B Björn Gyris till minne

jörn har lämnat oss. Efter en lång tids kamp mot sjukdomen somnade han in i närvaro av sina barn söndagsmorgonen den 29 januari.

Vi är många som varit berörda av Björn och minns honom i olika roller. Sonen, pappan, farfadern och morfadern som en fast punkt för sin familj. Den hjälpsamme grannen. Arbetsförmedlaren som genom människokännedom och obyråkratiskt arbetssätt kunde lotsa åtskilliga älvdalingar till deras rätta platser i arbetslivet. Samhällsmedborgaren som genom engagemang i föreningar och organisationer i Älvdalen var en del av det demokratiska Sverige. Den engagerade spelmannen i Älvdalens spelmanslag och bland spelmännen i Blyberg.

Björns musikintresse väcktes tidigt. Det var inte konstigt. Hans far Ivar var riksspelman som fått sin skolning bland Älvdalens och Blybergs spelmän. Hans mor Ester började som kompande gitarrist och blev senare fiolspelman med fint stämspel. Men det var inte fiolen som kom först in i Björns musikliv. Det var pianot med lektioner och etyder!

BJÖRN FÖLJDE MED sina föräldrar till den allra första Bingsjöstämman 1969. Där i Bingsjönatten i Päkkos Gustafs och Sveas kök blev intrycken från musiken och gemenskapen så stark att på hemväg kom beslutet: Nu får det bli fiol! Redan på natten tog Björn i fiolen och när morgonen grydde satt den första låten i fingrarna, fiolen sjöng och en ny storspelman var i vardande!

Även om Björn kunde noter var han mest bekväm med att fånga låtarna på gehör. I sin far och andra spelmän i Blyberg hade han många förebilder och läromästare. Under 1970-talet spelade han med Älvdalens spelmanslag och kunde utvidga sitt nätverk av skickliga spelmän.

EFTER ÅR MED boende på andra orter flyttade Björn och hans familj till fädernegården i Blyberg i mitten av 1980-talet. En ny period i Älvdalens spelmanslag började då. Här hade Björn många roller: Spelman förankrad i traditionen, uppfinningsrik stämspelare, taktfast basist, inspirerande spelledare med stringens, outtröttlig låtutlärare, ordförande under många och till allt detta skall läggas en riktigt god kamrat med humor och omtanke!

Spelmanstraditionen är speciell. Det finns ingen tid! Den linjära tiden mäter ut livstider för spelmän som funnits under flera hundra år. Men när vi spelar de gamla låtarna är alla spelmännen närvarande. Så även om det är en tom stol och en kontrabas utan basist på Rots Skans på måndagarna när spelmanslaget träffas hör vi Björns mjuka fiolspel, hans följsamma stämmor och hans harmoniska basgångar.

MED STOR SORG och saknad tar vi farväl av Björn och välkomnar honom till den stora skaran av storspelmän och traditionsbärare som finns levande i våra minnen!

För spelkamrater i Älvdalen, Blibjärr og oðrumstas Bengt Welin