LEVE! Nr 2 2023

REDAKTÖRENS RUTA

LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation och externa relationer på Högskolan. LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter.

Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve.

Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se

Adress

Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle

Växel

026–64 85 00

Ansvarig utgivare Tommy Löfgren

Redaktör

Anna Sällberg

E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se

Telefon

026–64 89 17

Grafisk form

Avdelningen för kommunikation och externa relationer, Högskolan i Gävle

Tryck

Ale Tryckteam AB, Bohus

Upplaga

Cirka 2 500

Naturen som välgörande kraft

”Ju mer du kan göra utomhus, desto bättre.” Ja, det känns onekligen som ett bra motto när jag passar på att cykla med mina barn till skolan i stället för att ta bilen nu när värmen har börjat smyga sig på. Solen i ansiktet, naturens dofter och hästarna som vilar i de leriga hagarna gör det rofyllt att låta musklerna trampa oss fram mot skolan.

Den som myntat mottot i det här numret är Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap, som gärna tillbringar så mycket tid som möjligt utomhus, helst med fokus på fysisk aktivitet. Läs mer om honom och hans drivkraft att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få möjlighet att röra på sig (s. 4–7).

Medling är ett outnyttjat verktyg som skulle kunna användas mer förebyggande för att minska ungdomsbrottslighet. Det säger Lottie Wahlin, universitetslek-

tor i socialt arbete, som har forskat om medling och bidragit till en ny bok som ifrågasätter varför inte metoden används mer (s. 10–11).

Kommer det att finnas tillräckligt mycket personal som kan ta hand om oss när vi blir gamla? Det frågar sig doktoranden Carolina Nordlinder som berättar om sitt forskningsområde (s. 16–17).

Alumnen Olivia Ahlin vill tänka utanför boxen och vågar köra sitt eget race. Som utbildad inom socialt arbete drömmer hon om att kunna använda sig av konstnärliga metoder inom sitt yrkesområde (s. 20–21).

Nu tar vi vara på ljuset, ut och njut!

Anna Sällberg

Redaktör

anna.sallberg@hig.se

Du hittar oss även på sociala medier som Facebook Twitter Instagram LinkedIn Youtube

Rörelse på schemat

Alla ska ges möjlighet att träna utifrån sina förutsättningar. Det är Sven Blomqvists filosofi i sitt arbete inom idrottsvetenskap och anpassad fysisk aktivitet.

Lider i tystnad

Män som utsatts för våld är en osynlig grupp som vården har svårt att nå. Studier visar att våldsutsatta män ofta lider av psykisk ohälsa.

Medling kan minska brottslighet

En brottsutsatt person som möter sin förövare. En känslig situation som samtidigt kan ha positiva effekter för båda parter.

Skiljer rök från dimma

En algoritm som kan skilja brandrök från dimma gör att skogsbränder kan upptäckas snabbare, vilket kan vara avgörande för släckningsarbetet.

Personalbrist väntas

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Prognoser förutspår brist på arbetskraft i kombination med ett ökande antal äldre som kommer att behöva omsorg.

Konstnärligt inom socialt arbete

Alumnen Olivia Ahlin trivs med att ha många järn i elden och drömmer om att få kombinera socialt arbete med estetiska metoder som terapi.

”Jag brukar säga att jag gör allt som driver kroppen framåt.”

Han brinner för rörelseglädje

Sven Blomqvist är fysioterapeuten och forskaren som vill ge alla möjlighet att träna. Med sin inriktning på anpassad fysisk aktivitet fokuserar han på att hjälpa personer med funktionsnedsättningar att kunna röra på sig. Utanför jobbet ägnar han sig åt de flesta aktiviteter som driver kroppen framåt.

Intresset för rörelse i olika former har alltid funnits där och redan i grundskolan blev Sven Blomqvist intresserad av hur samhället kan stötta personer med funktionsnedsättning.

– Att röra på sig är min grej. När jag gick i grundskolan skedde en reform när personer med funktionsnedsättning skulle integreras i den ”vanliga” skolan. Jag träffade dem på rasterna, lärde känna dem och såg bortom deras hinder. Det är en sårbar grupp som behöver stöd, säger han.

I cirka tio år har Sven Blomqvist nu jobbat på Högskolan i Gävle, både med undervisning och med forskning. Han arbetar inom det idrottsvetenskapliga programmet som har en hälsofrämjande livsstil som inriktning.

Programmet har två huvudspår; anpassad fysisk aktivitet (AFA) och dopning. AFA handlar om att synliggöra och inkludera grupper av människor i idrott för att möjliggöra en

fysiskt aktiv livsstil för alla. Det kan till exempel handla om personer med en folksjukdom, som diabetes och högt blodtryck, eller personer med funktionsnedsättningar. Inom programmet finns ett samarbete med ett särskolegymnasium i Bollnäs.

– De här grupperna ligger sämre till hälsomässigt och där behöver vi verkligen stimulera och anpassa den fysiska aktiviteten på ett pedagogiskt sätt. Alla mår bra av att röra på sig och många mår bra av träning som en del i den hälsosamma livsstilen, säger Sven Blomqvist.

Han har jobbat en hel del med personer som har en intellektuell funktionsnedsättning och mycket handlar då om att miljön runtomkring behöver anpassas för att skapa trygghet.

– Miljön behöver vara lugn och förutsägbar. Har man bestämt att man ska gå till gymmet och så är det upptaget så har många svårt att ställa om, då kan hela dagen vara

Text och foto: Anna Sällberg

förstörd för dem. Du behöver vara tydlig och tänka på hur du kommunicerar. Det får till exempel inte vara några störande ljud, en del kan må jättedåligt av det.

Det handlar om att motivera och stimulera, förklarar han. Att hitta en aktivitet som man tycker är rolig så att det går att fortsätta med den hela livet. Sven Blomqvist är involverad i olika projekt och i ett pågående är han följeforskare och rådgivare.

– I projektet har man tagit fram utbildningsmaterial för gymnasiesärskoleelever, där materialet är helt bildbaserat. Många kan ha svårt att läsa information och då kan bilder vara lättare att ta till sig. Är det bilder på muskler kan man prata om vad det är och hur de fungerar.

Något annat han har jobbat med är hur Augmented Reality (AR) kan användas för att stötta äldre personer att öva sitt balanssinne. Med hjälp av ett par AR-glasögon kan till exempel äldre personer se en miljö som förstärker verkligheten lite med hologram. Tillsammans med en fysioterapeut kan de då göra ett träningsprogram där de till exempel övar på

att fånga en boll. Träningen blir då verklighetsnära och lekfull.

– Jag skulle vilja fortsätta att utveckla arbetet med AR. Tänk till exempel om du efter en operation skulle få med dig ett par sådana här glasögon hem från sjukvården. Då kan du träna med dem hemma och med hjälp av hemsjukvård eller hemtjänst mäta utvecklingen.

Sven Blomqvist är utbildad fysioterapeut i grunden och han började sin yrkeskarriär med att jobba med rehabilitering. Inom företaget Alfta Rehab utvecklade han ett koncept med fokus på att må bra på arbetet och han jobbade då med utbildningsinsatser på företag.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Att utveckla saker, både inom undervisning och inom forskning. I forskning är du väldigt fri, men inom vissa ramar. Inom undervisning är det viktigt att till exempel beskriva uppgifter för studenter så att de motiveras till kunskapsinsamling. Nyfikenheten driver mig.

Inom idrottsvetenskapen jobbar han nu tillsammans med några kollegor med en internationell studie där de kombinerar utbildningsprogrammets två huvudspår: anpassad fysisk aktivitet och dopning.

– Vi tittar på parasportare och hur de upplever dopningsprocessen. Det är spännande att kunna kombinera två ämnen och se hur den gruppen idrottare upplever dopningsprocessen om de till exempel har nedsatt rörlighet i händer eller inte kan se.

Sven Blomqvist tillbringar helst sin tid utomhus, gärna i rörelse.

– Jag brukar säga att jag gör allt som driver kroppen framåt; jag spelar golf, är ute och springer, går, cyklar och paddlar. Jag är himla naturintresserad, av fåglar och växter till exempel. Det skulle göra mycket om människor bara var ute i naturen mer. Det finns ju studier som visar att pulsen går ner om man är i naturen jämfört med i stadsmiljö. Ju mer du kan göra utomhus, desto bättre. 

”Alla mår bra av att röra på sig och många mår bra av träning som en del i den hälsosamma livsstilen.”

PORTRÄTT

Namn: Sven Blomqvist

Ålder: 58 år

Bor: Bollnäs

Intressen: ”Allt som driver mig framåt av muskelkraft, som kajak, inlines, långfärdsskridskor, cykel och mina ben”

Vilken musik lyssnar du på?

Neil Young.

Vilka böcker intresserar dig?

Lyssnar på allt från deckare till faktaböcker.

Våldsutsatta män lider i tysthet

Män

som utsatts för psykiskt våld upplever ofta stress, ångest och depression, visar en ny studie från Högskolan i Gävle. Samtidigt saknas konkreta stödsystem för att fånga upp männen, som sällan anmäler eller pratar om våldet. "Det här är en tyst epidemi", säger forskaren Gloria Macassa.

Våld mot kvinnor är ett ämne som uppmärksammas regelbundet, men våld mot män är ett ännu relativt outforskat område. En anledning tros vara att män varken vill erkänna eller anmäla att de utsatts för våld, eftersom det förknippas med skam och ett förlöjligande från samhällets sida.

– Det är helt rätt att kvinnovåldet uppmärksammas mer, eftersom det är mycket mer utbrett. Men våld mot män är ett folkhälsoproblem där det behövs mer forskning, säger Gloria Macassa, läkare och professor i folkhälsovetenskap och epidemiologi.

Hon har varit med och skrivit en ny vetenskaplig artikel som visar att våldsutsatta mäns hälsa ofta är mycket dålig och de upplever mer psykiskt än fysiskt våld. Det visar både den nya studien och forskning från andra olika platser i världen.

– De upplever stress och oro och kan bli deprimerade. De går inte till sjukvården och berättar inte om våldet, utan de lider i tysthet och det påverkar deras psykiska hälsa, vilket kan relateras till självmordstankar och självmord, säger Gloria Macassa.

Tillsammans med forskarkollegor

har hon gått igenom folkhälsoenkäter där män svarat att de utsatts för psykiskt våld. Studier internationellt visar att det kan vara utanför hemmet, men ofta sker våldet i hemmet.

– Det kan handla om förolämpningar, kränkningar och emotionellt våld, vid konflikter i hemmet och i samband med vårdnadstvister. Kvinnan kan till exempel säga att hon ska ta barnen ifrån honom, säger Gloria Macassa.

Sjukvården har svårt att nå de här männen eftersom de inte anmäler våldet, inte söker hjälp och inte pratar om det.

– Det är en jättestor skam för män att prata om det här och det har att göra med maskulina normer, att det inte är manligt att prata om att man utsatts för våld, särskilt om det är av en kvinna. Studier visar att män inte vill ses som offer, säger Gloria Macassa.

Bävan för att kontakta vården har ofta att göra med en rädsla för att inte bli tagen på allvar och att bli förlöjligad.

– Vi inom folkhälsa och primärvård måste visa mer att vi tar män på allvar och ändra hur vi tänker kring våld mot män.

Gloria Macassa nämner att det behöver vävas in mer i det förebyggande arbetet

inom vården. I dag vet sällan våldsutsatta män vart de ska vända sig för att få stöd och hon anser att läkare och annan sjukvårdspersonal behöver utbildas mer i hur man upptäcker och ger stöd till män som utsatts för våld.

– Vi måste våga fråga. Om en man till exempel är på en mottagning och söker vård för depression, stress eller ångest behöver läkaren fråga om han utsatts för våld.

Studierna som Gloria Macassa har varit med och genomfört visar att män som utsatts för psykiskt våld ofta själva bedömer sin hälsa som väldigt dålig.

– Men eftersom de inte pratar om det blir det komplext. Allt våld är viktigt att uppmärksamma, men vi kan inte hantera våld mot män på samma sätt som vi hanterar våld mot kvinnor, säger Gloria Macassa. 

Kontakt

Gloria Macassa, professor i folkhälsovetenskap och epidemiologi

Telefon: 026-64 82 28

E-post: gloria.macassa@hig.se

Text och foto: Anna Sällberg

”Det är en jättestor skam för män att prata om det här och det har att göra med maskulina normer.”

Gloria Macassa

Medling kan minska ungdomsbrottslighet

Lottie Wahlin

Möten mellan brottsoffer och förövare är en outnyttjad resurs som skulle kunna förhindra att ungdomar hamnar i en kriminell livsstil. Det säger Lottie Wahlin, universitetslektor i socialt arbete, som har forskat om medling. Hon har även bidragit till en ny bok som ifrågasätter varför inte metoden används mer.

En förövare och en brottsutsatt som möts efter att ett brott har begåtts – en känslig situation, men samtidigt en situation som kan medföra flera positiva effekter.

– Medling är en mycket outnyttjad resurs som känns aktuell i dag när vi har väldigt unga personer som dras in i kriminalitet. I skolans värld skulle medling kunna vara en alldeles fantastisk metod, där barnen är på plats. Där går det att tidigt lära dem konflikthantering, säger Lottie Wahlin.

Hon har jobbat med medling på olika sätt i 20 år, både praktiskt och vetenskapligt. Hon jobbade bland annat på Brottsförebyggande rådet tidigare med ett regeringsuppdrag som syftade till att implementera medling och utbilda medlare i hela landet under fem år.

– Men efter det har den här verksamheten tynat. Poliser och åklagare är skyldiga att beakta medling och kommuner har en skyldighet att kunna erbjuda medling till alla unga gärningspersoner under 21 år och samarbetssamtal eller medling vid till exempel vårdnadstvister. Men metoden bygger på frivillighet, säger Lottie Wahlin.

I regel är medlare utbildade socionomer och inför medling mellan förövare och brottsutsatt genomförs för-

möten med varje part där man pratar igenom vad som har hänt, allt för att undvika överraskningar vid det gemensamma mötet.

– Vid det gemensamma mötet sedan får det inte förekomma kränkningar, våld eller hot. De får inte avbryta varandra utan båda ska få prata till punkt även om de kan ha två vitt skilda berättelser. Medlaren ska vara opartisk och hjälper till i kommunikationen, säger Lottie Wahlin.

Internationell forskning har visat att medling kan ha gynnsamma effekter i form av att återfallsfrekvensen blir lägre.

– Sedan finns det många studier som visat god effekt på så sätt att den brottsutsatte mår bättre, är mindre arg och rädd samt får lättare att komma vidare. För båda parter visar också studier att de får ett ökat förtroende för rättssystemet, vilket är bra eftersom ungdomar i utsatta områden sällan har förtroende för rättssystem eller myndigheter, säger Lottie Wahlin.

Det vanligaste är att medling används vid så kallade ”typiska ungdomsbrott”, som stölder, vandalisering, misshandel, olaga hot, inbrott och rån. Men medling kan förstås vara en mycket känslig situation och passar inte alltid. Det är alltid frivilligt att delta i medling, för båda parter.

– Det är medlaren som bedömer om medling är lämpligt i det enskilda fallet. Vid våld i familj, våld i nära relation eller grova sexualbrott kan det vara olämpligt med medling, det krävs betydligt mer av medlaren då och här krävs mer kunskap om när det är lämpligt och inte lämpligt att medla.

Boken som hon nu har varit med och skrivit och som hon är en av redaktörerna för heter ”Medling i konflikter som rör barn och unga: i familjen, i skolan och vid brott”.

– Vi ifrågasätter varför det inte medlas mer. Med boken vill vi, förutom att sprida kunskap om medling, sätta i gång en debatt i ett samhälle där fokus är åt det repressiva hållet; strängare straff och sänkt straffålder. I dag står vi inför ett problem med ungar som i tidig ålder dras in i kriminalitet och skjuter samtidigt som det finns metoder som inte används, säger Lottie Wahlin. 

Kontakt

Lottie Wahlin, universitetslektor i socialt arbete

Telefon: 026-64 50 21

E-post: lottie.wahlin@hig.se

Text och foto: Anna Sällberg

Algoritm upptäcker skogsbränder snabbare

Tidig upptäckt av skogsbränder är ofta avgörande för släckningsarbetet. En ny algoritm för bildanalys utvecklad vid

Högskolan i Gävle skiljer dimma från brandrök och upptäcker

bränder snabbt. ”Algoritmen har rätt i över 90 procent av fallen”, säger Julia Åhlén, forskare inom datavetenskap.

Itakt med att jordens klimat blir varmare och torrare så ökar risken för skogsbränder, även på Sveriges nordliga breddgrader. I dag används brandflyg som ett sätt att övervaka skogsområden vid hög brandrisk genom att besättningen spanar efter tecken på brand. Men en billigare och mer effektiv metod är att använda drönare utrustade med kameror.

Enligt en studie från 2021 av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skulle ett antal drönare kunna flyga synkroniserat och övervaka stora områden. Medan brandflyget är beroende av att vara i luften vid rätt tillfälle och av det mänskliga ögat för att upptäcka en brand, kan drönarna ladda sig själva automatiskt och arbeta dygnet runt.

Redan nu används drönare vid övervakning av skogsområden, men man blir

beroende av foton för att kunna upptäcka skogsbränder.

– När det blir brand så syns röken först, och det är ofta för sent att hinna släcka när man kan urskilja eldsflammor. Därför är det viktigt att kunna vara säker på, eller åtminstone få en stark indikation på, vad som är brandrök på flygbilderna, säger Julia Åhlén, forskare inom datavetenskap på Högskolan i Gävle.

I en förstudie har Julia Åhlén tagit fram en algoritm, som kan urskilja vad som är rök och vad som är dimma på flygbilder. Just dimma är vanligt i skogsområden och misstas ofta för brandrök.

– Att skilja på rök och dimma är en utmaning för det mänskliga ögat. Men med hjälp av algoritmen kan man göra en bedömning automatiskt och dessutom med stora mängder bilder på kort tid vilket gör brandövervak-

ningen snabbare och mer effektiv. Det här är det första lovande steget till fortsatta studier, säger Julia Åhlén. Algoritmen avgör vilken form området med rök eller dimma har, i en process med flera steg. Rök expanderar på ett annat sätt i luften än dimma och bildar en mer oval form. Med i beräkningen finns också att rökmoln är mer oregelbundna i konturerna än dimmoln.

Träffsäkerheten är hög, algoritmen har rätt i över 90 procent av fallen, enligt Julia Åhléns förstudie. Hon vill nu fortsätta utvecklingsarbetet för att öka träffsäkerheten ännu mer, och samarbeta med MSB och Lantmäteriet för att få tillgång till data från fler bränder. – Jag tror att det här är framtiden. Behovet att spana efter bränder kommer att öka och automatiserad bildbevakning med drönare skulle underlätta arbetet och göra det mer kostnadseffektivt, säger Julia Åhlén. 

Text Anders Munck

Julia Åhlén

FORSKNING

Fakta:

Julia Åhlén ingår i forskargruppen Geospatial informationsvetenskap. Inom ramen för forskningen bedrivs ett samarbete mellan forskare inom datavetenskap, geografi och lantmäteriteknik för att ta sig an utmaningar inom samhället och industrin genom bland annat digitalisering och användande av spatiala och geografiska metoder.

Allt fler är ensamma sent i livet

En forskargrupp ska nu undersöka hur det är att bli gammal och sakna både barn och partner.

Forskarna ser en potentiellt sårbar grupp i äldre som saknar det viktiga stöd som partner och barn utgör, och ska nu i ett treårigt forskningsprojekt finansierat av Forte, titta närmare på hur det är att leva den sista tiden utan nära anhöriga.

– Mycket av omsorgen bygger ju på att anhöriga ställer upp, säger Peter Öberg, professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

Mer än var tredje person i Sverige som är 60 år eller äldre bor ensam och kvinnorna som bor ensamma är nästan dubbelt så många som männen.

– Det handlar om 225 000 personer över 60 år som bor ensamma och inte heller har några barn, säger Peter Öberg.

Skilsmässor bland dem över 60 år blir allt vanligare och har fördubblats sedan sekelskiftet. Var tionde skilsmässa är i dag en så kallad ”grey divorce”. Tittar man på äldre över 65 år är Sverige i dag det enda land där det finns fler frånskilda än det finns änkor eller änkemän.

– Dagens äldre var aktiva under 70-talets skilsmässorevolution. De har en liberalare syn på skilsmässor och är beredda att skiljas för att kunna förverkliga sina drömmar på ålderns höst, säger Peter Öberg.

Forskningsmiljoner ska stötta företag med digital omställning

Högskolan i Gävle har beviljats 12 miljoner kronor för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som ska hjälpa länets små och medelstora företag med deras digitala omställning.

– Det här en så komplex samhällsutmaning att det krävs tvärvetenskaplig forskning, säger Aihie Osarenkhoe, professor i företagsekonomi.

"Strategier för utveckling av hållbar digital transformationskapacitet i små och medelstora företag", som projektet heter, involverar flera forskningsämnen, däribland didaktik och företagsekonomi.

– Projektet syftar till att öka det regionala näringslivets förmåga till digital omställning och nyttjande av digitaliseringens möjligheter. Det ska ske genom att på olika sätt stötta små och medelstora företag till att utvecklas till lärande organisationer med en egen förmåga till hållbar digital transformation, säger Daniella Fjellström, docent i företagsekonomi.

Foto: Lantmäteriet

Foto: Trafikverket

Fritidspedagogens roll är att förmedla lärande och lek till elever efter skoltid. Under två dagar i april samlades omkring 200 personer på Högskolan i Gävle för att inspireras och utbyta erfarenheter kring yrket som fritidshemslärare.

Vart annat år arrangerar nätverket RucX vid Högskolan i Gävle tillsammans med RUN vid Mittuniversitetet Fritidshemsbiennalen.

– Vi vänder oss till personal inom fritidshem, en grupp som inte är så gynnad när det gäller kompetensutveckling. Deras uppdrag har förändrats över tid och är numera ett lärarjobb som kräver legitimation. I läroplanen beskrivs uppdraget i fritidshemmet som att undervisningen ska komplettera förskoleklassen och skolan genom ett situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat lärande samt att det ska utgå från elevernas behov, intressen och initiativ, säger Signhild Olsson, verksamhetsledare för RucX.

Personal i fritidshem har som uppdrag att vara med barnen efter skolan, ofta mellan klockan 14 och 17.

– Det är mycket tid och de här lärarna har stor påverkan på barns tankar kring fritidsaktiviteter och uteaktiviteter. Det kan handla om vad du bör tänka på när du är ute i skogen, något som vissa barn kanske aldrig får möta annars, säger Signhild Olsson.

Särbegåvade mörkar för att passa in

En antologi visar att särskilt begåvade elever i den svenska skolan kan mörka begåvning för att inte riskera att hamna utanför.

– Ibland beskrivs det som att de bara sitter och väntar som hungriga fågelungar, men så är det inte, säger Caroline Sims, redaktör och medförfattare för boken, samt forskare i ämnet vid Högskolan i Gävle.

Hon säger att många särskilt begåvade elever har vant sig vid att underprestera för att passa in och att en del helt tappat förtroendet för skolan. Vissa kan bli rastlösa och feldiagnostiserade med ADHD, när det egentligen handlar om att tankarna går väldigt fort och att man vill ha något mer att bita i.

I antologin "Särskild begåvning i praktik och forskning" skriver forskare tillsammans med personer från andra yrkeskategorier om olika aspekter av särskild begåvning. Syftet är att bredda hur vi ser på särskild begåvning och ge förslag på hur undervisning kan anpassas för dessa elever.

– Jag brinner för tanken att låta alla människor komma fram. Det är många typer av begåvningar som vi behöver se, från matematiker och logiker, till språkbegåvade, konstnärer och praktiker. Problemet är att vårt skolsystem inte värderar och uppmuntrar de förmågor som särskilt begåvade elever har, säger Caroline Sims.

Fritidspersonal samlades med fokus på att stötta elever till en meningsfull fritid

Caroline Sims

”Vem ska ta hand om dig när du blir gammal?”

Prognoser visar att det kommer att saknas mycket personal inom äldreomsorgen kommande år. I takt med att befolkningen lever

längre blir det en utmaning att få arbetskraften att räcka till för att ta hand om oss när vi åldras. Carolina Nordlinder doktorerar i socialt arbete och fokuserar på äldre i arbetslivet och hur hälsa, familje- och arbetsrelaterade faktorer påverkar tidpunkten för pensionering.

Hon undersöker pensioneringsprocessen och vilka faktorer som är involverade när en person ska gå i pension. Gruppen hon kikar närmare på är äldre arbetare, till exempel undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterskor och chefer inom äldreomsorgen.

– Vi har en obalans i proportioner när det gäller andelen yrkesverksamma och andelen som kommer att behöva omsorg, den så kallade försörjningskvoten. Inom äldreomsorgen förutspår man att det kommer att saknas arbetskraft. Vi står inför stora samhällsproblem om det inte finns tillräckligt många yrkesverksamma som kan täcka upp behovet av omsorg riktad till äldre.

Carolina Nordlinder förklarar att den demografiska utvecklingen har förändrats när man ser till befolkningspyramiden i

Sverige, alltså hur åldersfördelningen ser ut.

– Vi har gått från en pyramid där vi har haft de äldsta i topp som minsta grupp och barnen längst ner. Nu är pyramiden omvänd, vi har alltså en större andel äldre samtidigt som det föds färre barn.

Det påverkar situationen på arbetsmarknaden eftersom antalet personer som kommer att finnas till förfogande för arbete inom äldreomsorgen är för få i relation till antalet äldre i behov av omsorg.

– Vi är precis i uppgången nu. Mellan 2025 och 2030 är prognosen att det kommer att behövas mer personal inom äldreomsorgen.

Carolina Nordlinder nämner att det finns olika lösningar och sätt att hantera personalbristen på. Det kan bland annat

Text och foto: Anna Sällberg

ske genom arbetskraftsinvandring eller förlängt arbetsliv, till exempel genom höjd pensionsålder.

– Från 2023 har vi fått nya pensionsåldrar för uttag av allmän pension, där tidigaste uttag successivt har höjts från 61 till dagens 63 år. I övrigt gäller en flexibel pensionsålder i Sverige, det vill säga från 63 upp till 69 år.

Medellivslängden i Sverige har ökat mycket över tid, visar siffror från Statistiska Centralbyrån. De senaste 30 åren har den ökat med cirka 8 år för kvinnor och 9 år för män – från 77 till nästan 85 år för kvinnor och från 72 till drygt 81 år för män.

– Att medellivslängden har ökat är fantastiskt, men i gruppen kvinnor med låg utbildning har medellivslängden minskat. De typiska arbetarna inom äldreomsorgen är lågutbildade kvinnor. De upplever också ofta att de har ett fysiskt tungt arbete och fackförbundet Kommunal har larmat om att den här yrkesgruppen inte orkar jobba så länge, säger Carolina Nordlinder.

I sina studier kikar Carolina Nordlinder närmare på den här gruppen och till exempel undersöker hon om familjere-

laterade frågor, som att vårda anhöriga eller att ta hand om barnbarn, hänger samman med förväntad tidpunkt för pensionering. Frågorna hon ställer sig är:

– Kommer arbetskraften att räcka till för att ta hand om allt fler äldre? Om tidpunkt för pensionering är kopplad till arbetsrelaterade faktorer är det en viktig information för arbetsgivare att ta hänsyn till för att behålla personal längre och därmed bidra till en mer hållbar välfärd.

En av de viktigaste sakerna som hon hoppas att avhandlingen ska bidra till är kunskap om jämlikhet i arbetslivet.

– Man pratar mycket om jämlik sjukvård. Det här handlar om att alla, oavsett yrke, ska kunna jobba så länge man förmår utifrån jämlika förutsättningar, men arbetslivet är inte jämlikt. De med lägst utbildning har många gånger de fysiskt tyngsta arbetena som sliter ut kroppen i förtid. Detta gör att dessa personer kanske inte kommer att kunna jobba lika länge som andra yrkessektorer, men pensionssystemet är ändå lika för alla, säger Carolina Nordlinder. 

Jennie Jackson och Svend Erik Mathiassen

”De med lägst utbildning har många gånger de fysiskt tyngsta arbetena som sliter ut kroppen i förtid.”

Carolina Nordlinder

Högskolan är med och formar det nya Europauniversitetet EU GREEN

Annika Strömberg, Magnus Isaksson, Guadalupe Francia, Ylva Fältholm, Malin Hillman och Agneta Morelli.

Tillsammans med åtta andra lärosäten bildar Högskolan

i Gävle Europauniversitetet EU GREEN. I början av året anordnades en kick-off i Spanien, som bidrog till att staka ut vägen för kommande års gemensamma arbete.

Mötet ägde rum vid University of Extremadura i Cáceres i Spanien. Det var en officiell start på samarbetet mellan de totalt nio lärosätena som tillsammans bildar EU GREEN. Från Högskolan i Gävle deltog sex representanter som på olika sätt är involverade i arbetet.

– Det största intrycket från mötet är känslan av att vi äntligen är i gång på riktigt och vi kände ett engagemang i luften hos alla team. Vi tar med oss entusiasm och goda idéer, samt en vilja till framdrift i projektet, säger Magnus Isaksson, vicerektor för EUI (European University Initiative).

Stort fokus låg på att rektorerna skulle diskutera strategiska frågor och enas kring prioriteringar för projektet. Vice director Malin Hillman såg mötet i Spanien som en chans att träffa de personer som hon nu kommer att ha ett nära samarbete med de kommande åren.

– Den största delen av arbetet kommer förstås att ske på distans och det blir så mycket enklare om vi känner varandra lite innan vi börjar mejla och zooma, säger hon.

Inom EU GREEN finns nio arbetspaket som fokuserar på olika frågor. På Högskolan i Gävle kommer nu medarbetare att involveras i de olika paketen. Paketet som Högskolan i Gävle leder heter ”Building a truly sustainable and healthy campus”. Det leds av Agneta Morelli, universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap, och paketet handlar om att skapa ett hållbart och hälsosamt campus. Här kommer även studenter att involveras för att komma med inspiration.

Högskolan är biträdande ledare i ett arbetspaket som heter ”Access, diversity and inclusion” och där är Guadalupe Francia, professor i pedagogik, samordnare. Paketet handlar bland annat om att sprida hållbarhetsrelaterad kunskap som genereras av EU GREEN och öka tillgången till högre utbildning för underrepresenterade grupper, som flyktingar och asylsökande.

Samarbetet inom EU GREEN har hållbarhet som övergripande tema och bakgrunden till projektet är att de nio lärosätena tillsammans ska ta fram en modell för internationellt samarbete med starkt fokus på social delaktighet samt den gröna och digitala omställningen som är viktiga faktorer för långsiktig hållbarhet.

– Utgångspunkten är FN:s globala mål och hela idén med det här arbetet är att vi ska bidra till nya förhållningssätt. Vi ska tänka nytt och generera kunskap för en hållbar framtid, säger Annika Strömberg, Director för EU GREEN vid Högskolan i Gävle.

Fakta:

EU-kommissionen finansierar uppbyggnaden av Europauniversitetet med 14,4 miljoner euro (närmare 152 miljoner kronor) under fyra år. Pengarna kommer från det så kallade Erasmus+-programmet. Syftet med Europauniversiteten är att främja gemensamma europeiska värden och driva på för att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen i EU.

”Vi ska tänka nytt och generera kunskap för en hållbar framtid.”

Text Anna Sällberg

”Jag vill kombinera socialt arbete med det konstnärliga”

Vad har du för sysselsättning?

– Just nu gör jag lite olika saker. Jag pluggar ett masterprogram i performance studies (teatervetenskap) på heltid i Stockholm. Jag jobbar även med att förbereda något som vi kallar för ”sommararenan” i mitt jobb som fritidsledare i Sala, där jag har jobbat på en ungdomsgård i fyra år. I sommar ska vi flytta ut fritidsgården tillfälligt och ha lite andra aktiviteter för att inkludera alla barn som kanske inte gör så mycket annat på sommaren. Det är väldigt roligt och jag har nytta av min utbildning när jag planerar detta. Jag har även gjort ett projekt i samarbete med Skottes musikteater i Gävle där vi har gjort ett fotoprojekt med gymnasieelever. Arbetet har varit baserat på Skottes pjäs Joe Hill, vars huvudtema är klassamhället.

Varför fastnade du för ditt intresseområde?

– Jag har alltid varit intresserad av många olika saker och det har varit svårt för mig att bestämma vad jag vill jobba med. Jag är en väldigt konstnärlig person, samtidigt som jag är intresserad av hur människor fungerar och hur man kan hjälpa varandra. Jag är nyfiken på att förstå hur människor fungerar, framför allt personer som är olik mig själv.

Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle?

– Under min tid på Högskolan kom jag ofta med lite egna förslag som blandade mitt konstnärliga intresse med socialt arbete och lärarna hakade på det. Det är anledningen till att jag valde att plugga vidare inom det konstnärliga, just för att kunna göra tvärtom också, applicera socialt arbete när man skapar till exempel events eller utställningar. Jag tror att jag insåg halvvägs under kandidatutbildningen att jag behövde göra min egen grej för att trivas. Jag är väldigt tacksam för att jag hade lärare som uppmuntrade mina idéer och gav mig möjligheter att delta i lite projekt på sidan om och att jag även fick möjlighet att åka i väg till Mauritius 2021 och ha praktik på Terre de paix. Terre de paix jobbade delvis med konstnärlig psykoterapi och det var superspännande att få ta del av det. Under praktiktiden fick jag även göra ett litet konstprojekt med några barn som var fosterhemsplacerade.

Vad har du för nytta av din utbildning i Gävle nu?

– Jag har haft stor nytta av min utbildning! Framför allt blev jag uppmuntrad till mitt intresse att tänka utanför boxen och våga köra mitt eget race. Jag tror att min största

lärdom har varit att alla yrken på något sätt går hand i hand. Jag har fått mycket kunskap från utbildningen som har gynnat de projekt som jag har gjort efter att jag tog examen.

Vad gör du på fritiden?

– På fritiden gillar jag att hålla på med musik och att vara spontan. Jag gillar att åka på utflykter, resa, men även bara att ta det lugnt och ha givande konversationer med nära och kära.

Vad har du för framtidsplaner?

– Mina framtidsplaner varierar från dag till dag, haha! Jag ville jobba som psykoterapeut förut, men nu lutar det nog mot att kanske bli curator (alltså konstnärligt), när man är en sammanhållande länk kring utställningar, och jag skulle vilja göra utställningar i samarbete med utsatta grupper. Jag skulle även jättegärna vilja doktorera någon gång. Vi får se vad som händer, men jag vet att jag vill kombinera socialt arbete med det konstnärliga i alla fall. 

Namn: Olivia Ahlin

Ålder: 25

Utbildning och examensår: Kandidatexamen i internationellt socialt arbete, 2022.

Sven Blomqvist

Mediation can reduce juvenile delinquency

Encounters between victims and offenders are an untapped resource that could prevent young people from falling into a criminal lifestyle. So says Lottie Wahlin, a senior lecturer in social work, who focuses on mediation in her research.

“Mediation is an untapped resource that seems relevant today, as very young people are drawn into crime. In schools, where the children spend their days, mediation could be a great method. Here, they could be taught conflict management at an early age,” says Lottie Wahlin.

For 20 years, she has been working with mediation in various ways, both in practice and in research. For example, for five years she worked at the Swedish Crime Prevention Council on a government assignment aimed at implementing mediation and at training mediators throughout the country.

He is passionate about the joy of movement

Sven Blomqvist is a physiotherapist and researcher who wants everyone to be able to exercise. Specialising in adapted physical activity, he focuses on helping people with disabilities to get moving.

“Exercising is my thing. When I was in comprehensive school, there was a reform, so people with disabilities were integrated into the 'normal' school. I met them at recess, got to know them and saw beyond their difficulties. They are a vulnerable group and need support,” he says.

Sven Blomqvist has worked at the University of Gävle for about ten years now, in teaching and research. He works in the sports science study programme, which focuses on a health-promoting lifestyle. The programme has two main tracks: adapted physical activity (AFA) and doping. AFA is about seeing and including all groups of people in sport to enable a physically active lifestyle for everyone, for example, people with scourges such as diabetes and high blood pressure, or people with disabilities.

“These groups have poorer health, and we really need to stimulate and adapt physical activity in an educational manner. Everyone benefits from exercise and many people benefit from exercise as part of their treatment,” Sven Blomqvist says.

“Since then mediation has been used less and less. Nonetheless, police and prosecutors are obliged to consider mediation, and municipalities are obliged to offer mediation to all young offenders under the age of 21 as well as cooperation talks or mediation in custody disputes. Importantly, the method builds on voluntary participation,” Lottie Wahlin says.

Lottie Wahlin

Men exposed to violence suffer in silence

Men who are victims of psychological violence often experience stress, anxiety, and depression, according to a study from University of Gävle. However, there are no concrete support systems that help us find these men who rarely report or talk about the violence.

“This is a silent epidemic,” says researcher Gloria Macassa. She has co-authored an article that shows that the health of men who are victims of violence is often very poor and that they experience psychological violence to a higher extent than physical violence.

“They experience stress and anxiety and may become depressed. Instead of contacting health care services and talk about the violence, they suffer in silence. This affects their mental health negatively and can be related to suicidal thoughts and suicide,” Gloria Macassa says.

The men’s reluctance to seek medical care is often related to a fear of not being taken seriously and of being ridiculed.

“We who work in public health and primary care need to show more adamantly that we take men seriously and we must change the way we think about violence against men.”

The gifted hide their talents to blend in

According to an anthology, gifted pupils in Swedish schools may hide their talents to avoid the risk of being left out.

The concept of giftedness is gaining increasing attention, and at University of Gävle, PhD student Caroline Sims is focusing on this subject in her research. Sims points out that there is a misconception that gifted pupils are self-sufficient and do well without the attention of their teachers.

Sims says that to fit in, many gifted pupils are used to underperforming and some have lost confidence in school altogether. They may become restless and misdiagnosed with ADHD, while the real problem is that they think so fast that they need more challenging tasks.

“I am passionate about the idea of letting all people have a place in the spotlight. There are many types of talents that we need to build a place for, from mathematicians and logicians to language learners, artists, and practitioners. The problem is that our school system does not value and encourage the abilities of gifted pupils," says Caroline Sims.

Gloria Macassa

Caroline Sims

VILL DU SAMVERKA MED OSS?

Vi söker alltid nya företag och andra aktörer att knyta kontakt med till våra utbildningar och till vår forskning.

På hig.se/samverkan kan du läsa mer om hur just du skulle kunna samarbeta med oss!

NYFIKEN PÅ VÅR FORSKNING?

Vid Högskolan i Gävle bedriver vi forskning inom fyra strategiska forskningsområden: Hållbar stadsutveckling, Innovativt lärande, Hälsofrämjande arbete och Intelligent industri

Genom tvärvetenskaplig forskning bidrar Högskolan till att möta många av de utmaningar som vårt samhälle står inför.

På vår hemsida hig.se/forskning kan du läsa mer om forskningsprogrammen och pågående studier.

Som forskare inom signalbehandling har jag följt utvecklingen av så kallade chatrobotar som vi nu ser tillgängliggöras för den enskilde människan. Ska en skolelev nu kunna beställa en faktatext eller en uppsats om ett ämne, trycka på en knapp och sedan efter några sekunder bevittna den unikt skrivna texten eller uppsatsen på skärmen? Det här måste ju snarast förbjudas, eller hur? Eller?

Jag kommer att tänka på de teknikhistorielektionerna som berättade om det stora motståndet som infann sig när tågen började utvecklas. De skulle ju gå i sådana svindlande hastigheter så att en person var tvungen att promenera (!) framför tåget med rödflagg för att varna andra. För att inte tala om de oöverblickbara medicinska effekterna på människan. Men skrämmande farligt var det i alla fall! När sedan traktorerna utvecklades varnade många för att detta torde utgöra slutet, ty nu kommer man inte att kunna lära sig att rida ordentligt. Miniräknarens intåg är ett annat exempel.

DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA

tration, men samtidigt har det också skapat nya risker. En av de största riskerna är att AI kan leda till att forskning och utbildning blir alltför teknisk och mekanisk. Det kan också leda till att viktiga aspekter av mänsklig inlärning och forskning försummas, som kreativitet och intuition.

På den positiva sidan återfinns dess möjligheter att identifiera mönster och göra förutsägelser baserat på stora datamängder, vilket kan hjälpa forskare att upptäcka nya samband och utveckla mer precisa modeller. Det kan också hjälpa forskare att hantera stora mängder data och automatisera uppgifter som tidigare krävde manuell bearbetning. En AI tröttnar inte, gör inga fel (i förhållande till sin programmerade algoritm) och kan jobba dygnet runt. Den kan också användas för att förbättra elevers inlärningsupplevelser med anpassningsbara lärandemiljöer.

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

Artificiell intelligens (AI) eller maskininlärning som oftast vi signalbehandlare säger, har länge fascinerat människan, och dess förmåga att simulera mänsklig intelligens har visat sig vara en gamechanger inom många områden, inklusive akademin. AI har öppnat för nya möjligheter inom forskning, utbildning och adminis-

Hur som helst är nog min hållning att teknisk utveckling är svår att förbjuda, och att skolvärlden kommer att få anpassa sig efter den. Förresten, kan någon av er läsare avgöra om den här krönikan är skriven av en AI eller inte?

Magnus

Isaksson

Akademichef

Akademin för hälsa och arbetsliv

”AI har öppnat för nya möjligheter, men samtidigt skapat nya risker”

Magnus Isaksson