KARTLÄGGNING AV MEDLEMMARNAS BEHOV Hösten 2016
“Musik är gemenskap.”
Enkät och intervjuer Under sommaren och hösten 2016 gjordes denna undersökning på DUNK - De Ungas Musikförbund i Svenskfinland. Syftet med undersökningen var att få en bild av förbundets olika målgruppers attityder gentemot DUNK, kartlägga eventuella utvecklingsmöjligheter samt att få en bild av hur målgrupperna upplever att de har möjlighet att påverka organisationen. Materialet har samlats ihop genom en enkät samt kvalitativa intervjuer med tre stycken musikstuderande och tre stycken verksamma musiker och pedagoger. DUNKs primära målgrupper är studerande och lärare, musikintresserade barn och ungdomar, musiker samt musikpedagoger. Tjugo stycken personer valde att svara på enkäten. Av dem är de flesta personerna i åldern 15-29 år och andelen kvinnor som svarat på enkäten är något större än andelen män. De flesta av respondenterna känner till DUNK sedan tidigare och är bosatta i olika delar av Österbotten, men vi har även fått in enkätsvar av personer bosatta i södra Finland och i Sverige. Hälften av respondenterna har själv deltagit i kurser, workshops och evenemang som DUNK varit med och ordnat eller uppger att de använt sig av läromedel som DUNK har producerat.
1
Synlighet, utveckling och möjligheter att påverka De flesta av de som svarat på enkäten har kommit i kontakt med DUNK första gången via projektet Musik & Talang men även en stor del via projektet Skolmusik. Musik & Talang och Skolmusik är de DUNK-projekt som respondenterna känner bäst till. En stor del av respondenterna kände även till projekten Bandläger i Lappfjärd och Ung Musiker medan minst antal kände till projektet Norbusang. En respondent som följt organisationen och projektens utveckling under flera år menar att organisationen dels breddat sin målgrupp med projektet Musik & Talang och satt en ”kvalitetsstämpel” på DUNK. Samma respondent föreslog även att man gärna kunde jobba med Musik & Talang under hela året. Exempelvis kunde det ordnas föreläsningar på olika orter under året och hemsidan kunde vara ett aktivt forum. I enkätsvaren kom det fram att 65 procent av respondenterna har nåtts av information om DUNK eller de projekt som organisationen ordnar på sociala medier och flest via Facebook. En del av respondenterna har även stött på DUNK via olika tidningar. I intervjuer kom det fram att fysisk synlighet är något man borde satsa på, exempelvis att representanter från organisationen skulle besöka musikutbildningar och berätta om vem DUNK är och vilka projekt som är på gång. 2
Drygt hälften av respondenterna som svarade på enkäten var osäkra på om, och i så fall vem, man kan kontakta om man har frågor eller vill påverka DUNK. En del av dem motiverar sitt svar med att de inte har försökt. En stor del av respondenterna upplever ändå att det finns möjlighet att påverka musikverksamheten i Svenskfinland. Under intervjuer kom det fram att de intervjuade fått ett positivt bemötande av DUNK när de varit i kontakt med någon i organisationen och upplever att det är möjligt att komma med förslag.
Organisationen och projekt De allra flesta av respondenterna var enade om att det finns ett behov av en organisation som DUNK inom musiklivet i Svenskfinland. Några av de motiveringar som kom in via enkätsvar lyder så här: ”Barn och unga behöver alltid prioriteras, även då det gäller musik och kultur.” Man, 15-29 år. ”Jag tycker det finns ett stort behov av organisationer som Dunk som för samman lika sinnade personer i olika åldrar för att knyta kontakter och dela sin passion för musik. Speciellt i Svenskfinland som är en så pass liten folkgrupp på så stor yta så tycker jag det behövs projekt som Dunk ordnar.” Man, 15-29 år. 3
”Behövs för att stödja, inspirera och främja musik/kulturverksamhet.” Kvinna, 30+ år. Det alla respondenter är enade om är att olika musikprojekt kan föra människor samman och att musikverksamheten i Svenskfinland kan ge mervärde i ungdomars liv.
“Musik är gemenskap.”
”Musik är gemenskap.” Kvinna, 15-29 år. ”Fick nya kontakter och vänner via Ung Musiker-projektet.” Man, 15-29 år. ”Musik är ett bra sätt att nå ut till ungdomar och även en bra sysselsättning för de ungdomar som är intresserade att själv musicera.” Man, 15-29 år. Under en intervju kom det fram att den intervjuade mött många ungdomar som behöver få uttrycka sig men helt enkelt inte vågar eller vet hur de ska börja och menar att med olika musikprojekt kan man göra något för dem. Ett konkret förslag är en längre kurs i sång och drama, där man kunde jobba tillsammans i grupp.
4
Finns det något för alla? På frågorna om det organiserade musiklivet i Svenskfinland erbjuder något för alla och om det sätts tillräcklig fokus på olika musikgenrer fick vi väldigt varierande svar. Störst andel svarade att de inte vet om det finns något för alla eller fokus på olika musikgenrer. ”Kanske inte.. Kanske ibland alltför genrespecifika däremot” Man, 15-29 år. ”Inte för musikalintresserade” Kvinna, 15-29 år. ”Så länge man är intresserad av musik så kan alla vara med på något hörn.” Kvinna, 15-29 år. ”Svårt att säga, det pågår ju en löpande utveckling i musiklivet man hela tiden kan jobba för och med. Det kan alltid hända mer och man kan alltid få fler engagerade! Kan vara svårt att engagera unga som kanske inte har hittat sin “plats” än. Kunde göras mer för dem.” Kvinna, 30+ år. I en av intervjuerna kom det fram en idé på något slags musikforum på webben och kanske även i tidningsformat, där man skulle lyfta fram finlandssvenska musiker, vad som är på gång och samtidigt erbjuda publicitet för de enskilda projekten och artisterna. Förslagsvis kunde detta göras i samarbete med radiokanalerna. 5
Idéer och utvecklingsmöjligheter Under intervjuer med musikstuderande kom det fram ett önskemål på större projekt och produktioner, till exempel mer samarbete mellan olika städer samt samarbete mellan olika estetiska linjer som dans-, teater-, och musikutbildningar. Det kom även fram att det finns ett behov av att satsa på bandmusik, speciellt hos unga. I en intervju nämndes att det i dag kan vara vanligt att musiker jobbar för sig själv. Överlag kunde man jobba med att väcka intresse för bandspel, via exempelvis bandworkshops. En musikstuderande lyfte även fram bandläger som en bra mötesplats för musiker där man kan hitta personer att spela med och gav även förslag på festivaler för nya band, där de kan få möjlighet att spela på större evenemang och få publicitet. Under intervjuerna kom det även fram att det finns ett behov av att uppdatera läromedel med inslag av populärmusik samtidigt som visor även behöver bevaras. Det finns behov av både enklare och mer avancerade körarrangemang. I ett intervjusammanhang kom det fram att arrangera musik är både tidskrävande och för en del även för avancerat. Under flera intervjuer diskuterade vi även fortbildning för lärare i exempelvis bandspel, körledning eller arrangering för att utveckla musikundervisningen och inspirera musiklärare.
6
Flera av de intervjuade nämnde den ekonomiska situationen i skolorna. Det nämndes att det inte finns medel för olika aktiviteter och att delta i evenemang. Ett förslag var att man kunde göra digitala nothäften till skolmusik i stället för att skolorna köper in tryckta nothäften. Några andra konkreta förslag som kom fram i enkätsvar och under intervjuer: - ”Metalfestival för unga band” - ”Festival i stil med popkalaset, men lite bredare utbud av musikstilar. Även med utländska artister.” - ”Mera musikteater/musikal” - ”Låtskrivnings/producent workshops tror jag skulle vara givande och intressera många.” - ”Föreläsning om hur man lyfter fram sig själv på ett bra sätt som musiker, något vi finländare behöver bli bättre på är att marknadsföra oss själva.” 7
Hur lyfter jag fram mig själv som musiker?
Barn- och ungdomskörer DUNKs barn- och ungdomskörkonsulent Hanna Mannerström gjorde en undersökning om barn- och ungdomskörer under hösten 2015. De flesta körer som deltog i undersökningen är i skolors, musikinstitutens eller församlingars regi. Samtliga blandade körer har betydligt fler deltagande flickor än pojkar och sångartenden har varit relativt konstant eller stigit i de flesta körer. Körerna använder sig av en blandad repertoar med olika teman för olika säsonger, högtider eller evenemang. De flesta körer övar cirka en gång i veckan och uppträder flitigast på högtider som Lucia och jul. Körer i församlingars regi uppträder en del på gudstjänster och körer i skolors regi uppträder i huvudsak på julfester och vårfester. Flera av körerna har även egna projekt och konserter varje år. Flera av körledarna önskar sig nya låtar och arrangemang för sina körer. Både material som passar för blandade körer i olika åldrar men också mer utmanande material för exempelvis högstadieelever. Många av körledarna önskar också fortbildning i arrangering och körledning för att få nya idéer och inspiration. Ett problem som flera av körledarna upplever är att det är svårt att få med nya sångare och speciellt pojkar, ett förslag är att man kunde göra reklam för samtliga körer så att folk får kännedom om de körer som finns. Ett problem kan också vara att åldersskillnaderna mellan sångarna blir för stora och tonåringar drar sig undan. En av körledarna önskar att man skulle återuppliva DUNK-seminarierna som hölls i slutet av 80- till 90-talet, en inspirationsträff med fortbildningar och gästföreläsare som uppskattades mycket. 8
Vasa den 4.11.2016 Materialinsamling och sammanställning: Matilda Ångerman Ansvarig utgivare: Martin Enroth Layout: Miira Holländer DUNK - De Ungas Musikförbund i Svenskfinland r.f. www.dunk.fi