Tidningen Djurens Rätt #4 2023 by Djurens Rätt

Fokus: Slutet på minkfarmningen i Sverige TIDNINGEN

NR 4 / 2023

INTERVJU

Lär känna serieskaparen Lisa Ambjörn 3R-CENTRET

X Så gör du skillnad för djuren

Indragen finansiering mot djurförsök

Bästa knepen för att lyckas med JULBAKET

Jul-hacks / Recept / Klappar

Ledare -

Camilla Bergvall

ÖRSTA GÅNGEN JAG besökte

en minkfarm var jag runt 14 år gammal. En kompis i mitt fotbollslag bodde nämligen på en och vi var flera som var väldigt nyfikna. Det första vi slogs av var lukten. Den var unken och skarp på samma gång och flera av oss höll för både näsa och mun när vi gick längs raderna av burar. Vi tittade in på minkarna som tittade tillbaka på oss. Det var en märklig känsla. Plötsligt hörde vi ett gällt skrik. Det var så högt att den som gick framför nästan hoppade upp i famnen på mig. Varför en av minkarna gav ifrån sig ett så hjärtskärande läte vet jag inte. Kanske hade den blivit biten av en annan mink, kanske hade den sår sedan innan som gjorde ont eller kanske var det på grund av den tristess och frustration minkarna upplever i de små burarna som gjorde att den fick nog? Kanske var det helt enkelt ett rop på hjälp.

Camilla Bergvall är riksordförande för Djurens Rätt.

I FLERA DECENNIER har Djurens Rätt arbetat för

i början av 2000-talet och några år senare stängdes även den sista chinchillafarmen i Sverige. Nu kanske vi äntligen kan få se slutet även på minkfarmningen.

pälsdjuren som stängs in i små gallerburar i väntan på att dödas och bli kappor eller pälsdetaljer. Vi har pekat på att det är en oetisk industri som en majoritet av det svenska folket vill se avvecklad. Vi har lyft att farmerna strider mot djurskyddslagen som ger djur rätt till naturligt beteende och vi har informerat kring riskerna för smittspridning och miljöförstöring. Tack vare vårt envisa arbete fick vi stopp på rävfarmningen 14 november: Min föreläsningsturné om en framtid utan djurfabriker besökte Karlstad. Fler turnéstopp finns på djurensratt.se/forelasning

NOVEMBER

CAMILLAS AGENDA

DETTA ARBETE HADE inte varit möjligt utan dig som

är medlem i Djurens Rätt. Det är med gemensamma krafter vi når framgångar för djuren, så tack för att du valt att stå på djurens sida och tack för att du väljer att fortsätta göra det när vi nu tar nästa steg – ett helt pälsfritt Europa. Inom bara några år är jag säker på att burarna kommer att vara tomma och att ropen på hjälp kommer att ha tystnat en gång för alla. ●

5 december: Jag deltar på ett dialogforum mellan civilsamhället och regeringen, om hur förutsättningarna för organisationer som Djurens Rätt kan förbättras.

DECEMBER

2 december: Riksstyrelsen har årets sista möte där vi bland annat ska diskutera ideellt engagemang och hur vi gör störst skillnad för djuren tillsammans. Efteråt blir det veganskt julbord!

JANUARI

FEBRUARI

20 januari: Djurens Rätt arrangerar kick-off för alla volontärer om aktuella kampanjer (läs mer om hur du blir volontär på sidan 52–53.)

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Innehåll -

Nr 42023 Agenda

07 Milstolpe. Djurens Rätt har

fått 60 företag att anta ECC.

08 Bakslag. Utlovad djurskydds-

lagstiftning från EU dröjer.

09 Kampanjkollen. Ny satsning

ska säkra kornas betesrätt.

10 Djurförsök. Regeringen drar in

3R-centrets finansiering.

13 Djurnyheter i korthet. 14 Framgång. Kycklingkonsum-

tionen minskar i Sverige.

16 Granskning. Oförändrat lidan17

de i kycklingfabrikerna.

Nya budgeten. Djurens Rätts

expert synar djurpolitiken.

18 Forskningskollen.

Intervju

20 Lisa Ambjörn. Hon är mamma

till Sveriges största Net- flix-succé och vill att branschen ska bli djurvänligare.

26 Skrotat! I september kom det

historiska beskedet att svensk minkfarmning kan gå i graven.

Välj Vego!

37 Julutmaning i appen. 38 Bakläxa. Karolina Tegelaar lär

dig hur du julbakar veganskt och bjuder på bästa recepten. 44 Jul utan strul. Rebecca Johansson har koll på hur du tar det snabbaste julspåret. 46 Djurvänliga julklappstips. 47 Topp tre. Bästa julchokladen. 48 Företaget. Convini agerar.

Agera

51 Protester. Lidl är olidliga. 52 Gör skillnad! Så funkar det att

vara Djurens Rätt-volontär.

54 Här hittar du vego. Matkedjor55 56 58 59 60

nas utbud har granskats.

#DjurensRätt. Föreläsning om djurfabriker. Djurvänsdilemmat. Vi minns. Läsare tar farväl. Expertsvar. Borde inte Dju-

rens Rätt också smygfilma?

62 Det hände sen. Vegosatsning,

återuppståndna minkfarmer och ny masslakt av hönor.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

26 10 44

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST, JENS MAGNUSSON FOTO: SARA ARNALD

Fokus

Tidningen Djurens Rätt dubbelt prisbelönt Den 19 oktober vann Tidningen Djurens Rätt två utmärkelser under Svenska Designprisets gala. Tidningen fick en silverplats av juryn samt vann publikomröstningen i kategorin bästa personal- eller medlemstidning. ‒ Det känns extra kul att ha vunnit publikens pris! Folkopinionen för djurs rättigheter är stark och Tidningen Djurens Rätt är det enda svenska magasinet om djurrätt och djurskydd. Vi vill bevaka viktiga nyheter men hoppas också kunna inspirera läsarna att leva schysst och hållbart, säger redaktören Josefin Strang. Tidningen är en gamling i högform, Tidningen Djurens Rätt är strax inne på årgång 122. Magasinets nya utseende hade premiär 2020, med Josefin Strang som redaktör och den flerfaldigt prisbelönta formgivaren Agnes Dunder från Content Innovation.

‒ Tidningen Djurens Rätt är verkligen en av de roligaste tidningarna som jag har jobbat med. Engagemanget från läsarna och redaktionen är så stort att det sporrar en att ständigt slipa på det formmässiga uttrycket. Jag hoppas att vi kan fortsätta leverera en bra, snygg och innehållsrik tidning som fortsätter att vinna priser framöver, säger Agnes Dunder.

I media När Tidningens Djurens Rätt blev tvåfaldigt prisbelönad rapporterades detta i Tidningen Resumé och Dagens Opinion.

Redaktionsfrågan: Sisådär sex sidor julfika och julgodis i detta nummer! Vad snaskar du i jul? JOSEFIN STRANG, redaktör [risgrynsgröt] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [lådvis med wienernougat] AGNES DUNDER, art director [mammas fikonbollar] REBECCA JOHANSSON, Välj Vego-redaktör [rocky road & trillingnöt] LINN ÅKESSON, skribent [choklad] MATILDA ANTTI, skribent [lussebullar] CORAL RICOTE, skribent [praliner, veganska såklart] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

OM ORGANISATIONEN CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress? Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem? Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf. Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: Ringöns tryckeri ISSN 0345-2409 Årgång 121

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Agenda MILSTOLPE!

60 svenska företag tar ansvar Under 2018 påbörjade Djurens Rätt arbetet med European Chicken Commitment (ECC). Då visste få att i stort sett hela den svenska kycklingindustrin består av turbokycklingar som

I media

ling är och vad ECC är, välfärdskriterierna nämndes exempelvis i Uppdrag gransknings Kycklingens pris som sändes i november. Skillnaden i dag är också att 60 företag med verksamhet i Sverige valt att påbörja arbetet med att fasa ut turbokycklingar och låta fler kycklingar vistas utomhus.

De senaste i raden att påbörja

arbetet med ECC är foodservice- och cateringföretaget Carotte, Convini som är störst i Europa på obemannade måltidsbutiker, samt restaurangkedjan Pontus Group med krögaren Pontus Frithiof i spetsen. ‒ Det är positivt att fler och fler företag väljer att sätta ner foten för kycklingarnas skull och kräva bättre villkor för dem. ECC är absolut ingen utopi för djuren men det behöver vara den absoluta miniminivån, säger Nathalie Söderström, chef för företagsrelationer hos Djurens Rätt. Arbetet med att få fler företagsjättar att anta ECC fortsätter. Just nu saknas ställningstaganden för kycklingarna från livsmedelskedjorna Axfood, Coop, Ica och inte minst Lidl (mer läsning på sidan 51). ‒ Såklart ligger mycket av vårt fokus på kedjorna och det kommer det att fortsätta göra tills dess att de ställer krav för kycklingarna, avslutar Nathalie Söderström. ●

FOTO: SHUTTERSTOCK

När Convini antog ECC efter kontakt med Djurens Rätt uppmärksammades beslutet av bland annat Butikstrender och Livsmedelsnyheter.

växer så snabbt att de får ont. I dag är det annorlunda. Allt fler företag vet vad en turbokyck-

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Agenda -

”EU-kommissionen sviker djuren” DJURRÄTTSRÖRELSEN HAR suttit

på nålar under året som gått, i väntan på den nya EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen. Planen var att lagstiftningen skulle presenteras under hösten, men när EU-kommissionens arbetsprogram för 2024 presenterades i Strasbourg i oktober bekräftades det Europas djurvänner hade befarat. Kommissionen bryter löftet till djur och medborgare, genom att bara presentera ett av de fyra utlovade lagstiftningspaketen. Förslagen som rör transport offentliggörs i december medan förslagen som rör djurhållning, slakt och djurskyddsmärkning får vänta. Det är oklart hur länge. Arbetet med översynen av EU:s djurskyddslagstiftning inleddes 2020 och utgör en sällsynt möjlighet att förbättra livet för miljarder djur inom 8

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

unionen, som dessutom kan ge ringar på vattnet globalt. Men efter veckor av rykten, spekulationer och indikationer står det nu klart att kommissionen backar från sina åtaganden. Sebastian Wiklund är samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt. – Det här är inget annat än ett demokratiskt misslyckande, att EU-kommissionen vänder djuren, medborgarna och vetenskapen ryggen är helt oacceptabelt. Det är en flerårig och omfattande process som nu inte tas i mål. Vi har vetenskapen och medborgarna på vår sida, men det faktum att över 300 lobbygrupper aktivt motarbetar bättre villkor för djuren blev tydligt. Det är beklagligt att kommissionen valde att fega ur när det väl gällde, säger han. DET ÄR SÄRSKILT oroande att

kommissionen inte levererar

inom utlovad tidsram eftersom mandatperioden avslutas nästa år. Nuvarande ordförande Ursula von der Leyen har lovat starkare djurskydd – frågan är vad som händer om nästa EU-ordförande inte vill uppfylla löftet. EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) är kritisk. – En uppdaterad djurvälfärdslagstiftning är något som kommissionen har förberett och att tre av fyra delar helt utelämnas är ett fruktansvärt stort svek. Självklart är det bra att lagstiftningen gällande djurtransporter kommer att presenteras, men förväntningarna var mycket högre. EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) instämmer. – Det är skandal! Att avgörande djurskyddslagstiftning strukits är en mycket tragisk eftergift till industrilobbyisterna. Jag kräver, och förväntar

mig, att den nya kommissionen som tillsätts efter valet så snabbt som möjligt presenterar de uteblivna förslagen. FÖR ATT MINSKA risken för att

djuren fortsätter dra det korta strået i EU-politiken har Djurens Rätt drivit kampanjen EU for Animals, som kräver att en djurskyddskommissionär inrättas. I slutet av oktober räcktes de 309 000 underskrifterna över till EU-kommissionen och EU-parlamentet under ett evenemang i Bryssel. Sebastian Wiklund var på plats. – En djurskyddskommissionär skulle innebära ett symboliskt värde, som inte ska underskattas, men det skulle också innebära mer resurser till arbetet med djurskyddsfrågor. I den situation där vi befinner oss i dag, med brutna löften från kommissionen, blir behovet av ansvarsutkrävande extra tydligt. Och representation krävs för att djurfrågor ska få sin självklara plats på EU:s agenda, både nu och framöver, säger Sebastian Wiklund. av Matilda Antti

FOTO: EU

Tidsplan för ny EU-lag ratad

Kampanjkollen

Agenda -

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till. av Jennica Mayor Gustavsson

Stärk och skydda betesrätten Skriv under på jagvillbeta.nu och dela uppropet Sverige är i dag det enda landet i världen där det är lag på att nötkreatur över sex månader (bortsett från tjurar) ska ges möjlighet att beta utomhus under sommaren. Men lagen som upprätthåller kornas rättighet till att få beta är just nu hotad av tunga aktörer. Tillsammans med andra svenska organisationer uppmanar Djurens Rätt att regeringen bibehåller det befintliga beteskravet, men även utökar det så att tjurar och kalvar också får rätten att beta.

Protesterar mot ny djurfabrik Gå in på djurensratt.se/agera/stoppa-blackfiskfabriker Stoppa bläckfiskfabriker fortsätter att engagera. Djurens Rätt har sedan kampanjens start i april samlat in över 20 000 namnunderskrifter. Bläckfiskar är djur med karismatiska och nyfikna personligheter, komplexa beteenden och behov, de har även visat sig vara mycket intelligenta. Djurens Rätt uppmanar svenska makthavare och EU-kommissionen att förhindra lidandet denna nya industri innebär.

En halv miljon kritiserar Lidl Skriv under och tipsa en vän: djurensratt.se/agera/lidl När ska Lidl säga nej till turbokycklingar och påbörja arbetet med European Chicken Commitment? Djurens Rätt fortsätter att uppmana Lidl att säga nej till turbokycklingar och ja till bättre djurvälfärd. Djurens Rätt har tillsammans med andra djurskydd- och djurrättsorganisationer samlat in över 500 000 namnunderskrifter från EU-medborgare som uppmanar Lidl att anta en bättre djurskyddspolicy.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Framgång: Jollibee slopar buräggen Gör skillnad du med! Bli blixt på blixtapp.djurensratt.se Jollibee är den största restauranggruppen i Asien och använder runt 600 miljoner ägg årligen. Djurens Rätt har varit en del av den globala kampanjen som uppmanat Jollibee att anta en buräggsfri policy. Djurens Rätt kan nu meddela att Jollibee slopar burarna och strävar efter att vara globalt buräggsfria år 2035. Detta påverkar fler än 200 miljoner hönor och är den hittills största buräggsfria policyn i Asien.

Hallå där, Jennica Mayor Gustavsson Kampanjansvarig hos Djurens Rätt Det är väl rungande folkstöd för bete – varför behövs kampanjen Jag vill beta? ‒ Mycket riktigt så värnar Sveriges medborgare om den svenska betesrätten. Men betesrätten är hotad av både mjölkindustrin såväl som politiken. Lantbrukarnas riksförbund är en av dem som vill se en avveckling. Med kampanjen Jag vill beta tar vi medborgarnas röst till makthavarens dörr. Vi samlar underskrifter från de som värnar om ett starkt djurskydd och intakt betesrätt. Vilka samarbetar ni med? ‒ Kampanjen och namninsamlingen drivs av Djurens Rätt tillsammans med Djurskyddet Sverige, World Animal Protection, Svenska Djurskyddsföreningen och Vi Konsumenter. Tillsammans är vi starkare. Är det inte orealistiskt att fler nötdjur än just kor får betesrätt? ‒ Bete ger korna utlopp för deras naturliga beteende. Jordbruksverket bedömde år 2019 att betesrätten är för viktig för djurvälfärden för att kunna rubbas. Men i dag gäller bete enbart för mjölkkor. Djurens Rätt vill se att även kalvar och tjurar inkluderas, som ett steg framåt för rätten till naturligt beteende. Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Agenda -

Bakslag i arbetet mot djurförsök Indragen finansiering av viktigt center. av Matilda Antti illustration Jens Magnusson 10

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

VID EN FÖRSTA anblick var

budgetpropositionen fri från orosmoln gällande arbetet mot djurförsök. Under ett stycke med rubriken Fortsatt arbete med att ersätta, begränsa och förfina användningen av försöksdjur pekades Sveriges 3R-center ut som ett viktigt kompetenscentrum och en etablerad kontaktpunkt. Det gav ett intryck av att centret, med den årliga finansieringen på 15 miljoner kronor, blivit en etablerad del i Sveriges arbete mot djurförsök. Snart visade sig budgetpropositionens formuleringar vara snack och ingen verkstad – finansieringen på 15 miljoner kronor är borta. Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt, sågar regeringens beslut. – Plågsamma djurförsök var anledningen till att Djurens

Så ser det politiska läget ut Handlingsplan för utfasning av djurförsök?

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Liberalerna

Socialdemokraterna

Moderaterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet

Ökade anslag för alternativa metoder?

Miljöpartiet

Kristdemokraterna

Moderaterna Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Socialdemkraterna

Liberalerna

Vänsterpartiet

↓

I media

Rätt grundades 1882. Sedan dess har det tagits beslut både i Sverige och på EU-nivå om att djurförsök ska begränsas och fasas ut så snabbt som möjligt. Det råder även bred enighet bland riksdagspartierna om att arbeta för att öka andelen djurfria metoder. Att med detta i ryggen inte skjuta till pengar för det viktiga arbete Sveriges 3R-center gör för att ersätta, minska och förfina användningen av djurförsök, är obegripligt, säger Sebastian Wiklund.

FOTO: DJURENS RÄTT

3R STÅR FÖR att ersätta, minska

och förfina djurförsök (replace, reduce, refine). Sveriges 3R-center grundades 2017 och byggdes upp i samverkan med företrädare från forskarsamhället, industrin och djurskyddsorganisationer. Centret arbetar Sebastian Wiklund

”Slår sönder hela den kompetens som vi har byggt upp.” – Jan Cedervärn på uppdrag av Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Jan Cedervärn är överdirektör på Jordbruksverket, som nu tvingats varsla personalen på 3R-centret. – Den största förlusten är risken att vi nu slår sönder hela den kompetens som vi har byggt upp inom det här området under ett antal år. Jag ser också risker med att vi tappar i förtroende gentemot omvärlden. Så vi kommer nog att tappa några år i det här arbetet, oavsett

I november publicerades en debattartikel i Altinget undertecknad av Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall med rubriken Regeringen hoppades att sveket mot försöksdjuren skulle gå obemärkt förbi. När Djurens Rätt drog i gång namninsamlingen Regeringen, svik inte försöksdjuren så uppmärksammades detta i bland annat Veterinärmagazinet.

vilken lösning vi tar, sa han till Tidningen Syre. Sveriges 3R-center har kansliet på Jordbruksverket i Jönköping och består av en verksamhetsledare, flera handläggare, en kommunikatör och en administratör. I budgetpropositionen kommer centret finnas kvar, men i princip bara på papper snarare än i praktiken. Efter regeringens besked om indragen finansiering har Jordbruksverket meddelat att de varslar 39 tjänster. Detta drabbar i allra högsta grad Sveriges 3R-center, som ser ut att gå från tolv anställda till en skara på tre personer.

DET HÄR GÖR 3RCENTRET 3R-centret har funnits sedan 2017 och har haft en årlig öronmärkt finansiering på 15 miljoner kronor – fram tills nu. Deras verksamhet ska bidra till arbetet för att ersätta, minska och förfina djurförsök. På centrets agenda finns samling, bearbetning och spridning av information. De ger råd och rekommendationer samt stöttar myndigheter. 3R-centret ska också främja gemensam användning av organ och vävnader. De ska också ta fram, bedöma och sprida bästa praxis i försöksdjursrelaterade frågor.

SÅ, HUR SER den politiska

spelplanen ut i djurförsöksfrågan? På pappret finns en majoritet för att stärka arbetet mot djurförsök. Baserat på den partigranskning som Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Djurens Rätt genomförde inför riksdagsvalet 2022 var fem partier redo att verka för en handlingsplan för utfasning av djurförsök, lika många partier svarade ja på frågan om de kommer verka för ökade anslag för djurfria metoder. – Bland riksdagspartierna råder bred samsyn om att vi måste röra oss bort från djurförsök som standard. Det är därför extra anmärkningsvärt att vi nu befinner oss i en situation där regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna presenterar en budget som rycker undan mattan för en så central verksamhet, säger Sebastian Wiklund. HÖGSTA ANSVARIG POLITIKER

är landsbygdsministern Peter Kullgren (KD). I oktober fick han en skrivelse från miljöpartisten Rebecka Le Moine, där hon undrade om ministern tänker arbeta för fortsatt finansiering av 3R-centret. Peter Kullgren undvek att svara på frågan genom att beskriva fakta om djurförsök i Sverige och lägga till plattityder såsom ”Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd och det är regeringens ambition att Sverige ska fortsätta att vara det”. Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, är kritisk. – Ministerns svar redogjorde för djurförsöksläget i Sverige, sådant som frågeställaren givetvis redan kände till, och utgjorde närmast en hånfull uppvisning i att undvika att svara på frågan. Regeringens svek mot både djur och medborgare är ett faktum. För att uppmana regeringen att omgående rätta till den indragna budgeten startade Djurens Rätt ett upprop, som nästan 15 000 personer undertecknade inom loppet av de två första veckorna. Detta speglar den starka folkopinionen för utfasning av djurförsök – en majoritet av Sveriges medborgare vill se krafttag mot djurförsök. Djurens Rätt kommer att överlämna namnunderskrifterna till regeringen i december. ● 12

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

SÅ SÄGER OPPOSITIONEN om den indragna finansieringen

REBECKA LE MOINE (MP)

”Stort svek mot djuren och väljarna” ‒ Det är ett stort svek både mot djuren, men också mot väljarna som inte vill se det här fortsätta. Innan valet svarade regeringspartierna att de ville

fortsätta fasa ut djurförsök. Men nu sviker SD och regeringen djuren, som utsätts för helt förlegade men plågsamma experiment, många gånger helt utan att det bidrar till vår säkerhet. För Miljöpartiet är det en mycket viktig fråga, vi hade helst velat se en stärkt finansiering, men också att Sverige tar fram en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning och handlingsplaner för att minska antalet djurförsök inom olika forskningsområden.

KAJSA FREDHOLM (V)

”Förlorade år för att minska djurens lidande” ‒ Skandal. Det är lätt att snabbt rasera en verksamhet, men det tar betydligt längre tid att bygga upp igen. Detta innebär förlorade år för att minska djurens lidande och för den djurfria forskningen. Vänsterpartiet var 2016 drivande i förhandlingar med dåvarande regering för att anslag årligen skulle öronmärkas för 3R-center. Sedan dess har en framgångsrik verksamhet vuxit fram som haft en viktig roll för en ökad djurvälfärd. Regeringen och Sverigedemokraterna har nu med detta beslut raserat denna verksamhet. Sverige borde i stället öka insatserna för att nå mål om djurfri forskning.

FOTO: PRESSBILDER

Agenda -

Framgång Bakslag Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts fyra prioriterade områden. av Thea Fahlberg

Ny fiskfabrik planeras

Turbokycklingar i rutan Den 1 november visade SVT:s Uppdrag granskning programmet Kycklingens pris och avslöjade den plågsamma aveln av turbokycklingar som pågår i Sverige. Avsnittet gjorde att fler fick upp ögonen för det systematiska djurplågeriet som pågår i svensk kycklingindustri.

Det finns planer på att öppna en ny fiskfabrik i Luleå. I Sverige föds det upp över tre miljoner fiskar per år i trånga fiskfabriker, tanken är att den nya fiskfabriken i princip ska

Djur i

djurfabrikerna

Fler förbjuder minkfarmning Pälsstopp i Litauen Under sommaren har har både Bulgarien Parlamentet i Litauen röstat igenom ochlagförslag Malta beslutat att förbjuda uppfödning ett för att förbjuda pälsdjursfarmav minkar ochlagen import av levande minkar tillår ning. Den nya förväntas träda i kraft landet. Det innebär 13 40 EU-medlemsstater 2027. I dag finns detatt över minkfarmer och har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att 30 chinchillafarmer i Litauen. Lagförslaget Europa är påöver väg en bort från liv den plågsamma betyder att miljon kommer att pälsindustrin. skonas per år.

Ingen pälsomröstning i EU

Djur i pälsindustrin

Står på försöksdjurens sida Under oktober skrev 16 152 personer på Djurens Rätts upprop för att regeringen ska se till att Sveriges regering ger öronmärkt finansiering till Sveriges 3R-center. Det visar att det fortsatt är många som vill att Sverige ska fortsätta arbeta för att minska, ersätta och förfina djurförsöken.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Det blir ingen omröstning i Europaparlamentet om Fur Free Europe. Om en omröstning hade genomförts, och en majoritet av parlamentet hade röstat för, hade det skickat en stark signal till kommissionen om att ett förslag i linje med medborgarinitiativet hade tagits emot väl.

Ny fiskanläggning öppnad

Djurförsök

Under hösten har en ny anläggning för djurförsök på zebrafiskar öppnat vid Uppsala universitet. I anläggningen lever ungefär 80 000 zebrafiskar som kommer att utsättas för djurförsök. Representanter har uppgett att zebrafiskar används av etiska skäl, trots att det ökar antalet individer som används.

Komjölksnorm i mediaedia

Kommunal köttbojkott Kommunfullmäktige i Oslo har bestämt att sluta servera kött på kommunala förskolor, aktivitetsskolor och fritidsklubbar. Anledningen är att de vill halvera köttkonsumtionen för att främja miljö och hälsa. De kommer även införa tre helt köttfria dagar i alla andra kommunala matsalar.

kunna dubbla Sveriges fiskproduktion.

Djurvänlig konsumtion

Svenskar dricker hälften så mycket komjölk nu jämfört med för 40 år sedan, vilket även har resulterat i färre mjölkbönder. I media lyfts däremot minskningen av mjölkbönder som ett problem som behöver åtgärdas. Djurens Rätt vill se ett varmare mottagande av djurvänliga livsmedel, såsom växtmjölk.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Djurens Rätts kycklingkampanjer ger resultat.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

ÄRSK STATISTIK FRÅN Jord-

bruksverket visar att köttkonsumtionen fortsätter nedåt, med en stor minskning i konsumtionen av kycklingar. Detta kan ha skonat över 1,9 miljoner kycklingliv på sex månader, jämfört med samma period 2022. I såväl Sverige som i övriga Europa föds turbokyckling-

ar upp i storskaliga djurfabriker under dystra förhållanden. De är avlade att växa så snabbt att de får benproblem och har svårt att röra sig. Endast 35 dagar gamla skickas de till slakt. – De landlevande djur som är flest och har det sämst i djurfabrikerna är utan tvekan kycklingarna. De utsätts för

ett väldigt stort lidande, säger Djurens Rätts etolog Anna Harenius. NU VERKAR VINDEN ha vänt.

Under första halvåret av 2023 minskade den totala köttkonsumtionen med 2,6 procent, då räknas alla djurslag utom fiskar och skaldjur in. När Djurens Rätt räknar om Jordbruksverkets statistik till individer visar det sig att svenskarnas minskade köttkonsumtion skonade cirka 1,9 miljoner kycklingar, 55 000 grisar och 2 500 nötdjur, jämfört med samma period året innan. – Det här är fantastiska nyheter som visar att vi tillsammans kan göra stor skillnad

ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

Nu minskar konsumtionen

Agenda -

Där för satsar Djurens Rät t på k ycklingarna Djurens Rätt arbetar för djuren som är flest och har det sämst. Låt säga att du ska servera en hamburgare. En typisk burgarbiff väger ungefär 100 gram. Om du slaktar en enda ko räcker köttet till nästan 3 650 hamburgare. Om du däremot vill mätta dessa 3 650 människor med en kycklingburgare på 100 gram, så tvingas du i stället slakta uppemot 215 kycklingar. Så många kilo kött får du från en genomsnittlig djurindivid: Nötdjur 96,1 4,4

Fisk

1,7

Kyckling

efter dialog med Djurens Rätt. Dessutom har kycklingjätten KFC Sverige och restaurangkedjan Oh Poké antagit mål om att halvera köttkonsumtio364,4 nen till 2030.

Gris

enligt EU-kommissionens höstrapport. Det är en ökning med nästan ett kilo, eller ett kycklingliv, per person och år. En förklaring kan vara att importen av kycklingkött med lägre priser till EU har ökat. DJURENS RÄTT HAR de senaste

Djurens Rätt skrev en debattartikel i Svenska Dagbladet om vad regeringen behöver göra för att stoppa det systematiska djurplågeriet i Sveriges kycklingfabriker.

FOTO: SHUTTERSTOCK

för väldigt många djur, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. När det gäller den minskade kycklingkonsumtionen sticker Sverige ut internationellt. I EU förväntas konsumtionen av kycklingkött i stället öka med hela 4,3 procent under 2023,

”Fantastiska nyheter som visar att vi tillsammans kan gör skillnad.” – Camilla Bergvall

1,9

ÄVEN KOMMUNERNA VISAR stort

Källa: Faunalytics (2023)

I media

K YCKLINGAR I SIFFROR

åren gjort flera stora satsningar för att visa upp insidan av kycklingfabrikerna för allmänheten. Den hyllade animerade filmen om tre turbokycklingars liv visades på biografer i hela landet under 2022. Den nådde miljonpublik och har sedan dess vunnit flera nationella och internationella filmpriser. Hösten 2022 skapades en reklamfilm som sändes i flera tevekanaler, där tittaren fick se den osminkade verkligheten bakom industrins romantiserande reklam. Under sommaren rullade sedan Ett kycklingliv i 4D runt på festivaler och marknader, där tusentals besökare genom film, doft, ljud och inredning fick uppleva hur det var att leva en turbokycklings liv. – Jag är övertygad om att vårt arbete ger resultat. Att fler får se vad som verkligen pågår bakom de stängda dörrarna i fabrikerna är nyckeln till att kunna förändra det, säger Camilla Bergvall. Utöver att informera allmänheten om kycklingfabrikerna arbetar Djurens Rätt ihärdigt med företagssamarbeten. Intresset för att ställa högre djurskyddskrav, särskilt för kycklingar, har nått rekordnivåer. Hittills har 60 företag valt att arbeta i enlighet med European Chicken Commitment

intresse för växtbaserad mat och högre djurskyddskrav. Djurens Rätts granskning Djurvänlig kommun visar att samtliga kommuner nu ställer djurskyddskrav vid upphandling av animalieprodukter. Nära 70 procent har genomfört åtgärder som resulterat i minskad mängd kött och ökad servering av växtbaserad mat, 14 procent uppger att de minskat serveringen av kycklingkött. Frågan var ny för i år och av kommentarerna framgår att bristfällig djurvälfärd i kycklingproduktionen engagerar. – Genom att arbeta gentemot företag och kommuner som köper in stora mängder livsmedel dagligen kan vi påverka otroligt många djurs liv. En minskad köttkonsumtion har många fördelar – men det är också en förutsättning för att vi ska kunna ha ett starkt djurskydd, förklarar Anna Harenius. MEDVETENHETEN OM LIDANDET

som kycklingar utsätts för i djurfabrikerna har dessutom skapat ett stort intresse för växtbaserad mat hos privatpersoner. Genom Djurens Rätts inspirationssida väljvego.se har privatpersoner erbjudits stöd, tips, recept och uppmuntran. Dessutom har de populära vegoutmaningarna fortsatt, där användarna kan utmana sig själva och sina vänner att till exempel äta veganskt i 28 dagar. Trots den minskade konsumtionen årets första halva så äter svenska folket fortfarande ungefär 155 miljoner kycklingar årligen. – Statistiken om minskad köttkonsumtion är ett kvitto på vårt ihärdiga arbete, men vi är långt ifrån klara. Djurens Rätts arbete för de djur som är flest och har det sämst fortsätter med förnyad kraft, avslutar Camilla Bergvall. av Linn Åkesson

miljoner

Antalet kycklingar som undvikit ödet att hamna på svenskarnas tallrikar.

70 %

av Sveriges kommuner har minskat köttmängden i offentliga måltider.

140 tusen

så många kycklingar slaktas varje minut i världen.

99 %

av alla kycklingar som föds upp är turbokycklingar i djurfabriker.

60 Antalet företag som lovat att bojkotta turbokycklingar efter kontakt med Djurens Rätt. Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Agenda Att ett så här systematiskt och dokumenterat lidande inte lett till större förändringar är under all kritik. DJURENS RÄTT ÄR den enda

aktören som genomfört den här sortens I media granskning. Efter kontakt med meAftonbladet uppmärksamdia har kartläggmade Djurens Rätts granskning, artikeln om Kronfågel ningen fått stor fick stor spridning. Bristerna spridning genom på Guldfågelns slakterier bland annat nämndes i bland annat Aftonbladet. Anna Ölandsbladet. Harenius anser att dessa granskningar är bra satsningar från Djurens Rätt. – Kycklingarna saknar en röst i samhället och det känns viktigt att vi finns där för dem. Vi behöver visa vad de utsätts för och vad som behöver förändras, säger hon. Djurens Rätt anser att dagens fabriksartade hantering av kycklingar omöjliggör för svenska djurfabriker att nå en nollvision om skador. Det går inte att skydda varje individ från lidande, därför anser Djurens Rätt att djurfabriker inte är förenliga med djurskyddslagen.

Kycklingarnas misär fortsätter. DET SYSTEMATISKA djurplågeEU krä ver s änd ring ar för Sve rige turb ok yck ling ar hös ten Djurens Rätt har under issvar till också skickat in ett rem de flera Jordbruksverket angåen dslagstiftförändringar i djurskyd arna, som ningen. Två av ändring s och gäller uppfödning av hön kt från kycklingar, kommer dire rige brutit EU och tyder på att Sve 7. Därmed mot direktiv sedan 200 med stor kommer ändringarna och kan sannolikhet att bli av klingfabriminska trängseln i kyc för de mes t ker genom ökade krav rikerna. intensiva kycklingfab

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

riet i Sveriges kycklingfabriker fortsätter. Djurens Rätt har släppt en ny kartläggning som visar att svenskt kycklingkött under varumärkena Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs och Lönneberga kommer från en industri med systematiska djurskyddsbrister. Djurens Rätt genomförde kartläggningen genom att begära ut kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna i länen där de fyra största kycklingfabrikerna

finns. Resultatet visade att vid 56 procent av kontrollerna upptäcktes brister och att samtliga kycklingfabriker i Sverige haft problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transporter och frätskador från avföring under 2022. En liknande granskning från 2021 visar att samma problem kvarstått. Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt, har arbetat med kartläggningen sedan i våras. – Jag är chockad och ledsen över att kartläggningen visar på samma problem två år i rad.

DJURENS RÄTT ARBETAR för att

minska riskerna för djurskyddsbrott genom att höja miniminivån i kycklingindustrin. Bland annat ska samtal med företag om European Chicken Commitment (ECC) förändra kycklingarnas välfärd till det bättre. Den avgörande förändringen genom ECC är att snabbväxande turbokycklingar fasas ut, vilket minskar sjukdom och dödlighet både under uppfödning och under transport till slakteriet. Parallellt med Djurens Rätts ECC-arbete behöver politiker ta ansvar och konsumtionen av kycklingar minska, så att antalet djur i fabrikerna blir färre. – Som medlem och genom att välja bort kycklingarna från tallriken gör du redan stor skillnad. Som kartläggningen visar är inte Sverige särskilt bra på skydda kycklingarna och det behöver fler få vetskap om, avslutar Anna Harenius. av Linn Åkesson

ILLUSTRATION:EMMA HANQUIST

Intet nytt i fabrikerna

Agenda 3 Och vad är betyget till ministern som ansvarar för djurskyddet?

– Jadu. Vår landsbygdsminister Peter Kullgren kommer från riksdagens minst djurvänliga parti Kristdemokraterna och de enda djurrelaterade frågorna han visat engagemang för rör konkurrenskraft, jakt och fortsatt hög köttkonsumtion. När han pressats på svar kopplat till skandaler i djurfabrikerna så håller han krampaktigt i sina talepunkter som går ut på att säga att han får en klump i magen, säga att Sverige faktiskt har ett starkt djurskydd, och säga att han inte kan kommentera enskilda fall. Ska han köra samma taktik under resten av mandatperioden kommer det bli långa år.

POLITIK

Under hösten har politikerna bekänt färg i djurfrågorna. Matilda Antti reder ut läget.

1 Du har läst budgetpropositionen. Vad är höjdpunkten samt lågvattenmärket?

FOTO: DJURENS RÄTT

– Minkpengarna är på plats! Alltså de 180 miljonerna som avsätts till minkfarmare som frivilligt vill avveckla sin verksamhet. Det är bra. Branschen har svarat positivt på beskedet så med siffrorna på pränt så borde minkfarmning i Sverige snart vara ett minne blott. Det sämsta är att Sveriges 3R-center blir utan finansiering – och det var som om de hoppades att det skulle gå obemärkt förbi. 2 Regeringen har nu haft ett år vid makten. Hur djurvänliga har de varit?

– Med Moderaterna som största regeringsparti hade jag stora förhoppningar om att vi skulle se satsningar på djurfri forskning, men här har vi snarare tagit flera kliv bakåt i och med att Sveriges 3R-center blir utan öronmärkt finansiering. Det såg jag inte komma. Det är sorgligt hur snabbt vi fick ställa om från att jobba för förbättringar till att jobba mot försämringar. Det är så många akuta djurskyddsproblem som skulle behöva åtgärdas, men nu befinner vi oss i en situation där vi måste försvara något så självklart som kornas betesrätt. Så sammantaget skulle jag ge regeringen underkänt, men med plus i kanten för minkbeskedet och för att de välkomnar ny djurskyddslagstiftning på EU-nivå.

4 Du har också läst skuggbudgetarna – vad säger oppositionen?

– Vänsterpartiet drar till med 20 miljoner till Sveriges 3R-center, fem miljoner mer än vad de tidigare fått årligen. Det är välkommet. Miljöpartiet skriver på liknande sätt i sin budgetmotion att det är angeläget att centret får fortsatt och stärkt finansiering. Här borde Centerpartiet och Socialdemokraterna haka på. I Centerpartiets budgetmotion avvisar de regeringens satsning

Matilda Antti är politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt.

på avvecklingsstöd till minkfarmerna. Det är lite tröttsamt. Min uppfattning är att det länge funnits en samsyn bland partierna om att pälsdjursfarmning inte är en framtidsbransch, men att få partier har vågat presentera förslag i linje med det. Så nu när en majoritet äntligen kliver fram och får saker att hända, varför inte bara glida med? 5 Allmänna motionstiden kom och gick. Vad sticker ut?

– Det finns massa gott att välja mellan. Men jag lyfter gärna socialdemokraten Magnus Manhammar som skrev en rad djurvänliga motioner, och som var ensam om att yrka på att stoppa massdödandet av tuppkycklingar till förmån för tidig könsbestämning i äggen. Varje år dödas fem miljoner tuppkycklingar i Sverige, den frågan förtjänar helt klart mer uppmärksamhet. Sedan tycker jag att det är positivt att motionerna Utfasning av turbokycklingar av Rebecka Le Moine med fler från Miljöpartiet, samt Djur inom livsmedelsindustrin av Markus Wiechel och Victoria Tiblom från Sverigedemokraterna, båda nämner begreppen turbokycklingar och European Chicken Commitment (ECC).●

Forskningsk llen -

96 %

av hönorna på Krav-gårdarna hade skador på fjäderdräkten.

71 %

av hönorna bedömdes vara smutsiga av gödsel.

Hur mår eko-hönor egentligen? Så tycker Djurens Rät t Det bästa för djuren är att välja bort äggen från julbordet och fler behöver välja vego. Från sidan 38 och framåt finns juliga recept och produkter utan ägg.

44 %

av hönorna hade allvarliga och smärtsamma skador.

Ägget är för många en naturlig och viktig del på julbordet, och många väljer ekologiska ägg i hopp om att hönorna haft bättre liv. Det är dags att tänka om, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet. Studien genomfördes nyligen på tio Krav-certifierade äggfabriker med hönor av högproducerande ras. De var i genomsnitt 74 veckor gamla och hade därmed lagt ungefär ett ägg per dag i ungefär ett års tid. Beteenden analyserades, inomhusmiljön kontrollerades och 50 hönor per anläggning bedömdes i hälsa. Hönor var i dåligt skick och många hade extrem rädsla för människor. Hackskador på huden var vanliga. I genomsnitt hade 96 procent mer eller

mindre allvarliga skador på sin fjäderdräkt och 71 procent bedömdes vara smutsiga. 44 procent av hönorna hade allvarliga och smärtsamma skador på bröstbenen. Tre procent hade frakturer. Vissa saknade sandbad, vilket annars är krav för ekologiska höns. Hönor på andra anläggningar under märkningar som ”frigående inomhus” och ”frigående utomhus” hålls trängre och i större grupper. De har troligtvis sämre välfärd än de ekologiska hönorna i studien. av Anna Harenius

FOTO: SHUTTERSTOCK

Källa: Göransson L. m.fl. (2023). How are they really doing? Animal welfare on organic laying hen farms in terms of health and behaviour. British Poultry Science 64: 552–564.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

RAMA QUEE

Mötet -

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Mötet -

Snart väntar sista akten av Young Royals. Bakom succéserien står Lisa Ambjörn, som såg till att sista säsongen försökte leva upp till klassiska devisen ”inga djur skadades under inspelningen”. Om du frågar henne är det dags för filmbranschen att bli grönare. av Josefin Strang foto Freja Lindberg

av Josefin Strang foto Sara Arnald

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Mötet Vattenkokaren brusar i köket, Lisa Ambjörn har andan i halsen. – Förlåt! Min dator hade slutat synka kalendern med min telefon. Allt blev fel den här morgonen, som jag tyckte såg så lugn ut. Kan jag göra lite kaffe medan vi pratar? Missödet med kalendern ledde till en dubbelbokning, kollegorna får just nu klara sig utan hennes åsikter om senaste musikvalen i succéserien Young Royals, som Lisa är mamma till. Hon är mitt i slutspurten i produktionen av den tredje och slutliga säsongen, miljontals tittare världen över hoppas på ett lyckligt slut för kronprins Wilhelm och arbetarklasskillen Simon.

ET BÖRJADE MED ett modest videomöte

strax innan pandemin tog fart. Tillsammans med ett svenskt produktionsbolag hade Lisa Ambjörn pitchat en idé till strömningsjätten Netflix – vad skulle hända om en ung svensk prins blev kär i en kille? Innerst inne anade Lisa att idén var oemotståndlig, hon märkte hur rollfigurerna bubblade inuti henne och ville ut. Young Royals skulle visa sig bli en prisbelönt framgångssaga med genomslagskraft långt bortom Sveriges gränser. Stjärnor är födda, huvudrollsinnehavarna Edvin Ryding och Omar Rudberg har skrapat ihop uppemot fem miljoner följare på Instagram. De mest hängivna fantasterna har järnkoll på att Lisa Ambjörn är manusets huvudförfattare, hennes inkorg är full av öppenhjärtiga meddelanden från fans. Men snart tar resan slut, det är dags för en välbehövlig nypa frisk luft. Till skillnad från övriga medarbetare får huvudförfattaren ingen paus mellan säsongerna, så snart klippningen av säsongsfinalen varit spikad så har Lisa Ambjörn fjättrats framför ett tomt textdokument. Ända sedan det där videomötet innan pandemin visste hon hur

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

serien skulle sluta, och har längtat efter att få knappra ihop den stora finalen. Samtidigt höll spurten på att ta kål på henne. Mitt under skrivandet av säsong tre blev hon sjukskriven en vecka. Ångesten är som värst när första versionen av manuset ska skrivas, mycket text ska krystas ut på kort tid. Inte förrän manuset knådats ytterligare några varv av Lisa Ambjörn och hennes kollegor så börjar det likna bra bullar. – Tyvärr har industrin haft idén om det här ensamma konstnärliga geniet, en intellektuellt överlägsen person vars process är svår och mystisk. Det finns den här idén om att man skapar som bäst när allt är jobbigt och tungt. Egentligen tar man bara väldigt dåliga beslut när man inte sovit och bara ältar saker. För att kunna vara med i det långa loppet i filmbranschen patrullerar hon gränserna noga: två koppar kaffe räcker, blott varannan dag är en bra skrivdag, korta arbetsdagar gäller. – Jag måste kunna sova på kvällen. Man kommer ofta fram till bättre lösningar när man är utvilad, så jag är väldigt strikt. HENNES ROLL HAR vuxit under seriens

gång, nu är hon exekutiv producent och har befogenhet att peta i allt från rekrytering till specialeffekter. Ju mer Lisa Ambjörn fått bestämma genom åren, desto djurvänligare har inspelningen blivit. Personligen grämer hon sig över att korv och mjölk okommenterat har dykt upp i serien. När inspelningarna av säsong tre inleddes på Kaggeholms slott, som agerar fiktiva internatet Hillerska, så höll Lisa Ambjörn ett brandtal till besättningen – mot homofobi, mot rasism, mot sexism, men också mot djurförtryck. – Fastän filmindustrin försöker vara progressiva och vara med i tiden, så ligger djurrättsfrågorna väldigt långt efter övriga rättviserörelser, konstaterar hon. Branschen har något yrvaket börjat sträva efter bredare representation i rollbesättningar och efter Metoo uppfanns den nya yrkeskategorin intimitetskoordinator. Säsong tre av Young Royals har varit ett pilotprojekt för inspelningar med lägre klimatavtryck, med hjälp av en ekokoordinator vid rodret. Lisa Ambjörn insisterade att veganism var en självklar del av satsningen. – Inom de närmaste åren hoppas jag att vi kommer se fler ekokoordinatorer. Jag tror det kommer bli lika vanligt som att ha en intimitetskoordinator på inspelning. I framtiden kommer vi bli tvingade att konsumera på ett annat sätt, likväl producera film på ett helt annat sätt. Konst och kultur är jätteviktigt, men inget måste för överlevnad, och jag påverkar klimatet när jag gör en filmproduktion. Därför vill jag ha så

Mötet -

SJU SNABBA DJURFRÅGOR Hänförande djurart? ‒ Jag är väldigt fascinerad av valar, vi såg späckhuggare i somras utanför huset i 1

Lofoten. Häftigt!

Varför är du medlem i Djurens Rätt? ‒ Djurens Rätt gör ett jättebra jobb med att vara faktabaserade och underlättar för den stora massan att ta till sig informationen om djuren, Djurens Rätt lyfter värderingar som många kan skriva under på. 5

Din första djurkompis? ‒ Undulaten

Bingo, som bodde i mitt hår och gjorde kojor. När jag sov låg han på mitt bröst. Vilken djurupplevelse drömmer du om? ‒ Åka luftballong i Serengeti under migrationen. Jag vill också se mareld och lysmaskar! 7

Vilket djur vill du vara för en

dag? ‒ Pilgrimsfalk. Dels för att flyga, men också för att göra ett dyk 300 kilometer i timmen. Vilken fråga vill du ställa till ett djur? ‒ Jag vill fråga en mjölkko hur hon mår precis efter att kalven tagits ifrån henne, fastän jag tror att jag vet svaret. 3

FOTO: KL ARA G/NETFLI X, SHUTTERSTOCK

Manusförfattandet har varit som roligast när det varit plats på scen för antagonisterna August (Malte Gårdinger) och Drottning Kristina (Pernilla August). Skrivkrampen var som värst när konfrontationen på skjutfältet i säsong två skulle författas. Intill syns Wilhelm (Edvin Ryding) och Simon (Omar Rudberg).

liten negativ inverkan som möjligt. Bakom kulisserna har maten alltid varit vegansk, men under kommande säsong av Young Royals är det dessutom enbart vegomat i bild. Användningen av generatorer på inspelningsplatsen har minskat, personalen har förlitat sig på elbilar laddade på förnybar energi, dessutom består seriens garderob till största del av andrahandsfynd som använts om och om igen. Detta har inte undgått uppmärksamma tittare, som

”Fastän filmindustrin försöker vara progressiva och vara med i tiden, så ligger djurrättsfrågorna väldigt långt efter.”

Djurfråga som känns lite extra? ‒ Jag har svårt att acceptera cykeln kring mjölkkor. Att tvångsejakulera en tjur, tvångsinseminera en ko, och sen sno kalven från mamman för att ta mjölken. 4

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Mötet ”Jag hade en idé om att jag inte orsakade lidande eftersom jag inte åt döda djur.” berömt seriens trovärdiga tonåringar med ojämn hy och återkommande favorittröjor. – Jag hoppas att Netflix, Disney, HBO och de andra jättarna tar ett mycket större ansvar framöver. FÖR EGEN DEL hade Lisa Ambjörn

skygglapparna på i nästan 30 år. Visserligen slutade hon äta landlevande djur som 16-åring, men längre än så ville hon inte gå. – Jag hade en idé om att jag inte orsakade lidande, eftersom jag inte åt döda djur, och därmed inte var bödeln. Visst åt jag ägg och mjölk, men de kom ju från levande djur, och det finns gårdar där djuren haft ett bra liv, tänkte jag då. Stora delar av 20-årsåldern tillbringades i London, därifrån skickades hon iväg på uppdrag i Kongo, Palestina och flyktingläger i Västsahara. Skulle hon verkligen vara den där bortskämda vita vegantjejen som satt sig på en hög häst? Lisa Ambjörn tar upp en undersökning från 2015 som pekade på utbredd acceptans för hat riktat mot veganer, bara drogmissbrukare ansågs vara mer avskyvärda än veganer. – Det finns en idé om att veganism är en rik vit ideologi som dikterar hur fattiga människor och de utan valmöjlighet ska leva, och att veganer ser sig själva som moraliskt överlägsna. Lisa var minst sagt less på att vara den där jobbiga människan. – Jag har alltid varit engagerad mot orättvisor, demonstrerat, gjort mig obekväm i rummet för att jag sagt ifrån när någon sagt något rasistiskt, sexistiskt eller homofobiskt. Då kände jag, måste jag sticka ut ännu mer, ska jag inte få äta gott? Varför ska jag behöva göra avkall på ännu en grej? Det var så pass bekvämt och gott att äta ickeveganskt, så jag ville inte konfronteras med hur djuren hade det. Början på slutet blev att sambons tvillingbrorsa började äta växtbaserat, djurdiskussionerna blev många och långa hemma i Hökarängen. Till slut tvingades Lisa Ambjörn inse att hennes argument mot veganism inte var vattentäta, om hon skulle leva i linje med hennes värderingar var det dags att ta av skygglapparna. Sagt och gjort. För fyra år sedan blev Lisa och sambon veganer tillsammans. Nu känns veganismen som det enda rimliga i en orättvis värld. – Man behöver inte ens bry sig om djur, man kan vara vegan för människors skull. Se på hur vi lever i väst. Djurindustrin ska24

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

dar hela världen, men mest av allt fattiga, ickevita människor. Jag tycker också att matvalen formar våra värderingar och hur vi ser på både människor och andra varelser. Jag likställer inte förtryckta grupper med djur här, men man hittar gemensamma nämnare i allt förtryck, såsom objektifiering och avhumanisering. VISST HAR LISA Ambjörn haft fina samtal

med vegonyfikna kollegor och samstämmiga följare, men till största del blev det som befarat – hon har fått axla rollen som den som stör den goda stämningen. Så fort hon ryter ifrån mot djurförtryck i sociala medier möts hon av en kritikstorm. – Veganism verkar trigga oerhört många människor, som i många andra frågor är likasinnade, och väljer att feltolka oavsett vad man skriver. Att jämföra förtryck är inte att likställa dem, men det är något jag ofta kritiseras för. Men det vi säger är ju inte att djur ska få rösträtt och gifta sig. Utan att djuren har autonom rätt till sitt liv och sin kropp, och inte får utsättas för lidande och dödas när människor kan leva och frodas på en vegansk diet, säger hon. Snålblåsten blev tydligast när Lisa Ambjörn var gästföreläsare på ett tyskt universitet, där hon skulle prata om gröna produktioner inför en samling blivande film- och serieskapare. – Jag pratade om vilka normer vi visar, och att vi på skärmen kan ifrågasätta, spegla eller reproducera normer, som vi inte ens är medvetna om att vi visar – så som det där mjölkpaketet på lunchbrickan i amerikanska filmer, berättar hon. För egen del tyckte hon inte att budskapet var särskilt kontroversiellt, dessutom ansträngde hon sig för att vara sitt ”bästa, mysigaste, lugna jag för att inte agitera”. Lisa tog avstamp i barndomens förtjusning i Rädda Willy, Bambi och Babe – den modiga lilla grisen, och paradoxen att äta djur när eftertexterna rullat. Hon konstaterade också att underhållningsbranschen ryckt på axlarna åt konsekvenserna av att djur tjänat som underhållning på skärmen. Varghybrider populariserades av Game of Thrones, övergivna ugglor trängdes på fågelcenter efter Harry Potter, för att inte tala om begäret efter colliehundar och dalmatiner. Men det visade sig att Lisa Ambjörns budskap om djurvänlig filmproduktion var svårsmält, stämningen i föreläsningssalen var kylig. Efteråt kritiserades hon av studenterna för att ha ”spridit veganpropaganda” och de ansåg att föreläsningen inte borde varit ett obligatoriskt kursmoment. – Det spelade ingen roll hur jag gjorde, folk förstod inte att det inte handlade om dem som individer. Att det här handlar om systematiskt förtryck, inte en personlig at-

Lisa Ambjörn Född: 1989 Bor: Med sambon Arez i Hökarängen, söder om Stockholm. Gör: Manusförfattare och exekutiv producent, aktuell med tredje och sista säsongen av Netflix-serien Young Royals. Även skapare av självbiografiska SVT-serien Sjukt, som handlade om tiden efter att hon överlevt livmoderhalscancer. Gör annars: Dansar samba, sjunger i kör och läser mycket. Kopplar av med realityserier, gärna Robinson och Första dejten teens. Ser och läser nu: Sex Education, Atlanta och What We Do in the Shadows. Älskar Fleabag samt allt som Michaela Coel rör vid. Senast utläst är Systrarna av Jonas Hassen Khemiri, nu väntar Rapport från ett slakteri av Lina Gustafsson. Mer: @lisa_ambjorn på Instagram.

3 x vego

Paradrätt: Lasagne och pastagratäng. Skrivbränsle: Två koppar kaffe, mycket fika och ”ohemula mängder bubbelvatten”. Stapelvaror: Havremjölk, tofu, sichuanpeppar, sambons habanerosås och näringsjäst.

Mötet Lisa Ambjörn har fått blandade reaktioner sedan hon började förespråka miljömedvetna, veganska produktioner. Under inspelningen av Young Royals har hon fått nyfikna frågor och även viss draghjälp, men under en gästföreläsning i Tyskland fick hon ett iskallt mottagande.

tack där du ska behöva förklara varför just du äter kött. Det påminner mig om historierna mamma berättat om när hon under 80-talet jobbade i tidningsbranschen och tog upp feminism. Då började männen direkt förklara hur duktiga de var på att diska hemma. Sandlådenivå. LISA AMBJÖRNS MOBIL kokar just i dag, hon

har nyligen publicerat en snutt ur den kommande säsongen. Över 600 kommentarer har vällt in från hela världen, med många passionerade versaler om den sprakande kemin mellan seriens stjärnor. I höstas satt Lisa Ambjörn i ett skrymsle på Södermalm och såg säsongsfinalen tillsammans med regissören och klipparen. Fastän alla tre mycket väl visste vad som skulle utspela sig så kunde de inte värja sig mot känslorna. Efter två minuter började tårarna rinna och alla tre snyftade sig genom avsnittet. – Efteråt var jag helt darrig i kroppen! Jag vet inte vad publiken kommer tycka, men jag är stolt över säsongen. Jag är otroligt tacksam att vi fått göra det här, att jag har fått ta berättelsen dit jag ville ta den. SAMBON AREZ SKRAMLAR i köket, det

börjar bli dags att duka fram för vegansk lunch (trotjänaren är böncurryn från Madagaskar ur Zeinas Green Kitchen). Nu när Young Royals går mot sitt slut har Lisa Ambjörn redan lyft blicken mot nästa projekt, där allt hon hittills lärt sig om att balansera jobbet, kallet och psykisk hälsa kommer att sättas på prov. Nästa projekt är nämligen en idé som utspelar sig i djurfabriker. Efterforskningar pågår, bland annat har hon fördjupat sig i forum som förespråkar karnism, alltså tron på människans inneboende rätt att äta djur. Snart väntar ett studiebesök på ett slakteri. – Slakterier är en miljö som intresserar mig väldigt mycket. Folk pratar ofta om att de bara köper kött från ”små gårdar där djuren haft det bra”, men djuren hamnar på samma slakteri, som är en industrialiserad produktion. Jag är också intresserad av hur slakterier påverkar människor som utför jobbet, massvis med studier visar att slakteriarbetare lider av posttraumatiskt stressyndrom och depression i hög grad. Liksom, vad händer i oss när vi gasar ihjäl 500 grisar om dagen? Den andra detaljen hon kan avslöja är att projektet inte ska utspela sig i Sverige, men kommer att ta ett grepp om länder som betraktar sig själva som föregångsländer inom djurhållning. – Allt jag kan säga nu är att det stärker mina egna värderingar kring varför jag väljer att jobba som jag gör, äta som jag gör och leva som jag gör. ● Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Fokus -

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

ROTAD Fokus -

Och så var det över. Sveriges minkfarmning ser ut att avvecklas under 2024 och 2025 med hjälp av ett avgångsvederlag från regeringen. Nu kan Djurens Rätt äntligen göra bokslutet. av Josefin Strang illustration Emma Hanquist

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Fokus -

I 28

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

FEM ÅR HAR Anna Harenius jobbat up-

pemot heltid med minkfrågan. Men som sakkunnig etolog är det inte regeringens ymniga pressmeddelanden som ockuperar hennes mejlinkorg. I stället nåddes hon av minkbeskedet när en kollega sladdade in vid hennes kontorsplats och hasplade ur sig nyheten. – Det var svårt att ta in! Men snart tänkte jag: 180

miljoner, det är ett stort bidrag för små företag med låg omsättning, bidraget borde röra sig om nio miljoner per minkfarmare – alla kommer nappa och lägga ner. Jag insåg då att det här verkligen ser ut att vara slutet för minkfarmerna, säger Anna Harenius. Kort därefter bekräftade vd:n för minkfarmarnas branschförening att avvecklingsstödet tas emot med öppna armar. Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson trodde inte heller sina öron efter att en kollega knackat honom på axeln under ett kampanjmöte i Tjeckien. – Jag tror jag läste pressmeddelandet tre–fem gånger innan jag förstod vad som stod där. Jag var förvånad, kände mig omtumlad och framför allt en extrem lyckokänsla och lättnad. Det fanns inte på radarn just nu att det här beskedet skulle komma, säger Benny Andersson. SEBASTIAN WIKLUND SOM är samhälls-

politisk chef hos Djurens Rätt var inte fullt lika förbluffad. Han menar att envisa djurvänner får politikerna att kapitulera förr eller senare. – Det har legat i luften länge. Även om bara tre partier är för ett förbud, så finns stark opinion inom alla partier. Det behövdes bara en liten knuff, och alla vi i Djurens Rätt har behövts för att nöta ner denna industri. Jag tror också det spelar roll att minkindustrin har gett upp – de har signalerat till politiker att de inte sett en utväg, då har det varit lättare för politikerna att fatta det här beslutet. Spelplanen har länge varit schackmatt. Lönsamheten i pälsbranschen har dalat i decennier, på minkfarmerna fortsätter smittutbrott och anmärkningar från djurskyddsinspektörer, dessutom har folkopinionen för ett förbud länge varit orubblig. Trots det har politikerna reagerat trögt. Åtminstone på pappret var nuvarande regering ovillig att utdela nådastöten – genom åren har enbart Vänsterpartiet och Miljöpartiet tagit ställning för ett pälsfarmningsförbud. Under 2021 valde Liberalerna att ingå i den exklusiva motståndarskaran. Elin Nilsson (L) som är ledamot i miljö- och jordbruksutskottet säger att ”minkuppfödning inte varit värdigt ett land som Sverige”. – Politik är inget hundrameterslopp, ibland är det snarare ett maraton och frågan om en avveckling av minkuppfödningen har verkligen varit det senare. Jag kan bara konstatera att vi äntligen ser ett efterlängtat slut på minkarnas lidande och att det känns bra att vara del Elin Nilsson (L)

FOTO: OL A HEDIN

Plötsligt hände det, den oansenliga onsdagen den 13 september. Inklämt mitt emellan pliktbeskeden om att arbetsskadeutredningen presenterar sitt slutbetänkande, samt att förslag om digitala vårdgivare lämnas på remiss. Det som ser ut att vara slutet för svensk minkfarmning visade sig vara ett pressmeddelande från regeringen med rubriken Ekonomiskt stöd för att avveckla minkuppfödning. Där stod det klart att 180 miljoner kronor öronmärks de kommande två åren i avgångs vederlag till minkfarmningen.

Fokus -

Under pandemin vacklade minkfarmningen, den socialdemokratiska regeringen pausade minkfarmningen på grund av smittspridning. Den 13 september lanserades ett avvecklingsstöd av nuvarande regering (M, KD, L) i samarbete med SD.

FOTO: SHUTTERSTOCK

av ett samarbete som nu agerar i frågan. Detta gör skillnad på riktigt, säger hon. Även Moderaterna har börjat vackla. Under partistämman i oktober lyftes en motion som argumenterade för ett pälsfarmningsförbud på djuretiska grunder, motionen backades av flera tunga namn. Ungdomsförbundets ordförande Douglas Thor säger att de fördömer onödigt djurlidande för lyxkonsumtion. – Nästa partistämma hoppas vi få med oss hela partiet på MUF-linjen även i denna fråga, säger han. AV PRESSMEDDELANDET ATT döma, samt

den efterföljande debatten, så är det Sverigedemokraterna som varit drivande i överenskommelsen. Beatrice Timgren (SD) är ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, hon förklarar att svängningen

beror på smittspridningen samt förbuden som stiftats runt om i Europa. – SD har alltid varit måna om att följa evidensbaserad politik. I ljuset av den nya information som har framkommit, bland annat gällande smittskydd och det faktum att produktionen är förbjuden i flera EU-länder, ser vi att det kan vara tid för att omvärdera vår ståndpunkt i denna specifika fråga. Det handlar inte om en svängning så mycket som en anpassning till rådande omständigheter och vetenskapliga fakta.

Minkbranschen har länge krympt och haft vikande lönsamhet. Är det orättvist att just minkföretag får en mjuklandning med hjälp av skattepengar?

– Eftersom målet med bidraget är att det ska vara ett attraktivt alternativ till att fortsätta verksamheten, anser vi i det

”Det handlar inte om en svängning så mycket som en anpassning till rådande omständigheter och vetenskapliga fakta.” – Beatrice Timgren här fallet att det är relevant att stödja företagare påverkade av politiska beslut. Vi menar att en sådan strategi är ansvarsfull och rimlig för att säkerställa en smidig övergång och minimera onödigt lidande för djur samt ekonomiska svårigheter för företagarna, säger Beatrice Timgren. Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Fokus -

En kontrollerad avveckling förespråkades av Djurens Rätt i en rapport från 2021. Då hade minkfarmningen skakats av covidutbrott bland minkarna, dåvarande S-ledda regeringen förbjöd minkuppfödning under pandemin, minkfarmarna gnisslade tänder över att ersättningen var för låg. – Under pandemin hade politiker goda möjligheter att förbjuda minkfarmning, att de inte tog chansen är bara att beklaga, anser Benny Andersson. Han bedömer att banan sopades av förra regeringen, medan den blåa regeringen i samarbete med SD fått ta över stafettpinnen och korsa mållinjen. Djurens Rätt ser 180 miljoner som en klart tilltagen fallskärm och bedömer att det är minkbranschen som fått sin önskan uppfylld. – Djurens Rätt tycker inte det är jättepositivt att skattepengar går till att lägga ner djurhållning som vi menar strider mot djurskyddslagen. Men eftersom näringsintressen värderas så högt av vissa i samhället så är det här bästa kom30

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

”Under pandemin hade politiker goda möjligheter att förbjuda minkfarmning, att de inte tog chansen är bara att beklaga.” – Benny Andersson promissen. I slutänden spelar det ingen roll för minkarna hur de slipper hamna i burarna. Att demontera djurfabriker är väl spenderade skattepengar, säger Benny Andersson. Inuti pressmeddelandet fanns ytterligare en smällkaramell för djurvänner. Regeringen lovade en utredning om hur pälsdjursfarmning kan förbjudas för gott. Det skulle bli sista spiken i kistan, som säkerställer att minkfarmningen inte återBeatrice Timgren (SD)

FOTO: JO-ANNE MCARTHUR/ WE ANIMALS MEDIA, RIKSDAGEN

Rävfarmning upphörde 2001 efter skärpta regler. "Minkfarmare har haft en stark lobbyorganisation. Rävar har vi i svenska faunan, vi förstår intuitivt att de inte trivs i gallerburar. Minkar är en importerad art som vi inte visste lika mycket om. Miljontals minkar har därför lidit år efter år. Förkastligt", säger Anna Harenius.

Fokus M I L S TO LPA R FÖR MINKARNA I SVERIGE

2003 En statlig utredning konstaterar att minkbranschen inte uppfyller djurskyddslagen.

2006 Nästan förbud, men en nyvald borgerlig majoritet röstar ner tidigare S-regeringens förslag på skärpta regler, som skulle gjort minkfarmning omöjlig.

2022

Djurens Rätt.

Medborgarinitiativet Fur Free Europe lanseras med Djurens Rätt i spetstruppen. På rekordtid insamlades 1 502 319 underskrifter för att stoppa pälsfarmning och pälshandel i EU. Insamlingen fick varmt mottagande av makthavarna i EU.

2023 Avvecklingsstöd för minkfarmer signerat regeringen i samarbete med SD. Avvecklingen ser ut att ske 2024–2025. Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Fokus -

Anna Harenius

MOTSTÅNDET HAR VARIT avgörande. Sverige

har varit på efterkälken – ett 20-tal länder i Europa har redan valt att förbjuda pälsdjursfarmning. I regeringens pressmeddelande stod det ordagrant att ”produktionen är förbjuden i flera EU-länder och det är inte omöjligt att ett sådant förbud blir aktuellt på EU-nivå”. Detta syftar på den koloss till kampanj som gick i mål i våras, Fur Free Europe, där över 1,5 miljoner EU-medborgare krävde ett slut på pälsdjursfarmning och pälsförsäljning i hela EU. Fur Free Europe samlade in så pass många underskrifter att EU-makthavarna är skyldiga att ta ställning till förslaget och kampanjen fick ett varmt mottagande av parlamentet. Benny Anderssons analys är att kampanjen blev sista strået för svensk minkfarmning. – Om vi frågar oss ”varför nu” så är svaret Fur Free Europe. Djurens Rätt är en av initiativtagarna till kampanjen, och en av de enskilt största finansiärerna. Vissa organisationer trodde inte på kampanjen, den hade inte blivit av i denna omfattning om inte vi hade varit drivande. Det är otvetydigt, säger han. Anna Harenius instämmer i analysen. – Fur Free Europe har haft enorm betydelse. Vi har fått upp frågan om ett heltäckande handelsförbud på agendan, vilket även minskar importen av päls. Det tror jag verkligen påverkar regeringen, de inser att det inte finns en framtid för den 32

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

här branschen. Sverige tittar mycket på vad andra länder gör. Vi har bilden av att vi är bäst på djurskydd, men nu är det runt 20 länder som redan förbjudit eller ska fasa ut pälsdjursfarmning, men vi fortfarande haft minkfarmning. Dessutom har vi haft medborgarna bakom oss i frågan.

återvända till pälsbranschen. När den statliga kompensationen utbetalats kommer de flesta minkfarmer att jämnas med marken, men vissa minkanläggningar har blivit solcellsparker och jordgubbsodlingar. – Det är mer en hobby och håller i gång min hjärna, så jag inte bara blir sittande. Det har varit billigare än att gå i terapi.

Är det inte en risk att pälsproduktionen flyttar till världsdelar och länder med sämre djurskydd, såsom Kina?

– Oavsett världsdel lever djuren på pälsdjursfarmer i gallerburar. Skillnaden i Sverige är att djuren får en plastmugg att leka med. Det är så små skillnader att vi inte kan rättfärdiga fler gallerburar i Europa för några burar färre i Asien. Dessutom har vi i Djurens Rätt kartlagt djurskyddskontrollerna på minkfarmer, i våras var det värre än någonsin – samtliga kontroller visade brister. DET ÅTERSTÅR ATT se hur snart mink-

burarna skulle kunna skrotas. De 180 miljonerna är avsatta för avveckling under 2024 och 2025, sannolikt kommer det bli en sista kull minkvalpar i Sverige senast under 2024. Uppskattningsvis rör det sig om 150 000 minkar. Anna Harenius bedömer en närmast obefintlig risk för att utländska pälsfarmare köper upp de tomma minkfarmerna. Sverige har höga produktionskostnader, dyra tomter och numera ett regeringslöfte om att utreda pälsfarmningsförbud. Minkburarnas utformning är inte förenliga med andra former av kommersiell djurhållning. Så vad kommer hända med längorna av minkburar? Händelseförloppet i Danmark ger en fingervisning. Med ungefär ett tusen minkfarmer var Danmark störst i världen på just minkfarmning, men under pandemin avlivades 15 miljoner minkar på grund av covidspridningen bland djuren. En klar majoritet av företagarna har valt att inte

”Vi hade kunnat bli en av de första länderna i Europa som gjorde oss av med minkfarmerna, i stället blev vi en av de sista.” – Benny Andersson

FOTO: DJURENS RÄTT

uppstår ur graven. Anna Harenius förutspår att utredningen kommer föreslå att djurskyddsförordningen uppdateras, snarare än djurskyddslagen – lagändringar tar nämligen längre tid och behöver en omröstning med majoritetsstöd i riksdagen. Trots det tydliga beskedet från regeringen är inte Djurens Rätt beredda att slänga upp fötterna på sofflocket. Förhalade omröstningar är en nit som djurrättsrörelsen åkte på för snart 20 år sedan. Den socialdemokratiska regeringen hade föreslagit lagskärpningar som hade inneburit slutet på minkfarmningen, omröstningen dröjde till 2006 då den färska borgerliga regeringen röstade ner förslaget. En besk lärdom för Djurens Rätt, och ett bakslag som innebar att miljoner och åter miljoner minkar blev kvar i burar år efter år. – Vi hade kunnat bli en av de första länderna i Europa som gjorde oss av med minkfarmerna, i stället blev vi en av de sista. Tanken måste alltid finnas med, att vi som organisation får aldrig vara naiva. Det är inte klart förrän den sista buren är tom och nermonterad, säger Benny Andersson.

Fokus ”Oavsett världsdel lever djuren på pälsdjursfarmer i gallerburar. Skillnaden i Sverige är att djuren får en plastmugg att leka med.” – Anna Harenius

I media Det blev gott om rubriker när det stod klart att svensk minkfarmning ser ut att försvinna. I en artikel uttalade sig riksordförande Camilla Bergvall om detta glädjebesked för Djurens Rätt.

3 FRÅGOR TILL BENNY ANDERSSON Generalsekreterare hos Djurens Rätt

Länge var pälsfrågan starkt förknippat med protester utanför klädbutiker. Vart tog protesterna vägen? – När pälsfrågan gick trögt politiskt under 80- och 90-talet skiftade vi fokus till att påverka företagen. Då sålde alla kedjor plagg med pälsdetaljer och de flesta städer hade specialiserade pälsaffärer, så företagen blev föremål för demonstrationer. Vi nådde stor framgång med små medel, snart lyckades vi stänga pälsmarknaden och nu får du kämpa för att hitta en pälsdetalj i en vanlig butik i Sverige. Under tidigt 00-tal hade vi grundat Pälsfria listan och Fur Free Retailer Programme. Vi nötte ner motståndet, päls existerar inte i folks vardag. 1

Redan 2006 var minkfarmning snudd på att avskaffas i Sverige. Varför gled möjligheten mellan fingrarna? – Vi jobbade inte helhjärtat med pälsfrågan under 2005–2006 för vi trodde det var ”klart”, vi gav oss i kast med andra frågor som också är viktiga att jobba med. Där gjorde vi en tabbe. Hösten 2006 var otroligt mörk, klockan vreds tillbaka. Med hjälp av lobbyteknikaliteter och förhalning 2

så röstades pälsfarmningsförbudet ner. Djurskyddsmyndigheten, som vi kämpat så länge för, lades också ner den hösten. Jag var ung i Djurens Rätt då, och såg hur otroligt destruktivt det här var för organisationens självförtroende. Självförtroendet verkar vara tillbaka – Djurens Rätt jabbar mot kycklingindustrin. Lärdom från pälsfrågan? – Att inte låsa sig i ett och samma arbetssätt, en plågsam form av djurhållning kan försvinna på olika sätt. Med minkfarmningen rör det sig om många byggblock under årens lopp. Inte minst Fur Free Europe, ett av de mest framgångsrika medborgarinitiativen någonsin, där Djurens Rätt varit initiativtagare och bidragit med 100 000 namn från Sverige. Vi ska ta flera olika vägar för att nå till målet, för vi vet inte vad som fäller avgörandet en dag. Vi har haft samma tankesätt bakom buräggsarbetet – när politiken stagnerade skiftade vi till att påverka företag och livsmedelskedjor att bli buräggsfria. Tack vare oss är buräggen snart helt borta i Sverige och burar är på väg att förbjudas i EU genom medborgarinitiativet End the Cage Age. 3

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Fokus -

Djurens I uppemot ett decennium har tioRätt bevakat djurskyddsinspek från r linga hand ut rt nerna och begä lägga kart att för rna else styr läns . bristerna på mink farmerna ifter uppg a ntlig offe av Med hjälp let har Djurens Rätt kartlagt anta ns remink farmer i Sverige, företage n, skin mink av r ione aukt t sultat sam schens detta för att få en bild av bran ekonomiska tillstånd. Djurens Rätt har drivit offentlig företag debatt i media, påverkat kläd rma info it driv , päls att bojkotta stora tionskampanjer, överlämnat elser namninsamlingar, skickat skriv i refe med it sutt och are thav till mak rensgrupper. sätta Djurens Rätt kommer att fort ter och åsik föra fram n, esse proc följa löftet om se till att regeringen håller t utsam gen cklin avve att sjösätta sförbud. redningen om pälsfarmning

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Under 2024 och 2025 kommer troligen de svenska pälsdjursfarmerna tömmas på minkar. I Danmark har de nerlagda minkfarmerna förvandlats till allt från mikrobryggerier till jordgubbsfarmer.

Åtminstone så bits inte jordgubbar och alla gillar dem, sa nyblivna jordgubbsodlaren Ejner Rask till The Guardian. 62-åriga Poul Erik Vestergaard fick en miljon danska kronor i omställningsstöd, han valde att förvandla minkfarmen till ett mikrobryggeri. Sonen och hans kompis brygger ölen, Poul Erik ska tappa drycken på flaska och klistra på etiketterna. – De hade denna hobby och var redo att ta nästa steg. Det känns spännande, det blir ett nytt kapitel. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att göra det här, sa Poul Erik Vestergaard till AFP. FÖR DJURENS RÄTT är det en 50 år lång

kamp som till slut verkar vara över. Pälsbranschens guldålder var på 70-talet, då fanns 1 300 pälsfarmer i Sverige. På 80-talet tog Djurens Rätts pälsprotester fart och pälsköpen minskade. Av djurskyddsskäl

fasades de sista rävfarmerna ut 2001 och 2014 försvann chinchillafarmerna. Benny Andersson brukar normalt nöja sig med en extra kopp kaffe när Djurens Rätt uppnått ett genombrott för djuren, men nu ska han slå på stort. – Den här gången blir det gofika, kalas och att samlas för firande efter jobbet, det är vi väl värda. Arbetet mot päls var min personliga ingång i Djurens Rätt, och vi har varit droppen som gröpt ur stenen. Vi är påfrestande för djurfabrikerna och vi ger oss aldrig. ●

FOTO: SHUTTERSTOCK

Det här har Djurens Rätt gjort

Djurens Rätt

Nummer 2 2023

smashed & smashin’

NYHETER FRÅN

valjvego.se Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

HÄNG MED!

FOTO: SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT

Säg hej till appventskalendern! Nu är det julstämning i appen Välj Vego! Kom och ta del av adventskalendern, eller som den också kallas: Appventskalendern. Här får du öppna en ny unik lucka varje dag, precis som en vanlig adventskalender, fast bättre så klart. Välj Vego har samlat massor av karameller i luckorna, bland annat exklusiva rabattkoder på julgodis, matkassar och djurvänliga julklappar. Du får utöver det tips på produkter, recept, quiz och annat smått och gott. ‒ Vår appventskalender riktar sig till alla! Kanske vill du äta mer vego i jul, men vet inte var du ska börja, kanske vill du känna julstämning och gemenskap, få massor av tips och recept på vegansk julmat och julgodis, eller kanske vill du bara få en gratis adventskalender. Vilken anledning du än har för att ladda ner vår app och ta del av appventskalendern, så är du varmt välkommen! Den finns där för dig för att inspirera, underlätta och sprida en härligt djurvänlig julstämning, säger Rebecca Johansson, ansvarig för Välj Vego.

Slå på de dagliga notiserna för att inte missa någon lucka. Du kan hoppa in i kalendern när som helst efter den 1 december och få tillgång till de luckor som redan har öppnats. Du kan däremot inte öppna längre än till dagens datum, ingen tjuvöppning här inte! Häng med på en inspirerande och stämningsfull nedräkning till julafton – ladda ner den kostnadsfria appen Välj Vego (som finns både i App Store och Google Play). ● Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Hon har analyserat konsten att vegojulbaka med minutiösa forskarmetoder. Karolina Tegelaar, prisbelönt virtuos i vegobakning, lotsar dig till:

En riktigt god jul SUGEN?

På nästa uppslag hittar du Karolinas recept på det beprövade julbaket.

av Rebecca Johansson ÅNGT IFRÅN alla

ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK

receptkreatörer har samma intressanta bakgrund som Karolina Tegelaar, som är forskare och doktor i ett naturvetenskapligt ämne. Hej Karolina! Hur gick du från detta till att bli en flerfaldigt prisbelönad receptkreatör?

– Metoderna jag lärde mig som doktorand i biologi på Stockholms universitet vävdes in i mina noggranna metoder och mitt tankesätt för att ta mig an den veganska bakningen: Anteckna allt, bara ändra

en sak i taget. Det gjorde att jag nu efter 13 år har fått en väldigt bra bild av vad som gör vad i bakverk och hur jag ska ändra ingredienserna för att få bakverken helt perfekta. Vilket julbakverk är oumbärligt på ditt julbord?

– Pepparkakor och lussekatter är de svenska klassiker jag älskar mest! Jag har ett nytt recept på pepparkakor – där man mal alla kryddor själv – som jag ska baka i år, och ett nytt recept på muskotpepparkakor. Zimtsterne och tyska lebkuchen på oblat är mina nya absoluta favoriter från arbetet med den kommande julboken.

Vad är hemligheten bakom veganskt knäck och kola?

– Det är absolut att utgå från rårörsocker, för att få en karamelliserad smak. Gör man knäck eller kola bara med strösocker och sirap smakar det bara sirap, inga smaker karamelliseras annars. Smaken blir inte alls rik och djup som när man använder grädde och smör, där det finns proteiner som bränns och ger smak. I rårörsocker finns liknande smaker som utvecklas under uppvärmningen. Man kan också först karamellisera sockret, men det är lite mer arbete! Många tror fortfarande att bakning utan ägg är omöjligt. Vad gör ägg rent kemiskt i bakverken, och hur kan det ersättas med vegetabiliska produkter?

– Ägg binder in vätska, kan binda in luft som gör att bakverken jäser upp i ugnen och gör att socker och fett hålls inne i smeten, så att man kan få in rätt mängd av alla delar för ett perfekt balanserat bakverk. Utan ägg kan det vara väldigt svårt att få in tillräckligt mycket socker i smeten och det gör att bakverken blir torra, att de blir till en klump i munnen när man tar ett bett, och att det blir en kompakt rand i bottnen av bakverket när det gräddas. Vilket ju inte alls är särskilt snyggt eller aptitligt. Ägg kan i mjuka kakor och småkakor ersättas enkelt med aquafaba [kikärtsspad], i krämer och glass används majsstärkelse. Det viktiga med aquafaba är att om det ska vispas upp så ska man inte vispa lika kraftigt som med ägg, vispar man det pösigt så kollapsar bakverken. Det ska vispas vitt och fluffigt men inte för fast. Vilket recept ur Julens veganska bakning golvar även en skeptiker?

– Mina karamelliserade kolor – de är magiska! Annars är det kanske lussekatterna som brukar golva folk, att de går att få otroligt saftiga och mjuka veganskt. Alla brukar vara helt oförstående till att de godaste lussekatter de någonsin testat är veganska – jag har träffat vanliga bagare som frågar hur fasen jag får dem helt perfekta. ●

Bakläxor från Karolina 1 Använd pålitliga recept.

2 Vispa inte aqua-

faban [kikärtsspadet] för mycket när det ska vara pösigt, då kollapsar allt.

3 Använd rårörsocker i kola, karamell och knäck.

4 Köp en termometer för allt julgodis! ”Det finns billiga termometrar i dag och de räddar dig verkligen, 128 grader är min favorit för kola och knäck”, säger Karolina.

Fak ta Namn: Karolina Tegelaar Ålder: 38 år Bor: Fåglavik i Herrljunga Familj: Maken Bebben och två barn (10 och 14 år) Gör: Utvecklar recept till böcker, fotograf, lärare i NO-ämnen, renoverar grosshandlarvillan, pomolog. Gett ut flera veganska receptböcker, bland annat Julens veganska bakning och Julboken. Ny bok är på gång. Intressen: Bakning, byggnadsvård och äpplen. Instagram: På @kakboken.se bjuds du på guider om allt från aquafaba-vispning till magiska äppelkakor.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Recept -

TIPS! Vill du ha en väldigt kladdig kaka är det den kortare angivna tiden som gäller. Då är kakan fortfarande kladdig när den tas ut ur ugnen, men den sätter sig när den får vila i kylskåpet. Kladdkakorna håller formen bra och går också att servera ljumma.

Saffranskladdkaka INGREDIENSER ½ g saffran (1 kuvert) 100 g mjölkfritt margarin 100 g vit vegansk choklad 1 dl aquafaba 2 dl strösocker 2 ½ dl vetemjöl 2 krm salt 1. Värm ugnen till 200 grader. 2. Smörj och bröa en form på

FOTO: K AROLINA TEGEL A AR

20–22 centimeter eller förbered med bakplåtspapper. 3. Smält margarin och häll sedan ner saffran i kastrullen. Bryt chokladen i bitar och rör ner i margarinet tills bitarna smält. 4. Vispa upp strösocker och aquafaba i en köksassistent eller med en elvisp tills det blir ljust och pösigt. Vänd sedan försiktigt ner vetemjöl, salt och det smälta fettet. 5. Häll upp i formen och grädda kakan i mitten av ugnen i 200 grader i 12–20 minuter beroende på formens storlek och ugn. Grädda cirka 15 minuter om formen är 20 centimeter, i en större form kan den kortare tiden räcka, men se till att kakan har blivit vackert gyllene. 6. Servera varm, ljummen eller kall.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

I N S TA G R A M Gör som över 32 000 andra och följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, roliga tävlingar och de senaste produktnyheterna.

SAJT På valjvego.se hittar du en kunskapsbank för en mer djurvänlig livsstil. Här finns restaurang- och restips, recept, produktnyheter, fakta, allt. Enjoy!

FOTO: K AROLINA TEGEL A AR

Pepparkakor ”Det här är ett enkelt recept med de kryddor som i dag kallas pepparkakskryddor. Receptet ger lite tjockare pepparkakor som passar både till små och lite större pepparkakor, till exempel att hänga i fönstret.”

FACEBOOK Få ett grönare och djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, utmaningar och vegonyheter.

INGREDIENSER 1 ½ dl vatten 1 dl ljus sirap 4 dl strösocker 1 msk mald kryddnejlika 1 msk mald kanel 1 msk mald ingefära 1–2 krm salt 300 g mjölkfritt margarin 2 tsk bikarbonat 13–14 dl vetemjöl Kristyr 2 msk aquafaba 1 krm citronsaft 3‒4 dl florsocker 1. Koka upp vatten, sirap, strö-

socker och kryddor. Ta av från plattan och lägg i margarinet så att det smälter. Låt svalna. 2. Blanda bikarbonat med en

deciliter av vetemjölet och rör ner i smeten. Tillsätt vetemjöl tills smeten blir smidig. 3. Låt vila i kylskåp minst ett dygn, gärna flera. 4. Kavla ut degen och stansa ut figurer. 5. Grädda i mitten av ugnen i 225 grader i fyra–fem minuter. 6. Rör ihop aquafaba med citronsaft och vispa ner florsocker en deciliter i taget tills du får en lagom fast kristyr. 7. Blir den för fast tillsätts ett par droppar aquafaba eller lite citronsaft och blir den för lös ökas mängden florsocker. 8. Att vika egna små spritspåsar, så kallade pikeringsstrutar, är enkelt och gör det möjligt att få en otroligt tunn, fin dekor.

MAGASIN Vill du äta mer veganskt, men vet inte var du ska börja? Ladda ner Djurens Rätts nya, uppdaterade inspirationsmagasin Välj Vego! helt kostnadsfritt! Du får flera favoritrecept och får veta vad du ska äta varje dag för att få i dig allt du behöver.

APP Vill du få tips i form av olika utmaningar som hjälper dig med recept, produkttips och annan inspiration? Ladda ner appen Välj Vego som finns kostnadsfritt i Google Play och App Store. Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Recept TIPS! Välj mellan att använda apelsinmarmelad eller ringla med blodapelsinlag när kakan kommer ut ur ugnen. Om du har tonkaböna hemma kan du riva ner en halv i smeten.

Iskall choklad

INGREDIENSER Ischoklad 85 g kokosfett/kokosolja 100 g mörk eller ljus vegansk choklad Vit ischoklad 85 g kokosfett/kokosolja 100 g vit vegansk choklad 1. Smält kokosfett på låg värme

i vattenbad tills den precis smält. 2. Bryt ner choklad och låt smälta innan ischokladen hälls upp i små aluminiumformar. 3. Låt stelna och förvara sedan i kylskåp.

TIPS! Du kan använda smakneutral kokosolja som inte är härdad, men det silverfärgade paketet som man hittar i kyldisken fungerar utmärkt det också. Används den modernare kokosoljan bör konfekten hållas i kylskåp tills den ska serveras.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Kaka med blodapelsin INGREDIENSER 2 dl strösocker 1 dl aquafaba 3 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 1 nypa salt 1 blodapelsin, det yttersta skalet 75 g mjölkfritt margarin ¾ dl mjölk ½ dl apelsinmarmelad (valfritt) Apelsinsockerlag ½ dl vatten ½ dl strösocker ½ dl blodapelsinsaft Rosa glasyr 2‒3 msk blodapelsinsaft 3 dl florsocker 1. Värm ugnen till 175 grader.

Smöra och bröa en form. 2. Vispa upp strösocker och

aquafaba i en köksassistent eller med en elvisp tills det blir vitt, tjockt och pösigt. 3. Blanda under tiden vetemjöl, bakpulver och salt i en skål och rör runt så allt blandas. 4. Smält margarinet och riv ner det yttersta skalet av blodapelsinen. 5. Häll ner de torra ingredienserna, margarinet, blodapelsinskalet och mjölken i bunken och rör ihop smeten tills den är jämn (utan att överarbeta). Dra en slickepott längs sidorna på skålen så eventuella mjölrester inkorporeras i smeten. 6. Häll upp kaksmeten i formen (eventuellt hälften av smeten, sedan lite apelsinmarmelad, och sedan resterande smet) och grädda i

mitten av ugnen i 175 grader i 30–35 minuter. Testa med en provsticka som ska komma ut ren från mitten av kakan. 7. Föredrar du apelsinsockerlag över apelsinmarmelad? Passa på att göra apelsinsockerlag medan kakan gräddas. 8. Koka upp vatten, socker och apelsinsaft. När sockret har löst sig och sockerlagen har sjudit ett par minuter tar du kastrullen från plattan. 9. Sockerlagen hälls över kakan direkt när den kommer ur ugnen. Stick gärna ett par hål i kakan med en provsticka, så sugs sirapen upp snabbare och når längre in i kakan. 10. Sist men inte minst, glasyr! Blanda florsocker med så mycket citrussaft att den blir tjockflytande och häll över sockerkakan när den svalnat.

FOTO: K AROLINA TEGEL A AR

”Var noga med att välja en choklad som du tycker är god. Använd inte vilken bakchoklad som helst utan provsmaka dig fram till en choklad som du verkligen gillar. Jag tycker att ljusare choklad passar bäst till ischoklad.”

TIPS!

FOTO: K AROLINA TEGEL A AR

Rostad mandel ger bäst smak men det går bra med orostad.

Knäck

1 nypa vaniljpulver 1‒2 dl hackad rostad mandel

INGREDIENSER [50–60 stycken] 2 dl växtbaserad matlagningsgrädde 2 dl rårörsocker 2 dl ljus sirap 100 g mjölkfritt margarin 1 nypa salt 1‒2 msk kokossocker i slutet (valfritt)

margarin och en nypa salt i en kastrull på medelvärme tills smeten når 128 grader eller formar en kula vid kulprovet. Hur lång tid det tar varierar kraftigt och beror helt på värme och storlek på kastrullen. 2. Kokossockret läggs ner i smeten när den nått önskad temperatur eftersom det

1. Koka grädde, socker, sirap,

bränns vid om det får vara med i smeten från början. 3. Ta kastrullen från plattan när smeten är färdigkokad och rör ner vaniljpulver och hackad mandel. 4. Fördela knäcksmeten i knäckformar med hjälp av två skedar. Bubblar knäckmassan upp när du lägger den i formen får du röra runt och vänta ett par minuter så att knäcken

svalnar något innan den skedas upp. 5. Förvara i tätsluten burk. De blir lätt kladdiga i kylskåpet. Om de förvaras förslutet i rumstemperatur så torkar ytan ut och blir kladdfri i stället. Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Jul utan strul

För nionde året ska hon bjuda nära och kära på veganskt julbord. Rebecca Johansson har numera järnkoll på genvägarna som gör vegojulen både smidig och smarrig. av Coral Ricote foto Sara Arnald

Julen – årets höjdpunkt eller pest och pina, enligt dig?

– Jag älskar julen! Jag älskar att få pynta, kolla på julfilmer och lyssna på julmusik, och inte minst älskar jag maten och julgodiset! I år tänker jag till och med fira julen två gånger, först helgen innan jul med mina vänner och sen på själva julafton med mamma. Det är jag som står för maten under samtliga firanden, något 44

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

som jag gör med glädje. Nu äter visserligen majoriteten av mina vänner inte djur, vilket så klart underlättar. Min mamma är däremot inte vegan, men det här blir våran nionde jul med bara veganskt på julbordet, och det har blivit mer uppskattat för varje år. Om det är jag som har blivit en bättre kock eller om de veganska produkterna har blivit bättre är högst oklart!

Vad finns det mest av på ditt julbord? Recept lagade från grunden eller färdiga produkter du bara steker på eller ställer fram?

– Det brukar bli en salig blandning. Det beror också lite på hur stressad jag är och hur mycket tid jag har på mig innan jul att handla, laga och baka. Sen tycker jag att vissa produkter man kan köpa färdiga i butik är så pass goda att det känns onödigt att göra egna från scratch. Då lägger jag hellre tid på andra recept. Jul kan vara stressigt nog för många människor, och man ska inte behöva krångla till det i onödan. Laga recept om du tycker det är kul, köp färdiga produkter om du vill spara tid eller helt enkelt inte har energin. De senaste åren har jag köpt färdiga veganska prinskorvar, köttbullar, julskinka och rödbetssallad. Jag lägger hellre tid på att få till en god Janssons frestelse, skagencheesecake, en fräsch grönkålssallad och ”ägghalvor”. Vilka veganska halvfabrikat får vi inte missa?

– Mina bästa veganska köttbullar är Dafgårds köttfria köttbullar, men till jul brukar jag faktiskt köpa Felix vegetariska delikatessbullar. Jag har fått för mig att mindre köttbullar är juligare, och extra juliga blir de om man steker i växtbaserat smör och kryddar på med kryddpeppar. Mina favoritprinskorvar verkar tyvärr inte dyka upp i år, då VegMes avtal med deras producent har upphört. Men Anammas vegoprins och Peas of Heavens prinskorvar kommer på en tät andraplats! Rydbergs veganska rödbetssallad brukar jag köpa om jag inte orkar göra en själv. Jag är nog fel person att ge råd om tofusill och svill, då sill aldrig var något jag gillade innan jag blev vegan, så det är därför inget jag försöker ersätta. Skagenröra är alltid något jag gör själv, om jag inte känner mig extremt tidspressad. Då gillar jag Toonish Skagen från Hooked eller Garants egna veganska skagenröra.

Vad är bästa taktiken för att få familj och släkt att våga smaka vego i jul?

– Jag vet inte om den här taktiken fungerar på alla familjer, och är man många vid jul så blir det en otroligt dyr och tidskrävande historia, men den här taktiken har i alla fall

Inköpslista till snabbfixat julbord Frukt och grönt: potatis, brys-

selkål, avokado, dill Kyl och frys: Oatly iMat, Milda Culinesse, Apetits potatis- och lökblandning, vegansk skagenröra, tofu, quornskivor, vegansk

rödbetssallad, växtbaserat smör, veganska prinskorvar, veganska köttbullar Bröd: vörtbröd och julknäcke Skafferi: skånsk senap, Druvans hovmästarsås, saltgurka, kapris, ljus sojasås, ljus sirap, ströbröd

Tips fortfarande all mat och hon sitter glatt och vilar med en kopp glögg i soffan. Hon tycker dessutom att all mat är supergod och skryter till sina vänner om att vi bara äter veganskt till jul. Alla blir nöjda! Vad är ett måste på ditt julbord?

Rebecca Johansson är julfantast, nutritionist, ansvarig för Välj Vego och en riktig matnörd.

– Jag är otroligt traditionell när det kommer till att köttbullar och prinskorvar måste vara med på julbordet, trots att det är långt ifrån mina favoriter. Men det viktigaste på mitt julbord är nog ändå Janssons frestelse, vilket är intressant då jag inte ens rörde rätten förr. Jag tror att tanken av ansjovisfiléer i nån slags potatisgratäng äcklade mig så mycket så jag inte ens var intresserad av att testa. Nu är den en självklar favorit! En till given plats på julbordet har ”ägghalvorna” gjorda på naturell tofu, äggfri majonnäs, kala namak [svart salt] och tångkaviar. Förra året gjorde jag även en skagencheesecake, och den tror jag nästan cementerade sig direkt som en framtida klassiker på julbordet, då den är både vacker och jättegod! Sist men inte minst – Apotekarnes julmust. Har du några supersnabba recept du kan dela med dig av?

fungerat för mig. Första julen som jag var vegan så tyckte jag att det kändes otroligt jobbigt att åka hem till mamma och se alla kroppsdelar ligga på bordet under en av mina bästa högtider. Hon tyckte att jag var orimlig som ville att hon skulle äta veganskt med mig, och jag tyckte att hon var orimlig som vägrade. Så jag kom med ett förslag: min julklapp till henne var att jag skulle köpa och laga all mat, hennes julklapp till mig var att hon skulle äta den. Hon var lite tveksam till en början, men till slut sa hon ja. Detta blev ett succékoncept och har följt med vartenda år sedan dess. Nu delar vi så klart på notan, men jag lagar

– Ett sätt att förenkla Janssons är att köpa Apetits potatis- och lökblandning, där allt redan är uppskuret och klart. Smörj in en ugnssäker form med växtbaserat smör, blanda påsens innehåll med hackad kapris och saltgurka. Häll över Oatly iMat som blandats med en skvätt sojasås. Toppa med ströbröd och tjonga in i ugnen på 200 grader i cirka 60 minuter. Klart! En annan supersnabb grej som ser fancy ut är avokadohalvor med skagen. Köp färdig skagen, skopa upp på avokadohalvan och toppa med dill. Brysselkål blir extra goda genom att halveras och stekas i Milda Culinesse och lite sirap för att tona ned lite av beskan. Vegansk hovmästarsill fixar man snabbt genom att tärna naturell tofu och blanda ihop det med hovmästarsås. ● Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Överst på önskelistan

Under granen Behöver tomten hjälp på traven? Här är fyra djurvänliga julklappar. av Rebecca Johansson

Jag har funderat riktigt länge, ja i flera timmar, försöker att hitta på något som både är roligt och rimmar. För detta mjuka paket kanske känns ganska lätt, men innehåller ett budskap med tyngd, så kärleksfullt och rätt. Jultröja från Djurens Rätt, 429 kronor på shop.djurensratt.se

20% RABATT Använd koden JUL20 i Djurens Rätts webbshop.

Ingen nöt att knäcka Krämigt återfuktande och handgjort från Ghana, kan både mjuka upp din hud och en härlig doft frammana. En rättvis present i en necessär så fin och rar, en gåva som ger omsorg och är helt underbar. Nutty & Nourishing Shea Big Gift, 535 kronor hos The Body Shop

För frusna fötter

Med borsthår av fibrer och italiensk elegans, skonsamma mot din hy som behåller sin glans. Här är något som ger din sminkväska en helt ny skrud, så öppna din julklapp och känn kvalitet mot din hud. IDUN Minerals Pro Brush Collection, 849 kronor hos idunminerals.com

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

FOTO: PRESSBILDER

Borstar utan päls

Värm dina fötter i krämvitt, svart eller grått, produkter från djur är här mer ett minne blott. Hållbara och gjorda i återvunnet material, mjukt och gosigt utan ett uns av samvetskval. Veganska ”ulltofflor” från Avesu Elements, 560 kronor på greenlaces.se

3 x julchoklad Välj Vego tipsar om tre veganska julchokladsorter som alla kommer att gilla. av Rebecca Johansson

Allergivänliga apelsintryfflar Wermlandschoklad

Fina, ekologiska och veganska chokladtryfflar med smak av apelsin. Ingredienserna är få och av hög kvalitet, vilket märks när du låter tryffeln smälta på tungan. I vanlig ordning är WermlandsChoklad helt fri från laktos, nötter, mjölk, gluten och soja.

Smaka lyxpepparkaka

Wienernougat

Åre Chokladfabrik ‒ God Helg Vegan

Den eleganta klassikern som uppskattas av alla gäster. Passar perfekt att bjuda på efter julmiddagen eller till glöggminglet. Bakom det ljusa omslaget hittar du en mjuk och munvattnande mandelnougat som är helt vegansk. Kostar mellan 40–80 kronor och hittas i de flesta livsmedelsbutiker.

Handgjorda färska veganska chokladpraliner: saffranstryffel och mörk chokladkola doppade i fin 70-procentig mörk choklad. Som en bonus och nytt för denna jul – en ljuvlig pepparkakstryffel doppad i ljus choklad. Finns i välsorterade butiker och på arechokladfabrik.se för 79 kronor.

FOTO: SHUTTERSTOCK, PRESSBILDER

Finns hos välsorterade livsmedelsbutiker för 89 kronor.

Trygga trotjänaren

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Företag -

”Många gillar VEGO” Convini fixar kaffe, fika och mat till arbetsplatser. Nu ska företaget fasa ut turbokycklingar och burägg, samtidigt som vegoprodukterna får en knuff. Oscar

Nordbrandt berättar mer. Hjälp alla arbetare i nöd, vad går snett när kontorskaffe smakar surt och beskt? ‒ Grunden till gott kontorskaffe är förstås en bra maskin och kaffebönor av hög kvalitet. Men det absolut vanligaste felet när kaffet inte smakar gott är att maskinen är felkalibrerad eller inte tillräckligt rengjord. Vilken vegoprodukt säljer bäst hos er?

‒ Generellt sett märker vi att många konsumenter gillar vego och är nyfikna på nya produkter och rätter. Den mest populära veganska rätten är vegobolognese från Anamma. Smakmässigt har de lyckats riktigt bra med den, den är jäkligt god! Även på kaffesidan ser vi ökad efterfrågan på växtbaserade alternativ till mjölk i kaffet. Hur ska ni få fler att välja vego? ‒ Vi vill se till att ha bra vego till bra priser och kommer att fortsätta driva aktiviteter, skapa erbjudanden och gröna kampanjer som gör att fler testar vego. Till exempel har vi en återkommande ”vegoboost” då vi under några veckor lyfter gröna produkter lite extra. Med

hjälp av hållbarhetsdata kommer vi framöver att kunna guida våra kunder att göra aktiva val. Ett exempel skulle kunna vara en månadssummering av ens inköp där vi sen hjälper kunden att jobba på att öka andelen vego och sänka sitt klimatavtryck. Varför har ni valt att säga nej till turbokycklingar? ‒ Djurvälfärd är en viktig fråga för oss. Den mat och dryck som utgör sortimentet i våra butiker är ryggraden i vår verksamhet. För att vi ska kunna nå våra högt ställda hållbarhetsmål, så är det viktigt att ständigt se över vårt sortiment och bland annat ställa krav på leverantörer och producenter. Ni har också valt att säga nej till burägg. Varför?

‒ Av samma anledning som för kycklingarna. Det känns viktigt för oss att vara med och påverka så att djuren får en bättre uppfödning. Genom att ta ställning vill vi vara en förebild i hållbarhetsfrågor i vår bransch och vi hoppas att fler kommer ställa sig bakom detta. Vad tycker ni om utbytet med Djurens Rätt? ‒ Mycket bra! Jag har lärt mig mycket om ert arbete och ni har bidragit med kunskap som hjälpt oss i vårt hållbarhetsarbete. Vi ser fram emot fortsatt utbyte! av Viktor Hägg

FOTO: PRESSBILD

Oscar Nordbrandt

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Agera

Agera -

ENGAGERA DIG!

Fortsatt olidligt på Lidl

FOTO: SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT

Djurens Rätt fortsätter att uppmana livsmedelskedjan Lidl att ta mer ansvar för kycklingarna genom att börja arbeta med European Chicken Commitment (ECC). Trots att över en halv miljon EU-medborgare uppmanar kedjan till ändring har Lidl ännu inte valt att lyssna. Därför fortsätter Djurens Rätts arbete med att få Lidl att säga nej till användandet av turbokycklingar. Om Lidl antar en ECC-policy säger livsmedelsjätten nej till turbokycklingarnas lidande där skador, sjukdomar, kannibalism och missbildningar är vardag. Beslutet skulle innebära att Lidl i stället köper in kycklingar som växer långsamt, får mer plats, har sittpinnar samt bedövas med skonsammare metoder. ‒ Djurens Rätt har under hös-

ten genomfört protester i olika städer. Volontärer och Djurens Rätt-anställda har samlats för att tillsammans stå upp för de som är flest och har det sämst, kycklingarna, säger Jennica Mayor Gustavsson, kampanj ansvarig hos Djurens Rätt. Genom opinionsbildning och informationsspridning vill Djurens Rätt att fler konsum enter tar en funderare över sina matvanor. Huvudmålet förblir att Lidl ska börja ta ansvar för kycklingarna. Över 5 00 000 EU-medborgare har skrivit under namninsamlingen för att Lidl ska säga nej till turbokycklingar och ja till bättre djurskyddspolicy. ●

Djurens rä tt demon st rerar utanför Li dl i Stockh olm.

Hjälp till! Vill du också vara med i arbetet för djuren? Engagera dig som volontär hos Djurens Rätt. På nästa uppslag får du veta mer.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023 51

Vill du också vara volontär?

Så här kan just du hjälpa djuren.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

ARA I HÖST har Djurens Rätts

volontärer kavlat upp ärmarna på flera olika håll. Volontärer har deltagit i protester mot Lidl, illustrerat djuriga julkort till Djurens Rätts nätbutik, roddat riksordförande Camilla Bergvalls föreläsningturné (mer på sidan 56), modererat organisationens sociala medier, översatt hemsidan så fler kan ta del av Djurens Rätts arbete,

vara många i vårt förändringsarbete, säger hon. ORGANISATIONEN ERBJUDER en

och mycket, mycket mer. Fanny Eriksson är volontärsamordnare hos Djurens Rätt. – Djurens Rätts ideellt engagerade volontärer är en central och oerhört viktig del i det dagliga arbetet för djuren. För att varje dag, steg för steg, ta oss närmare vår vision om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv, behöver vi

mängd olika volontärprogram, det finns en engagemangsform som passar alla djurvänner. Som volontär i Djurens Rätt arbetar du alltså med det som passar just dig, dina intressen och ditt liv. En kampanjvolontär kan stötta Djurens Rätts kampanjer via sociala medier eller på fysiska protester. Som outreachvolontär kan du delta på sommarturnén och andra utåtriktade aktiviteter för att prata djurrätt och värva nya

Agera -

3 steg mot at t bli volontär 1. Att engagera sig ideellt är en möjlighet att göra skillnad på ett område som ligger dig varmt om hjärtat. Det är också en chans att få vara en del av ett sammanhang med likasinnade människor som brinner för samma sak som du gör. Ta första steget genom att gå in på djurensratt.se/ agera/volontär och fyll i formuläret. 2. Efter att du fyllt i formuläret kommer du bli kontaktad av Djurens Rätt. Du kommer att bli matchad mot ett volontärprogram eller en annan engagemangsform som passar just dig, ditt intresse och ditt schema. 3. Du får ett förslag på en aktivitet, det kan till exempel röra sig om veckovisa insatser eller särskilda aktiviteter, såsom ett turnéstopp. Du får stöd, hjälp och uppmuntran i ditt uppdrag av organisationens volontärsamordnare.

JOHAN STORK, STOCKHOLM, OUTREACH:

”Storslagen känsla att göra skillnad på riktigt” ”När vi ser vad djur utsätts för i samhället väcks känslor – själv blir jag förbannad – men känslorna visar att vi bryr oss och har en vilja att förändra. Frågan är hur? Jag sökte mig till outreachvolontärerna i somras och blev snabbt välkomnad i en grupp av varma och inspirerande personer. Jag lärde mig att möta andra på gator och torg, mässor och festivaler, hur vi för engagerande samtal och hur människor vi möter får upp ögonen för djurens behov och rättigheter. Oavsett om jag har massor av tid en dag eller bara lite tid en annan hittar jag något som passar. Här finns en gemenskap som ger framtidstro och kraft att förändra – och det är en storslagen känsla att ge sig ut tillsammans och göra skillnad på riktigt.” VEGA KARLSSON, STOCKHOLM, SOCIALA MEDIER:

”Samhörighet och gemenskap med likasinnade”

”Jag är sociala medier-volontär för Djurens Rätt på helgerna. Mitt uppdrag innebär att upprätthålla en positiv ton i kommentarsfälten, besvara medlemmarnas frågor och sprida glädje genom interaktion med våra följare. Min upplevelse som volontär har varit givande och lärorik, jag har fått fördjupa kunskapen om kommunikation och djurrättsfrågor. Det känns bra att kunna bidra till det jag brinner för och vara en del av en samhörighet och gemenskap med likasinnade individer. Jag ser fram emot att fortsätta göra skillnad tillsammans med Djurens Rätt.”

FOTO: TIM KRISTENSSON, JINNE STORK

SIMON JONSSON, GÖTEBORG, ÖVERSÄTTNING:

medlemmar. Men det kan även handla om att skriva insändare, översätta viktiga texter och hjälpa till med administration. Du kan också engagera dig lokalt för en djurvänlig kommun, och vara med och kora Sveriges vegovänligaste matkedja. Eller kanske är du grym på foto och

film eller att illustrera och vill engagera dig som projektvolontär eller designvolontär? – Det finns något för alla! Vi behöver vara många som protesterar mot att Lidl fortfarande köper in turbokycklingar, många som för samtal med allmänheten om vikten av att välja vego, många som jobbar med att göra sin kommun mer djurvänlig. Många är vi och utan våra otroliga eldsjälar skulle Djurens Rätt uppriktigt sagt inte existera. Tillsammans gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst, säger Fanny Eriksson. ●

Fanny Eriksson.

”Vill uppmana alla nyfikna att ta chansen”

”Min debut som volontär kom inom översättningsteamet, som översatt allt från djurfakta till positionspapper. Senare blev jag erbjuden att delta på sommarturnén 2023, vilket blev min debut som outreachvolontär. Jag har haft djurrättsliga samtal på alla tänkbara nivåer. Ena stunden pratar vi om kul fakta om djur, andra stunden om varför vi måste montera ner kycklingfabrikerna. Viktigast av allt så fick jag ingå i en gemenskap tillsammans med andra peppade volontärer. Jag vill uppmana alla nyfikna där ute att ta chansen! Gå till Djurens Rätts hemsida och kolla hur du kan engagera dig. Som volontär får jag fortbildning, stöd och jag kan arbeta kontinuerligt för de som är flest och har det sämst. Det är när vi arbetar tillsammans som vi kan gå mot en framtid där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.” Djurens Rätt

Nummer 3 2023

Agera konsumtionen av växtbaserat, både genom att erbjuda ett tillfredsställande sortiment samt att underlätta för konsumenten att hitta relevanta produkter i butiken till överkomliga priser. Det här är anledningen till att Djurens Rätt för tredje året i rad genomför rankingen Sveriges vegovänligaste matkedja. Resultatet visar ett brett utbud överlag, där Ica går i bräschen. – Det är glädjande att se att stora livsmedelskedjor som Ica anammar utvecklingen av växtbaserad mat och dryck. Att erbjuda ett brett och stabilt sortiment i samtliga butiker gör det lättare för konsumenter att göra djurvänligare val och skapa en hållbar framtid, säger Tina Hogevik, vice riksordförande för Djurens Rätt. I ÅRETS RANKING är det alltså

Här finns mest vego Ica i topp, Lidl i botten. DET RÅDER NUMERA konsen-

sus om att konsumtionen av växtbaserade livsmedel bör öka av många olika skäl, det speglas bland annat av de nya nordiska näringsrekommendationerna som uppdaterades 2023. Djurens Rätt vill att flera aktörer i samhället tar på sig 54

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

ledartröjorna för att underlätta omställningen mot en mer växtbaserad kost. Produkterna som hamnar i kylskåp och skafferier är ofta ett resultat av vana och igenkänning. Därmed anser Djurens Rätt att livsmedelskedjorna har en unik möjlighet att främja och forma

jätten Ica som återigen visar vägen med ett brett vegosortiment, på andra plats återfinns Coop som tagit sig upp från en fjärde plats i fjol medan Willys står stabilt på en tredje plats. Hemköp trillar ner till fjärde plats och Lidl är återigen på botten. Amanda Ivarsson Lundgren är kategorichef för vego på Ica Sverige. – På Ica vill vi att det ska vara lätt att välja växtbaserat. I våra butiker ska det finnas produkter för den inbitna vegokunden men också för de kunder som vill flexa och testa något nytt till middag. Med ett brett sortiment tror vi att det blir enklare för våra kunder att välja växtbaserat i butiken – oavsett om det är vardag eller helg, lyx eller basic, för en person eller flera, säger hon. Skillnaden i placeringen kan förklaras av att kedjorna har ett varierande sortiment i de olika butiker som inventerats de senaste tre åren, medan Icaoch Willysbutikerna verkar ha ett stadigt sortiment i butikerna som besökts. Djurens Rätt bedömer att anledningen till att Lidl alltid hamnar på botten, trots bra punktinsatser under vegoveckor, beror på att kedjan har smalt sortiment resten av året – vilket speglas i undersökningen. av Francesca Vilches

Detta kan du göra Oavsett om du jonglerar ett jäktigt livspussel eller letar något nytt att fylla livet med, så är den goda nyheten att alla kan göra något för djuren. Nedan följer tre omtänksamma handlingar du kan göra för djuren i vinter. Hur mycket tid har du över?

EN MINUT

Gör som tiotusentals andra svenskar och skriv under Djurens Rätts aktuella namninsamlingar. Genom att skriva under gör du din röst hörd och visar att du står på djurens sida. Gå till djurensratt.se/agera/ alla-namninsamlingar och gör skillnad genom ett par enkla klick.

E N K VA R T Vi alla har någon i vår närhet vars hjärta klappar lite extra för djuren, men som trots det inte är medlem i Djurens Rätt. Hjälp din vän att omsätta sin kärlek för djuren till ett medlemskap som gör konkret skillnad för de djur som är flest och har det sämst.

EN TIMME Juletid är för många förknippad med släktmiddagar eller julmat med vänner. Det är därför ett ypperligt tillfälle att bjuda på god vegomat som får de runt omkring dig att få upp ögonen för vego och därmed skona djuren i livsmedelsindustrin. På valjvego.se/tagg/jul hittar du massvis med inspiration på allt från vegoprinskorvar till veganskt julgodis.

ILLUSTRATION: ICA

Djurens Rätts volontärer har för tredje året i rad granskat vegoutbudet i svenska matbutiker. Ica hamnade i topp och på bilden syns framtidsvision som företaget tagit fram.

Viralt -

#DjurensRätt 1 361

EXPERTEN

Fem sätt att göra skillnad i sociala medier

7 100 160 000

FOTO: DJURENS RÄTT/MALIN THUNBERG

N E D S L A G E N S TÄ M N I N G Lolita skulle bli späckhuggaren som blev fri efter över 50 år i fångenskap i ett akvarium i Miami. I stället avled Lolita i augusti av sjukdom. Många ville hedra Lolitas minne och skickade ett hjärta, i hopp om att vilda djur en dag ska få leva i frihet.

G L A D A S T S TÄ M N I N G Det var många som ville vara med och fira när beskedet kom att pälsindustrin i Sverige snart kan vara över, efter över 50 år av kamp från Djurens Rätt. Inläggen om den glada nyheten spreds snabbt på sociala medier och delades av flera profiler som Therése Lindgren och Dragomir Mrsic.

H E TA S T E D I S K U S S I O N E R När det återigen var dags för björnjakt i Sverige var det många som engagerade sig i debatten. I år blev det ett sorgligt rekord då 640 björnar tilläts skjutas, vilket är över 20 procent av Sveriges björnstam.

Thea Fahlberg är digital

kommunikatör hos Djurens Rätt.

Ibland behöver du inte göra mer än att sätta dig framför skärmen för att göra stor skillnad för djuren. Här är fem saker du kan göra: 1. Dela inlägg om djurrätt från konton som @djurensratt. En person som inte har koll på djurens situation kan få upp ögonen. SAGT I SO CIAL A 2. Hylla personer och ”Stort grattis! M E D I E R PÅ D J U R E N S ”Ni är riktiga hjältar och då kanaler som gör djurvänliga Tack för att ni R ÄT T S F Ö D E L S E D A G , hoppas jag att ni fortsätter att val, det kan motivera dem DEN 7 OKTOBER: kämpa på. Jag har själv varit att fortsätta göra bra val finns och allt med i Djurens Rätt i många år, vi för djuren. ni gör för våra måste fortsätta att kämpa för 3. Anmäl innehåll som bästa och ”Tack för allt ni gör för djuvåra djur, djuren skall leva och visar djur som utsätts för finaste vänner ren! Jag är så tacksam och ha det bra under alla förhållanvåld. Det är jobbigt att se stolt över er. Man känner den, det måste alla tänka på!” djur som far illa på sociala = djuren.” att man kan lita på er. Ni medier i underhållningsär otroligt skickliga att få syfte, därför är det igenom saker.” viktigt att anmäla så Gör ”Stort grattis på er skillnad det försvinner från 141-årsdag! Ni gör ett plattformen. Bli volontär för fantastiskt arbete!” 4. Gilla och Djurens Rätts sociala medier. Bläddra tillSENHÖSTEN kommentera för baka till 52–53 för I SIFFROR fullt allt du ser om att veta mer. djurrätt och vego. Det kommer göra att de inläggen får mer spridning och dyker upp i fler personers flöden. 5. Ta debatten om djurrätt sakligt och vänligt. Vi kommer alltid komma personer nådde var motsvarande personer nåddes gillade Djurens följde Djurens Rätt personer följde längst genom att vara öppDjurens Rätt siffra för räckvidd av Djurens Rätt på Rätt på Facebook i på Instagram i Djurens Rätt på na för att ta diskussionen via Facebook i på Instagram TikTok i oktober oktober oktober TikTok i oktober oktober och redovisa fakta.

521 697

Följ oss:

177 511

56 747

437 862

107 263

5 127

Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Agera -

Lär dig mer om djur fabrikerna Under hösten har 25 föreläsningar genomförts i cirka tio städer runt om i Sverige. Under våren 2024 kommer En framtid utan djurfabriker fortsätta att turnera Sverige runt, föreläsningen är timmeslång och kostnadsfri. På djurensratt. se/forelasning kan du hålla dig uppdaterad om kommande föreläsningar. Du kan också kontakta ordforande@ djurensratt.se om du vill boka en föreläsning till din ort, förening eller ditt evenemang.

Folkbildning om djurfabrikerna

riskfaktorerna för nya pandemier, eftersom djurfabriker är idealiska miljöer för smittspridning. Flera miljarder djur hålls i eländiga förhållanden, där djuren avlats för att växa fortsätta turnén under våren snabbt och ge maximalt 2024, där jag hoppas med vinst. I takt med få fortsätta plantera att den mänskliga I media frön av efterkonsumtionen av Under ett turnéstopp tänksamhet som animalier fortsäti Säffle intervjuades skapar en vilja ter öka så göds Camilla Bergvall av P4 Värmland om den nya att vara med och klimatkrisen. laxfabriken som är på montera ner djurDjurfabrikerna väg att etableras i fabrikerna, säger leder till allvarliga trakten. Camilla Bergvall. miljöproblem såsom enorma utsläpp av DJURENS RÄTT kraftsamlar växthusgaser, avskogning, för att demontera djurfabriförsvinnande habitat, minskerna, de underliggande skälen kande biologisk mångfald, är ord och inga visor. Den samt förorening av jord och industriella djuruppfödningen färskvatten. pekas ut som en av de största av Michaela Lindquist

DJURFABRIKER BESKRIVS AV

ledande forskare som en tickande bomb för nya pandemier och ett hot mot klimatet – men fabrikerna får även förödande konsekvenser för djuren. I augusti inledde Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall föreläsningsturnén En framtid utan djurfabriker. Föreläsningen täcker historien och uppkomsten av de svenska och industrialiserade djurfabrikerna, deras nutida och framtida konsekvenser samt förslag på lösningar för att skapa en hållbar värld 56

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

för djuren, människorna och klimatet. – Det har varit en väldigt givande höst med många engagerade och intresserade besökare. Jag ser fram emot att

”Jag ser fram emot att fortsätta den här turnén under våren 2024” – Camilla Bergvall

FOTO: DJURENS RÄTT

Föreläsningsturnén fortsätter under 2024.

Fråga oss -

Vill du fira en djurvänlig jul? Om släkten är värst så får du tips på hur du undviker vegotjafs.

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval. Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Jag såg Uppdrag gransknings program om hönor som avlivas utan bedövning, genom att stampas ihjäl eller få halsarna tvinnade. De svältes så illa att de började äta på varandra. Sinnessjukt! Jag har märkt att ”vanlig” media sällan rapporterar om djurfabriker, men när det väl blir rubriker och folkstorm är det för att bilder eller filmer läckt inifrån fabrikerna. Brukar Djurens Rätt smygfilma eller smygfota djurfabriker? Varför, varför inte? SVAR: Hej! Jag håller helt med

dig, det är helt fruktansvärda scener som syns på filmmaterialet om hur kycklingarna behandlas i SVT:s Uppdrag gransknings program Kycklingens pris. Även om det är jobbigt och upprörande att se sådant material, är Djurens Rätt positiva till och tycker att det är extremt viktigt att SVT

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

valde att visa filmmaterialet i programmet. Utan smygtaget material inifrån djurfabrikerna skulle allmänheten aldrig få någon inblick i det systematiska djurplågeriet som pågår dagligen i Sveriges djurfabriker. Företagen som bedriver verksamheter inom djurindustrin skulle själva aldrig visa upp hur djuren har det på riktigt. I livsmedelsindustrins reklamfilmer visas en romantiserad bild av djurens tillvaro, det är inte den verklighet som djuren i djurfabrikerna lever i. Kycklingarna som är huvudpersonerna i Uppdrag gransknings program är de djur som är flest och har det absolut sämst. Och då turbokycklingarna lever sina korta och miserabla liv bakom stängda dörrar i djurfabrikerna, får allmänheten aldrig se hur djuren har det eftersom besökare inte är välkomna in till djurfabrikerna. Därför tycker vi att det är jätteviktigt att filmer och bilder tas, oavsett om de är smygtagna eller ej, för att fler ska få upp ögonen för hur fruktansvärda liv som djuren i djurfabrikerna lever. Den vanligaste frågan som ställs när Djurens Rätt delar bild- och filmmaterial på djur som inte har det bra är vilket land som materialet är taget i. Det återspeglar tanken om att djurhållning i Sverige skiljer sig väsentligt från resten av

världen, vilket som vi vet inte är fallet i verkligheten. En annan fråga som kan dyka upp är om materialet tagits fram på något sätt som involverar överträdelser av lagen. Inte sällan är det djurindustrin själva som väcker den frågan. Det är viktigt att ha i åtanke att vi skulle inte ha en tillstymmelse av bildmaterialet på djurens verklighet, om inte personer klev över en del gränser. Det arbete som görs med att dokumentera djurens förhållanden kan jämställas med undersökande journalistik. Alla världens större djurrätts- och djurskyddsorganisationer gör i det närmaste likadant och flera av dem genomför så kallade ”investigations”, undersökningar, i egen regi. Djurens Rätts förhållningssätt när vi får tillgång till smygtagna filmer och bilder är att vi är mer bekymrade över vad som syns på bilderna, än hur de är tagna. Därför gör vi allt som oftast bedömningen att det finns ett

allmänintresse i att dela bilderna vidare. Så då gör vi det. Så när du ser material inifrån djurfabrikerna, sprid gärna vidare för att fler ska få upp ögonen för hur djuren har det. Och kom ihåg att det bästa du kan göra för djuren är att inte äta dem, så välj vego – för djurens skull! / Linn Åkesson, kommunikationschef hos Djurens Rätt

Nervös inför vegansk jul, hjälp! I år är min första jul som vegan och jag är lite orolig för hur jag ska handskas med familj och släkt under julfirandet. Har ni några bra tips? SVAR: Hej! Så himla bra och

viktigt val du har gjort, det tackar både vi och djuren för! Jag förstår att det kan finnas en

FOTO: SHUTTERSTOCK, ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO

Brukar ni smygfilma?

F+S viss oro inför detta, jag minns själv hur jobbigt det kändes inför första julen då jag hade beslutat mig för att sluta äta djur. Att äta växtbaserat kan bli julens kanske jobbigaste moment om diskussioner och oliktänkande uppstår. Då kan det vara bra att ha några strategier för att underlätta och göra julafton till en mer behaglig upplevelse för dig. Tänk igenom varför du väljer vego. Kanske är det för grisarna och alla andra djur, kanske är det för klimatet, den egna hälsan eller bara för att det är gott? Att påminna dig själv om varför du gör det du gör är viktigt för att inte vackla i din övertygelse och gör det lättare att hantera eventuella diskussioner och kommentarer. Ha tålamod och var förstående. Du kommer förmodligen att bli provocerad och känna dig ledsen över okunniga eller rent av elaka kommentarer. Det är svårt att ha överseende med att människor i din närhet gör något som du med stor sannolikhet tycker är moraliskt fel. Då är det viktigt att ha med dig att det är större chans att människor ändrar sin inställning om du håller dig lugn och inspirerar i stället för att komma med pekpinnar (vilket är mycket lättare sagt än gjort). De flesta människor hamnar automatiskt i försvarsställning ifall de blir kritiserade. Du kommer längre genom att berömma små steg, berätta hur gott det är med vego och varför du själv väljer att äta vego. Det finns bättre tillfällen än jul att föra mer ingående diskussioner om veganism. Bjud in! Även om du är den enda som uttryckligen väljer vego vid julbordet har de andra inget att förlora på att smaka på den veganska maten. Laga dina allra godaste julrecept, ställ ut dem runt julbordet och låt folk smaka (varna så klart vid eventuella allergier). Om de smakar på dina rätter kan du fråga vad de tycker om dem och berätta vad de är gjorda av. Ju fler gånger vi smakar på något, desto större sannolikhet att vi börjar tycka om det!

Sätt gränser. Att få nyfikna och ibland något klumpiga frågor får veganer nästan räkna med, men om någon försöker vara rolig på din bekostnad eller förlöjliga dina val har du all rätt att säga ifrån. Försök om möjligt att ta personen åt sidan och tänk på att uttrycka dig på ett lugnt och sakligt sätt att du inte har lust att diskutera detta över jul, och att du inte är okej med att bli förminskad. Ha koll! Att få en fråga som du inte vet svaret på kan vara jobbigt och du kan till och med själv börja ifrågasätta ditt beslut. Genom att vara påläst kring vego och kunna bemöta de vanligaste motargumenten och myterna kan du känna dig mer avslappnad och trygg i ditt beslut och lägga mer energi på att njuta av julfirandet. På valjvego.se finns en artikel där vi har svar på tal på några av de allra vanligaste vegomyterna. På Djurens Rätts webbplats djurensratt.se kan du lära dig om problemen med djurfabrikerna. Till slut, förberedelse! Om du redan innan julafton vet att du allra helst undviker all typ av diskussion kring din livsstil eller dina kostval kan du informera dem du ska fira med om detta i förväg. Du kan exempelvis skriva till dem att du kommer att äta helt växtbaserat i

år och att du skulle uppskatta ifall ingen kommenterar eller gör en stor grej av det, utan att ni bara fokuserar på att umgås och ha trevligt under julfirandet. Du kan säga att du fixar din egna julmat, men att de andra självklart får äta av den också – ett lätt sätt att undvika hela dilemmat. Lycka till och ha en god djurvänlig jul! / Rebecca Johansson, ansvarig för Välj Vego

Hur många dör för kycklingmåltiden? Jag har varit vegan i 40 år men blir alltmer provocerad av att personer som kallar sig djurvänner fortsätter att äta kött, medan de lägger hur mycket pengar och kärlek på sina hundar och katter samtidigt som de fortsätter fodra dem med kött från andra djur. Jag undrar om det finns siffror på hur många kycklingar som dör per kycklingmåltid som hamnar på någons matbord? Jag tänker att per serverad kyckling i en familj har många gått åt från kläckning, uppfödning till transport. Tack för ert arbete! SVAR: Stort tack för ditt lång-

variga engagemang för djuren!

En genomsnittlig svensk äter ungefär 14,8 kycklingar varje år.

Angående din fråga så är det svårt att ta fram exakta siffror, men kycklingfabriker är en av de mest dödliga verksamheterna i Sverige. Per serverad kycklingrätt går det ofta åt, men inte alltid, ett helt kycklingliv. Det beror lite på vilka delar av kycklingen det är som serveras. En helgrillad kyckling är minst ett liv och kycklingvingar eller kycklingben kan vara flera liv även om kycklingar dödas främst för bröstfilén, som är den del av kycklingen som är mest efterfrågad i Sverige. De liv som går åt vid kläckning, uppfödning och transport är miljontals per år, men det går inte att säga att varje kycklingdel som hamnar på någons bord också bidragit till minst ett sådant liv. Det är fortsatt fler som dödas för att direkt bli kött än de som dör i leden innan uppfödningen för slakt. Uppskattningsvis dör minst sex miljoner kycklingar per år utan att kunna bli till livsmedel i Sverige, men över 100 miljoner kycklingar går till livsmedel. År 2022 åt genomsnittssvensken 14,8 kycklingar, vilket innebär att storkonsumenter äter många fler än det antalet, medan många av oss inte äter några alls. Uppskattningsvis dör alltså minst en kyckling per familjemåltid med kycklingkött. Jämförelsevis går det åt fler liv per servering av fiskkött eller skaldjur, men när det gäller grisar och nötdjur dödas inte ens en individ per person och år. Svenskars konsumtion av ägg dödar också betydligt fler djurindivider än nötkötts- och grisköttsproduktion. Som alltid är det bäst att fortsätta välja vego för att minska lidandet som måltiderna påverkar. Många hundar kan äta vegetabiliskt fullfoder, och forskning om odlat kött pågår för att ta fram fullfoder som även fungerar för rena köttätare som katter. Det är dock människors konsumtion av djur som driver på den storskaliga köttproduktionen. / Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt Djurens Rätt

Nummer 4 2023

Dilemmat Coral Ricote hos Djurens Rätt löser läsarnas djurvänsdilemman. Har du ett dilemma? Mejla det till info@djurensratt.se.

Varför VÄRVA?

FRÅGA: Jag funderar på att engagera mig som outreachvolontär och ser att Djurens Rätt arrangerar en del aktiviteter där medlemsvärvning står i fokus. Är det verkligen det man ska göra som volontär? Borde man inte hjälpa djuren på andra, mer effektiva sätt? SVAR: Kul att du är nyfiken

på att engagera dig, outreach tycker jag är ett givande sätt att göra skillnad för djuren. Som outreachvolontär är du organisationens ansikte utåt och möter många personer som träffar Djurens Rätt för första gången, det kan vara på sommarturnén eller andra evenemang året runt. Outreach är ett av programmen där flest volontärer deltar just nu! Om vi pratar om effektivitet så är första steget att fundera på vilket volontärprogram som passar just dig. Det optimala är att hitta det du är bäst på. Det betyder Coral Ricote såklart inte att du behöKampanjchef hos ver kunna allt från start, Djurens Rätt. utan snarare komma fram till en engagemangsform som motiverar dig och där du kan bidra med just din kompetens. Det stämmer bra att Djurens Rätt lägger resurser på medlemsvärvning och även volontärer involveras i det arbetet. Det är ett arbete som integreras i samtliga volontärprogram men naturligtvis är outreachvolontärer gruppen som oftast ägnar sig åt det. I skrivande stund är vi omkring 50 000 medlemmar som står på djurens sida. Att vi är så många är ingen slump, utan resultatet av ett utvecklingsarbete som har gjorts de senaste åren. För att uppnå vår vision behövs resurser i form av tid, engagemang, kunskap och även ekonomiska medel. Tyvärr finns stora

aktörer som verkar emot djurens intressen och vi behöver bli så stora som möjligt för att motverka den negativa effekten som dessa aktörer orsakar. Med de ekonomiska resurser som medlemmarna bidrar med kan vi exempelvis genomföra slagkraftiga kampanjer, men också mobilisera medborgare eller coacha företag i att främja vego. Arbetet för att bli fler medlemmar genomsyrar organisationen. Olika program är delaktiga i det på olika sätt, i mer eller mindre skala. Som volontär i outreachprogrammet får du möjlighet att välkomna nya medlemmar till organisationen på utåtriktade aktiviteter som bland annat volontärsamordnare, turnécoacher eller lokala aktivitetskoordinatorer samordnar. Ett exempel på denna typ av insats är Djurens Rätts sommarturné, som arrangerats varje sommar sedan 2006. Ett av projektets huvudmål är att värva medlemmar, som möjliggör att vi kan arbeta för djuren på lång sikt. Under en sommar väljer omkring ett tusen personer att gå med och göra organisationen starkare. När Djurens Rätt arbetar med politiker, företag eller makthavare är antalet medlemmar också en relevant faktor. I vissa fall kan det till och med vara avgörande att framföra hur många medlemmar som organisationen representerar, för att understryka att djurens intressen och välfärd är en prioriterad fråga för medborgarna. Tillsammans är vi starkare. När du som volontär engagerar dig i att få fler att gå med och bli medlem, så väljer du en av de effektivaste engagemangsformerna. Du bidrar till att organisationens arbete för djuren blir långsiktigt och med högre kvalitet. Utan medlemmar finns inte Djurens Rätt. Och ju fler vi är desto större skillnad kan vi göra för djuren. ●

FOTO: EMELIE ASPLUND

Agera -

Minnesord Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

ACKO Min älskade Acko och bäste vän har lämnat mig den 11/9 i outsäglig sorg och saknad. Du var en så snäll och fin hund. Tack för all kärlek du gav mig. Jag vet att du kommer och möter mig när mitt jordeliv är slut. För evigt i mitt hjärta finns du tills vi åter ses. – Din matte Erna och katten Stella

BUNNY 6 mars 2011 – 17 oktober 2023 Vår älskade familjemedlem Bunny. Att en så liten kille som du på 1 kg kunde inge så mycket respekt samt fylla oss med så mycket glädje och kärlek var underbart. Nu är du i höhimlen med solfläckar som du kan sträcka ut dig i och njuta. Du saknas oss. – Marianne, John, Zack

Originalet på den svenska marknaden!

ALGOMEGA3®

Du har väl inte missat Helhetshälsas AlgOmega3®? AlgOmega3® innehåller algolja, som är en utmärkt vegetabilisk källa till omega-3-fettsyrorna DHA och EPA. Algoljan utvinns från alger som odlas i tankar på land och är därmed helt fri från jod. AlgOmega3® passar alla, men särskilt dig som är vegetarian, vegan, eller av andra anledningar inte äter fisk. Finns även som kallpressad! Utan onödiga tillsatser. 100% vegetariskt sortiment.

En podcast från Kosttillskott ersätter inte en varierad kost och en hälsosam livsstil.

Det hände sen Innan november 2020 hade Danmark flest minkfarmer i hela världen. Eftersom minkar är mottagliga för SARS-CoV-2 spreds viruset snabbt bland de miljontals minkarna – och riskerade folkhälsan. En omtvistad masslakt tog vid och förbud mot Nummer 1/2021 minkhållning infördes för både 2021 och 2022. Som kompensation gavs omfattande skattefinaniserat stöd, som var större för de som valde att lägga ner sin verksamhet permanent. Till slut valde enbart 13 av 1 200

Fortsatta samarbeten med Vinnova

En miljon hönor massavlivades

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 8 mars. Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Djurens Rätt

Nummer 4 2023

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST

Fåtal minkfarmare stretar på

NUMMER 2/2023

– Vårt nätverk har vuxit tack vare deltagandet. Vi har fördjupat vårt samarbete och kunskapsutbyte med bland annat miljö- och konsumentorganisationer och har hittat former för gemensamt politiskt påverkansarbete gällande matsystemet, säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor och en av Djurens Rätts representanter i projektet. Om Djurens Rätt beviljas anslag för prototypprojektet påbörjas det vid årsskiftet och ska pågå i tio månader.

Under 2023 har Djurens Rätt deltagit i innovationsmyndigheten Vinnovas satsning Ett NUMMER 3/2023 nytt recept för matsystemet. Detta var första delen i en femårig satsning från Vinnovas sida, med syfte att hitta de bästa lösningarna för en radikal Sveriges största äggfabrik har omställning till ett hållbart haft flera smittutbrott, där matsystem. Fokus under första sammanlagt cirka två miljoner fasen har lagts på att kartlägga hönor har avlivats. I november de olika delarna av systemet avlivades en miljon hönor efter och identifiera hävstångspunkännu ett utbrott av salmonella. ter för att skynda på skiftet till Camilla Bergvall hos Djurens mer växtbaserad mat, samt Rätt är djupt kritisk. förbättrat utbud på den – Det är ett sådant slösvenska marknaden. seri med såväl resurI media Deltagarna i ser och liv. Hönorprojektet har nu na blir inte sjuka Efter massavlivningen fått möjlighet av salmonella och av hönor intervjuades riksordförande Camilla att söka in till en det är inte deras Bergvall i Barometern om ny utlysning hos fel att de trängs i de politiska åtgärderna Vinnova. Projektvarandras avföring Djurens Rätt vill se. en ska ta avstamp i och att bakterier farmare den lägre kompensahävstångspunkterna frodas. Den här återtionen, för att kunna som identikommande återstarta verksamhet fierades i den första smittspridningen januari 2023. Det är fasen. Djurens Rätt som leder till 13 för många, enligt har antagit erbjumassavlivningar Djurens Rätt. dandet och i slutet av visar tydligt att – Det kommer oktober landade en djurfabriker är alltid finnas galningny ansökan på Vinnohållbara och att ar som vill fortsätta ovas bord. Utöver de behöver monmed sin djurplågande förhoppningen om teras ner. Nummer 3/2022 Nummer 2/2023 verksamhet, om det det nya, spännande Djurens Rätt inte införs förbud. prototypprojektet skickade en skriDanmark är ett tydså har deltagandet velse till regeringligt exempel på varför i Vinnovas satsning en i augusti 2023 ett heltäckande EU-förbud gagnat Djurens Rätts samvermed krav om åtgärder, men behövs, i linje med Fur Free kan med andra aktörer. ingenting har hänt. ●

Minkfarmare på nya jobb, vegosatsning och massavlivade hönor. NUMMER 1/2021

Europe, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt. Olönsamheten i minkfarmning består, enligt branschen. Medier rapporterar om före detta danska minkfarmare som verkar nöjda på nya jobb.

Namn:

Adress:

Postadress:

E-post (Ej obligatoriskt):

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg