Du kanske inte ser dig själv som en aktivist. Kanske kallar du dig volontär eller ideellt arbetande – eller så kallar du dig inte för något särskilt. Om du öppnar den här handboken så tror vi att du vill göra skillnad. I så fall har du hamnat helt rätt. I den här handboken hoppas vi att du ska finna inspiration till att ge dig ut för att förändra världen. Du kan se den som en verktygslåda där du kan plocka de verktyg som passar dig bäst, men du kan också få hjälp med att sätta upp konkreta mål och hitta rätt väg för förändring. Vi hoppas att du ska bli inspirerad till handling. Djuren kan inte föra sin egen talan, men du kan vara deras röst. Varje insats är viktig för att vi ska nå en förändring. Förändra! En handbok i praktisk djurrätt är Djurens Rätts nya aktivisthandbok. Den ger en introduktion till den demokratiska processen i Sverige och EU, och visar vilka vägar som finns för att förändra för djuren. Att göra skillnad kan känns svårt. Med denna handbok visar vi att det går. Och vi berättar hur du gör.

förändra! en handbok i praktiskt djurrätt © Djurens Rätt 2015.

FÖRORD......................................................... 7

Mångfaldigande tillåtet med angivande av källa. Ladda ner handboken på www.forandra.org eller beställ från www.djurensratt.se/shop.

KAPITEL 1 – AKTIVISM ........................................... 9 KAPITEL 2 – ATT PÅVERKA POLITISKT ............................. 17

text av Camilla Bergvall form av Peter Lundgren omslag av Peter Lundgren projektledare på Djurens Rätt var Peter Nilsson fotografierna i boken är foto av Djurens Rätt eller privata bilder förutom följande: Camilla Bergvall (s. 134 på Kao’s), Gabriella Terneborg (s. 81 på Peter Nilsson), Helene Olivegren (s. 134 på Sofia Säljö), Hendrik Zeitler (s. 66 på Camilla Björkbom), Jenny Gard (s. 134 på Helena Gard), José Figuerora (s. 48 på Martin Smedjeback), Kim-Evert Olofsson (s. 5657), Kristina Wicksell (s. 125 på Natalie Ekström), Magnus Holm (s. 125 på Hubbe), Moa Karlberg (s. 148 på Annika Spalde), Mercy for Animals (s. 48 på Nick Cooney), Peter Nilsson (s. 23 på Carl Schlyter, s. 26, s. 37 på Hanna Kristiansson, s. 43 på Gustaf Wiklund, s. 48 på Melanie Joy och Camilla Björkbom, s. 81 på Tina Hogevik), Petri Aasma (s. 66 på Susanne Thörnqvist), Robert Halvarsson (s. 43 på Carola Bolmstedt), Sara-Maria Westerlund (s. 56-57) Utgiven med ekonomiskt bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Tryckt hos Boktryckarna 2015 isbn 978-91-88786-96-8

KAPITEL 3 – ATT PÅVERKA OCH SKAPA OPINION ..................... 45 KAPITEL 4 – MASSMEDIER OCH SOCIALA MEDIER ..................... 63 KAPITEL 5 – UTÅTRIKTAT ARBETE OCH DIREKTA MÖTEN ............... 89 KAPITEL 6 – VARDAGSAKTIVISM .................................. 121 KAPITEL 7 – HÅLLBAR AKTIVISM ................................. 141 FÖRDJUPNINGSTIPS ............................................. 152

i denna handboks första kapitel definierar vi aktivism som »alla former av medveten politisk aktivitet för att påverka exempelvis politiska beslut eller företags agerande«. Om detta låter komplicerat så tänk att aktivism helt enkelt är att göra skillnad. Att göra världen lite bättre. I denna handbok fokuserar vi på att göra världen bättre för djuren. Handboken ges ut av Djurens Rätt med ekonomiskt bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Den ger en introduktion till den demokratiska processen i Sverige och eu, och visar vilka vägar som där finns för att förändra för djuren. Du får träffa politiker och andra personer som har förändrat och ta del av deras bästa tips på hur du gör skillnad. Att påverka beslut kan kännas komplicerat. Med denna handbok hoppas vi visa att det går. Och vi berättar hur du gör. Vi tipsar om de bästa sätten att föra fram ett budskap på, delar med oss av våra tips för att lyckas nå ut via sociala medier och flera av Djurens Rätts aktiva medlemmar ger sina bästa råd till en effektiv djurrätt i praktiken. All text i handboken är skriven av Camilla Bergvall. Boken är formgiven av Peter Lundgren. Utan dem skulle det inte finnas någon handbok. Tack till alla aktiva inom Djurens Rätt som har varit med och lämnat förslag till handboken, bl.a. under vår rikskonferens i Stockholm 2014. Tack till alla som intervjuas eller omnämns i handboken och dagligen visar att det är möjligt att förändra. Framtiden är ljus. Peter Nilsson Kampanjsamordnare på Djurens Rätt

Du kanske inte ser dig själv som en aktivist. Kanske kallar du dig volontär eller ideellt arbetande – eller så kallar du dig inte för något särskilt. Om du har öppnat den här handboken så tror vi att du vill göra skillnad och förändra världen. I så fall har du hamnat helt rätt. I den här handboken hoppas vi att du kan finna inspiration till att ge dig ut för att förändra världen. Du kan se den som en verktygslåda där du kan plocka de verktyg som passar dig bäst, men du kan också få hjälp med att sätta upp konkreta mål och hitta rätt väg för förändring. Vi hoppas att du ska bli inspirerad till handling. Djuren kan inte föra sin egen talan, men du kan vara deras röst. Varje insats är viktig för att vi ska nå en förändring.

aktivism – 9

aktivism är ett ord som innefattar alla former av medveten politisk aktivitet för att påverka exempelvis politiska beslut eller företags agerande. Aktivism kan vara för eller emot föreslagna beslut eller så kan den protestera mot missförhållanden och samhällsstrukturer. Motsatsen till aktivism är således att vara passiv – det vill säga att göra ingenting. Hur aktivismen ser ut skiljer sig mellan olika grupper och organisationer. Aktivism kan genomföras inom ett politiskt system, exempelvis i ett politiskt parti, eller vara utomparlamentarisk, exempelvis namninsamling i syfte att påverka de politiska partierna utifrån. Utomparlamentarismen är ett brett begrepp som innefattar många organisationer. Djurens Rätt är en av de organisationer som vill genomföra politiska förändringar i samhället genom aktioner eller påtryckningar på de folkvalda. Den här boken kommer att ta upp allt ifrån flygbladsutdelning till tips på hur du kan påverka politiker. Gemensamt för alla saker du kommer läsa om är att de på något sätt syftar till att förändra och påverka omvärlden och djurens situation. Här följer en beskrivning av några begrepp som kan vara bra att ha med sig på vägen:

SPECIESISM speciesism är ett begrepp som kommer från det engelska ordet species som betyder art. Speciesism innebär diskriminering baserad på arttillhörighet, så som till exempel sexism innebär diskriminering baserad på kön. Begreppet artism används ibland som en svensk översättning, men har problemet att en speciesist då eventuellt skulle kunna komma att kallas för artist, vilket skulle kunna leda till missförstånd.

DJURRÄTT djurrätt är en ideologi som handlar om att alla djur har rätt till sitt eget liv och att deras grundläggande intressen ska visas samma hänsyn som människors. Djurrätt bekämpar speciesism och djurutnyttjande genom att slå fast att djur är levande och kännande varelser med intressen och behov som måste tillgodoses. Det innebär att det är fel att utnyttja och döda djur, oavsett hur väl de behandlas. Djurrätt har utvecklats till ett område inom både filosofi och politik.

DJURSKYDD djurskydd och djurrätt är två olika saker. Till skillnad från djurrättsideologin handlar djurskydd om att förbättra djurs situation. Det kan handla om att hönor i äggproduktion inte ska sitta i burar, att alla grisar ska ha rätt till utevistelse och liknande frågor. Djurskydd tar alltså inte ställning till huruvida det är fel att döda djur för egen vinnings skull, utan fokuserar på förbättringar av själva djurhållningen. Ibland kan djurskyddsmål ingå i strävan efter djurrättsliga segrar, men det är viktigt att skilja på begreppen. Genom att hålla blicken riktad mot vårt slutgiltiga mål om ett samhälle fritt från allt djurförtryck kan vi undvika att hamna i fallgropar där vi nöjer oss med djurskyddsförbättringar. Även om en möjlig väg till förändring kan gå via djurskyddsreformer i lagstiftningen, så får det aldrig sluta där. Vi måste våga tro på ett samhälle som helhjärtat bygger på respekt för djuren. För att komma dit behöver vi en genomgående förändring i samhällets attityder och ekonomiska relationer till djur.

aktivism – 11

DJURENS RÄTT djurens rätt är sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation med mer än 35 000 medlemmar. Organisationen är partipolitiskt obunden och arbetar med demokratiska metoder för ett samhälle fritt från djurförtryck. Djurens Rätt är helt beroende av frivilligt stöd för att kunna hjälpa djuren. Det är alla medlemmar och gåvogivare som tillsammans utgör Djurens Rätt. Djurens Rätt har funnits sedan 1882 och arbetar för alla de djur som varje dag lider i djurförsök, i livsmedelsindustrins djurfabriker, i burar på pälsdjursfarmer och djur som på andra sätt utnyttjas av människor. Djurens Rätt vill vara djurens röst i samhället och försvara deras rättigheter. Djurens Rätt är en öppen icke-våldsorganisation som enbart arbetar med demokratiska metoder och fredliga medel.

De fyra områden som Djurens Rätts riksstämma beslutat att organisationen ska fokusera på är

• •

Djuren i livsmedelsindustrin Djurförsök

• •

Djuren i pälsindustrin Djurvänlig konsument

FÖRENINGSDEMOKRATI djurens rätt arbetar främst genom att informera allmänheten och beslutsfattare för att skapa attityd- och lagförändringar, samt att påverka företag att bli mer djurvänliga. Organisationen är uppbyggd enligt klassisk folkrörelsemodell med lokalorganisationer som bas och en riksstämma som högsta beslutande organ. Riksstämman är som ett årsmöte eller en kongress där det väljs en förbundsstyrelse som till sin hjälp för att driva organisationen framåt har en riksorganisation med avlönad personal, nationella arbetsgrupper och lokalt engagerade. Djurens Rätt har riksstämma vartannat år, då vi beslutar om kommande års verksamhetsinriktning och väljer förbundsstyrelse och förbundsordförande. På riksstämman röstar ombud från varje lokalavdelning. Ombuden väljs på lokalavdelningarnas egna årsmöten, och på så sätt är det du som medlem som bestämmer i Djurens Rätt. Som medlem och/eller lokalavdelning kan du även skriva motioner till Djurens Rätts riksstämma om med, vad, eller hur du tycker att organisationen ska arbeta kommande år

DJURENS RÄTT RUNT OM I LANDET: djurens rätt göteborg har runt 3 000 medlemmar. De arbetar mycket med att synas i Göteborg genom att bjuda på veganmat, arrangera utställningar, vegomässor, kafékvällar och föredrag. De är så många aktiva att de har delat upp arbetet i olika projektgrupper, bland annat en aktivistgrupp. djurens rätt gävle-sandviken är en lokalavdelning som arbetar mycket utåtriktat med visuella och kreativa manifestationer och informationsbord. De hjälper gärna till med Djurens Rätts nationella kampanjer och åker på aktivistträffar, utbildningar och riksstämmor. djurens rätt umeå har medlemsmöte en gång i månaden där de planerar aktiviteter för djuren. De har bland annat skapat den veganska mässan Vegovision, som de har arrangerat Umeå sedan 2009 och som 2014 utökades till att hållas även i Göteborg. djurens rätt sundsvall-timrå missar aldrig en lokal happening där de kan föra djurens talan, om det så är nationaldagsfirande eller Barnens Dag. Djurens Rätts lokala verksamhet i Sundsvall bildades 1982 och i Timrå bildades verksamheten 1992. djurens rätt västerås-surahammar-hallstahammar delar ut tusentals broschyrer om djurens situation och syns på lokala marknader varje år. Dessutom är de flitiga i radio och på insändarsidorna i lokala medier. Västeråsavdelningen av Djurens Rätt har funnits sedan 1970-talet och innefattar numera också Hallstahammar och Surahammar. djurens rätt karlskrona bildades 1979 och har sedan dess hunnit med många olika aktiviteter. De har regelbundet haft informationsbord på festivaler och marknader. De har även informerat i skolor och på fritidsgårdar och haft utställningar på biblioteken i kommunen. De skriver ofta insändare och har författat flera medborgarförslag.

I Sverige finns många aktiva lokalorganisationer – varför inte bli aktiv i någon av dem? För mer information om lokal verksamhet och kontakt med lokalorganisationer: www.djurensratt.se/lokal-verksamhet

aktivism – 15

I Sverige har vi ett styrelseskick som kallas demokrati och handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma. I Sverige finns de rättigheterna angivna i vår grundlag. Där står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. I detta kapitel ska vi därför fokusera på hur du kan påverka de politiska krafterna.

att påverka politiskt – 17

. Europeiska Unionen

2.1.1

AKTIVISM I EU

2 1

sedan 1995 är sverige medlem i Europeiska Unionen (eu). Tillsammans med de andra medlemsländerna beslutar Sverige alltså om eu:s politik. Som eu–land måste också Sverige följa de beslut som tas i eu, men vi kan också påverka vilka beslut som ska fattas. Många svenska lagar har sitt ursprung i eu–lagar. I medlemsländerna hålls eu–val vart femte år, och varje land väljer då ett antal ledamöter till platserna Europaparlamentet (2014 innebar detta 20 platser för Sverige av totalt 751). Ledamöterna som väljs representerar sina väljare och sitt parti, men olika länders partier som driver liknande frågor brukar bilda partigrupper som samarbetar i parlamentet. När eu har beslutat om en lag måste Sverige och andra länder följa den. Om lagen är en förordning så ska den gälla på samma sätt i alla eu–länder. Är lagen i stället ett direktiv så beskriver den snarare mål som ska uppnås, och sedan får länderna själv avgöra hur direktivet ska införas i landets egen lagstiftning för att målen ska uppnås. Även direktiv kan dock innehålla väldigt detaljerade regler. Det är regeringen som utreder hur ett direktiv ska föras in i lagstiftningen. Ibland krävs det att svenska lagar förändras eller att en helt ny lag stiftas.

i mars 2012 reste en grupp på tolv personer från Djurens Rätt till eu–parlamentet i Strasbourg för att träffa parlamentariker och samla stöd för en skriftlig åsiktsförklaring som har framlagts i parlamentet om en maxgräns på åtta timmar vid transporter av levande djur inom eu. En av dem som åkte var hannah matkala nylander, från Djurens Rätts ungdomsgrupp i Örnsköldsvik. – Jag har alltid känt att eu–parlamentet är så stort och svårt att påverka. Så det var en jättehäftig känsla att gå runt i maktens korridorer och knacka dörr och säga »Visst ska du gå ner och skriva under petitionen för 8hours?«, berättar Hannah. Lärdomarna från eu–parlamentet var många. Hannah fick insikt i hur systemet fungerar och hur viktigt det faktiskt är att vara på plats och direkt påverka besluten som tas. Dessutom fick hon se en del av hur andra lobbyorganisationer jobbar. – Jag kände verkligen att jag kunde påverka. Vi hjälpte till med att få de där sista parlamentarikerna att skriva under så att vi kunde gå i mål med petitionen, säger hon. Egentligen är det inte så långt till politikerna som det kan kännas. Det blev tydligt under hela resan till parlamentet i Strasbourg. – Om det inte är så långt till eu–parlamentarikerna så är det ju ännu kortare väg till kommunala politiker, säger Hannah.

Hannahs bästa tips till dig som vill påverka EU

• 8hours – en kampanj för kortare djurtransporter

Bättre kontroller och en gräns på 8 timmars transporttid är delar av de krav som 8hours–kampanjen ville att eu skulle ställa på djurtransporter. Över 1 miljon namnunderskrifter samlades in av djurrätts– och djurskyddsorganisationer i Europa för att kräva nya och förbättrade djurtransportregler i eu. Parlamentet lyssnade på eu–medborgarna och röstade två gånger under 2012 för en deklaration som kräver högst åtta timmars transporttid. Nu ligger bollen hos eu–kommissionen.

•

Tänk på att det är tack vare dig som politikerna sitter där de sitter. Det är också på grund av dig, mig och andra som engagerar sig som vi har nått stora förändringar. Det är alla aktivister genom tiderna som drivit oss framåt, både etiskt och moraliskt. Du är inte ensam, försök hitta andra människor eller organisationer du kan vara en del av. Det går att förändra världen själv i vissa frågor, men att hitta en grupp som stödjer och är engagerad i samma fråga gör det lättare och roligare. Ta plats, det förtjänar du. Du har rätt att bli lyssnad på.

att påverka politiskt – 19

från resan till eu–parlamentet i strasbourg måndag 12 mars 2012 kl. 22.45 Efter en resa som började kl. 04.30 för ett par av våra resenärer landade vi efter två korta skutt från Göteborg och Stockholm på Frankfurts flygplats. Tågresan, via Mannheim och Karlsruhe, tog desto längre tid. Men vid halv tio på kvällen anlände vi till Strasbourg, där eu–parlamentet befann sig denna vecka. tisdag 13 mars 2012 kl. 10.30 09.00 befann vi oss utanför den mäktiga parlamentsbyggnaden i Strasbourg. Efter ett kort välkomnande av Miljöpartiets parlamentariker Carl Schlyter (som bjudit in oss) fick vi en snabb guidning runt i parlamentets korridorer. Vi fick också veta att ytterligare två parlamentariker hade skrivit på för 8–timmarsgränsen för djurtransporter i eu under morgonen, vilket innebar att det nu fanns 307 av nödvändiga 378 underskrifter. tisdag 13 mars 2012 kl. 14 .15 Djurens Rätts aktiva har spridit ut sig i maktens korridorer för att besöka eu–parlamentariker och be dem skriva under petitionen. Det är aningen snårigt att hitta bland alla korridorer, rum och hissar, men vi lär oss snabbt.

tisdag 13 mars 2012 kl. 17.15 Det är dags för ett besök i parlamentets »kärna« – plenisalen. Vi lyssnar på en debatt om saker som inte rör djurfrågor och allt är simultantolkat på 23 olika språk. Häftig känsla att sitta på plats i plenisalen. Därefter går vi direkt vidare till ett möte med Carl Schlyter. Först får vi en presentation av eu:s struktur och organisation, därefter pratar Schlyter om hans väg in i politiken och vad han driver för frågor i parlamentet. Isabella Lövin, Miljöpartiets andra eu–parlamentariker, kommer också förbi och pratar om fiskar, hennes hjärtefråga. Det kan inte vara varje dag som bläckfiskars och kråkfåglars intelligens diskuteras i eu–parlamentet i Strasbourg. tisdag 13 mars 2012 kl. 22.20 Efter att ha sökt oss fram längs med Strasbourgs tunnelbana landade 14 personer – tolv från Djurens Rätt, en från amerikanska hsus och en danska från Animals’ Angels – på den vegetariska restaurangen Poeles de Carottes (2, Place de Meuniers). En liten trevlig restaurang med bara vegetariskt på menyn. De som pratat med parlamentariker under dagen sammanfattar intrycken.

Sammanfattningsvis: väldigt lyckat. En del möten blev långa samtal med assistenter och tjänstemän, andra samtal skedde som hastigast mellan ett kontorsförråd och en hiss. Antalet parlamentariker som ställt sig bakom resolutionen när vi kom var 307, när dagen slutade var det 332. Ytterligare flera har sagt att de kommer att skriva under. onsdag 14 mars 2012 kl. 11.20 På plats utanför parlamentet strax innan nio och därefter ett antal möten med svenska eu–parlamentariker. Ett par spontana, där det faktiskt räcker att knacka på en dörr, och andra inbokade. Vi träffade parlamentariker från Moderaterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna under en 40– minutersperiod. Vi har under besöket fokuserat på att prata med svenska parlamentariker, men så mycket vi hunnit har vi även pratat med parlamentariker från andra länder om att ställa sig bakom deklarationen om en 8–timmarsgräns på djurtransporter. Paraplyorganisationen Eurogroup for Animals har varit till stor hjälp med att peka ut de parlamentariker som var viktigast att prata med när det kommer

till djurfrågor. Nu återsamling i parlamentets kafeteria, och sedan finns vi på plats utanför parlamentets plenisal, där de kl. 12.00 ska rösta om andra frågor. Inte ett tillfälle att föra samtal, men för att synas med vårt budskap och för att dela ut våra »vykort« med en uppmaning att skriva under deklarationen. onsdag 14 mars 2012 kl. 15.00 Snabb marsch från parlamentet till hotellet, och vidare till tågstationen. På vägen får vi ett samtal om att målet är uppnått, tillräckligt många eu–parlamentariker har skrivit under! Vi skulle nå minst 378 – siffran vi får är 383. Syftet med resan var att hjälpa till med deklarationen om djurtransporter, och vi vet att vi har påverkat en del parlamentariker att skriva under som annars inte skulle ha gjort det. Det känns fantastiskt och oerhört stort! Glädjen blandas med en stor separationsångest då en fantastisk grupp aktiva skiljs åt och åker vidare till sina hemorter. torsdag 15 mars 2012 kl. 13.50 Totalt skrev 395 parlamentariker under resolutionen.

2.1. 2

EU UR EN PARLAMENTARIKERS ÖGON

carl schlyter var en av de parlamentariker i eu som tog initiativ till kampanjen 8hours och det var också han som bjöd ner Djurens Rätts aktiva till Strasbourg för att vara med och påverka parlamentarikerna på plats. Från början hade Carl själv inga planer på att bli politiker utan ville arbeta med att uppfinna nya tekniska lösningar. När han skrev sitt examensarbete mötte han många människor som var så fattiga att deras enda mål var att bara få överleva en dag till. Han insåg då att de tekniska lösningar han ville arbeta fram inte skulle komma till användning utan att en global social rättvisa kom till först. Utan den rättvisan skulle problemen bara förflyttas mellan tid och rum. Men när han kom till den insikten tänkte han inte på att välja den politiska vägen, utan tänkte utbilda sig till journalist. När han missade sista ansökningsdatum till utbildningen med två dagar, blev det i stället politiken. – Med facit i hand så passade politik mig bra. Den kreativitet som jag hade som uppfinnare, den kan jag fortfarande ha i politiken. Jag har helt enkelt fått betalt för att hålla på med min hobby, säger Carl Schlyter.

TACK VARE AKTIVISTER aktivismen hade en stor roll i kampanjen 8hours. Den var hela grunden i kampanjen, menar Carl. De gamla reglerna för djurtransporter kom till på 80–talet, och när förändringarna som sedan gjordes bara rörde saker runtomkring och inte djurens situation, bestämde sig Carl Schlyter och flera parlamentariker från andra länder sig för att starta kampanjen. Responsen han fick från personer som ansvarar för frågan var att om det finns en majoritet och ett tryck i frågan, så skulle de ta frågan vidare. – Och då tänkte jag att vad kan jag visa för bättre tryck än att medborgarna vill det? säger Carl Schlyter. Tillsammans med djurrättsorganisationer och andra aktiva människor samlades 1,1 miljoner namnunderskrifter in för frågan. Det var oerhört viktigt för kampanjen, berättar Carl. – Dels var det alla de människor som skrev under, men alltid när vi har vunnit djurstrider i parlamentet så har det också varit tack vare aktivisterna. Mobilisering behövs för att parlamentarikerna ska orka bry sig i frågan. Utan det trycket händer ingenting. Det är viktigt att det finns många människor som är arga och vill ha förändring. Resultatet blir dock bäst om du använder humor och kreativitet snarare än ilska när du genomför en kampanj.

INDUSTRIN SOM BESTÄMMER till vardags är det djurindustrin som bestämmer hur djur ska ha det. Det är inte djuren, inte konsumenterna, inte medmänskligheten – utan industrin, säger Carl sen. Han berättar om hur det finns en svår inbyggd logik i djurskydd. Man tänker att »om grisarna får gå lösa så gör de illa varandra, om kor inte står uppbundna kan de ju göra illa sig, om inte kycklingarna slaktas så tidigt så växer ju benen sönder« – och så utgår man inte från att orsaken är att ni har avlat sönder dem och orsaken är att grisar inte har någon möjlighet till naturligt beteende och det är därför de biter i varandras svansar och liknande. – Om man utgår ifrån en begränsad logik, så är industrins krav rimliga. Man menar att det är för djurskyddets skull som man binder upp, stänger in och låser fast. Har man den begränsade logiken och till vardags bara träffar industrierna, då är det ju så de politiska besluten också kommer att se ut, säger Carl. Därför är det så otroligt viktigt att aktivister för djurens talan. Annars skulle bara djurindustriernas röster höras i parlamentet. – Alla viktiga djurvinster har vi gjort tack vare stöd från organisationer som Djurens Rätt och deras aktiva! Ännu har inte kampen för 8hours nått hela vägen, men andra segrar som vunnits i eu är till exempel att det har införts ett förbud mot försäljning av katt– och hundpäls och ett förbud mot försäljning av sälpäls. Anledningen till att det är just i de frågorna som djuren har vunnit tror Carl till stor del handlar om att det då är svagare industrier som har utmanats. När det gäller djurtransporter utmanas en mycket större och starkare industri, den som förser människor med livsmedel. – Aktivismen är helt avgörande för att vi ska nå framgångar, särskilt på djurområdet. I många fall finns det ekonomiska intressen från båda håll, men det är inga storföretag som tjänar pengar på djurvälfärd. Så i just djurfrågor är det väldigt viktigt att det finns organisationer som Djurens Rätt annars skulle vi inte nå resultat – det är jag helt säker på, säger Carl.

DET GÅR ATT PÅVERKA en annan sak carl är säker på är att det går att påverka eu även om han är kritisk till eu för att stora företag har mycket makt i frågorna som tas upp. Men om man får till en offentlig debatt om en fråga, då kan du faktiskt vinna, säger han. Sker debatten däremot i slutna rum där inte allmänheten kan se den, då förlorar vi nästan alltid, menar Carl Schlyter. Så länge debatt saknas kommer eu fatta beslut som kortsiktigt gynnar industrin. Om vi vill förändra de besluten, behöver vi mobilisera och skapar debatt. Det är faktiskt lättare än man kan tro. 20 fysiska brev i en och samma fråga räknas som

att påverka politiskt – 25

folkstorm, i princip. Mejlkampanjer kan slå på lite olika sätt. Ibland blir folk irriterade, men Carl tror att de kan hjälpa till att lyfta en fråga om de är korta och intensiva. Men det tar lång tid för eu att göra någonting. Den snabbaste lagstiftningen någonsin var den som handlade om förbud mot att sälja sälpäls. Carl skrev resolutionen som blev godkänd i september 2006. Lagen blev beslutad 2009 och införd 2010. – Det är rekordsnabbt i eu–sammanhang, skrattar Carl Schlyter.

SVÅRIGHETER MED ATT PÅVERKA EU i eu–parlamentet pratar alla inte ditt språk, men ganska många pratar engelska. Språket kan vara en svårighet och ibland ett problem, men det går att hitta vägar för att lösa det. Systemet i eu är mycket svårare att förstå än det politiska systemet i Sverige, säger Carl. Det är längre bort och mer komplicerat, men det finns såklart personer att fråga om hjälp. Sen skriver media sällan om något som händer i eu så du måste hålla reda på det själv. – När media skriver om eu–beslut är det när riksdagen ska införa dem som lagar. Då har det hunnit gå två år från själva besluten. Och då är det alltså för sent att påverka. Var ute i tid, är hans råd. Lita inte på att medierna ska berätta vad som händer i eu, det får du tänka på själv. Det är den största skillnaden om du jämför politiken i Sverige med den i eu. Djurens Rätt är därför medlemmar i en koalition som heter Eurogroup for Animals. Genom medlemskapet där och kontakter med djurorganisationer i hela Europa får vi kunskap om vilka frågor som är aktuella för djuren just nu och vilka nyckelpersoner som kan vara värda att kontakta. På så sätt kan vi hålla oss uppdaterade i eu–frågor. Även om parlamentet ligger långt borta så är de flesta svenska eu–parlamentariker hemma i Sverige varje vecka, så du måste inte nödvändigtvis åka ner till Bryssel eller Strasbourg för att kunna träffa dem. Det går ofta att boka möten med dem i Sverige – särskilt måndagar och fredagar är det stor chans att de är hemma, avslöjar Carl som ett bra tips. – Djur har ingen egen röst, och det är bara du som kan försvara dem. De har inga andra som talar för dem, det är bara du som kan göra det åt dem, säger Carl Schlyter som en hälsning till alla aktivister som läser denna handbok.

Carls bästa tips för att påverka EU

• • • • •

• •

Var påläst, det är viktigt att du vet vad du pratar om. Ha konkreta förslag på de förändringar du vill se i en särskild fråga. Var vänlig, allt annat är kontraproduktivt. Humor kan vara det som funkar absolut bäst för att få uppmärksamhet, sympati och välvilja för sin sak. Prata om problem och lösning. Ibland kan hemska bilder behövas för att folk ska förstå hur det faktiskt ser ut, men kommunikationen ska alltid handla om att det finns en lösning på problemet de ser. Tjata inte för mycket, var lagom påstridig. Rikta dig till alla, i varenda partigrupp finns det folk som bryr sig om djur.

att påverka politiskt – 27

. Att påverka riksdag och regering 2 2

riksdagen är en annan viktig del i den svenska demokratin. Vart fjärde år är det val till riksdagen, och då ska medborgarna utse 349 riksdagsledamöter. De ska representera människorna i Sverige, och ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar besluten som riksdagen fattar. De besluten påverkar hela samhället. Samspelet mellan riksdagen och andra offentliga aktörer – regeringen, myndigheter, kommuner, landsting och eu – är stort.

– Liten politisk ordlista

• • • • • •

regeringsformen är den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. regeringen är den myndighet som styr Sverige. Den består av statsråden (ministrarna). talmannen är riksdagens främste företrädare och leder riksdagens arbete. minister/statsråd utses av statsministern och har ofta ansvar för enskilda politiska frågor, så som näringsministern eller skolministern. En motion är ett förslag till beslut som väcks av en enskild eller flera riksdagsledamöter som vill att regeringen ska göra något. En proposition är ett förslag från regeringen.

att påverka politiskt – 29

riksdag och regering kan kännas som någonting som finns långt borta någonstans, men politikerna i riksdagen är ofta närmre än du tror. Det är också de som kan påverka vår svenska djurskyddslag och hur djuren har det. För att ge en guide till hur du kan påverka riksdagspolitiker har vi pratat med personer som suttit och sitter i riksdagen: Miljöpartiets helena leander från Miljöpartiet, Vänsterpartiets jens holm och Socialdemokraternas sara karlsson. Alla tre är (eller har varit) ledamöter i Miljö– och jordbruksutskottet och har erfarenhet av aktivism i djurfrågor både i och utanför riksdagen. 2. 2.1

ATT PÅVERKA POLITIKER I RIKSDAGEN

helena leander var riksdagsledamot för Miljöpartiet mellan åren 2006 och 2014. Hennes första råd till den som vill påverka riksdagen är att ha en bra idé om vad det är du vill påverka. Du vill kanske lägga ner pälsdjursfarmerna eller att alla grisar ska ha rätt till utevistelse. – En allmän uppmaning att »Sluta plåga djur« kan vara lite svår för politikerna att ta till sig och veta vad man konkret ska göra, förklarar Helena. Sen är det egentligen två delar som behövs, menar hon. Dels ska du ju få politikern att tycka att det här är en bra sak, men om du vill få politikern att ändra åsikt så gäller det att antingen förmedla budskapet oavsett vad väljarna tycker eller så använder du en stark opinion för att få fram budskapet. – Bäst är såklart om du kan kombinera dem. Ett bra budskap med en stark opinion bakom, säger Helena Leander. Jens Holm som är riksdagsledamot för Vänsterpartiet håller med om att en stark opinion i en fråga är viktig. – Politiker bryr sig väldigt mycket om väljarströmmar och röster. Kan vi se att det är väldigt många som vill en sak så är vi som politiker och parti väldigt benägna att anpassa oss efter det. Det är väldigt bra att först visa på ett problem och sen visa på hur många som vill ha en lösning på det. Det är ganska grundläggande, men det funkar ofta, säger han. Att ta fram rapporter, som Djurens Rätt gör, tycker politikerna är jätteviktigt och bra, men för att få politiker att ändra åsikt offentligt måste man också skapa press utifrån. Om någon ringer eller kommer på besök och berättar om en fråga som man tycker är jätteviktig, då blir politikerna såklart medvetna om situationen, men det sätter inte dem i en press inför någon annan än just den personen. – Det är press utifrån som får oss att ändra oss. Det låter kanske jättecyniskt men så funkar det ju. Så funkar vi inte bara som enskilda politiker utan även som partier, säger Sara Karlsson, som är riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Att skapa press utifrån är inte helt enkelt för en enskild privatperson, men att då ta hjälp av medier och djurrättsorganisationer för att skapa uppmärksamhet kring frågan är en väg att gå.

MEDIAS ROLL I POLITIKEN media är väldigt viktiga, det är riksdagspolitikerna överens om. För att en fråga ska få uppmärksamhet och politiskt utrymme behöver den också synas och höras i medierna. – Vi läser alla tidningar och håller koll på sociala medier. Vid sidan av den direkta kontakten med politiker och partier så är det i medierna det händer, säger Jens Holm. Även om aktivister och organisationer jobbar hårt varje dag så ger det inte alltid utdelning. Då gäller det att ha tålamod – plötsligt dyker det där tillfället upp där det är läge att lyfta en viktig djurfråga i medierna. Då gäller det att smida medan järnet är varmt. – Det behöver hända något för att medierna ska rikta strålkastarljuset åt ditt håll. Det är viktigt att ha medierna med sig, säger Sara Karlsson.

TA PERSONLIG KONTAKT förutom att skapa press på politikerna är det värdefullt att kontakta dem direkt. Olika politiker tycker att olika sätt är bäst att nå dem på, men ett inledande mejl verkar de flesta vara överens om är bra. – Jag tycker att mejl är det absolut smidigaste för då kan jag sitta i lugn och ro och ta till mig. Inga pappersbrev, aldrig någonsin pappersbrev, säger Helena Leander. – Jag tycker kombinationen av ett mejl och sen ett direkt samtal är en bra strategi. Det direkta samtalet ska aldrig underskattas, för vi får väldigt mycket mejl och då blir det väldigt mycket mejl som vi inte läser, säger Jens Holm. Han föreslår att du några dagar efter att ha skickat ett mejl ringer politikern och följer upp det. Fråga: »Såg du vårt mejl och referensen till vår nya rapport om grisarnas liv i Sverige?« Då hör du direkt om den här politikern har missat det eller om hen har läst rapporten. Har hen inte läst kan du svara att du gärna skickar den igen ifall den hamnat i spamfiltret. Sen avslutar du samtalet med att det vore roligt att höra vad politikern och partiet hen representerar tycker i frågan. På så sätt kan du få politikern att säga att hen ska återkomma, och då måste hen läsa rapporten och bilda sig en uppfattning i frågan. Men det är viktigt att inte ringa i tid och otid utan bara när du verkligen har någonting att säga. – Politiker är upptagna personer som de flesta andra, och då vill man inte ha någon som ringer klockan sju en fredagskväll eller ringer fyra gånger i veckan och säger samma sak. Visa respekt för den du kontaktar, säger Jens Holm.

att påverka politiskt – 31

VAR TREVLIG

DET GÅR ATT PÅVERKA

ett tips som ständigt återkommer är att tänka på vilken ton du använder när du kontaktar politiker. Det samstämmiga rådet är att vara trevlig, även om du är upprörd över hur djuren behandlas. Helena Leander fascineras av att hon kan få många mejl från djurrättsmotståndare, till exempel jägare, som är väldigt otrevliga. De allra flesta är mycket mer mottagliga för budskapet om den som skriver använder en trevlig ton. Ibland kan det vara svårt att vara trevlig och saklig när frågan berör och upprör dig väldigt mycket, men då menar Helena att du kan försöka ge uttryck för din upprördhet genom att skriva om den. Skriv att du blir så himla ledsen och upprörd av att se det här, snarare än att skriva att politikern som person är oempatisk. Då blir det lättare att påverka den du skriver till, eftersom du förklarar dina känslor och försöker få hen att förstå dem. – På så sätt behöver man ju inte vara rädd för att ta in sina egna känslor. Sen kan man hänvisa till siffror och fakta som stöder frågan som man tar upp, säger Helena. Jens Holm håller med. Man ska inte vara oförskämd, man ska däremot vara påläst och vara beredd på att en engagerad politiker ställer motfrågor om varför det ser ut som det gör.

men att det går att påverka riksdagen är de helt överens om. – Det går att påverka, det tror jag ju såklart, säger Helena. Det man fick igenom med den här regeringen var ju ett förbud mot djursex, det var på grund av den massiva påverkan. Ingenting hade ju hänt om det inte hade märkts att det fanns ett starkt folkligt stöd i den här frågan.

GÖR INTE SÅHÄR det finns några saker som politikerna varnar aktivister för att göra. Sabotageaktivism är otroligt okonstruktiv, tycker Helena Leander, exempelvis hot och våld. – Dels för att jag tycker det är dåligt mot de personer som drabbas men också för att det verkligen för frågan bakåt. Då får man ägna djurrättsdebatten åt att prata om vilka metoder man eventuellt tar avstånd från eller inte i stället för att diskutera hur djurens verklighet ser ut. Sara Karlsson tycker att man inte ska överskatta betydelsen av att ha rätt. Man måste förstås vara påläst och ha fakta som håller, det är grundplåten. Men det kan vara en farlig fälla att tro att det räcker med att ha rätt. Även om Djurens Rätt har gjort tusentals rapporter som är faktagranskade och visar hur verkligheten ser ut, så räcker det inte alltid hela vägen. – Jag tror att man riskerar att fastna i en massa frustration om man hamnar i ett läge där man bara lutar sig mot att man har rätt, säger Sara Karlsson. Ibland kanske man får acceptera att det inte går att skapa det där extra som gör att frågan lyfts politiskt. Man kanske måste vara beredd när det händer något i omgivningen som gör att frågan lyfts och då lägga in sin stöt. – Det går ju att som organisation få uppmärksamhet för rapporter man skriver, men det måste finnas något nytt. Det måste finnas ett nyhetsvärde, förklarar Sara.

Förbud mot sexuella övergrepp mot djur

Efter en lång kamp från engagerade djurvänner trädde förbudet mot sexuella övergrepp på djur äntligen i kraft den 1 april 2014. Det svenska förbudet togs bort 1944 och övergreppen har fram till den 1 april 2014 endast varit straffbara om de har kunnat klassas som djurplågeri – vilket i praktiken inneburit att endast fall då djuret fått allvarliga fysiska skador har kommit i fråga. Djurens Rätt har anmält enskilda fall av övergrepp på djur och i flera skrivelser krävt en lagändring. Organisationens lobbyarbete var en bidragande orsak till att den första riksdagsmotionen om ett förbud mot djurpornografi skrevs år 2002. 2004 fick den dåvarande Djurskyddsmyndigheten för första gången ett uppdrag av regeringen att utreda frågan om sexuellt utnyttjande av djur. Djurens Rätt överlämnade tre år senare 13 000 namnunderskrifter till stöd för ett förbud, och samlade ihop upp mot 10 000 protestmejl under året därefter.

Men politiska beslut och reformer tar tid. Det gäller att ha tålamod. – Ge inte upp för att det inte händer något just det året utan tänk i stället i termer av en generation, då går det helt plötsligt att göra väldigt mycket, säger Jens Holm. Han föreslår också att man tittar de goda förändringarna, även om de kan vara små. Om det händer något bra i Norge, Nederländerna eller i grannkommunen, ta fasta på det och titta på vad de gjorde som var så bra och försök göra likadant.

att påverka politiskt – 33

– Man kan alltid välja att se glaset som halvfullt eller halvtomt, och varför inte välja att se det som halvfullt – om man nu gillar fulla glas, skrattar Jens. Sara Karlsson tror att organisering utanför partipolitiken är viktig, så som i Djurens Rätt, men hon tror också på politiken som förändringskraft. – Det är en av de stora anledningarna till att jag är politiker, att jag verkligen tror på den parlamentariska demokratin, säger Sara Karlsson. – Det är ju inte alltid man känner att man har väldigt stort inflytande här och nu, men det är klart att man är med och förändrar även om man skruvar på små, små saker. Det får ju effekter även om man har svårt att se dem omedelbart, säger hon. Det är viktigt att inte låta inte ängslan hindra engagemanget. Vill man något så får man försöka jobba för det, och då hittar man vägar och man träffar personer som hjälper en rätt.

Helenas bästa tips

•

Skriv till politiker. Skriv också debattartiklar och insändare – dels läser ju politikerna dem och ser att det finns ett tryck i frågan, men dessutom är det ju också andra »vanliga« människor som läser och tycker. På så sätt blir det ju en dubbel verkan jämfört med om man bara skriver till politiker.

Jens bästa tips

•

Den direkta kontakten med politiker. Inte bara direkt kontakt med oss som sitter i miljö och jordbruksutskottet eller partiledarna. Alla politiker är viktiga, och de påverkar i sin tur andra politiker i sitt parti.

Saras bästa tips

•

Fokusera på den externa opinionsbildningen, snarare än att lobba direkt på politiker. Men man behöver också skaffa sig vänner på insidan. Några allierade som finns i politiken, helt enkelt. Gör det brett, försök skapa allians med personer från olika partier.

. Att påverka kommuner och landsting 2 3

det finns 290 kommuner i Sverige. De som bor i kommunen väljer vilka som ska styra den. Invånarna betalar kommunens arbete med sina skattepengar, och kommunerna får också ekonomiskt stöd från staten. Kommunerna har bland annat ansvar för att det finns förskola, skola och gymnasium, samt äldreomsorg. Kommunfullmäktige beslutar om hur upphandling av skolmat och annan mat i kommunen ska se ut. Att påverka sin kommun om att till exempel inte köpa in ägg som kommer från hönor som suttit i burar, eller om att införa en eller flera vegetariska dagar i skolorna, är därför en väldigt bra idé. På det sättet påverkar du både invånarnas attityder till vegetarisk mat och hur djuren som föds upp i livsmedelsindustrin har det. 2.3 .1

MEDBORGARFÖRSLAG

I somliga kommuner är medborgarförslag ett sätt för medborgare i kommunerna att väcka talan i kommunfullmäktige. I Sverige har 194 av 290 kommuner samt nio av Sveriges 20 landsting och regioner infört medborgarförslag. Möjligheten att lämna medborgarförslag utnyttjas i högre grad i kommunerna än i landstingen. 30 procent av förslagen i kommunerna leder till positivt beslut i fullmäktige. Motsvarande siffra för medborgarförslagen i landstingen är 25 procent. Det finns alltså stora möjligheter att påverka besluten som tas i kommunen genom att höja sin röst i medborgarförslag. Som en liten varning och rolig anekdot kan vi ta Melleruds kommun. Där skickade en och samma person in 100 medborgarförslag under ett enda år om olika saker. Detta ledde till att systemet med medborgarförslag i kommunen avskaffades året därpå. Så avväg noga vilka förslag du faktiskt skickar in, och skicka inte två förslag i veckan!

att påverka politiskt – 35

ATT TA INITIATIV TILL EN BURÄGGSFRI KOMMUN år 2008 tog djurens rätts lokalavdelning i Växjö initiativ till att göra kommunen fri från ägg från hönor som suttit i bur genom att skriva ett medborgarförslag. En av dem som var med och skrev under förslaget var hanna kristiansson. I medborgarförslaget skrev de att de ville att Växjö kommun borde fatta beslut om att av djuretiska skäl inte upphandla eller köpa in burägg. De skrev om hur hönorna inte ens kan sträcka på vingarna i de små burarna och att kritiken mot burägg är stor. Året efter kom förslaget upp i kommunen, och kommunfullmäktige i Växjö biföll förslaget, vilket betyder att de i framtida upphandlingar av ägg ska ställa krav som innebär ekologisk produktion, utevistelse för hönorna och att deras behov av sysselsättning tillgodoses. En viktig seger för hönorna, alltså. Hanna och de andra som skrivit under medborgarförslaget blev nominerade till Djurens Rätts pris Guldråttan det året för sin insats för hönorna. – Det var jätteroligt att bli nominerad, även om vi inte vann, säger Hanna. Samtidigt som Hanna och lokalavdelningen i Växjö föreslog att kommunen skulle sluta köpa in burägg så kampanjade de utanför ica–butiken Cityhallen i Växjö och fick butiken att sluta sälja ägg från hönor som sitter i bur. – Det var en del av Djurens Rätts nationella kampanj mot burägg och det gick väldigt bra för oss i Växjö. Jag har varit och kollat att de håller sitt löfte om att inte sälja burägg, säger Hanna. Hannas bästa tips till den som vill förändra djurens situation är att inte ge upp – det går att förändra, det är deras framgång ett bevis på. Hon vill också tipsa om att våga prova nya saker, till exempel att skriva ett medborgarförslag till kommunen du bor i, även om du aldrig gjort något liknande förut.

GE INTE UPP i karlstads kommunstyrelse togs ett liknande beslut, men det gick inte lika enkelt som för Växjö. Två medborgarförslag som var inspirerade av förslaget i Växjö skickades in till kommunen. Ett av medborgarförslagen skrev henrik sutinen, som då var vice ordförande i Djurens Rätts lokalavdelning i Karlstad–Hammarö. Han skrev bland annat att: »Kommunerna är också viktiga aktörer på konsumentområdet. Enligt min mening är det viktigt att vår kommun är med och gör skillnad för hönorna. Det kan man göra genom att välja bort buräggen i sina upphandlingar och inköp, precis som Växjö kommun den 21 september 2010 tog beslut om att göra. Vår kommun bör bli en buräggsfri kommun.«

Kommunen behandlade förslaget nästan ett år senare och föreslog att det skulle avslås med hänvisning till att kommunen höll på att utarbeta en livsmedelspolicy. När Henrik fick besked om detta svarade han med ett yttrande där han återigen tryckte på hur hönornas situation ser ut och att kommunen borde ta tydlig ställning mot djurplågeri. Och det gav resultat! Vid kommunstyrelsens sammanträde den 22 maj 2012 beslöt man att bifalla medborgarförslaget med formuleringen »Kommunens livsmedelspolicy ska innehålla riktlinjer om att inte upphandla eller köpa in burägg av djuretiska skäl«. Det lönar sig att vara envis och att inte ge upp! – Vi kände förstås stor glädje över denna något överraskande framgång. Det behövdes faktiskt inte någon större envishet då det fanns en politisk vilja i kommunen, men uppföljningen med Henriks yttrande över det inledande avslaget var förstås viktigt. Att medborgarförslag är ett bra verktyg för att påverka kommunen står ju helt klart, säger kai zimmerl, ordförande i Djurens Rätts lokalavdelning i Karlstad–Hammarö. Kai tror att en del av deras framgång, förutom att de gemensamt i avdelningen inte gav upp, var tajmningen. Frågan låg rätt i tiden eftersom kommunen tidigare hade engagerat sig i hållbarhetsfrågor.

Så här skriver du ett

•

• •

•

Skriv om sådant som kommunen kan fatta beslut om. Frågor som rör upphandling, vegetariska dagar i skolor, begränsningar av fyrverkerier i kommunen eller andra lokala frågor. Skriv inte om att förbjuda pälsdjursfarmning eller om andra saker som rör djurskyddslagen, de frågorna tar riksdagen hand om. Var saklig och håll dig till frågan. Ju tydligare du är, desto lättare är det för politikerna att förstå vad du vill. Skriv inte mer än en a4–sida. Avsluta förslaget med en mening som sammanfattar det. Exempelvis: »Jag föreslår därför att x–kommun beslutar att av djuretiska skäl inte upphandla djurtestade rengöringsprodukter«. Glöm inte att signera medborgarförslaget och ange de uppgifter som kommunen begär innan du skickar in det. Du hittar information om vad som behövs på din kommuns hemsida.

2.3 . 2

på vad ditt medborgarförslag kan handla om

• • • • • • • •

En eller flera vegetariska dagar i kommunala skolor Att begränsa fyrverkerier i kommunen av hänsyn till djur Att ställa djurskyddskrav i upphandling Att kommunen inte ska köpa in djurtestade rengöringsprodukter Att kommunen inte ska upphandla ägg från hönor som sitter i burar Att vegetariskt ska vara norm i kommunens verksamheter Att kommunen ska avsätta pengar för att hjälpa hemlösa katter Att socialtjänsten i kommunen ska utbildas i hur djur drabbas och påverkas i våldsamma hemmiljöer för att kunna hjälpa även familjedjuren under utredningar

VAD HÄNDER SEN? när du har skickat medborgarförslaget till kommunen så kommer kommunfullmäktige att ta upp det till beslut på ett av sina möten. Du blir meddelad av kommunkontoret om när det kommer upp på dagordningen. Men var beredd på att det kan dröja många månader innan det faktiskt är dags. Du kan då besöka mötet som publik och lyssna på anföranden och beslutet om ditt medborgarförslag. Annars kan du läsa protokollet efteråt. Du får även information om beslutet av kommunkontoret. Läs andras medborgarförslag, ladda ner mallar och hämta inspiration från www.forandra.org.

ATT GÅ EN ANNAN VÄG

Det är dock inte i alla kommuner som man kan lägga medborgarförslag. Så var fallet i Helsingborg när Djurens Rätts lokalavdelning i staden valde att i stället mejla alla politiska partier i kommunen om burägg och be dem att driva frågan i kommunen. De fick gehör hos Miljöpartiets kommunalråd gustaf wiklund. – Djurens välbefinnande har länge legat mig varmt om hjärtat, och frågan är självklar för mitt parti att driva. Just frågan om burägg är enkel att förstå och lätt att omsätta till konkret politik, säger Gustaf. I Helsingborg valde de att inte bara titta på frågan om burägg enskilt utan att i stället ställa fler krav på djurskydd i kommunens upphandling. Det resulterade i förbättringar på fler områden än just för hönorna. Att det finns aktiva medborgare i kommunen som hör av sig kan ofta vara helt avgörande, menar Gustaf. – Det är ganska enkelt: en politisk fråga måste alltid drivas av någon. Ibland kan det till och med vara effektivare för sakfrågan om det görs av några utanför partipolitiken, säger han. För den som är ute i god tid, orkar vara långsiktig och tänka strategiskt är det fullt möjligt att påverka de beslut som tas kommunalt, det är Gustaf Wiklund helt säker på.

ATT REAGERA PÅ KOMMUNENS BESLUT det går även att påverka sin kommuns beslut genom att reagera och bedriva påverkansarbete på andra sätt än genom formella medborgarförslag. Karlstad–Hammarös kommunala gymnasieskolor erbjuder vegankost av etiska skäl från och med höstterminen 2014 tack vare att Djurens Rätts lokalavdelning på orten reagerade och agerade. Kommunen avslog nämligen en motion om en vegetarisk dag i veckan. Då reagerade avdelningens ordförande Kai Zimmerl och skickade en skrivelse till kommunledningskontoret i Karlstad och en insändare till lokala medier som publicerades. I skrivelsen kunde kommunen läsa Kais uppmaning: »Låt Karlstad vara en kommun som bryr sig och som tar ställning för en etisk och hållbar kosthållning och därmed blir ett föredöme och en inspiration för andra kommuner.« Flera aktiva skrev också till kommunen som privatpersoner och förde fram sin åsikt i frågan. elise edgren som är aktiv i avdelningen skrev i egenskap av lärarstuderande en insändare om att alla barn borde få mat i skolan, även de som valt att äta veganskt av etiska skäl. Insändaren publicerades i två tidningar i kommunen och väckte debatt. Elsie bjöds sedan in till kontakt med en koststrateg i kommunen och fick medhåll från

att påverka politiskt – 41

en lokalpolitiker i ett insändarsvar. Sedan besökte Kai tillsammans med en förälder och en elev ungdoms– och gymnasieförvaltningen på Karlstads kommun för ett möte angående kommunens kostpolicy. Där fördes en diskussion om att ändra i kostpolicyn så att vegankost ska erbjudas de elever som önskar det. I samband med detta lämnade de också över en skrivelse från Djurens Rätt Karlstad–Hammarö på samma ämne. – Jag tror att det var smart att vi påverkade kommunen på tre plan. Dels politiskt genom Miljöpartiet som hade en nyckelroll, dels massmedialt genom insändardebatten och slutligen i dialog med kommunens gymnasieförvaltning, säger Kai Zimmerl. Och deras engagemang gjorde verkan. På initiativ från Miljöpartiets Carola Bolmstedt beslutade Karlstad–Hammarö gymnasienämnd att kostpolicyn för gymnasieskolorna i kommunen skulle ändras så att den som av etiska skäl vill ha vegankost från och med höstterminen 2014 har möjlighet till det. – Vi ville skapa förutsättningar för alla elever som tagit etisk ställning att också kunna få detta respekterat. Policybeslutet gör det veganska alternativet odiskutabelt och kan förhoppningsvis även få en slags prejudicerande effekt. Nu är det svårare för andra kommuner att inte följa efter, säger Kai Zimmerl. carola bolmstedt är sammankallande för Miljöpartiet i Karlstad och ledamot i gymnasienämnden. Hon var med och tog initiativ till policyändringen. De hade diskuterat frågan tidigare i nämnden men då hade förslaget fallit i slutskedet. Nu gällde det att hitta en ny vinkel, och därför kollade Carola upp mer fakta om den veganska livsstilen för att hitta argument för en policyändring. – Att vara vegan är för mig likställt med ett etiskt livsval, alltså borde individer få meddela »specialkost vegan« och även få det. Så resultatet blev att jag riktade in mig på individens valfrihet: att vi som kommun inte ska stå i vägen för den valfriheten utan ha med i vår kostpolicy att erbjuda vegan som alternativ, säger Carola. Carolas bästa tips för att påverka en kommun i djurvänlig riktning är att nätverka och skapa bra relationer med olika personer. Det är viktigt att tänka på att även personer som är anställda som politiska sekreterare på förvaltningar i en kommun har möjlighet att påverka politikerna. – Bjud in till samtal över fika eller lunch och se på så vis till att politiker och anställda har faktaunderlag. Finns det möjlighet att lämna medborgarförslag så gör det, säger Carola. Du kan också erbjuda dig att föreläsa för kommunala politiker i en fråga som är aktuell för kommunen, till exempel i samband med ett medborgarförslag eller en högtid. Du som går i skolan kan dessutom försöka få din egen skola att servera mer vegetariskt eller att erbjuda veganska alternativ. Läs i kapitel 6 om Natalie som påverkade sin skola att erbjuda vegansk kost.

Du läser förhoppningsvis det här för att du brinner för och vill engagera dig i djurrättsarbetet och skapa en bättre värld för djuren. Det är fantastiskt och viktigt! Därför kommer det här kapitlet handla om hur det går till när en människa blir påverkad och förändrar sitt beteende och/eller sina värderingar. Om vikten av att jobba strategiskt, hur vi kan vara effektiva i vårt engagemang och hur mätbara och konkreta mål kan sättas upp får du läsa mer om här. Generellt kan man säga att det finns två typer av förändringar. Den ena kommer »inifrån« och sker i individers egna tankar och känslor. I mötet med andra människor kan vi också påverka deras tankar och känslor. Den andra typen av förändring sker »utifrån« i form av ändrade lagar och regler som människor måste

att påverka och skapa opinion– 45

förhålla sig till. Dessa lagar och regler kan i sin tur ha en normerande effekt på människor. När det kom en lag mot att röka inne på svenska restauranger och klubbar tyckte många att det var ett jättedåligt förslag, men idag känns det kanske konstigt att det ens har varit tillåtet. På samma sätt kan lagar som rör djur ha en normerande effekt, så som vi diskuterade i föregående kapitel. Djurens Rätt jobbar med både typerna av förändring men den inre förändringen – den som kan ske i det direkta mötet människor emellan – är vad som vi kommer att fokusera på här.

ATT FÖRÄNDRA ATTITYDER OCH BETEENDEN passion och viljan att förändra är ofta grunden för aktivism, men för att effektivt förändra räcker det inte alltid hela vägen. Om vi vill förändra samhället och världen måste vi göra det genom att påverka attityder hos människor, och för att kunna göra det måste vi veta hur människor fungerar. Vi kan inte förvänta oss att vi ska kunna ha inflytande på människors beteende utan att förstå hur det mänskliga sinnet fungerar. Inspiration till detta avsnitt är hämtat ur boken »change of heart« skriven av nick cooney. Han skriver att: »På grund av att påverkansarbete ofta är frustrerande kan det ligga nära till hands att se många i vårt samhälle som giriga, apatiska och avsiktligt okunniga. Sådana slutsatser kan vara ett bra sätt att få utlopp för frustration och det kan finnas en del sanningar i dem, men de får oss inte att förstå varför människor inte bryr sig om vår fråga. De lär oss inte heller hur vi kan få fler människor att bry sig.«

BÖRJA MED DIG SJÄLV varför blev du eller varför vill du bli aktiv för djuren? Vad fick dig att vilja förändra djurens situation? Varför brinner du för just djurrätt? Genom att svara på de frågorna och fundera över ditt eget engagemang kan du förstå var din drivkraft kommer ifrån. Kanske upptäcker du nya saker om ditt engagemang som du inte tänkt på tidigare. Att använda sig av sitt eget engagemang som ingångspunkt kan vara väldigt framgångs-

rikt. De flesta av oss har inte varit aktivister hela livet, någonstans började också vi tänka på hur vi ser på djur. Om du vill arrangera en högljudd demonstration, fundera på om du gör det för att du tror att det är det effektivaste sättet att påverka djurens situation på – eller om det främst är för att få utlopp för din egen sorg och ilska över hur djur behandlas. Det är viktigt att vi som står på djurens sida kan hålla vår ilska och passion i schack så att vi kan använda känslorna för att nå resultat i kampen för djuren. Det är lätt att bli arg och känslosam när vi ser bilder eller filmer där djur far illa – men utmaningen här är att hantera känslorna och agera lugnt och metodiskt för att åstadkomma en långsiktig förändring för djuren. Det är inte enkelt, men viktigt och värt ett försök. Det är okej att vara arg, ledsen och upprörd – men försök att använda känslorna till att påverka din omvärld. I kapitel 7 utvecklas tankarna om en hållbar aktivism och hur du kan hantera de påfrestningar som aktivism ibland kan innebära.

EMPATI OCH PSYKOLOGISKA FÖRSVARSMEKANISMER

om människor du försöker påverka ignorerar dig och den fråga du arbetar för så handlar det ofta om rent egoistiska känslor. De vill skydda sig själva och undvika de negativa känslor som väcks när du berättar om hur djur lider. Psykologer pratar om empatiundvikande, som innebär att människor väljer att se bort och fly från de konsekvenser som det skulle få om de vågade se verkligheten. Då skulle de vara tvungna att förändra sitt eget beteende och medge att de bidrar till lidandet du berättar om. Att du känner dig ignorerad är alltså inte ett bevis på att du gör något fel utan på att den som ignorerar försöker hantera de svåra känslorna som det innebär att se djurförtrycket och verkligheten. Därför är det viktigt att inte skuldbelägga den du pratar med utan att i stället försöka hjälpa hen att ta sig igenom situationen och erbjuda lösningar på det som får hen att må dåligt. Det kan till exempel handla om ett erbjuda vegetariska recept och uppmuntra till att äta mer vego som en lösning på att djur i livsmedelsindustrin lider. Genom att visa empati för andra människor kan du skapa den trygghet som behövs för att påverka deras beteenden.

att påverka och skapa opinion– 47

SPEGLA DEN DU PÅVERKAR när du jobbar med att förändra människors attityder är det viktigt att du möter känner förtroende för dig. När du ber dem att förändra ett beteende som de haft hela livet, dessutom av etiska orsaker, är det viktigt att de känner sig bekväma. Det du berättar för dem innebär inte bara att de förstår hur djur har det, det innebär också att de inser att de har handlat på ett oetiskt vis under hela sitt liv. Den sanningen är inte alltid lätt att möta. Dessutom är det en stor sak för de flesta att bestämma sig för att gå emot starka sociala normer om hur samhället ska se ut och hur människor ska agera. Hur kan du då skapa en trygghet mellan dig och den vars beteende du vill förändra, så att denna övergång blir lättare? En effektiv väg kan vara att spegla den du pratar med. Dels genom det rent ytliga, t.ex. vilka kläder du har på dig vid mötet. Försök att klä dig så likt den du ska träffa som möjligt, det ger hen en möjlighet att identifiera sig med dig. Om du ska på punkfestival kanske du ska lämna kavajen hemma och ta på dig en sliten t-shirt, men om du ska möta en riksdagspolitiker så kanske kavajen får följa med. Du kan även spegla den du möter genom ditt kroppsspråk och orden du använder. Talar ni samma språk är möjligheterna att ni förstår varandra större och det skapar en bas att stå på för att närma er känsliga områden, så som att förändra beteenden. Men överdriv inte så att det känns oäkta och den du möter blir obekväm. Lagom är bäst.

ATT ÄGA FÖRÄNDRING ägandeskap handlar inte bara om materiella ting, det kan även handla om perspektiv och värderingar. Om vi känner att en idé eller en åsikt ägs av oss själva så tenderar vi också att gilla den lite mer. Att låta människor du möter känna att de äger sina (nya) åsikter om vegetarisk mat och om att det är fel att utnyttja djur kan alltså bidra till att de förändrar sitt beteende efter dessa nya värderingar. Övertyga människor om en viss sak så att de känner att det är deras egen åsikt. Då är chansen större att de behåller åsikten länge och börjar agera efter den. Det är större skillnad mellan att bli övertalad och att bli övertygad än de fyra sista bokstäverna. När du blir övertalad att göra något så kan du känna dig utnyttjad och förd bakom ljuset. Du utför handlingen fast du egentligen känner att du inte vill. När du däremot blir övertygad om något känner du en egen vilja att genomföra handlingen. En övertygad person kommer inte bara att genomföra den handling som hen har övertygats om är den rätta utan kanske också uppmanar andra att göra detsamma. När en person blir övertygad om något, gör hen de nya åsikterna till sina egna – och vem vill inte vara sann mot sig själv?

att påverka och skapa opinion– 49

LYFT FRAM HISTORIER OCH LIVSÖDEN forskning har visat att människor har svårare att ta till sig information om att miljontals djur lider än de har att ta till sig en enskild individs livshistoria. Att berätta om en gris som lever hela sitt liv instängd och aldrig får se solens ljus kan därför vara mer effektivt än att prata om hur många miljoner grisar som varje år dödas för att bli mat på människors köksbord. Givetvis behövs en balans mellan livshistorier och viktiga fakta, men det kan vara värt att tänka på att en historia kan väcka ett inledande intresse för en fråga. Studier har också visat att historier och berättelser blir ihågkomna i större utsträckning än fakta och statistik. En berättelse om hur en hunds vecka i ett laboratorium för djurförsök ser ut minns folk bättre än en uppgift om hur många djur som används i djurförsök årligen. Att berätta om egna upplevelser av besök på en minkfarm, djurförsökslaboratorium eller andra platser där djur utnyttjas kan också vara effektivare än att bara räkna upp hur förhållanden ser ut där. Du kan också berätta om hur du själv blev vegetarian eller vegan och varför du bestämde dig för att bli aktiv. Kanske kan personen känna igen sig i det du berättar och välja att gå i dina fortspår? Använd dina erfarenheter eller använd fakta som grund och berätta mer målande om djurens verklighet för att skapa intresse för djurfrågorna.

SKRÄCKPROPAGANDA ibland kan kännas frustrerande att människor omkring dig inte förstår hur djuren har det, och då vill vi kanske visa detta med bilder på djurs lidande. Skrämselpropaganda i form av grova bilder fungerar sällan bra i påverkande syfte. Det är lättare för människor att slå ifrån sig bilder och budskap som de starkt ogillar eller som är jobbiga att ta in. Många som redan vet om hur djuren har det och jobbar mot detta tycker också att det är obehagligt att se sådana bilder. Djurens Rätt är mycket sparsamma med sådana bilder i sitt informationsmaterial. Blodiga och skadade djur förekommer sällan i vårt bildmaterial; däremot kan ett ansikte som tittar ut genom ett galler vara en effektiv bild för att visa djurets fångenskap och utsatthet.

VÄRDERINGAR OCH BETEENDEN när du har berättat om djurens verklighet och människor märker att det finns en konflikt mellan deras eget beteende och deras värderingar, då händer flera saker. Först är det vanligt att de försöker komma fram till ett svar som tyder på att det egentligen inte finns en konflikt. När det inte är möjligt att förneka konflikten är människor dessutom mer benägna att förändra sina värderingar än sina handlingar. Tänk dig en person som äter kött. Personen säger att den är en riktig djurvän men försvarar sitt köttätande med att människan måste äta kött. När du förklarar med fakta och information om hur det går att leva som vegan bryter du ner det argumentet. Då är personen plötsligt inte den »riktiga djurvän« som den påstod sig vara i inledningen, utan påstår nu i stället att den tycker att människan har rätt att äta djur, att människan står över djuren. Det är ett exempel på hur en person hellre förändrar sina värderingar än sina handlingar, eftersom det ibland kan vara enklare. Av detta kan vi ta med oss att människor ofta lär sig om sina värderingar genom att titta på sina egna handlingar. Att få någon att bli vegetarian eller vegan kan alltså vara en förändring av en persons beteende men kan komma att också bli deras värderingar efter en tid. Kanske har du hört om någon som blivit vegetarian efter att ha slagit vad med några kompisar om att äta vegetariskt en månad och sedan fortsatt av bara farten? Det är alltså inte en dum idé att uppmana människor att förändra sitt beteende och sina handlingar, eftersom det i slutändan kan komma att bli en del av deras värderingar och livsstil. Vi kan alltså börja med människors beteende i vardagen och på så sätt även påverka normer och strukturer i samhället. Att utmana nära och kära att äta veganskt en månad kan vara början på något större. Varje vegansk måltid är dessutom i sig en seger för djuren!

att påverka och skapa opinion– 51

melanie joy är professor i psykologi och författare till den prisbelönta boken »varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor«. Hon har med sin forskning kommit fram till att köttätare använder ett antal olika försvarsmekanismer för att med gott samvete kunna fortsätta äta kött, trots att de egentligen bryr sig om djur. De tre viktigaste försvarsmekanismerna berättar föreläsaren och aktivisten martin smedjeback om i sin föreläsning baserad på Melanie Joys forskning och med samma namn som hennes bok.

FÖRNEKELSE att stoppa huvudet i sanden är människor experter på. Vi vill gärna tro att djuren vi äter har haft det bra, och köttindustrins reklamkampanjer hjälper oss i den förnekelsen. Korna i Bregott-reklamen går ju omkring på stora gröna ängar och grisarna i Scans reklam har knorr på svansen. Men ibland lyser ändå verkligheten igenom, och inslag om vanvårdade grisar syns på tv-nyheterna. Hur hanterar vi det? Jo, vi säger: »Det kan ju faktiskt inte vara så dåligt på alla grisgårdar, de måste valt ut de värsta exemplen bara« eller »De där bilderna är inte från Sverige, här har djuren det bra«. Människan skjuter ifrån sig det hen ser och rättfärdigar sitt eget beteende, i det här fallet köttätande. En annan typ av förnekelse är vad vi kallar maten vi äter. Det är bacon, McNuggets eller andra ord som distanserar oss från själva djuret, så att vi slipper tänka på vad det vi äter kommer ifrån och att det en gång varit individer. Men ibland påminns vi i alla fall och då kickar nästa försvarsmekanism in, nämligen rättfärdigandet för köttätande.

RÄTTFÄRDIGANDEN det finns många rättfärdiganden, några av de vanligaste börjar på bokstaven n. Att äta kött är:

• • •

normalt, alla andra gör det ju. naturligt, vi har ju alltid gjort det och därför är det rätt att fortsätta med det. nödvändigt, vi behöver näringen från kött för att överleva.

Men när dessa n-argument granskas så faller de samman ganska snabbt. Inget av dem är ju faktiskt sant. Alla äter inte kött, det finns många som är vegetarianer och veganer idag. Även om många äter kött så innebär det såklart inte per automatik att det är rätt. Människan har inte alltid ätit så här mycket kött, och även om vi hade gjort det så betyder det inte att vi därför ska fortsätta. Människor har alltid dödat varandra och krigat, det blir ju inte rätt för det. Det finns dessutom vegetarianer och veganer som blivit en bra bit över hundra år; det gäller att tänka lite annorlunda för att få i sig allt som behövs. När argumenten om rättfärdiganden smulats sönder på liknande sätt så går köttätarens försvar i stället vidare till förvrängningar.

FÖRVRÄNGNINGAR för att möjliggöra fortsatt utnyttjande av djuren har människan förvrängt sanningen om djurens egenskaper och språket som beskriver djuren. Till exempel förnekar fortfarande många att djur kan lida, trots att vetenskapen har visat bortom allt tvivel att det är så. Vi förvränger språket genom att kalla ett djur för det i stället för hon eller han, eller att tala om t.ex. hönsen – som kollektiv – i stället för hönorna. På det sättet kan vi distansera oss från djuren och försvara fortsatt våld mot dem. Anledningen till att vi fortsätter att äta gris och klä oss i kor medan vi älskar hundar handlar, enligt Melanie Joy och Martin Smedjeback, till stor del om de här tre försvarsmekanismerna. För aktivisten kan det därför vara bra att lära sig se och identifiera de försvarsmekanismer som köttätare använder sig av för att kunna fortsätta utöva handlingar som egentligen inte stämmer överens med deras värderingar. Genom vänliga och nyfikna frågor kan aktivisten hjälpa köttätaren att se att försvarsmekanismerna hindrar dem från att göra etiska val. Till exempel frågor i stil med »Tycker du om hundar? Hur kan det då komma sig att du väljer att äta grisar, som har liknande intelligens och känsloliv som hunden?« Se föredrag av Martin Smedjeback och Melanie Joy på www.forandra.org.

att påverka och skapa opinion– 53

ATT SÄTTA UPP MÅL OCH JOBBA STRATEGISKT STÄLL EN FRÅGA vill du lära dig en bra teknik för att få människors uppmärksamhet? Du har precis läst den. Att ställa en fråga för att väcka nyfikenhet är nämligen en enkel teknik för att få människors uppmärksamhet. Nyfikenhet skapas när det finns en kunskapslucka hos en människa och när du ställer en fråga kring just det som personen inte ännu vet. När du vågar fråga människor om de till exempel planerar att börja äta mer vegetariskt, så ökar du sannolikheten att de också kommer att göra det. Om du får svaret att de planerar att äta mer vegetariskt, kan det också innebära att de känner att de har gjort ett åtagande som också ökar sannolikheten för att de faktiskt kommer att genomföra det. När du då skickar med vegetariska recept som kan ge inspiration ökar sannolikheten ytterligare. Försök att formulera dina frågor så att du tror att du kan få ett instämmande svar. Om du får ett nekande svar, innebär det ju nämligen också ett »åtagande« som kan leda till att sannolikheten för att personen inte väljer att bli vegetarian ökar. Och det vill vi ju inte. Fråga därför hellre om personen planerar att äta mer vegetariskt eller om andra »enklare« handlingar.

VILL DU VÄCKA TANKAR ELLER SKAPA HANDLING?

när vi jobbar som aktivister för att förändra människors attityder gentemot djur så gäller det att vi är strategiska. Vi behöver sätta upp mål som vi ska jobba mot och ha en tydlig plan för hur vi ska nå dit.

ATT SÄTTA UPP MÅL att sätta upp mål för vad du vill uppnå med din aktivism är otroligt viktigt. Du måste kunna se vart du vill komma. Skapa mål som är mätbara, så att du kan se om arbetet ger resultat och om du når ditt mål. Fundera över vilken metod som passar bäst för att nå målen och hur det kan göras till minsta möjliga ekonomiska kostnad. Det är också viktigt att skilja på mål och medel så att inte medlet blir ett mål i sig. Fundera alltid först på vilken förändring du vill se och gör det till ditt mål och planera sen du hur du ska nå dit. Lyft med jämna mellanrum blicken och se målet, även när du är mitt i arbetet. en bra målsättning kan följa en modell som kallas för Det innebär att målsättningen ska vara:

• det är stor skillnad på att utbilda för att väcka tankar och på att utbilda för att motivera till handling, skriver Nick Cooney i boken »Change of Heart«. Vill du få människor att handla på ett visst sätt så måste du tänka strategiskt i din kommunikation med dem. Då ska du förenkla problemet så att det är lätt att greppa utan vidare eftertanke och även presentera en tydlig handling för att lösa problemet. Om du vill få människor att inte äta kycklingar, bör du alltså kort och på ett lättförståeligt sätt presentera hur kycklingar har det och därefter presentera en vegansk produkt som alternativ och tala om var de kan köpa den. På så sätt eliminerar du saker som distraherar den du pratar med. Gör du frågan för invecklad kommer hen att vilja tänka vidare på frågan innan hen bestämmer sig för hur hen ska handla. Nick Cooney beskriver att en stor del av kampanjarbete är att ta ett grånyanserat problem och göra det svartvitt, så att människor kan vara antingen för eller emot.

specifikt (det ska vara tydligt vad det är som ska uppnås) mätbart (målet ska kunna mätas, exempelvis antal utdelade broschyrer, antal värvade medlemmar, insamlade kronor etc.) accepterat (det bästa är om de som ska vara med och jobba för att nå målet också är med och bestämmer målet - delaktighet skapar ett högre engagemang) realistiskt (det viktiga är inte att målet är högt utan att det är realistiskt att uppnå det) tidsbundet (det ska finnas en tydlig tidsram och en deadline för målet)

att påverka och skapa opinion– 55

PRIORITERA

BESTIG BERGET

det finns otroligt många frågor som rör djur där det behövs förändringar och förbättringar, därför är det väldigt viktigt att prioritera. Annars sitter vi där med en lång önskelista snarare än en prioriteringslista och vet inte var vi ska börja någonstans. Att prioritera en fråga framför andra betyder inte att de andra frågorna inte är viktiga. Istället betyder det att det blir lättare att ange mål och se vilka medel och metoder som behövs – och du löper mindre risk för att bränna ut dig för att du försöker göra allt samtidigt. bruce friedrich och matt ball skriver i »the animal activist’s handbook« att vi »med tanke på vår tid och våra resurser, samt våra inneboende fördomar, bör vi göra våra val baserat på viljan att minska så mycket lidande som möjligt. Kom ihåg att när vi väljer att göra en sak väljer vi också att inte göra en annan.« Om du väljer att dela ut flygblad eller att dela en artikel på din Facebooksida så måste du känna att det är det som du tror gör mest skillnad just där och då. Det kan också öka motivationen för fortsatt engagemang om du känner att det rör sig åt rätt håll.

tänk dig att du står framför ett berg. Du ska bestiga berget för att nå ditt mål. Att klättra över hela berget i ett enda pass är orealistiskt, så du måste stanna vid platåer du hittar längs vägen. Varje platå är ett delmål. Där hämtar du andan, samlar ny energi och firar att delmålet är nått. Sen tar du nya tag och fortsätter mot toppen. – Vi ska orka brinna länge, då är det viktigt att det vi gör känns möjligt. Det är viktigt att stanna upp och njuta av känslan du får när du påverkar, säger camilla björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt. Det är också viktigt att berätta om framgångar för omvärlden. Att det går framåt och att det blir bättre. Camilla Björkbom ger som exempel att om man har fått in en debattartikel så ska det firas. Sen kan du också passa på att berätta för fler om debattartikeln i sociala medier. Att berätta för omvärlden om bra saker som händer och förbättringar som görs är viktigt både för din egen skull och för djurrättsrörelsen i stort. Folk gillar goda nyheter. Från olika håll blir vi överösta med mycket dåliga nyheter om hur djur lider, och det är därför väldigt bra att även sprida positiva nyheter. Ett sådant budskap kan också inspirera andra att vilja bli aktiva. Eftersom du ska stanna till en stund vid varje platå (delmål) du passerar när du bestiger berget, är det viktigt att inte ha för många stopp. Är berget för stort så att du inte kan se vart du är på väg eller få en överblick är det lätt att tappa motivation. Då behöver du antingen höja blicken eller sänka målet så att du kan se att du kan nå dit. Det kan också vara så att saker händer på din väg mot toppen. Kanske får du klättra en annan väg än du hade planerat – då är det bara att justera, men fortsätt att ha blicken riktad mot bergstoppen. Är ni dessutom flera som klättrar så kan ni dela upp vägen mellan er, så att några gör en sak och andra gör en annan, sen möts ni med jämna mellanrum och stämmer av. Dessutom kan det vara roligare att klättra flera tillsammans!

att påverka och skapa opinion– 59

Så här skulle en karta du klättrar efter kunna se ut

molnen Långsiktigt mål: Inga hönor ska behöva födas upp industriellt för att förse människan med ägg bergstoppen Huvudmål för kampanjen: Inga hönor ska sitta i burar bergsplatå Riktningsmål: Inga livsmedelsbutiker ska sälja ägg från hönor som sitter i bur gren att stanna och vila på Delmål: Få fem lokala ica-butiker att sluta sälja burägg utrustningen du klättrar med Metod: Namninsamling hos kunder och kontakt med butiksägare

Förslag på mall att följa när du ritar kartan

• • • • • • • • •

välj ett mål – tänk realistiskt, sätt gärna även upp delmål definiera målgruppen – vilka är det du vill påverka? formulera budskapet – vad vill du att målgruppen ska göra? välj metod – hur ska budskapet nå fram? resurser – kommer det att kosta något och behöver ni vara flera som engagerar er? planera – vad ska göras, vem ska göra vad och när ska det ske? marknadsför – sprid information om aktiviteten och kontakta medierna genomför och dokumentera – gör det du planerat att göra och dokumentera det utvärdera och rapportera – hur gick det? Rapportera till Djurens Rätts riksorganisation.

UPPFÖLJNING när du kommit upp på bergstoppen ska du kunna se att du nått målet. Därför är det viktigt att formulera mål som du faktiskt kan mäta. Undvik alltså abstrakta formuleringar som »Uppmärksamma hönornas situation« och skriv i stället exempelvis »Få kommunen att sluta köpa in burägg«. – Lika effektiva som de är på Wall Street på att tjäna pengar, lika effektiva måste vi vara när vi förespråkar djurs rättigheter. Det är viktigt att vi tar hem segrar och då måste vi ha mål så att vi vet när vi har nått dem, säger Camilla Björkbom. Om du har tydliga mål så kan du se om du har nått dem, och om du kan sätta flaggan i marken på bergstoppen. När du står där på toppen känner du att du är mycket närmre molnen och kan skymta det långsiktiga målet, djurens totala befrielse. Ta en stund och blicka uppåt, fira det du åstadkommit och ladda sedan upp för nästa bergstopp, som kanske når ännu närmre molnen. Det är också bra att tänka på att utvärdera under hela arbetet och inte bara i slutet. Stäm av mot kartan du ritat och se ifall du följer den planerade vägen. Rör du dig framåt? Gör du det som du hade bestämt att du skulle göra? Fungerar det? Om du svarar nej på någon av frågorna så bör du justera din karta eller det du gör så att du är tillbaka mot bergstoppen igen. Det är lätt att tänka att allt man gör är bra, men faktum är att vi har begränsat med tid och resurser. Därför är det viktigt att vi jobbar där vi kan göra mest skillnad, så att vi inte slösar vår energi på saker som inte ger resultat. På så sätt når vi snabbare dit vi vill. Det kanske låter krångligt och svårt att planera allt du ska göra i förväg – men det är faktiskt värt det i slutändan. Om du har en tydlig plan, kan du slappna av under tiden och fokusera på att göra skillnad för djuren. Om du sätter upp mål och följer upp insatserna för att nå dem, blir arbetet för djuren roligare, du kan se att det går framåt och du får möjlighet att fira när det har gått riktigt bra.

att påverka och skapa opinion– 61

Nu är det dags att omsätta kunskaperna vi fick i kapitel 3 till praktisk handling. I detta kapitel får du därför läsa om erfarenheter, tips och råd kring att nå ut med ditt budskap via traditionella medier och i sociala medier. Vi lever i en allt mer digitaliserad värld där mycket kommunikation sker genom nya kanaler. Som aktivist har du stora möjligheter att vara närvarande och föra samtal om djurrätt även där. I det första avsnittet diskuteras traditionella massmedier, till exempel radio, tv och tidningar. I det andra avsnittet sätter vi oss in i hur sociala medier fungerar och hur du i dessa forum sprider ditt budskap.

massmedier och sociala medier – 63

MASSMEDIER massmedierna kallas ofta för »den tredje statsmakten«, vid sidan av riksdag och regering. Hur ofta tar du själv del av information som kommer från dem? Hur ofta öppnar du en tidning, tittar på tv eller lyssnar på radio? Enligt Myndigheten för radio och tv ägnar en genomsnittlig svensk sex timmar av sitt dygn åt massmedier (2013). Den tiden är relativt konstant sedan flera år tillbaka. Eftersom människor generellt spenderar mycket tid på massmedier, så är de också en väldigt bra plattform för att förespråka djurs rättigheter. I detta avsnitt presenteras därför ett urval av metoder för hur du kan påverka de traditionella medierna. Här tar vi upp insändare, debattartiklar, pressmeddelande och direkt kontakt med journalister upp. Med ordens makt kan du vara med att påverka hur vi ser på djur.

INSÄNDARE en insändare är ett brev till en tidning från en läsare som skriver om vad hen tycker i en viss fråga. En insändare kan också vara ett svar på en annan insändare eller artikel som varit publicerad i tidningen. De flesta tidningar har en insändarsida, och den brukar vara väldigt populär, både att skriva till och läsa. Många tidningar har också digitala versioner av sin tidning, där de kan publicera fler insändare än de som får plats i papperstidningen. I de flesta tidningar kan du skriva insändare under en signatur, till exempel »Djurvän«, men du måste vanligen skicka med ditt namn och din adress till insändarredaktionen. Du är dock skyddad av lagen om källskydd, och tidningen får aldrig avslöja din identitet om du inte vill det. susanne thörnqvist är aktiv i Djurens Rätts lokalavdelning i Göteborg och har fått flera insändare publicerade. – Jag hade länge tänkt skriva insändare eftersom jag gillar att skriva, men det verkade så krångligt. Jag visste inte hur man gjorde eller hur det gick till, säger hon.

I deras lokalavdelning hade de pratat om att de inte fokuserat så mycket på att nå ut i medierna, och då bestämde de sig för att ha en workshop om insändarskrivande. Där fick Susanne svar på sina frågor om hur hon skulle göra och tyckte att det inte verkade så svårt ändå. – Det var egentligen bara att knåpa ihop en text. Jag valde att skriva om pälsindustrin och pälskragar eftersom det var höst, säger Susanne. Hennes insändare blev publicerad i flera tidningar, bland annat i Metro. – Det var väldigt roligt och spännande. Jag åkte iväg med bussen sen och såg folk som satt och läste Metro. Sen såg jag människor med pälskragar och då kände jag för att gå fram och ge dem en tidning, men det vågade jag inte, skrattar Susanne. Det var ingen som svarade på insändaren i tidningen men hon fick en hel del reaktioner när hon lagt upp den på Facebook. Då började folk dela den och den delades i flera Facebookgrupper där folk skrev saker som »kolla vilken bra insändare!«. – Så en stor del av spridningen kommer också efteråt, via Facebook eller andra sociala medier, säger Susanne som ett tips. Det som är bra med att skriva insändare tycker Susanne är det faktum att man når personer som du kanske inte skulle nå annars. – Om jag står vid Djurens Rätts infobord, till exempel, så måste folk komma fram till mig för att prata, men om jag skriver en insändare så kommer jag fram till dem på ett annat sätt. Jag hamnar i deras knä med mina ord, säger hon. Hennes insändare beskriver hon själv som väldigt dramatisk eftersom den handlar om en prärievarg som fastnat i en bensax. Först tänkte hon att det kanske var för blodigt och för mycket, men då bollade hon sin text med några andra i lokalavdelningen som tyckte att den var jättebra och att hon inte skulle ändra någonting. Så då skickade hon in den och det fungerade ju bra. På forandra.org kan du läsa insändare som blivit publicerade och se färdiga mallar för att få inspiration att skriva en egen insändare.

massmedier och sociala medier – 65

Susannes insändartips

• • •

•

Välj en fråga du verkligen brinner för, då märks det i texten att det är viktigt för dig. Skriv om något som är aktuellt och har ett nyhetsvärde, om grisar när det närmar sig jul och pälskragar på hösten och vintern. Gå på känslor. Fånga dina egna och andras känslor och blanda sen in fakta på vägen, i stället för att börja med fakta. På så sätt fångas läsaren tidigt i texten. Be andra att läsa din insändare innan du skickar in. Det kan både ge värdefulla tips men också självförtroende så att du faktiskt vågar skicka in den. Undvik att hacka på folk och skuldbelägga dem. Tala till deras etiska sida i stället. Då hamnar folk på din sida och tar till sig informationen bättre. Testa och se, du har ingenting att förlora!

Fler tips till dig som vill skriva insändare

• • • • •

Skriv inte för långt. En insändare bör vara omkring 2 000 tecken Sprid insändaren i sociala medier när den är publicerad. Blir insändaren inte publicerad, skicka den igen senare eller publicera den själv på din Facebooksida eller blogg. Skicka till flera tidningar samtidigt, det finns insändartjänster på nätet så att du slipper leta upp alla kontaktuppgifter till tidningarna själv. Svara på insändare som du tycker är bra eller som du tycker har fel. Du kan också kommentera artiklar i tidningen genom att skicka insändare.

massmedier och sociala medier – 67

DEBATTARTIKLAR en annan variant för att nå ut i massmedierna är debattartiklar. De kan vara längre än insändare och riktar sig ofta till en specifik person, organisation eller företag. För det mesta får debattartiklar en mer framträdande plats i tidningen än insändare och brukar ses som mer seriösa. Det är också väldigt ovanligt att använda pseudonymer eller signaturer i debattartiklar, utan du bör som skribent gå ut med ditt namn. Ibland söker tidningar upp potentiella skribenter till debattartiklar om det är en aktuell debatt som förs. Att Djurens Rätt är stora i sociala medier, bland andra Facebook, har till exempel varit en fördel när det gäller att få synas i traditionella medier. – Många journalister håller koll på Djurens Rätts Facebooksida, och det händer att vi får förfrågningar från medierna om att kommentera eller skriva en debattartikel om något som lyfts där, berättar camilla björkbom, som är förbundsordförande i Djurens Rätt. Camilla är en av dem i Djurens Rätt som flitigt skriver debattartiklar som publiceras i riksmedierna. Ju mer Djurens Rätts syns i medierna med debattartiklar, desto fler förfrågningar har organisationen också fått om fler artiklar eller att uttala sig i någon särskild djurfråga. I dag är det lätt att sprida vidare debattartiklar via sociala medier, och det märker tidningarna. Då är det en väldig fördel att Djurens Rätt har bra kanaler för att sprida artiklarna vidare. Debattartiklar är ett bra verktyg när det gäller att bilda opinion och att komma ut med Djurens Rätts egen vinkel på en nyhet. – Jag tycker också att debattartiklar har varit ett bra sätt att göra Djurens Rätt synlig för medlemmar så att de ser att vi är aktiva i debatten, men också ett sätt att etablera och förstärka Djurens Rätts roll som de experter vi är, säger Camilla. Tryckta medier behöver inte alltid vara det som du i första hand ska sträva efter. Det kan vara lättare att få en publicering digitalt. En digital publicering kan också få stor spridning beroende på vilken målgruppen är och hur skicklig Djurens Rätt eller du själv är på att själv sprida artikeln. Mellan januari och juli 2014 fick Djurens Rätt 13 debattartiklar publicerade i riksmedierna, men även lokala medier är ovärderliga för Djurens Rätts lokala opinionsbildning. Fördelarna med dem är bland annat att det brukar vara lättare att bli publicerad och att det finns en närhet till läsarkretsen på ett annat sätt än i rikstäckande medier.

•

Skriv inte för långa debattartiklar. På de flesta tidningars hemsidor kan du hitta information om hur långa artiklar de vill ha. I rikstäckande medier brukar artiklarna ligga på högst 3 500 tecken och i lokala medier högst 2 000 tecken. Börja inte artikeln med bakgrundsfakta, då riskerar du att tappa läsaren. Börja med att fånga in läsaren med en intressant inledning, gärna något personligt. Skriva inte för krångligt eller svårt. Tänk på vilken som är din målgrupp och använd korta, enkla meningar som är lätta att följa. Du vill inte bli missförstådd. Ta med inte med för många budskap. Välj ut ett budskap och 2-3 argument för varför du tycker så. Försök att hålla dig till de argumenten, annars kan det bli för mycket för läsaren att ta in. Använd inte ironi eller personliga påhopp. Ironi missförstås ofta i skriven text, och tonläget i din artikel bör alltid vara sakligt, även om du utmanar makthavare eller företag. Du vill uppfattas som seriös av läsarna.

Några tips för dig som vill skriva och få en debattartikel publicerad Arbetsgång inom Djurens Rätt

• •

Djurens Rätts stadgar och informationspolicy finns till för att arbetet ska ske effektivt och minska riskerna för missförstånd. Står Djurens Rätt som avsändare för debattartikeln då måste lokalorganisationen på den ort tidningen finns godkänna den. Saknas en lokalorganisation på orten eller om mediet är rikstäckande (t.ex. Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten eller Nyheter24.se) då måste den först godkännas av Djurens Rätts riksorganisation. Detsamma gäller för utskick av pressmeddelanden i Djurens Rätts namn. Djurens Rätt har en kommunikationspolicy som ger dig stöd och vägledning. Kontakta Djurens Rätts lokalt ansvariga, så får du den senast uppdaterade versionen av dem.

• • •

• •

•

På www.forandra.org kan du läsa exempel på debattartiklar som publicerats. Hämta gärna inspiration och tips där.

•

PRESSMEDDELANDE

•

om du sitter på en nyhet som du tror medierna kan vara intresserade av eller om du planerar en aktivitet som du vill att de ska uppmärksamma så kan pressmeddelanden vara en bra idé. Ett pressmeddelande ska sammanfatta nyheten eller den planerade aktiviteten på ett kort och överskådligt sätt. Men vad är en nyhet? Här får du sex tips på hur du kan skapa nyheter som media kan vara intresserade av.

•

Följ debatten, håll koll på vilka frågor som är aktuella och diskuteras just nu. Skriv helst om aktuella frågor, och gör det tydligt i artikeln att det är ett hett ämne just nu Betona att det finns ett allmänintresse och att frågan berör många. Rikta dig till någon, exempelvis »Nu är det dags för politikerna att agera«. Debattredaktioner gillar när det finns möjlighet till replik, och om du inledde debatten får du oftast också chans till slutreplik, alltså ett sista svar. Formulera en kraftfull avslutning som uppmanar till handling eller ställer någon till svars. Fundera på var frågan du skriver om passar att publicera och vilken målgrupp du vill nå ut till. Välj debattforum efter vad du kommer fram till. Skicka inte en debattartikel till flera tidningar samtidigt (till skillnad från vad du gärna kan göra med insändare). Ge ditt förstahandsval förtur på artikeln, och om de nekar så går du till nästa tidning och frågar. Fundera på om det går att hitta en lokal vinkling, gör den tydlig i artikeln och försök nå lokala medier. Om du läser en debattartikel du inte håller med om, skriv en replik och skicka till samma tidning. Var snabb och ta egna initiativ, men ta alltid hjälp av någon som kan korrekturläsa och ge synpunkter innan du skickar in.

massmedier och sociala medier – 71

TIPS FÖR ATT SKAPA NYHETER: •

NYA UNDERSÖKNINGAR

•

Du kan till exempel skicka ut en enkät till alla lokala politiker och fråga dem om en aktuell fråga. Sammanställ svaren och presentera dem för media. •

BEFINTLIG STATISTIK Berätta om egen statistik, till exempel hur många medlemmar Djurens Rätt har ökat med på din ort senaste året. Eller använd statistik från andra som går att anpassa så att det passar ditt budskap.

•

UTMÄRKELSER

•

Medierna älskar priser och utmärkelser. Dela ut ett pris till någon/några som gjort en bra insats eller presentera att du själv fått ett pris för ditt arbete. Ett pris behöver inte vara pengar utan kan vara ett diplom eller en blomma. •

ORGANISATIONSNYHETER

Datera pressmeddelandet tydligt längst upp: »Pressmeddelande den 12 juli 2014«. Ha en kraftfull rubrik – den bör rymmas på en rad – och förklara nyheten. Tänk på rubriker du brukar se i medierna, inspireras av intresseväckande och fyndiga rubriker som lockar medierna. Sammanfatta först: inled med en ingress där du på 2-4 rader sammanfattar nyheten. Om rubriken och ingressen kan kopieras rakt av leder det ofta till att texten blir en notis i tidningen. Skriv nyhetsmässigt, det viktigaste ska komma först. Använd gärna också kärnfulla citat från några av er som står bakom aktiviteten/nyheten Ange kontaktuppgifter, ifall media vill intervjua er eller skriva en längre artikel. Mejladress och mobilnummer bör alltid vara med. Se också till att hålla koll på mejl och telefon efter ni har skickat pressmeddelandet så att medierna kan nå er. Ta alltid hjälp av någon som kan korrläsa och ge synpunkter, det är lätt att bli »ordblind« när man har jobbat med en text länge.

Berätta för medierna när ni valt en ny ordförande i lokalavdelningen och när ni har årsmöte. De rapporterar även gärna om projekt och samarbeten.

AKTIVITETER Speciellt på sommaren när det kan vara nyhetstorka tar medierna gärna in artiklar om lokala aktiviteter. Ordnar du en vegansk picknick eller ska ni ha infobord för en speciell kampanj? Berätta det för medierna och bjud in dem till aktiviteten. Antingen kan ni få in en artikel inför aktiviteten eller få medierna att rapportera om den efteråt.

• • •

NYTÄNKANDE OCH KREATIVITET Gör saker som inte har gjorts tidigare eller hitta en unik vinkling på en fråga. Ta gärna inspiration från andra lokalorganisationer och andra föreningar. Fundera även på att göra aktiviteten visuell och tilltalande för en nyhetsfotograf, så kanske ni får med en bild (och därmed större utrymme) i tidningen eller reportaget.

•

Skriv inte för långa pressmeddelanden – högst en a4-sida. Skriv inte om flera nyheter i samma pressmeddelande, det förminskar nyheterna. Skriv ett för varje nyhet. Använd inte förstärkande adjektiv och utropstecken. Om pressmeddelandet i stället ser ut som en nyhetsartikel är chansen större att den kopieras rakt av och publiceras i tidningen. Skicka inte ut för sent. Skicka på morgonen eller förmiddagen. På eftermiddagen är de flesta journalisterna upptagna.

På www.forandra.org kan du kolla in pressmeddelanden som lett till

Nu har du alltså en nyhet som du tror att media kommer att vilja skriva mer om. Vad gör du då?

nyhetsartiklar i tidningen och ladda ner mallar för hur du skriver ett pressmeddelande

massmedier och sociala medier – 73

när du har skickat ett pressmeddelande eller om media har hittat dig på annat sätt kan det hända att du får ett samtal eller mejl. Att bli uppringd av en journalist och bli tillfrågad om att ställa upp på en intervju kan kännas spännande och kanske lite läskigt. Därför ska du här få lite goda råd på vägen – det viktigaste är dock att du känner dig tillräckligt självsäker för att ställa upp. Det är okej att vara nervös och pirrig, det är de flesta som ska intervjuas, men tänk på att djuren räknar med att du ska föra deras talan. Var dock inte för hård mot dig själv efteråt, fråga hellre om någon annans åsikt, det är lätt att du är för självkritisk när du får höra eller se dig själv prata.

Om du inte kan svara på en fråga, säg att du inte vet men att du kan ta reda på svaret och återkomma när du har kontrollerat fakta eller kollat upp svaret. Se till att du också gör det! Är det en fråga som är irrelevant eller som går utanför Djurens Rätts arbetsområde är det okej att svara att du inte vet, eftersom det går utanför Djurens Rätts arbetsområde.

FÖRBERED DINA HUVUDBUDSKAP

BEHÅLL LUGNET OCH HÅLL DIG TILL SANNINGEN

Det viktigaste är att du förbereder det du vill ha fram. Alla budskap du har ska vara knutna till ämnet. Var uppmärksam så du inte kommer bort från ämnet eller svävar ut. För att identifiera huvudbudskapen behöver du fundera på vad Djurens Rätt tycker i frågan, vad som är målet med kampanjen och vilken bild du vill ge av Djurens Rätt. När journalisten ringer kan du behöva 15-20 minuter för att förbereda dina huvudbudskap. Det brukar gå bra att be att få ringa tillbaka inom en halvtimme. Du kan fråga journalisten ungefär vilka frågor du ska få. Använd Djurens Rätts hemsida för att sätta dig in i en fråga snabbt.

Det kan hända att du upplever en fråga som provocerande eller dum, men svara alltid vänligt och sakligt. Om du skulle få en fråga du inte vill svara på, säg då det och berätta också varför. Att säga »ingen kommentar« är inte bra. Och naturligtvis ska du alltid tala sanning.

FUNDERA ÖVER FRÅGESTÄLLNINGAR DU KAN TÄNKAS FÅ Fundera över vilka frågeställningar du kan tänkas få. De vill att vi berättar om vad vi gör, vilka vi är och hur det går. All journalistik kretsar i princip kring frågorna: När? Var? Hur? Vem/vilka? Vad? Varför? Hur många? Förbered dig på att svara på de frågorna och andra frågor som kan tänkas komma.

HÅLL DIG TILL DINA HUVUDBUDSKAP NÄR DU SVARAR Försök att svara så klart och tydligt som du kan. Säg först ditt huvudbudskap och utveckla sedan med stödargument om det finns tid. Ha upp till tre, högst fyra, huvudbudskap. Upprepa dem gärna i olika varianter och återkom till dem. Ibland handlar inte frågan du får från journalisten om det du egentligen vill prata om. Då är ett sätt att bygga en bro till dina huvudbudskap att svara kort på frågan och sedan säga »…och så tycker Djurens Rätt att det är viktigt att…« eller »…det är en viktig fråga men Djurens Rätt anser framför allt…« Tala så enkelt som möjligt och förklara. Håll dig till ämnet och återkom till dina huvudbudskap.

BE ATT FÅ ÅTERKOMMA OM DU BEHÖVER KOLLA UPP INFORMATION

DET FINNS INGET »OFF THE RECORD« Undvik att tala öppenhjärtigt när intervjun är avslutad. En bra tumregel är att inte säga något till en journalist som du inte kan tänka dig att se i tryckt text. Det gäller främst makthavare och offentliga personer, men det är alltid bra att ha i åtanke även i kontakten med lokala medier.

LÄSA ARTIKELN INNAN TRYCK Fråga gärna den som har intervjuat dig om du kan få läsa artikeln innan den skickas till publicering. Om du frågar vänligt brukar journalisten oftast gå med på detta. Då gäller det att vara snabb på mejlen och svara. Du kan komma med förslag på både formuleringar och fakta som blivit fel. Journalisten är dock inte tvungen att ändra enligt dina förslag (förutom när du blivit felciterad) men gör det oftast så länge du håller en vänlig ton.

TA JOURNALISTENS KONTAKTUPPGIFTER Anteckna journalistens namn och telefonnummer. Du kan behöva komma i kontakt med hen efteråt. Det är också bra att ha kvar kontaktuppgifterna för att kunna tipsa om nya saker att skriva om i framtiden. Skicka ett mejl till journalisten efteråt och tacka.

massmedier och sociala medier – 75

HJÄLP OCH STÖD det går alltid bra att ringa Djurens Rätts pressjour eller de ansvariga för den lokala verksamheten för hjälp med att förbereda en intervju och formulera huvudbudskap. Det kan också hjälpa att öva på någon du känner och be hen ställa frågor som en journalist.

• • • •

Nämn Djurens Rätt flera gånger: »Djurens Rätt anser att…« Börja med ditt huvudbudskap och ta stödargumenten sedan. Om du lovat att ringa upp, gör det inom högst 30 minuter. Den bästa medieträningen är att prata med medier.

Vem i Djurens Rätt pratar med journalister?

Ska du uttala dig för Djurens Rätts räkning? Använd tumregeln »lokal media = lokalorganisation« och »rikstäckande media = riksorganisation«. Du kan oavsett ansvarsnivå alltid vända dig till Djurens Rätts presstalesperson för vägledning: 070-649 20 41.

2. Sociala medier sociala medier är precis vad det låter som – medier som tillåter dig att vara social och där du kan nätverka och integrera med andra. Sociala medier är helt enkelt platser på nätet där användarna själva levererar innehållet och kommunicerar med varandra. Enligt statistik från 2013 använder 65 procent av alla internetanvändare Facebook. Antalet användare av Twitter har fördubblats mellan 2011 och 2013 (från 8 till 17 procent av svenskarna). Instagram har blivit de ungas medium – enligt samma statistik från 2013 använder drygt hälften av alla i åldrarna 12 till 19 år Instagram. En genomsnittlig svensk spenderar tre timmar i veckan på sociala nätverk – där i skrivande stund just Facebook, Twitter och Instagram är de största. Vad säger då alla dessa siffror oss? Jo, att för att nå de som vi vill påverka med ett budskap så måste vi finnas där de finns. Och idag finns de i sociala medier. Därför är det väldigt viktigt att som organisation, privatperson, aktivist och djurrättare ta med de sociala nätverken som en naturlig del i vår kommunikation. Via de traditionella medierna når vi många med ett generellt budskap, i de sociala medierna kan vi nå de enskilda individerna på väldigt effektivt sätt. Det ger också helt andra möjligheter till diskussion och dialog än vad de traditionella medierna ger oss, där vi ofta måste förlita oss på journalisternas formuleringar. Här kommer en kort presentation av de sociala medierna Facebook, Twitter och Instagram. Om du redan är bekant med de forumen kan du hoppa vidare till »Viktigt att tänka på«.

facebook är en social nätverkstjänst som grundades i februari 2004 och som nu har fler än 1.1 miljard aktiva användare i hela världen. Undersökningar visar att Facebook är Sveriges mest besökta sociala nätverk, och hela 66 procent av internetanvändarna över 12 år har Facebook. När du börjar använda Facebook skapar du en personlig profil och användarkonto. Där kan du skriva information om vem du är och även ha en profilbild på dig själv. Det

är detta konto du använder för att logga in och för att lägga till vänner. Här kan du göra s.k. statusuppdateringar (skriva dina egna inlägg), lägga upp bilder, länkar och filmer i ditt eget namn. Du kan välja om din profil bara ska synas för dina vänner eller om den ska vara öppen, så att vem som helst kan se det du lägger upp. En annan sak du sedan kan göra är att skapa s.k. Facebooksidor (Pages på engelska). Där kan organisationer, företag, kändisar och varumärken kommunicera med ett stort antal personer som gillar dem. En sida innebär bland annat att andra användare på Facebook kan gå in och »gilla« den, och då får de automatiskt se den information som du lägger upp där. Djurens Rätt har en sådan sida som under hösten 2014 har drygt 230 000 personer som gillar den. En Facebookgrupp är däremot en sluten plats där ett mindre antal personer kan kommunicera. Grupper används av flera av Djurens Rätts lokalavdelningar där de aktiva eller styrelsen kan diskutera och planera aktiviteter. Många av Djurens Rätts lokalavdelningar har även en kompletterande Facebooksida, där de sprider information utåt om sina aktiviteter och sitt arbete till allmänheten. Bestäm dig för vad som passar bäst för ditt ändamål innan du skapar en sida eller grupp. Facebook har en hjälpguide som du hittar på facebook.com - kika där om du vill veta mer om funktionerna som finns.

twitter kallas ofta för en mikroblogg, eftersom du bara kan skriva meddelanden som är högst 140 tecken. Dessa meddelanden kallas tweets och visas på din profilsida på twitter.com och för dem som »följer« dig: du kan prenumerera på andra användares meddelanden – det är det som är »att följa«, och en prenumerant kallas »följare«. Antalet användare av Twitter ökar kraftigt i Sverige. 2013 uppgav 17 procent av svenskarna att de använde mikrobloggen »någon gång« – en fördubbling jämfört med 2011. 15 procent i Sverige i åldern 12–25 besöker Twitter dagligen. Däremot är det få dagliga besökare bland dem som är äldre än 45 år. När du vill kommunicera med någon på Twitter, skriver du som adress @ följt av det användarnamn som personen du vill prata med har. Vill du kontakta Djurens Rätt skriver du till exempel @djurensratt och sedan ditt meddelande – då får Djurens Rätt se att du skrivit till dem och chansen är stor att du får svar. Vill du få spridning på din tweet så kan du använda populära s.k. hashtaggar (#). Om du skriver om att politikerna borde förbjuda pälsdjursfarmning kan du till exempel använda hashtaggen #svpol (står för svensk politik) och/eller #djurpol (står för djurpolitik). Spana in vad andra använder för hashtaggar och vilka som passar ditt budskap. Du kan också söka på en viss hashtagg för att se vad andra har skrivit. Är du intresserad av vad som sägs

massmedier och sociala medier – 79

om djurfrågor i politiken så söker du helt enkelt på #djurpol och får då upp alla inlägg där den hashtaggen används.

instagram är en gratis app till mobiltelefoner som gör att du kan ta foton, lägga på ett filter (om du vill) och sedan dela med dig av bilden till dina vänner. Det går också att koppla ihop sitt konto på Instagramkonto med andra sociala medier, så att bilden samtidigt läggs upp på Facebook eller Twitter. Du kan bara använda Instagram i mobilen. Tänk också på att du bara kan lägga upp kvadratiska bilder. På Instagram fungerar samma logik som på Twitter. När du skriver till någon lägger du till @ före användarnamnet och använder hashtaggar (#) för att sprida bilderna. Även här kan du kolla upp vilka hashtaggar som redan har många bilder. Då är chansen stor att du får stor spridning om du också använder den.

•

• •

Tänk på vem du företräder. Skriver du på ditt privata Facebookkonto eller representerar du Djurens Rätt på en sida du skapat? Formulera dig därefter. Skriv inte »jag tycker…« på en sida för Djurens Rätts lokalavdelning, eftersom du då representerar hela avdelningen. Säg inte något du inte skulle säga till personen du pratar med ansikte mot ansikte. Samma lagar och regler gäller på internet som utanför, även om det finns skärmar emellan er. Uppdatera med jämna mellanrum så att din sida lever och skapar trafik. Djurens Rätt har riktlinjer och tips för organisationens kommunikation via sociala medier ska se ut. Du får den senaste versionen av Djurens Rätts lokalt ansvariga.

peter nilsson är ansvarig för sociala medier på Djurens Rätt. Han berättar att det i dag till stor del är via sociala medier vi når våra målgrupper – information som förr spreds via flygblad på stan sprids numera via Facebook, Twitter och Instagram. Ett inlägg på Djurens Rätts Facebooksida kan nå hundratusentals människor! – Så som verkligheten ser ut idag tycker jag att det är nödvändigt för en organisation som Djurens Rätt att finnas på sociala medier – och att göra det på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Peter. Framförallt, tror han, är det viktigt att föra en dialog i sociala medier. Det är inte bara ett sätt att nå ut med information utan också ett utmärkt sätt att föra samtal med personer som antingen redan gillar Djurens Rätt eller kanske inte gillar oss – vi når ut till människor vi kanske inte skulle träffat på annars. Dialogen är jätteviktig! Anledningen till att Djurens Rätt har blivit så stora i sociala medier är inte minst att vi var ute i god tid. Innan många organisationer hade börjat använda Facebook hade Djurens Rätt redan etablerat sig där, berättar Peter. Sen handlar det som mycket annat om övning. – Under resans gång har vi lärt vad som fungerar och vad som inte fungerar, och vi har hela tiden haft en bra tanke med vad vi har gjort, säger Peter. Men hur ska en person som inte brukar föra Djurens Rätts talan på sociala medier tänka? Vad är skillnaden på att föra djurens talan och att skriva på din egen profil om vad du gjort under dagen? – Jag brukar tänka att det som jag lägger ut i Djurens Rätts namn i sociala medier kan vara en persons första och kanske enda kontakt med organisationen. Då är det väldigt viktigt att det vi lägger ut är välformulerat, genomtänkt och för ut ett bra budskap, säger Peter. Tänk också på att om du uppdaterar en av Djurens Rätts Facebooksidor så kommer andra att tolka det som organisationens ord – inte att du som individ pratar. Undvik därför att skriva »Idag har jag…« – utan tala med Djurens Rätts röst i stället. Som inspiration kan du alltid titta på Djurens Rätts stora Facebooksida – hur ser inläggen ut där?

På sociala medier är vi ju dock oftast inte en organisation utan representerar oss själva. Men egentligen gäller samma tips och råd även där. Delta i diskussionen på grupper och på sidor, ställ frågor till företag och organisationer och dela saker som du tycker är bra. Tänk dock på att många tycker det är obehagligt med allt för mycket jobbiga bilder och tung information, så dela med omsorg. Ibland råkar en ut för tråkiga personer som inte verkar bry sig alls om djurrättsbudskapet. Ge alla en chans men fokusera sedan på dem som faktiskt vill lyssna. – Jag tycker att alla förtjänar en chans, och därmed ett svar. Förklara vad du/vi tycker, och vilka regler som gäller på vår sida. Men blir det uppenbart att personen inte är intresserad av att lyssna så är det bara att ignorera och/eller blockera. Lägg tid på dem som är intresserade på riktigt i stället. Men som sagt, jag tycker det är viktigt att ge alla en chans, ibland kan det röra sig om rena missförstånd som lätt kan redas ut, säger Peter Nilsson.

Peters tips för framgång i sociala medier

• • • • • • •

•

Använd bilder mer än text Formulera öppna inlägg som bjuder in till diskussion Gör inlägg som är naturliga att gilla och skriv till exempel »Håller du med?« Tänk på vilken tid på dygnet du laddar upp. Ge respons och svara på kommentarer du får – ha en dialog. Knyt gärna an till något aktuellt ämne eller fråga. Lägg ner tid på dina inlägg – tre minuter extra för att finslipa dina formuleringar, välja ut en bra bild och klura ut en bra vinkel är välinvesterad tid. Var dig själv, även om du representerar Djurens Rätt. Det blir lätt tråkigt om det bara känns som reklam eller propaganda. Våga vara personlig inom ramarna för Djurens Rätts arbete – precis som du skulle vara om du träffade en människa vid ett informationsbord.

massmedier och sociala medier – 83

UNDVIK KONFLIKTER ehsan noroozi är innehållsansvarig och pr-strateg på företaget Resultify, som hjälper företag att synas på ett effektivt sätt på nätet. Om en konflikt uppstår på sociala medier är hans råd att flytta den från det öppna forumet till ett stängt. Då får du möjlighet att prata med personen utan publik. Genom att flytta konflikten till ett mer direkt samtal så undviker du den mobbmentalitet som ibland kan skapas på nätet, och samtalet blir mindre laddat. Ehsans tips är att låta den som är upprörd prata till punkt innan du försvarar sakfrågan eller din ståndpunkt. Ofta handlar det om att personen måste få ventilera sina åsikter och prata av sig. Låt hen göra det och förmedla sedan din ståndpunkt på ett sakligt sätt utan att hamna i försvarsposition. Då blir personen du pratar med mer mottaglig för ditt budskap.

ETT KRAFTFULLT VERKTYG inget verktyg som människan någonsin har skapat är så kraftfullt som sociala medier, säger Ehsan. Varje människa kan nu vara sin egen tidningsredaktör eller radioprogramledare genom bara några klick. Det gäller att hantera de nya möjligheterna. – Alla kan skrika, men att skrika så att du hörs är ett hantverk. Jag kan ta en fotboll och kicka, men jag blir inte Zlatan för det, säger Ehsan. Han menar att det är viktigt att lära sig om hur sociala medier fungerar och hur du ska göra för att nå ut i dem. Det är där nätaktivismen kan bli riktigt stor. Stora företag och bolag har ofta så mycket pengar att de kan ta ett dåligt budskap och köra det i ansiktet på alla omkring sig. Scan och Bregott har råd att sätta sina reklamaffischer i varenda busshållplats och reklampelare i landet, medan de som engagerar sig i ideella organisationer har en helt annan budget (eller ingen alls, om du jobbar ensam). Därför kan sociala medier vara en stor tillgång för att driva frågor som ligger en nära hjärtat. Både de stora företagen och aktivisterna kan dock lära av varandra, tror Ehsan. Han tror att aktivisterna kan hämta inspiration i hur företag tänker strategiskt om vad de skriver i sociala medier, men de bör inte tappa det personliga tilltalet som nätaktivismen är så bra på. – Aktivister har fattat att det är sociala medier, det har inte företagen gjort, säger Ehsan. Hans första råd är därför att lyssna och förstå att det är människor du pratar med. Som aktivist kan du vara fri och mänsklig medan företag håller sig strikt till mallar och kommunikationsplaner. De kan inte ta sig samma friheter och därför ligger de alltid i lä jämfört med riktiga människor.

– Om du har en vän som bara pratar om en enda sak så kommer du att tröttna på det. Det spelar ingen roll hur bra hen pratar om det. Det är en fallgrop som företag hamnar i, att de bara håller på med sin egen kommunikation. Aktivister kan vara mer mänskliga, förklarar Ehsan. Hans andra råd är därför att skapa en god kontakt med den du pratar med. Försök att hitta någon gemensam nämnare där ni tycker lika, då blir personen också mer mottaglig till ditt budskap som kommer efteråt. Det gäller både vid fysiska möten och på sociala medier. – Min roll på företaget Resultify är att utforma kommunikation för stora företag men det jag har hämtat från aktivismen är att vara mer människa och mindre anslagstavla, säger Ehsan. Ehsans tredje råd är att tänka på att inte alla människor är mottagliga för samma typ av kommunikation. Det finns personer som redan är intresserade och så finns det de som är totalt ointresserade av de frågor du vill prata om. Båda kommer inte att vara mottagliga för samma typ av kommunikation. – Du måste prata om en verklighet som människor känner igen. Starta kommunikationen utifrån den världsbild den som du pratar med har, utgå inte alltid ifrån din egen världsbild, säger Ehsan. Fundera på vad minsta gemensamma nämnare är – vad tycker de flesta människor? De flesta vill inte att djur ska lida. Utgå ifrån det och försök bygga nya steg som människorna du riktar dig till kan ta. Tänk på vilka som ska se och läsa det du lägger upp. Är det människor som redan är intresserade av djurrätt? Är det dina närmaste vänner? Är det unga eller äldre? Fundera på det när du formulerar din text eller väljer din bild, så att de som får del av din information känner sig tilltalade. Ehsans fjärde råd är att du ska ta dig tid att lära dig mer om kommunikation och sociala medier. Vilka målgrupper finns i vilka sociala medier? Hur fungerar de olika plattformarna? Vilka tider på dygnet är det bra att lägga upp saker? Hur ofta ska jag skriva? Googla fram ny statistik och skaffa lite mer kunskap om sociala medier, det kommer att hjälpa dig när du vill nå ut med djurrättsbudskapet på nätet. Avslutningsvis: Tycker du att det går tungt med att få ut ett budskap i sociala medier? Att du inte får respons och har svårt att påverka andra? Ge inte upp! – Det är som att göra upp eld med stenar på stenåldern, man slutade inte slå stenarna mot varandra, då hade det aldrig blivit någon eld. När du till slut får till den där gnistan som tänder elden, då går det fort, säger Ehsan.

massmedier och sociala medier – 85

EN NÄTAKTIVISTS EGNA TANKAR tina hogevik är ordförande i Djurens Rätts lokalavdelning i Stockholm, och även hon vet vad internet betyder för gräsrotsaktivismen . – Internet är vårt nya torg. Våra budskap kan få stor spridning genom bara några klick. Det är en stor styrka att tillhöra en organisation som Djurens Rätt, där vi är många som kan mobilisera vår kunskap online, säger Tina. Eftersom de traditionella medierna allt mer hämtar sitt stoff från de sociala medierna, har vi nätaktivister en viktig roll i samhällsdebatten. Ju fler vi är som uppmärksammar djurens situation på nätet, desto större relevans får djurrättsfrågor. Tina har hört många berättelser om folk som inte alls reflekterat över djurrätt, men som tack vare till exempel ett kommentarsfält eller en Facebookkompis inlägg inspirerats till djurvänliga val. Även om din Facebookkompis inte blir djurrättare över en natt bara för att du länkar till Djurens Rätts senaste rapport, kanske du sår ett frö. Hen har tagit del av budskapet om att djurindustrierna bör ifrågasätts, och nästa gång hen kommer i kontakt med ämnet finns den kunskapen säkerligen någonstans i bakhuvudet. Att använda känsloargument på nätet för att övertyga, snarare än övertala, tror Tina är en bra idé. – Jag tycker inte att man ska underskatta vardagsaktivismen och det lilla samtalet, därför brukar jag sprida information på min personliga Facebookprofil så att mina vänner kan se det. Jag tror på ringar på vattnet och på att så frön hos människor om att exempelvis äta mer vegetariskt.

INTE ALLTID MÄTBART

Tinas bästa tips för nätaktivister

• • •

•

Tänk på målgruppen, vem kommer att läsa det du skriver? Välj forum där det går att påverka. Ta inte skit och försök att inte ta något personligt. Ofta kan du ganska snabbt känna av ifall personen du diskuterar med är intresserad av en seriös dialog Lämna annars tråden. Fokusera på de samtal som har en respektfull ton. Kom ihåg att lagar om till exempel förtal och olaga hot gäller även på internet, och var uppmärksam på om du eller andra blir utsatta för trakasserier.

nätaktivism är dock inte alltid mätbar. Du kommer inte att få respons på allt du lägger upp, sprider eller kommenterar på. Ibland kan det kännas frustrerande, som att ingen lyssnar på det du har att berätta. Det som motiverar Tina att fortsätta i de lägena är just att tänka på alla dem som nås av det hon skriver. Då och då får hon gehör från de mest oväntade håll och då försöker hon ta fasta på dem. Med nätaktivism kan du aldrig helt säkert veta vilka du påverkar och vilka frön du sår. Det du däremot kan vara säker på är att du förr eller senare sår ett frö hos någon - och det fröet kan blomma ut till vad som helst. – Jag är säker på att nätaktivism gör skillnad. Men det är också viktigt att tänka på sig själv och att inte ta på sig för mycket. Internet är stort, du kan inte vara överallt och svara på allt hela tiden. Försök att välja dina strider strategiskt där du tror att det får störst verkan, säger Tina.

massmedier och sociala medier – 87

Det är egentligen få saker som slår det som detta kapitel handlar om. Att möta människor ansikte mot ansikte och prata är ofta det som fungerar allra bäst i aktivistsammanhang. I detta kapitel fokuserar vi därför på det direkta mötet med människor, till exempel vid informationsbord på stan. I det avslutande avsnittet får du sedan fler tips på hur du kan påverka genom exempelvis Reklamombudsmannen. Med hjälp av aktivister och andra experters erfarenheter hoppas vi att du får inspiration att själv plocka upp några av dessa verktyg och ge dig ut för att förändra världen.

utåtriktat arbete och direkta möten – 89

SPRID INFORMATION OM DJURENS SITUATION

NAMNINSAMLINGAR

på djurens rätts hemsida kan du gratis beställa material om aktuella frågor som rör djur och djurrätt. Du kan dela ut i brevlådor, lägga i väntrum eller dela ut till människor du möter. När du delar ut i brevlådor kan det vara bra att veta att Djurens Rätts material klassas som samhällsinformation och du behöver därför inte se upp för »Reklam, nej tack«-skyltar. Om ni är flera personer kan ni också ha ett infobord på stan. Men tänk på att det krävs polistillstånd för att ställa ner ett bord på offentlig mark i kommunen. För att få tillstånd kontaktar du polisen på din ort och gör en ansökan, det är inte svårt alls. På polisens hemsida kan du läsa mer om vilket tillstånd som behövs. Det kostar dock en slant att ordna med polistillstånd; passa därför på att söka för flera datum samtidigt eftersom avgiften är densamma. Tänk på att söka tillstånd i god tid, handläggningen av din ansökan påbörjas först när avgiften för ansökan är betald. Om Djurens Rätt har en lokalavdelning på din ort kan du säkert få hjälp med tillstånd och betalning via dem. När du har ett infobord kan det vara kul om du har något interaktivt med som besökarna kan göra, det brukar leda till att de stannar någon minut extra och pratar djurrätt. Det kan vara en aktuell namninsamling, en frågesport eller någon tävling.

en väldigt utbredd form av aktivism är att samla in namn för olika sakfrågor. Namninsamlingar är en bra idé när du behöver mobilisera många människor för att gemensamt framföra er åsikt. En namninsamling måste vara riktad till någon som sedan ska ta emot alla namn, annars blir den meningslös. Fundera först och främst på ifall en namninsamling är det effektivaste sättet att påverka i frågan – och om din bedömning är ja, då är det dags att skrida till verket. Ofta finns det redan nationella namninsamlingar som Djurens Rätt har ordnat med och som du kan hjälpa till med, men om det gäller lokala frågor så kanske det behövs en egen namninsamling. Du kan be Djurens Rätts riksorganisation om hjälp med att ta fram en bra mall. En aktivist som kampanjat för hönorna genom Djurens Rätts namninsamling är moa lindholm från Skellefteå. Där försökte hon först att få ica Maxi att sluta sälja burägg, men de hänvisade till konsumentens rätt att själv välja, så då valde hon att rikta in sig på ica nationellt genom Djurens Rätts namninsamling. – Generellt kan man säga att just namninsamlande verkligen varit min grej, säger Moa. Dels eftersom det är ett konkret sätt att jobba kring sakfrågor men framför allt eftersom det är en så solklar ingång till samtal. För Moa är namninsamlandet lika mycket ett sätt att prata med folk om hur djuren har det som det är att få politiker och företag att agera. – Jag kan inte ens räkna hur många gånger jag förklarat för förvånade människor hur djurens situation faktiskt ser ut i Sverige. Särskilt med kampanjer som rört fåglar har många jag pratat med blivit helt chockade över hur illa det faktiskt är. Moa Lindholm menar att företagen ofta sprider en förskönad bild av sin verksamhet och många gånger är den klassiska »Bregottfabrikbilden« den enda som når fram

för att sprida material med information

•

Se till att materialet är aktuellt. Både att fakta i foldern stämmer och att uppgifter om sådant som medlemsavgifter är uppdaterade. Du kan till exempel jämföra med informationen som finns på Djurens Rätts hemsida. Tänk också på att dela ut passande material, grillrecept på sommaren, information om djurförsök på Försöksdjurens dag (24 april) och liknande. När du ger någon en folder på stan, håll den rättvänd mot mottagaren så att hen kan läsa vad som står. Ge inte någon en broschyr uppochner eller bakochfram. Tänk på att människor ofta gör som andra gör. När du delar ut foldrar och en person tar emot, då kommer sannolikt de efterföljande också att ta en.

•

Utnyttja det och var snabb med att få fram en ny folder att ge nästa person. Om flera personer i rad däremot inte tar emot din folder, då kommer säkerligen inte nästa heller att göra det. Backa då några steg, avvakta en liten stund och börja sedan om. Då har inte de personer som passerar sett någon tacka nej till din folder och sannolikheten att de kommer ta emot den ökar. Le och säg gärna något i stil med »varsågod«, »vegetariska recept«, »gratis tidning« när du delar ut informationen.

till den breda massan. Att då, öga mot öga, få upplysa människor om hur verkligheten faktiskt ser ut och få en chans att direkt svara på deras funderingar, tror hon är ett av de kraftfullaste verktyg vi har. – Ingenting är så effektivt som att väcka enskilda medborgares engagemang, för om man når in på djupet hos andra människor så att de också blir engagerade, då har man startat en fantastisk kedjereaktion. Den personen kommer att prata med sina vänner och bekanta om saken som i sin tur också blir medvetna om problemen och sprider det vidare, resonerar Moa. Det är kanske inte det snabbaste sättet, medger Moa som kämpat i ur och skur med namninsamlingen för att få ica att sluta sälja burägg, men det är tveklöst ett väldigt långsiktigt och grundligt arbete. – Varje ögonöppning, stor som liten, är ett steg framåt. Jag brukar tänka på det ibland när jag varit ute på torget i Skellefteå och många gånger jobbat ensam, att allt detta engagemang som vi alla på var sitt håll sprider omkring oss – ett samtal i taget – fatta vilka ringar på vattnet det faktiskt skapar! I skrivande stund har ica centralt valt att fortsätta att tillåta sina butiker att sälja burägg, men 2014 kom beskedet att både Willys och Coop slutar med burägg, säkerligen till följd av att de kontaktas av medvetna konsumenter och tagit del av information från Djurens Rätt.

VÄRVA MEDLEMMAR OCH ARRANGERA INSAMLINGSAKTIVITETER djurens rätt är, liksom många ideella organisationer, en medlemsorganisation. Vi är så stora som det antalet medlemmar vi har, och det är medlemmarna som tillsammans är Djurens Rätt. Djurens Rätt och alla organisationens lokalavdelningar är också beroende av medlemmars bidrag och ekonomiska gåvor från allmänheten. Därför är värvning och insamling en central del i aktivismen. Oavsett om medlemsvärvningen är huvudfokus på aktiviteten du arrangerar eller inte, så ska den alltid finnas med på ett hörn. När det gäller medlemsvärvning och/eller utdelning så är det bra att sätta tydliga och konkreta mål som du kan jobba mot. Om du och några andra aktiva ska ordna ett infobord på en marknad i er stad, bestäm er för ett mål på hur många medlemmar ni tror att ni kommer att värva under dagen. Det blir både roligare och mer effektivt om ni har något att sträva efter.

Moas tips till dig som vill förändra för djuren

• •

•

Låt det ta sin tid och tänk på att ingen kommer ändra sig genom tvång, däremot genom en öppen attityd och vänlighet. Låt alla struntargument bara rinna av dig. Du blir bara matt om du tar åt dig av alla dessa påståenden. Du vill ju inte köra slut dig själv, det gynnar varken dig eller djuren. Peppa dig själv! Även om du inte ser resultatet direkt så gör vi tillsammans något stort. Jag har jobbat mycket med utåtriktat arbete, och flera gånger har folk kommit fram och sagt att de själva eller deras familjer nu är vegetarianer tack vare att vi stod på just den festivalen de besökte förra året. Och tänk då på alla som blivit påverkade men som inte kommer fram och berättar om det! Se varje person som skriver på namninsamlingen som ett tillfälle att sprida information. Handlar namninsamlingen om kycklingars situation till exempel, kom med fakta och berätta om vad vi ska göra för att stoppa detta. Många vet inte hur hemsk situationen faktiskt är i djurindustrierna, och du kan hjälpa till med att få dem att öppna ögonen. Ett leende är kraftfullt. Folk vill lyssna på glada och vänliga människor. Och låt dig själv ha kul, dels eftersom människor dras till en positiv utstrålning men framför allt eftersom man orkar engagera sig så mycket mer då! Ställ följdfrågor så som »hur menar du då?« och »vad tänker du om det här?«. Var intresserad av vad de svarar på frågorna. Det är otroligt användbart – i allt från att avväpna arga människor som just kallat dig något oförskämt till att fördjupa vettiga och snälla människors resonemang.

utåtriktat arbete och direkta möten – 93

om vad du kan göra för att värva medlemmar

•

• • •

Våga – fråga! Fråga alltid om medlemskap i alla dina möten med människor i Djurens Rätts namn, om personen verkar positivt inställd till djurrätt. Du kommer att bli förvånad över hur lätt det faktiskt kan vara att värva en ny medlem. Det värsta som kan hända är att någon säger nej. Om du arrangerar en aktivitet med inträdesavgift: Låt Djurens Rätts medlemmar gå in gratis och se till att folk kan bli medlemmar i dörren – det är ett smart sätt att värva. Börja alltid föreläsningar och evenemang med att berätta om Djurens Rätt och tipsa om att de kan bli medlemmar efteråt. I samtal får du gärna vara gärna personlig och berätta varför du själv blev medlem i organisationen. Presentera medlemskapet på ett enkelt sätt, välj alltid att rekommendera alternativet månadsgivare (om personen i fråga är över 18 år). Läs mer om exempel på formuleringar lite längre fram i det här kapitlet.

att samla in pengar och gåvor är också viktigt för Djurens Rätt. Kanske behöver er lokalavdelning samla in pengar för en kommande aktivitet? Eller vill ni vara med och samla in pengar till Djurens Rätt som organisation? Oavsett vilket så finns det hål att stoppa slantarna i.

på vad du kan göra för att samla in pengar

•

• •

Ställ ut en Djurens Rätt-bössa i en butik eller på ett fik i din närhet. Glöm inte att regelbundet kolla och tömma bössan. Se till att den låses fast ordentligt med kedja så att den inte blir stulen. Ha alltid med en insamlingsbössa när du anordnar informationsbord eller andra aktiviteter. På julmarknader kan du stå och skramla med en bössa i tomteluva samtidigt som du delar ut flygblad och broschyrer. Människor är ofta givmildare vid högtider. Ge bort en gåva till Djurens Rätt i present till någon du tycker om. Om du är aktiv i en lokalavdelning: skicka alltid med inbetalningskort i era utskick och ha ert plus/bankgirokonto med i er signatur när ni skickar mejl.

ha med värvningspremier för att locka människor att ta klivet här och nu. Om personen själv ska gå in på hemsidan och bli medlem i efterhand, händer det lätt att saken glöms bort.

POSITIV FÖRÄNDRING GENOM MAT

• •

En medlem = ännu en röst för djuren. Medlemskapet ger personen makt att förändra, det kan vara en lösning på frustration eller känsla av maktlöshet. Tillsammans gör vi skillnad! Medlemskapet är en förlängning av det samtal du har med personen och gör att vi kan ha fortsatt kontakt. En medlem är en potentiell ny aktivist.

moa ranum är ordförande i Djurens Rätt Göteborg och har varit med och arrangerat flera matutdelningar i livsmedelsbutiker som ett sätt att få människor att prova vegetarisk mat. De började med att höra av sig till butiker där de frågade om de kunde få komma och dela ut matprover. De skickade också med Djurens Rätts vegolista (finns i appen »djurvänligt«) och informerade om att de även gärna kom till butiken för att prata om utbudet av vegetariska produkter. Några butiker slog till på deras förslag. De flesta matutdelningar har de gjort i en och samma butik. – Där är de jättenöjda och vill alltid ha tillbaka oss, berättar Moa. Genom matutdelningar började de nå människor som inte skulle söka sig till vego

utåtriktat arbete och direkta möten – 95

eller djurrättssammanhang annars. Människorna de möter är ju bara och handlar mat och plötsligt stöter de på några djurrättsaktivister som bjuder på gratis matprover. Kanske har de aldrig provat någon vegetarisk produkt förut men tycker att det var gott, och så köper de med sig en förpackning hem. – Det är väldigt peppigt för oss aktivister också, eftersom man ser att det händer någonting som en direkt effekt av vår aktivism, säger Moa. Responsen har varit jättebra. De har mest bjudit på tacos – och alla verkar älska tacos, så det brukar funka bäst. Det är alltid några som inte gillar, men Moas känsla är att 99 procent faktiskt tycker det är gott och många köper även med sig produkten hem. – Vi har mött väldigt många som kommer fram och säger att de aldrig ätit exempelvis vegetarisk färs tidigare och att de sen smakar och köper med sig en paket hem. Det händer varje gång vi är ute, i princip, berättar Moa. Butikerna brukar tycka att det är roligt med lite happenings i butiken och det är dessutom många mjölkallergiker som blir glada över att det är en produkt de faktiskt kan äta som delas ut, som sojaglass eller havregrädde.

Moas bästa tips för en lyckad matutdelning

•

Får du bra kontakt med en butik, fråga ifall ni får komma tillbaka och göra det igen. Du kan också använda bilder och information från utdelning i en butik för att få en annan butik att låta er komma och dela ut matprover även där. Två personer som står där tillsammans brukar vara lagom. Är ni fler kan ni lösa av varandra under dagen. Men fler än två brukar bli trångt, och att stå ensam kan bli tråkigt. Lyft fram det som en väldigt positiv idé till butiken. Berätta att det inte kostar någonting, att ni ställer upp gratis för att ni gillar vegetarisk mat och för att visa hur gott det är. Välj rätter som folk är vana vid sedan tidigare, så att de bara behöver ersätta en ingrediens i sina vanliga recept. Välj enkla recept – då är det större chans att de använder dem när de kommer hem. Sträva efter en bra och positiv dialog med butiken. Prata positivt om vegetariskt utan att klanka på kött, eftersom butiken även säljer de produkterna. Gör inte för starka rätter, tänk på att alla ska kunna äta. Många barn kommer fram och smakar, så se till att det är barnvänligt.

SÅ HÄR GÖR DU: Kontakta butiker, mejla många på samma gång eller gå in i din lokala butik och prata med dem direkt. Boka ett möte där ni bestämmer följande: •

• •

Vilken produkt som ska delas ut – är det något som butiken redan har i sortimentet eller något som behövs beställas? Se till att butiken beställer extra mycket till den dagen ni ska dela ut, så att de som smakar också kan köpa med sig produkten utan att den tar slut. Bestäm vem som ska betala vad. Butiken brukar stå för kostnaden för produkterna, eftersom det blir gratis marknadsföring för dem. Datum och tid. På fredagskvällar och helger brukar tacos fungera bra. Butiken brukar ordna det praktiska, men dubbelkolla att de har allt som behövs. Fråga också om vilka hygienkrav de har så att ni är förberedda.

Förbered dig genom att läsa på om produkten ni ska dela ut. Hur mycket kostar den, vad innehåller den, är den ekologisk? Det är vanliga frågor som kan vara bra att ha svar på. Ta med material att dela ut (obs! fråga butiken om det är okej att ni delar ut receptfoldrar eller annat material). Sätt upp en skylt på demobordet där det står till exempel »Djurens Rätt i samarbete med (butikens namn) bjuder på vegetariskt matprov«. Var trevlig och erbjud prover till alla som går förbi! Läs hela guiden om matutdelningar på www.forandra.org – där finns även tips om hur du arrangerar en matutdelning utomhus på stan och söker tillstånd för det, samt råd om livsmedelshantering.

utåtriktat arbete och direkta möten – 97

NÅGRA ORD PÅ VÄGEN när du är ute och påverkar och sprider ordet om djurens situation kommer du att träffa alla möjliga människor och bli förvånad över hur många som faktiskt bryr sig. Här är några sista konkreta tips inför din utåtriktade aktivitet.

•

• •

Om du delar ut information, städa regelbundet omkring dig så att det inte ligger slängda broschyrer på marken. Då minskar risken för att andra kommer slänga sitt exemplar. Ta alltid med tejp! Saker kommer att behöva lagas och affischer sättas upp – mycket går att göra med en rulle tejp. Använd dina egna intressen och talanger för att väcka uppmärksamhet. Ordna en loppis, arrangera en musikspelning, dansa, ha gatuteater eller andra spännande saker för att få folk att få upp ögonen för budskapet.

SAMTALET MED ANDRA PERSONER det är inte bara viktigt att möta människor, det är också viktigt hur vi möter dem. Som hjälp finns det tre gyllene grundregler när det gäller bemötande. De här tipsen passar kanske allra bäst till infobord och liknande situationer.

• • •

Alla besökare ska tilltalas. Le och säg hej! Ta initiativ till samtal – vänta inte på att besökaren ska ta det. Var inbjudande och välkomnande!

utåtriktat arbete och direkta möten – 99

nu ska vi gå igenom fem steg för hur du kan föra ett samtal om djurrätt vid ett informationsbord. Stegen är inte tänkta att följas till punkt och pricka, se dem gärna som en grund att stå på och gå tillbaka till. Metoden och strukturen är väl beprövad under Djurens Rätts årliga sommarturnéer och fungerar oftast bra. Ta med dig de delar som passar bäst i situationen. Allra bäst blir det när du hittar dina egna formuleringar och väver in dina egna erfarenheter i samtalet. Tänk dig nu att du står vid ett informationsbord och en person kommer fram till bordet med en nyfiken blick. Vad gör du? Du börjar såklart med att hälsa och le mot personen. Men sen? Ta samtalet i den takt du själv är bekväm med. Vissa föredrar att prata om medlemskap på en gång och vissa vill prata lite mer allmänt först. En grundtanke är att personen du pratar med åtminstone ska ha fått frågan om medlemskap.

PEKA PÅ MATERIALET OCH SÄG NÅGOT I STIL MED… »Du får gärna plocka på dig av materialet här. Allt är gratis.« Därefter kan du fånga in personen genom att uppmana den besökande till en handling: »Skriv gärna på mot burhållning av hönor! Visste du att…/Just nu jobbar vi med…..« Berätta vidare om namninsamlingen om personen du pratar med inte direkt börjar skriva.

NÄR BESÖKAREN VÄL BÖRJAT SKRIVA, FORTSÄTT KONVERSATIONEN MED FRÅGAN: »Känner du till Djurens Rätt sedan tidigare?« Om personen säger Ja kan du fortsätta med: »Är du kanske medlem?« Invänta besökarens svar (ibland har hen redan funderat på att bli medlem och vill veta mer om det på en gång) och berätta sedan lite mer om organisationen. Formulera gärna en egen version i stil med följande: »Djurens Rätt är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation. Vi är 35 000 medlemmar. Vi arbetar för ett samhälle som respekterar alla djurs rättigheter. Djur är ju levande och kännande varelser med egna intressen, men i vårt samhälle behandlar vi de flesta djur som ting, och de saknar i stort sett rättigheter. Eftersom djuren själva inte kan föra sin talan, så försöker vi vara deras röst. Vi jobbar främst med de frågor som rör djuren i livsmedelsindustrin, pälsindustrin och de djur som utnyttjas i djurförsök.« Prata långsamt och peka gärna på foldrarna som rör respektive område när du pratar. Du kan också bläddra i en folder och visa bilder under tiden. På så

100

sätt håller du även besökarens ögon underhållna och det upplevs inte som att du bara »rabblar«. Om du inte redan gjort det så kan du sen fråga om personen har funderat på att bli medlem eller vill veta mer om medlemskap.

MEDLEMSKAPET: DJURENS RÄTT ÄR BEROENDE AV FRIVILLIGT STÖD. Presentera medlemskapet på ett enkelt sätt och visa gärna upp tidningen Djurens Rätt och berätta att den skickas ut till våra medlemmar 4 gånger om året. Exempel på formulering: »Du kan bli månadsgivare till Djurens Rätt via autogiro. Då bestämmer du själv vilken summa du vill ge varje månad, från 25 kr och uppåt. Du blir medlem i Djurens Rätt, får tidningen fyra gånger om året och så blir du en röst för djuren varje dag!« Argumentera vid behov för att medlemskapet är viktigt genom att berätta att Djurens Rätt är helt beroende av frivilligt stöd och medlemmar. »Utöver den ekonomiska delen, så är det viktigt att vi är så många som möjligt för att vi ska kunna påverka. Varje medlem är en röst för djuren. Ju fler vi är, desto starkare röst kan vi vara för djuren och desto tyngre väger våra ord.« Är personen intresserad av att veta vart pengarna går till så berätta gärna att: »Pengarna går till Djurens Rätts opinionsbildande och politiska arbete. Ett exempel på det opinionsbildande arbetet är till exempel vår sommarturné där vi informerar uppemot hundratusen människor om djurens situation. Den största delen av arbetet inom Djurens Rätt utförs helt ideellt, vilket innebär att vi kan satsa pengarna på att ta fram kampanjer och bra material om djurens situation.«

FÖRDJUPANDE SAMTAL: FRÅGA OM DETTA MED DJURS RÄTTIGHETER ELLER DJURENS SITUATION ÄR NÅGOT DE HAR FUNDERAT ÖVER TIDIGARE. Lyssna och var intresserad. Utgå från besökarens egna tankar, och spinn vidare på dem i samtalet samtidigt som du styr in samtalet på djurrätt. Erbjud gärna ett lämpligt informationshäfte som en bra och enkel introduktion. Häften finns att beställa på Djurens Rätts hemsida, helt gratis. När du är i samtal med en enskild individ är det viktigt att du är lyhörd för situationen. Undvik att hålla långa monologer som tråkar ut den du pratar

utåtriktat arbete och direkta möten – 101

med, bjud i stället in hen i samtalet. Ställ frågor, lyssna och ställ följdfrågor – det kan du göra utan att komma bort ifrån ämnet. Istället för att berätta i flera minuter om hur kycklingarna i livsmedelsindustrin har det, fråga vad personen mitt emot dig vet om industrin redan och fyll på efterhand i en dialog. Om du ställer öppna frågor, så som »vad vet du om kycklingar?« får du längre och mer beskrivande svar än om du ställer en ja/nej-fråga. Ett sådant svar leder också naturligt vidare till ett fortsatt samtal på ett annat sätt än ett ja/nej-svar. Se inte personer du möter som motståndare utan som potentiella röster för djuren. Se dem hellre som medmänniskor som du kan ha ett givande och viktigt samtal med om djur. Var ödmjuk och berätta att du själv inte alltid varit »djurrättare« och vad som fick dig att ändra åsikt. På så sätt kan den du talar med identifiera sig med dig och du bygger broar mellan er. På så sätt skapas plattformar för vidare samtal.

AVSLUTNING Fråga om personen är intresserad av att hålla sig uppdaterad om Djurens Rätts arbete. Erbjud prenumeration på Djurens Rätts elektroniska nyhetsbrev, som kommer ut varannan vecka. Berätta också att vi finns på Facebook och andra sociala medier. Se till att personen får med sig något av vårt material så att hen kan läsa mer om oss senare. Blir hen inte medlem men verkar intresserad ska hen givetvis ha med sig ett häfte med information om medlemskap. Tacka alltid för samtalet och säg hej då!

102

ATT TALA INFÖR PUBLIK

för framgångsrikt bemötande

• •

•

104

fråga! Ställ frågor till den du pratar med så att det blir en dialog. lyssna! Ta varje samtal på allvar. Även om vi har hundratals samtal om dagen, är varje samtal någonting nytt och unikt för besökaren. Hen kanske aldrig har träffat Djurens Rätt förut. svara! Har besökaren frågor, besvara dem. Om du inte vet svaret, säg det. Du måste inte kunna allt. Ta gärna besökarens telefonnummer eller e-postadress och be om att få ta reda på svaret och återkomma. Kom ihåg att verkligen göra det! Prata inte för länge med tidstjuvar som bara vill prata om annat än frågan du vill diskutera. Det är ok att avsluta diskussioner som inte verkar leda någonstans. Förklara att du måste fortsätta jobba men att det var trevligt att talas vid. Undvik att ha förutfattade meningar om vem som är mottaglig. Alla du möter är potentiella röster för djuren. Du kommer bli förvånad över vilka som faktiskt vill prata djurrätt med dig! Vid svåra frågor och diskussioner kan det hjälpa att gå tillbaka till grundvärderingarna om att djur är levande, kännande individer som förtjänar att finnas till för sin egen skull.

»retorik är inte konsten att tala – det är konsten att få andra att lyssna«, det fastslår elaine eksvärd i sin bok »snacka snyggt : modern retorik«. Hon menar dessutom att du inte bara ska få folk att förstå utan också känna det du säger. nelson mandela sa en gång: »If you talk to a man in a language he understands, it will go to his head. If you talk to him in his language, it will go to his heart.« Det vill säga: om du verkligen vill nå fram, måste du använda ett språk som går till åhörarens hjärta – det räcker inte med att skapa intellektuell förståelse.

ANPASSA TILL MÅLGRUPPEN det handlar alltså inte bara om vad du säger, utan också hur och när du säger det. Orden är bara en del av kommunikationen. Fundera därför på vilka du kommer att tala inför och anpassa ditt budskap efter det. Om du inte i förväg vet vilken publiken är, kan du inleda din föreläsning med några korta frågor i stil med »Hur många i rummet har haft en betydelsefull relation med ett djur?« eller »Hur många brukar äta vegetariskt?«. Då får du reda på lite om din publik samtidigt som publiken känner sig inbjuden i föreläsningen.

KLÄDER det du har på dig ska aldrig dra uppmärksamheten från det du säger. Du vill att människorna som lyssnar på dig ska komma ihåg budskapet du hade med dig, inte vilka kläder du hade på dig. Därför är det bra att tänka strategiskt när du klär dig inför ett föredrag eller utåtriktat arbete. Vill du skapa närhet till dem som lyssnar ska du försöka klä dig som dem. Undermedvetet kommer då lyssnaren tänka att ni har mycket gemensamt redan från start. Det är en bra utgångspunkt när du vill sprida ett djurrättsbudskap. Givetvis ska du inte känna dig utklädd eller låta det gå till överdrift, men tänk på vem du möter och försök klä dig strategiskt för situationen. Vet du inte vilka det är du ska tala inför kan det vara strategiskt att helt enkelt klä sig ganska neutralt för att få fokus på ditt budskap och inte på dig själv.

utåtriktat arbete och direkta möten – 105

BLOCKERINGAR

LOKALEN

den amerikanska författaren och aktivisten carol j adams skriver att alla köttätare borde uppfattas som blockerade vegetarianer. Med det menar hon att köttätare vet att det vegetariska valet är bättre men att de ändå avstår från att göra det. I boken »living among meat eaters« ger hon med tanke på detta sju regler för hur du kan prata med köttätare så att du undviker att aktivera blockeringen:

när du ska föreläsa eller hålla en presentation är det bra att ha en bild av hur rummet eller platsen där du ska föreläsa ser ut. Du kan ofta använda det till din fördel. Är det ett litet rum? Folk kanske måste stå för att det är fullt på alla sittplatser, eller så är det bara trångt och har dålig luft. Då skulle du kunna dra paralleller mellan rummet och hur grisarna i livsmedelsindustrin har det; på så sätt erkänner du rummets brister men sätter det i ett större sammanhang. Vem skulle klaga över lite dålig luft när du precis jämfört med hur grisar lever hela sina liv? Är det däremot ett stort rum så måste du försöka skapa intimitet och nå alla, du kan exempelvis gå fram och tillbaka när du pratar, så att du utnyttjar stora delar av platsen. Föreslå gärna för deltagarna att de sätter sig så långt fram som möjligt i lokalen.

Diskutera inte veganism vid måltider där andra människor äter kött eller andra animaliska produkter. Det gör bara den som äter kött mer defensiv. Säg att ni gärna kan prata om frågan efter att ni har ätit. Känn inte att du måste försvara eller demonstrera din ståndpunkt till varje pris. Se varje samtal som delar av en process där du ökar andras medvetenhet och hjälper dem att komma över sina blockeringar. Du behöver inte svara på varje fråga om allt mellan himmel och jord. Ha en argumentsamling eller broschyr till hands och dela ut i stället. Tala till den du diskutera med som du skulle tala till ett vilt djur: med mjuk röst och utan hastiga kroppsrörelser. Le, lyssna och nicka när de pratar. Bekräfta den du talar med genom att säga saker om »Ja, det är en intressant poäng…« sen kan du följa upp med information om djurens situation. Försök att inte låta nedlåtande eller konfrontativ. I sociala sammanhang är det klokt att inte försöka övertala någon att ändra sina matvanor. Låt den idén komma från personen själv medan du berättar om hur du själv blev vegan eller om djurens situation.

DIN RÖST försök att se din röst som en fjärrkontroll som du använder för att förmedla dina känslor. Det är viktigt att du trycker på rätt knapp när du talar, eftersom lyssnaren kopplar ihop din röst med känslorna som budskapet vilar på. För att engagemanget ska låta äkta är det såklart bra om du har känsla bakom det du säger. Avsluta kraftfulla meningar med att gå ned i ton, snarare än upp. När du går ned i tonläget och sänker huvudet något samtidigt så låter du trovärdig. Om du däremot går upp i ton i slutet av en mening så låter det osäkert och ibland som en fråga. Prova själv. Läs meningen nedan högt för dig själv. Första gången går du upp i ton vid de fetmarkerade orden, andra gången går du ned i ton och sänker huvudet något samtidigt. Märker du skillnaden?

Hej, jag heter Anna andersson, och jag ska prata om djurs rättigheter. Jag tycker att det är väldigt viktigt att djur ska ha rättigheter och jag vet att ni kommer att tycka det också.

Om samtalet rör sig i en riktning som inte är konstruktiv – var beredd att avsluta det. Det är också viktigt att tänka på orden du betonar, särskilt om du ska hålla ett kortare tal. Genom att du betonar vissa nyckelord förstår läsaren att de är extra viktiga. Ditt tal blir också mer levande. Det går att öva på betoning. Läs meningarna nedan och betona de fetmarkerade ordet. Sänk huvudet lätt och lägg även in en kort mikropaus efter det markerade ordet. Visst låter meningarna annorlunda?

106

utåtriktat arbete och direkta möten – 107

djur har rättigheter. Djur har rättigheter. Djur har rättigheter.

Tänk på ordvalet. Samma mening kan få väldigt olika betydelse genom att ett enda ord byts ut. Ta t.ex. följande mening med negativt, neutralt och positivt ordval.

Veganer äter bara kaninmat Veganer äter bara växtbaserad mat Veganer äter bara djurvänlig mat

Välj dina ord rätt. Undvik ord som förminskar det du ska prata om och dig själv. Ord som »lite«, »kanske«, »typ såhär«, »jag tror« kan få dig att låta osäker. Var självsäker och tänk på att det du pratar om faktiskt är väldigt viktigt. Förmedla den känslan och din egen passion för frågan till lyssnarna. Det är också väldigt bra att lägga in konstpauser i tal och föredrag. Då får du hämta andan och publiken hinner reflektera. Det kan kännas lite jobbigt med tystnad när du står inför 30 elever på ett skolbesök, men det gör stor skillnad och du uppfattas som lugn och att du har kontroll.

KROPPSSPRÅK kroppsspråket var det första språket vi som barn lärde oss. Tidigt förmedlade vi vad vi ville och tyckte med bara vår kropp. Forskare är oeniga om hur stor betydelse kroppsspråket har för kommunikationen, men alla tycks vara eniga om att det är mycket viktigt. Att spegla den du pratar med kan vara effektivt, men låt det inte gå till överdrift. Här kommer några konkreta tips på vad du kan göra med olika kroppsdelar:

ögonkontakt – Titta på den du möter. Men titta hen i ögonen då och då, inte hela tiden. Om du ser en person du inte känner i ögonen i mer än fyra sekunder så kan hen uppfatta det som hotfullt och obehagligt. När du lyssnar kan du däremot titta längre på en person, det visar att du fortfarande lyssnar. Om du pratar inför en större publik, försök att titta på alla, då uppfattas du som sympatisk och mån om att tala till alla. munnen – Om du ler, ökar sannolikheten att du får leenden tillbaka. Använd det strategiskt för att skapa förtroende hos den du vill påverka. Men se till så att det känns äkta, då blir du själv också gladare och aktivismen går lättare. armarna – Ha ett öppet kroppsspråk och låt armarna vara med. Låt dem inte hänga passiva längs sidorna bara. Ha gärna öppna handflator när du gestikulerar, det förmedlar öppenhet. Undvik att lägga armarna i kors vid publikfrågor på en föreläsning, till exempel, det kan uppfattas som defensivt och arrogant. Vifta inte heller för mycket med armarna om du står nära en person och pratar, då kan du inkräkta på personens personliga utrymme och tolkas som hotfull. Håll dig på lagom avstånd, du märker om personen mitt emot dig känner sig bekväm.

BUDSKAPET lyssnaren har tre frågor redan innan du börjar tala. vem är du? Börja inte med ditt namn, berätta först en personlig anekdot eller presentera ämnet, presentera dig sen. Då är chansen större att lyssnarna registrerar ditt namn eftersom de börjat känna förtroende för dig genom att du öppnat dig för dem. vad ska du prata om? Berätta vad du ska prata om, presentera gärna föreläsningens upplägg kort så att lyssnarna vet vad de kan vänta sig. vad tjänar jag på det? Presentera tidigt anledningarna till varför publiken ska lyssna på det du har att säga. Vad kommer de att tjäna på att lyssna på dig? Vad vinner de på att bry sig om djurs rättigheter? Presentera det du har att säga som en lösning på ett problem som de flesta bryr sig om – att djur lider.

huvudet – Att nicka samtidigt som du lyssnar visar att du är intresserad. Men du ska förstås inte nicka om personen du pratar med säger något du inte alls håller med om. Då kan andra se ert samtal och tro att du också tycker så. Att vända bort ansiktet från den du talar med visar däremot att du är ointresserad av vad den har att säga.

108

utåtriktat arbete och direkta möten – 109

UPPLÄGG

POWERPOINT

var tydlig i ditt föredrag och så får du åhörarna att komma ihåg vad du pratar om. Börja med att 1. Säg vad du ska säga; sedan 2. Säg det; och till sist 3. Säg vad du har sagt. Du börjar alltså med att berätta vad du ska prata om, i vilken ordning och vad lyssnaren ska få ut av det. Sen säger du det du har planerat att prata om och avslutar med en kort sammanfattning. Du gör på så sätt en upprepning som inte blir tjatig men som får åhöraren att minnas vad du pratat om. Ett exempel på upplägg har retoriktränaren och författaren barbro fällman översatt från en gammal latinsk lärobok i retorik.

många älskar att använda PowerPoint-presentationer till sina föreläsningar. Men många lyssnare avskyr dem (om de inte används väl). Elaine Eksvärd tar därför upp åtta steg i sin bok Snacka Snyggt om vad du ska undvika med din PowerPoint-presentation. Här är en sammanfattning:

• •

Inledning Kalla fakta Motargument Konkreta argument

Lösning Lösningens konsekvens Avslutning

• • • • •

Lägg upp presentationen efter mallen ovan, om den passar, eller hitta på en egen. Så länge du har ett upplägg som är anpassat till ämnet och som du tror på, så ska det gå vägen. Försök att se till att du har med något som berör publiken, något du vill lära dem och något som behagar dem, exempelvis lösningen på problemet du tar upp. Se till att du planerar in tid för frågor antingen under eller efter föreläsningen.

110

•

Ditt bildspel ska inte vara ditt manus. Läs inte från duken. Tala till dina lyssnare. Om bilden visar text, låt åhörarna läsa den innan du börjar prata. Annars blir det som två personer som pratar i mun på varandra. Låt inte bilderna innehålla långa texter. Använd inte text i liten stil eller illustrationer som publiken har svårt att se. Stäng gärna av din presentation under valda delar av föreläsningen. Stå inte framför bilderna – det är distraherande om text och bilder visas på ditt huvud. Lasta inte din PowerPoint med för mycket. Tyngden ska ligga på vad du säger, och en bild i presentationen ska underlätta för lyssnaren att ta in informationen. Inte distrahera. En PowerPoint ska inte överraska dig utan publiken. Lär dig bilderna utantill (enkelt om du inte har så många – ännu en anledning att inte överlasta) så att du vet vad som kommer härnäst.

utåtriktat arbete och direkta möten – 111

Komprimera text till stödord och korta meningar. Bilder ska förtydliga och framhäva ditt budskap. Visa därför inte för många utan visa sådant som är svårt att förklara, exempelvis statistik eller bilder. Det du absolut inte vill att folk ska missa ska finnas i din PowerPoint-presentation. Men göm dig inte bakom den, det är dig de ska lyssna på. Det är därför bra att stänga av presentationen emellanåt så att fokus hamnar enbart på dina ord.

ÅHÖRARNA hur ser du själv ut när du lyssnar koncentrerat? Alla ser inte ut som du kanske föreställer dig. Den som ser helt nollställd ut under din presentation kanske är den som lyssnat intensivast. Försök därför att rikta uppmärksamheten på alla åhörare. Om någon ställer frågor, fråga först om personens namn och lägg det på minnet (eller anteckna det i smyg). Om samma person ställer en fråga till kan du briljera med att du kom ihåg namnet, då ger du publiken en bild av att du tycker varje person är viktig. Om ni inte befinner er i en liten lokal är det lämpligt att upprepa frågan så att du vet att alla har hört den innan du svarar. Om det är ett föredrag där du känner att det är lämpligt så kan du också skicka runt ett papper i början av föredraget där du ber deltagare att skriva ner namn och e-postadress. Efter föredraget kan du skicka ut ditt upplägg och ett antal frågor om vad de tyckte om föredraget och hur du skulle kunna förbättra det. Det blir både ett sätt för dig att få feedback och ett tillfälle att fundera över föredragets innehåll.

REFLEKTERA OCH UTVÄRDERA sätt dig ner efter din presentation och gå igenom och skriv ner vad som fungerade bra och vad som kan göras bättre till nästa gång. På så sätt utvecklas du som föreläsare och kan göra ännu bättre intryck på din publik nästa gång.

“SHIT HAPPENS” vi är alla mänskliga. Det är lätt hänt att snubbla på orden eller tappa bort sig. Ta det inte så hårt, försök skratta åt det, ofta får du publiken med dig. Tänk själv på hur många personer du har hört tappa bort sig i en text, snubbla upp på scenen eller säga något helknasigt. Det spelar inte så stor roll i sammanhanget, så länge du inte låter det påverka hela presentationen. Skratta åt det, be om ursäkt och återgå till ditt upplägg. Att göra misstag visar att du är mänsklig – precis som åhörarna.

112

AKTIVISTERS EGNA TIPS PÅ HUR DU BLIR EN BRA TALARE OCH ÖVERVINNER DIN SCENSKRÄCK

Öva. Att hålla föredrag och göra andra scenframträdanden är bra sätt att behandla scensträck. Den brukar minska efter några gånger. Att kunna sitt material och ha det inövat kan också minska scenskräcken, det är min erfarenhet. Det blir en enorm skillnad om du klarar dig utan föredragsmanus. Att lyssna på någon som läser en text är väldigt annorlunda än att lyssna på någon som talar fritt från minnet. Ytterligare en anledning att öva!

Det är de första minuterna som är viktigast. Det är mindre illa om man tappar bort sig efter en kvart, än om man gör det som första grej. Så öva extra mycket på de första minuterna. Berätta i början om det är okej att folk ställer frågor under tiden, eller om de ska vänta till slutet. Jag har svårt för att ta emot frågor mitt under föreläsningen, för då kommer jag av mig. Att våga vara lite »divig« och sätta upp såna tydliga regler kan göra det mycket lättare.

Teater är en bra ingång till att våga hålla föredrag. Att först arbeta med monologer eller dialoger för att lära sig att inte tala för fort och att lägga in pauser där de passar in. Det är oftast lättare att prata när man inte »är sig själv«, utan har ett färdigskrivet manus och går in i en roll. Så ta någon rolig dialog, ta en kompis och stå i vardagsrummet och öva! Öva med en monolog inför någon du känner.

Öva. Öva igen, inför en kompis. Inta scenen. Sträck på dig och se säker ut. Tänk vilken insats du gör bara genom att stå där. Ta ett djupt andetag. Kör!

För att träna upp en bra ögonkontakt med sina lyssnare brukar jag öva framför en spegel. Då ser jag hur mycket jag kollar ner i mina papper också.

114

RÄTT TILL INFORMATION offentlighetsprincipen och rättigheterna i tryckfrihetsförordningen ger vem som helst rätt att se alla dokument som har skickats eller tagit emots av en svensk myndighet. Sådana allmänna handlingar kan ge dig information om aktuella frågor som du antingen kan använda själv eller erbjuda en journalist du har kontakt med. Du kan till exempel begära att få ut inspektionsprotokoll från länsstyrelsen eller att få ut domstolsbeslut. Det gör du enkelt genom att kontakta myndigheten i fråga och säga eller skriva att du vill få informationen.

ANMÄLA ATT DJUR FAR ILLA länsstyrelserna är statligt samordnade myndigheter med tillsynsansvar. Sedan 1 januari 2009 är det dit du ska anmäla när du misstänker att husdjur eller djur på gårdar eller andra anläggningar far illa. Frågor som rör vilda djur hanteras av polisen, och frågor som gäller jakt är Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna ansvariga för. Djurskyddskontrollerna är den offentliga kontroll som bedrivs av myndigheterna när det gäller både husdjur, försöksdjur och alla andra djur som hålls i fångenskap. Syftet med kontrollen är att kontrollera att djurhållarna uppfyller kraven enligt djurskyddslagstiftningen. Det är länsstyrelserna som har huvudansvaret för djurskyddskontrollerna, men även Jordbruksverket har ett visst ansvar. När det gäller slakterier är ansvaret delat mellan Livsmedelsverket och länsstyrelserna. Alla levande djur på slakterierna besiktigas av officiella veterinärer som är anställda av Livsmedelsverket. När veterinärerna misstänker brott mot djurskyddslagen, antingen på slakteriet eller på gården som djuren kommer från, ska de anmäla detta till länsstyrelsen och/eller polisen.

utåtriktat arbete och direkta möten – 115

Det finns 21 länsstyrelser i Sverige, och formen för anmälan kan därför skilja sig åt. Det är dock bra att vara detaljerad och tydlig. Följande bör finnas med:

• • • • •

Namn, adress och ort för den person som anmälan gäller (vid behov även vägbeskrivning). Var djuren finns, om annan adress än ovan. Vilket/vilka djurslag anmälan gäller. Redogörelse för på vilket sätt djuren har det dåligt. Om det är möjligt, fotografera! Fotografier kan vara avgörande vid hanteringen av ett vanvårdsärende.

Du kan göra en anonym anmälan, men om du har möjlighet är det bra att anmäla i ditt namn så att du kan ställa upp och vittna och hjälpa länsstyrelsen att följa upp fallet. Din anmälan tas emot av handläggare, som sedan gör en inspektion ute hos djurhållaren. Om brister upptäcks kan denne föreläggas att åtgärda dem. I svåra fall kan länsstyrelsen besluta att djuret ska omhändertas och om det därefter ska säljas, överlåtas eller avlivas. Länsstyrelsen kan också besluta att en person ska förbjudas att hålla djur. Eftersom offentlighetsprincipen gäller, kan du efteråt begära ut alla handlingar och ta del av länsstyrelsens inspektion, bedömning och eventuell åtgärd som din anmälan har resulterat i. Det går också att begära ut handlingar i förväg för att se om ärendet har varit aktuellt och är känt av myndighet sedan tidigare. Om du misstänker eller till och med bevittnar att djur utsätts för brott och du anser att det är bråttom, ska du kontakta polisen.

ANMÄLA REKLAM det går även att anmäla annat för att skapa uppmärksamhet och debatt kring djurfrågor. Privatpersoner, företag och andra organisationer kan till exempel anmäla reklam till Reklamombudsmannen (ro), som prövar om reklamen strider mot Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation (icc:s regler). Anmälaren kan t.ex. hävda att reklamen är vilseledande, att den är diskriminerande mot exempelvis kön eller nationalitet, att den är stötande eller att reklamidentifiering saknas. All kommersiell reklam som i huvudsak riktas till den svenska

116

marknaden, och som inte är äldre än ett halvår, kan prövas. Reklam är ett brett begrepp och innefattar marknadskommunikation i alla tänkbara medier såsom tv, mobiltelefon, nätet, tidningar, stortavlor eller andra medier. En anmälan måste vara skriftlig. Enklast är att använda anmälningsformuläret på www.reklamombudsmannen.org. Anmälan ska innehålla ditt namn, dina kontaktuppgifter och en motivering till varför du anser att reklamen strider mot icc:s regler. Att man uppfattar reklamen som dålig är inte i sig en grund för prövning. När ro:s kansli har börjat handlägga en anmälan får du som anmälare en bekräftelse. Handläggningstiden är vanligtvis upp till tre månader, men komplicerade ärenden kan ta längre tid. Alla beslut publiceras på ro:s hemsida. Anmälare och annonsör får alltid ta del av beslutet minst två dagar före publicering. ro kan dock inte döma ut sanktioner såsom skadestånd eller böter, eftersom man inte är en domstol eller myndighet. När anmälningar av det här slaget görs, är det alltid bra att skicka ett pressmeddelande till medierna och att försöka skapa uppmärksamhet i frågan.

Om du vill göra en anmälan i Djurens Rätts namn ska du alltid kolla med din lokala styrelse eller med de ansvariga för lokal verksamhet på Djurens Rätt först.

EN FISK ÄR INTE EN GRÖNSAK ett exempel på fall där ro fällde ett företag för vilseledande marknadsföring handlar om fiskar. Det var ett företag som lanserade en »vegolåda« som innehöll fisk. En privatperson anmälde då företaget och fick rätt. ro slår i sitt beslut fast att en produkt som består av, eller innehåller, fisk inte kan kallas för vego (eller vegetarisk). Det kan tyckas självklart, men det var uppenbarligen inte självklart för företaget och skapade diskussion i sociala medier.

utåtriktat arbete och direkta möten – 117

ICKE-DJURTESTAT VISADE SIG KUNNA VARA DJURTESTAT

hemsida.

vegankorv i flera av sina butiker, och deras produktchef lars arvidsson sa så här i ett pressmeddelande: – Konsumenterna är väldigt medvetna idag och behoven och inriktningarna på vad vi äter ser väldigt olika ut och det måste vi leverera på. Konsumentmakten är effektiv, och veganer har visat sig vara en effektiv konsumentgrupp som snabbt mobiliserar sig för att visa butiker och företag att de finns. Ta därför gärna hjälp av andra veganer och aktivister för att mobilisera era krafter. Och tänk som alltid på att vara trevliga i kontakt med företag och butiker. Men det behöver ju inte bara handla om att butiker ska ta in nya produkter, det kan också handla om att få en butik att sluta sälja något, t.ex. klädesplagg med päls eller ull.

VARA VOLONTÄR

Vi har material att beställa för att få företag att gå med på

ett annat exempel handlar om kosmetikaföretaget Oriflame, som sedan 1967 marknadsfört sin kosmetika som inte testad på djur. Oriflames produkter finns bland annat på den kinesiska marknaden, där en lag säger att all kosmetika som säljs måste vara testad på djur. För att kunna sälja sina produkter på den kinesiska marknaden har Oriflame därför betalat för djurtester, uppgav anmälaren – och fick rätt. »Oriflames produkter testas på djur av myndigheter i vissa länder där Oriflame är verksamt«, konstaterar Reklamombudsmannen och fäller företaget för vilseledande marknadsföring. Du kan läsa fler exempel på fällande domar på Reklamombudsmannens

pälsfria listan. Läs hela guiden för hur du gör på www.forandra.org.

det finns flera sätt att vara volontär. Du kan till exempel anmäla dig som kontorsvolontär till Djurens Rätt. Emellanåt behövs det hjälp med att packa utskick, leta reda på e-postadresser eller andra kontorssysslor på våra kontor i Göteborg, Stockholm eller Umeå. Du kan också anmäla dig som volontär till Djurens Rätts årliga sommarturné som åker landet runt på sommarens festivaler för att uppmärksamma olika djurfrågor och värva medlemmar.

PÅVERKA FÖRETAG, BUTIKER OCH RESTAURANGER

det är förvånansvärt enkelt att påverka lokala livsmedelsbutiker. I många fall krävs det bara ett mejl eller ett telefonsamtal för att produkten du önskade ska tas in i affären. Men det går också att påverka i större omfattning. För ett par år sedan lanserade Pressbyrån en reklamkampanj där de visade olika varianter av sin korv och sedan en banan i bröd som de kallade vegetarisk korv. Konsumenterna tog då saken i egna händer och startade ett mindre vegankorvsuppror. I sociala medier spreds tips och information om upproret, och veganer uppmanades att mejla och ringa Pressbyrån för att be dem ta in en riktig vegankorv i stället för att håna en kundgrupp i sin reklam. Och det gav resultat. I maj 2012 lanserade Pressbyrån

118

FÅ EN ORGANISATION, FÖRENING ELLER FÖRETAG ATT ANTA EN VEGANSK MATPOLICY

är du medlem i en förening som inte jobbar med djurrätt men som ändå skulle vara mottaglig för att bara servera veganskt på era möten och träffar? Be dem att anta en matpolicy där de bestämmer att all mat som inhandlas av föreningen ska vara vegansk – ta gärna upp fler skäl än det djuretiska (t.ex. hälsa och miljöpåverkan) så ökar chansen för att du får gehör. Kanske kan din arbetsplats börja med vegansk fika en dag i veckan? Eller kanske du kan påverka ett arrangemang att bara servera vegetariskt? Gräv där du står och du kommer bli förvånad över hur mycket du faktiskt kan påverka!

utåtriktat arbete och direkta möten – 119

Det finns många olika typer av aktivism. I den här handboken har vi hittills lyft fram de aktivismformer som kanske är vanligast när vi tänker på aktivism. Därför vill vi ge en bredare bild av vad aktivism kan vara – som bekant är det ju bara fantasin som sätter gränser. Förhoppningsvis kan du inspireras till att låta din vardag präglas av en aktivism som passar dig. Vardagsaktivism kan också vara enskilda handlingar, så som att sätta en pin från Djurens Rätt på din väska eller att bjuda hem en vän på vegansk middag. Det är enkelt att göra skillnad, hur mycket tid har du över?

vardagsaktivism – 121

på hur du kan bli aktiv i din vardag nu direkt

• • • • •

Ha alltid med dig ett flygblad eller en broschyr i väskan. Lämna den på biblioteket, på bussen eller till en vän. Be ditt bibliotek att ta in djurrättslitteratur och vegetariska kokböcker. Fråga efter vegetarisk och vegansk mat på restauranger och fik. Om efterfrågan märks så brukar de ge resultat på deras utbud. Be din lokala livsmedelsbutik att ta in mer vegetariska produkter. Tipsa dem om dina favoriter. Dela en artikel från Djurens Rätts hemsida på Facebook eller Twitter.

du ska nu få läsa om flera personer som har bakat in djurättsarbetet i sin vardag på olika sätt. Vi hoppas att du ska inspireras av deras historier och få tips på hur du själv kan gå liknande vägar. För att skapa ett samhälle som respekterar djur och deras rättigheter behövs det nya företag, restauranger, forskare och människor som lyfter frågan hela tiden. natalie ekström hade varit vegetarian i två och ett halvt år och bestämde sig för att bli vegan. Hon var väldigt nöjd med sitt beslut och meddelade kökspersonalen att hon ville ha vegansk kost istället för vegetarisk. Då fick hon ett blankt nej, det gick emot skolans principer. – Jag hade varit vegetarian ganska länge och känt att det fungerar för mig och att jag mår bra. Jag hade också slutat med andra djurprodukter, som läder. Då kändes det lite motsägelsefullt att inte vara vegan så jag såg det som ett naturligt steg, säger Natalie. Natalie gick på Futuraskolan Bergtorp i Täby och hade alltid fått god och bra vegetarisk mat av skolköket. Hon berättar att det alltid fanns alternativ för dem som inte äter vissa saker på grund av allergier eller religiösa anledningar, men ingenting för dem som av etiska skäl inte vill äta animaliska produkter. Det kom inte på fråga att Natalie skulle få vegansk mat.

122

– Jag blev jättechockad, för de hade varit väldigt tillmötesgående mot oss som varit vegetarianer. De har varit noga med att ha ost utan löpe till exempel. Så jag trodde att det skulle vara en självklarhet. Jag blev nog mest besviken, jag hade trott mer om dem. Natalie blev arg, tog sin sallad och gick därifrån. Sen började hon fundera på vad hon kunde göra eftersom hon verkligen ville fortsätta att vara vegan. Det började med att hon bara tog av salladsbuffén på luncherna samtidigt som hon flera gånger förklarade för personalen i köket att hon var vegan och varför. Det hjälpte inte, så hon tog kontakt med sina lärare och mentorer som då kontaktade kökspersonalen. Det hjälpte inte heller. Då tog Natalie kontakt med rektorn och förklarade hur det låg till. När rektorn pratat med skolpersonalen började de förstå att hon verkligen menade allvar.

Natalies mamma är sjuksköterska och har satt sig in i mycket näringslära sedan Natalie valde att bli vegan. Hon mejlade skolan och förklarade att Natalie har koll på sin kost och vet vad hon behöver få i sig för att må bra. Hon förklarade att hon var besviken på skolan och menade att Natalie var mogen att ta sina egna beslut om vad hon vill äta och inte. – Det gick ganska snabbt, det tog en och en halv vecka, sedan fick jag min efterlängtade veganmat, berättar Natalie. Hon stötte på kökspersonalen i korridoren när de precis haft möte med Natalies mentor om att erbjuda henne vegansk kost. Då berättade de att de bestämt sig för att hon skulle få det och sa att de insett att de varit orättvisa när de inte erbjudit henne det från början. – De sa att de var ledsna att de gått emot så hårt. Jag blev jätteglad, det var väldigt skönt. Det kändes som om jag åstadkommit något, säger Natalie. Det var dessutom några till av vegetarianerna som började äta vegansk kost i skolan nu när de såg att det gick. Natalie är väldigt glad över att hon hade stöd hemifrån och från kompisar och lärare i skolan. Annars hade hon nog inte orkat ta upp diskussionen för att det möttes med så mycket motstånd. Men resultatet i hennes fall blev väldigt bra.

vardagsaktivism – 123

– De lagade jättegod vegansk mat åt mig och ordnade en fin vegansk trerätters till mig på vår avslutningsbal. Jag möttes alltid av ett leende när jag hämtade min mat efter deras beslut. Nu har Natalie slutat på Futuraskolan för att gå vidare till gymnasiet men hon lämnar onekligen spår efter sig till kommande djurvänner som vill äta djurvänligt i skolmatsalen.

Natalies bästa tips till dig som vill få vegansk mat i skolan

•

Prata direkt med matpersonalen och förklara anledningarna till att du är vegan. Lägg fram några argument och säg »det här är jag och jag är vegan«. Se till att du inte är helt ensam. Ha några kompisar som backar upp och prata med flera lärare, så att de förstår att du menar allvar och verkligen vill ha vegansk mat.

Djurens Rätts tidigare konsumentansvariga gabriella terneborg tipsar om argument du kan använda dig av för att påverka din skola.

•

124

Berätta att Livsmedelsverkets råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem »Bra mat i skolan« säger att: »Det är viktigt att de elever som väljer att äta vegankost får en så väl sammansatt kost som möjligt och kan göra så bra val som möjligt i skolrestaurangen. Ett dåligt näringsintag kan påverka deras prestation i skolan.« Flera kommuner, till exempel Linköping, Uppsala och Karlstads kommun har tagit beslut om att samtliga kommunala gymnasieskolor ska erbjuda vegankost till dem som efterfrågat detta. Det behövs inga läkarintyg eller annat längre. Det finns alltså många skolor i flera kommuner som erbjuder vegansk mat utan problem. Lyft gärna fram dem som exempel så ser personalen att det går.

hubbe och kina startade 2011 upp Sveriges första 100 % vegetariska matkasse. Den innehåller alltså inte några animaliska produkter. De levererar i dagsläget till Storstockholm, Uppsala och centrala Göteborg. carl houbaer (hubbe) berättar varför det blev just en matkasse. – Jag hade jobbat i butik länge och märkt att om folk ska hålla på att välja och välja för att ändra sina vanor så tar det väldigt lång tid att nå en förändring. Deras målsättning med Gröna Kassen blev således att förenkla för konsumenten genom att skapa en helhet där de bara behövde fatta ett beslut, att ta emot matkassen. Då får de det bästa på en gång och behöver själv inte prova sig igenom en djungel av olika sojamjölksorter. Man behöver inte heller googla fram recept som inte blir bra utan man får ett recept som Hubbe och Kina vet fungerar med de produkter som kommer i kassen. Man slipper också leta efter produkter i butiken, vilket många tycker är bra.

– Det ska vara enkelt att vara vegan med vår matkasse, säger Hubbe. För Hubbe fanns det personligen inget annat alternativ än att göra matkassen vegansk. Både han och Kina har varit veganer länge och fick många frågor från vänner och bekanta om råd och tips för mer vegetariskt i sitt vardagsliv. – Vi har fått mycket reaktioner från kunder om hur mycket godare vegansk mat är och hur mycket bättre de veganska produkterna är än de trott från början, säger Hubbe. Gröna Kassen har också fått ta del av historier om personer som tagit ett eller flera steg vidare i att äta mer vegetariskt eller veganskt efter att ha testat deras kasse. Hubbe berättar att det finns ett enormt sug efter produkterna men att branschen inte vet hur man ska hantera efterfrågan. 10 procent säger ju enligt Djurens Rätts undersökning (Demoskop 2014) att de äter vegetariskt eller veganskt, men 10 procent av produkterna i en butik är ju inte vego. Det är ett jätteglapp, menar Hubbe. Han ser definitivt Gröna Kassen som en form av aktivism och känner sig delvis som en aktivist i sitt arbete med den.

126

– Det går från dag till dag. Ibland känner jag mig som en aktivist, men ibland känner jag mig som entreprenör eller företagsledare. Eftersom vi är ett litet företag har vi många olika roller samtidigt. Hubbe tror att det är viktigt att inte bara känna sig som aktivist utan att också se det ur ett större perspektiv. En aktivist har ju inte samma krav på lönsamhet och effektivitet som du måste ha som företagare. – Vi i djurrättsrörelsen kan bli bättre på det, tror jag. Vi kan inte slösa med aktivisters tid, utan måste fundera mer på vad som är effektivt i det vi gör. En fördel med att ha ett djurvänligt företag är att du får en kontinuitet i förändringen du bidrar med. Det är mycket att hålla koll på och Hubbes råd är att alltid räkna med att saker är tre gånger så jobbigt som det verkar. Det kommer att tre gånger så lång tid och kosta tre gånger så mycket, därför är det bra med att inte skapa stora utgifter för företaget i början. – När man väl kommer igång med företaget så får man sjukt mycket energi och glädje. Att bara höra någon som börjat bry sig mer om djuren på grund av vårt företag, det gör ju hela min dag, säger Hubbe. Hans råd är att samla ihop ett gäng som du kan bolla idéer med och ta hjälp av. Det kan vara personer som är bra på ekonomi, webb, mat eller andra saker som ditt företag kommer handla om. Ta hjälp av dem i början så att du inte behöver tänka ut och göra allt ensam. – Ta hjälp av den vegetariska målgruppen också, de älskar att dela med sig och sprida information om nya saker, tipsar Hubbe. Framförallt är det viktigt att ha roligt. Välj något du brinner för och tycker är kul. – Vi har jobbat väldigt mycket med glädje och positiva värden mot konsumenten. Vi har pratat väldigt lite om hur hemskt hönor har det och pratar mer om hur bra det är att äta äggfritt istället. Om det mot all förmodan inte skulle fungera så ser Hubbe det inte som en svaghet att lägga ner en verksamhet eller företag. Det är snarare en styrka om du kan se att det inte var en bra affärsidé. Då har du lärt dig mycket och har en stor erfarenhet att jobba vidare med.

vardagsaktivism – 127

Hubbes bästa tips för dig som vill bli en djurvänlig entreprenör

•

128

Tid. Fundera på hur mycket tid vill du lägga ner och på vad är du beredd att offra. Du kommer att behöva offra något. Kan du bara lägga fem timmar i veckan så kanske du får se det mer som en hobbyverksamhet än ett företag. Lönsamhet. Finns det en lönsamhet i det du vill göra? Hur kan du se till att det blir lönsamt och effektivt? Vill du försörja dig på ditt företag så får du vara beredd på att lägga ner mycket tid och offra en del andra saker. Ta hjälp. Prata med andra som gjort samma resa. Vi börjar bli en hel del veganska entreprenörer och min uppfattning är att alla är extremt hjälpsamma. Vi håller ihop och slåss inte om den lilla vegomarknaden, vi tar av Scans marknad, inte av varandras. Boka ett möte med någon av oss och fråga andra entreprenörer. Nyföretagarcentrum är också ett bra tips som hjälper nya företagare. Våga göra det!

karoline palmqvist startade 2011 den veganska och ekologiska restaurangen Kao’s i Malmö efter flera års funderande. Hon hade egentligen tänkt plugga till psykolog innan hon kom fram till att hon ville bli krögare. Då började hon plugga ekonomi istället för att ha tillräckligt mycket kunskap för att våga öppna och driva en egen restaurang. – Jag trivdes i restaurangbranschen och gillar att jobba med folk. Jag var ju vegan själv då, så det var lite jobbigt att jobba med animaliska produkter på andra ställen, berättar hon. Sex år innan Kao’s blev verklighet började idén om en egen restaurang födas och efter ett tag insåg Karoline att det inte bara var en avlägsen dröm. Namnet Kao’s kommer från Karolines eget smeknamn som hon fick som ung. Nu har hon drivit egen restaurang i tre år och restaurangen har sju anställda. – Det känns väldigt bra att på ett naturligt sätt visa att man kan äta vegansk mat som är lagad från grunden, säger Karoline.

att veta att de bara serverar veganskt. En händelse hon kommer ihåg var en person hade ätit deras »sillamacka« – som består av inlagd aubergine – frågade »Kommer den här fisken från Östersjön«? Då blev det väldigt tydligt att det går lika bra att äta veganskt utan att sakna någonting. Kunderna brukar bli förvånade och sedan tycka att det är väldigt roligt att det kan vara gott utan kött. Det bästa med att ha startat Kao’s är både att hon får jobba med något hon verkligen tycker om att göra men också att de är med och påverkar köttnormen och skapar egna normer. Hon berättar till exempel att Kao’s har blivit som en egen bubbla där hela världen för henne just nu är vegansk och att hon ibland kan bli lite chockad när hon inser att hela världen inte ser ut som den gör i hennes eget restaurangkök. Nu drömmer Karoline om framtiden. Först ska de expandera restaurangen där den ligger nu men hon skulle också vilja ha fler restauranger, kanske i andra städer än Malmö.

Karolines bästa tips till dig som är sugen på en egen restaurang

• På Kao’s finns inga stora skyltar som säger »vegan« eller antyder att det är vegansk mat, mer än en liten text på dörren. Det behöver nämligen inte vara så konstigt, utan det ska kännas normalt för folk, tycker Karoline. Hon har inte alltid tänkt på Kao’s som en typ av aktivism men har alltid varit inställd på att veganisera samhället. – Alla borde förstå att vi inte ska äta andra, det är ju ganska grundläggande, säger hon. På Kao’s meny finns alltifrån Wellingtonplanka med hemmagjord seitan till svamprisotto och »sillamacka«. Under luncherna serverar de två alternativ som de kallas »Dagens fejk« och »Dagens grönsak«, där den ena innehåller fejkkött och den andra är en ren grönsaksrätt. – När vi öppnade kände jag lite att jag ville svara på frågan »Äter du bara sallad då?«, förklarar Karoline som ofta fick just den frågan när hon träffade nya människor. Hon vill verkligen visa att veganer kan äta hur mycket som helst och att det inte bara är sallad som gäller. Karoline berättar att det händer att folk kommer in och äter på restaurangen utan

130

• •

•

Skaffa dig erfarenhet av restaurangbranschen. Det är inte som på tv utan en väldigt speciell miljö att arbeta i. Det är bra att veta vad du ger dig in på och vara beredd på att du kommer att behöva jobba en hel del de första åren. Gör inte bara sallad och snegla inte så mycket på vad andra gör. Gör något unikt och eget. Sätt inte för låga priser, din restaurang måste gå runt om du vill kunna hålla på länge. Räkna igenom vad maten faktiskt kostar att laga och allting runtomkring, sätt priserna efter det. Var flera. Se till att det finns någon som har koll på ekonomi och någon som har koll på mat och så vidare. Det är viktigt att alla bitar finns på plats så att inget missas. Att driva företag är en hel del pappersarbete också. Kör! Det måste öppna fler veganska restauranger överallt.

vardagsaktivism – 131

sofia säljö var en av projektledarna för mässan Vegovision 2014 i Göteborg, tillsammans med två andra från Djurens Rätts lokalavdelning i Göteborg. Gruppen som arbetade med mässan bestämde sig tidigt för att det var bra att ha någon typ av ledningsgrupp som såg till att allt flöt på som det skulle. Sen fanns det också olika arbetsgrupper som jobbade mer i detalj med olika frågor, så som en cafégrupp och en marknadsföringsgrupp. På själva mässdagen hjälpte 65 volontärer till med att få allting att gå runt. Det har tidigare arrangerats mässor med vegotema i Göteborg, men enligt Sofia har de haft väldigt enskilt fokus på just mat. Anledningen till att de valde att istället arrangera Vegovision, som är en mässidé från lokavdelningen i Umeå, var just att de ville bredda konceptet. De ville ha med allt som rör en djurvänlig livsstil. Det var också viktigt för dem att djurrätt skulle få synas och att det var tydligt att det var Djurens Rätt som arrangerade mässan. Budskapet gick hem och under mässan värvades hela 270 nya medlemmar till organisationen. De lät nämligen medlemmar gå in gratis, och man kunde bli medlem på plats.

varit mycket smidigare med en digital enkät. Nu har volontärer suttit i väldigt många timmar för att sammanställa allas svar, och det hade man sluppit om besökarna direkt hade kunnat lämna sina svar digitalt. Men utvärderingen gav väldigt mycket: bland annat frågade man hur folk hade fått veta om mässan och om besökaren var blandkostare, vegetarian eller vegan, så att arrangörerna kunde se vilka målgrupper de nådde och vilken marknadsföring som var effektiv. – Jag läste i en av utvärderingarna att en 72-årig dam hade sett vår reklam på spårvagnen och tänkt att det nog vore kul att gå på veganmässa. Sen på plats hade hon dessutom valt att bli medlem i Djurens Rätt, berättar Sofia. Det var väldigt bra att ha mässan lite uppdelad, menar Sofia: att utställarna fanns på en plats och att föreläsningar och barnrummet var i andra rum intill. På så sätt blev ljudet bättre under föreläsningarna och det blev mindre stimmigt i mässhallen. – Det bästa med projektet var såklart själva mässdagen eftersom det är då allt händer. Men också att i efterhand läsa alla enkäter där folk skriver att de blivit veganer och att de har känt gemenskap genom mässan . Då kan vi verkligen se resultatet från vårt arbete, säger Sofia.

Sofias bästa tips till dig som vill projektleda och arrangera en djurvänlig mässa

• – Det är både jättekul och jättejobbigt att arrangera en mässa, skrattar Sofia. De höll på i ett helt år med planeringen inför Vegovision med att boka utställare, planera föreläsningsprogram, ordna med barnhörna och se till att allting skulle bli så bra som bara möjligt. – Det var årets peppigaste dag när vi väl var på plats. Att se alla härliga volontärer som jobbar tillsammans är väldigt coolt, säger Sofia. Mässan besöktes av över 2 000 personer som var nyfikna på att leva mer djurvänligt. Många som redan var vegetarianer eller veganer tog med sig vänner och familj för att visa dem utbudet som finns. – Det var lite trångt en stund, men annars gick det väldigt bra att hantera folkmängden, säger Sofia. Alla besökare blev också erbjudna att fylla i en utvärderingsenkät om vad de tyckte om mässan, så att arrangörsgruppen skulle kunna se vad som uppskattades och vad som kan förbättras till nästa gång. Flera hundra fyllde i enkäterna – som de hade på papper. Det är något Sofia skulle gjort annorlunda till en annan gång. Det hade

132

• •

•

Bestäm er för konceptet tidigt, ta hjälp av mässor som redan finns (t.ex. Vegovision) Var organiserade och ha en bild framför er av hur det ska se ut och fungera Ha en enskild person som ansvarar för kontakt och bokning med utställare. Det är ju utställarna som hela mässan hänger på. Det är i regel därför folk kommer. Se till att det finns smakprover och mat på mässan. Det är bra med restaurang och café – om folk kan äta på mässan så stannar de längre. Ha ett barnrum där barn kan rita och leka. Ta gärna hjälp av Rädda Djuren-klubben, de har pyssel och tidningar som kan sysselsätta de yngre mässbesökarna. Be besökarna att utvärdera mässan, men gör utvärderingen digitalt och ställ fram en eller flera dator(er) istället för att dela ut papper. Det underlättar enormt. Hitta ett gött gäng att jobba tillsammans med och fira när projektet är genomfört.

det finns minst hundra tusen hemlösa katter i Sverige idag. Siffran för hemlösa hundar är inte lika stor här, men i andra länder finns så kallade gatuhundar på samma sätt som hemlösa katter lever i Sverige. Det finns många organisationer och hjälpverksamheter som jobbar med att hjälpa hemlösa djur och med att hitta nya kärleksfulla familjer för dem att bo i. Att adoptera ett djur som behöver ett hem istället för att köpa från en uppfödare är en typ av aktivism som varar länge. Att adoptera ett djur kanske inte känns som aktivism på samma sätt som andra aktiviteter kan göra – men varje adoption är livsavgörande för den individen. Med ett djur i familjen får du dessutom mycket kärlek tillbaka som ger dig energi i resten av din aktiva vardag.

helena gard är en av dem som valt att ge ett djur en andra chans. Hon och hennes fru adopterade hunden Doris från Spanien när hon uppskattades vara fem år – Hon är en liten men ganska bestämd tant som gillar att springa i skogen, äta blåbär och slappa i soffan. Ur ett djuretiskt perspektiv är kommersiell uppfödning av djur ett problem. Människan har även avlat fram många djur, till exempel olika hundraser, för att få fram fysiska och mentala egenskaper som passar människan men som kan vara problematiska för djurindividen. För Helena handlar det om att omvandla sina värderingar till handling. – Att få leva med djur i familjen är för mig en stor glädje och det finns så många djur som inte har någon. Att då kunna hjälpa en sådan individ är »win-win«, säger hon.

Helenas bästa tips till dig som går i tankar om att utöka familjen med ett eller flera djur

•

Fundera över hur din familj lever, vad ni kan erbjuda och vem skulle passa bra in. Olika individer trivs olika bra i storstad/på landet eller med att slappa hemma/resa runt ofta. De organisationer som omplacerar djur känner djuren väl och kan hjälpa dig att hitta en bra matchning.

DJURENS RÄTTS CHECKLISTA FÖR ADOPTION: gå igenom alla de här stegen (som också finns på www.djurensratt.se/adoption) och se till att du har bra koll på vem det är som du kommer att dela ditt liv med. Se också till att djuret får de bästa möjligheterna det kan få, så som vaccinationer, id-märkning och försäkring.

• • • • • •

• •

Överlåtelseavtal, så att det inte blir frågetecken kring vem djuret bor hos i fortsättningen. Kunskap om djurarten, så att du vet vad djuret behöver och mår bra av. Djurets livshistoria, så att du känner till vad djuret gått igenom. Veterinärbesiktning, så att du vet ur djuret mår just nu. Vaccinationer, för att förhindra att djuret drabbas av sjukdomar i framtiden. ID-märkning och registrering. Om djuret springer bort och det inte är ID-märkt så räknas det som »ägarlöst« av myndigheterna. Om du finns registrerad som ägare så är det lättare att hitta dig, så att djuret kan komma hem. Försäkring, för att förhindra höga kostnader om djuret skadar sig eller blir sjukt. Kastrering, för att minska lidande och att oönskade djur föds.

VOLONTÄR PÅ DJURHEM alla har inte möjlighet att adoptera ett djur – men de flesta djurhem söker hela tiden personer som kan vara volontärer. Det kan handla om allt ifrån att vara sällskap till att kavla upp ärmarna och hugga i med sådant som att bygga inhägnader. Kontakta ett djurhem i din närhet för att höra vad de behöver för hjälp.

136

som djurrättsförespråkare och aktivist vill de flesta av oss se att djurförsöken som utförs skulle ersättas med alternativ som inte innebär djurs lidande. Någon som tar den önskan ett steg längre är sofia kamlund. Sofia är nämligen utbildad civilingenjör i teknisk nanovetenskap och numera industridoktorand i funktionell zoologi. Hon ska jobba med att utveckla mikroskop till cancerforskning med celler. Det används alltså bara celler i den forskning som Sofia vill hålla på med, inga djur. – Jag ville fortsätta på den akademiska vägen och jobba med forskning. Sen var det mer en slump att det blev kombinationen av biologi och mikroskop, säger Sofia. Med det nya mikroskopet som Sofia är med och utvecklar vill man kunna se mer än man kan i dag.

– Cellerna kan berätta ganska mycket för oss, men vi behöver ha analysmetoder för att se vad de berättar. Det är det jag ska hjälpa till med, berättar Sofia. Ju mer vi kan se i cellerna, desto färre djur behöver sedan utsättas för plågsamma djurförsök i forskningen. Om vi blir bättre på att använda celler, kommer forskningen att övergå till bara mänskliga celler eftersom det faktiskt är mänskliga celler som läkemedlet sedan ska användas på. Idag finns det lagar som gör att alla läkemedel som ska ut på marknaden förr eller senare måste testas på djur. Sofia föredrar såklart senare. – Just nu handlar det om att förskjuta tidpunkten för när djurförsöken måste tas in i forskningen. Du måste ju inte använda djurförsök i de första testerna, vilket händer ibland. Jag vill förskjuta djurförsöken hela tiden tills den dag då vi kan utesluta djurförsöken helt. Under hennes femåriga utbildning till civilingenjör i teknisk nanovetenskap har hon alltid kunnat vägra att utföra djurförsök. Då har hon fått göra något annat istället. – Alla lärare har förstått min ståndpunkt, men jag har märkt på vissa att de tycker att jag går för långt när jag inte vill utföra djurförsök, säger hon. Men oavsett vad lärare och forskare säger är Sofia bestämd i sin åsikt om att hon

vardagsaktivism – 137

aldrig kommer att göra djurförsök. Att säga nej är ett sätt att visa, om så bara inför en lärare, att det alltid kommer att finnas någon som går emot normen om att djurförsök hör hemma i forskningsvärlden. – Jag kommer aldrig att använda djurförsök i mitt yrkesverksamma liv, så varför ska jag då lära mig det under utbildningen? frågar Sofia retoriskt. Efter en kurs under utbildningen som innehöll djurförsök på råttor var det flera stycken – särskilt en tjej – som först tyckte att det bara var att stänga av känslorna. Efteråt sa hon att det var det värsta hon hade gjort i hela sitt liv och att hon aldrig ville göra om det. – Det var jättemånga som sa att det var helt onödigt, de brydde sig och kände efteråt att de inte kunde försvara det för sig själv. Hade vi gått om kursen så hade nog fler avstått från att utföra försöken på råttorna, tror Sofia. Hon märkte på många föreläsare att de inte trodde på alternativa metoder till djurförsök när de föreläste om det. Men Sofia är fast besluten om att bevisa motsatsen. Nu ska hon doktorera i fyra år där hon även kommer att undervisa studenter under terminerna. Då ska hon försöka få även dem intresserade av att välja en forskningsväg utan djurförsök.

Sofias bästa tips till andra som vill gå den akademiska vägen

•

138

Kolla upp kurserna i förväg så att du vet att det är möjligt att undvika att göra djurförsök. Jag har hittills inte hittat någon kurs där man var tvungen. Våga stå för vad du tror på. Jag har alltid mejlat kursansvariga i förväg och förklarat att jag inte kommer att göra djurförsök. Gå sen dit och säg det, var inte rädd för att »vara lite i vägen«, du har rätt att säga nej. Tänk inte att det inte skulle gå, på de flesta utbildningar kan du gå andra vägar än djurförsöksvägarna. Du måste tycka det är roligt. Om du väljer att plugga i tre till fem år och sedan fortsätta efter det måste du tycka om det du gör. Du kan inte bara göra det för att du vill rädda världen och ha skittråkigt i flera år. Då kanske det finns andra vägar du kan rädda världen på än att jobba med mikroskop och celler.

Nu när du fått ta del av en massa verktyg, tips och idéer för din framtida aktivism är det dags att se till att allt du vill göra faktiskt blir gjort. Planering och struktur är A och O för att det ska bli möjligt. Det här avsnittet kan du se som inspiration för hur du själv kan lägga upp ditt arbete – olika saker och system passar förstås olika bra för olika individer. Men för de flesta är det ovärderligt att ha ett system som fungerar. Aktivister behöver kunna vara effektiva utan att orsaka onödig stress, och då är organisering en bra hjälp. Du som håller i den här handboken är djurens röst – din röst är väldigt viktig för djurrättsrörelsen som hoppas att du vill vara aktiv hela livet ut.

hållbar aktivism – 141

EFFEKTIV AKTIVISM

BLI EN HÅLLBAR AKTIVIST

det första du ska göra är att ta kontrollen över vad du ska göra. Låt inte mängden av det du vill göra ta kontrollen över dig. För att ta kontrollen kan du fånga upp dina tankar och skriv ner varenda sak som du tänker göra. Det minskar risken för att glömma saker eller att tvingas ha allting i huvudet samtidigt. Om du har skrivit ner allt så kan du låta huvudet jobba med annat än att komma ihåg saker. Ha några lappar och en penna i fickan eller använd mobilen för att anteckna – vad som passar dig bäst. När du sedan kommer hem eller när du har inplanerad tid för det går du igenom lapparna och organiserar dem. Här passar olika sätt att organisera olika bra för olika individer. Pröva dig fram och använd ett sätt som fungerar för just dig. Du kan till exempel organisera efter tid: vad behöver göras nu och inom en snar framtid? Vilket kan göras senare, utan deadline? Eller så kan du organisera efter plats: vad kan göras var du än är, och vad måste göras vid en dator eller hemma/på kontoret? Du kan organisera lapparna och uppgifterna i listor, högar, på en anslagstavla eller på något annat fiffigt sätt. Känslan av att återvinna en lapp eller stryka en syssla på en »att-göra-lista« är väldigt skön och får dig att kunna släppa den uppgiften och ta tag i nästa. När du går och lägger dig på kvällen så vet du att alla dina uppgifter finns kvar i systemet när du vaknar, du behöver inte oroa dig över att du ska glömma bort något. Skönt va?

hillary rettig skriver i sin bok »the lifelong activist« att ambitiösa aktivister är världens mest värdefulla resurs. Hennes bok är en guide i hur du kan bygga ett hållbart aktivistliv och följande avsnitt är starkt inspirerade av den. Självförverkligande är en term som syftar på att du utvecklar dina unika styrkor, talanger och egen karaktär. Ju mer du jobbar med att självförverkliga, desto mer kreativitet, energi och fokus och andra positiva egenskaper kommer du att kunna ta med i din aktivism, menar Hillary Rettig. Att kombinera det du tycker om att göra med aktivism kan hjälpa dig att må bra och fortsätta vara aktiv under en längre tid. Om du tycker om att skriva – välj att skriva insändare, artiklar och texter som din främsta typ av aktivism. Är du en person som älskar att prata med andra så kanske infobord är din grej. Eller du kanske är duktig på att programmera hemsidor och datorprogram, då kanske din scen är bakom skärmen. Om du får göra saker du tycker om samtidigt som du förändrar världen, så utvecklar du också dina styrkor och dig själv som person. Är du engagerad i en grupp – kanske en av Djurens Rätts lokalavdelningar – är ni säkert bra på olika saker och kan komplettera varandras styrkor. Genom att jobba självförverkligande kan du undvika att gå in i väggen eller bli utbränd. Detta är en fara för aktiva som vill väldigt mycket och ser att världen är hemsk. Att ständigt vara medveten om hur djur utnyttjas och emellanåt se bilder på hur djur lider kan sätta enorm press på aktiva. Här följer lite tips på hur du kan hantera sådana situationer. Om du bränner ut dig som aktivist, tvingas du att ofrivilligt lämna aktivismen eller sänka dess nivå. Men om du utvecklar dina färdigheter och dig själv som människa, kan du bygga in aktivismen i din tillvaro på ett sätt som blir mer naturligt och kan skapa en balans mellan livets olika delar.

MEJL för många som är aktivister är mejlinkorgen ett flitigt använt verktyg. Att se till att alla mejl du får som aktivist besvaras är viktigt. Får du väldigt mycket mejl så kan det underlätta att organisera inkorgen i olika mappar. Vissa tycker att det är smidigt att ha en mapp där alla mejl som ska besvaras kan läggas, vissa tycker det är bättre att kategorisera mejl som har besvarats och låta de obesvarade ligga kvar i inkorgen. Hitta ett sätt som passar dig – få saker kan vara så förvirrande och stressande som en överfull och rörig mejlinkorg. Planera in tid för att mejla, man glömmer ofta bort att det tar en stund att svara på mejl och se till att det är ordning och reda. Att en sådan uppgift läggs ovanpå allt annat du måste göra blir väldigt stressande. Avsätt någon timme i veckan för mejlande, så slipper det bli extra stress varje dag. Många tycker också att det är bra att undvika att kolla inkorgen det första en gör på morgonen, eftersom det kan vara mycket obesvarat och nytt som rubbar dagsplaneringen.

142

hållbar aktivism – 143

HÄLSA OCH RELATIONER

• • • • •

Varför är du aktiv? Hur mycket aktivism vill du ägna dig åt? Vilka delar av aktivismen upplever du som roligast? Vilka färdigheter och styrkor har du? Hur kan du få utlopp för dem i din aktivism?

svara ärligt på dem och försök forma din aktivism efter svaren. Du ser säkerligen orättvisor överallt och känner kanske att du måste hänge dig åt aktivismen totalt. Känn efter ordentligt – vill du verkligen göra det du gör, eller känner du att du måste? För en hållbar aktivism är det viktigt att du gör saker du känner att du vill göra. Om du har din vilja med dig så orkar du mer och har förmodligen också roligare på vägen. Kvantitet, det vill säga att göra väldigt mycket, är inte alltid ett tecken på god aktivism. Kvalitet, att göra lagom mycket saker väldigt bra, är det. Fokusera för att undvika utbrändhet. Sätt en deadline, så att du vet när du ska vara klar. Och tänk på att en del så kallade »små förändringar« kan göra en enorm skillnad i livet för en individ, och är därmed är inte små alls.

144

om du mår dåligt fysiskt eller känslomässigt kan det dränera din produktivitet som aktivist och påverkar såklart hur du mår i övriga livet. Du måste ta hand om dig själv och din egen hälsa först. Det låter kanske själviskt men det är också av rent praktiska skäl. Lägg några timmar varje vecka på att bevara din fysiska och känslomässiga hälsa, så ser du också till att du kommer att orka mer som aktivist. Människor är sociala djur, och våra relationer påverkar hur vi mår och hur vi lyckas med våra mål. Oavsett hur begåvad eller hängiven du är, är det ändå så att om du mest umgås med folk som ständigt trycker ner dig, eller som förnedrar dina värderingar, så är chanserna att du lyckas med att nå dina mål mycket mindre. Omge dig därför med personer som stöttar och bryr sig om ditt välmående. Ofta är det dessutom roligare om ni är flera som gör saker tillsammans. Hitta likasinnade via nätet, Djurens Rätts lokalorganisationer eller på andra sätt. Den viktigaste relationen du har är dock den med dig själv. En glad aktivist är vanligtvis en bättre aktivist. Du är oerhört viktig för att situationen för djuren ska förändras. Därför är det också viktigt att du mår bra och vill fortsätta förändra.

TID de flesta av oss brukar vara överens om att tid är pengar, ändå värderar vi ofta tid mycket lägre än just pengar. Ändå är tid för aktivister ofta många gånger mer värdefull än pengar. Hur du använder din tid bestämmer också var du hamnar. Det räcker dock inte bara att lägga tid på något, du måste ha tanken med dig. Var fokuserad och kontrollera din egen tid. Låt ingen annan göra det. Spendera således inte en massa tid på vad andra vill att du ska göra, säg inte ja till saker bara för att du förväntas göra det. Våga säga nej om det är något du tycker skulle vara bortkastad tid. Det är din tid, och den är värdefull. Att planera in aktivismen som en del av ditt liv och inte som ett tillägg ovanpå alla andra sysslor du har kan vara en god idé. På så sätt minskar du stressen i att vilja hinna med mer än vanligt. Avsätt tid för att vara aktivist. En som vill bli fotbollsproffs spelar ju inte bara lite boll på gräsplanen utanför när det finns tid över, utan bokar in träningar och matcher. Tänk likadant, boka in tid för att planera och utföra din aktivism.

hållbar aktivism – 145

• • •

Gör veckoscheman och dagsscheman för vad du ska hinna med under perioden. Gör »att-göra«-listor där du bockar av saker när de är gjorda. Undvik tidstjuvar i form av personer eller sysslor.

•

• •

Skriv av dig. Tänk inte efter utan bara skriv ner det du känner och tänker. Strunta i format och stil. Visa inte det du skriver för någon – du ska bara skriva för dig själv och vara helt ärlig. Gör det gärna regelbundet för att bearbeta dina upplevelser och känslor. Fira varenda seger du når och varje sak du åstadkommer, oavsett storleken på vinsten. Kom ihåg att det inte är av skuld, skam eller självkritik som du förbättras. I stället är det genom att erkänna och förstärka dina starka sidor och prestationer som du får näring.

TA HAND OM DIG aktivister är engagerade människor som bekämpar stora och viktiga strider mot mäktiga fiender. Det är lätt att bli överväldigad. Aktivism är psykiskt utmanande. Det krävs mod att ta offentlig ställning för djuren och gå emot normer. Sök därför stöd bland likasinnade som har varit med om liknande saker eller befinner sig i samma situation. Det är viktigt att du mår bra, eftersom det är du som för djurens talan. Ingen annan kan göra det åt dem, du är oerhört viktig för djurrättsrörelsen. Det är okej att säga att du inte orkar och att du vill ta en paus. Det är också okej att må dåligt. Det är inte enkelt att hela tiden se orättvisor i världen. Men vi är många och vi kan finnas där för varandra.

Hillary Rettig föreslår en enkel trestegsmodell för en hållbar aktivism

•

Hitta din egen väg som du trivs med och vill gå. Följ din väg och återkom alltid till den, även om du emellanåt gör avstickare. Ha så roligt som möjligt på vägen.

VAR INTE RÄDD FÖR ATT MISSLYCKAS SÄG IFRÅN OCH TA INGEN SKIT ibland kan du kanske känna dig pressad för att du gör en sak du aldrig tidigare provat. Du vet inte hur det ska gå och om det kommer att lyckas. Kom då ihåg att du inte är projektet du jobbar med. Om någon kampanj eller aktivitet inte går som du hade tänkt dig så är det den som misslyckas, inte du. Du är inte misslyckad bara för att ett projekt inte gick som planerat. Ta lärdom från det som gick fel och gå sedan vidare och fokusera på de saker i projektet som faktiskt var lyckade. Var inte för hård mot dig själv. Undvik att fastna i negativt tänkande. Ta ett steg tillbaka och försök se objektivt på situationen – om det inte fungerar, ta hjälp av en utomstående som kanske har en klarare blick.

146

även om dina åsikter utmanar normer i samhället så har ingen rätt att kränka dig. Du har alltid rätt att säga ifrån om andra människor behandlar dig på ett sätt som gör dig illa till mods – det gäller allt ifrån verbala kränkningar till sexuella trakasserier. Det är bra att alltid ha andra volontärer i din närhet under utåtriktade aktiviteter där du möter andra människor, så att ni kan hjälpas åt om jobbiga situationer uppkommer. Säg ifrån om någon behandlar dig illa, och avbryt samtal som går över gränsen. Även om Djurens Rätt förespråkar att volontärer alltid ska vara trevliga utåt, så går din hälsa före. Du har rätt att säga nej och vara bestämd ifall någon trakasserar dig.

hållbar aktivism – 147

Går det så långt att det som sker är brottsligt enligt Brottsbalken så går det att polisanmäla. I Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 4 § definieras trakasserier och sexuella trakasserier på följande sätt: •

•

Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

i djurens rätts handlingsplan mot diskriminering står det att ideella och aktiva som drabbas av trakasserier rekommenderas att tala med någon i sin närhet som personen har förtroende för. Ingen ska behöva vara ensam i sin utsatthet. Rapportera även till en ansvarig person inom organisationen enligt följande:

• • •

Styrelsen för din lokalavdelning Regionansvarig som är anställd av Djurens Rätt Förbundsstyrelsen

under sommarturnén är turnécoachen den som volontärer ska vända sig till i första hand. Dokumentera det som inträffat med datum, klockslag, vad som hände, eventuella vittnen och så vidare. Det är viktigt att det finns dokumentation så att organisationen eller polisen kan utreda saken. Ingen har rätt att behandla dig illa, och det finns personer i Djurens Rätt som kan hjälpa dig att hantera det som har hänt. Vänd dig till någon du känner dig trygg med och prata om det.

VEM REPRESENTERAR DU? om du arbetar ideellt för Djurens Rätt så behöver du inte svara på privata och personliga frågor om de är obekväma eller om du inte har lust. Förklara för den du pratar med att du just nu representerar Djurens Rätt som organisation och att det är organisationens åsikter du framför. Fortsätter en person att fråga personliga saker så bör du avbryta samtalet.

hållbar aktivism – 149

TIPS PÅ HUR DU ORKAR VARA AKTIVIST HELA LIVET

Camilla Björkbom är förbundsordförande för Djurens Rätt sedan år 2010 och har varit aktiv i organisationen sedan 1995

här berättar några personer som själva varit aktiva under en längre tid om hur de brukar tänka och jobba för att orka fortsätta.

Annika Spalde är freds- och djurrättsaktivist, författare till ett flertal böcker om ickevåld

•

• • •

och engagemang

• •

•

Välj den typ av engagemang som du tycker är rolig – då mår du bättre och det är större chans att du blir kvar i arbetet länge. Alla enskilda uppgifter kan ju inte vara roliga, men fundera över vad för slags aktivism som du upplever som lustfylld. När du känner hopplöshet, ilska och sorg över förtrycket, ska du veta att det är helt normalt, ett tecken på att du bryr dig. Försök finna något sammanhang där du inte behöver trycka ned dessa känslor utan kan dela dem med andra. Att låta dem komma fram hjälper dig att - på andra sidan – finna ny styrka. Hitta metoder som hjälper dig att vara mer närvarande i kroppen. Ofta leder stress till att tankar hela tiden snurrar i hjärnan och man har svårt att varva ner. Bästa hjälpen då är att flytta uppmärksamheten till kroppen, till exempel genom meditation, yoga, tai chi, vandringar. Vårda ditt engagemang genom att regelbundet fylla på med ny inspiration. Läs böcker, se filmer om andras engagemang och kamp, unna dig att ibland åka på läger, konferenser, festivaler eller liknande. Säg nej ibland! Det är bättre med flera decenniers medelintensiv aktivism än fem år i turbofart. Man kan inte hinna med allt.

Prioritera, du behöver inte göra allt. Var nöjd med det du gör, istället för att tänka på allt du inte gör. Varje dag som du gör bara något litet, och även de dagar då du bara tar hand om dig och inte gör mycket alls, är meningsfulla eftersom de gör att du kommer att orka brinna länge. Tyck om det du gör. Andas. Om du börjar känna dig kraftlös, dränerad på energi och har tappat glädjen, släpp då taget och vila och ta sedan nya tag. Det kan vara svårt – men lär dig att märka när du bara går och drar ut på saker som det skulle gå snabbare att bara få gjorda, och när du faktiskt är utbränd och behöver vila.

EM Dahlström är anställd på Djurens Rätt med ansvar för webb- och IT

•

Tänk långsiktigt. Om du vill kunna göra skillnad hela livet är det viktigt att välja en takt eller intensitet som inte bryter ner dig om ett år eller fem år. Inget blir bättre av att vi bränner ut oss efter några år av engagemang. Lyssna på din kropp och ta hand om den. Vårda dina relationer. Tänk över vad som kan nära ditt engagemang, det är olika för alla. Kanske är det kontakten med andra engagerade, kanske är det tillfällen av stillhet eller äventyr i naturen, kanske något helt annat. Vad behöver du för att få energi, må bra och känna dig inspirerad? Fira och uppskatta framgångarna, det fina alla gör, kamraterna, inspirationen, gemenskapen, utmaningarna, fira er längtan efter frihet och solidaritet och rättvisa. Ta hand om varandra, prata med varandra. Försök se konflikter och meningsskiljaktigheter som en möjlighet till kontakt, förståelse och utveckling. Vi är starka tillsammans och behöver varandra, nu och i framtiden.

david allen: Få det gjort! Svart bälte i vardagseffektivitet ball & friedrich: The Animal Activist’s Handbook dale carnegie: How To Win Friends and Influence People nick cooney: Change of Heart todd gitlin: Letters to a Young Activist malcolm gladwell: The Tipping Point mark hawthorn: Striking at the Roots, a Practical Guide to Animal Activism melanie joy: Strategic Action for Animals lisa moraeus: Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation hillary rettig: The Lifelong Activist peter singer: Ethics Into Action åsa ågren: Aktivistens Lagbok – Juridisk handbok för politiska aktivister nu har du läst »förändra! en handbok i praktisk djurrätt« och fått en hel massa information att sätta tänderna i. Om du ändå inte har fått nog så kommer här fler lästips på samma teman. På handbokens hemsida www.forandra.org hittar du fler resurser och uppdaterad information till handbokens alla kapitel. Vi hoppas att du känner dig inspirerad att ge dig ut i världen och förändra den för djuren. På Djurens Rätts hemsida www.djurensratt.se hittar du alltid uppdaterad information om sakfrågor och kampanjer som organisationen driver just nu. Där hittar du även aktuella kontaktuppgifter till personer i organisationen som du kan fråga om hjälp och råd.

152

elaine eksvärd: Snacka snyggt: modern retorik Westanders pr-handbok (går att beställa gratis på nätet)

carol j. adams: The Sexual Politics of Meat nick cooney: Veganomics lisa gålmark: Djurrätt lisa gålmark: Skönheter och odjur lisa gålmark: Vadå vegan? a. breeze harper: Sistah Vegan melanie joy: Why We Love Dogs, Eat Pigs, and Wear Cows lisa kemmerer: Sister Spieces eric marcus: Meat Market tom regan: Tomma Burar jonathan safran foer: Äta djur peter singer: Djurens frigörelse pelle strindlund: Jordens herrar - Slaveri, djurförtryck och våldets försvarar

hållbar aktivism – 153

Djurens Rätt

Published on Mar 13, 2017

Förändra! En handbok i praktisk djurrätt

Published on Mar 13, 2017

djurensratt

Go explore