Solskensresan till Norge

Av Erik Moraeus. Foto Hans Bohm (Ur Dalarnas spelmansblad, nr 2–1982)

FREDAGEN DEN 9 JULI kl. 08.00 träffades omkring 200 spelmän fördelade på 5 bussar vid Älvdalens järnvägsstation. Spelmän från praktiskt taget alla sockenlag i Dalarna var med. Endast spelmän från Boda, Leksand och Nås uteblev på grund av engagemang vid "Musik vid Siljan" och Ingmarsspelen.

Färden gick via Särna, Idre och Femundsjön till Röros. Alltså efter den väg som kallas Kopparleden. Framkomna till Röros ställdes färden först till Iedaren för spelmanslaget Rörosingan, Odd Sundt i HyttedaL, ca 2 mil efter vägen mot Funäsdalen. Hos Odd bytte vi om till sockendräkter varefter vi samlades på hans gårdsplan för att inviga hans nyuppförda stuga. Alla spelmän spelade några låtar. Det var en högtidlig stund. Spelmännen bjöds på en bål som vi hade med oss.

SOCKENVIS MED SINA respektive fanor i spetsen tågade spelmännen på kvällen genom stadens huvudgator. Marschen avslutades vid centralskolan med uppspelning. Omkring 15 spelmanslag deltog. Benkt Granholm, Orsa, höll ett anförande om Kopparledens betydelse i gamla tider och kontakten mellan Dalarna och Röros. Programmet pågick i ca 2 timmar och avslutades med allspel. Bland publiken fanns en grupp amerikanare från Seattle som var på genomresa.

Någon allmän dans var inte ordnad på kvällen varför spelmännen skingrades till sina respektive förläggningar på Glåmos och Hånäsets campingar samt förläggningarna vid Idrottsgården och Yrkesskolan. Amerikanarna fick en svängom hos spelmännen vid Yrkesskolan, som ordnade med privat gammeldans i skolans lokaler. För övrigt blev det buskspel till långt fram på natten.

Färden till Trondheim gick genom en dalgång med bebyggelsen efter älven Gaulas stränder. Det är en vacker trakt. När vi närmade oss Trondheim kom vi in i en tätbebyggelse blandad med jordbruk. Det var underbart väder varför resan blev lyckad och man kunde njuta av den vackra naturen. Vid inkvarteringsplatsen Sverresborgs skola blev vi mottagna av bI a Krister Skog, vår kontaktman i Trondheim. Några av spelmännen föredrog att bo på Gildevangens Hotell i stadens mitt. Vi fick efter inkvarteringen lite mat på Gildevangens kaffistove och allt fungerade bra.

Kl. 18.00 började programmet på Sverresborgs Folkemuseum. Ny dansbana med stor scen hade uppförts dagen till ära och programmet kunde hållas i en ypperlig miljö. Först var det en timmes uppspelning av olika spelmanslag och därefter var det dans en timme. Nytt program med uppspelning hölls mellan kl. 21.00 och 22.00 varefter gammeldansen fortsatte. Vissa spelmanslag underhöll i stugorna på museet. Publiken hade kunnat vara större med tanke på det relativt omfattande arrangemanget och stora mängden av spelmän. Stämningen var god och alla trivdes vilket var huvudsaken.

Efter ytterligare en natt i Norge ställdes färden söndag morgon till Östersund via Storlien. Landskapet var synnerligen vackert med en frodig växtlighet. Vägen går i en dalgång med bebyggelse på båda sidor. Framkomna till Storlien blir det rast och tankning av bussarna. På Jamtli i Östersund fick vi en utsökt måltid på restaurang Hof bestående av stort smörgåsbord med småvarma rätter.

VÅRT PROGRAM HÖLLS på Jamtlis uteteater, allt var välordnat med högtalaranläggning etc. Det var bara publiken som fattades. Området är stort och en del folk satt i omgivningen och gassade sig i solskenet. Totalt kan man nog uppskatta åhörarna till 200 personer. Alltså lika många som antalet spelmän. De olika spelmanslagen spelade var sin låt från respektive bygder varvat med solister på lur, horn, säckpipa och nyckelharpa. Älvdalingarna avrundade med sång, spilåpipa och lagspel.

Slutligen spelade alla spelmän tre låtar, nämligen Stockholmslåten från Boda, Furubomspolskan även den från Boda samt Gärdebylåten som är obligatorisk i dylika sammanhang. Av applåderna att döma blev det ett mycket uppskattat program.

Vi spelmän var bjudna till Expo Norr för att få se på ett spel kallat ”Jämtland i toner”. Det var en blandning av sång och musik. Underhållningen skulle vara folkmusikinriktad men om detta var det delade meningar.

Tre starka spelmansprofiler tar del av bålen som spelmansförbundet haft med från Dalarna, från vänster Bagg Georg Johansson, Dala-Järna, Lars Gezelius, Svärdsjö och Frans Jakobsson, Särna.

Före hemfärden riggade vi om till civila kläder. Efter en kortare ceremoni, där ledningen för resan avtackades, skingrades spelmännen. Bussarna åkte till sina platser för avlämning av spelmännen och alla var hemma fram på småtimmarna.

Vi hade en sagolik tur med vädret under resan. Det började med sol och vackert väder och slutade likadant, inte en regndroppe under färden. Allt klaffade med tider, mat och husrum etc. Spelmanslaget gjorde bra insatser och solisterna förnämliga framträdanden.

Av allt att döma kommer Norgeresan 1982 att gå till historien som en av de bästa spelmansresor förbundet gjort.