖVRIGT

Jacob Meltzer

DRYCK E-PUBEN

E-PUBEN

BETSEK-REPRESENTANT

BETSEK-REPRESENTANT

Johan Palmquist

Alexander Oja

E-PUBEN

E-PUBEN

VAKANT

Christoffer Gahnström


ORDF. EKONOMIUTSKOTTET Henrik Näslund ekonomi@hhus.se

ORDF. KVALITETSUTSKOTTET Frida Björklund kvalite@hhus.se

ORDF. SOCIALA UTSKOTTET Maria Brand sociala@hhus.se

ORDF. MARKNADSUTSKOTTET ORDF. PUBUTSKOTTET Emil Manninen Calle Arkelid marknad@hhus.se epuben@hhus.se

KONSULTKOORDINATOR

JUNIOR CONTROLLER

JUNIOR CONTROLLER

JUNIOR CONTROLLER

FINANSMÄSTARE

Mattias Sjödin

Henrik Andersson

Viktor Fredlund

Erik Sjöberg

Mattias Lundberg

konsult@hhus.se

junior_controller@hhus.se

jcsocial@hhus.se

junior_controller_epuben@

finans@hhus.se

hhus.se

KVALITETSANSVARIG

INTERNATIONAL STUDENT

VICE ORDF. SOCIALA UTSKOTTET EVENTKOORDINATOR

MASTER

COORDINATOR

Isabella Simeoni

Karolina Edlund

Kabba Jallow

Sjoerd van Wijk

Matilda Brändström

vice_sociala@hhus.se

event@hhus.se

sport@hhus.se

kvalite_master@hhus.se

isc@hhus.se

SPORTMÄSTARE

T

N

KA

VA ART DIRECTOR

IT-ANSVARIG

VICE ORDF. PUBUTSKOTTET

MARKNADSFÖRINGS-

BOKNINGSANSVARIG

Matilda Lindberg

VAKANT

Parsa Lalehzar

ANSVARIG E-PUBEN

E-PUBEN

AD@hhus.se

it@hhus.se

vice.epuben@hhus.se

Lovisa Bodin

Mette Bäckström

mf.epuben@hhus.se

bokning.epuben@hhus.se

EKONOMIANSVARIG

EKONOMIANSVARIG

SPORTANSVARIG E-PUBEN

JURIST E-PUBEN

E-PUBEN

E-PUBEN

Kalle Gårlin

JF-REPRESENTANT

Anton Heglert

Oscar Hagström

sport.epuben1@hhus.se

Tobias Nyström

51


POSTTIDNING


1401